METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011"

Transkript

1 METIS-projektet Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2011

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad mars

3 Förord Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) har sedan juni 2007 fått statsbidrag för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurser (SK-kurser) i psykiatri. Projektet kallas METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen) och ska enligt regeringsuppdraget utveckla fler SK-kurser som bättre motsvarar efterfrågan och som följer Socialstyrelsens målbeskrivningar. Kurserna utvecklas med ett nytt pedagogiskt koncept som integrerar teori och praktik. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp projektet och lämna årliga delrapporter av statsbidragets disponering och av kursutbudet. Denna rapport är den fjärde delrapporten över METISprojektet som ska slutrapporteras år Rapporten baseras på METIS verksamhetsberättelse och resultatredovisning 2011 samt projektplan för år Utredare har varit Anders Hedberg och IPULS ekonomiska redovisning har granskats av utredaren Almir Cehajic. Informatör Ulrika Freiholtz och webbredaktör Christina Loord-Ullberg har ansvarat för att så långt möjligt samordna METIS uppdrag med det uppdrag Socialstyrelsen har att inrätta en webbaserad kunskapsportal. Samråd har skett med IPULS Vd Björn-Ove Ljung och METIS projektledare Raffaella Valigi-Björck. Ansvarig enhetschef har varit Ann Holmberg vid Socialstyrelsens avdelning för statistik och utvärdering. Taina Bäckström Ställföreträdande myndighetschef 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Socialstyrelsens uppdrag... 9 Mål och riktlinjer för bidraget... 9 IPULS uppdrag... 9 Syfte... 9 METIS-projektet Metod och uppläggning Ekonomi Kurser Grundläggande psykoterapiutbildning Kursutveckling för barn- och ungdomspsykiatrins behov Webbaserad kunskapsportal Ekonomisk redovisning Kursutbud Genomförda kurser Kursutveckling Kursrevision Antagningsförfarandet Balansen mellan teoretiska studier och verksamhetens krav Förankring i professionen Konsolidering av kursutbud Måluppfyllelse Perspektiv att beakta Barnperspektivet Genusperspektivet Mångfald och etnicitet Sexuell läggning Funktionsnedsättning Samhällsekonomiska konsekvenser Anpassning till målbeskrivningar METIS-kurser för olika kompetensmål Medicinsk kompetens Kommunikativ kompetens Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Planerade METIS-kurser år

6 Barn- och ungdomspsykiatrins behov Grundläggande psykoterapiutbildning Gemensam psykoterapiutbildning En ny psykoterapeutexamen Samordning med Kunskapsguiden nationell webbaserad kunskapsportal Socialstyrelsens bedömning Kursutbudet snart komplett Tillgång och efterfrågan Nytt ansökningssystem METIS-kursernas regionala fördelning Kursutbudet för ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin Perspektiv och värdegrund Kunskapsguiden Grundläggande psykoterapiutbildning för ST-läkare i psykiatri Konsolidering av kursutbud Finansiering av fortsatt verksamhet Referenser Bilagor Bilaga 1. METIS projektgrupp Bilaga 2. Kursutvecklingsgrupper Bilaga 3. Kompetensmål för den grundläggande psykoterapiutbildningen för ST-läkare i psykiatri Bilaga 4. Barn- och ungdomspsykiatriska kärnämnen Bilaga 5. Verksamhetsberättelse Bilaga 6. Resultat- och balansräkning Bilaga 7. Projektplan

7 Sammanfattning Socialstyrelsen bedömer att IPULS under år 2011 uppfyllt målsättningen att ta fram planerat utbud av SK-kurser för ST-läkare i psykiatri i enlighet med sitt uppdrag. Det återstår nu endast en SK-kurs i neurovetenskap och den grundläggande psykoterapiutbildningen där kursutveckling pågår. METIS utbildningskoncept innebär en integrering av teori och praktik och att kunskaperna omsätts i ST-läkarnas kliniska vardag. Ytterligare insatser behövs nu för att föra ut METIS kursutbud till de som anordnar kurser i hela landet. METIS har under 2011: i samverkan med lokala kursgivare hållit 30 kurser i 17 olika ämnen utvecklat och kompletterat tidigare utbud av SK-kurser för STläkare i psykiatri med två nya kurser i samarbete med kursgivare vid landets universitet och övergripande studierektorer i sex sjukvårdsregioner utvecklat en gemensam nationell utbildningsplan för grundläggande psykoterapiutbildning planerat att under 2012 hålla 36 nya SK-kurser i 20 olika kursämnen som är sökbara i IPULS kurskatalog påbörjat en översyn av behovet av att komplettera befintliga SKkurser för ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri enligt det nya METIS-konceptet så att dessa fullt ut kan uppfylla målen i Socialstyrelsens målbeskrivningar länkat IPULS kurskatalog till den webbaserade kunskapsportalen Kunskapsguiden och påbörjat diskussioner om hur METIS utbildningskoncept kan synliggöras i Kunskapsguiden tagit fram ett kursplaneringsverktyg för ST-läkare i psykiatri som ska underlätta för dem att hitta en rimlig balans mellan tid för kurser, egen utbildning och verksamheternas krav på klinisk tjänstgöring skisserat på en modell för konsolidering av det kursutbud som tagits fram inom ramen projektet som kan säkra att kurserna kan finnas kvar, kvalitetssäkras och vid behov revideras fått i uppdrag att anpassa det kursmaterial som tagits fram till ett fortbildningsprogram för specialister i psykiatri Socialstyrelsen har granskat IPULS ekonomiska sammanställning och gjort en ekonomisk bedömning av kostnaderna. IPULS har under 2011 förfogat över 11 miljoner kronor för att fullfölja sitt uppdrag och av denna summa är 5 miljoner kronor överskjutande medel från METIS har redovisat utgifter på 8,3 miljoner kronor vilket innebär att 2,7 miljoner kronor överförs till Härutöver har IPULS tillförts 3 miljoner kronor för uppdragen att ta fram ett fortbildningsprogram för specialister i psykiatri, för att utveckla en gemensam stomme till psykoterapiutbildning för ST-läkare i psykiatri för 7

8 hela landet. I detta ingår också att se över behovet av, och möjligheterna till, att komplettera befintliga SK-kurser för ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri. IPULS ska återrapportera uppdragen till regeringskansliet senast den 21 december 2012 (Regeringsbeslut I:1; ). Socialstyrelsen bedömer att medel behöver tillföras IPULS för konsolidering av METIS kursutbud. Fortsatt finansiering behövs till ett kansli för administration av kursutbudet, upphandling av kursgivare, kvalitetssäkring av kurser och kursrevisioner, kursutvecklingsgrupper och för den webbaserade lärplattformen Ping Pong. En möjlig modell för ansvarsfördelning skulle kunna vara att staten finansierar IPULS kursadministration och bidrar till regional samordning samt landstingen för den lokala kursgivningen. 8

9 Inledning Socialstyrelsens uppdrag Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) har sedan 2007 fått årliga bidrag för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri (S2007/4916/HS). Projektet går under namnet METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen). I januari 2010 beslutade regeringen (S2009/2844HS och S2010/ 643/HS) att mot rekvisition betala ut ytterligare 6 miljoner kronor per år till IPULS för år 2010 och 2011 och att Socialstyrelsen skulle lämna delredovisningar av verksamheten till regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2011 respektive den 31 mars Satsningen skall slutredovisas senast den 30 maj Denna fjärde delrapport avser Mål och riktlinjer för bidraget Det råder brist på läkare med specialistkompetens i psykiatri och åtgärder behöver därför sättas in som kan öka intresset hos nyutbildade läkare att bli psykiatriker. En hög nivå på innehållet i ST-utbildningen i psykiatri ska öka attraktionskraften och vara en rekryteringsfrämjande åtgärd. Genom att utveckla ett koncept för ett antal kurser, som alla ST-läkare får möjlighet att delta i under de första utbildningsåren, kan utbildningen stärkas betydligt. IPULS uppdrag IPULS inrättades år 2002 med uppdraget att ansvara för att Sveriges läkare erbjuds ett betryggande utbud av kvalitetsgranskade vidare- och fortbildningskurser. Institutet ägs av Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund samt Sveriges Kommuner och Landsting. Institutets sammansättning ska säkerställa att vidare- och fortbildningsfrågor belyses ur såväl läkarens som arbetsgivarens perspektiv. Målet är att stödja läkarens behov av vidareoch fortbildning samt verksamhetens och patienternas behov av hög och aktuell professionell kompetens. IPULS administrerar dessutom det statliga anslaget för kurser under ST ( SK-kurser ) och all hantering av kurser under ST sköts numera inom ramen för IPULS verksamhet. Både kurser under ST och externa IPULS-certifierade kurser annonseras i en överskådlig kurskatalog på IPULS webbplats. Syfte Syftet med denna fjärde delrapport är att följa upp METIS-projektets kurser för ST-läkare i psykiatri år 2011 i enligt med den inriktning som tidigare angetts (regeringsbeslut I: ). Tanken är att kurserna ska ges i en given ordning under ST-läkarnas utbildning och med en gemensam standard för hela landet. Ett ytterligare syfte är att ta fram ett kursutbud som täcker 9

10 efterfrågan. De nya SK-kurserna ska ses som ett led i strävandena att göra den svenska specialistutbildningen i psykiatri mer konkurrenskraftig och jämförbar med utbildningen i andra Europeiska länder. I analogi med tidigare uppföljningar redovisas den kursutveckling, kursgivning och kursrevision som skett under 2011 och de kurser som planeras under Av särskilt intresse är det fortsatta arbetet med att utveckla en grundläggande psykoterapiutbildning för ST-läkare i psykiatri och att ett arbete inletts för att utveckla SK-kurser för ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri. Dessutom redovisas det fortsatta arbetet med att länka IPULS webbaserade lärplattform till Socialstyrelsens webbaserade kunskapsportal Kunskapsguiden. METIS-projektet METIS är en pedagogisk utvecklingsenhet under IPULS med uppdrag att ta fram SK-kurser till ST-läkare i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Utgångspunkten för SK-kurserna är de kompetensmål som anges i Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring [2]. Kompetensmålen är allmänt hållna varför METIS inrättat kursutvecklingsgrupper i olika ämnen för att omsätta dessa till konkreta kurser. Alla STläkare i psykiatri ska ges tillfälle att gå de kurser som krävs för att uppnå specialistkompetens. För att detta ska bli möjligt behövs flera kurser under ett och samma år i varje ämne och att kurserna ska kunna ges i alla Sveriges regioner. METIS har utvecklat ett nytt pedagogiskt koncept som innebär att teori och praktik vävs ihop och teoretisk kunskap implementeras i STläkarnas vardag. METIS-konceptet beskrevs utförligt i uppföljningen av SK-kurserna i psykiatri år 2010 [1]. METIS-projektet är en av flera aktiviteter inom regeringens psykiatrisatsning som på sikt antas påverka antalet nyutfärdade specialistbevis i psykiatri. Antalet nyutfärdade specialistbevis för samtliga psykiatriska specialiteter visar som framgår av diagrammet sedan mitten av 1990-talet, både i absoluta tal och per invånare, en svagt ökande trend även om det var en mindre nedgång mellan år 2009 och 2010 (figur 1). 10

11 Figur 1. Totalt antal nyutfärdade specialistbevis inom samtliga psykiatriska specialiteter samt per invånare och år under perioden Källa: Socialstyrelsen. Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). År 2011 fanns också ett 30-tal öppna ärenden varav ett antal från 2010 som kommer att registreras under det år då ansökan om specialistbevis är komplett. Denna osäkerhet, och det faktum att det tar minst fem år innan utbildningen är klar och specialistbevis kan utfärdas, gör att utvecklingen bör bedömas långsiktigt. Det är därför för tidigt att uttala sig om ökningen under senare år är tillfällig eller beror på METIS insatser eller andra påverkande faktorer. 11

12 Metod och uppläggning I denna delrapport lämnas dels en ekonomisk redovisning av hur statsbidraget disponerats och dels en uppföljning av kursutbudet och dess regionala fördelning. Dessutom diskuteras det fortsatta arbetet med att ta fram en grundläggande psykoterapiutbildning och integreringen av IPULS kursutbud med Kunskapsguiden en nationell webbaserad kunskapsportal. Uppföljningen av 2011 år verksamhet har baserats på följande underlagsmaterial som IPULS skickat på Socialstyrelsens begäran: METIS projektgrupp (bilaga 1) Kursutvecklingsgrupper (bilaga 2) Kompetensmål för den grundläggande psykoterapiutbildningen för ST-läkare i psykiatri (bilaga 3) Barn- och ungdomspsykiatriska kärnämnen (bilaga 4) METIS verksamhetsberättelse 2011 (bilaga 5) METIS resultat- och balansräkning 2011 (bilaga 6) METIS projektplan för år 2012 (bilaga 7) Liknande underlag begärdes in för uppföljningen av 2008, 2009 och 2010 års medel, vilket gör det möjligt att jämföra och följa upp utvecklingen över tid. Ekonomi Uppföljningen av hur statsbidraget har disponerats baseras på den preliminära verksamhetsberättelsen (bilaga 5) och den ekonomiska resultat- och balansräkningen för METIS (bilaga 6) som IPULS lämnat till Socialstyrelsen den 31 januari IPULS externa revisor har genomfört en preliminär granskning av IPULS bokslut och inte iakttagit några väsentliga brister i IPULS redovisning [15]. Socialstyrelsen har i kapitlet Ekonomisk redovisning gjort en ekonomisk sammanställning och översiktlig bedömning av kostnaderna som bedöms vara i god ordning. Kurser I kapitlet om METIS kursutbud redovisas nya genomförda kurser och planerade kurser under år 2011 och som ges under år Under avsnittet kursutveckling redovisas de två nya kurser som kursutvecklingsgrupperna tagit fram under Deltagare i samtliga kursutvecklingsgrupper redovisas i bilaga 2. Somliga kurser har nu så kallad omvänd turordning. Detta innebär att sökande med kortast tjänstgöringstid antas först. Detta för att de kurserna bör komma tidigt i ST-utbildningen. De kurser som berörs är: 12

13 Akutpsykiatri, Psykiatrisk diagnostik, Psykiatrisk juridik, Neurovetenskap, Psykofarmakologi och Suicidologi. Socialstyrelsens uppföljningar ska så långt möjligt belysa och ta hänsyn till en rad perspektiv. Det gäller brukare/individperspektivet, barnperspektivet, kön, mångfald (etnicitet/sexuell läggning), funktionshinder samt ekonomiska, särskilt samhällsekonomiska konsekvenser. Några av perspektiven har angetts av regeringen, och några har Socialstyrelsen själva beslutat om. En särskild redovisning av könsfördelningen på ST-läkarna presenteras för varje kurs. Socialstyrelsen har också följt upp om nämnda perspektiv har beaktats och finns med i utformningen av SK-kurserna. METIS utbildningskoncept ska enligt uppdraget integreras i IPULS ordinarie verksamhet. Hur kursutbudet ska överföras i ordinär drift och hur kursutveckling och kursrevision fortsättningsvis skulle kunna bedrivas diskuteras i avsnittet Konsolidering av kursutbud. Grundläggande psykoterapiutbildning METIS fick under 2010 en förfrågan av Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) om att skapa kompetensmål i psykoterapi för ST-läkare i psykiatri i syfte att ta fram en grundläggande psykoterapiutbildning för blivande psykiatriker. Under 2011 har METIS organiserat ett särskilt projekt Psykoterapiutbildning för ST-läkare i psykiatri. I projektgruppen ingår Cecilia Svanborg (projektledare), Raffaella Björck, Annika Sander Björk, Peter Lönnqvist och Eva Johansson. Projektet har bjudit in två personer från respektive region för kursutveckling (bilaga 2). Det fortsatta arbetet redovisas i kapitlet Grundläggande psykoterapiutbildning. Kursutveckling för barn- och ungdomspsykiatrins behov METIS har i första hand skapats för allmänpsykiatrins ST-läkare. I rapporten diskuteras behovet av en motsvarande kursutveckling för barn- och ungdomspsykiatrins behov. Webbaserad kunskapsportal Enligt regeringens beslut ska IPULS så långt möjligt samordna uppdraget att utveckla och förstärka specialistkompetenskurser i psykiatri med uppdraget till Socialstyrelsen att inrätta en webbaserad kunskapsportal för personal på alla nivåer som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (regeringens beslut den 19 november 2009). IPULS anlitar konsultföretaget (Ping Pong AB) för att tillhandahålla programvara och administration av en webbaserad lärplattform som riktar sig till ST-läkare inom olika medicinska specialiteter. Socialstyrelsen inrättar en offentlig webbaserad kunskapsportal. Möjligheterna till samordning diskuteras i kapitlet Samordning med Kunskapsguiden nationell webbaserad kunskapsportal. 13

14 Ekonomisk redovisning METIS projektgrupp lyder organisatoriskt under IPULS styrelse, som är ytterst ansvarig för projektets ekonomi. IPULS VD Björn-Ove Ljung fattar beslut rörande METIS ekonomi. Socialdepartementet är beställare och beviljar anslag till projektet och Socialstyrelsen är utbetalare och har uppföljningsansvar. METIS startade 2007 och kommer att pågå till den 31 december Projektet har för hela denna period blivit beviljade 35,7 miljoner kronor, dvs. cirka 6 miljoner per år, i statsbidrag. IPULS auktoriserade revisor har genomfört en preliminär granskning av bokslutet per och inte funnit några väsentliga brister i IPULS redovisning. Statsbidraget till METIS har under 2011 använts på följande sätt: Total redovisning: METIS har under 2011 förfogat över 11 miljoner kronor för att fullgöra sitt uppdrag varav 5 miljoner kronor var överskjutande medel från METIS har redovisat kostnader på 8,3 miljoner kronor. Detta innebär att 2,7 miljoner kronor har överförts till IPULS "Resultat- och balansräkning" för METIS redovisas i bilaga 5. Av Resultaträkningen Utfall 2011 framgår i kolumnen METIS: Intäkter på tkr Direkta kostnader på tkr METIS andel i Gemensamma funktioner som uppgår till tkr. De direkta kostnaderna som uppgick till tkr kan hänföras till: tkr Personalkostnader inkl sociala avgifter, kontorsomkostnader m.m tkr Kurskostnader inkl kursutveckling, kursgivning och kursrevision 646 tkr Övriga kostnader för bl. a. webbplattform, resor, logi, seminarier och marknadsföring. Kursutbud: Under år 2011 har METIS bekostat 30 kurser för en summa av 3,7 miljoner kronor. Kursutveckling: METIS har under år 2011 utvecklat en kurs i rättspsykiatri utan direkt kostnad och en grundläggande psykoterapiutbildning. Psykoterapiprojektet finansieras i särskild ordning och redovisas utanför METIS. Kursrevision: METIS har under år 2011 genomfört sex kursrevisioner till en kostnad av 0,4 miljoner kronor. METIS direkta kostnader (gemensamt för ovanstående verksamhet): Under år 2011 har METIS direkta kostnader uppgått till 2,9 miljoner kronor varav direkta personalkostnader på 2,3 miljoner kronor (inkl sociala avgif- 14

15 ter, kontorsomkostnader m.m.) samt övriga kostnader för bl. a. webbplattform, resor, logi, seminarier och marknadsföring. En närmare redovisning av METIS faktiska personalkostnader och budgeterade personalkostnader för 2012, som en del av IPULS gemensamma kostnader, framgår av tabell 1. Tabell 1. Bemanningen på METIS kansli, tjänstgöringsgrad och bruttolön exkl. sociala avgifter m.m. år samt budgeterade kostnader för år Funktion Arbetsgrad Utfall Utfall Budget Budget Projektledare 50 % Projektledare/Drift 100 % Projektadministratör 100 % Processfacillitator Timarvode ST-läkare 35 % ST-läkare 50 % Totalt IPULS gemensamma funktioner: METIS andel i gemensamma funktioner för år 2011 uppgick till det budgeterade beloppet 1,3 miljoner kronor. Häri ingår kostnaderna för gemensam personal, lokaler, telefoni, IT, diverse bolagstjänster m.m. 15

16 Kursutbud Genomförda kurser METIS har under 2011 genomfört 30 kurser (av 29 planerade). En extra kurs i Medicinsk vetenskap för psykiatriker anordnades i Stockholm för att täcka den stora efterfrågan. Det totala antalet sökande till samtliga kurser var ST-läkare, av vilka 756 antagits och 715 deltagit i kursmöten (tabell 2). Det innebär i genomsnitt 23,8 deltagare per kurs. Observera att 7 kurser som startat under 2011 fortfarande pågick vid rapporteringstillfället varför uppgifterna om antalet examinerade och godkända deltagare inte är komplett. Kurserna finns tillgängliga i kurskatalogen på IPULS webbplats och kan också nås via den webbaserade kunskapsportalen Kunskapsguiden: Tabell 2. Genomförda SK-kurser i psykiatri enlig det nya METIS-konceptet år Kurs Antal sökande Antal antagna Antal deltagare Examinerade = godkända Sjukvårdsregion Genomförande Affektiva sjukdomar, Stockholm Nord Affektiva sjukdomar, Stockholm Syd Akutpsykiatri, Göteborg Akutpsykiatri, Stockholm Beroendelära, Göteborg Beroendelära, Stockholm Beroendelära, Umeå BUP för vuxenpsykiatriker, Stockholm Konsulationspsykiatri och psykosomatik, Göteborg Konsultationspsykiatri och psykosomatik, Umeå Medicinsk vetenskap för psykiatriker, Stockholm Pågår Stockholm Stockholm Pågår VG Regionen Stockholm Pågår VG Regionen Stockholm Norra Stockholm VG Regionen Pågår Norra Stockholm

17 Medicinsk vetenskap för psykiatriker, Stockholm Neuropsykiatri, Stockholm Personlighetsstörningar, Höör Personlighetsstörningar, Sundsvall Psykiatri och samhälle inklusive sexologi, Skellefteå Psykiatrisk diagnostik, Stockholm Psykiatrisk diagnostik, Uppsala Psykiatrisk juridik, Stockholm Psykiatrisk juridik, Eksjö Psykofarmakologi Göteborg Psykofarmakologi Stockholm Psykossjukdomar, Göteborg Psykossjukdomar, Örebro Suicidologi, Stockholm Suicidologi, Varberg Transkulturell psykiatri, Stockholm Ångestsjukdomar, Stockholm Äldrepsykiatri, Stockholm Ätstörningar, Lund Stockholm Stockholm Södra Norra Norra Stockholm Mitt Stockholm Sydöstra Pågår VG Regionen Pågår Stockholm VG Regionen Mitt Stockholm VG Regionen Stockholm Stockholm Pågår Stockholm Södra Summa Källa: IPULS/METIS Kursutveckling Kursutveckling sker enligt en genomtänkt pedagogisk modell. En kursutvecklingsgrupp består i princip av en kursansvarig/lärare per region, en representant för ST-läkarna, en representant för personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom och en anhörigrepresentant samt en forska- 17

18 re/akademiker. Grupperna samlas vanligen för att i internatform utveckla kurserna under några dagar. Under 2011 har två kursutvecklingsgrupper arbetat, en med att ta fram en SK-kurs i rättspsykiatri och en för utveckling av den grundläggande psykoterapiutbildningen. Bilaga 2 visar deltagare i dessa och övriga kursutvecklingsgrupper. Utgångspunkten för kursutvecklingsgrupperna är de kompetensmål som METIS tagit fram och utvecklat utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring [2]. Dessutom har projektet under 2011 färdigutvecklat en webbaserad kurs i rättspsykiatri. Kursrevision Kursrevision innebär att den expertgrupp som utvecklat kursen, eventuellt med tillskott av enstaka nya experter, träffas för att gå igenom kursutvärderingar samt diskutera erfarenheter av kursgivning på olika orter. Gruppen uppdaterar vid behov kursens kompetensmål, litteratur, program och examination. Under 2011 har kursrevisioner genomförts i följande ämnen: Beroendelära Psykossjukdomar Affektiva sjukdomar Konsultationspsykiatri och psykosomatik Personlighetsstörningar BUP för vuxenpsykiatriker Dessutom har ett antal avstämningsmöten genomförts med kursutvecklingsgrupper för Ätstörningar, Psykiatri och samhälle inkl sexologi samt Psykiatrisk diagnostik. Antagningsförfarandet IPULS formalia för ansökan till SK-kurser styr i hög grad hur tilldelning av platser går till. I dagsläget kan en ST-läkare söka fyra kurser per ansökningsomgång. I normalfallet har den med flest tjänstgöringsmånader förtur framför andra. Detta har medfört att vissa ST-läkare har fått kursplats först i slutet på sin ST-tid. Andra faktorer spelar också in vid prioritering till kursplats, se SK-kurser formalia på IPULS webbplats: IPULS automatiserade ansökningsförfarande har inneburit att en ST-läkare kan komma att antas till fyra kurser per termin, vilket inte är sannolikt att man klarar av. Ansökningsförfarandet, i kombination med att kursutbudet tidigare varit begränsat, har medfört att ST-läkarna söker så många kurser de kan och sedan istället tackar nej till några. IPULS antagningssystem tar i dagsläget inte hänsyn till om en deltagare kommit med på andra kurser när det gäller prioriteringen. Det är därför mycket svårt att beräkna vad det faktiska söktrycket är. En åtgärd som METIS-projektet har vidtagit för att stävja detta och se till att kurser skall komma i rätt tid under ST är att ha omvänd turordning på ett antal kurser. Omvänd turordning innebär att deltagare ges förtur ju färre 18

19 tjänstgöringsmånader denne har efter legitimation och att det är större chans för ST-läkaren att får plats på kurserna tidigt under sin ST. På detta sätt kan man i viss mån styra att kurser kommer i rätt tid. Projektet har gjort en fördelning av kursutbudet i tre block; Baskurser, Sjukdomslära och Fördjupning (endast för Psykiatri). Syftet är att de kurser som finns bland Baskurser (Akutpsykiatri, Psykiatrisk diagnostik, Psykiatrisk juridik, Neurovetenskap, Psykofarmakologi och Suicidologi) skall ges tidigt under ST, kurserna i Sjukdomslära när som helst under ST och Fördjupning bör komma mot slutet. Se: Det omvända turordningsförfarandet har i stort varit framgångsrikt och IPULS har kunnat undgå tidigare vanligt förekommande situationer där en ST-läkare kom med på de mest basala kurserna först i slutet av sin femåriga tjänstgöring. Dock har det medfört en nackdel i övergångsperioden mellan två system. ST-läkare med en längre tjänstgöringstid som inte hunnit gå baskurserna sedan de inrättades får en lägre prioritet då de söker till dessa och kommer ofta inte med på dem. Kursadministrationen har rekommenderat dessa ST-läkare att söka andra IPULS-certifierade kurser eller se om det finns lokalt anordnade kurser som uppfyller de aktuella målen. Detta är dock ett övergående problem. Balansen mellan teoretiska studier och verksamhetens krav I METIS kontakter med olika verksamheter har det uttryckts en oro över att den sammanlagda tiden för kurser och teoretiska studier överskrider det som är rimligt, till nackdel för patientnära arbete. Det är viktigt att uppnå en bra balans mellan inhämtande av teoretisk kunskap och praktisk tillämpning i patientarbetet. Avsikten är inte att den enskilde ST-läkaren ska behöva gå samtliga 20 kursämnen i METIS kursutbud för att uppnå kompetenskraven för en specialist i psykiatri. METIS har föreslagit att ett kurspaket med ett minimum av 10 SK-kurser samt handledarutbildning, ledarskapsutbildning och grundläggande psykoterapiutbildning bör vara tillräckligt för att uppnå specialistkompetens i psykiatri. Kurserna ska ses som ett komplement till övriga metoder för lärande under den cirka fem år långa tjänstgöringstiden som ST-läkare [3]. I tabell 6 ges ett exempel på fördelning av en ST-läkares tid mellan klinisk tjänstgöring, utbildning och semester samt jourkompensation. Exemplet är tänkt att vara ett planeringsstöd för ST-läkarna och ge en rimlig balans mellan verksamhetens krav på klinisk tjänstgöring och de krav på teoretiska kurser och grundläggande psykoterapiutbildning som ställs i målbeskrivningarna för läkarnas specialiseringstjänstgöring. I detta hypotetiska exempel har ST-läkaren valt att gå 15 SK-kurser av de totalt 20 kursämnen som det fanns Av dessa uppfyller 13 av kurserna också delmål för barnoch ungdomspsykiatri och 7 också delmål för Rättspsykiatri (se 19

20 Tabell 3. Exempel på fördelning av tjänstgöring, utbildning och ledighet för en STläkare i psykiatri under de fem utbildningsåren. Aktiviteter ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 SK-kurser 3 veckor 4 veckor 3 veckor 2 veckor 3 veckor Konferenser Psykoterapiutbildning 3 veckor 6 veckor Arbete enl. vetenskapliga principer 3 veckor 4 veckor 2 veckor Kvalitetsarbete 1 vecka 2 veckor Annat 1 vecka 1 vecka 1 vecka 1 vecka UTBILDNING TOTALT 4 veckor 8 veckor 10 veckor 11 veckor 7 veckor Semester 5 veckor 5 veckor 5 veckor 5 veckor 5 veckor Jourkompensation 5 veckor 5 veckor 5 veckor 5 veckor 5 veckor LEDIGHET TOTALT 10 veckor 10 veckor 10 veckor 10 veckor 10 veckor TJÄNSTGÖRING PER ÅR 38 veckor 34 veckor 32 veckor 31 veckor 35 veckor Källa: Valigi-Bjöck R, ST-läkare och jonglör? Tidskriften för Svensk Psykiatri, 2011;2: Exemplet bygger på att ST-läkaren är under 40 år med rätt till 5 veckors semester och att ha gått jourer som berättigat till 5 veckors jourkompensation per år. Utbildningen till ST-läkare i psykiatri ska också ge kompetens i grundläggande psykoterapiutbildning med 120 timmar handledning (3 heltidsveckor) och 6 heltidsveckor teori och patientarbete. METIS har nu tagit fram ett kursplaneringsverktyg för ST i Psykiatri. I verktyget kan ST-läkarna markera vilka kurser de gått eller planerar att gå. De kan också överskådligt se vilka mål de har uppfyllt och vilka kursbehov de har (Se ). METIS planeringsverktyg ska underlätta för ST-läkarna att hitta en rimlig balans mellan den tid för kurser och egen utbildning som målbeskrivningarnas kompetenskrav ställer och verksamheternas krav på klinisk tjänstgöring. Förankring i professionen METIS har under 2011 fortsatt att förankra projektets utbildningskoncept hos studierektorer, verksamhetschefer, handledare och ST- läkare. I förankringsarbetet ingår att informera och hålla en öppen dialog med alla parter. Förankringsarbete har bedömts nödvändigt för att uppnå en bred acceptans i verksamheterna till det nya kursutbudet och då en del verksamhetschefer uttryckt oro för att de teoretiska studierna skulle få för stort utrymme till förfång för det patientnära arbetet. Som framgår av det hypotetiska exemplet i tabell 6 bör det dock vara möjligt att med en god planering och spridning av de kurser ST-läkarna behöver gå under hela den femåriga utbildningstiden få tid över för både klinisk tjänstgöring, utbildning och ledighet. 20

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010

METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010 METIS-projektet Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare

Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare Regeringsbeslut I:1 Socialdepartementet 2011-11-03 S2010/643/FS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för utveckling av utbildningsinsatser för läkare 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet

Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens

Läs mer

METIS-projektet. uppföljning av SK-kurser i psykiatri 2007 2012 Slutrapport

METIS-projektet. uppföljning av SK-kurser i psykiatri 2007 2012 Slutrapport METIS-projektet uppföljning av SK-kurser i psykiatri 2007 2012 Slutrapport Artikelnr 2013-5-47 Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2013 2 Förord Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut

SOCIALSTYRELSEN. !nk 2007-08= 2 1. Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM. 1 bilaga. Regeringens beslut 0 Regeringsbeslut 6 b REGERINGEN 2007-06-14 S2007/4916/HS Socialdepartemente SOCIALSTYRELSEN VLK!nk 2007-08= 2 1 Dos Handt. Dnr Socialstyrelsen 0 106 30 STOCKHOLM e2 Q. U dra att utbetala bidra till Institutet

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014

SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 SLUTRAPPORT S2013/8791/FS METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2014 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2013/8791/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund

Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund Metis framtid är här! Annika Lindgren Christina Wånge Alessandra Hedlund 6 regionala kanslier Ett centralt kansli Det centrala kansliet; etablering och fortsatt utveckling Annika Lindgren Agenda Kansliets

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015

SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 SKL DNR 14/6484 METIS MER TEORI I SPECIALISTUTBILDNINGEN SLUTRAPPORT 2015 0 Sammanfattning Utifrån regeringsbeslut S2014/8908/FS ska METIS, genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), säkerställa att

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Endokrinologi och diabetologi

Endokrinologi och diabetologi Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

METIS-projektet. Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009

METIS-projektet. Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009 METIS-projektet Uppföljning SK-kurser i psykiatri år 2009 ISBN 978-91-86585-03-7 Artikelnr 2010-3-19 Publicerad www.socialstyrelsen.se 2 Förord Regeringen gav i juni 2007 Socialstyrelsen i uppdrag att

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Medicinsk vetenskap för psykiatriker Stockholm HT (METIS)

Medicinsk vetenskap för psykiatriker Stockholm HT (METIS) Nivå Vidareutbildning (statligt finansierad) för läkare under ST, dvs. SK kurs SK-avdelning C-kurs. Specialitet för B samt C kurser Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Beskrivning Denna

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?

Läs mer

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning

2016:14. Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning 2016:14 Det statliga åtagandet för kurser inom läkarnas vidareutbildning MISSIV DATUM DIARIENR 2016-05-11 2015/210-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-11-05 S2015/07175/FS (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer