Sjukhusavdelning i Sverigetoppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusavdelning i Sverigetoppen"

Transkript

1 3 /14 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Sjukhusavdelning i Sverigetoppen 3 60 år i barnens tjänst 10 Grönare vård14 Patientlagen utmanar 4 landstinget

2 Omslagsbild: I väntrummet på barnoch ungdomsmottagningen i Karlshamn välkomnas man av bland annat ett troll. Foto: Ulrica Kalmerlind AKTUELLT: Teamarbete i Sverigetoppen Avdelning 36 vid Blekingesjukhuset tillhör de bästa i landet på att ta hand om patienter efter fallskador. AKTUELLT: Så fungerar patientlagen Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Men vad innebär den för oss i Landstinget Blekinge? AKTUELLT: Flera nya byggnader väntas Blekingesjukhusets skyline förändras när sjukhuset rustas upp. AKTUELLT: Viktig undersökning stundar I november kommer den nya medarbetarundersökningen som en länk i ett mejl till alla medarbetare. PROFILEN: Han har Karlshamn i sitt hjärta Hjärtläkaren Steen Jensen berättar om varför han stannat så många år i Karlshamn och Landstinget Blekinge. AKTUELLT: Landstingets ungdomligaste 60-åring Barn- och ungdomskliniken blickar tillbaka på 60 års historia och en fascinerande utveckling av barnsjukvården. KLUBBAT OCH KLART: Fler ambulanser en av satsningarna i budgeten Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen. MINGEL: Vårdcentral med nytt hem och nytt namn Efter flera år i provisoriska lokaler har Tullgårdens vårdcentral fått nya permanenta lokaler på sjukhusområdet och byter samtidigt namn till Wämö vårdcentral. AKTUELLT: Grönare primärvård och folktandvård Två av landstingets förvaltningar har fått miljöcertifikat. RETRO: 1984 datorernas år Puls tittar i ett 30 år gammalt nummer av sin föregångare, personaltidningen Blekingetinget. AKTUELLT: Fler ska göra sin vilja känd Landstinget genomför en rad insatser för att fler medarbetare ska berätta att de vill, eller inte vill, donera sina organ när de dör. MÅ BRA: Vårdskadan ett trauma även för personalen Vårdpersonalen påverkas känslomässigt när en patient fått eller riskerat att få en vårdskada. Men få erbjuds eller söker professionell hjälp. KOMMENTERAT: Landstingets nya, snygga webb När landstinget gjorde om sin webb gjorde medarbetarna tummen upp. Snygg, skrev många på intranätet. ANSLAGSTAVLAN: Fågeltävling Tre fågelbilder av landstingets fågel- och fotoentusiast Claes Håkansson. Ditt uppdrag: artbestämma fåglarna. KRÖNIKÖREN: Agneta Sjöstrand Förnuft och känsla Det är lätt att ta det vi har här och nu för givet. Lika lätt är det att glömma bort hur det egentligen var förut. Men när det gäller det senare kan man i alla fall få ledtrådar om man tittar i gamla tidningar. I våras kom jag över en liten samling med nummer av landstingets personaltidning från 80- och 90-talet. På sidan 15 kan du läsa mer om vad jag hittade i några av dem. Hemma har jag buntar med gamla tidningar som jag älskar att bläddra i. En av dem är Tennistidningen, som gavs ut under det svenska tennisundrets glansdagar. Referat och resultat i all ära, men minst lika intressant är allt annat som går att utläsa ur ett nummer från, säg Som hur redaktionschefen i sin krönika presenterar det nya löftet Catarina Lindqvist och fäster störst vikt vid hennes utseende och behagliga charm. Så där hade man tack och lov inte kunnat porträttera damidrott i dag, tänker jag och bläddrar vidare till ett par reklamannonser. Så många ord och förnuftiga argument för att vi ska köpa en Snickers eller Tretorns senaste modell. Helt olikt dagens reklam, som är fåordig och oftast helt satsar på att förmedla en känsla som ska få oss att köpa. Jag tycker att det säger en del om vår utveckling från nyttosamhälle till upplevelsesamhälle. Förnuft och känsla kan ibland ställas emot varandra. Förnuftet säger till exempel att jag knappast lär behöva ha kvar min kropp och mina organ när jag dör. Och inte kan jag spara den till min familj, att ta fram och titta på ibland. Den kommer ju att ruttna och bli läskig. Så det måste bli kremering. Men innan dess kanske något kan återanvändas för att rädda ett liv eller göra nytta för någon annan människa. Självklart ställer jag upp på detta. Ta vad ni behöver! Ändå har jag aldrig registrerat mig som organdonator. Jag har bara inte hunnit, kanske jag ursäktar mig. Men jag anar att det beror på något annat. En känsla som bromsar mig. Den obehagliga känslan att min kropp, som jag tar så för given, inte för alltid ska vara min. Och att min plats inte alltid ska vara jordelivet. Att skriva in sig i ett donationsregister är att en gång för alla erkänna att man ska dö. Och jag värjer mig gärna från den känslan på de sätt jag kan. På sidan 16 berättar vi om hur landstinget arbetar för att få fler medarbetare att aktivt ta ställning för, eller emot, att donera sina organ. Så hur blir det för din del, Jens? Ska känslan få segra över förnuftet. Ja, ibland, tycker jag. Men inte alltid. Så nu är det jag som går och handlar mig några Snickers och ett par Tretorn. Sedan ska jag anmäla mig till donationsregistret. Nu har jag lovat det skriftligen. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2

3 Geriatrikens team tillhör Sverigetoppen Smarta lösningar och engagerat arbete har gett resultat. Geriatriska avdelningen 36 är bland de tre bästa i Sverige på att rehabilitera patienter som brutit höften. Snabbt omhändertagande och tajt teamarbete är två viktiga orsaker, menar avdelningschefen Lotta Nyström. Direkt till röntgen Det var i senaste upplagan av Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser som det visade sig att Blekingesjukhusets geriatriska avdelning låg på topp tre i Sverige när det gäller att framgångsrikt rehabilitera patienter med höftfraktur till följd av fallolycka. En av nyckelfaktorerna till att vi kan göra ett bra arbete är att patienten kommer hit snabbt. Vi har tagit bort akutmottagningen, som är en helt onödig instans för en gammal person som brutit höften. I stället körs patienterna direkt till röntgen, som tar cirka 30 minuter, och sedan har vi dem hos oss, förklarar Lotta Nyström. Snabb inläggning leder i sin tur till att patienten snabbare kommer till operation för att laga höften eller byta ut den mot en protes. Och ju snabbare ingrepp, desto större chans att överleva det trauma som en höftfraktur innebär, visar statistiken. Men arbetet för att patienten ska bli bra igen har bara börjat när patienten lämnar operationssalen. Det är nu som teamet tar vid, säger Terese Eriksson. Börja träna Hon är sjukgymnast och tillsammans med en arbetsterapeut och övriga i teamet är hon en nyckelperson för att få patienten på benen efter brott och operation. Att komma upp så fort som möjligt och börja träna är mycket viktigt för rehabiliteringen. Patienten är medtagen, ofta undernärd och inte alltid lätt att motivera, säger överläkaren Christina Smedberg. Men vi ger oss inte i första taget, ler My Almqvist, sjuksköterska. En favorithistoria är den om patienten som varit bonde i hela sitt liv och gick med på att börja träna först när personalen kunde motivera nyttan med träningen i lantbrukartermer. På plats hela tiden Vid geriatriska avdelningen 36, som tillhör medicinkliniken, har man sina egna sjukgymnaster och arbetsterapeuter, vilket är relativt ovanligt. Många geriatriska verksamheter lånar i stället in dessa kompetenser som konsulter från rehabiliteringskliniken. 36:ans modell är avgörande för deras goda resultat, menar Terese Eriksson. Vi är på plats hela tiden och kan själva bedöma var och när vi kan göra nytta. Vi ser när patienten har bäst förutsättningar att orka träna. Siv Eriksson från Ronneby tillsammans med hela det team som tar hand om henne på avdelning 36: Marléne Silvring, undersköterska, Lotta Nyström, avdelningschef, Christina Stenberg, överläkare, Jenny Dohlin, arbetsterapeut, Terese Eriksson, sjukgymnast och My Almqvist, sjuksköterska. 3

4 Integritet, självbestämmande och delaktighet Så fungerar den nya patientlagen Patientlagen i sammanfattning Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs även att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patienten ska dock få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa. Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Lagen träder i kraft den 1 januari Källa: Regeringskansliet Vid årsskiftet får Sverige en patientlag. Vad innebär den nya lagen? Planeringsoch utvecklingsdirektören Gunilla Skoog och Ronny Andersson, chef för förtroendenämndens kansli, tillhör de personer i Landstinget Blekinge som har bäst koll på den saken. Hälso- och sjukvårdslagen är gammal och många andra lagar har tillkommit som säger ungefär samma sak. Men främst av allt behövs en lag som speglar ett nytt förhållningssätt till patienten, säger Gunilla Skoog. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet, skriver regeringen i sin sammanfattning av patientlagen. Till skillnad från hälso- och sjukvårdslagen har den nya lagen ett tydligt fokus på patienten. Historisk syn på patienten Ronny Andersson blickar bakåt i historien för att hitta förklaringen till hur hälso- och sjukvården hittills har sett på sina patienter. Han påminner om att den moderna sjukvården har sitt ursprung i romartidens fältsjukhus och i medeltidens klosterverksamhet. Det gör att vi fortfarande lever nära föreställningen om att patienten ska vara lydig och tacksam. Även om de allra flesta får ett bra bemötande är integritet, självbestämmande och delaktighet alltjämt ingen självklarhet för den som kommer till hälso- och sjukvården, resonerar Ronny Andersson. Sist i Norden Sverige är heller inte ett föregångsland inom området. Vi är sist i Norden med att införa patientlagstiftning, och när det kommer till lagens viktiga område delaktighet ligger vi långt efter täten i världen. Det visar en undersökning mellan ett antal länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I Sverige är bara 15 procent av alla patienter med en kronisk sjukdom delaktiga i sin behandling, medan motsvarande siffra i föregångslandet Schweiz är 50 procent, visar undersökningen. Utmaningar för landstingen Patientlagen kommer att innebära en rad utmaningar för landstingen och regionen. Exempelvis utvidgas patienters rätt att få förnyad medicinsk bedömning, och kravet på information till patienter skärps. Nu har vårdgivaren inte bara 4

5 Barn och vuxna som inte kan fatta beslut för egen räkning ägnas särskild uppmärksamhet i patientlagen, som fokuserar på integritet, självbestämmande och delaktighet. Det är dags att låta patienten komma in, menar Ronny Andersson och Gunilla Skoog. Hepatit B-vaccinering av barn införs Socialstyrelsens nya rekommendationer säger att vaccinering mot hepatit B ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Landstinget Blekinge ställer sig i ett remissvar bakom rekommendationerna. Vaccinet ges vid tre och en halv månaders och ett års ålder i kombination med andra vaccin. Det blir därför inga extra sprutor för barnen att ta till följd av det utökade vaccinationsprogrammet. Hepatit B är ett virus som leder till inflammation i levern. skyldighet att informera utan även att se till att patienten har förstått informationen. Detta oavsett ålder, mognad, språkbruk och andra individuella variationer. Lagen säger också att patienten ska ha möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det betyder att en patient kan vända sig till ett annat landsting, där man till exempel ger ett läkemedel som vi inte har i vårt landsting. Det blir nämligen inte längre det egna landstingets vårdutbud som sätter gränsen för vilken vård man har rätt att få. Patienter från hela landet Omvänt blir Landstinget Blekinge skyldigt att planera inte bara för att ta emot Blekinge bor utan också patienter från hela landet. En annan förändring är att du har rätt att lista dig vid en vårdcentral i ett annat landsting, inte bara i ditt hemlandsting. Det kan till exempel vara intressant för den som bor i östra Skåne men har sin arbetsvardag i Sölvesborg, menar Gunilla Skoog. Patientlagen innebär en utjämning av regionala olikheter i vårdutbud och kvalitet, vilket är bra, säger Ronny Andersson. Vårdens skyldigheter Hälso- och sjukvårdslagen, som i dag är den tyngsta lagen för hälso- och sjukvård, kommer inte att tas bort, men innehållet ändras så att det passar ihop med patientlagen. Gunilla Skoog och Ronny Andersson poängterar att patientlagstiftning varken i dag eller efter årsskiftet handlar om rättigheter i juridisk mening utan om vårdens skyldigheter. I Sverige är det inte aktuellt med USAmodellen, med stark juridisk rätt och stor möjlighet för patienter att stämma vårdgivare, konstaterar Ronny Andersson. Bli ambassadörer Kommer lagen att göra nytta, då? Det beror, menar Gunilla Skoog, mycket på hur landstingen och regionerna tar den till sig. Vi måste bli ambassadörer för patientlagen, slår hon fast. Landstinget på rätt väg enligt revisorerna Revisionsföretaget EY (före detta Ernst & Young) har på uppdrag av landstingets revisorer granskat planerings- och uppföljningsprocessen i landstinget. Enligt rapporten går landstinget i rätt riktning när det gäller att styra verksamheten, men att det går att bli ännu bättre. Det handlar bland annat om att göra den styrmodell som används tydlig för alla och ha en tidplan som gör det möjligt för verksamheterna att bli delaktiga i formulerandet av målen för landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill nu se till att styrmodell och budgetprocess hanteras parallellt med reglemente och delegationsordning. Landstinget rustar för värmebölja Värmeböljor och andra kännbara effekter av väntade klimatförändringar påverkar samhället och därmed även hälsooch sjukvården. Därför har länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för anpassningar till ett förändrat klimat. Landstinget ställer sig positivt till planen, som innehåller en rad åtgärdspunkter. Bland punkter som berör landstinget märks att utveckla beredskap för värmeböljor i vården, något som är en del av landstingets kommande miljöprogram. En annan åtgärd handlar om att öka kylmöjligheterna på sjukhus och andra vårdinrättningar, men här påpekar landstinget att åtgärden bör utföras med försiktighet och efter behov. Orsaken är att kylanläggningar inte bara är kostsamma utan även så energikrävande att de skulle vara dåliga för klimatutvecklingen. 5

6 Flera nya byggnader planeras vid Blekingesjukhuset Planerna på att modernisera sjukhusvården i Blekinge innebär att sjukhusområdets skyline i Karlskrona ändras. Flera nya byggnader planeras för att möta framtidens behov. Det är vårdens behov och patienternas bästa som styr hur moderniseringen ska gå till. De senaste årens utveckling ställer krav som sjukhusets byggnader i nuvarande form inte lever upp till. Vissa kan byggas om medan andra helt enkelt är i för dåligt skick eller feldimensionerade för att möta morgondagens krav, förklarar landstingsdirektören Peter Lilja. Vården kommer att förändras på många sätt framöver, inte minst genom den medicintekniska utvecklingen, samtidigt som det ställs krav på energisnåla byggnader och lokaler som motverkar den ökade förekomsten av multiresistenta bakterier. Vid Blekingesjukhuset i Karlskrona är det drygt sex av 30 byggnader som inte är lämpliga för ombyggnad. I stället krävs nya byggnader. I Karlshamn är det en av dagens byggnader som behöver bytas ut. Senast sjukhusområdet i Karlskrona genomgick en omfattande omvandling med nya byggnader var De yngsta husen på sjukhusområdet fyller alltså 30 år medan andra är betydligt äldre. Omstridd fråga Det var tidigare i år som landstingsdirektören lade fram förslag till en tioårig investeringsplan. Planen byggde på en tidigare rapport om framtidens hälso- och sjukvård, en rapport som bland annat tagit ställning i den politiskt omstridda frågan om var sjukhusvården i Blekinge ska bedrivas. Vissa partier förespråkade ett helt nytt sjukhus på en central plats i länet. Först efter att ärendet skickats tillbaka för kompletteringar kunde landstingsfullmäktige i juni slutgiltigt fatta beslutet om att utveckla nuvarande sjukhusområden. Byggnad 13 går i graven I de kompletteringar som landstingsdirektören lämnade framgår att flera byggnader behöver bytas ut. Det gäller bland annat byggnad 13 i Karlskrona, som uppfördes i början av talet och var då ett av sjukhusets tongivande höghus. I dag rymmer byggnad 13 bland annat ögon-, öron-, näs- och halssjukvård, liksom sjukhustandvård. En annan byggnad i Karlskrona som fått sin dödsdom är byggnad 36, där mikrobiologi, patologi och cytologi huserar. Även ambulansstationen behöver ett helt nytt hus. Det gäller även ambulansstationen i Karlshamn, som är den enda byggnaden på sjukhusområdet där som helt behöver bytas ut. Det ska dock inte ses som en måttstock för hur de 3,5 miljarderna i investeringsplanen ska fördelas geografiskt. Den frågan ska avgöras i den förprojektering som nu blir nästa steg i arbetet med att förverkliga investeringsplanen, förklarar Peter Lilja. Landstingsdirektören är nöjd med att arbetet med att investera inför framtiden efter långa diskussioner fått klartecken och nu drar igång. Behoven är stora och det kommer att bli en viktig och spännande utmaning att möta dem och forma framtidens sjukhusvård i Blekinge. Rasket som ska rivas Följande byggnader vid Blekingesjukhuset är inte lämpade för ombyggnad utan ska bytas ut: byggnad 13 i Karlskrona (sjukustandvård, käkkirurgi, ögonmottagning, IT, ögon- och öronoperation) byggnad 29 i Karlskrona (ambulansstation) byggnad 33 i Karlskrona (parkeringsdelen) byggnad 34 i Karlskrona (parkeringshus) byggnad 36 i Karlskrona (mikrobiologi, patologi, cytologi) byggnad 39 i Karlskrona (operation, röntgen, städcentral, medicinteknisk avdelning) byggnad 12 i Karlshamn (ambulansstation). I samtliga fall planeras för nya byggnader, med undantag av parkeringshuset, där det kan bli aktuellt med andra alternativ än ett nytt hus. Byggnad 13 i Karlskrona. Byggnad 36 i Karlskrona. Byggnad 29 i Karlskrona. 6

7 Landstingsdirektören om Viktiga minuter för arbetsmiljön Ny omgång av medarbetarundersökningen i höst Den tar max en kvart att besvara men ger din avdelning ett gediget underlag för att förbättra arbetsmiljön på er arbetsplats. Dessutom ger den landstingsdirektörens ledningsstab en fingervisning om vad landstinget behöver arbeta med centralt. Det är snart dags för en ny omgång av medarbetarundersökningen. Det är viktigt att veta hur du som medarbetare ser på ditt arbete och din arbetsmiljö, för dig, dina kollegor och din närmaste chef men också för oss som arbetar centralt med personalfrågor, säger Jonas Kullberg, personaldirektör. Undersökningen genomförs som vanligt i formen av en anonym enkät som nås via en länk i ett e-postmeddelande. Alla anställda utom medarbetare med timlön får enkäten, med ett antal frågor kring trygghet, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, ledarskap och stämningen på jobbet. Det råder full sekretess kring dina svar, något som är mycket angeläget, särskilt eftersom frågorna kan röra känsliga ämnen. Det menar personalstrategen Ewa Jansson, som håller i arbetet med enkäten. Det är extra viktigt att vi tar chansen att ställa frågor som kan vara svåra att ställa och få ett ärligt svar på i andra sammanhang. Hot, våld och trakasserier är exempel på sådana ämnen, säger Ewa Jansson. Frågorna, som egentligen är en serie påståenden som du ska avgöra hur väl du stämmer in i, är i stort sett samma som förra gången undersökningen genomfördes, för två år sedan. I början av 2015 kommer resultatet av höstens enkät. Då får varje avdelning där minst sex medarbetare, förutom chefen, svarat på enkäten veta sitt resultat, som ska ses som ett viktigt underlag för att arbeta vidare med angelägna problem och frågor på den egna arbetsplatsen. Avdelningar där färre än sex besvarat enkäten får i stället resultatet för basenheten, det vill säga kliniken eller motsvarande. Det landstingsövergripande resultatet blir av stort intresse för Jonas Kullberg och hans medarbetare. Förra undersökningen visade att områdena arbetsbelastning och arbetsmiljö bör prioriteras. Hur har ni arbetat vidare med detta? Det nya samverkansavtalet, som trätt i kraft sedan den förra undersökningen, har mer fokus på arbetsmiljö och hälsa. Vi håller också på att göra en övergripande handbok i systematiskt arbetsmiljöarbete, ett material som ska stötta cheferna, säger Jonas Kullberg. Även de förhållanden som mäts med påståendet min kunskap och erfarenhet tas tillvara på ett bra sätt i arbetet bör prioriteras, enligt 2012 års undersökning. Hur har ni mött den utmaningen? Vi arbetar mer systematiskt med kompetensförsörjningsplaner, det vill säga att kartlägga och tillgodose den kompetens som varje arbetsplats behöver. Sommaren som var När detta nummer av Puls kommer ut är vi en bit in i hösten. Förhoppningsvis finns fortfarande lite sol och värme kvar att hämta innan vi går in i det mörka och kalla halvåret. Sommaren är alltid en speciell tid för landstinget, inte minst för Blekingesjukhuset, med alla de utmaningar och påfrestningar som följer av att medarbetarna ska ha semester samtidigt som sjukdomar och skador inte tar ledigt. Tack och lov kan vi konstatera att vi i år fixade sommaren förhållandevis väl. Till skillnad från tidigare somrar klarade vi i år kraven för att få ta del av kömiljarden under juli. Jag vet att ni har kämpat och jag vet att det funnits vissa problem. Trots förtida rekrytering lyckades vi inte täcka behovet av sjuksköterskor fullt ut, vilket inneburit övertid, dubbelpass och i enstaka fall att medarbetare fått bryta sin semester. Vi fick även stänga fler vårdplatser än planerat. Trots det flöt verksamheten på och det finns inga indikationer på allvarliga patientsäkerhetsproblem. Det ser jag som ett gott betyg till alla som bidragit till att klara den gångna sommaren. Tack alla, för er fina insats! Apropå patientsäkerhet har vi nu resultater av den patientsäkerhetskulturenkät som genomfördes i maj. Bland de högst skattade områdena i resultatet märks samarbete i vårdenheten, öppenhet i kommunikationen och närmaste chefs agerande. Mindre bra betyg ger medarbetarna åt bland annat arbetsbelastning, benägenhet att rapportera och högsta ledningens stöd, även om det sistnämnda faktiskt är det som förbättrats mest sedan den förra mätningen. Jag gläder mig åt det som fungerar och tar samtidigt de problem som finns på fullaste allvar. Jag har redan tagit emot förslag på åtgärder. Samtidigt har förvaltningarna fått sina resultat för spridning till alla arbetsplatser. Tillsammans ska vi nu se till att fortsätta vara bra och ytterligare förbättra oss inom det som är ett av våra allra viktigaste uppdrag att trygga en säker vård. Hälsningar, Peter Lilja 7

8 Steens hjärta klappar för Karlshamn Han skulle stanna i två år. Max. Nu har det gått 37 och Steen Jensen tänker inte flytta. Möt hjärtläkaren vars danska hjärta klappar för Karlshamn och för Landstinget Blekinge. Jag är väldigt nöjd med mina 37 år här, konstaterar Steen, vars tydliga brytning skvallrar om att han inte är infödd Karlshamnsbo. I stället kan han skryta med det tvivelaktiga nöjet att vara uppvuxen på 18 olika platser i Danmark. Pappan var rationaliseringsexpert och reste runt från fabrik till fabrik, ett år på varje ort. Familjen fick följa med. Du kan ju tänka dig vad det innebar för möjligheterna att knyta kontakt med kompisar, säger Steen, som först när han kom till universitetet i Odense för att studera till läkare kunde få en försmak av vad det innebär att rota sig. Fäster sig vid människor Sex år i Odense innebar många nya vänner och flera av dem träffar han fortfarande regelbundet. Han säger att ett av hans personlighetsdrag är att han fäster sig mycket vid människor. Kanske beror det på barndomens rotlöshet. Studiekassan drygades ut med extra arbete vid Odense teater. Arbetet bestod i att öppna och stänga teatern varje kväll, men också att anställa de flickor som sålde program till föreställningarna. En av dem hette Anette, och vid henne fäste sig Steen alldeles extra. När det var dags för utbildningstjänstgöring hade de redan två små barn tillsammans. En AT-tjänst vid ett sjukhus i Karlshamn i Sverige lockade nu. Jag lovade Anette att vi skulle stanna här i max två år. Sedan skulle vi tillbaka till Danmark och hitta ett ställe att bosätta oss på permanent. Mina barn skulle inte behöva utstå att flytta runt som jag fick göra, berättar Steen. Litet, lugnt och tryggt Han stod vid sitt löfte. Men i stället blev det i Karlshamn som Steens och Anettes båda söner, som så småningom fick sällskap av en dotter, växte upp. När de två åren gått hade nämligen även Anette fått arbete vid sjukhuset, som biomedicinsk analytiker. Och de båda hade börjat gilla den lilla blekingska staden. Karlshamn är ett litet och lugnt samhälle, en trygg miljö som är bra för barn att växa upp i, recenserar läkaren som valde hjärtat som specialitet, bland annat eftersom han insåg vilken stor utveckling hjärtsjukvården stod inför. Utvecklingen är helt fenomenal. Tack vare förebyggande vård och tidigare omhändertagande har dödligheten i hjärtinfarkt minskat från 25 procent till en bra bit under 10 procent. Steen berättar med stolthet hur Landstinget Blekinges hjärtsjukvård legat långt fram i utvecklingen, inte minst tack vare etableringen av ett eget thoraxcentrum och bra samverkan mellan hjärtverksamheten och närliggande verksamheter. Inga planer på pension Intervjun i arbetsrummet på thoraxmottagningen avbryts flera gånger av att telefonen ringer och det knackar på dörren. Steen ursäktar sig. Vi skulle tillbaka till Danmark. Mina barn skulle inte behöva utstå att flytta runt som jag fick göra. Det är för att jag varit här så länge. Folk har hunnit fatta att jag är lätt att få tag på, säger han och skrattar hjärtligt. Steen Jensen är 65 år men har inga planer på att trappa ner eller gå i pension. Han säger att han känner sig ung, att han trivs på jobbet och känner sig behövd. Arbetsvardagen, att utreda patienter på hjärtmottagningen, kombineras med fritidsintressen som jakt, golf, familjeliv och resor. Bland resmålen lockar Spaniens och Italiens fastland för närvarande mest. Fast inte på sommaren. Då sätter vi oss i bilen, reser spontant utan stora planer, och träffar vänner. Att resorna ofta tar Steen och Anette Jensen över Öresundsbron är helt naturligt. I Danmark finns inte bara gamla vänner utan även familj. Bland annat bor deras dotter i Köpenhamn. Lite lustigt med tanke på att hon är den enda av oss som är född i Sverige, ler Steen. Till sist måste Puls också ta reda på hur det är med färgen på hjärtläkarens eget hjärta när det kommer till kritan: rödvitt eller blågult. Vilka håller du på när Sverige möter Danmark i fotboll? Då håller jag på Danmark så klart. Det går aldrig ur. 8

9 Kort om Steen Jensen Ålder: 65 år. Yrke: Hjärtöverläkare med specialistutbildning även inom internmedicin. Familj: Fru, tre barn och fyra barnbarn. Ser på tv: Aktuellt och andra nyhets- och samhällsprogram. Inte mycket film. Mat: Allätare. Har lärt mig att tycka om all slags fisk utom lax. Musik: Tycker om all musik men särskilt blues. Läser: DN, Sydöstran, facklitteratur. Blir ledsen av: När trevliga kollegor slutar känns det alltid motigt. Blir glad av: Att lyckas på jobbet, och av vänliga och empatiska människor. 9

10 Verksamhetschefer på rad: Hans Edenwall, Göran Åström och Gunnar Meeuwisse. I fotoramarna syns John Andersson och grundaren Ivar Nilsby. Landstingets yngsta 60-åring Åren som gått rymmer en svindlande utveckling, såväl medicinskt som för synen på barn i vården. Barn- och ungdomskliniken fyller 60 år. Puls stämde träff med tre av de fem verksamhetscheferna i klinikens historia. Den här klenoden är från 50- eller 60-talet. Kuvösen som nuvarande klinikchefen Göran Åström och närmaste föregångaren Hans Edenwall står framför är en plåtlåda med diverse finesser, bland annat utrymme för att lägga in varmvattenflaskor som skulle hålla spädbarnet varmt. Den finns i korridoren på neonatalavdelningen, där för tidigt födda barn vårdas. Runt hörnet står senaste årsmodellens kuvös, eldriven förstås, ergonomiskt höj- och sänkbar och med mängder av elektroniska finesser. De båda apparaterna får symbolisera barn- och ungdomsklinikens utveckling under 60 år. Den har varit helt enorm, inte minst när det gäller för tidigt födda barn. I dag kan vi rädda barn födda i vecka 25 och hjälpa de allra flesta för tidigt födda till ett liv utan men. Det var otänkbart bara för ett par decennier sedan, säger Göran Åström. Inte unga vuxna Barn med cancer, diabetes och astma får också mycket bättre vård i dag, medan tuberkolos, en vanlig och farlig sjukdom i barnklinikens barndom, helt är ett minne blott. Men hur mycket Göran, Hans och nestorn Gunnar Meeuwisse, som arbetat som barnläkare sedan 1958, än drar sig till minnes om den medicinska utvecklingen finns en sak som framstår som ännu mer tongivande: hur synen på barn förändrats. Barn är inte unga vuxna. Det var den insikten, att barn har behov som hör barndomen till, som var själva skälet till att barnkliniker började inrättas i Sverige på 1950-talet. Men skillnaden på 50-talets och dagens syn på barn är stor, konstaterar Hans Edenwall. Malmöläkare öppnade kliniken Innan Blekinge och lasarettet i Karlskrona blev med barnklinik i början av 1954 hamnade de flesta barn som blev inlagda på sjukhus på medicinklinikens avdelningar. Det var också i medicinklinikens lokaler som Malmöläkaren Ivar Nilsby öppnade barnklinik. I dag är det 10

11 DÅ NU Hans Edenvall och Göran Åström synar en kuvös av äldre modell......som självklart inte har en chans att mäta sig mot årsmodell FOTO: HÅKAN LINDER en självklarhet att alla barn som läggs in på sjukhus, utom barn som behöver intensivvård, hamnar på barn- och ungdomskliniken. Men under klinikens första decennier lades långt ifrån alla barn in där. Det fanns kirurgbarn, ortopedbarn och öron-, näs- och halsbarn, som vårdades på dessa klinikers avdelningar för vuxna. På infektionskliniken fanns en särskild avdelning för halsfluss där barn kunde få ligga i upp till sex veckor. Sängvätare låg på sjukhus På barnklinik kunde man däremot hamna om man var sängvätare. Där var barnen tvungna att ligga kvar i sängen tills de slutat kissat på sig, något som räckte som motivation för de flesta, minns Gunnar Meeuwisse. Det här låter galet i våra öron men det är viktigt att komma ihåg att allt gjordes med hänsyn till barnets bästa utifrån den kunskap som fanns då, poängterar Hans Edenwall. Gunnar Meeuwisse ler vid åtanken över de egna lokaler som kliniken flyttade in i senare under Alla rum var små, inte bara vårdrummen utan även expeditionsutrymmena. Visserligen rymdes en barnsäng i varje vårdrum men inte mycket mer. Det var som om ingen tänkt på att det skulle finnas vuxna människor omkring barnet också, säger Gunnar Meeuwisse. Dessa vuxna var läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Inte barnets föräldrar. De fick bara komma på vissa besökstider, men kliniken gav föräldrar rådet att helt låta bli att hälsa på. Barnen blir så ledsna när ni går, var motiveringen. Det är förfärligt. Den anknytningsprocess med föräldrarna som vi i dag vet är så viktig avbröts. Vi visste inte vilka trauma dessa innebar för både barn och föräldrar, säger Göran Åström. Först 1976, när Hans Edenwall var ny som läkare vid kliniken, började det bli vanligare att vårdnadhavare stannade över natten, då i ett särskilt övernattningsrum. De senaste decennierna har barnens behov och rättigheter kommit mer och mer i fokus. Barndomen har fått ett egenvärde och ses inte bara som en process för att skapa en duglig vuxen. Barnklinikens verksamhet bygger i dag på mycket mer utvecklingspsykologisk kunskap. En femåring, en tioåring och en femtonåring lever helt olika liv och måste bemötas på olika sätt. Du pratar mer med barnet i undersökningsrummet i dag. Även ett spädbarn kan komma till tals, på sina villkor, reflekterar Hans Edenwall. Digitalisering och specialisering Vilka av dagens sanningar om barn som framtida generationer kommer att skratta åt eller förfäras över är omöjligt att förutspå. Men i kristallkulan finns ändå en allt mer digitaliserad vård, som medger vård av barn i hemmet i allt större grad. En ökad specialisering ger större möjlighet att bota men också en ny sårbarhet i en verksamhet som hittills byggt på att alla barnläkare kan det mesta. De största hoten mot barnsjukvården, menar Göran Åström, är spridningen av resistenta bakterier och att det blir allt fler äldre i samhället. De många äldre kommer att ställa stora krav på vårdens resurser och när resurserna är små glöms kvinnor och barn ofta bort, det har vi sett förut, säger Göran Åström. Men innan barn- och ungdomskliniken tar sig an framtidens utmaningar ska de 60 första åren firas. Det görs dels med en utställning i Blekingesjukhusets centralhallar under september, dels med en personalfest för nuvarande och gamla medarbetare. Louise Kullberg och Helén Agnesson finns bland de medarbetare som förbereder 60-årsfirandet......liksom Matilda Hellberg och Agneta Kleberg. 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 2 juni Sammanträden blir tv Snart kan alla som vill följa landstingsfullmäktiges sammanträden via webb-tv. Satsningen är ett led i att öka insynen i landstinget som demokratisk organisation och bidra till en fungerande medborgardialog. Sammanträdena kommer att kunna ses via landstingets webbplats ltblekinge.se, både som direktsändning och i efterhand. Sändningarna beräknas komma igång i höst och kostar max kronor per år. Gemensam folkhälsopolicy godkänd Landstingsstyrelsen har nu godkänt den folkhälsopolicy som ska vara gemensam för länets kommuner, länsstyrelsen, Region Blekinge och landstinget. Syftet med policyn är bland annat att stärka samverkan kring befolkningens hälsa och klargöra alla organisationers ansvar inom folkhälsoområdet. Folkhälsopolicyn anger även prioriterade områden för åren 2014 till 2018: goda livsvillkor, psykisk hälsa, hälsofrämjande levnadsvanor, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Ljust ekonomiskt läge möjliggör satsningar Landstinget väntas göra ett positivt resultat på 94,6 miljoner kronor vid årets slut, ett överskott på 68,5 miljoner kronor jämfört med budget. Det visar delårsbokslutet för januari till april i år. Tack vare det goda resultatet kan landstinget göra vissa engångssatsningar. En av dem blir att kompensera Blekingesjukhuset för sammanlagt 20 miljoner kronor i ökade kostnader när det gäller läkemedel och vård som köpts från andra landsting. En annan satsning innebär att landstingsservice får 10 miljoner kronor för fortsatt arbete med planerat fastighetsunderhåll. Fler ambulanser och ST-läkare i psykiatrin två av satsningarna i budgeten Två nya ambulanser och två akutbilar ingår bland satsningarna i landstingets budget för år Redan i höst kommer två nya ambulanser att sättas in under dag- och kvällstid, en i västra och en i östra Blekinge. Men satsningen på att förstärka akutsjukvården stannar inte där. Två så kallade akutbilar kommer nämligen också att köpas in. Det handlar om vanliga personbilar som är utrustade med larm- och kommunikationsutrustning och Landstingets politiska organisation förändras från och med år Den mest påtagliga förändringen är att hälso- och sjukvårdsnämnden ersätts med tre olika nämnder: nämnden för Blekingesjukhuset, nämnden för psykiatri och habilitering och nämnden för primärvård och folktandvård. Det är en särskild politisk styrgrupp som kommit fram till att uppdraget för nuvarande hälso- och sjukvårdsförvaltning varit för tungt och i behov av att delas upp. Samtidigt som nya nämnder bildas upphör personalpolitiska beredningen och investerings-, service- och miljöberedningen. De uppgifter som ligger på beredningarna kommer att överföras till landstingsstyrelsens arbetsutskott. Arbetsutskottet kommer att finnas kvar i nuvarande form, liksom landstingsstyrelsen. Ytterligare en förändring är att ett ungdomsråd inrättas. Ungdomsrådet kommer inte att vara ett beslutande organ utan inrättas för att få med ungdomars synpunkter och värderingar i beslutsprocessen i de traditionella politiska organen. medicinsk utrustning. Akutbilen ger möjlighet att ta hand om och bedöma patienter och göra en första insats i väntan på ambulans. De två akutbilarna kostar tillsammans 2,9 miljoner kronor medan de båda nya ambulanserna kostar 5 miljoner kronor. En annan satsning handlar om psykiatrin och habiliteringen, där införandet av 14 nya platser för ST-läkare ska hjälpa till att förbättra tillgången till specialistläkare. Redan i dag råder brist på specialistläkare inom området, en brist som förväntas bli värre. Satsningen på nya ST-platser i psykiatrin och habiliteringen omfattar 12,6 miljoner kronor under tre år. För att locka och behålla medarbetare satsar landstinget under tre år även 21 miljoner kronor på att skapa konkurrenskraftiga löner. Ytterligare prioriterade satsningar är bland annat att inrätta en barnlots som ska hjälpa barn med psykisk ohälsa som besöker vården, att höja åldersgränsen för gratis preventivmedel och att förstärka förtroendenämnden. Den politiska organisationen förändras För att kunna betjäna den nya politiska organisationen kommer även landstingets administration att ändras. Landstingsdirektören har fått i uppdrag att se över hur de administrativa resurserna till respektive förvaltning behöver ändras. Även ett antal regelverk behöver upprättas kring den nya organisationen. 12

13 Nya lokaler och nytt namn Den 13 juni slog Tullgårdens vårdcentral, tillsammans med jourcentralen och barnhälsovården, upp dörrarna till sina efterlängtade nya lokaler vid Bergåsa station i Karlskrona och med det nya namnet Wämö vårdcentral. Att det kan ta ett tag innan namnbytet sätter sig hade avdelningschefen Christin Svensson redan vid invigningen blivit varse. Jag har svarat Tullgården i telefon tre gånger hittills i dag Psykiatrins förvaltningschef Tina Möller sade skämtsamt till avdelningschefen Christin Svensson att hon var glad att vårdcentralen hittat hem, eftersom de under sina år som Tullgården kört bort psykiatrin från flera lokaler. När jag sade till personalen att vi skulle flytta vecka 24 var det knappt någon som trodde på mig, säger vårdcentralschefen Boris Svensson. Alf Engström är före detta verksamhetschef för Tullgårdens vårdcentral. Han kämpade i många år för att vårdcentralen skulle hitta sin plats. Anders Rehnholm, förvaltningschef för primärvården, uppvaktade med två tavlor från sitt eget kontor tavlor från den ursprungliga Tullgårdens vårdcentral. Jag tror att patienterna är positiva. Framför allt är de nog glada att slippa ta sig upp för backen, säger distriktssköterskan Sophie Philipsson som gladdes åt flytten. Per Johansson, förvaltningschef för landstingsservice, lämnade över ett e-kort i storformat till Christin Svensson innan det blågula invigningsbandet klipptes. 13

14 Miljöstrategen Camilla Schön, förvaltningschefen Anders Rehnholm och avdelningschefen Lis Blückert kan se tillbaka på ett framgångsrikt arbete med att miljöcertifiera den landstingsägda primärvården. Alla vårdcentraler i länet, såväl landstingets som de privata, har därmed ett miljöcertifikat. Gröna och stolta förvaltningar Redan resultat Stoltheten är stor hos såväl primärvården som folktandvården. De båda förvaltningarna har arbetat för att bli miljöanpassade och har blivit eller kommer inom kort att bli miljöcertifierade. Det här har väckt stort engagemang och är kul, även om vi ärligt talat inte var så glada på förhand, säger primärvårdens förvaltningschef Anders Rehnholm. Primärvårdens miljöcertifiering var nämligen ett krav enligt reglerna för Hälsoval Blekinge, regler som omfattar såväl privata som landstingsägda vårdcentraler. För att få ett miljöcertifikat enligt den internationella standarden ISO som reglerna krävde, behövde förvaltningen bygga upp ett ledningssystem för miljöarbete. Det är ett sätt att standardisera arbetet för att påverka miljön mindre. Ledningssystemet utgår samtidigt hela tiden från den egna verksamheten och de mål verksamheterna sätter upp och arbetar för att ständigt förbättra, berättar miljöstrategen Camilla Schön, som varit projektledare för primärvårdens arbete. De mål primärvården i Blekinge satt upp och redan kommit långt med att förbättra handlar om källsortering, pappersförbrukning, farlig plast, läkemedel och bilbränsle. Nu är primär-vården inte ensamma i landstinget om att ta fram ett miljöledningssystem. Även folktand-vården har förberett för att kunna få samma ISO-certifikat. Vi vill profilera oss och vara attraktiva i konkurensen om personal och patienter gentemot privata vårdgivare, säger förvaltningschefen Håkan Bergevi. Primärvården fick sitt certifikat tidigare i år. Folktandvården väntar på den granskning som föregår certifieringen. Så här bra har primärvården lyckats med sina mätbara mål mellan april 2013 och april 2014: Mängden brännbart avfall har minskat med 28 procent, vilket motsvarar 48 ton. Pappersförbrukningen har minskat med 18 procent. Användningen av arbetshandskar med miljöfarlig PVC-plast har minskat med 79 procent och handskar med PVCplast har nu tagits bort ur landstingets ordinarie sortiment. Andelen tankningar med bensin har minskat med 29 procent. Genom att i stället tanka leasingbilarna med etanol har koldioxidutsläppet minskat med 24 procent. Fler röster om primärvårdens och folktandvårdens miljöcertifiering Revisorerna hittade bara 7 avvikelser i en verksamhet med 450 medarbetare vid flera olika enheter. Mycket bra, skrev de. Lis Blückert, avdelningschef i primärvården Förvaltningarna bidrar till att minska landstingets miljö- och klimatbelastning betydligt och sparar dessutom pengar genom minskat resursutnyttjande. Annika Christensson, miljöchef Mycket av vårt miljöarbete syns inte för patienterna, men de ska känna sig trygga i att veta att vi alltid källsorterar vårt avfall och använder material efter bästa möjliga miljöval. Maria Kjellberg, projektledare för folktandvårdens arbete 14

15 RETRO 1984 förutspåddes bli datorns år Årtalet är namnet på en dystopisk framtidsroman av George Orwell. Men 1984 var också året som förutspåddes bli genombrottsåret för datorer i Landstinget Blekinge. Detta enligt landstingets dåvarande personaltidning Blekingetinget. Puls vänder blad och reser 30 år bakåt i tiden. Landstingets personaltidning på 80- och 90- talet hade samma format och papperskvalitet som de flesta morgontidningar har i dag, till exempel Blekinge Läns Tidning och Sydöstran. Omslaget till nr pryds av en stämningsfull, svartvit bild, där en opererande läkare håller en kniv som blänker. Över tre sidor inne i tidningen får vi följa kärlkirurgen Thomas Troëng, en glad gamäng som pratar gärna och mycket, med utvikningar åt olika håll, och hans operationslag. Det är en slags artikel som skulle kunna förekomma i dagens Puls. Reportaget om en robotoperation i Puls nr 1 i år kan sägas vara ett slags syskonreportage. Artiklar går igen En genombläddring av Blekingetinget nr visar fler teman och artikeltyper som går igen genom årtionden. En förvaltning (psykiatrin) ska omorganiseras och ett projekt ska ge jobb till unga arbetslösa. Andra artiklar vittnar om att vården för 30 år sedan såg annorlunda ut och att landstinget var en större organisation. Vi får läsa om Lindemohemmet, ett landstingsägt boende för utvecklingsstörda och om Pålyckehemmet för missbrukare, också det i landstingets regi. Vitbok Än mer iögonfallande är en helsidesartikel om en vitbok, ett ord som i dag oftast bytts ut mot policydokument. I den beskrivna vitboken har patienter och personal fått presentera önskemål, krav och förslag i stort och smått. Det hela har tryckts som en bok som skickats ut till bland annat nyckelpersoner inom sjukvården och politiker. Syftet är att väcka eftertanke och stimulera till diskussion. Innehållet rymmer frågor om patientens integritet och bristande kommunikation mellan patient och personal. Vissa tips är mer konkreta än andra. Lägg alla snarkare i samma rum, föreslår någon. Debatt Tidningen innehåller även debattsidan Ordet är fritt. En som på denna sida argumenterar för att förändra psykiatrin är Mats Johansson, som i signaturen skriver skötare men även landstingspolitiker för socialdemokraterna, då liksom nu det ledande partiet. Att ta plats med politiskt stämplade argument i personaltidningen tycktes på den här tiden inte vara något problem. Så här såg den ut anno 1984, landstingets personaltidning Blekingetinget. Men det uppslag som suger till sig blickarna allra mest är ändå det om datorer. Vinjetten Datorn kommer leker med föreställningen att datorernas ankomst blir något omvälvande som kanske rentav upplevs som lite hotfullt. Inte undra på det. Dagens användarvänliga och grafiskt attraktiva system är vi ännu inte i närheten av år Det talas om satsvisa bearbetningar och interaktiva system och man kan ana att många som är vana vid pärmar och kortregister känner sig lite vilse och obekväma över datorernas förstående intåg. Likväl tycks suget efter datorer vara stort. De här yrkesgrupperna anser sig behöva datorn lyder rubriken till en underartikel som låter förstå att det minsann inte är aktuellt att strössla med datorer överallt i organisationen. Blekinge beskrivs även som ett av de sista landstingen som inför datorer och dataterminaler i det dagliga arbetet. Det beror bland annat på att landstinget är litet och därmed haft begränsade resurser jämfört med stora landsting, konstaterar Blekingetinget nr Ur Blekingetinget nr Man kan säga att det är i huvudsak två olika sätt att använda datorer som är aktuella. Det är ADB-system som bygger på satsvis bearbetning respektive interaktiva system. Satsvisa bearbetningar innebär att man sänder iväg underlag för bearbetning och får tillbaka datalistor. Det interaktiva arbetssättet innebär att man via en dataterminal kan kommunicera direkt med datorn och få svar omedelbart. Det interaktiva systemet har också ett flertal spärrar så att man i princip inte skall kunna göra fel. Om man matar in felaktig information slår datorn larm genom att avge en signal. 15

16 Ny tjänst för att hitta och jämföra hjälpmedel 1177 Vårdguiden har lanserat ett webbaserat stöd för alla som använder, eller tror sig behöva använda, hjälpmedel. Även anhöriga som vill ha mer information kan dra nytta av tjänsten som finns i Tema Hjälpmedel på 1177.se. Vi har samlat all information om hjälpmedel på samma ställe, vilket kommer ge en bättre överblick för hjälpmedelsanvändare. Det blir lättare att se vad som finns, vad det kostar, vilka rättigheter man har och hur man går till väga för att få ett hjälpmedel, säger Bengt Dahlberg, verksamhetschef för hjälpmedelscenter i Blekinge. Palliativa vårdplatser i bruk Fem specialdesignade vårdplatser för svårt sjuka patienter invigdes på Blekingesjukhuset i Karlskrona i maj. Vårdplatserna är ännu ett steg i en utbyggnad av den palliativa vården i länet. Under året som gått har landstinget även skapat ett specialiserat vårdteam i östra Blekinge, motsvarande vad som sedan tidigare finns i västra Blekinge, och ett länsövergripande konsultteam. Palliativ vård handlar om att lindra smärta och ge svårt sjuka patienter en så god livskvalitet som möjligt. Den ges av många verksamheter och till patienter på olika platser, det kan vara det egna hemmet, ett särskilt boende eller en vårdavdelning på sjukhuset. En del av dessa patienter kan behöva specialiserad palliativ vård på sjukhus och det är för dessa som de nya platserna på medicinklinikens avdelning 57 skapats. De består av handikappanpassade enkelrum med toalett och dusch och möjlighet för närstående att sova över. Tillsammans med de fem platserna som sedan tidigare finns på sjukhuset i Karlshamn kan Blekingesjukhuset nu erbjuda tio platser för specialiserad palliativ vård. Ett av fem nya specialrum för pallitativ vård. Medarbetare: Gör din vilja känd! Tillgången till organ är mycket viktig för hälso- och sjukvården och för alla och en var. Därför behöver fler medarbetare i landstinget göra sin vilja känd. Genom att tydligt säga ja eller nej till att donera dina organ gör du det dessutom lättare för dina närstående, säger överläkare Marie Svennerud, tillika donationansvarig, som tillsammans med kommunikationsdirektören Madeleine Flood håller i planeringen av en informationskampanj som ska få fler medarbetare att ta ställning. Faller bort De allra flesta människor kan efter sin död bli organdonatorer men många donatorer faller bort för att de inte tydligt berättat att de vill donera sina organ. Då blir det upp till de närstående att tolka den avlidnes vilja och då säger de ofta nej. Just därför är det mycket viktigt att man själv tar ställning medan man fortfarande kan, säger Marie Svennerud. Flera sätt Det finns flera sätt att meddela om man kan tänka sig att donera sina organ eller inte. Ett sätt du kan göra din vilja känd på är att informera dina närstående. Du kan också anmäla dig till donationsregistret på webbplatsen eller fylla i ett donationskort som till exempel finns på apotek och vårdcentraler. Det finns även ett digitalt donationskort som du kan fylla i och spara i din telefon. Det når du via webbplatsen Vi kommer också se till att det finns donationskort på arbetsplatserna som man enkelt kan fylla i, säger Madeleine Flood. En film om organdonation spelas också in. Den kommer att visas på arbetsplatser i landstinget och finnas tillgänglig för allmänheten via landstingets Youtube-sida. Kampanjen startar i samband med donationsveckans början den 7 oktober. Då kan den som vill också hjälpa till att sprida budskapet om organdonation vidare till vänner och bekanta, till exempel genom att dela eller gilla den information som kommer läggas ut i olika sociala medier som exempelvis Facebook och Youtube. 16

17 Personalen vårdskadans andra offer När misstag i vården upptäcks är det självklart att snabbt sätta in åtgärder för patienten. Men att ta hand om den personal som varit inblandad i misstaget är inte lika självklart. Väldigt få erbjuds eller söker själva professionellt stöd, säger Magna Andreen Sachs. Hon är docent vid Karolinska institutet i Stockholm, där hon genomfört en intervjustudie med 21 personer som varit inblandade i händelser som lett till lex Maria-anmälan under 2009 till 2010, de flesta läkare eller sjuksköterskor. Studien visar att personalen påverkas känslomässigt under lång tid av att vara med en sådan händelse. Nedstämdhet, skuld, skam, oro och sömnsvårigheter är återkommande teman i Magna Andreen Sachs intervjuer, liksom tvivel på sig själv i yrkesrollen. Erkänner inte risker I det läget är omgivningens bemötande oerhört viktigt, liksom klimatet och kulturen på avdelningen. Vi hamnar lätt i fällan att vi inte erkänner eller diskuterar risker och misstag. Det leder till att ansvaret när något går fel upplevs som personligt. I stället, menar Magna Andreen Sachs, borde man se avvikelser och vårdskador som systemfel. Finns det utrymme för misstag kommer misstag att ske förr eller senare. Hon efterlyser också det som så få av hennes intervjupersoner sade sig ha fått: omedelbart och professionellt stöd. Professionella stödsamtal borde vara obligatoriska. Men lika viktigt är att den som har varit med om händelsen får vara en aktiv del av arbetet med att analysera och rapportera den. Då är det också viktigt att den processen kommer igång tidigt, säger Magna Andreen Sachs, som föreläste vid Landstinget Blekinges patientsäkerhetsdag. Underskattar påverkan En av många som lyssnade var Blekingesjukhusets chefläkare Peter Janson, som menar att Landstinget Blekinge och andra landsting varken är bättre eller sämre än Stockholm på att ta hand om personalen vid händelser som leder till lex Maria. Något gediget systematiskt stöd finns inte. Det är ganska mycket upp till varje avdelning och chef som det ser ut i dag. Jag tror att vi tyvärr underskattar hur sådana händelser påverkar oss känslomässigt. Däremot menar Peter Janson att han och övriga chefläkare alltid strävar efter att lex Maria-processen ska gå snabbt och att de inblandade ska vara involverade. Han menar också att anmälan och även granskningen av anmälan utgår från perspektivet att det handlar om systemfel och inte fel hos individer. Inspektionen för vård och omsorg pekar sällan ut någon enskild yrkesutövare, säger Peter Janson. Magna Andreen Sachs docent vid Karolinska institutet. Kontakta landstingshälsan Få väljer att söka hjälp, visar Magna Andreen Sachs studier. Men för den som varit med om en svår eller jobbig händelse finns ändå hjälp att få. Kontakta landstingets företagshälsovård, landstingshälsan, på anknytning Du kan alltid kontakta landstingshälsan utan att först tala med din chef, men om kontakten blir långvarig kan det behövas att chefen är involverad. Det kan ofta vara bra om chefen och medarbetarna på arbetsplatsen blir delaktiga. Man är ju sällan själv i det som hänt, även om man kan känna så. Att dela upplevelsen och bördan är ofta bra, säger Ann-Louise Ottosson, chef för landstingshälsan. Förutom individuellt stöd erbjuder landstingshälsan stöd till hela arbetsgrupper och till chefen på avdelningen där händelsen har inträffat. 17

18 Vilka webbplatser besöker du? Tipsa Puls läsare om en bra webbplats! Kristina Andersson, käkkirurgiska kliniken Jag läser matsedeln på intranätet, Fass i arbetet och privat Dagens industri de har bra nyheter. Ann-Kristin Blomquist, arbetsterapiavdelningen i Karlskrona Snygg av en anledning När landstinget lanserade sin nya webbplats i juni var det ett ord som ofta återkom i medarbetarnas recensioner: snygg. Det finns en anledning till att den uppfattas så, menar webbredaktören Jens Qwarngård. Den går mer i linje med hur en modern webbplats förväntas se ut, med stora ytor att klicka på. Startsidan är inte plottrig och full med information, som sin föregångare, säger Jens Qwarngård. Det var år 2007 som senast genomgick en ansiktslyftning. Då fanns varken smarta mobiltelefoner eller surfplattor, saker som på senare år förändrat hur Sveriges invånare söker information på internet. Deti sin tur har knuffat webbplatsernas utseende i en ny riktning. SMHI, för att se om det blir regn eller sol. Plus nyhetssidor. Göran Fredriksson, avdelningen för medicinsk teknik, Karlskrona Prisjakt.se. Där jämför jag gärna priser på elektronik. Lockar besökare Landstinget har i ärlighetens namn inte hängt med förrän nu. Den förra versionen av var inte lätt att använda med mobilen, erkänner Jens Qwarngård. En snygg och tydlig design gör det inte bara lättare att besöka webbplatsen utan lockar även användarna att stanna kvar. När vi söker information via exempelvis Google är vi vana vid att bara var femte träff är relevant, visar undersökningar. Det var något som Jens och hans kollegor tog fasta på när de gjorde om landstingets webbplats. Vi väljer snabbt att lämna en sida som inte uppfattas som relevant. Därför är det viktigt att vara tilltalande och tidigt och tydligt presentera vad webbplatsen eller webbsidan handlar om. Nästa utmaning Förutom allt beröm har webbplatsen också fått en del kritik för att den innehåller information som inte är aktuell. När nu utseendet är uppdaterat är det nästa utmaning för alla som arbetar med webben. Vi behöver tydligare riktlinjer och krav på faktaansvariga för alla webbsidor. Den som är expert på det aktuella området måste stå bakom informationen. David Larsson, landstingsdirekörens stab SKL i jobbet, småkikar på Blocket och Tradera privat och så letar jag gärna efter vinylskivor med hårdrock. Där kan jag tipsa om Record Heaven. Intranätet Va snygg! Hoppas verkligen att vårt intranät kommer att bli lika rent och snyggt! Postad av Anonym [ ] Hemsida Fint o lätt att hitta Postad av Anonym [ ] Snyggare men lika dålig kvalité Tråkigt att ni inte har bättre koll på informationens aktualitet. Mycket är rent av fel. Har funnit många fel i kontaktuppgifter och ansvar och organisation. Rutiner bör sättas för granskning, revidering och publicering Postad av Tristan [ ] 18

19 A N S L A G S TA V L A N Har du flax i Puls fågeltävling? gsservices entusiasten Claes Håkansson vid landstin I Puls nr 1 intervjuade vi fågel- och foto a de mm estä tävling. Ditt uppdrag blir att artb stab. Tre av Claes bilder är nu med i vår Är e.se. mejl till små liven och skicka dina slutsatser i ett en ingen kan det bli du som får kvittera ut du skicklig på fåglar och har flax i lottn. de tre du gillar bäst inramad förstoring av den fågelbild av 1 Sylf-pris 2 Läkare fick pris Infektionsläkaren Henning Montelius och gynekologen Göran Björk blev årets pristagare när Sveriges Yngre Läkares Förening (Sylf ) i Blekinge delade ut pris till årets handledare. Priset delas varje år ut för att uppmärksamma två personer som utmärkt sig extra mycket genom fin klinisk handledning. Alla underläkare i Blekinge är välkomna att lämna in nomineringar och motiveringar. Utöver blommor, diplom och ära får pristagarna kronor vardera, en summa som finansieras av landstinget. 3 Besök oss gärna på facebook! ng etb lek ing e fac eb oo k.c om /la nd sti Göran Björk Henning Montelius 19

20 M I L J Ö M Ä R K T T R Y C K S A K Avsändare: Landstinget Blekinge, Karlskrona Många fördelar med e-tjänster När vi fick resultaten redovisade av hur många av våra patienter som använder e-tjänster för att ha kontakt med vårdcentralen blev jag både glad och undrande. Vi i Sölvesborg låg bland dem som hade flest användare. Men siffran var trots allt låg. Vad berodde det på? Jag började intressera mig extra för detta och insåg snabbt att nästan ingen av oss i organisationen visste riktigt hur e-tjänsterna fungerade, så vi kunde inte stötta och visa patienterna. Vet inte vi hur de fungerar så kan vi inte heller begära att våra patienter ska veta det. En framgångsfaktor och ett mål är att ha god tillgänglighet till vård, behandling och information för patienter och medborgare. I detta ingår bland annat att våra medborgare och patienter ska känna till 1177-konceptet och att andelen ärenden som sköts via e-tjänster ska öka. Vid varje medarbetarsamtal fick var och en som arbetar vid Sölvesborgs vårdcentral som ett individuellt mål att lära sig e-tjänster. Vi bjöd hit Jannice Jonasson som är projektansvarig för e-tjänster i landstinget. Hon gick igenom e-tjänster på en arbetsplatsträff. Vi tackade ja till att 1177 kom hit och berättade om sin verksamhet, allt för att vi själva skulle lära oss hur den fungerar. Vi beställde även informationslappar om 1177 och e-tjänster som vi skickar hem till patienterna med kallelser eller efter att vi tagit emot samtal om receptförnyelse. Vi gjorde ett personligt utskick till alla som är listade på vårdcentralen och informerade dem om hur de via e-tjänster snabbare når oss vid receptförnyelse. Om någon patient mejlar till vår vanliga brevlåda om receptförnyelse, mejlar vi tillbaka och informerar dem om att de får använda e-tjänster för att göra sin beställning. Vi informerar dem även om att säkerheten och sekretessen är hundraprocentig. Dessa åtgärder har varit en framgångsfaktor och vi har bara de senaste månaderna ökat andelen användare av e-tjänster med cirka 20 procent jämfört med samma period förra året. Vi erbjuder patienter som kommer till vår tobaksavvänjning att via Min hälsoplan och andra e-tjänster regelbundet få stöttning och peppning för framgång. Patienten använder sin smartphone, surfplatta eller dator. De får pushnotiser med frågor eller påminnelser, vilket underlättar för patienten och distriktssköterskan att ha tätare kontakt. Vi ser förmånen med att kunna uppmuntra och stötta direkt istället för att vänta tills nästa besök, som kanske är fyra veckor senare. Min hälsoplan införs även på inkontinensmottagningen, där vi ser fördelen med smidig inrapportering och minskat antal besök på vårdcentralen. Min hälsoplan är ett verktyg för att underlätta för patienterna, att respektera deras tid och möta efterfrågan i vården på ett smidigt sätt. För att lyckas i arbetet med e-hälsa tror jag att det är jag som chef som måste förstå nyttan med e-tjänster och få mina medarbetare att lära sig dem och känna sig säkra på vad det är de erbjuder. Jag ser fram emot att vara med i ett projekt där vissa av våra besökstider blir bokningsbara direkt av patienterna via e-tjänster. Det innebär att vi underlättar för patienterna att själva få ta ansvar för när de kan komma och att de direkt kan få ett svar på vilken tid som erbjuds. På detta sätt ökar vi tillgängligheten i telefonen till vårdcentralen och personalen kan, genom att frigöra tid till annat viktigt arbete, på sikt få en bättre arbetsmiljö. Agneta Sjöstrand, avdelningschef, Sölvesborgs vårdcentral 20

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga investeringar

Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga investeringar Landstingsservice 2014-05-06 Dnr 2011/0573 Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-156 26 Ombyggnad av Mälarsjukhuset för samlad geriatrisk vård Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet

Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet YTTRANDE 1(3) 2013-09-25 LJ 2012/863 Landstingsfullmäktige Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet - att behovet av utbildnings-

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Per Johansson Förvaltningschef

Per Johansson Förvaltningschef Landstingsservice Stab Per Johansson 2014-06-23 Dnr 2011/0573 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Kompletterande information gällande igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND.

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. Till dig som bor på Öland och vill veta mer om landstingsvalet den 14 september. FRAMTIDSPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA I KALMAR LÄN "EN NÄRA SJUKVÅRD ATT VARA STOLT ÖVER"

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer