Idéspruta. Full fart på Jakobsbergs akademiska vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idéspruta. Full fart på Jakobsbergs akademiska vårdcentral"

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin Aug 2012 Idéspruta Full fart på Jakobsbergs akademiska vårdcentral Distriktsläkaren med lungkoll Studiecirklar ska minska antalet fallolyckor Så bli du antibiotikasmart Unikt forskningsprojekt för friskare magar Starta artrosskola Ta spirometrikörkort Stöd för att upptäcka våld i nära relationer Populära kurser om motiverande samtal

2 VäxtkrAFt Sommaren fortsätter att blomma precis som alla viktiga insatser inom forskning, utbildning och utvecklingsfrågor i primärvården. Tillsammans flyttar vi fram positionerna ytterligare. Utvecklingen är explosiv och måste tillämpas i vårdens vardag. Det framgår med all önskvärd tydlighet av innehållet i detta nummer av AHA!, som du nu håller i din hand. Här kan du läsa om alltifrån kurser om diabetes och motiverande samtal till projekt för friskare magar och minskning av antalet fallolyckor bland äldre. Framgång bygger vi med många små steg engagerade medarbetare och chefer, ny kunskap med nytta för primärvården och nya journalsystem, är bara några exempel. Lägg till en större tillströmning av patienter som gör primärvården till en unik arena att utforska. För fortsatt framgång måste framförallt två saker utvecklas: ett mer aktivt samarbete mellan olika specialister och verksamheter i vårdkedjan och akademiska vårdcentraler. I dagsläget är fyra akademiska vårdcentraler igång. På sikt planeras det för tolv med full steam. Tillsammans med CeFAM som akademiskt nav, fortsätter vi vägen fram som en uppenbart viktig och vårdnyttig resurs att räkna med.... och den ljusnande framtid är vår... sjunger från basstämman, Lars Agréus Professor och verksamhetschef på CeFAM

3 innehåll starta ARTROssKOLA sid 4 LUNGKOLL sid 6 missa inte möjligheten ATT TA spirometrikörkort sid 8 INNOVATÖRER full fart på JAKOBSBERGs AKAdemisKA VÅRDCENTRAL sid 10 fram för psykisk hälsa sid 13 satsning på studiecirklar ska minska ANTALet fallolyckor sid 14 lär dig UTBilda diabetespatienter i GRUpp sid 16 De hjälper patienter som har sömnproblem med KOGNitiv beteendeterapi i GRUpp sid 18 populära KURser i motiverande samtal sid 21 studiecirkeln som ger styrka OCh GLädje sid 22 UNiKT forskningsprojekt för friskare magar sid 24 våga fråga sid 28 BLi ANTibiOTiKAsmART sid 32 möt en pionjär inom psykiatrisk sjukgymnastik sid 36 CeFAM ett centrum ATT räkna med sid 38 3

4 Starta artrosskola 4-5 oktober Hur minskar man lidande och sjukskrivning för patienter med artros, ledsvikt? Och vad finns det för icke-kirurgiska behandlingsmetoder? Artrosskolan används nu i den nationella satsningen BOA (Bättre omhändertagande av patienter med artros). CeFAM lär ut hur man driver och utvärderar en artrosskola i primärvården. Målgrupp: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Datum: 4/10, kl och 5/10, kl Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 23, sal 203, Flemingsberg. Kostnad: kronor, exklusive moms. Anmälan: Sök på kursens namn: Utbildning i artrosskola. Att möta patienter med diabetes från olika kulturer 26 oktober Kunskap om individens kulturella mönster och olika kulturers särdrag behövs, inte minst när det gäller diabetesvård. Under CeFAM:s endagskurs i oktober, får du lära dig att värdera egenvårdsbehov och utforma anpassade omvårdnadsplaner för patienter med diabetes. Målgrupp: Vårdpersonal som arbetar med patienter från olika kulturer. Datum: 26/10. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Digitalt nyhetsbrev från CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. 4

5 Baskurs diabetes september och oktober Kursen är ett måste för dig som arbetar med personer med diabetes på vårdcentralen. Den ingår som första steget i vårt baskoncept. Kursen är godkänd av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Svensk förening för diabetologi (SFD). Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor. Datum: 10-12/9 och 22-23/10. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, plan 6, Flemingsberg. Anmälan: eller via klicka på kursanmälan. Kostnad: kronor, exklusive moms. Mer information: Kontakta Ann Nikolausson på tfn Motverka undernäring bland äldre effektivt 13 eller 26 september Det är vanligt med undernäring bland äldre personer, och viktigt att upptäcka och hantera problemen på ett tidigt stadium. Men hur gör man det, och vilket slags kosttillägg passar? Målgrupp: Den här kursen på 2,5 dagar vänder sig till dig som är distriktssköterska. Datum: I höst finns platser kvar: 13/9 med uppföljning den 31/10 (på Jakobsbergs sjukhus) eller 26/9 med uppföljning den 6/11 (på CeFAM). Kostnad: Kostnadsfritt, men utebliven avbokning debiteras med 500 kronor. Anmälan: Sök på kursens namn: Förebygg undernäring och förskriv kosttillägg, eller via e-post: Mer information Kontakta Liisa Samuelsson, e-post: riitta-liisa. tfn eller

6 Lungkoll Distriktsläkaren Hanna Sandelowsky på Bollmora vårdcentral misstänkte att det fanns många patienter i primärvården med oupptäckt KOL som borde få behandling. Nu visar hennes första forskningsstudie att hon hade rätt. Nästan en tredjedel av patienterna som sökte akut för besvär i luftvägarna hade KOL utan att de visste om det. 6

7 För några år sedan kände inte många till lungsjukdomen KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. I dag räknas den till en av våra folksjukdomar som ökar i både omfattning och dödlighet. Tidig upptäckt är viktigt för att lindra sjukdomen. Många går med oupptäckt KOL trots att diagnosen enkelt ställs med hjälp av ett lungfunktionstest, spirometri. På Handens närakut funderade distriktsläkaren och doktoranden Hanna Sandelowsky över hur läget ser ut i Stockholms läns primärvård. Jag hade en känsla av att många av våra patienter var underdiagnostiserade och borde få behandling. Majoriteten av de som har den milda eller måttliga varianten skulle både förbättra sin livskvalitet och leva längre om de testade sig och fick hjälp tidigare. Där har vi i primärvården ett stort ansvar, menar Hanna Sandelowsky. För att få mer klarhet startade hon en forskningsstudie vid Handens närakut. 138 män och kvinnor i åldrarna 40 till 75 som sökte akut för besvär i övre eller nedre luftvägarna, som var eller hade varit rökare samt inte hade någon tidigare lungsjukdom, undersöktes med spirometri. Av resultatet framgår att 27 procent av patienterna hade KOL utan att de visste om det. Majoriteten var mellan 55 och 75 år och hade rökt minst ett paket cigaretter om dagen under 20 års tid. Det fanns inga stora skillnader mellan könen. Studien visade också att kopplingen till KOL var lika stark om besvären kom från de övre eller nedre luftvägarna. Det är skrämmande, men samtidigt en glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna på ett enkelt sätt, säger Hanna och fortsätter: Resultatet visar att vi i primärvården bör bli bättre på att fånga upp patienter i riskzonen och att rutinmässigt erbjuda spirometri till rökare eller före detta rökare över 55 år som söker akut för exempelvis hosta, eller en förkylning med snuva och ont i halsen. Det här är en fin möjlighet, säger Hanna Sandelowsky. Och det behövs. KOL är vardag för över en halv miljon människor i Sverige. Sjukdomen utvecklas långsamt i luftvägar och lungor, och beror nästan alltid på rökning. Ungefär svenskar har så svår KOL att det krävs läkarkontroller och medicinsk behandling. Fler dör av den kroniska lungsjukdomen än av hjärt-kärlsjukdom, och det är dubbelt så vanligt med KOL som med diabetes typ 2. För de hjärt-kärlsjuka sjunker dödligheten medan den ökar dramatiskt för patienter med KOL. Dessutom får cirka 30 procent av patienter med KOL även hjärtsvikt. Trots att det finns utmärkta riktlinjer för hur man kan uppnå en bra KOL-vård lever få vårdcentraler upp till dem. Varför har då KOL-vården hamnat på efterkälken? Det är en glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna på ett enkelt sätt. Sannolikt spelar flera faktorer in. Tidsbrist, tradition och kanske att spirometri inte vanligtvis används i vår utredningsarsenal, kan vara några förklaringar, menar Hanna. I sin fortsatta forskning kommer Hanna att rikta in sig på olika faktorer som påverkar omhändertagandet av KOL-patienterna. Det handlar både om individuella faktorer hos distriktsläkarna och om organisation. Det samlade resultatet ska mynna ut i ett fortbildningsprogram för distriktsläkarna som vi ska utvärdera vetenskapligt, säger Hanna Sandelowsky. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: AKTIVITETER/FORTBILDNING HÖST september, kl , Astma och allergisk rinit. 7 september, kl , KOL 25 oktober, kl , atopisk eksem. 8 och 9 november, kl , spirometrikörkort. Mer om kurserna och anmälan hittar du på och sid 8 och 9 i tidningen. VÅRDUTVECKLINGSPLANER Som extra stöd finns tre vårdutvecklingsplaner om KOL, astma och allergisk rinit respektive tobaksavvänjning, som kan laddas ner från www. cefam.se BRA LÄNKAR OM ASTMA OCH KOL (även facebook) TEAM SOM hjälper TILL ATT STÄRKA ASTMA- OCH KOLVÅRDEN Behöver du hjälp med att utveckla en bra astmaoch KOL-mottagning eller ett program för rökavvänjning? Kontakta CeFAMs vårdutvecklare inom astma, KOL, allergi och tobaksavvänjning distriktssköterskan Lene Nordstrand, eller distriktsläkaren Luisa Escuder, så får du hjälp. 7

8 Kvalitet och dokumentation av astma- och KOL-vården 19 november Här är utbildningen där du får lära dig vilka kvalitetsindikatorer, metoder och verktyg man kan använda för att följa upp vården av patienter med astma och KOL. Målgrupp: Verksamhetschefer, läkare och sjuksköterskor i primärvården. Även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och psykolog/kurator som arbetar med astma och KOL-patienter är välkomna. Datum: 19/11, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: 500 kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan eller via e-post: Få koll på patienters lungfunktion ta körkort i spirometri 26 oktober Missa inte CeFAM:s välmatade tvådagarskurs för kvalitetssäkrade mätningar av lungfunktion, spirometri. Ta vårt körkort enligt nationell standard och förbättra era undersökningar av patienters lungor. Sjukdomen som många missar KOL 7 september En halv miljon människor beräknas vara drabbade av KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom. Ur ett mänskligt lidande-perspektiv och även hälsoekonomiskt, behöver vården bli bättre på att upptäcka och behandla sjukdomen. Flera yrkesgrupper behöver samverka och arbeta i team för att klara det målet. Missa inte vår endagsutbildning i september. Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och kuratorer i primärvården. Datum: 7/9, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: kronor, exklusive moms. Fika ingår. Anmälan: Sök på kursens namn: KOL. Målgrupp: Vi vänder oss i första hand till astma- och KOL-team i primärvården. Datum: 8/11, kl (teoretiska moment). 9/11, kl (praktiska övningar). Kostnad: kronor, exklusive moms. Fika ingår. Anmälan: Sök på kursens namn: Nationellt spirometrikörkort. 8

9 Effektiv hjälp av böjveckseksem 25 oktober Atopisk eksem, böjveckseksem, är ett vanligt och besvärande problem inte minst för barn och unga. Men med eksemmottagning i primärvården och en eksemskola, kan många drabbade få effektiv hjälp. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvården. Datum: 25/10, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: 500 kronor. Anmälan: sök på kursens namn: Atopiskt eksem i primärvården. Diagnosticera astma och allergisk rinit 6 september Senare års forskning visar att hela 80 procent av patienter med astma också har rinit, inflammation i näsan. Men med ordentligt utförda diagnoser kan fler få effektiv hjälp och samhället spara pengar. Målgrupp: Utbildningen riktar sig till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården. Datum: 6/9, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: kronor. Anmälan: sök på kursens namn: Astma och allergisk rinit. Jörgen Syk prisad för astmastudie Distriktsläkaren och doktoranden Jörgen Syk knep IPCRGs världskonferens (International Primary Care Respiratory Group world conference) pris för bästa insända abstract i slutet av april. Priset fick han för fynden i den så kallade NOAK-studien. Där har han testat om patienter med allergisk astma kan få en bättre astmakontroll och livskvalitet genom att låta nivån kväveoxid, NO, i utandningsluften styra den antiinflammatoriska behandlingen. Drygt 170 patienter i åldrarna har ingått i studien. NO mättes i deras utandningsluft och de fick även fick fylla i ett frågeformulär om bland annat livskvalitet, stress och självskattad hälsa. Resultatet visar en tydlig förbättring av astmakontroll, det vill säga färre symtom som exempelvis andfåddhet och pip i bröstet. Av studien framgår även att antalet perioder av försämring minskat. Fynden visar att vi i primärvården kan förbättra omhändertagandet av astmapatienterna och skärpa diagnostiken av allergisk astma med hjälp av NO-mätningar. Dessutom kan det öka patientens förståelse av sin sjukdom och vikten av att sköta den antiinflammatoriska behandlingen eftersom det blir mer konkret när patienterna kan få ett mått på inflammationsgraden. Vad betyder utmärkelsen för dig? Jag känner mig både stolt och glad. Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till all personal och alla patienter på de 17 vårdcentraler som deltagit i studien. Förutom äran fick Jörgen 500 euro i prispengar. text: daphne macris 9

10 jordnära Verksamhetchef Agneta Björklund (till vänster) och samordnaren Eva Henriksen hoppas mycket på satsningen med akademiska vårdcentraler. De ser det som extra viktigt att lyfta fram idéer som föds i det kliniska vårdarbetet. Innovatörer Nu är fyra akademiska vårdcentraler i Stockholmsregionen öppnade. En av dem som är först ut ärjakobsbergs AVC. Det känns både roligt och som en utmaning. Vi hoppas att det blir ett lyft för både personal, studenter och våra patienter, säger verksamhetschef Agneta Björklund. Igång eller i startgroparna är bland annat ett kliniskt träningscentrum, en livsstilsmottagning och projekt kring bland annat äldre multisjuka, psykisk hälsa och diabetes. 10

11 Under ständig utveckling och med många aktiviteter och förslag, utifrån den kliniska vardagen, med kreativa förtecken. Så skulle Jakobsbergs akademiska vårdcentral, AVC, kunna beskrivas. Starten för ungefär ett år sedan var trevande. Men steg för steg har konceptet tagit form. Verksamhetschef Agneta Björklund tycker att satsningen är nytänkande och nödvändig. Det är spännande och intressant, men också en överlevnadsfråga. Att ha engagemang i undervisning, utveckling och vetenskapliga frågor som en naturlig del i vårdarbetet och inte något vid sidan av, är en förutsättning för att vi ska kunna förbättra vård och hälsa för patienter i primärvården. Extra viktigt är att sätta fingret på frågor som dyker upp i det dagliga arbetet. Många goda idéer om att förbättra vården kläcks i den kliniska vardagen, men det är inte alltid lätt att veta hur man ska göra för att förverkliga dem. Med AVC tror jag att vi kan lyckas, säger Agneta Björklund. Hon hoppas även att satsningen ska leda till att primärvården blir en attraktivare arbetsplats för såväl personal som studenter. En dynamisk och kreativ miljö, med större möjligheter att varva kliniskt arbete med exempelvis forskning kan nog locka många. Att utveckla Jakobsbergs akademiska vårdcentral pågår långt utanför vårdcentralens gränser. Det är ett helt nätverk med personal och chefer från ett tjugotal verksamheter i närområdet, bland annat från primärvård, rehab, kommuner, geriatrik, psykiatri, folktandvård och mödra- och barnhälsovård. Nära samarbete är även inlett med de olika lärosätena i länet och CeFAM. Att personalen själv får hitta utvecklingsområden betonas av AVCsamordnaren Eva Henriksen. Och när någon får en bra idé finns det ett särskilt AVC-team som hjälper till att fånga upp den. Dessutom finns en FoUU-grupp, lärare, forskare, vårdutvecklare med flera som kan stötta i planering och genomförande. För att öka engagemanget måste vi vända på förslagsvägarna, från topdown till bottom-up. Att få alla med sig är ju i slutänden helt avgörande för om vi ska lyckas eller inte. Idéer och förslag strömmar in. Det är jätteroligt, säger Eva Henriksen. Stort fokus ligger på utbildningsfrågorna: Alltfler studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning i primärvården. Det är viktigt att både hålla hög kvalitet på utbildningen och höja kompetensen hos dem som handleder studenterna. Ett mål är att alla som handleder ska få en uppdaterad utbildning. Studenterna ska också få bättre möjligheter att tränas i teamtänkande, säger Eva Henriksen. För att studenter och även personal ska kunna träna kliniska färdigheter, enskilt och i team har man öppnat ett nytt kliniskt träningscentrum på Jakobsbergs AVC. Där finns bland annat dockor, träningsattrapper och teknisk apparatur. Dockorna är avancerade och ska bland annat användas för att träna A-HLR, intubering, injektion, venprovtagning och intravenös infusion. Övningarna kan även spelas in på video som deltagarna kan titta på efteråt och analysera tillsammans med handledare och kliniska adjunkter som ansvarar för att momenten utförs korrekt och säkert. Tanken är att öva och bli trygg i det man sysslar med och att ett team kan skapa bra rutiner. När man övar tillsammans blir var och en bättre på att förstå hur de andra tänker och agerar, säger Christina Sundman, adjungerad klinisk adjunkt, AKA, och ansvarig för träningscentrumet. Under hela våren har personalen kunnat ta del av lunchseminarier om bland annat patienters levnadsvanor, nationella riktlinjer för diabetes, mun- Engagemang i undervisning, utveckling och vetenskapliga frågor ska vara naturligt i det dagliga vårdarbetet, inte något vid sidan av. STORSATSNING Jakobsbergs akademiska vårdcentral storsatsar på utbildningsfrågor i fräscha lokaler. Här finns bland annat det helt nya kliniska träningscentrumet där studenter och personal ska kunna träna kliniska färdigheter. 11

12 hälsa, psykisk ohälsa hos äldre och fysisk aktivitet för äldre. Tanken är att utvidga seminarierna så att det även kan bli ett forum där man kan presentera uppsatser, examensarbeten och olika projekt. AVC-nätverket skissar på många tänkbara forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett handlar om att hjälpa patienter med stressrelaterade besvär, där både vårdcentraler, rehabenheter och folktandvården är med. Vi har redan börjat på en gemensam forskningsansökan, säger Eva Henriksen. I och kring Jakobsberg finns många multisjuka och sköra äldre personer. Därför vill nätverket även försöka hitta sätt att stärka vårdkedjan och tidigt identifiera individuella vård- och behandlingsbehov, exempelvis med hjälp av riskbedömningar. I startgroparna är även ett projekt för att ta fram behandlingsprogram för äldre personer med lättare psykiska problem via IT-kommunikation. Andra områden att utforska är förebyggande insatser mot diabetes typ 2, nutritionsproblem bland äldre, och om behandling i grupp för patienter med symtom som lättare depression, ångest och värk kan ge bra effekt. I startgroparna är även ett projekt för att ta fram stödprogram via internet som ska underlätta i vardagen för äldre personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. För att lära sig mer om hur man söker vetenskaplig litteratur och artiklar på internet har man dessutom etablerat ett samarbete med e-biblioteket vid Danderyds sjukhus. I samband med den nationella diabetesdagen 14 november kommer Jakobsbergs AVC att synas lite extra i Jakobsbergsområdet. Då bjuder man in allmänhet, personal, studenter, samarbetspartners och beslutsfattare till ett öppet hus. Även de lokala gymnasieskolorna är välkomna. Vi ska visa vilken sprängkraft det finns här och vad våra kreatörer kan åstadkomma, avslutar Eva Henriksen. Vill du veta mer? text: daphne macris Kontakta: eller 4 Akademiska vårdcentraler Sedan ett år tillbaka har utbildningsfrågor, kvalitetsarbete och forskning flyttats närmare personalen och studenterna i primärvården, genom nya satsningen akademiska vårdcentraler, AVC. En akademisk vårdcentral är en sambandscentral och plantskola för forskning, utbildning, utvecklingsarbete, interprofessionellt lärande och vårdverksamhet. Syftet är höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen. I dag är 4 akademiska vårdcentraler öppnade: Gustavsberg, Hässelby/ Akalla, Jakobsberg och Liljeholmen. På sikt planeras 12. Konceptet akademisk vårdcentral vänder sig till alla yrkesgrupper och studenter i primärvården. Till varje AVC är knutet ett nätverk med vårdcentraler, andra aktörer i närområdet, utbildningssamordnare, adjungerande kliniska adjunkter, kliniska lektorer och forskare. Uppdraget att införa AVC i primärvården har landstingsstyrelsen gett Stockholms läns sjukvårdsområde. Arbetet drivs tillsammans med Karolinska Institutet, men även andra högskolor, universitet med flera i regionen är involverade. Vill du veta mer om vad som är på gång på de akademiska vårdcentralerna? Kontaktuppgifter hittar du här: Gustavsbergs akademiska vårdcentral Samordnare: Erik Hedman, Verksamhetschef: Kersti Ejeby, CeFAM senior: Gunnar Nilsson, Hässelby & Akalla akademiska vårdcentral Samordnare: Christina Olsson, Verksamhetschef: Erik Lucht, CeFAM senior: Bo Christer Bertilson, och Per Wändell, Jakobsbergs akademiska vårdcentral Samordnare: Eva Henriksen, Verksamhetschef: Agneta Björklund, CeFAM senior: Lars Agréus, Liljeholmens akademiska vårdcentral Samordnare: Eva Toth-Pal, Verksamhetschef: Henrik Hallberg, CeFAM senior: Lena Törnkvist, 120

13 Fram för psykisk hälsa Två välmatade seminarier i höst med fokus på depressioner, ätstörningar, självmord och självskadebeteenden bland barn, ungdomar och vuxna. För tid och plats: Håll utkik efter vårt nyhetsbrev i september eller gå in på Alla träffar på vuxna med psykisk ohälsa i vården men det gäller också att se barnen. Det säger Teresa Saraiva Leão, distriktsläkare på CeFAM. Hon är medförfattare till rapporten Primärvårdens team för fortbildning om Barn och Ungdomars psykiska hälsa (2010). Den tydliggör behovet av mer kunskap hos vårdpersonal inom primärvården, som till exempel på vårdcentraler och inom rehab. Inte ens verksamhetschefer inom primärvården vet alltid att det ingår i husläkaruppdraget att även ta hand om barn med psykisk ohälsa, en grupp som ökar i dag, säger Teresa Saraiva Leão. Det finns en utbredd tradition att någon annan ska ta hand om den gruppen, som barn- och ungdomspsykiatrin. Men det är väldigt viktigt att uppmärksamma problemen tidigt innan de utvecklas till allvarlig sjukdom. Vårdval Stockholm påverkar också hur vi bland annat arbetar ute på mottagningarna, fortsätter hon, där många och snabba besök premieras för att få budgeten att gå ihop. Att arbeta med psykisk ohälsa kräver mer tid och engagemang. Det behövs ofta ett samarbete med Teresa Saraiva Leão olika enheter som till exempel BUP, socialtjänsten, skola och förskola. Men kan då några seminarier egentligen tillföra? Man kan göra en hel del med små medel på sin arbetsplats, betonar Teresa Saraiva Leão, som själv har CeFAM:s specifika mix av forskning och praktiskt vårdarbete i ryggen. Hon ger några exempel: När vi ser en deprimerad vuxen kan vi fråga om det finns barn hemma och hur de mår. Vi kan uppmärksamma unga som ofta kommer till en vårdcentral. Det kan ju finnas psykiska orsaker bakom kroppsliga besvär. På sin arbetsplats kan man bygga upp ett kontaktnät med olika samarbetspartners, som till exempel skolor och socialtjänst i området, lättillgängliga för personalen. Teresa Saraiva Leão håller just nu på att boka ett antal erfarna föreläsare för det 23.e respektive 24:e fristående utbildningstillfället på temat psykisk ohälsa. text: Marie Eriksson 13

14 Ett för Sverige unikt program för att förebygga och minska fallskador bland äldre personer har nyligen avslutats på 10 rehabenheter i primärvården. Programmet består av en studiecirkel med olika expertföreläsare, gruppdiskussioner, social samvaro och olika aktiviteter. Satsningen kallas Fallprevention aktiv livsstil hela livet. Ny satsning ska m antalet fallolyckor Det är ett helhetsgrepp som vi hoppas mycket på, säger sjukgymnast Anne Claesson från Centrum för allmänmedicin och projektledare. Vi lutar oss mot forskning som visar att en kombination av olika aktiviteter och yrkesgruppers kunnande är effek- tivt för att öka de äldres kunskaper, delaktighet och trygghet. Vi vill även bidra till att personalen i primärvården får en fungerande modell för att arbeta med fallprevention, säger Anne Claesson. Hon berättar att risken att ramla är störst bland äldre. Nio av tio fallskador drabbar personer över 65 år. Kvinnor drabbas mest. Bland personer över 65 är det så vanligt att det kan betraktas som ett folkhälsoproblem. Dessutom är det ett problem som ökar i takt med att antalet äldre i samhället ökar. Förutom mänskligt lidande, isolering och förlust av livskvalitet handlar det om mycket pengar. Bara de höftfrakturer som uppkommer genom fallskador under ett år kostar samhället 3,6 miljarder under det första året. Och då är bara vårdkostnaderna räknade. Det finns alltså starka skäl att förebygga fall och fallskador. Men det handlar inte bara om att göra hemmen säkrare genom att ta bort lösa sladdar och halkiga mattor. Det är minst lika viktigt att fortsätta med meningsfulla, engagerande aktiviteter, social samvaro, att äta rätt, se över sina läkemedel med en läkare och att vara fysiskt aktiv, menar Anne. Projektet är ett samarbete mellan Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet, Hjälpmedelsinstitutet, Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsförening. Totalt har cirka 130 personer deltagit, varav 80 deltog i studiecirklar och 50 ingick i en kontrollgrupp. I varje studiecirkel deltog 7-8 personer över 65 år som varit med om en fallolycka det senaste året eller som känt sig oroliga för att ramla Deltagarna träffades under 9 månader vid 12 tillfällen. Varje möte har haft ett bestämt tema, där olika experter inom fallprevention bjudits in. Bland annat berättade en dietist om kost, en distriktssköterska om läkemedel vid ökad fallrisk och en biståndshandläggare om kommunens utbud av aktiviteter. Deltagarna fick också hemuppgifter att lösa och pröva mellan träffarna som sedan följdes upp i gruppen. En kombination av aktiviteter och olika yrkesgruppers kunnande har visat sig framgångsrik. Upplägget bygger på att få ny kunskap, nya infallsvinkar och öppna upp för diskussioner, säger Anne Claesson. En fallolycka kan även innebära att man har färre sociala relationer än tidigare och isolerar sig, eller som en deltagare uttryckte sig med höftfrakturen blev jag gammal. I projektet får deltagarna möjlighet att träffas i studiecirkeln och på mötesplatser i kommunen. Förhoppningsvis blir både lärdomar och bekantskaper bestående, säger Anne Claesson Anne Claesson. Studiecirklarna leds av en arbetsterapeut och en sjukgymnast som ansvarar för strukturen och processen under cirkelns gång. Cirkelledarna fick en dags utbildning i förväg och en halv dags uppföljning. Fokus ligger på att informera om projektupplägg och material och hur man skapar ett gott klimat i gruppen och får en bra dynamik. Vi går även igenom de senaste vetenskapliga rönen inom fallprevention, berättar Anne Claesson. 14

15 inska Varje cirkeltillfälle avslutades med balansträning och övningar som stegvis ökats ju bättre balansen blivit. För att stimulera till nya vanor och se förändringar fick deltagarna även med sig ett träningsprogram att göra hemma och en träningsdagbok att anteckna aktiviteterna. Med fysisk aktivitet kan man minska fallrisken med så mycket som 40 procent, säger Anne Claesson. De flesta fallolyckorna sker i den egna bostaden dagtid och inte utomhus på natten som man kanske kan tro. Därför gör studiecirkelledarna hembesök för att tillsammans med den äldre gå igenom vad som hände vid fallet eller hur man kan undvika att ramla. Många gånger kan det vara så enkelt som att byta ut en pall mot en stol med rygg- och armstöd eller att inte resa sig för fort om man suttit länge i soffan och tittat på tv, menar Anne Claesson. Projektet ska studeras och utvärderas vetenskapligt av en forskare vid Karolinska Institutet. De första resultaten väntas bli klara efter sommaren. En första lägesrapport till landstinget pekar dock på att man är på rätt väg. Det känns hoppfullt och roligt. Eftersom projektet på flera sätt är unikt, och vi vet att många andra vårdenheter i Sverige brottas med att försöka minska fallskador bland äldre personer, tror vi att vår modell kan vara intressant också utanför vår egen region och kanske även internationellt, säger Anne. Redan nu öppnas möjligheten för fler att ta del av konceptet. 18 nya cirkelledare blev nyligen klara, och fler sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården ges möjlighet att utbilda sig till studiecirkelledare till hösten. Det är ett angeläget område och suget att få fler bra metoder att jobba med är stort, säger Anne Claesson. Upplägget och materialet är nu reviderat utifrån deltagares och cirkelledares synpunkter. Bland annat har antalet tillfällen bantats från 12 till 10. Den som vill vara säker på att få en plats på en kurs i höst eller som vill att Anne Claesson kommer till arbetsplatsen och berättar mer om projektet, bör kontakta henne så snart som möjligt. Vill du veta mer? text: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: AKTIVITETER/FORTBILDNING i HÖST Fallprevention Aktiv livsstil hela livet Datum: 3, 13, 21 september eller 29 oktober. uppföljning 27 september eller 14 december Artrosskola: Datum: 4-5 oktober. TIPPA- bedömningsinstrument av rehabiliteringspotential och fysisk förmåga hos patienter med långvarig muskuloskeletal värk Datum: 17 och 31 oktober. Mer om kurserna och anmälan hittar du på och sid 4 och 34 i detta nummer. Hur studiecirkeln går till i praktiken kan du läsa om på sid 22. VÅRDUTVECKLINGSPLAN ÄR PÅ GÅNG Vårdutvecklingsplan för fallprevention är på gång. Den kommer att kunna laddas ner från i höst. BRA LÄNKAR OM FALLPREVENTION Attachments/8333/ _ _rev.pdf doc39460_1.pdf 15

16 Lär dig utbilda diabetespatienter i grupp september och 16 november Lär dig leda, utveckla och utvärdera grupper av vuxna med typ 2-diabetes. CeFAM:s 3-dagarskurs ger dig praktiska och teoretiska kunskaper med handledning, enligt de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Specialdesignad kurs för STläkare diabetes i primärvården november Målgrupp: sjuksköterskor Datum: 24-25/9 och 16/11. Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: kronor. Anmälan: Sök på kursens namn: Grupputbildning för diabetespatienter kom igång på din vårdcentral. Det här är en komprimerad 3-dagarskurs som innehåller allt du behöver veta om diabetes. Målgrupp: ST-läkare inom allmänmedicin. Utbildningsform: Föreläsningar varvade med gruppdiskussioner och patientfall. Datum: 21-23/11. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Kostnad: kronor, exklusive moms. Kurslitteratur, lunch och fika ingår. Anmälan: eller via webbplatsen klicka på kursanmälan. Mer information: Kontakta Alexandre Wajngot, via e-post: 16

17 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes 9 oktober För att kunna starta insulinbehandling ska du ha gått denna industrioberoende kurs. Kursen är godkänd av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Svensk förening för diabetologi (SFD). Uppdaterat material för gruppundervisning Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor. Utbildningsform: Föreläsningar varvade med gruppdiskussioner och praktiska övningar. Patientfall. Datum: 9/10, på Liljeholmens vårdcentral. Kostnad: kronor, exklusive moms. Anmälan: eller via webbplatsen klicka på kursanmälan. Mer information: Kontakta Ann Nikolausson på tfn Nu finns ett omarbetat gruppundervisningsmaterial för personer med typ 2-diabetes, som överensstämmer med de nya nationella riktlinjerna för diabetes. Materialet består av en manual och ett 70-tal powerpointpresentationer. För dig som har gått utbildningen Grupputbildning för diabetespatienter kom igång på din vårdcentral, och har ett äldre material, kostar uppdateringen inte något extra. Övriga får materialet i samband med utbildningen som ges i september. Materialet kan beställas av kurssekreterare Ann Nikolausson, tfn: eller e-post: 17

18 Sov SÖMNPROBLEM Nära 30 procent av svenskarna lider av sömnproblem. Karin Ejefalk och Ina El-Sherif lär sina patienter att sova bättre. Att hjälpa patienter med sömnproblem med metoder från kognitiv beteendeterapi i grupp är en smart lösning som man använder på Capio Ringens vårdcentral. Resultatet är förvånansvärt bra med tanke på att behandlingstiden är så kort, men det krävs mycket förberedelser av den som leder gruppen, menar Karin Ejefalk, distriktssköterska. Tillsammans med kollegan Ina El-Sherif håller hon sömnkursen som hittills har getts två gånger. Det är ett privilegium att få lära sig den här metoden. Distriktssköterskorna Karin Ejefalk och Ina El-Sherif på Capio Ringens vårdcentral inspirerades att starta sömngrupper efter ett seminarium och inbjudan att delta i ett forskningsprojekt om sömn. I dag hjälper de sömnlösa patienter att sova bättre med hjälp av en metod som bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT, framtagen av distriktssköterskan Christina Sandlund på Centrum för allmänmedicin. Sömnproblem är ett stort folkhälsoproblem och något som blir allt vanligare bland våra patienter. Men ofta kan vi inte erbjuda något annat än sömnmedel som behandling, som ofta bara fungerar för stunden, säger Karin Ejefalk och fortsätter: Därför är det fint med ett verktyg där vi kan hjälpa patienter att på egen hand förstå och komma tillrätta med sina sömnproblem, som forskning visat kan fungera på längre sikt, säger Karin Ejefalk. Deltagarna remitteras till Ina och Karin via läkarna på vårdcentralen. Först görs ett bedömningssamtal enligt en mall. Varje grupp har mellan 5 och 8 deltagare. De träffas två timmar i veckan i 5 veckor, med en uppföljning efter cirka 4 veckor. Behandlingen bygger på ett program som patienterna går igenom i grupp. På schemat står information om den biologiska 18

19 gott klockan, hur sömnbehovet varierar mellan olika människor och mellan olika åldrar, vilka effekter sömnbrist får på kroppen, stresshantering och hur mediciner påverkar sömnen. Vi pratar om bra vanor som underlättar god sömn. Man kan tycka att de är självklara men det visar sig att de inte är det, säger Ina El-Sherif. Sömnkvalitet, sömnhygien och strategier mot negativa tankar är andra punkter som berörs liksom metoden sömnrestriktion. Den går ut på att hitta sin lägstanivå av sömn och sedan plussa på med lite tid i taget tills man hittat sin naturliga sovtid. Genom att hålla sig vaken sent på kvällarna i 2-3 veckor triggas kroppen att vilja sova, menar Karin Ejefalk. Deltagarna får även hemuppgifter och prova olika metoder för avslappning och att hantera tankar och oro, samt föra dagbok över sin nattsömn. Vi uppmuntrar deltagarna att skriva ner vad som har fungerat, så att de kan friska upp minnet om de får svårt att sova igen längre fram Ibland är sömnstörningar ett symtom på djupare problem som de kan behöva bearbeta hos en kurator eller psykolog. Hittills har vårdcentralen haft två sömngrupper. En pågår just nu och ytterligare två planeras till hösten. Ina El-Sherif är förvånad över att de flesta verkar ha haft nytta av kursen, trots att den är kort. Flera har ändå haft problem att sova i flera år,, som til exempel en av våra deltagare, en 70-årig dam. Hon oroade sig över mycket saker i livet, men lyckades efter hand vända sina negativa tankar och sover nu betydligt bättre, säger Ina. Premiäromgången gick dock inte alls som distriktssköterskorna hade tänkt sig. Deltagarna var visserligen nöjda, men vi kände oss osäkra i att leda gruppen och materialet var för maffigt. Vi drog över tiden varje gång, berättar Ina El-Sherif. Envist fortsatte de ändå. Med mer kunskap om KBT och sömnproblem, samt nedkortning av materialet och minskat antal träffar förändrades allt. Det gick lysande och i dag har vi full kontroll. Men det är hårt jobb bakom och det behövs mer än två dagars utbildning för att behärska metoden, säger Karin Ejefalk. Distriktssköterskorna rekommenderar fler kollegor i primärvården att starta sömngrupper. Fördelarna är många. Det är ett privilegium att få lära sig den här metoden och kunna bidra till att våra patienter kan bryta en ond cirkel utan mediciner, avslutar Karin Ejefalk. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris STARTA SÖMNGRUPPER (för distriktssköterskor) Är du som distriktssköterska intresserad av att starta en sömngrupp på din vårdcentral? Då kan du kontakta Christina Sandlund på Centrum för allmänmedicin via e-post: Hon utbildar distriktssköterskor efter era önskemål och lägger upp utbildningen tillsammans med er. Christina erbjuder även handledning och stöd i arbetet med att starta en sömngrupp och rekrytera patienter. VÅRDUTVECKLINGSPLAN OM SÖMNPROBLEM Som extra stöd är finns vårdutvecklingsplanwn Stöd i arbetet med patienter med sömnproblem att ladda ner via BRA LÄNKAR OCH WEBBPLATSER om sömnstörningar 19

20 Var med och utveckla demensvården! Vill du jobba som lokal vårdutvecklare inom ämnesområdet demens? Som vårdutvecklare ska du fungera som en länk mellan minnesmottagningen och kollegor på husläkarmottagningarna. Du får själv möjlighet att fördjupa dig inom ämnesområdet kognitiv svikt/demens, och att stimulera till kvalitetsutveckling inom området bland kollegor. En annan uppgift blir att pröva en modell som ska underlätta och säkra kommunikationen mellan distriktssköterskan och vårdbiträden/undersköterskor i hemtjänsten. Visst låter det spännande? Kontakta: sll.se, så får du veta mer. Vill du lära dig utföra Mini Mental Test? vi kommer till er! Har du patienter som möjligen har en nedsatt kognitiv förmåga? Kanske tecken på demenssjukdom? För att öka möjligheten för dessa patienter att bibehålla en hög livskvalitet, är utredning och insättning av adekvata insatser en förutsättning. I det arbetet kan Mini Mental Test vara en hjälp. Det är ett kognitivt test som också kallas MMSE (Mini Mental State Examination) där man kan skatta en persons minne, koncentrationsförmåga, spatial förmåga och orientering i tid och rum. Missa inte demensdagen I dag lever minst stockholmare med en demenssjukdom men saknar diagnos. Primärvården liksom ett gott samarbete mellan kommun och landsting är avgörande för att tidigt upptäcka och förbättra vården av personer med demens. Kom och låt dig inspireras av goda exempel, nyheter och möten vid årets upplaga av Stockholms läns demensdag 6 september. Anmäl dig på Målgrupp: Distriktssköterskor eller mottagningssköterskor i primärvården. Boka tid så kommer vi till er Vill du veta mer om hur man utför testet kan vi komma till din/er arbetsplats. Kontakta Hanna Müller, eller Leila Haapaniemi, leila. för överenskommelse om dag och tid. Tidsåtgången är cirka minuter. 20

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2014 Vetenskap i vårdens vardag Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2015 Innehåll Diabetes 7 7 8 9 9 10 10 11 11 12 12 Diabetes i primärvården Grupputbildning för vuxna med diabetes Starta

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

Bättre läkemedelskoll

Bättre läkemedelskoll Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin Dec 2012 Bättre läkemedelskoll Nytt koncept prövas på ett 70-tal vårdcentraler SMA bra instrument för att fånga upp risker

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015

Akademiskt primärvårdscentrum. fortbildningskatalog 2015 Akademiskt primärvårdscentrum fortbildningskatalog 2015 Diabetes 7 Diabetes i primärvården 7 Grupputbildning för vuxna med diabetes 8 Starta diabetesmottagning 9 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes 9

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Behandlingar Specialistgruppen AB

Behandlingar Specialistgruppen AB Behandlingar Specialistgruppen AB Specialistgruppen är precis som det låter, en mottagning med ett antal specialister inom en rad olika områden. Här finns naprapater, företagssköterska, läkare, psykolog,

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Program 7 12 oktober

Program 7 12 oktober Program 7 12 oktober En vecka om psykiska olikheter, lika rättigheter Blekinges psykiatrivecka är en vecka för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk (o)hälsa. I hela Blekinge arrangeras kulturarrangemang

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer