GoINN slutrapport Etapp 2
|
|
- Roland Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GoINN slutrapport Etapp 2 1(9) GoINN slutrapport Etapp 2 GoINN är ett utvecklings- och lärandeprojekt med syfte att professionalisera och institutionalisera nyttiggörande och samverkan vid Chalmers och Göteborgs universitet som finansieras av VINNOVA inom Nyckelaktörsprogrammet. Etapp 2 av GoINN startade i januari 2010 och avslutades i december Innehåll Sammanfattning av projektet och dess resultat Projekts upplägg... 2 Resultat under etapp Innovationsrådgivararenan... 3 Kommersialiseringsaktörsarenan... 5 Lärande... 6 Kommunikation... 6 Intellektuella tillgångar som tagits fram eller vidareutvecklats med stöd av GoINNprojektet... 7 Data... 7 Metoder... 7 Modeller... 8 Hittills utgivna publikationer... 8 Annan resultat- och kunskapsförmedling... 8 Projektets ekonomi och förslag till hantering av överskott från etapp
2 GoINN slutrapport Etapp 2 2(9) Sammanfattning av projektet och dess resultat. Projekts upplägg GoINN är ett utvecklings- och lärandeprojekt med syfte att professionalisera och institutionalisera nyttiggörande och samverkan vid Chalmers och Göteborgs universitet. Etapp 2 startade 2010 och projektplanen innehöll då tre huvudprocesser, där process Forskning- och Innovation skulle arbeta direkt med att utveckla forskningsmiljöerna, process Flöde och Förverifiering samt process Vägval skulle arbeta med att hantera flödet av kommersialiseringsbara idéer samt vägleda dessa forskare inom kommersialiseringsfrågor. I och med tillkomsten av Innovationskontor Väst förändrades bilden av hur lärosätena Chalmers och Göteborgs universitet samverkar om innovationsstödjande verksamhet. Innovationskontor Väst är dels en organisation vid Chalmers som ansvarar för Chalmers Innovationsrådgivning samt består av ett partnerskap med omgivande lärosäten. Partnerskapet ingår inte i GoINN, annat som en möjlig målgrupp för projektets lärande. I denna rapport avses med Innovationskontor Väst enbart organisationens roll vid Chalmers om inte annat anges. I och med denna förändring så övertogs rollen att arbeta med forskningsmiljöerna av Innovationskontor Väst på Chalmers. Vid Göteborgs universitet fortsatte utvecklingsarbetet inom enheten Forsknings- och Innovationsservice, där universitets verksamhet bedrivits sedan mer än tio år. Parallellt med huvudprocessen Forskning- och innovation integrerades Vägvalsarbetet med Flöde och förverifiering, samtidigt som den databaslösning som tagits fram för flödeshanteringen avvecklades. Istället för ett processtänk kring idéflödet skapades ett förtroendefullt och mellan parterna öppet informationsutbyte om nya idéer mellan de olika kommersialiseringsaktörerna, vilket medförde erfarenhetsutbyte av olika arbetssätt och case, vilket medför att synergieffekter kan erhållas mellan likartade utvecklingsprojekt eller att de samverkar, och att olika förverifieringsinsatser kan diskuteras och jämföras. Projektet har därför under etapp 2 formats om, från processorientering via tre huvudprocesser till att istället fokusera på att hos olika innovationssystemsaktörer utveckla förmåga att stödja nyttiggörande i olika former. Utifrån detta har två aktörsarenor definierats; innovationsrådgivarna och kommersialiseringsaktörerna. Inom arenorna definieras utvecklingsprojekt med tydliga syften, mål och leverabler. GoINN:s projektkoordinator är sammanhållande för båda arenorna och sammankallar till övergripande möten inom arenorna och deltar i formuleringen och upplägg av utvecklingsprojekten. För respektive utvecklingsprojekt utses en projektledare av dem som deltar i projektet, som ansvarar för rapportering, leverans och formulering av projektets lärandeuppdrag, som antingen utförs av projektdeltagarna eller med stöd av lärandegruppen.
