Barn med diabetes i skola/förskola. 70 år med diabetes. G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g. Ru n e Jo h a n s s o n: Läs mer på sid 6-7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn med diabetes i skola/förskola. 70 år med diabetes. G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g. Ru n e Jo h a n s s o n: Läs mer på sid 6-7"

Transkript

1 G ö t e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g D B iabetes Nr l a d e t Årgång 10 Barn med diabetes i skola/förskola Läs mer på sid 6-7 Ru n e Jo h a n s s o n: 70 år med diabetes Läs mer på sid 10-11

2

3 I n n e h å l l 5 Alkohol & Diabetes 6 Barn med diabetes i skolan 8 Friskvård på Grötö 10 Rune Johansson 13 Jaqueline tillverkar skor 14 BUS-sidor 16 Läkemedelspatent 19 Kortisar 20 Graviditet & Diabetes K a n s l i e t Öppettider: Måndag torsdag , lunch , fredag Adress: Telefon: Telefax: E-post: Postgiro: Bankgiro: Hemsida: Bomgatan 7, Göteborg* Nästa nummer av Diabetesbladet kommer ut den 5 december Ansvarig utgivare: MariAnne Lymer Redaktör: Christine Öberg Redaktionskommitté: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen. Annonsansvarig: Marianne Olofsson Utformning & Tryck: Litorapid Media AB Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka dina bidrag före den 3 november. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. * Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller 4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen. MariAnne har ordet Snart kommer hösten och det gör att många av oss troligtvis kommer att vara med i någon motionsgrupp och/eller på egen hand simma, cykla och ta promenader. Det finns många sätt att röra på sig. Stig Attvall uppmanade oss att motionera när han talade om diabetes och hjärtat på årsmötet i mars Medlemsverksamheter har startat med Medlemsträffar, som vi tidigare kallade Öppet hus. En nyhet är att det finns möjlighet att komma på eftermiddagar för den som inte vill gå ut på kvällarna. Kvällsträffar finns kvar som tidigare. I november i Stenhammarsalen på Handelshögskolan ställs frågan "Spelar det någon roll vilket insulin man använder?" Kom och lyssna på överläkare Björn Eliasson från Sahlgrenska sjukhuset. Han kan kanske ge svar på det. I början av juli fick jag ett brev av ögonläkare Helle Kalm där hon skrev att hon inte kommer till föreningens läkarråd i oktober. Anledningen är att hon efter 27 års tjänst inom SU kommer att flytta till Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Doktor Kalm har gjort ett fantastiskt arbete med utvecklingen av den diabetiska ögonvården. I vår förening har Helle Kalm hållit flera intressanta föreläsningar om det diabetiska ögat. Ett mycket stort tack för allt du gjort för oss diabetiker och lycka till i det nya arbetet. Diabetes Bladet Nr

4 Kalendarium Alla medlemmar, både nya och gamla, är välkomna till MEDLEMSTRÄFFAR på Bomgatan 7 i Göteborg. I höst gäller följande tider: 10 sept klockan Läkemedelsföretaget Abbott kommer att informera om blodsockermätning 16 sept " Läkemedelsföretaget Abbott kommer att informera om blodsockermätning 16 okt " okt " nov " nov " Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Vi är tacksamma om du anmäler dig till kansliet i förväg. *** Kalendariet för barn- och ungdomsgruppen finner du på BUS-sidorna. NATUR & KULTURGRUPPEN 2 sept Vi besöker Liseberg som har en av de fyra stora trädgårdsutställningar som ingår i Göteborgs Lustgårdar. Guidad tur 70 kronor för den som så önskar. Vi besöker även det nyöppnade Taubemuseet. Inträde till parken, 70 kronor, betalas av deltagarna själva sept Danmarksresa till Skallerup Klits ferieby. Där bor vi underbart och vi lagar vår egen mat, gör utflykter med bil eller bara strövar omkring på sandstränderna vid Västerhavet. Priset för båtresa och fyra övernattningar i dubbelrum är kronor. Det dubbla priset för dig som vill ha enkelrum. Begränsat antal platser. Anmälan är bindande. 30 sept Ullared. Heldag. Kostnad: Bensinkostnad. Begränsat antal platser. 14 okt Vi går på bio. Vilken film vi ska se bestämmer vi senare. 28 okt Massage. Under en timme blir vi omhändertagna. Kostnad: 50 kronor (dagens pris). Anmälan minst en månad innan. 11 nov Avslutning. Vad vi ska göra då är inte bestämt ännu. Våra träffar startar klockan tolv och varar cirka tre timmar, om inte annat anges. Anmälan, som är obligatorisk, gör du till Monica Ullbrandt på telefon eller Gå gärna in på vår hemsida - - där får du utförligare information om Natur- och Kulturgruppens aktiviteter. Missa inte höstens studiecirkel 23/9 Acceptera din diabetes och få en bra livskvalité Cirkelledare Karin Bachelard, hälsovägledare på Center för egenvård som hör till Capio, Lundby sjukhus. Plats: Göteborgs Diabetesförening, Bomgatan 7 Tid: Klockan Vi bjuder på kaffe och smörgås. 7/10 Gourmetmat för diabetiker Cirkelledare Katarina Hesselgren, hälsocoach med många härliga recept. Plats: Göteborgs Diabetesförening, Bomgatan 7 Tid: Klockan Vi bjuder på kaffe och smörgås. 21/10 Fysisk aktivitet vid diabetes, tips och träningsråd Cirkelledare Erica Sandberg, sjukgymnast vid Mölndals sjukhus. Plats: Göteborgs Diabetesförening, Bomgatan 7 Tid: Klockan Vi bjuder på kaffe och smörgås. 28/10 Diabetes och Alkohol. Vinprovning på Systembolaget och information av överläkare Anders Norrby från Capio, Lundby sjukhus. Kostnad 250 kr/person Plats: Systembolaget Gårda Centrum, Focushuset, Åvägen 42 Tid: Klockan Varmt välkommen med din anmälan till kansliet tel: eller e-post: OBS! Vi kan vara högst 24 deltagare, så skynda dig med anmälan! 4 Diabetes Bladet Nr

5 Sep Okt Nov Öppet Sjukhus Lördagen den 27 september mellan 11 och 15 är det Öppet Sjukhus på Mölndals sjukhus. Via poängpromenad i en snitslad bana får du stifta bekantskap med cirka 30 av sjukhusets avdelningar. Runt 20 patient- och handikappföreningar deltar - däribland förstås Göteborgs Diabetesförening. Du hittar oss utanför Medicinavdelningen dit du är välkommen att prata diabetes eller kolla lite i de broschyrer som vi har med oss. I aulan, hörsalen och Speakers Corner bjuder avdelningarna och föreningarna på föredrag. Öppet Sjukhus i Mölndal vänder sig till hela familjen. Det är gratis parkering vid sjukhuset denna lördag. Spelar det någon roll vilket insulin man använder? Föreläsning med Björn Eliasson, docent och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset. Tid: 4 november 2008 klockan Lokal: Stenhammarsalen på Handelshögskolan i Göteborg Läkemedelsbolaget Sanofi- Aventis sponsrar detta arrangemang och kommer i pausen att visa sina produkter. Kaffe med smörgås serveras. Kostnadsfritt. Anders Norrby Alkohol & diabetes Människor i Medelhavsländerna drabbas inte så ofta som vi i Norden av hjärt-kärlsjukdomar. Kosten och det dagliga intaget av vin i måttlig mängd sägs vara en bidragande orsak. - Är man inte alkoholist är det OK att dricka ett glas vin om dagen. Det gäller även för diabetiker, säger Anders Norrby, överläkare vid Lundby sjukhus. - Men jag är inte övertygad om att det är vinet som gör att man i högre grad slipper hjärt-kärlsjukdomar i länderna runt Medelhavet. Jag tror personligen att det handlar mer om att man lever mindre stressat där, man har ett annat levnadssätt. Anders Norrby, 73 år, har arbetat på Lundby sjukhus sedan Hans stora intresse är diabetes. Sedan några år har han slutat ta emot patienter och ägnar sig nu åt forskning om mediciner som ska hjälpa diabetiker. Göteborgs Diabetesförening bjuder in till en cirkel om diabetes i höst. - Stress höjer blodsockret. Ett glas vin tillsammans med goda vänner i avspänd miljö gör att vi känner oss avspända och mindre stressade. Det är naturligtvis bra för hjärtat, säger Anders Norrby, överläkare vid Lundby sjukhus. Den avslutande fjärde omgången är det vinprovning. Anders Norrby kommer då att medverka och tala om vad som är bra och dåligt med att dricka alkohol. - Visst finns det risker med alkohol. Det gäller både dem som har diabetes och andra. Som diabetiker ska man tänka på att välja torra viner och att äta en smörgås eller två om man dricker vin eller annan alkohol. n Christine Öberg Fakta om alkohol och diabetes: Vill man dricka alkohol och har diabetes finns en del risker man måste känna till: När man dricker alkohol stiger först blodsockret. Men efter några timmar kan den leda till svåra, långdragna och ibland även livshotande hypoglykemier. Speciellt om man druckit så mycket alkohol att man inte reagerar på kroppens vanliga varningssignaler. Nästan alla dödsfall på grund av lågt blodsocker inträffar i anslutning till alkoholkonsumtion. När alkoholen bryts ner i levern stör den leverns förmåga att producera och frisätta glukos till blodet. När överskottsenergin som man fått i sig förbränts kan kroppen inte försvara sig mot ett sjunkande blodsocker. Är man på fest och dricker alkohol är det alltså viktigt att äta ordentligt i samband med eller efter alkoholintaget. Det är bättre att lägga sig högre i blodsocker än vanligt till natten. Källa: Diabeteshandboken Diabetes Bladet Nr

6 Magdalena Lundstedt Nordén Barn med diabetes i sk Varje dag får två barn i Sverige diagnosen diabetes typ 1. De allra flesta av dem går i förskola eller skola. Enligt lag har förskola och skola skyldighet att ta hand om ett barn med diabetes på bästa sätt. Barnen kräver individuell behandling. Inget barn är det andra helt likt. Det finns bra utrustning för att mäta blodsocker och ge insulin. Tyvärr är det omöjligt att läsa sig till vilka doser insulin barnet behöver under olika förutsättningar. Vad som krävs är en ständig dialog och samarbete mellan hem och skola. Magdalena Lundstedt Nordén i Mölnlycke har gjort ett examensarbete som heter Hur fungerar mötet skola och elev med diabetes. Magdalena är NO-lärare sedan 13 år och har två döttrar. Femåriga dottern Olivia har diabetes. Under de två år som Olivia haft diabetes har Magdalena genom kontakter med andra diabetesfamiljer förstått att samarbetet med skolan inte alltid är friktionsfritt. I sitt examensarbete har Magdalena intervjuat fyra lärare och fem föräldrar på åtta olika skolor i några olika kommuner. Hon har haft djupgående intervjuer med var och en om deras erfarenheter av diabetesbarn i förskoleklass eller skola. Barnen det handlat om har varit mellan 6 och 12 år. Intervjuerna har gällt händelser och möten under de senaste tre åren. Hur samarbetet fungerar beror till stor del på hur engagerad rektorn är. Det är skolledningen som ser till att skolan får resurser att ta hand om barnet med diabetes. Till exempel en assistent som ansvarar för barnets behandling under skoltid. Det är också skolledningen som skickar personalen på utbildning, vilket inte alltid sker. Likaväl som föräldrarna känner sig oroliga för hur skolan ska klara av att ta hand om deras barn med diabetes så gör lärarna det. Har läraren fått utbildning i diabetes och skolan anställt en assistent eller har någon annan extra resurs känner lärarna sig lugnare. Det är inte rimligt att en ensam lärare förutom att bedriva undervisning ska ta hand om en elev med diabetes. Endast i en av de åtta intervjuer Magdalena Lundstedt Nordén gjort säger man att ett möte mellan hem och skola kommit till på rektorns initiativ. I övriga sju fall har lärare/föräldrar fått arrangera ett första samordningsmöte. Det är viktigt att skolledningen inser att inte bara klassföreståndaren och assistenten måste få lära sig att ta hand om barnet. - Alla som kommer i kontakt med barnet under skoldagen ska vara insatta i vad diabetes är, säger Magdalena. Till exempel rastvakter, fritidspersonal, matbespisningspersonal, idrottslärare De ska kunna se på barnet om det har låga blodsockervärden och veta hur de då ska agera; var barnets blodsockermätare, insulin och druvsocker finns. Även klasskamraterna bör få lära sig om diabetes, till exempel vad en "känning" är. Ett par av de intervjuade lärarna har pekat på problem som uppstår när barnen blir lite äldre och själva ansvarar för sina kit. Då händer det ibland att nödvändig utrustning saknas. Därför är det bra om det alltid finns en komplett reservutrustning i skolan. Även då glukagonspruta. Helt klart är att många skolor saknar rutiner och beredskap för att ta hand om diabetiker. Vissa lärare har fått barn med diabetes i sin klass utan att ha fått tillräcklig information. Vid intervjuerna med föräldrar har det framkommit att skolan inte alltid förstår de individuella variationerna vid diabetes. En del föräldrar upplever att skolledningen är ointresserad av den enskilda eleven och hennes/hans diabetes. Det är naturligtvis bra om personalen har erfarenhet av diabetes men man måste vara medveten om att varje barn kräver individuell behandling skriver Magdalena i sin avhandling. Varken över- eller underbeskydd är bra. Barnet ska inte särbehandlas mer än nödvändigt men det krävs planering av skoldagen. Studien resulterar i ett antal rekommendationer om hur mötet mellan skola och ett barn med diabetes ska genomföras för att fungera så smidigt som möjligt. Till exempel: Ju förr man har det första mötet mellan skola och hem desto bättre. Det är bra om diabetessköterska och/eller skolsköterskan medverkar. 6 Diabetes Bladet Nr

7 ola/förskola Magdalena Lundstedt Nordén har gjort ett examensarbete vid Göteborgs Universitet om mötet mellan skola och föräldrar till barn med diabetes. Studiens syfte är att göra det så bra som möjligt för barn med diabetes i skolan. En förutsättning för det är att samarbetet mellan hem och skola fungerar bra. I sitt arbete har Magdalena förslag till hur man ska utarbeta ramar för ett sådant samarbete. Magdalena Lundstedt Nordén hoppas att hennes examensarbete kan komma till nytta som vägledning när skolor tar emot ett barn med diabetes. Läs den på GU:s hemsida. Bättre framförhållning och mer information från skolan En öppen dialog och att man är lyhörd och ödmjuk både från skolans och hemmets sida. Att föräldrar och lärare för en "loggbok" med dagens insulindoser, blodsockervärden och mat. Magdalena Lundstedt Nordén tycker att det varit en förutsättning för att göra det här arbetet att hon dels är lärare och dels mamma till ett barn med diabetes. Genom sin erfarenhet från skolans värld kan hon förstå hur stressande det är för en lärare att ha ett barn med diabetes i sin klass om nödvändig stöttning och avlastning saknas. - En viktig sak som framkommit för att skoldagen ska fungera är att det krävs planering utifrån barnets behov. Man kan inte spontant bestämma att klassen ska ut och springa på gymnastiklektionen eller ta en långpromenad. Föräldrarna måste hela tiden hållas informerade om det sker något som avviker från de vanliga rutinerna för att anpassa insulindoser och skicka med eventuella mellanmål. Schemat måste läggas utifrån vad som är bäst för barnet; gymnastik ska man till exempel ha på morgnarna. Skolan har skyldighet att se till att en elev med diabetes får delta i alla i skolan förekommande aktiviteter utan att föräldrarna behöver kallas in. I många skolor erbjuds föräldrarna att vara med vid till exempel skolutflykter men det ska vara helt frivilligt. En sak som lärarna tydligt har märkt och som föräldrarna inte alltid varit medvetna om är hur blodsockervärdena påverkar skolresultatet. Även om en elev som har lågt blodsockervärde ser till att justera det inför ett prov till exempel så har lärarna märkt att resultatet påverkas negativt i flera timmar. Det är därför viktigt att skolan ger dessa elever möjlighet att göra om ett prov skriver Magdalena Lundstedt Nordén. n Christine Öberg Världsdiabetesdagen den 14 november har även i år temat barn med diabetes. Gun Forsander, sektorsöverläkare vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg arbetar med en rikstäckande undersökning om beredskapen i förskola och skola för att ta hand om barn med diabetes. Undersökningen kommer att publiceras i samband med Världsdiabetesdagen. Förra hösten gjorde Gun Forsander en studie där hon intervjuade landets barndiabetesmottagningar om ifall de ansåg att barn (6-12 år) med diabetes får den hjälp de behöver och har rätt till enligt lagen. Svaret blev att man ansåg att enbart 50 procent får det. Sämst ställt var det för de lite äldre barnen på mellanstadiet. Problemen var huvudsakligen: Bristande kunskap hos ansvarig; Dosproblem; Matproblem och Planering. I höstens stora nationella studie kommer man att intervjua barn i första hand och deras föräldrar om hur skolan och förskolan klarar av sina åtaganden vad gäller barn med diabetes. Intervjuerna görs under augusti. Diabetesbladet kommer att redovisa resultaten. Diabetes Bladet Nr

8 Gr ö t ö Du som är diabetiker typ 1 eller 2 och tag chansen till friskvård och egenvårdsutbildning den 24 till 28 augusti Var kommer detta att ske? Jo på DHR:s anläggning Västerhav på Grötö i Öckerö kommun. Vi erbjuder trettiofyra personer att vara med att må bra och uppdatera sina kunskaper om diabetes. Du måste vara medlem i en lokalförening i Västra Götaland. Under dessa dagar kommer vi att tillsammans med kunnig ledning tala om följande bra mat till vardags och gourmémat till fest varför ska vi blodsockertesta oss rörelse så att kroppen mår bra Fullpris för dessa dagar är kronor. Ditt pris blir kronor. I priset ingår övernattning i dubbelrum, frukost, lunch, tvårätters middag, två kaffemål och inte minst friskvård. Först till kvarn gäller. Sista anmälningsdag är fredagen den 27 mars Avgiften kronor sätts in på postgirokonto eller bankgiro Ange konto 7440 vuxenkollo, samt ditt namn, adress och gärna telefonnummer där du kan nås. Anmälan är bindande och vid avbeställning kommer en viss avgift att uttas. Frågor och anmälan görs till Göteborgs Diabetesförening kansliet tel eller till Monica Ullbrandt tel till MariAnne R Lymer tel Välkommen till dessa fantastiska kunskapsgivande dagar tillsammans med nya vänner, kursledning, kunskapsgivare och anläggningens personal. Några läkemedelsföretag och studieförbund kommer att medverka. Vilka är ännu inte klart. Göteborg i juli 2008 Göteborgs Diabetesförening Monica Ullbrandt, kursledare MariAnne R Lymer, kursledare 8 Diabetes Bladet Nr

9

10 Rune Johansson Ett långt liv med diabetes Hela livet har handlat om att sköta sig, att planera. Det är något han saknat - att inte spontant kunna sticka ut på havet utan att behöva ta med ordentlig matsäck. En termos kaffe och en bullebit har inte dugt. - Fast å andra sidan har jag ju blivit gammal tack vare att jag alltid varit noga med maten, säger Rune Johansson, 87 år. - Idag är det lättare att ha diabetes än när jag fick det för 70 år sedan, säger han. Bara det där med sprutorna. Förr var dom stora och blev trubbiga. Man fick lämna in dom för slipning hos Bluhmes vid Vasaplatsen. Mina lår var som läder av alla sprutstick. Rune Johansson är hedersmedlem i Göteborgs Diabetesförening. Få lär vara lika meriterade till det som han. Han har varit med i föreningen sedan den bildades 1943 och i 20 år var han med i styrelsen. Där har han haft olika poster, bland annat som ordförande i fyra år. En sak som föreningen arbetade hårt med i början var att få samhället att förstå att man kunde sköta ett jobb även om man har diabetes. - En kvinna till exempel som hade arbetat länge som extra i en bank fick inte tjänsten när det blev dags för fast anställning, säger Rune Johansson. Banken ville bara ha "friska" människor i sin tjänst. Att vara med i styrelsen på 40-talet när Rune gick med var mycket annorlunda mot idag. Man fick inga ekonomiska bidrag. Frimärken och brevpapper fick styrelsen själv ordna pengar till. Och kuverten vid medlemsutskick satt man och skrev för hand. Ersättning för möten eller ens en möteslokal var inte att tänka på. Men julfest för barnen hade man och en sommarkoloni för barn med diabetes. Styrelsens medlemmar var bra på att skaffa pengar till verksamheten, inte minst till sådant som rörde barn med diabetes. Föreningens kvinnor satt hemma och sydde saker som sedan lottades ut. Karlarna var runt och tiggde pengar och saker hos företag i och runt Göteborg. - Ändamålet var ju vällovligt så alla var generösa. Vi fick till exempel vid ett flertal tillfällen tavlor från Börjessons på Västra Hamngatan. I Borås fick vi kläder och en väskaffär på Slottsskogsgatan där jag bodde då skänkte plånböcker, berättar Rune. Pappersinsamlingen till förmån för De sockersjukas förening som det hette då kommer nog många göteborgare ihåg. - Ibland ringde någon och sa att dom hade en kasse med tidningar. Då kastade man sig på cykeln och åkte och hämtade, säger Rune. När han ser tillbaka på tiden i styrelsen för Diabetesföreningen och även i Diabetesförbundet så är det med glädje. Man arbetade mycket och hårt för att driva verksamheten. Responsen från medlemmarna var stor. Styrelsen lyckades ofta hitta spännande föredragshållare till sina träffar; till exempel en upptäcktsresande som kunde berätta om diabetes bland indianer. Det kom alltid mycket folk på mötena. Man hyrde lokaler på stan och ibland hände det att de obligatoriska smörgåsarna tog slut och någon fick cykla iväg och skaffa fler. Styrelsemöten hade man hemma hos varandra. Stämningen var alltid god. Man trivdes bra ihop och hade kul. Det hände att styrelsen stannade kvar och spelade kort när ärendena på dagordningen var avklarade. Rune minns hur han någon gång tog första morgonspårvagnen direkt till jobbet efter ett sådant möte. - Det var en väldigt rolig tid men jag har samvetskval när jag tänker på hur ofta jag var borta på kvällarna medan min fru fick sitta hemma och passa barnen. Men när jag jobbade för Diabetesförbundet var det möten runt om i landet och då hände det att fruarna fick följa med. Jag hade till och med barnen med någon gång. Rune Johansson tar emot mig ute i sommarstugan i Torslanda. En idyll ett stenkast från havet. Han sitter gärna vid köksbordet och följer vädrets växlingar. Han bjuder på kaffe och "nyttiga" kakor. Han plockar fram sin tjocka klippbok som är en spännande och samtidigt lite vemodig läsning. Förutom sånt som har med föreningen att göra finns det artiklar om hans son som fick diabetes när han var fyra år. Sonen njurtransplanterades och fick även en ny bukspottskörtel - i vuxen ålder. - I ett år fick han vara frisk. Han blev fri från sin diabetes. För första gången sedan han var fyra år kunde han äta vad han ville. Tyvärr fick han hjärtproblem och dog ett år efter transplantationen, säger Rune. Rune själv fick diabetes när han var 17 år. Som för många andra upptäcktes sjukdomen då han magrade väldigt och hade en svår törst. Runes pappa var änkeman och fyra av de sju barnen bodde 10 Diabetes Bladet Nr

11 Rune Johansson är som ett levande uppslagsverk om hur det var att leva med diabetes för 70 år sedan. Om den tidens sprutor och kosthållning. Under sina 20 år som aktiv i styrelsen för Göteborgs Diabetesförening arbetade han i synnerhet med att ge barn med diabetes en guldkant i tillvaron. Julfesten för barn är till exempel en tradition från föreningens barndom. fortfarande hemma. Pappan tog väl hand om Rune. Han vägde all mat på en brevvåg och såg till att sonen skötte sig. Varje morgon gjorde han en matlåda som Rune tog med sig till jobbet. - När jag fick diabetes trodde jag inte att jag skulle leva tills jag var 20 år, säger Rune. Men jag blev 20 och jag träffade min blivande fru och vi fick barn. Då tänkte jag att bara jag lever tills barnen är lite större så att de klarar sig själva. Att Rune Johansson lever och är vid god hälsa vid 87 års ålder tackar han sin pappa och sin fru för. De såg till att han fick bra mat. Nu är Rune ensam sedan några år. Hans fru är död och hans båda söner likaså. Men han har ändå en stor och kärleksfull familj bestående av sju barnbarn och deras familjer. De hälsar ofta på och hjälper honom med det han inte orkar själv. Och som granne i Torslanda har han en sonhustru som är till stor glädje. - Visst är det ensamt ändå. Jag var gift i 57 år och vi hade det fint tillsammans. Vi reste väldigt mycket men det har jag förlorat lusten till nu. Bland annat var de i Amerika med en pensionärsgrupp. Rune var med och bildade en orkester som spelade under rundturen i Amerika. Rune spelade trummor. Rune gick med i SSU när han var tonåring. Och som gammal föreningsmänniska kan han inte låta bli att vara aktiv i olika föreningar. Han är ordförande för Gamla Högsbotorpare och han har dessutom bildat en pensionärsgrupp i det bostadsområde där han bor. Man träffas ett par gånger i månaden och har det trevligt ihop. Och så skriver han. Det har blivit ett 40-tal noveller om tiden förr i Torslanda. Noveller som publicerats i Torslandatidningen. Och så skriver han insändare i GT. Det blir ofta ett par i veckan. Han skriver om allt som rör sig i tiden. Som om nedskräpning till exempel; om hur det kan vara så att vi har lagar om att det är förbjudet att skräpa ner - men att ingen har fällts för det. - Utom en kvinna som cyklade till en återvinningsstation och anklagades för nedskräpning eftersom hon inte fick ner sin gamla stekpanna i behållaren n Christine Öberg Fakta Föreningen för sockersjuka i Göteborg med omnejd bildades tisdagen den 7 december Initiativtagare var greve Jens af Trampe. Till ordförande valdes I. Brink. Avgiften för medlemskap var två kronor för män över 18 år, en krona för kvinnor över 18 år och 50 öre för personer under 18 år. 367 personer blev medlemmar första året. År 1962 fick föreningen sin första lokal. Den låg på Kastellgatan får föreningen en större lokal; på Kastellgatan 16. Rune Johansson var ordförande från 1951 till och med Redan 1944 ordnade föreningen sommarvistelse för ett 20-tal barn med diabetes. Det kunde man göra tack vare en donation av en tomt i Buxeröd i Ucklems socken. Donator var Giovanni Galligani. Kyrkogårdsvaktmästare Adolf Karlsson skänkte kronor som en grundplåt till en barnkolonibyggnad. Varje sommar till och med 1962 anordnade föreningen sommarkoloniverksamhet. Upp till 32 barn kunde vara på kolonin samtidigt. Julfester för barn infördes Källa: Diabetesföreningens jubileumsskrift Diabetes Bladet Nr

12

13 Jacqueline Siegenthaler...som tillverkar skor Promenadskor, kängor och festskor Jacqueline Siegenthaler gör skor till dem som inte hittar passande sådana någon annan stans. Det spelar ingen roll hur fötterna ser ut. Jacqueline skräddarsyr varje sko. Hon har ingen brist på jobb - det är många som behöver hjälp. Diabetiker inte minst. - Varje nytt par skor som jag får beställning på innebär ett nytt problem att lösa. Det ena paret blir inte likt det andra, eftersom kunderna har så olika problem med fötterna. Så säger Jacqueline Siegenthaler, som har ett intressant arbete som modellskomakare och ortopedskotekniker. Hon sitter vid en av sina stora symaskiner, när vi kommer in i hennes verkstad i Lerkil, och syr på ett par skor som en kvinna med diabetes har beställt. Bland hennes kunder finns många reumatiker - en krokig fot passar ju inte in i en rak sko. Ibland dyker det upp någon som har haft polio. Om man har haft polio så har man det fortfarande. Skadan finns kvar. Man blir aldrig fri från polio, låter Jacqueline oss förstå. Femton-tjugo par skor får hon beställning på varje år. Pris: kronor eller mer per par. Det är mycket pengar men det handlar om designade och handgjorda skor. Först mäter hon kundens fot och gör sedan en läst av plast eller trä, därefter en provsko. Kunden får prova skorna minst en gång innan de är färdiga. Det förekommer att läkare, som ser patientens behov, skriver en remiss, vilket kan innebära att det blir ett lägre pris på skorna. Jacqueline, medlem i Sveriges Skomakarmästarförbund, gick en 40 veckors kurs för att bli ortopedskotekniker. Den handlade framför allt om foten, om förhållandet mellan sko och fot, om biomekaniken i foten, det vill säga om hur leder och muskler fungerar tillsammans. Skorna ska givetvis passa fötterna, men det är inte alltid som de gör det. - Jag har träffat kvinnor som hade storlek men som klämde in fötterna i skor av storlek 41. Jacqueline berättar att hon har träffat personer som har köpt många par skor men som inte har hittat något som har passat. Ibland kan det räcka med att göra en mindre ändring. Kanske kan skorna bli bättre för foten genom inlägg eller om man byter snörningen mot kardborreband eller varför inte genom att lästa ur skorna. Erfarenheten att på egen hand klara av att lösa problem fick Jacqueline när hon arbetade som attributmakare på teatrar, framför allt på Göteborgs Stadsteater. En gång fick hon i uppdrag att göra en eldsprutande drake till föreställningen om Bröderna Lejonhjärta. Vem skulle inte vilja ha Jacquelines kunskaper om skotillverkning. För ett tag sedan när hon skulle på en stor fest visste hon inte vad hon skulle ha på fötterna. Hon ägde en vacker lila klänning men hade inga skor som passade. Hon löste problemet genom att tillverka ett par fina skor, lila förstås, till sig själv. Ingen på festen hade något liknande. n Marianne Lundgren Diabetes Bladet Nr

14 BUs SIDaN Pernilla Hjelmar med sin man Stefan Ronge och barnen Alfred Ronge, 6 år, Astrid Ronge, 2 år. I det här numret startar vi en serie om familjer med barn som har diabetes. Först ut är Pernilla Hjelmar. Vill du vara med och berätta om dina erfarenheter, känslor, reflektioner? Hör av dig till Christine Öberg 0734 / Du kan antingen skriva artikeln själv eller så blir du intervjuad. En solig majdag kom grannflickan, 6 år, in till oss. Alfred, 17 månader, satt i min famn. - Alfred är aldrig nere på golvet och leker längre som han brukar göra. Varför gör han inte det? Han sitter mest bara i din famn... Jag kom med en förklaring om förkylningar och tänder och annat som varit på sistone, men hennes ord ringde ändå kvar som en väckarklocka. När en 6-åring reagerar på förändringar som vuxna snällt försökt förklara bort så är nog något fel. BVC-sköterskan skyllde vattenkonsumtionen på värmen (Men 5 dl i ett nafs har jag nu med barn nummer 2 förstått är fullständigt onormalt!). Med vänner diskuterade vi olika utvecklingsfaser och att han nog hamnat i en väldigt gnällig period. Men efter grannflickans besök så började vi slå i läkarboken och allt stämde på pricken med diabetes. Ändå kunde vi inte riktigt tro det för varför skulle det drabba oss? Vi har ju ingen diabetes i släkten. Vi åkte till Östra Sjukhuset denna lördag och efter ett antal timmar och flera prover så kom dom för att ta ett blodsocker. Redan innan provet förstod vi vad som väntande. Varför skulle annars ett team på 5 personer komma in i rummet och ta detta prov? Det blev första dagen på vårt nya liv. Det var på både gott och ont att Alfred bara var knappt 1,5 år. I den åldern går det ju väldigt fort att vänja sig vid förändringar. Ganska snart fanns inte ett liv utan diabetes. Inget för honom att sakna. Vi kunde också vara med från start och ha fullständig kontroll på allt. Måltider, doser, prover. Som första barn hade han inte hunnit provat godis och annat smarrigt än, så det kunde vi enkelt hålla borta ett par år. Efter något år konstaterades även glutenintolerans (celiaki) vilket drabbar ca 10 % av alla med diabetes. Det var jobbigt att få ännu en sak att hålla reda på men skönt att få svar på varför bajset varit så annorlunda (löst, grågult och rejält illaluktande) länge. Troligtvis hade han det redan från början, men de tog inget prov vid insjuknandet utan väntade ett år till första årskontrollen. Jag har förstått i efterhand att man resonerade att två diagnoser samtidigt hade varit för jobbigt att hantera och sätta sig in i, men jag vet inte om det var bättre i slutändan. Kanske. Glutenintoleransen har på många sätt varit praktiskt jobbigare än diabetes. Man måste alltid tänka på att ta med sig alternativ till Alfred. Kommer det serveras smörgåsar eller bullar, tårta, kakor, korv med bröd? Inte ens i diabetessammanhang kan vi tänka att rätt saker finns. Att tänka på glutenintoleransen har nog gjort att vi tvingats tona ner tänket kring diabeteskost lite. Ta exempelvis om vi går på restaurang. Det är svårt att först tvingas säga nej till köttbullar, pannkakor och pizza, som de flesta barn brukar önska sig, om han inte sedan får välja vilken glutenfria efterrätt han vill. Samtidigt kan faktiskt glutenintoleransen många gånger även vara till hjälp vid diabeteshanteringen. Man kan då tydligt säga nej till en spontan bulle som bjuds eller en dålig barnmatsedel och då skylla på glutenintoleransen för Alfred. Det är lättare att förstå och hantera att man inte tål något, än att hantera att det inte är bra för kroppen att äta något sött just nu. Ett annat bekymmer är den ångest och skuld man känner när sockret inte ligger som det skall och man börjar tänka på följdsjukdomar. Man tänker på vilka stora påfrestningar ens lilla barns kropp behöver utsättas för vid så tidig ålder. Det är ett evigt sökande efter den perfekta dosen som man vet inte finns. Ibland kan det också kännas provocerande när utomstående konstaterar att allt verkar så enkelt och smidigt. Åh, vad bra att man kan ta blodsocker så lätt. Vad skönt med pumpen. Det måste ju vara mycket lättare att slippa sprutorna!. Samtidigt kan man inte begära något annat. I deras skor hade jag säkert också välvilligt och uppmuntrande försökt hitta positiva saker att säga. Sedan 1,5 år tillbaka har Alfred pump. Den har passat honom och oss väldigt bra. En av de stora fördelarna är att man lättare kan justera den sk basaldosen (motsvarar det långsamma basinsulinet med spruta). Det är bra när t ex en magsjuka slår till. Snabbt kan då en basdossänkning göras så man slipper ha för mycket insulin i kroppen en hel dag och därmed kämpa för att hålla sockret uppe. Även t ex om natten kan vi justera upp eller ner efter behov och kan då sova tryggare. Men enklare och mindre tidkrävande vet jag inte om det är med pump då det generar ännu mer möjligheter att klura hit och dit. Sprutorna, som vi hade de första åren, var inget problem. I början var det jobbigt, men efter ett tag så vande sig Alfred. Visst kunde det bli kamp och gråt ibland om att inte vilja ta sprutan, men vi försökte avdramatisera det hela genom att tänka att det bara var ett i mängden av saker man måste hantera med sina barn. Det är lätt hänt att man projicerar sina egna nojjor om sprutor på sina barn. Alfred kunde vara lika arg och ledsen över att behöva ta på sig sin overall som att behöva ta sin spruta. Många utomstående lägger all fokus på sprutorna som om det vore det värsta med diabetes. Återigen kan man inte begära mer. Vi var också helt okunniga i ämnet för 5 år sedan. Däremot måste skolans och förskolans 14 Diabetes Bladet Nr

15 KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPEN 18 sept. Träff för föräldrar kl på kansliet, Bomgatan okt. Träff för föräldrar kl på kansliet, Bomgatan 7. Efter ordinarie möte är ni välkomna att vara med och planera årets julfest. BUS Brännboll 30 nov. Julfest Tid och plats för julfesten och information om eventuella aktiviteter för hela familjen kommer att finnas på För snabbare info anmäl din epostadress till Först så pratade vi lite. Sen spelade vi brännboll. Efter det var det dags att slappa i gräset och äta medhavd matsäck. Sen lekte barnen och hade det roligt medan vi föräldrar pratade Med andra ord: Det var som vanligt väldigt trevligt och avspänt när föräldraföreningen hade sin traditionella brännbollsträff i Slottsskogen. Solen sken förstås. Vi var sju familjer, bestående av 27 stora och små, som hade hörsammat uppropet till denna populära sammankomst som vi har varje år i slutet av maj. JEANETTE KLASE kunskaper och insikt i diabetes öka. Man upplever att sjukdomen negligeras bort när skolan säger att Vi ser inte diabetes som något allvarligt utan dessa barn ska kunna vara med som vanligt. Detta kom som svar då jag ville ha ett möte före skolstart för att diskutera hur det skulle se ut kring Alfred i skolan. Rektorn tyckte alltså inte att ett möte i förväg behövdes. Vardagen med diabetes ska inte präglas av allvar och barnen ska absolut kunna vara med som vanligt, men man måste vara ödmjuk och förhålla sig till att det finns ett stort mått allvar kring diabetes som sjukdom och att den ibland kräver tid och resurser i anspråk. Just för att barnen ska kunna vara med som alla andra. Jag är rädd för den trend vi ser idag att ta bort speciella resurspersoner. Det ses som något fult och utmärkande för barnet. Integreringen för en elev med särskilda behov ska vara total i klassen och läraren anses klara allt. Det låter ju bra med integrering, men inte om man inte utökar den totala mängden personal kring gruppen. Jag vill inte att en ensam resurs ska flåsa Alfred i nacken hela dagarna, men jag vill att det ska finnas täckning i personalgruppen för att kunna göra det som diabetes under dagen kräver av dem, planerat likväl som plötsligt. Lärarna ska inte gå på knäna. Det är synd och jobbigt att det inte finns några tydliga regler kring vilken hjälp man har rätt till på förskola och skola. Det hänger mest på hur påstridiga föräldrarna är och hur välvillig personal (chefer) är, ekonomi, samt kulturen inom kommunen. På skolan är rektorns ansvar stort i dessa frågor. Alfred har fått en ny rektor och idag har vi en bra dialog. Med åren har vi mer växt in i rollen att vara experter på vårt barns diabetes. Detta fick vi ju veta från början av läkaren att så skulle det bli. Men när vi lämnade sjukhusets trygga värld så kändes man långt ifrån där. Plötsligt skulle vi ha allt under kontroll. Genom åren har vi fått lära oss att det verkligen är så att bara vi har spetskompetensen för just vårt barn. Inte ens i sjukvården kan man slappna av och lämna över den biten. Det är bara på diabetesmottagningen man upplever känslan av att dom verkligen kan diabetes. Det positiva som diabetes har gett oss föräldrar är en större förståelse för att livet inte är självklart. Att barn inte är självklart friska med 10 fingrar och 10 tår. Det ger bättre relationer och mer ödmjukhet inför livet och människor i ens omgivning. Pernilla Hjelmar MUSKÖ 3 AUGUSTI Diabetes Bladet Nr

16 ? Frågor och svar om läkemedelspatent 1. Läkemedel skyddas ofta av patent. 9. Doktorn skriver recept men Apoteket ändrar Vad är det? receptet och bestämmer vilken medicin du ska få. Är detta verkligen rätt? En tidsbunden och lagbunden rätt att dra ekonomiska fördelar av ett nytt läkemedel. Ja, det är rätt! Det säljs läkemedel i Sverige. Det finns bara olika aktiva substanser. Hela 2. Berätta allmänt om patent läkemedel är identiska kopior av de I Sverige registreras patent hos Patent- och registreringsverket. Patentet måste innebära ett helt nytt mediciner som är identiska och väljer ut den billigaste originalmedicinerna. Apoteket har listor på vilka sätt att framställa den nya läkemedelsmolekylen på. varianten. Uppfinningen måste vara anpassad till industriell 10. Ge ett exempel! produktion. Det finns inga världspatent. Uppfinnaren eller läkemedelsbolaget får söka patent i varje enskilt land. Det finns patent som gäller för hela EU men tillverkaren måste betala avgift för patentregistrering i varje enskilt land. 3. Hur fungerar patent på läkemedel? Varför finns det patent på mediciner? Patentet löper vanligtvis på tio år. Under denna tid kan läkemedelsbolaget sälja det nya läkemedlet utan konkurrens till höga priser. Under denna tid kan läkemedelsfirman tjäna in pengar till utveckling av nya läkemedel. 4. Vad händer efter det att patentet löpt ut? Då kan flera firmor vända sig till patentmyndigheten och få en beskrivning på hur medicinen tillverkas. Sedan kan de börja sälja en identisk kopia av originalmedicinen till ett lägre pris. 5. Vad kan man få patent på? Man får patent på hur man tillverkar läkemedlets aktiva substans. För att få patent på ett läkemedel kan man inte hålla receptet hemligt. 6. Vad kan man inte få patent på? Man kan inte få patent på en enskild molekyl. Bara på sättet hur man tillverkar denna molekyl. 7. Vad innebär detta? Ett stort multinationellt läkemedelsbolag kan aldrig få monopol på en molekyl som är strategiskt viktig för folkhälsan. Se även punkt 13 om Framtid hot. 8. Hur påverkar detta läkemedelsbolagen? När patentet löpt ut på en storsäljare kan både stora läkemedelsbolag och mindre kemiföretag med små forskningsavdelningar ge sig in i konkurrensen och försöka kapa åt sig en så stor marknadsandel som möjligt. Receptet kan beställas hos patentmyndigheten. Antag att doktorn vill att din diabetes ska behandlas med en tablett som stimulerar bukspottskörteln att producera mera insulin. Då kan han skriva ut ett recept på en viss tablett. Men på Apoteket får du kanske en annan tablett med samma aktiva substans. 11. Finns det original och kopior bland dagens insulinsorter? Nej, alla insulinsorter är originalmediciner idag. EU:s läkemedelsdirektiv från 2005 har lett till ny lagstiftning i Sverige. Numera är det tillåtet att framställa billiga kopior av insulin. Om några år kommer nog de första insulinkopiorna. 12. Vilken skillnad är det på att kopiera en tablett och en insulinberedning? Tabletten är lätt att kopiera. Många kemiföretag har den kompetensen. Alla juridiska frågor om ifall tabletten är skadlig för hälsan har originaltillverkaren rett ut med myndigheterna. Insulin är en komplex biologisk produkt. Det är svårare att kopiera insulin än en tablett. För att en insulinkopia ska fungera precis som originalet krävs en omfattande klinisk prövning och flera studier även om testet inte blir lika omfattande som prövningen av en helt ny insulinsort. 13. Framtida hot och möjligheter - kan man få patent på liv? Kan man få patent på liv i form av frö? I varje fall inte de gamla vanliga frösorterna. Växtförädlade nya fröer med unika egenskaper tillhör de företag eller de forskningsinstitutioner som forskat fram dem. Ibland grundar sig mediciner på växter. Det mest berömda exemplet är penicillin som tillverkas av en mögelsvamp. Antag att en ny generation diabetesläkemedel skulle grunda sig på växtförädlade växter. Då skulle uppfinnaren vilja ha betalt av patienterna Källor: Läkemedelsboken, Apotekets Tidning. CLAES BREDVAD-JENSEN 16 Diabetes Bladet Nr

17

18

19 KORTISAR Helle Kalm, specialist på ögondiabetes, kommer att sluta sin anställning vid Ögonkliniken på Mölndals sjukhus. Hon flyttar till Stockholm i september för att arbeta vid St Eriks ögonsjukhus. Helle Kalm har varit den drivande kraften att bygga upp en modern ögonsjukvård i Göteborg för oss diabetiker med ögonbottenfoto som ett viktigt inslag. Vi lyckönskar alla stockholmare som får en ny skicklig läkare. Det är ännu inte bestämt vem som kommer att efterträda Helle Kalm. CLAES BREDVAD-JENSEN Arbetet med att förbereda EU:s nya kostråd leds av en lobbygrupp för livsmedelsindustrin. Lobbygruppens specialinrättade forskarnätverk, Eurreca, får 123 miljoner kronor av EU-kommissionen för jobbet. Eurreca har startats på initiativ av International life sciences institute, ILSI. ILSI grundades 1978 av Coca-Cola, General Foods, Heinz, Kraft och Procter & Gamble. Idag backas ILSI upp av flera hundra av världens största livsmedels-, kemi- och läkemedelsföretag. ILSI är en kontroversiell organisation. Så sent som i ett remissvar till WHO år 2002 ifrågasatte organisationen rådet att minska konsumtionen av socker till under 10 procent av kaloriintaget. Man menade att det inte var bevisat att åtgärderna, som var ett hot mot läskedrycksindustrin, skulle motverka övervikt och fetma. Källa: SvD 20 maj 2008 Trots sockerdebatt och larm om barnfetma kommer svenska dagis- och skolbarn snart att kunna serveras sötad fruktyoghurt subventionerad av EU. Enligt förslaget som planeras träda i kraft den 1 september i år ska "syrade mjölkprodukter med innehåll av frukt" få bidrag - givet att mängden tillsatt socker eller sötningsmedel inte överstiger sju procent. Men gränsen är för högt satt anser Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. - Sockret triggar aptiten och sötsuget och barn är mer känsliga än vuxna. Barn behöver inte dessa sockermängder. Deras kroppar har svårt att härbärgera dem, säger hon. Med det nya förslaget kommer alla produkter med max sju procent tillsatt socker att subventioneras vilket i princip innefattar yoghurtsorter med upp till 12 gram kolhydrater per 100 gram. Den sockermängden motsvarar nästan nio sockerbitar per portion varav fem sockerbitar är tillsatta. Källa: GP 5 april 2008 Den som äter mycket frukt och grönsaker, fullkorn, baljväxter och magra mejeriprodukter löper 24 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Risken för stroke minskar med 18 procent. Det visar en stor amerikansk undersökning som pågått i 24 år; mellan 1980 och Dash kallas denna amerikansk kost som utvecklats för att ge sänkt blodtryck. I Nurses health study har man studerat data om kvinnliga sjuksköterskor i åldrarna 34 till 59 år. n Källa: SvD 12 maj 2008 På bara tio år har antalet patienter med typ 1-diabetes som drabbas av allvarliga komplikationer närmast halverats. Det visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet av doktoranden Junmei Miao Jonasson. Det är den största nationella kartläggning som någonsin gjorts när det gäller patienter med typ 1-diabetes. De cirka personer som ingått i studierna fick sin diagnos under åren av dem var kvinnor i fertil ålder. Problem med fertiliteten är en av de saker som minskat betydligt de senaste tio, femton åren. Andra komplikationer som har minskat är amputationer och hjärt-kärlsjukdomar. Orsaken till diabetespatienternas förbättrade hälsa är enligt Junmei Miao Jonasson en kombination av det nationella vårdprogrammet som finns för diabetiker sedan 30 år och som är unikt för Sverige, samt nya och bättre läkemedel och behandlingsformer. Möjligheten för den enskilde patienten att själv kontrollera blodsockernivån och dosera insulinet rätt har haft stor betydelse. Källa: Medicinsk Access juni 2008 GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har medlemmar. Det finns cirka diabetiker i Göteborgsområdet. HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM FÖRENINGEN! DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR VARJE VÄRVAD MEDLEM. Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem och då får du årsprenumerationer av tidningarna Diabetes och Diabetesbladet samt möjlighet att gå på föreläsningar, studiecirklar och andra aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns även en föräldragrupp. Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett. Diabetes Bladet Nr

20 Ammie Lindqvist GRAVIDITET & DIABETES Ammie Lindqvist har diabetes typ 1. Hon har tre barn som alla är födda efter det att hon fick sin diagnos för nio år sedan. Första graviditeten var problematisk. Andra mycket komplicerad och tredje lätt. Ammie berättar om sockret som svajade under graviditeterna. Ena stunden var det jättelågt och andra skyhögt. Det fanns inga marginaler. Ett enda plommon kunde få sockret att skjuta i höjden. Det var ideliga känningar och rekyler. När barnen var födda och hon började amma var sockervärdena låga. Hon satt med sitt nyfödda barn vid bröstet medan hennes man Johan dygnet runt servade med mätstickor, frukt och godis. Det kändes som om hon bara ammade och åt de första två-tre månaderna efter varje förlossning. Ammie och hennes familj bor i en vacker trävilla från början av 1900-talet. Helrenoverad men fortfarande med gammaldags charm. I det stora lantköket står svärmor Britt på besök från Stockholm och lagar lasagne i flera långpannor. Hushållet består av Ammie, hennes man Johan, deras gemensamma tre barn och Johans två tonåringar. I ett hörn av trädgården finns en liten stuga där Ammie arbetar halvtid som massageterapeut och GI-coach. Det är hennes nya karriär. Tidigare var hon marknadsansvarig. Hon tror att det tuffa tempot bidrog till att hon fick diabetes. - Jag lyssnade inte på min kropp. Jag var ofta sjuk i halsfluss och urinvägsinfektioner men jag unnade mig aldrig att stanna hemma i lugn och ro för att bli frisk. Vid några läkarundersökningar konstaterades förhöjda sockervärden - men det var inte någon som tog det på allvar förrän värdena skenade. Ammie fick inte någon ordentlig information om sin sjukdom. Hennes värden var relativt bra och hon behövde bara mycket låga doser av insulin. Det var först när hon och Johan bestämde sig för att skaffa barn som hon riktigt insåg vad det innebar att vara gravid och ha diabetes. Hon hade aldrig träffat någon gravid diabetiker och även om hon läst om det så hade hon ingen klar uppfattning om hur det var i verkligheten. Det handlade bland annat om ideliga kontroller och besök på specialistmödravården på Östra sjukhuset i Göteborg. - Den bästa diabetesskolan för mig har varit mödravården, säger hon. Vi tar med oss våra kaffekoppar ut i trädgården. De två äldsta barnen Lova, fem år, och Melvin, tre och ett halvt år, gör små utflykter till oss för att vattna blomkrukor och fråga om de får ta frukt och glass. Lillasyster Leona, ett år, hålls i köket hos farmor Britt. Ammie börjar berätta sin dramatiska historia och sticker emellan med att svara på barnens frågor. - Jag var 23 år när jag fick diabetes. När jag träffade Johan var det självklart att vi skulle skaffa barn. Jag har aldrig känt mig rädd att göra det. Aldrig tänkt att avstå ifrån det på grund av min diabetes. De första två graviditeterna var noga planerade. Även den tredje var planerad - men kom lite tidigare än vi tänkt oss. Ammie skrattar när hon berättar om hur hon kom tillbaka till sitt arbete som marknadsansvarig efter att ha varit hemma i tre år och fött två barn. - Det kändes konstigt i kroppen. På hemvägen efter första arbetsdagen köpte jag en graviditetstest. Och kunde konstatera att jag var med barn igen. Det var bara att ringa till chefen och tala om att jag inte skulle kunna jobba så mycket. Vid första graviditeten fick Ammie en cysta på ena äggstocken. Den måste opereras bort. Det var naturligtvis oroligt att gå igenom en bukoperation när barnet låg där i magen. Men allt gick bra och hon födde en välskapt och frisk flicka. Ammie har ammat alla sina tre barn. Enbart bröstmjölk i sex månaderna och sedan som ett komplement i ytterligare ett halvår. Man får som diabetiker inte något extra stöd vad gäller praktisk hjälp eller ekonomisk ersättning när man fått barn trots att den nyblivna mamman behöver mycket hjälp. Johan har behövts hemma de första månaderna varje gång de fått barn. - Under graviditeten är målet att ha normala värden, att hela tiden se till att det inte blir för högt eller för lågt. Man är extremt känslig. Sedan när barnet är fött måste man jobba för att få upp sockret. Barnmorskorna säger i och för sig att det är så men det är svårt att föreställa sig att man sitter dag och natt och ammar sitt barn och samtidigt stoppar i sig mat. Medan ens man assisterar med mätstickor, mat och godis, säger Ammi. Så blev Ammie med Melvin. Vid mitten av graviditeten kände hon att allt inte var som det skulle; kort sagt hon kände sig jättesjuk. Men hennes värden var bra. Hur som helst fick Johan komma hem och ta hand om henne och Lova allt som oftast. Ammie hade fått havandeskapsförgiftning visade det sig. Hon var i åttonde månaden då man ringde från sjukhuset och sa att hon skulle läggas in direkt. - Medan jag väntade på att Johan skulle komma hem gick jag in i duschen. Jag orkade inte stå upp.

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut När ditt djurs liv närmar sig sitt slut DJURSJUKHUSET MALMÖ När tiden är inne Att ta beslutet att avliva ett djur är alltid svårt. Varje djur och varje situation är unik och det är bara du som djurägare

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer