Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga. Kom ihåg att skicka er ansökan till Demensfonden!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga. Kom ihåg att skicka er ansökan till Demensfonden!"

Transkript

1 DEMENS Demensförbundet Bildat 1984 och medlem i Alzheimer Europe NR Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga Kom ihåg att skicka er ansökan till Demensfonden! Demensförbundet behöver mer resurser för att arbeta för demenssjuka och deras anhöriga! Stöd Demensförbundets utvecklingsfond pg

2 2 Innehåll Ordföranden har ordet... 2 Sök Demensfondens forskningsstipendium... 3 En av stipendiaterna Vila, skratta, gråta, lära... 4 Årets vårdbiträden... 5 Spännande forskning om sjuksköterskan Demensförbundet i världen... 7 Agnetas spalt... 8 Solberga vård- och omsorgsboende... 9 Från våra föreningar Volontärer väcker glada minnen 12 Doktorn har ordet Korsord Ny bok och ny CD-skiva Ur dagboken Förbundets skrifter m.m Telefonrådgivning DEMENS Ansvarig utgivare: Stina-Clara Hjulström, förbundsordf. Redaktör: Yvonne Jansson Grafisk formgivning och tryckning: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, november ISSN Prenumeration: 150:-/år Du som vill skriva i Demensforum: Skicka ditt manus till Demensförbundet helst som bifogad fil med e- post. (Spar texten som ren textfil i ordbehandlingsprogrammet). Skicka gärna med foton eller illustrationer till din artikel! Vi förbehåller oss rätten att redigera insända artiklar. Citera gärna men ange alltid källan! Adress, se sista sidan. Nästa Demensforum utkommer i vecka 8, Manusstopp för nästa nummer är 20 januari Trädgården hemma är nykrattad, nyklippt och krukorna insatta, så nu får vintern komma när den vill. Det är en skön känsla att gå där med räfsan och känna doften av jord och multnande löv. Naturen ger ro och ro behöver vi jäktade nutidsmänniskor. Tid för stillhet och eftertanke. Det kanske var just det som alla inblandade i fallet med den över 100-åriga damen behövde. Enligt massmedia skickades den gamla kvinnan hem med taxi från korttidsboendet mot sin vilja. Hon hade inga skor och dåligt med kläder och fick gå i regnet i bara strumporna. Turligt nog hade hon en släkting som reagerade. Massmedia kopplades in och då brukar det mesta ordna sig! Ett par dagar upprördes många men sedan blev det ett fall i mängden. Jag undrar fortfarande hur tänkte den kommunala tjänstemannen som nekade plats för att det skulle bli för dyrt? Hur tänkte den personal som satte damen i en taxi utan att hon var ordentligt klädd? Hur tänkte taxichauffören som körde hem henne och lämnade av henne? Borde inte dessa människor arbeta med något annat tex. löpande band eller snabbköpskassa? Fel frågor Jag blir så trött på alla politiska skandaler. Skattefiffel, reseräkningar, fester mm. Det är bra att politiker granskas och hur moralen och etiken är inom alla de politiska partierna men nog skulle jag vilja ha mer debatt om vad som är kvalité inom demensvården, hur ser anhörigas situation ut, vad är rätt bemanning, hur månar man om personalen mm.? Jag oroar mig för hur lagförslaget om Skydds och tvångsåtgärder kommer att bli. Fel frågor igen. Man skriver om inlåsning, bälten, sänggrindar, tvångsmedicinering. Man DEMENS ORDFÖRANDEN HAR ORDET vet ju sedan länge att god demensvård hänger samman med utbildad personal, personaltäthet, anpassad miljö osv. De kommuner och vårdgivare som har dåligt utbildad personal, låg personaltäthet, fel miljö osv. anser naturligtvis att det är ok som det är. Jag tror inte att de kommer säga att de måste förändra. Det vill till att ställa de rätta frågorna. Ambitioner Visst märks det att regeringen har ambitioner att ha en bra demensvård. Ett ex är ett Demenscenter som skall bildas. Det var flera som ansökte att få starta. Det blev Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholm och Silviahemmet som skall bygga upp detta centrum. Demensforum återkommer i ett reportage längre fram. Även ett Anhörigcentrum skall starta och det kommer att bli i Kalmar. När det gäller Demenscentret har de redan varit i kontakt med Demensförbundet och jag utgår från att även Anhörigcentret vill ha med Demensförbundet i sitt arbete. Förbundet är ju den största anhörigorganisationen i landet med 117 lokala föreningar och medlemmar. Regeringens ambitioner är bra, men i verkligheten är det den kommunala självbestämmanderätten som bestämmer. I många kommuner fortsätter besparingarna på de demenssjukas bekostnad. Så vad betyder Regeringens ambitioner? Skulle man inte kunna enas om att det inte räcker med ambitioner det måste till en systemförändring. Medborgarna betalar skatt och vi förväntar oss att den skall fördelas så att våra gamla och demenssjuka skall få en värdig vård! Att pengarna inte skulle räcka är väl mera en fråga om etik, moral empati och en fördelning,

3 DEMENS En av stipendiaterna år 2006 Lars Tjernberg, Doktor, Karolinska Institutet Stockholm var en av forskarna som sökte och fick bidrag från Demensfonden. 3 Forskningsprojektet Identifiering av gamma-sekretas associerade proteiner av betydelse för Alzheimers sjukdom. Redan 1906 beskrev läkaren och psykiatern Alois Alzheimer sjukdomen som senare fick hans namn. Vid sidan av symptomen hade han lyckats upptäcka ett speciellt kännetecken med hjälp av mikroskop. Det handlade om sjukliga avlagringar i och kring hjärnans nervceller. Forskningen fortsatte och för 20 år sedan blev det känt att avlagringarna runt nervcellerna består av en speciell proteinavlagring, så kallad amyloid betapeptid. Och det är här Dr Lars Tjernberg kommer in i bilden. Han är en av forskarna som har fått stipendium från Demensfonden. Forskningsprojektet handlar bl.a om att analysera denna proteinavlagring. I sin forskning fokuserar Lars bal a på ett enzym, gamma-sekretas, som tros påverka proteiner att samlas som plack runt hjärncellerna. Frågan är hur detta enzym fungerar och om det kan påverkas för att leda till en behandling av Alzheimers sjukdom? Stödet från Demensfonden är extra välkommet säger Lars. De statliga bidragen är små och dessutom är Demensfondens stöd oberoende, dvs. utan den avgränsning eller styrning som kan följa med läkemedelsbolagens ekonomiska uppbackning. Sök Demensfondens forskningsstipendier för 2008 Demensfondens utdelning av forskningsstipendier kommer att ske i april Bidrag ges till medicinsk forskning och omvårdnadsforskning samt till utvecklingsarbete rörande stöd åt demenssjuka och deras anhöriga. Demensförbundets miniprojekt Ansökan ska innehålla den sökandes personuppgifter, institution/verksamhet, projektbeskrivning, kostnadskalkyl samt referenser. Ansökan med 3 kopior ska vara oss tillhanda senast den 15 februari Intresse att starta föreningar finns på många orter i Sverige. Under hösten 2007 har flera föreningar bildats i bl.a Ale, Gnesta, Vansbro, Motala och fler är på gång. Vill du medverka till att starta en förening på orten kontakta Anita Landén tel eller Vi ser fram emot ett ljust 2008 Demensförbundets arbetsutskott, Lundagatan 42 A, 5 tr Stockholm