3 GoINN slutrapport Etapp 2 3(9) Inom utvecklingsprojekten skapas lärandemiljöer där möjlighet till interaktion och reflektion är en viktig del. Denna kursändring inom projektet har även medfört att kommunikationsaktiviteterna inom projektet ändrat fokus, från att kommunicera GoINN som en för lärosätena samlande aktör som arbetar gentemot forskarna, till att GoINN är ett projekt som är underordnat innovationsrådgivarorganisationerna på de båda lärosätena, och som möjliggör utveckling, lärande och förmågebyggande hos Innovationsstödssystemets aktörer. GoINN-projektets egna websida ( har avvecklats och den under etapp 1 framtagna logotypen för GoINN har spelat ut sin roll. Resultat under etapp 2 Under Etapp 2 har tre stycken lägerapporter lämnats till VINNOVA, i dessa rapporter finns mer utförliga beskrivningar av vad som genomförts under olika skeden av etapp 2 och inom de olika processer som projektet ursprungligen bestod av. Nedan görs en sammanfattning av de viktigaste resultaten under etapp 2. Innovationsrådgivararenan I denna area ingår numera delar av den verksamhet som bedrevs inom huvudprocess Forskning och innovation, med den tydliga skillnaden att inom arenan bedrivs utvecklings- och lärprojekt, medan innovationsrådgivningsarbetet utför i regi av Chalmers och Göteborgs universitet. Inom arenan genomförs regelbundna möten med fokus på erfarenhetsutbyte, utöver de projektspecifika möten som genomförs. Exempel på resultat och aktiviteter ges nedan. Sommarstudenter Inom GoINN-projektets regi har varje sommar ett femton-tal studenter från entreprenörsutbildningar anlitats av projektets olika aktörer för att genomföra olika typer av utredningar och utvärderingar av verktyg. Studentprojekten har avslutats med en gemensam redovisning där innovationsrådgivarna och lärgruppen deltagit. Erfarenhetsutbyte kring verksamhetsstöd och omvärldsanalyser till forskargrupper Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat olika verktyg för att hjälpa forskare och stödresurser att få ett bättre grepp om en forskargrupp i termer av forskning, nyttiggörande och relationen till omvärlden. Dessa verktyg har olika utgångspunkt men flera beröringsområden. Ett erfarenhetsutbytesprojekt startade därför hösten Följande teman har hittills identifierats som intressanta: 1. Vilka "tillstånd" kan en forskargrupp befinna sig i (forskningsledaren ska gå i pension, stor oenighet om inriktning, helt ny grupp osv) och hur möter vi deras behov? 2. Hur samverkar vi med biblioteken, tar fram bibliometri-mått och presentationer av dessa? 3. Hur kan vi ge stöd till forskningsledaren utifrån rollprofil (rådgivare, utbildare, utvärderare, nätverkare, entreprenör etc)? 4. Hur kan en metod för framtagning av sökbegreppsrymd/ontologi formuleras och kommuniceras utifrån ett intellektuellt tillgångsperspektiv?
4 GoINN slutrapport Etapp 2 4(9) 5. Hur ser en integrerad forsknings- och innovationsstrategi ut och vilka underlag behövs för att kunna fatta den sortens inriktningsbeslut? 6. Hur presenterar vi verktyg på ett sätt som gör det möjligt och intressant för forskaren själv att använda dem? Träffarna har hittills resulterat i utveckling av en sk FUNKA-canvas, där ett arbetssätt avsedd för affärsmodellframtagning har applicerats på Forskning-Utbildning- Nyttiggörande-Kommunikation. Arbetssättet testas just nu genom workshopar med forskargrupper. Projektet fortsätter under Erfarenhetsutbyte kring elearning Sahlgrenska Akademin, GIBBS, Chalmers Entreprenörskola och Innovationskontor Väst har alla behov av elearning som stöd i sin utbildning med inriktning mot innovation och entreprenörskap. Målgrupperna och formerna för undervisning är olika, men flera frågeställningar är gemensamma vad gäller pedagogik, teknik och innehåll. Ett projekt startade därför under hösten 2012 som syftar till att under handledning utveckla kompetens inom elearning samtidigt som varje enhet utvecklar sin egen kurs. En stor utmaning för samtliga är att hitta kostnads- och tidseffektiva sätt att ta fram attraktiv innehåll, varför en del tid kommer att läggas på att lära sig skapa engagerande berättelser i form av podcasts och digitala berättelser med både bild och ljud. En viktig del i detta är också att utforska hur man som utbildare ska hantera upphovsrättsliga frågor kring undervisningsmaterial. Hittills har flera erfarenhetsutbytesträffar genomförts. I projektet ingår även en gemensam utbildning i Digital Storytelling och Podcast-framställning, där ett av målen är att skapa flera berättelser om hur forskningsbaserad kunskap utvecklats till innovationer som kan användas i samtligas elearningproduktioner. Vi vill att det ska vara goda exempel på nyttiggörande av forskning som gärna har tagit en lite snirklig väg där man har fått hjälp av olika stödresurser i innovationssystemet och där man kommit en bra bit på vägen. Vi vill också gärna ha en blandning med avseende på typ av forskning, genus, väg för nyttiggörande (venture creation, licensiering, öppen ip etc). Projektet fortsätter under U Tools presentationer som strukturkapital Utvecklingen inom nyttiggörande av forskning går snabbt och det är svårt att som enskild individ hålla sig a jour med allt och dessutom utveckla material i syfte att informera och utbilda forskare inom området. Ett projekt startade därför under hösten 2012 i syfte att säkerställa att ett större antal presentationer kan hållas av fler innovationsrådgivare hos Chalmers och Göteborgs universitet, genom strukturerad dokumentation och träning på anförande/genomförande. Projektet delades in i följande faser: 1. Inventering Undersökning av vilka presentationer som redan finns, vilka som är bra på att hålla dem och i viss mån också vilken efterfrågan som finns. 2. Urval Beslut om vilka presentationer som i en första fas ska utvecklas, utifrån en portföljmodell som skapar en blandning av sådant som är nästan helt klart till det som startar helt från början. Här ingår även val av svenska/engelska.
5 GoINN slutrapport Etapp 2 5(9) 3. Konceptutveckling Utformning av riktlinjer för hur en bra presentation ska vara i termer av exempelvis interaktivitet, manus, referenser och användning av bilder. 4. Materialframtagning Utveckling av presentationer i enlighet med konceptet. 5. Presentation Muntlig dragning av presentationen inför intresserade (innovationsrådgivare och eventuellt forskare) som eventuellt videofilmas. Projektet är nu avslutat. Det resulterade i presentationer inom följande områden: Stöd till forskare vid ansökningar, Omvärldsbevakning, Hållbarhet och Open Innovation. För det sista området togs även en ibook fram som just nu är under Betatestning. MIA-dagen Marina Industri- och Akademi-dagen, eller MIA-dagen (som är baserad på AIMday - konceptet) går ut på att sammanföra företag med särskilda frågeställningar och relevanta forskare som kan tillhandahålla relevant input, för att stimulera kunskapsutbyte och eventuellt nya samarbetsprojekt. MIA-dagen har anordnats av Mare Novum-projektet på GU två gånger under GoINNperiod 2: Hösten 2010 (tema: Marin biomassa som råvara) och hösten 2011 (tema: Havsmiljö). Under båda dessa tillfällen har ett 30-tal företagsrepresentanter och lika många forskare från akademi och institut deltagit. Dagarna har resulterat i att förstudier har genomförts för 9 olika projekt. Dagarna har fått gott betyg av deltagarna och en ny MIA-dag planeras under Utvärdering av AIMday konceptet En utvärdering av AIMday -konceptet har genomförts, och jämförts med Göteborgsvarianten MIAdag. Projektet har utvärderat skillnader, styrkor och svagheter i dessa båda koncept. Den stora styrkan som vi ser i AIMday -konceptet är det program som används för att schemalägga forskar/företagsdiskussionerna, som underlättar planeringen vid stora arrangemang. Skillnaderna i upplägg är annars ganska litet, men vi har inom MIAdagen inriktat oss på att anordna dagar med smalare tema vilket vi ser tar mindre tid och resurser att arrangera och det behövs ingen avancerad mötesplanering. Den benchmark vi gjort med AIMday Materials, som har ett brett tema, visar att mycket resurser krävs för att marknadsföra mot forskare och företag för att få tillräckligt med deltagare. Med den begränsade resurs av innovationsrådgivare som finns är bedömningen att stora breda arrangemang är för resurskrävande jämfört med vad det ger. Kommersialiseringsaktörsarenan Inom denna arena bedrivs idag den verksamhet som vuxit fram inom huvudprocesserna Flöde och förverifiering (FoF) samt Vägval. Under etappen har Vägvalsgruppen integrerats i FoF. Under etappen har också den databaslösning som handlats upp för att följa upp och registrera flödet av idéer avvecklats. Detta visade sig vara en orealiserbar idé, dels är inte idéflödet styrbart på detta vis samt att databasen innebar registrering av för mycket information så att sekretessproblem uppstod. I och med att ett förtroendefullt samarbete utvecklats mellan de olika kommersialiseringsaktörerna har en sökbar databas ersatts av ett muntligt utbyte samt en listning av statiska data, t ex antal idéer och ursprung.
6 GoINN slutrapport Etapp 2 6(9) FoF-gruppen FoF-gruppens arbete har allt mer fokuserats på att utbyta erfarenheter kring genomförande av förverifiering av idéer samt informera varandra om vilka liknande idéer som tidigare hanterats av aktörerna samt möjligheterna att koppla olika idéer. Under 2011 har 58 idéer inkommit till kommersialiseringsaktörerna. 20 av dessa idéer kommer från Chalmersforskare och 38 från forskare vi Göteborgs Universitet. Av dessa har 7 idéer beviljats förverifieringsmedel via GoINN primärt för att utreda IPsituationen. Under 2012 har 101 idéer kommit in. 30 av idéerna hade sitt ursprung i forskning på Chalmers och 72 på Göteborgs Universitet. 1 av idéerna är gemensam mellan lärosätena. Ett tiotal av idéerna har beviljats förverifiering via GoINN och flera idéer har sedan gått vidare till olika verifieringsinsatser inom Chalmers och Göteborgs Universitet. Utvärdering BioEurope BioEurope är ett möte/mässa som arrangeras i Hamburg där möten arrangeras mellan forskningsidéer och företag inom Bioteknik/Life Science på Europeisk basis. Inom GoINN har vi utvärderat nyttan för kommersialiseringsaktörerna att delta i detta arrangemang genom att GoINN betalat deltagandet för ett antal kommersialiseringsrådgivare och en innovationsrådgivare som arbetar med idéer inom Life Science. BioEurope gav många nya kontakter som kan bidra till att idéer snabbare når en marknad. En mer fördjupad utvärdering av deltagandet kommer göras under etapp 3. Lärande Lärandegruppen har genomfört reflektioner över utvecklingen i de olika processer (främst Forskning och Innovation samt Flöde och förverifiering men även projektet som helhet) som GoINN under större delen av etapp 2 varit uppbyggt kring. Viktiga resultat och aktiviteter har varit: Framtagning av lärcase; utvecklingen inom Flöde och förverifiering (Early-stage Innovations Processing), Herpesvaccin (Simplexia), Indikatormätning, projektets utveckling från start (The Gothenburg Experiment) samt Idéevaluering Lärgruppen har svarat för ett akademiskt ledarskap inom studentprojekten som genomförts under somrarna, samt genomfört utvärdering av studentprojekten. Deltagande i CIP Forum, inklusive koordinering och säkerställande av GoINN relevanta teman. Deltagande i Nyckelaktörsprogrammets ERFA-möten. Genomförande av interna lärseminarier, de senast i november som innebar ett för projektet gemensamt avstamp för ansökan till Etapp 3. Kommunikation Kommunikation är sedan halvårsskiftet 2012 integrerat i lärandedelen av GoINN. Fokus har under etappen flyttats från att marknadsföra GoINN som aktör till att istället kommunicera resultat och lärdomar. Kommunikationsresultat under etapp 2 är därför avveckling av projektets egna webb ( och att logotypen inte längre används. Nya dokumentmallar har tagits fram och planer för hur resultat och lärdomar
7 GoINN slutrapport Etapp 2 7(9) på attraktivt sätt kan kommuniceras både internt och externt håller på att tas fram för etapp 3. Intellektuella tillgångar som tagits fram eller vidareutvecklats med stöd av GoINN-projektet Inom ramen för, och parallellt med GoINN projektet har Chalmers och Göteborgs universitet utvecklat metoder och verktyg för att identifiera intellektuella tillgångar inom forskningsmiljöer/forskningsprojekt. Arbetet är baserat på professor Ulf Petrussons forskning och utbildning (ICM = Intellectual Capital Management), samt CIP- PS ABs metodik. Syftet med att inventera kunskapstillgångar är att kunna identifiera tillgångar som t ex utgör background och forground för nya projekt eller som är intressanta att kontrollera eller vidareutveckla på olika sätt. Båda lärosätena har utvecklat metoder och verktyg för kompletterande ändamål. Chalmers har fokuserat på att utveckla verktyg för att forskare själva skall kunna lära sig att göra genomlysningar på sina egna forskningsprojekt (Intellectual Asset Inventory IAI) där tillgångar som data, design, metod, modell, uppfinning och mjukvara ingår. Verktyget ger ingen fullständig kartläggning men utgör ett bra första steg, utifrån vilket beslut om mer fördjupade analyser kan tas. Göteborgs universitet har i sin tur fokuserat på att utveckla ett arbetssätt och metodik för att strategiskt hantera kunskapstillgångar inom forskningsmiljöer där IA ingår som en del av stödet (inom ramen för det VINNOVA stödda projektet Knowledge management Platform), vilket kommer att presenteras som ett koncept under Genom att båda lärosätena är aktivt engagerade i utvecklingen av hantering av sina universitets kunskapstillgångar sker värdefullt erfarenhets- och kunskapsutbyte som utvecklar båda lärosätenas arbete. GoINN-projektet har bidragit till skapandet av följande intellektuella tillgångar: Data Sammanställning av idéflödet till inkubatorer och innovationsrådgivare. Denna sammanställning innehåller kort beskrivning av idén, namn och lärosäte för idégivaren samt via vilken aktör idégivaren kontaktat. Detta är en tillgång som tillhör aktörerna inom GoINN. Listan ger möjligheter att få fram övergripande statisk på idéflödet. Metoder Metod för samutveckling och lärande har framgångsrikt testats inom GoINN, arbetssättet är en nyckel för att bygga samverkansprojekt mellan starka parter. Metoden innebär att respektive aktör i ett gemensamt projekt var för sig genomför utveckling som stödjer sin verksamhet med parallellt erfarenhetsutbyte och synkning med andra aktörer. Detta tar hänsyn till respektive aktörs särskilda behov samtidigt som delar av utvecklingen kan genomföras tillsammans och det finns ett gemensamt lärande. Inom GoINN har vi på detta sätt delat erfarenheter mellan båda lärosätena men också med andra lärosäten inom nyckelaktörsprogrammet.
8 GoINN slutrapport Etapp 2 8(9) Modeller FUNKA - är en modell som bygger på Business modell canvas men anpassad för att beskriva arbetet/utvecklingsstrategin inom en forskningsgrupp. Modellen kommer att vidareutvecklas under etapp 3. Hittills utgivna publikationer Följande publikationer har tagits fram: Early-stage Innovations Processing: Building a community of practice to effectively utilize university innovation system resources. En beskrivning av hur flödet av kommersialiserbara idéer utvecklats inom GoINN, från processer och databaser till ett förtroendefullt informationsutbyte. SIMPLEXIA a GoINN Learning Case. Berättar om vägen för en idé om nytt Herpesvaccin från forskarens första kontakter med innovationsstödsystemet till utveckling på en inkubator. Artikel baserad på detta case kommer publiceras i the Journal of Small Business and Enterprise Development. Sommarprojekt 2012 ett lärcase som beskriver lärdomar och erfarenheter av de studentprojekt som genomförts inom GoINN. OPEN INNOVATION, a Handbook for Researchers. En ibook framtagen vid Innovationskontor Väst. Annan resultat- och kunskapsförmedling Utöver det erfarenhetsutbyte som sker inom arenorna och de lärcase som tagits fram har projektledare, lärgruppen och andra aktörer deltagit i Nyckelaktörsprogrammets gemensamma ERFA-möten. Ett större lärseminarium inom projektet arrangerades i november 2012, då som avstamp för planeringen av aktiviteter under etapp 3. Vid detta lärseminarium presenterades de båda lärcasen The Gothenburg Experiment (vilket kommer publiceras under våren 2013) och Early Stage Innovation Processing. Inom GoINN har vi under Etapp 2 bidragit till att vidareutveckla och paketera olika verktyg för innovationsrådgivare och forskare. Dessa har sedan använts för utbildning av innovationsrådgivare både inom och utom GoINN samt till del utgjort underlag till en doktorandutbildning inom Chalmers med fokus på nyttiggörande av forskning.
9 GoINN slutrapport Etapp 2 9(9) Projektets ekonomi och förslag till hantering av överskott från etapp 2 Från etapp 2 finns ett överskott på kr. Största orsaken till detta överskott är den halvhalt som projektet gjorde under mitten av 2012, då vi flyttade fokus från att genomföra innovationsprocesserna till att istället bygga förmåga hos innovationsstödssystemets aktörer att stödja nyttiggörande i olika former. Denna kursändring innebar att istället för att inom projektet driva innovationsprocesser skulle utvecklingsprojekt skapas. Idéer och behovet för utvecklingsprojekt var stort, problemet som uppstod var att det tog tid att formulera och framförallt bemanna projekten. Detta gjorde att upparbetningen inom GoINN inledningsvis med detta nya projektupplägg blev låg. Vi önskar därför använda överskottet från etapp 2 till följande projekt, som definierats men inte hunnit startas under etapp 2: Utveckla och kvalitetssäkra metoder för forskningsnära verifiering. Medel för forskningsnära verifiering finns idag hos Innovationskontor Väst för de ingående partnerlärosätena samt via VINNOVAs program VFT även hos GU. Bildandet av Innovationskontoret vid Göteborgs Universitet innebär troligen på sikt ytterligare medel för forskningsnära verifiering. Där utöver finns ett antal organisationer som har nära kontakt med och stöder utveckling av forskares (och studenters) idéer, t ex MedTech Väst, Science Parks, entreprenörsutbildningarna, Drivhuset m fl. Inom projektet vill vi samla några aktörer och lägga upp riktlinjer för vad som är bra verifiering, hur erfarenheter kan samlas och utbytas. I projektet ingår också genomförande av ett begränsat antal forskningsnära verifieringsinsatser Beräknad budget för projektet är kr under perioden mars-augusti. Kompetenshöjning inom utformning av samverkansavtal. Inom Chalmers har ett behov identifierats av att öka framförallt innovationsrådgivarnas kompetens om viktiga frågor att beakta vid samverkansavtal samt utveckla samarabetet mellan innovationsrådgivare och högskolejurister. Detta för att innovationsrådgivarna i ett tidigare skede skall kunna fånga upp potentiella avtalsfrågor och kunna göra att forskarna tidigare tar med högskolejuristerna i avtalsdiskussioner. Projektet kommer delvis genomföras med hjälp av externa resurser, budgeten beräknas till kr och genomförs under februari-juni. Förbereda för genomförande av TEDxGöteborg under hösten TEDx är arrangemang med syfte att sprida idéer och lärande, i form av föredragen som även filmas och sedan finns tillgängliga via webben. Fokus för TEDx inom GoINN är berättelser om hur forskning fått genomslag och gjort skillnad för samhället. Budget för våren 2013 beräknas till ca , hjälp av extern resurs tas för upplägg fram samt bokningar, marknadsföring och informationsspridning. Möjligheter till sponsring av själva evenemanget kommer att undersökas.
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd del 2 Slutrapport. IR Boost Högskolan i Halmstad. A Blue Paper Report
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd del 2 Slutrapport IR Boost Högskolan i Halmstad A Blue Paper Report IR Boost Högskolan i Halmstad Version: 1.0 Författare: Eldemark & Persson Innehållsförteckning
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs mertema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna!
tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna! får vi fresta med en forskare Har du idéer eller utvecklingsplaner för dina produkter eller tjänster, men kommer
Läs merBiopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla
Läs merNyckelaktörsprogrammet
Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle
Läs merProgrambeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp
Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merHandlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merUoH strategisk samverkan SUHF
UoH strategisk samverkan SUHF 2014-12-05 VINNOVAs insatser för utveckling av kunskapstriangeln Förslag på modell för att mäta samverkan Stödja UoHs egna initiativ för strategisk samverkan IK och stöd i
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN MED998 Utvecklingsarbete med projektledning inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Development work with project management in healthcare, 15 higher education credits Fastställande
Läs merIntegration mellan forskningsstöd och innovationsstöd. IR Boost Högskolan i Halmstad. A Blue Paper Report
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd IR Boost Högskolan i Halmstad A Blue Paper Report Version: 1.0 2014 Författare: Eldemark och Persson Sammanfattning Högskolan I Halmstad har under
Läs merBenchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra
Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking
Läs merSTATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I
STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan
Läs merDetaljerade mål 5 år Nyckeltal 5 år Aktiviteter 5 år (exempel) Detaljerade mål 2012 (inkl nyckeltal) tvärvetenskapliga. konkret samverkansform mellan
Version 2012-01-30 VP 2012-2016 FORSKNING Övergripande mål på 5 år: GMV ska öka och förbättra det tvärvetenskapliga forskningssamarbetet vid Chalmers och Göteborgs universitet, så att forskarna hittar
Läs merVerksamhetsberättelse Kommunikation 2015
HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla
Läs merGöteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt
En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf
Läs merInnovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling
Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merSlutrapport IR Boost 2 - Högskolan i Borås NYFORSK 2
HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Slutrapport IR Boost 2 - Högskolan i Borås NYFORSK 2 Stefan Dahlin, Högskolan i Borås Markus Bredberg, Inkubatorn i Borås Staffan Lööf, Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merSTUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet
STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt
Läs meridé Från till nytta GOtHiA SCiEnCE PArK OPEn ArEnA
idé nytta Från till GOTHIA SCIENCE PARK OPEN ARENA Projektkoncept Projektansökan Projektgenomförande Innehåll Sammanfattning 1. Idé 2. Projektidé 3. Projektkandidat 4. Projektkoncept 5. Projektansökan
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merRemiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor
YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor
Läs merFrågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016
Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om utlysningen. Frågorna har delats in i fyra underrubriker; Innan du ansöker, Bedömning av ansökan, Under utvecklingsprojektets
Läs merFyrklöververktyget Rapport
Fyrklöververktyget Rapport Innovationskontoret Fyrklövern K3: Delprojekt 2 Fyrklöververktyget 2015 Författare: David Calås 2 Inledning Fyrklöververktyget är ett verktyg som utvecklats för att skatta ett
Läs merIntellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst
Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag
Läs merFramtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
Läs merNYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?
NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs merBLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN
BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN OM HANDELSHÖGSKOLAN Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ambitionen att vara internationellt framstående inom områdena ekonomi och juridik. Den positiva utvecklingen
Läs mer250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Läs merBakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:
Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att
Läs merFunderar du på att göra ett läromedel?
Funderar du på att göra ett läromedel? Spännande att du har planer på att nyttiggöra den kunskap du har utvecklat genom forskning genom att ge andra personer chans att lära sig! Kanske har du redan börjat
Läs merProjektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2
Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling
Läs merProjektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merDigital Tentamen. Projektplan
Digital Tentamen Projektplan 1 Innehåll Innehållsförteckning Digital Tentamen Projektplan Innehåll Introduktion Avgränsningar Organisation Projektaktiviteter Tidsplan Kommunikation och information Budget
Läs merinternationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
Läs merHANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN
HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014 2016 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN DATUM: 2013-11-07 AVSÄNDARE: JÖRGEN THOLIN KONTAKTPERSON: JOHAN JOHANSSON Gemensamma förvaltningen Gemensamma förvaltningen ska tillhandhålla
Läs merMentorRing. Gör verklighet av din idé! Utveckla din innovation och ingå i ett kreativt nätverk.
Gör verklighet av din idé! Utveckla din innovation och ingå i ett kreativt nätverk. MentorRing ger struktur och värdefulla kunskaper i innovationsprocessen MentorRing ett koncept för kvinnliga uppfinnare*
Läs merVerksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2017-12-19 Verksamhetsplan för Biblioteket 2018-2020 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2018-2020 för Verksamhetsstöd
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merVetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
Läs merUtmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare
Läs merGUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,
Läs merVerksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2018-12-20 Verksamhetsplan för Biblioteket 2019-2021 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2019-2021 för Verksamhetsstöd
Läs merVerksamhetsplan för Grants and innovation office
1 Verksamhetsplan för Grants and innovation office Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller sig,
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merInventering av intellektuella tillgångar
Inventering av intellektuella tillgångar 1. Nani Gigantum Humeris Insidentes - Att stå på jättars axlar Forskning innebär i mångt och mycket att utgå från vad andra gjort tidigare och bygga vidare för
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)
Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller
Läs merOM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas
Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs merANALYS & KONCEPT ETT DOKUMENT FRÅN NOC WEBBYRÅ
ANALYS & KONCEPT ETT DOKUMENT FRÅN NOC WEBBYRÅ ANALYS För att vi ska kunna hjälpa er att ta fram en webbplats som uppfyller era mål och förväntningar måste vi lära känna er och er verksamhet så mycket
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merTill dig som driver företag
Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs mer1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap
TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merKLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus
KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merStöd till innovatörer
UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-05-05 2017-02645 Reviderad Stöd till innovatörer En utlysning för organisationer som kan stödja innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY
Läs merCentrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för
Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan
Läs merSamverkan och samhällspåverkan
Samverkan och samhällspåverkan En workshop som ger dig praktiska exempel på ett lärosätes strategiska samverkansarbete i syfta att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap till gagn för en positiv samhällsutveckling
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merVerksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap
Institutionen för Skolutveckling och ledarskap 2012-02-20 Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap Utgångspunkter Förslaget följer föreslagen verksamhetsplan för Mah 2012,och LS 2012 där behovet
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merHanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015
Ulf Nilsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR PROJEKTANSÖKNINGAR TILL KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE 1 / 5-04-11 Dnr F /40 Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs
Läs merAnvisningar för ansökan
Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till dig som söker bidrag genom utlysningar inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. I dessa anvisningar beskrivs de delar som är viktiga
Läs merHögskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016.
dnr 1001-14 Birgitta Påhlsson Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling och avser aktiviteter
Läs merLiTH Syllabus Ver 2.0 1
LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merIT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid
Läs merBli partner till Handelshögskolan
Bli partner till Handelshögskolan Om Handelshögskolan Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ambitionen att vara internationellt framstående inom områdena ekonomi och juridik. Den positiva utvecklingen
Läs merDokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:
Projektkontoret 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Projektdirektiv 2017-05-15 Projektägare Styrgruppens
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merMed öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad
Med öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad Det som framför allt gör Göteborg unikt är människorna som bor här. Människor som tillsammans har möjlighet att göra staden till en ännu bättre
Läs merDialogforum. - gränsöverskridande dialog och verksamhetsutveckling
Dialogforum - gränsöverskridande dialog och verksamhetsutveckling VISION Chalmers för en hållbar framtid UPPDRAG Chalmers ska vara ett utåtriktat tekniskt universitet med global attraktionskraft som bedriver
Läs merVerksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015
Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av
Läs merHANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016
Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver
Läs merSamarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merReglabs verksamhetsplan
Reglabs verksamhetsplan 2017 20161117 INLEDNING Reglab är ett forum för lärande och kompetensutveckling inom regional utveckling, med 24 medlemmar och 17 partner. Den utveckling som pågått under några
Läs mer2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga
Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merRegionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014
Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i
Läs merHANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE DATUM: 130823 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR
Läs merVerksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)
Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett
Läs merAnvisningar för ansökan
Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till dig som söker bidrag genom utlysningar inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. I dessa anvisningar beskrivs de delar som är viktiga
Läs merCatalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub
Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs mer