4 4 Vila, skratta, gråta, lära DEMENS fått diagnosen ska gå igenom, fortsätter Lena. Lena Svensson Burman, Vårgårda, och Monica Mårdh, Solna, var två av deltagarna på årets konferens med nätverket för yngre anhöriga I slutet av sommaren samlades ett trettiotal medlemmar från nätverket för yngre anhöriga till konferens i Borgholm på Öland. En årlig träff som nu hölls för sjätte året i rad. Det starkaste intrycket är att jag inser vilket behov av vila jag har, Vingslaget Omsorgs AB Röda Stugans dagverksamhet Glädje i stunden och meningsfullhet i vardagen säger Lena Svensson Burman, och att det är mycket betydelsefullt att få träffa andra och höra vilket skede de befinner sig i. Man är både glad åt att höra hur andra kommer vidare och ledsen över att veta vad anhöriga till dem som just Vi finns i en villa från 1930-talet. Stugan är en oas, omgiven av en trädgård, som ger möjligheter till avkoppling och aktiviteter. Inomhus är det hemlikt möblerat vilket ger en genuin hemkänsla. Gäster och personal planerar tillsammans aktiviteter. Vi gör olika utflykter, tex besöker konstutställningar, lyssnar på lunchkonserter, promenerar dagligen, använder vår trädgård både till vila, samvaro och trädgårdsgöromål. Vi lagar mat tillsammans, lyssnar på musik, vi samtalar mycket, vi läser och ibland har vi behov av att bara vara. Röda Stugans dagverksamhet vänder sig till dig som fått ett demenshandikapp före 65 års ålder. Vi finns i Barkarby nära pendeltågsstationen. Vi har öppet varje vardag mellan Man reser hit med förbeställd taxi från sin bostad. Du som önskar komma till Röda Stugan tar kontakt med din biståndshandläggare på kommunen eller din stadsdelsförvaltning. Kontakta oss gärna för mer information eller för att komma på ett besök. Du når oss på Röda Stugan på telefonnummer säkrast mellan kl eller mellan Konferensen blir en kraftkälla för deltagarna. Att några dagar ha obegränsat med tid att byta erfarenheter och verkligen få slutföra samtal kring viktiga frågor ger styrka för de dagar och år som kommer. I seminariediskussioner togs viktiga ekonomiska och juridiska frågor upp. Det är sådant som förr eller senare blir aktuellt i samband med sjukdomen. Inte minst diskuterades när det kan krävas att god man ska tillsättas och vem det lämpligen ska vara. De olika lagrum som är aktuella var också uppe, särskilt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL. Det ger trygghet att vara kunnig och väl förberedd i kontakten med kommunernas handläggare. Framför allt var rådet från föreläsaren Karin Lindgren att använda den egna kraften till väl underbyggd saklighet, inte ilska mot kommunala handläggare. Vi satt i mindre grupper beroende på hur långt våra anhöriga kommit i sjukdomen. Det var mycket värdefullt att belysa och prata igenom olika situationer som man som anhörig kan råka ut för, säger Monica Mårdh. Jag känner en stor gemenskap och vet att jag inte är ensam. Batterierna är laddade och nu orkar jag kämpa på ett tag till, betonar Monica. Det fördes en hel del samtal om att handläggare på olika nivåer behöver mer kunskap om demenssjukdomar och behov. Men det betonades också att man möter många mycket kompetenta och professionella personer både bland biståndshandläggare, assistenter och personal i dagverksamhet och boenden. För framtiden gäller att utveckla nätverket både till en plats för stöd, kunskapsförmedling, social gemenskap och till att vara en påtryckargrupp. När man fokuserar på den samlade erfarenheten blir den en stark positiv kraft för utveckling i rätt riktning. Elisabet Söderström

5 DEMENS Årets vårdbiträden 5 På den sedvanliga Klockargårdskonferensen sista helgen i augusti på Öland utses varje år sex personer som får utmärkelsen Årets vårdbiträde för att ha gjort det där lilla extra. Årets vårdbiträden är från vänster: Gerd Halvarsson, Dalbygården, Sysslebäck, Ing-Marie Lundgren, Ekhamra Överum, Britt-Marie Öberg, Lindängelund vårdboende Malmö, Ulla Prager, Hallens sjukhem Solna, Berit Innala, Sjöjungfruns demensboende, Umeå, Viorica Hora, Högbohemmet, Alvesta Berit Innala på Sjöjungfruns demensboende I Umeå är en av de sex personerna som i år utsetts av Klockargårdsfonden till Årets vårdbiträde. I egenskap av glad arbetskamrat till Berit fick jag följa med på den konferens som hölls i samband med utdelandet av priset. Syftet med konferensen angav Stina- Clara Hjulström i sitt inledningstal där hon menade att det viktigaste för en person med demens är hur de blir bemötta. Fel i budgeten kan rättas till men de skador i själen som ett felaktigt bemötande kan ge, är svåra att läka, som hon uttryckte det. En stor del av innehållet på konferensens två dagar ägnades därför åt hur ett gott bemötande kan vara. På fredagskvällen blev de sex som var utsedda till Årets vårdbiträde högtidligen hyllade för sina insatser. De fick ett smycke och ett diplom. För oss som arbetar i norra Sverige var det vår första, men förhoppningsvis inte sista resa till Klockargårdskonferensen som hölls på Strand hotell i Borgholm. Förutom lärorika föreläsningar fick vi också möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor, vi fick god mat och många glada skratt i en underbar omgivning. Kristina Dahl

6 6 Karin Josefsson har arbetat många år i vården och omsorgen för äldre som sjuksköterska, undersköterska och sjukvårdsbiträde. Sedan 10 år undervisar hon på sjuksköterskeprogrammet och specialistutbildning för sjuksköterskor. I december 2006 disputerade hon vid Karolinska Institutet med avhandlingen: Sjuksköterskans arbetssituation, utbildning och kompetens i kommunens vård och omsorg för äldre. Demensförbundet har delfinansierat avhandlingsarbetet. Idag är Karin medicine doktor i forskningsämnet klinisk äldreforskning och är anställd som lektor i omvårdnadsvetenskap vid Örebro Universitet. Karin betonar att det finns all anledning att arbeta i och för äldrevården: Det är intressant, utmanande, meningsfullt och roligt! Vi påverkas alla av hur äldrevården fungerar. Därför vill jag bidra till en god och säker äldrevård. Då finns det mycket som kan göras och studeras. Jag har i avhandlingen valt att studera sjuksköterskans arbetssituation, utbildning och kompetens i kommunal äldrevård. Därför att sjuksköterskor är nyckelfigurer i vård och omsorg för äldre. Det är angeläget att förutsättningar finns för deras yrkesutövning för att tillgodose en god och säker vård, bl.a för personer med demens. Likheter och olikheter mellan sjuksköterskor inom vården I avhandlingen, som består av fyra studier, ställdes en övergripande fråga: Finns det likheter och olikheter mellan sjuksköterskor som enbart arbetar i demensvård med dem i allmän äldrevård. Sjuksköterskorna fick själva ange om de arbetade enbart med personer som har demens eller inte. Flera frågor ställdes till och besvarades av 213 sjuksköterskors. Deras karaktäristiska som ålder, anställningsform och tjänstgöringsgrad? Hur uppfattar de sin arbetssituation med fokus på krav och inflytande? Har sjuksköterskorna stöd från arbetskamrater och arbetsledare? Förekommer hot och våld? Hur är tillgången till förebyggande åtgärder och handlingsrutiner om hot och våld förekommer? Vilka utbildningar har de? Hur är synen på egen kompetensutveckling? Används sjuksköterskans kompetens? Sjuksköterskans behov av kompetensutveckling? Hur uppfattas möjligheter till kompetensutveckling? Hur är organisationen kring deras kompetensutveckling? Får de handledning och ekonomiskt stöd? Vilken kompetens har deras närmaste arbetsledare? De 213 sjuksköterskorna som ingick i avhandlingen arbetade vid 60 särskilda boenden med underliggande enheter i Stockholm. Svarsfrekvensen var 62 %. Bland de främsta motiven till att inte delta i studien vara att sjuksköterskorna hade tidsbrist och hög arbetsbelastning. Nittiofem (45 %) arbetade i demensvård och 118 (55 %) i allmän äldrevård. Ett frågeformulär användes. DEMENS Spännande forskning om sjuksköterskan Fyra studier Studie 1 visade hög tidspress i båda grupperna. Större kunskapskrav, känslomässiga och motstridiga krav uppfattades i demensvård. De flesta hade större möjlighet att påverka dagliga arbetsuppgifter, jämfört med över arbetssituationen i stort. Stödet från arbetskamrater och arbetsledare var högt och högre i demensvården. Studie 2 indikerade att sjuksköterskorna i hög grad blivit utsatta för våldshandling, indirekta hot och direkta hot om våldshandling. De hade bevittnat hot och våld mot vårdtagare och personal. Tillgång till utbildning i hantering av hot och våld var större i demensvård, liksom befintliga rutiner vid våld. Studie 3 visade att de hade en bred formell kompetens och en lång erfarenhet som sjuksköterska. Majoriteten saknade kandidatexamen i omvårdnad. Det var få som hade adekvat specialistutbildning. De i demensvård ville investera mer i sin kompetensutveckling. I allmän äldrevård motiverades de till kompetensutveckling i högre grad allmän äldrevård att få större inflytande över för dem viktiga beslut och genom att söka annat arbete. Studie 4 visade att de i medeltal knappast eller inte alls saknade kunskap i undersökta domäner. Kunskap om demens, fall och fallskador saknades i högre grad i allmän äldrevård. Möjlighet för kompetensutveckling på arbetet uppfattades som större i demensvård. De flesta och särskilt de i allmän äldrevård efterfrågade en bättre organisation för deras kompetensutveckling. Majoriteten hade ingen handledning. Deras kompetens användes i hög grad, där högsta kompetensen användes halva arbetstiden. Arbetsgivarens finansiella bidrag var ringa till deras kompetensutveckling. Slutsatser från studierna Slutsatser från studierna är (1) att minska tidspress och öka deras inflytande över beslut i arbetet. (2) Våld förekommer frekvent utan skillnader mellan demensvård och allmän äldrevård. I demensvård erbjöds utbildning oftare i bemötande av våld och hot samt rutiner vid våld. Det ställer

7 DEMENS i kommunens vård och omsorg för äldre! krav på att kommunala myndigheter ökar personalutbildning i bemötande av våld och hot samt skapar säkra rutiner. Våld behöver också tas på allvar med en attityd av nolltolerans. (3) Det är viktigt att utveckla och öka användningen allmän äldrevård sjuksköterskornas kompetens. Det är angeläget att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor. (4) Bättre organisation av och större möjlighet behövs för sjuksköterskornas kompetensutveckling. Arbetsgivaren bör i större grad bidra ekonomiskt till kompetensutvecklingen. Sjuksköterskorna behöver skyndsamt erbjudas handledning. Sammantaget är höga krav och lågt inflytande på arbetet den mest kritiska kombinationen för hälsan. Det kan leda till sjukfrånvaro Tack alla givare och personalomsättning (om det finns annat jobb att söka). Därför bör tidspressen sänkas, våldet minimeras och inflytandet över beslut ökas. Vill du veta mer kontakta Karin via och Tack för att gåvor som inkommit till Demensfonden och Utvecklingsfonden som gör det möjligt att fortsätta forska och arbeta för att underlätta för de sjuka och deras anhörigas i deras svåra situation. 7 Demensförbundet i världen Norden År 1994 i Oslo bildades Kontaktforum för Demens- och alzheimerföreningar i Norden. Medlemmar är Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Färöarna och Åland. Regeringarna i de nordiska länderna och Nordiska rådet uppvaktas regelbundet av kontaktforumet. Som ett resultat av detta har Nordiska rådet beslutat om ett ökat samarbete mellan de nordiska regeringarna i demensfrågor. Nästa nordiska möte hålls i Oslo 21 maj Europa Demensförbundet är medlem i Alzheimer Europe (AE). År 1990 föddes idén om att starta ett nätverk bestående av europeiska Alzheimeroch demensförbund. Idag ingår 31 organisationer från 26 länder i AE. Alzheimer Europe verkar för att göra demens till en prioriterad hälsofråga inom EU. Efter lyckad lobbyverksamhet i EU-parlamentet bildades i september 2007 European Alzheimer s Alliance som just nu består av 42 EU-parlamentariker (från 19 länder) som stöder AE:s sak. Det finns uppskattningsvis 6 miljoner européer med någon form av demenssjukdom. Var 24:e sekund inträffar ett nytt fall Från ADI-konferensen i Caracas, Venezuela, oktober Lennart Garney, Demensförbundet, Diane Mansour, President Alzheimer Lebanon, Istvan von Boksay, Professor, The Silberstein Institute, New York av sjukdomen. Antalet sjuka befaras dubblas eller tredubblas i Europa fram till år Varje år hålls en konferens i något av medlemsländerna. Norge är värdland för den 18:e Alzheimer Europe-konferensen som hålls i Oslo maj 2008 under mottot Bryt barriärerna. Världen Alzheimer s Disease International (ADI) bildades samma år som Demensförbundet, Idag ingår ett 80-tal medlemsländer från hela världen. ADI:s vision är att förbättra livskvaliteten för demenssjuka och deras familjer i hela världen och att öka kunskapen om demenssjukdomarna. Demensförbundet medverkar som observatör vid ADI:s årliga konferenser. Världens befolkning åldras. Uppskattningsvis 24 miljoner människor lider av någon demenssjukdom. Över 60% av dessa bor i utvecklingsländer. Var 7:e sekund inträffar ett nytt fall av sjukdomen. ADI räknar med en fördubbling av antalet demenssjuka i världen vart 20:e år.

8 8 DEMENS Det har gått en propp - nånstans När jag var barn hände det ganska ofta på vintrarna, att doktorn kom hem. Jag var ett s.k. öronbarn och hade dessutom ofta halsfluss. Varje gång doktorn var på ingående blev det ett fasligt putsande. Städa av i lägenheten, byta lakan i sängen, tvätta av hela mig, fast jag hade ont i öronen. Det där begrep jag aldrig. Så på med ren pyjamas och sedan kom det bästa. Mamma tog fram ett vackert handfat, letade länge efter den finaste hemvävda handduken, som var så välmanglad att den kunde stå i givakt. Själv hade mamma naturligtvis också hunnit sätta på sig rent förkläde. Trots att doktorn var ensam barnläkare i ett jättedistrikt hade han aldrig bråttom. Han satt och pratade en god stund, först med mamma, sedan med mig. Så skred han till tvättfatet. Han tvättade händerna så märkvärdigt och sakta. Själva undersökningarna minns jag inte mycket av, det var förberedelsen, känslan av högtid när läkaren kom, som finns kvar. Så nu i sommar, när maken efter sin stora blodpropp i benet, skulle få en fragminspruta och en stödstrumpa ordnad av hemsjukvården varje morgon, tog jag mig en ordentlig fejare på gästtoaletten, hängde fram en vacker, välstruken linneduk och en ny frottéhandduk. Helt onödig åtgärd. På tre månader var det en kvinna som frågade om hon fick använda toaletten. Hon kom ut, medan hon torkade händerna på jeansen. Men jag hade ju hängt in handdukar, sade jag. Ja men dom var så fina, så dom ville jag inte använda. Det är mycket spännande med hemsjukvård. Första morgonen var värst. In flängde en medelålders syster och började omedelbart tala om för mig hur jag skulle få på strumpan. Jag svarade, att hon inte behövde anstränga sig, jag varken AGNETAS SPALT Agneta Ingberg har Alzheimers sjukdom sedan 2002 kan eller vill göra det. Jag är reumatiker sedan länge, har ingen styrka i händerna, dessutom tog min stroke på högersidan, så den handen blir aldrig vad den varit. Men syster bara fortsatte med hög arg röst, att det minsann fanns hjälpmedel, som hon skulle ta dit och lära mig använda. Då gick jag därifrån. Men jag hörde hur hon tjatade på maken som inte sade ett ord. Till sist återvände jag och bad henne gå om hon gjort det hon skulle. Efteråt frågade maken; vad skulle hon här att göra? Fick Du ingen spruta och strumpan pådragen? Jo spruta fick jag men strumporna har jag tagit på själv. Vanliga strumporna! Stödstrumpan låg fortfarande på byrån. Då vaknade terriern inom mig. Jag ringde ner till Vårdcentralen och bad dem kontakta systern omedelbart, så att hon kom tillbaka. Sedan tänkte jag aldrig släppa henne över tröskeln igen. Tre timmar senare ringde hon: Vi pratade ju så mycket, så jag tror att jag glömde sätta på strumpan Vilka vi?! Varken jag eller min man fick en syl i vädret. Men jag skickar en usk. Himla tur att jag vet vad en usk är annars skulle jag bli mörkrädd. Låter som ruskprick. Fortsättningen blev inte bättre. Olika kvinnor varje morgon. När maken började på dagvård igen, missade de ofta. Till slut tog han med sig sprutan och sedan tog dagvården över. Några gånger kom systrarna rusande samtidigt som taxin. Då fick han klä av sig utanför och få sprutan direkt. Tur att den skulle sättas i magen och inte i rumpan. Detta anmälde dagvården. Tack. Under hela tiden lämnades sprutorna till oss med en gummibit över, för att kastas i soppåsen. När det var tre dagar kvar av tre månaders behandling kom en usk med en plasthink att lägga sprutorna i. Maken skramlade ned med hinken. Visst borde vi vara tacksamma för att få hjälp, men samtidigt har det för min man varit en tid av stor oro. Han har haft svårt att sova på nätterna, stått i fönstret och väntat. Frågat varje gång klockan är 8, kväll eller morgon, kommer de snart. Varje gång han glömdes bort jagade dagvården eller jag efter någon som kom. Hur gör den sjuke och förvirrade, som sitter hemma ensam. Sitter hon timme efter timme på en pall i hallen för att säkert höra när det kommer någon? Vågar de sova? Men huvudsaken är ju att man får bo kvar i sitt hem. Eller?

9 DEMENS Solberga vård- och omsorgsboende Marjo Pöllänen sitter och fikar i folkparken tillsammans med boende och anhöriga. Solberga vård- och omsorgsboende är ett sjukhem för personer med demenssjukdom som består av fyra våningsplan. På plan 1 finns dagverksamhet med 10 platser och korttidsvård med 13 platser. Plan 2, 3 och 4 erbjuder sjukhemsboende med 96 platser. Solbergamodellen Verksamhetschef Åke Cronander är initiativtagare till den s.k. Solbergamodellen, vars syfte är att bland medarbetarna utveckla kompetens, färdigheter och delaktighet samt förståelsen för den egna yrkesrollen. I samarbete med Kompetenscentrum inom äldreomsorgen och äldrevård i Älvsjö startades 2001 ett utbildningsprogram för kompetenshöjning. Resultatet från magisteruppsatsen användes i samband med ett projekt kring teamutveckling och handledning av personalgrupper vid boendet. Personalbefrämjande insatser som friskvård och gratis soppluncher för medarbetarna en gång i veckan är uppskattat. Enhetscheferna är närvarande och klara och tydliga i sina ledarroller. Solbergamodellen har bidragit till en positiv anda och personalomsättningen är nästan obefintlig. Alla känner sig delaktiga och vikänslan är stark säger Ann-Christin Kärrman, sjuksköterska och utbildningsansvarig. För två år sedan startades ett utbildningsprogram om sinnesstimulering, aktivering och avslappning för äldre med demenssjukdom. Samtliga personalkategorier får utbildning. Man utvecklar en ny arbetsmetod. Under utbildningen har fasta gruppaktiviteter anordnats på boendet och två nya aktiveringars/sinnesstimleringsrum har byggts upp. Folkparken I bottenvåningen ligger folkparken. Hela personalgruppen är eldsjälar bakom den lyckade folkparken som är mycket uppskattad av de boende och deras anhöriga. Utanför parken finns en permanent utställning om folkparkernas historia. Den traditionella folkparken har varit inspirationskälla vid uppbyggnaden av folkparksrummet och där finns scen, dansbana, parkbänkar, femkampsbodar, träd, berg och cafébord. Här finns massor med olika aktiviteter. Folkparken ramas in av faluröda plank. Med hjälp av små detaljer byter parken skepnad mellan de olika årstiderna. På så sätt finns det alltid nya saker att titta på och diskutera när man besöker rummet. Flera av de boende har kommenterat sitt besök i folkparken. En kvinna berättade för anhöriga som kom på besök samma kväll Vet du, jag har varit utomlands idag. Yvonne Jansson Från våra föreningar Nätverksträff i Luleå september träffades tjugo styrelseledamöter och medlemmar från Demensföreningarna i Norrbotten och Västerbottens län på Sunderbyns Hotell & Konferens/Folkhögskola. Vi fick uppleva en innehållsrik och trevlig helg tillsammans med föreningsstödjare Sigrid Burlin, ordförande i Skellefteås Demensförening och suppleant i Demensförbundet. Luleås Demensutredare, Dagny Wikström höll en fängslande föreläsning om bl.a. bemötande och att man alltid ska prata på ett positivt sätt med en demenssjuk och visa upp ett glatt leende. Hon redogjorde också för en uppfinning som hon fått patent på. Eesibed är namnet på uppfinningen och handlar om den stora konsten att bädda en säng. Eesibed utvecklas, säljs och marknadsförs av Framtidskompetens i Norden AB. Sigrid delade med sig genom att berätta lite om sig själv och hennes äktenskap med sin make Berndt, som nu är dement, vilket har bidragit till att Sigrid är mycket engagerad både i Skellefteås demensförening och i Demensförbundet. Många anhöriga till demenssjuka har fått tillbaka pengar rån Försäkringskassan tack vare hennes upplysning om rätten till förhöjd pension. Det finns att läsa om i bl.a. Demensforum nr Därefter var det dags för oss andra att presentera sig själva och det var många gripande levnadsöden som vi fick lyssna på. Kvällen avslutades med en god middag, allsång, och historier av den ena glada historieberättaren efter den andra. Dessutom fick vi både trevlig och rolig musikalisk underhållning av Anja Blixt och De Namnlösa från Kalix. Vi fick också tillfälle att utbyta erfarenheter och kunskaper genom att ta del av all demensföreningars olika aktiviteter. Alla var mycket nöjda med denna givande nätverksträff. Margareta Häll ordf. Demensföreningen i Norrbottens län 9

10 10 DEMENS Från våra föreningar Linköpings Demensförening I Ryttargårdskyrkan i Linköping firade demensföreningen sitt 20-årsjubileum. I foajén möttes deltagarna av utställare och lottförsäljare. Utställare var Hjälpmedelscentrum, Idémagasinet Curman, kommunens stödteam och Club Lyra, som är en dagverksamhet för unga demenssjuka. Dessutom hade föreningen, genom en av medlemmarna, Arne Jacobsson, lyckats att få ihop ett fint prisbord till de lotter som såldes. Kvällens föredragshållare samlade fr.v. Klaes Axelsson, Kerstin Angvik, Lennart Garney, Bertha Ragnarsdottir och Birgitta Andersson. Efter att föreningens ordförande Kerstin Angvik hälsat välkommen lämnade hon över ordet till förbundssekreterare Lennart Garney. Han hade lyckats att i förbundets arkiv hitta föreningens första protokoll från den 9 juni 1987, där överläkare Hans Zetterqvist valdes till föreningens första ordförande Klaes Axelsson skildrade på ett mycket ödmjukt sätt om förloppet när hans sambo, 32 år, insjuknade efter att ha Ljusdal På initiativ av Eivor Näslund, dåvarande ordförande i Riksförbundet för Åldersdementas Rättigheter, två geriatriker och kuratorer vid Ljusdals sjukhus samt ett trettiotal gode män, anhöriga och andra intresserade träffades i september 1987 och beslutade att starta en lokalförening i Ljusdal. Föreningen fick första året 39 medlemmar. I år är vi 64 medlemmar varav 9 är kvar sedan starten. 28 medlemmar kom till Stenegården i Järvsö för att fira 20 års verksamhet. Vi inledde med att promenera och beskåda Stenegårdens välkända örtaträdgård. På servicehuset Öjegårdens uteplats träffade vi lokalpressen och sedan åt vi en god måltid på Stenegården med underhållning av historieberättare och sång. Ljusdals demensförening Einar Persson fött deras andra barn. Demens var givetvis inte vad man då tänkte på. De var båda aktiva orienterare och därigenom också mycket vältränade. Efter att ha fått diagnosen pannlobsdemens i augusti 2000 gick försämringen snabbt och hon avled 7 oktober Redan i september samma år bildades nätverket för unga anhöriga i samband med en träff på Öland. Nätverket som fortfarande är aktivt har cirka 100 medlemmar. Klaes är sammanhållande i nätverket och det är numera uppdelat på fyra regioner. Varje år sedan 2001 har en gemensam träff anordnats på Öland. Av de demenssjuka är ca under 65 år och 50 är under 45 år. Bertha Ragnarsdottir, projektledare för kompetensstegen för Linköpings Kommunala Omsorg, berättade mycket beskrivande hur viktig levnadsberättelsen är för att kunna bemöta den demenssjuka på ett riktigt sätt. Kontentan av Berthas föredragning var att ju mer information personalen har om den sjuke desto bättre bemötande kan personalen ge. Minnena kommer med musik Alla kan vi sjunga vi är födda med två toner, det fick vi veta av Birgitta Andersson, musik- och konstterapeut, som arbetar på Universitetssjukhuset i Linköping med människor med förvärvade hjärnskador. Man kan hitta tillbaka till talet genom att sjunga. Vi fick också se hennes färgstarka demensjacka som inköptes 1989, för även färg är viktigt för den som är demenssjuk. Birgitta avslutade med en uppmaning: Sjung istället för att prata så får vi en bättre äldreomsorg! Minnesord: Mona Carlsson, ordförande i Demensföreningen Solkusten i Oskarshamn, har gått bort efter en kort tids sjukdom. Mona har oförtrutet arbetat för föreningen och haft stort hjärta för de demenssjuka med anhöriga. Hon har utvecklat vårt kontaktnät mot kommunens politiker och tjänstemän, deltagit i handikappkommitténs verksamhet, samt deltagit i de anhörigträffar som är ett samarbete mellan Röda Korset, Svenska Kyrkan, PRO, SPF, Strokeföreningen och Demensföreningen. Mona lämnar ett stort tomrum efter sig och vi i föreningen och bland styrelsen känner stor saknad och sorg. Demensföreningen Solkusten Styrelsen

11 DEMENS 11 Från våra föreningar Kristinehamn Dementanhörigas förening i Kristinehamn firade 20 årsdagen i Broängskyrkans lokaler. Föreningens ordförande Anneli Ericsson hälsade de närvarande 35 personerna välkomna. Marie-Louise Örtengren bildade föreningen då hennes faster drabbats av demens. Sven Olsson sjöng till pianoackompanjemang av Bengt Haster. Ragnar Åstrand, Karlstad en auktoritet på demenssjukdomarnas område berättade att man numera särskiljer mellan Alzheimers sjukdom, multiinfarkt-, pannlobs- och småkärlsdemens, vilka undersökningsmetoder och mediciner det finns att tillgå. Förbundsrepresentanten Kerstin Nordin hälsade och gratulerade från Förbundet. Hon pratade om bra demensutredningar, god dagvård, fler boenden, att personalen behöver utbildning och att tekniken inte får ersätta människan. Hon pratade om aktivering och Demensförbundets aktiveringspåse med olika innehåll i syfte att stimulera de fem sinnena och väcka de goda minnena vid liv. Siv Jansson från Demensföreningen i Karlstad överlämnade en gåva. Ordförande tackade alla och bjöd sedan in till mat och kaffe med tårta i matsalen. Roland Stenbäck, sekreterare i Demensföreningen Öppet hus och medlemsmöte på Alzhemierdagen i Mölndal Mölndals Demensförening hade öppet hus på Servicehuset Mölndals Bro mellan och medlemsmöte 18,30. Dagen inleddes med musikunderhållning av Mölndals Dragspelsklubb. Medlemmar från demensföreningen fanns på plats för att lämna information och svara på frågor. 18,30 redogjorde sedan Margareta Mattsson- Sektionschef på Vård och Omsorg och ansvarig för bl.a. korttidsboendet, dagverksamheter/centraler, anhörigstöd- för den omorganisation inom Vård och Omsorg som träder i kraft under hösten. Biståndsbedömningen kommer att förändras. Områdeshandläggarna försvinner och istället har man telefontid varje vardag, dit alla kan vända sig för att få hjälp. Två handläggare kommer att arbeta mot sjukhuset och hemsjukvården och fyra handläggare ha hand om bedömning av hemtjänstbehov m.m. Praktiskt bistånd, t.ex. städning, kommer att läggas ut på entreprenad till olika företag. Hemtjänstpersonalen skall enbart ha hand om omvårdnaden. I kommunen finns ca 600 platser i särskilt boende varav 256 för närvarande är demensboende. Personalen på särskilda boenden och korttidsboende skall ha minst undersköterskeutbildning och de kommer att kompetensutbildas enligt kompetensstegen i reminiscens, taktil beröring, validering och habilitering m.m. Kostnader för särskilt boende Man betalar marknadsanpassad hyra för sin lägenhet. Det är alltså dyrare att bo på Lackarebäckshemmet, som är nybyggt, än på Brogården t.ex. Man bör söka bostadstillägg på Försäkringskassan. Maten kostar 85 kr/dygn = 2550kr. Maxbelopp för omvårdnad är ca 1500 kr/månad. Fribeloppet som skall räcka till kläder, läkarbesök, mediciner, hygienartiklar m.m. är ca 4200 kr. Beloppen beräknas utifrån den taxerade inkomsten. Vid vistelse på korttidsboende betalar man för mat och omvårdnad. Äkta makar räknas som särboende när den ena kommer till särskilt boende och kan ansöka om förhöjd pension på Försäkringskassan. Margareta Matsson avtackades efter sin utmärkta redogörelse över omorganisation och omkostnader med en blomma och kvällen avslutades med kaffe. Vi var ca 15 personer. Lions valde att ge årets netto från sin årliga loppismarknad 30 juni 2007 till Sollefteå Demensförening. Ordförande Inga Lindström mottog 10,810kr i gåva från Sollefteå Lions Club. Tord Gustavsson, Sollefteå Lions president, överlämnade gåvan. Inga berättade en del om Demensföreningens verksamhet och om hur pengarna kommer att användas. Säters demensförening 10 år På Coriandergården firade föreningen sin 10-årsdag. Aina Persson föreläste om demenssjukdomar och det viktiga bemötandet. Föreningen har under de första åren medverkat till att en demenssköterska tillsattes och att ett gruppboende för demenssjuka skapades. Antalet medlemmar är idag ett 30-tal. Föreningen bjuder alla demensboende på tårta till advent och de får också en gåva som de kan köpa något för.

12 12 Volontär väcker glada minnen DEMENS En näverkont och smak av blåbär lockar fram gamla upplevelser för dementa på Tomtebo. Nu söker studieförbundet Bilda fler volontärer som vill hjälpa äldre att hitta glada minnen. Minnet må svikta, men humorn är det inget fel på. När volontären Margit Holmgren berättar att blåbär är bra för synen ger Kristina snabbt svar på tal: Droppar man bara in dom i ögat, eller? Det är måndag eftermiddag på demensboendet Sjöjungfrun på Tomtebo. Ett tiotal av de 48 boende sitter i trädgården för att tala om gamla tider. Dagens tema är bärplockning. Berit Nordenstam har med sig såväl näverkont som bärplockare som hon skickar runt. För vart och ett av föremålen väcks nya minnen till liv. Lilly kommer ihåg att bärplockaren bara användes till lingon, inte blåbär, eftersom tyget inte fick bli förstört. Kostar mycket pengar, minns hon. Någon minns blåbärsgröten. Någon Berit Nordenstam visar en konserveringsapparat för gästerna på demensboendet Sjöjungfrun, Tomtebo. Föremålen väcker minnen av barndomens konserverade frukt. Foto: Peter Lindegren I lust och nöd Dagen är över, dagen är slut Jag har hjälpt honom precis som förut Han kanske ej märkt att jag varit här Men ännu så håller jag honom så kär Så jag går hit för att hålla hans hand Visst känns det mycket sorligt ibland Det är som att leva Det är som att dö Från hans verkliga jag Har jag fått ta adjö Åren med minnen, de ger mig kraft Tänk alla roliga dagar vi haft Han är min man Nu är jag hans stöd Jag har älskat i lust Nu jag älskar i nöd Birgitta Olaison annan smultronen som träddes på grässtrå. Berit berättar om vattulingonen som serverades sist på kalasen som en vink om att det var dags för gästerna att gå hem och om blåbärsvinet som jäste i solen. Det blir också provsmakning av hallon och lingon. Hela tiden ställer Berit enkla frågor och får nickanden och små berättelser som svar. Berit har tidigare arbetat på Sjöjungfrun och vet hur svårt det är för personalen att hinna med extra aktiviteter. Nu är hon pensionär och håller i träffarna tillsammans med volontären Margit Holmgren. Givande vara volontär I Umeå finns ytterligare åtta grupper i gång via studieförbundet Bilda, men det behövs fler frivilliga, berättar Monica Forsberg, äldrekonsult på Bilda. Vi söker med ljus och lykta efter ledare som vill vara igångsättare av dessa samtal. Det är inte svårt, men oerhört givande att höra berättelserna och se skratten när lustfyllda minnen väcks till liv, säger Monica. Studieförbundet erbjuder utbildning och material, bland annat minneslådor i form av en miniatyrhandelsbod och en jättenecessär samt boken Nycklar till minnenas dörr av Monica Forsberg och demensforskaren Birgitta Näsman. Runt trädgårdsmöblerna på Tomtebo rundas samtalet av med blåbärskaka och välkända sommarsånger. Även om deltagarna snart har glömt varför de är glada sitter den positiva känslan i länge. Ulrika Ljungblahd Artikeln publicerades först i tidningen Spira 3/07. Ge ett bidrag till: Demensförbundets utvecklingsfond Pg

13 DEMENS 13 Doktorn har ordet Demens en av framtidens största folksjukdomar! Vi står inför en gigantisk utmaning! I Sverige insjuknar svenskar årligen i demens. Ny information från John Hopkins Universitetet i Baltimore, USA visar att antalet individer i världen med demenssjukdom kommer att öka dramatiskt de kommande åren. Idag uppgår i världen antalet patienter med Alzheimers sjukdom till 26.6 miljoner patienter och antalet kommer att fyrfaldigt öka till 106,2 miljoner år Den största ökningen kommer att äga rum i Asien där andelen äldre stiger kontinuerligt. Bristen i äldrevården måste snabbt åtgärdas Kostnaderna för demensvården i världen uppskattades nyligen av professor Anders Wimo och medarbetare till 316,4 miljarder dollar där en 1/3 av kostnaderna utgör anhörigas insatser. Det finns en risk att anhöriga i framtiden får ta ett allt större ansvar vad gäller vård av demenssjuka. Professor Bengt Winblad konstaterade på Svenska Dagbladets (SvD) Brännpunkt nyligen att om bristen i äldrevården i Sverige inte snabbt åtgärdas kommer dagens unga förvärvsarbetande kvinnor få vårda sina demenssjuka föräldrar i hemmet. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson gav snabb replik på SvD Brännpunkt med ett löfte att anhöriga skall få ett bättre stöd och detta stöd skall tydliggöras i lag och att de dementas situation skall förbättras genom två nya centra som etableras nu i höst, ett anhörigcentrum och ett demenscentrum. Positiva besked som vi ser fram emot att de realiseras! Agneta Nordberg, Professor, Överläkare Karolinska institutet, Sektionen för Alzheimer Neurobiologi, Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Det är i år 100 år sedan den tyske läkaren Alois Alzheimer publicerade den första beskrivningen av patienten Auguste D. Dr Alzheimer hade året innan dvs presenterat sina observationer vid en tysk psykiatrikongress. Det sägs att fördraget rönte ringa intresse och inga frågor ställdes. Föga anade man sannolikt då att 100 år senare skulle denna ovanliga sjukdom utgöra en av våra största folksjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att Alzheimers sjukdom inte enbart drabbar individer i de högre åldrarna. Idag finns i Sverige över Alzheimer patienter som är yngre än 65 år. Hur påverkas man som tonåring när ens förälder får Alzheimer sjukdom? Den stora variationen i ålder vid sjukdomsdebut ställer stora krav på flexibilitet och variation i tillgång till stöd från såväl sjukvård, kommun och samhälle till patienter och anhöriga. Intensiv forskning pågår Stora förhoppningar ställs till möjligheten att bota Alzheimers sjukdom. En mycket intensiv forskning pågår. Kunskaperna om Alzheimers sjukdom har ökat lavinartat de senaste åren. Kraven på en evidensbaserad effektiv terapi har varit stora. I länder såsom England sker ej behandlingsstart direkt efter genomgången minnesutredning då det inte anses kostnadseffektivt utan man väntar några år med medicinering. Kan vi enbart tala om kostnadseffektivitet vid en sådan svår sjukdom som Alzheimers sjukdom och när läkemedel har effekt? I Sverige finns en alltmer positiv syn bl.a. genom SBU:s rapport När det gäller andra mindre vanliga demenssjukdomar såsom frontallobsdemens är den bakomliggande orsaken i hjärnan fortfarande mycket okänd och det finns idag ingen läkemedelsbehandling att erbjuda. Här krävs att stora ansatser sker för att forska mer och utveckla nya läkemedel. De diagnostiska instrumenten blir allt vassare Det kommer att finnas stora möjligheter att i framtiden tidigt upptäcka demenssjukdomar under förutsättning att resurser finns för utredning av alla patienter med minnesbesvär. Alla patienter med minnesbesvär måste ha rätt till utredning. Det måste ske en ökad satsning på den kliniska demensforskningen! Vi skall finna ett effektivt bot för en stor folksjukdom men det brådskar!

14 14 DEMENS Lösningen på korsordet skall vara oss tillhanda senast den 20 januari. Demensförbundet, Lundagatan 42 A, Stockholm De tre första öppnade rätta lösningarna vid dragningen vinner 2 trisslotter vardera. Korsord nr 4-07 Namn: Adress: Postadress: Lösningen för korsordet nr 3-07 Grattis säger vi till vinnarna av korsord nr 3-07, Margaretha Ödberg, Stockholm, Barbro Källström, Spånga, Lilian Jansson, Umeå.

15 DEMENS Ny bok Alzheimer Karolinska Institutet har tagit fram en populärvetenskaplig serie böcker som handlar om vanliga sjukdomar, om vad som orsaker dem och om hur de kan behandlas. Alzheimers sjukdom är en av dem. Boken är skriven av några av landets främsta forskare och vänder sig till dig som vill lära dig mer om var den medicinska forskningen står idag vare sig du är drabbad, anhörig eller arbetar inom vård och omsorg och bara vill ta del av de senaste forskningsresultaten. CD-skivan Havsväktarna Bo Lycke (Bosse) fick Alzheimers sjukdom Han var då 59 år och aktiv som lärare med musik som Ur dagboken Forts. från Lennart Marklunds dagboksanteckningar, i nr Anteckningar den 8 oktober För mig har det känts mycket jobbigt de sista veckorna. Jag har inte haft tålamod med allt tjat. Jag vet att man inte ska rätta och säga emot den som har demens, men det går ju inte alltid. Jag får hålla med henne även om det är alldeles galet ibland. Gunvors tidsbegrepp är ur funktion. När hon för elfte gången frågade efter sin baddräkt för vi ska ju åka till Spanien, hämtade jag den från källaren. Att Spanienresan kanske blir någon gång i maj nästa år, hobby, t ex var han med i gruppen Brännöpojkarna som ofta spelar på Brännö brygga. Bosse har aldrig tidigare skrivit musik eller visor. Han har sett som sin uppgift att vakta havet, dvs. gå ner och titta på havet dagligen. Detta är lätt när man bor på en ö. Efterhand som han måste sluta arbeta fick han mer och mer tid att strosa vid havet och då växte hans första visa Havsväktaren fram. Han skrev några ytterligare visor, Gryningsljus och Öbor, den senare som en 50-årspresent till vännen Bert. Efter en längre tids uppehåll tog han upp skrivandet igen. Han arbetade fram både musik och text samtidigt. förtränger hon trots att jag visat på almanackan att det är 240 dagar kvar. Lika tokigt blir det med all planering. Med matlagningen kommer vi ihop oss, ofta för att Gunvor har för bråttom. Det skulle vara mycket enklare om jag fick göra det själv. Vilka kläder och skor hon ska ha är ständiga problem. Hon tar på sig högklackade skor när vi ska ut till kolonin för att jobba. Hon hittar inte igen några hela strumpor. De nyinköpta strumporna återfanns bland krukorna i förrådet. Att jag märkt upp lådor med texten: underkläder, nattlinnen, strumpor osv. fungerar inte. Nog pratat om bekymmer nu! Jag kunde ju berätta hur roligt det var när vi åkte till Värnamo på pensionärernas distriktsstämma. Sång, musik, tal, 15 I boken kan man läsa om Alzheimers sjukdom, hur det är att få sjukdomen och att leva med den, om god omvårdnad, och forskning idag och imorgon mm. Boken är mycket lättläst med pedagogiska illustrationer. Inga problem för en lekman att läsa, ändå tillräckligt avancerad för läkarstuderande och sjuksköterskor. Författare till boken är Sirkka-Liisa Ekman, Maria Eriksdotter Jönhagen, Laura Fratiglioni, Caroline Graff, Wallis Jansson, Petra Robinson, Lars Tjernberg, Lars-Olof Wahlund. Boken kan beställas från Demensförbundet och kostar 100 kr + porto När han fick större svårigheter att skriva bokstäver fick jag tyda och renskriva texterna. Bosse klarade till slut inte heller att spela sina melodier på gitarr. Med hjälp av sina musikvänner och då främst Per Lidén, som också är ledsagare till Bosse, kunde en CD-skiva bli verklighet i juli Naturligtvis fick den namnet Havsväktaren. Bilden på omslaget är tagen långt tidigare i Skagen på Jyllands nordspets, där två hav möts. Eva Lycke CD-skivan kostar 100 kr +porto och kan beställas från Demensförbundet. paneldebatt med Siwert Öholm som utfrågare m.m. var något som vi båda uppskattade. Gunvor var på alerten hel dan. Lena har hjälpt oss att hitta en ny röd vinterkappa. Gunvor blev så fin i den. Den ska hon ha när vi flyger upp till Norrtälje senare i höst. På kvällarna brukar jag spela någon cd-skiva - klassisk musik, andliga sånger eller svenska visor det blir avkopplande och lugnt innan vi somnar. Jag är glad att Gunvor fortfarande fungerar bra på tre väsentliga punkter: 1. Hon är snäll. 2. Hon har god sömn. 3. Hon kan sköta sin personliga hygien. Andra problem får man stå ut med!

16 16 DEMENS Vill du bli medlem? Kontakta den lokala demensföreningen på din ort eller ring Demensförbundet. Vi har fler än medlemmar, spridda över hela Sverige i 115 lokala demensföreningar. Som medlem får du: Demensforum (Demensförbundets tidning) 4 nr/år Anhörigboken med information och praktiska råd Råd, stöd och hjälp. Utbyta erfarenheter med anhöriga till demenssjuka som är eller har varit i samma situation Möjligheter att i gemenskap med andra påverka och förbättra demenssjukas och anhörigas situation. Demensförbundets adress: Lundagatan 42 A 5 tr Stockholm tel , fax e-post: hemsida: pg , bg Demensförbundets skrifter m.m. DemensForum Prenumeration på förbundets tidning 4 nummer/år. Pris 150:- (med porto) Anhöriga och vården Ett arbetsmaterial för vårdpersonal och anhöriga. Pris 60:- Att handleda inom demensomsorgen Hur man kan använda den jagstödjande metoden. Pris 90:- Berättelsen om Morbror H En bok om demens för barn i åldern 9-12 år. Pris 70:- Trädgård en möjlighet i all vård Hur man skapar en stimulerande utemiljö inom vården. Pris 90:- Anhörigboken En skrift med information och praktiska råd. Pris 90:- Fråga på Diskussions- och studiematerial kring demensfrågor. Pris 90:- Demenssjukdomen Lättfattlig och saklig kunskap om olika demenssjukdomar. Pris 60:- Den lilla boken om demens För anhöriga, närstående eller för dig som arbetar med demenssjuka. Pris 80:- I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva Agneta Ingberg om sitt liv med Alzheimers sjukdom. Pris 130:- Är du anhörig? Har du frågor? Demensförbundet har telefonrådgivning Demenslinjen Vardagens guldkant se möjligheterna Ett aktiveringsmaterial, som ger idéer och hjälp att med enkla medel ge stimulans till den demenssjuka. Materialet består av en handledning, almanacka, små tygpåsar att lägga saker i som väcker minnen, plastramar med tillhörande årstidskort och pussel. Pris 250:- Morfars batteri håller på att ta slut Hjälpmedelsguide med tips och hjälpmedel för en lättare vardag för demenshandikappade och deras anhöriga. Pris 60:- rikstäckande: lokalt: Se telefonkatalogen, rosa delen, under Demensförbundet/ demensföreningen. Filmer Ja så kan det va En film om frontallobsdemens. VHS och DVD. Pris 550:- Se mig som jag var Enkel och lättfattlig undervisningsfilm om demens, 30 minuter. VHS och DVD. Pris 550:- (Porto och emballage tillkommer för leverans) Forskning om Alzheimer och andra demenssjukdomar behöver mera resurser! Stöd Demensfonden bg pg

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom. Föredrag vid Nordisk Konferens på Åland 22 maj 2015 Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden Hannele Moisio

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Avgifter för äldre- och handikappomsorg

Avgifter för äldre- och handikappomsorg Avgifter för äldre- och handikappomsorg Vad kostar hjälpen jag får? Maj 2004 FALKÖPINGS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN 2 Det stöd och den hjälp du kan få av äldre- och handikappomsorgen är behovsprövad. Kommunen

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com

Anhörigstöd. i Gällivare kommun. Foto: andreaslundgren.com Anhörigstöd i Gällivare kommun Foto: andreaslundgren.com Utgiven av: Gällivare kommun Socialförvaltningen i samband med projekt utveckling av anhörigstöd år 2007 t o m 2008. Text: Ann-Louise Lundgren.

Läs mer

Det händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen

Det händer hos oss! program. vår/sommar. Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Det händer hos oss! program vår/sommar 2014 Anhörigstödsverksamheten Omvårdnadsförvaltningen Vem berörs av anhörigstöd? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Socialt innehåll/kultur

Socialt innehåll/kultur Socialt innehåll/kultur Hur ser mitt uppdrag Övergripande ansvar för det sociala innehållet stödja personal och enhetschefer i arbetet tillsammans med vår värdegrundsledare Projektledare för För och med

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 Tuvängen Innehållsförteckning Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 2 Välkomna till Tuvängen Tuvängen är ett

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Dnr 1.7-42/2014 Sida 1 (8) 2014-02-04 Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 Stockholm Projektbeskrivning Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Sammanfattning

Läs mer

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Omvårdnad Gävles korttidsenheter

Omvårdnad Gävles korttidsenheter Omvårdnad Gävles korttidsenheter OMVÅRDNAD GÄVLE Möjlighet till korttidsvistelse finns för dig som är i behov av en tillfällig plats efter till exempel sjukhusvistelse, i väntan på annat boende eller för

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Vård- och omsorgsboende

Vård- och omsorgsboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Vård- och omsorgsboende Vem kan få vård- och omsorgsboende? När dina behov av vård och omsorg blir så stora att du inte längre kan bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

Magiska dörren. Gjord av Emma K

Magiska dörren. Gjord av Emma K Magiska dörren Gjord av Emma K Hej jag heter Violetta och är 11år och jag bor i en stad som heter Bounes Aires. Jag bor i ett radhus det finns 100 st radhus på min gata. Gatan heter Ladsa gatan 332. Jag

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013 Anhörigcenter Foto: Sofia Sabel Kartan är beskuren och lånad från broschyren Innerstaden Kungsbacka, smakfulla upplevelser Du är välkommen att kontakta oss. Telefon: 0300-83 42 29 E-post: anhorigstod-ao@kungsbacka.se

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende Kvalitetsuppföljning, Pilegården (juli 2010) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en

Läs mer

Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon:

Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon: Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon: Kommunens handläggare telefontid mån fre, 08.00 09.30 0346 88 60 00 Telefonlista: Verksamhetschef,

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Solweig Eriksson Kurg Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård 160824 Tillsynen Tillsynen börjar med en visning av

Läs mer

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg

Socialt innehåll i demensvård och -omsorg 14 april 2011 Quality Hotel Globe, Stockholm Konferens Socialt innehåll i demensvård och -omsorg Vad? Varför? Hur? foto nordicpotos Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen! Vad

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Borgmästarens hemvård

Borgmästarens hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning Borgmästarens hemvård ger stöd och hjälp till ungefär 300 personer.

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer