Sjukhusavdelning i Sverigetoppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusavdelning i Sverigetoppen"

Transkript

1 3 /14 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Sjukhusavdelning i Sverigetoppen 3 60 år i barnens tjänst 10 Grönare vård14 Patientlagen utmanar 4 landstinget

2 Omslagsbild: I väntrummet på barnoch ungdomsmottagningen i Karlshamn välkomnas man av bland annat ett troll. Foto: Ulrica Kalmerlind AKTUELLT: Teamarbete i Sverigetoppen Avdelning 36 vid Blekingesjukhuset tillhör de bästa i landet på att ta hand om patienter efter fallskador. AKTUELLT: Så fungerar patientlagen Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Men vad innebär den för oss i Landstinget Blekinge? AKTUELLT: Flera nya byggnader väntas Blekingesjukhusets skyline förändras när sjukhuset rustas upp. AKTUELLT: Viktig undersökning stundar I november kommer den nya medarbetarundersökningen som en länk i ett mejl till alla medarbetare. PROFILEN: Han har Karlshamn i sitt hjärta Hjärtläkaren Steen Jensen berättar om varför han stannat så många år i Karlshamn och Landstinget Blekinge. AKTUELLT: Landstingets ungdomligaste 60-åring Barn- och ungdomskliniken blickar tillbaka på 60 års historia och en fascinerande utveckling av barnsjukvården. KLUBBAT OCH KLART: Fler ambulanser en av satsningarna i budgeten Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen. MINGEL: Vårdcentral med nytt hem och nytt namn Efter flera år i provisoriska lokaler har Tullgårdens vårdcentral fått nya permanenta lokaler på sjukhusområdet och byter samtidigt namn till Wämö vårdcentral. AKTUELLT: Grönare primärvård och folktandvård Två av landstingets förvaltningar har fått miljöcertifikat. RETRO: 1984 datorernas år Puls tittar i ett 30 år gammalt nummer av sin föregångare, personaltidningen Blekingetinget. AKTUELLT: Fler ska göra sin vilja känd Landstinget genomför en rad insatser för att fler medarbetare ska berätta att de vill, eller inte vill, donera sina organ när de dör. MÅ BRA: Vårdskadan ett trauma även för personalen Vårdpersonalen påverkas känslomässigt när en patient fått eller riskerat att få en vårdskada. Men få erbjuds eller söker professionell hjälp. KOMMENTERAT: Landstingets nya, snygga webb När landstinget gjorde om sin webb gjorde medarbetarna tummen upp. Snygg, skrev många på intranätet. ANSLAGSTAVLAN: Fågeltävling Tre fågelbilder av landstingets fågel- och fotoentusiast Claes Håkansson. Ditt uppdrag: artbestämma fåglarna. KRÖNIKÖREN: Agneta Sjöstrand Förnuft och känsla Det är lätt att ta det vi har här och nu för givet. Lika lätt är det att glömma bort hur det egentligen var förut. Men när det gäller det senare kan man i alla fall få ledtrådar om man tittar i gamla tidningar. I våras kom jag över en liten samling med nummer av landstingets personaltidning från 80- och 90-talet. På sidan 15 kan du läsa mer om vad jag hittade i några av dem. Hemma har jag buntar med gamla tidningar som jag älskar att bläddra i. En av dem är Tennistidningen, som gavs ut under det svenska tennisundrets glansdagar. Referat och resultat i all ära, men minst lika intressant är allt annat som går att utläsa ur ett nummer från, säg Som hur redaktionschefen i sin krönika presenterar det nya löftet Catarina Lindqvist och fäster störst vikt vid hennes utseende och behagliga charm. Så där hade man tack och lov inte kunnat porträttera damidrott i dag, tänker jag och bläddrar vidare till ett par reklamannonser. Så många ord och förnuftiga argument för att vi ska köpa en Snickers eller Tretorns senaste modell. Helt olikt dagens reklam, som är fåordig och oftast helt satsar på att förmedla en känsla som ska få oss att köpa. Jag tycker att det säger en del om vår utveckling från nyttosamhälle till upplevelsesamhälle. Förnuft och känsla kan ibland ställas emot varandra. Förnuftet säger till exempel att jag knappast lär behöva ha kvar min kropp och mina organ när jag dör. Och inte kan jag spara den till min familj, att ta fram och titta på ibland. Den kommer ju att ruttna och bli läskig. Så det måste bli kremering. Men innan dess kanske något kan återanvändas för att rädda ett liv eller göra nytta för någon annan människa. Självklart ställer jag upp på detta. Ta vad ni behöver! Ändå har jag aldrig registrerat mig som organdonator. Jag har bara inte hunnit, kanske jag ursäktar mig. Men jag anar att det beror på något annat. En känsla som bromsar mig. Den obehagliga känslan att min kropp, som jag tar så för given, inte för alltid ska vara min. Och att min plats inte alltid ska vara jordelivet. Att skriva in sig i ett donationsregister är att en gång för alla erkänna att man ska dö. Och jag värjer mig gärna från den känslan på de sätt jag kan. På sidan 16 berättar vi om hur landstinget arbetar för att få fler medarbetare att aktivt ta ställning för, eller emot, att donera sina organ. Så hur blir det för din del, Jens? Ska känslan få segra över förnuftet. Ja, ibland, tycker jag. Men inte alltid. Så nu är det jag som går och handlar mig några Snickers och ett par Tretorn. Sedan ska jag anmäla mig till donationsregistret. Nu har jag lovat det skriftligen. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2

3 Geriatrikens team tillhör Sverigetoppen Smarta lösningar och engagerat arbete har gett resultat. Geriatriska avdelningen 36 är bland de tre bästa i Sverige på att rehabilitera patienter som brutit höften. Snabbt omhändertagande och tajt teamarbete är två viktiga orsaker, menar avdelningschefen Lotta Nyström. Direkt till röntgen Det var i senaste upplagan av Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser som det visade sig att Blekingesjukhusets geriatriska avdelning låg på topp tre i Sverige när det gäller att framgångsrikt rehabilitera patienter med höftfraktur till följd av fallolycka. En av nyckelfaktorerna till att vi kan göra ett bra arbete är att patienten kommer hit snabbt. Vi har tagit bort akutmottagningen, som är en helt onödig instans för en gammal person som brutit höften. I stället körs patienterna direkt till röntgen, som tar cirka 30 minuter, och sedan har vi dem hos oss, förklarar Lotta Nyström. Snabb inläggning leder i sin tur till att patienten snabbare kommer till operation för att laga höften eller byta ut den mot en protes. Och ju snabbare ingrepp, desto större chans att överleva det trauma som en höftfraktur innebär, visar statistiken. Men arbetet för att patienten ska bli bra igen har bara börjat när patienten lämnar operationssalen. Det är nu som teamet tar vid, säger Terese Eriksson. Börja träna Hon är sjukgymnast och tillsammans med en arbetsterapeut och övriga i teamet är hon en nyckelperson för att få patienten på benen efter brott och operation. Att komma upp så fort som möjligt och börja träna är mycket viktigt för rehabiliteringen. Patienten är medtagen, ofta undernärd och inte alltid lätt att motivera, säger överläkaren Christina Smedberg. Men vi ger oss inte i första taget, ler My Almqvist, sjuksköterska. En favorithistoria är den om patienten som varit bonde i hela sitt liv och gick med på att börja träna först när personalen kunde motivera nyttan med träningen i lantbrukartermer. På plats hela tiden Vid geriatriska avdelningen 36, som tillhör medicinkliniken, har man sina egna sjukgymnaster och arbetsterapeuter, vilket är relativt ovanligt. Många geriatriska verksamheter lånar i stället in dessa kompetenser som konsulter från rehabiliteringskliniken. 36:ans modell är avgörande för deras goda resultat, menar Terese Eriksson. Vi är på plats hela tiden och kan själva bedöma var och när vi kan göra nytta. Vi ser när patienten har bäst förutsättningar att orka träna. Siv Eriksson från Ronneby tillsammans med hela det team som tar hand om henne på avdelning 36: Marléne Silvring, undersköterska, Lotta Nyström, avdelningschef, Christina Stenberg, överläkare, Jenny Dohlin, arbetsterapeut, Terese Eriksson, sjukgymnast och My Almqvist, sjuksköterska. 3

4 Integritet, självbestämmande och delaktighet Så fungerar den nya patientlagen Patientlagen i sammanfattning Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs även att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patienten ska dock få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa. Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Lagen träder i kraft den 1 januari Källa: Regeringskansliet Vid årsskiftet får Sverige en patientlag. Vad innebär den nya lagen? Planeringsoch utvecklingsdirektören Gunilla Skoog och Ronny Andersson, chef för förtroendenämndens kansli, tillhör de personer i Landstinget Blekinge som har bäst koll på den saken. Hälso- och sjukvårdslagen är gammal och många andra lagar har tillkommit som säger ungefär samma sak. Men främst av allt behövs en lag som speglar ett nytt förhållningssätt till patienten, säger Gunilla Skoog. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet, skriver regeringen i sin sammanfattning av patientlagen. Till skillnad från hälso- och sjukvårdslagen har den nya lagen ett tydligt fokus på patienten. Historisk syn på patienten Ronny Andersson blickar bakåt i historien för att hitta förklaringen till hur hälso- och sjukvården hittills har sett på sina patienter. Han påminner om att den moderna sjukvården har sitt ursprung i romartidens fältsjukhus och i medeltidens klosterverksamhet. Det gör att vi fortfarande lever nära föreställningen om att patienten ska vara lydig och tacksam. Även om de allra flesta får ett bra bemötande är integritet, självbestämmande och delaktighet alltjämt ingen självklarhet för den som kommer till hälso- och sjukvården, resonerar Ronny Andersson. Sist i Norden Sverige är heller inte ett föregångsland inom området. Vi är sist i Norden med att införa patientlagstiftning, och när det kommer till lagens viktiga område delaktighet ligger vi långt efter täten i världen. Det visar en undersökning mellan ett antal länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I Sverige är bara 15 procent av alla patienter med en kronisk sjukdom delaktiga i sin behandling, medan motsvarande siffra i föregångslandet Schweiz är 50 procent, visar undersökningen. Utmaningar för landstingen Patientlagen kommer att innebära en rad utmaningar för landstingen och regionen. Exempelvis utvidgas patienters rätt att få förnyad medicinsk bedömning, och kravet på information till patienter skärps. Nu har vårdgivaren inte bara 4

5 Barn och vuxna som inte kan fatta beslut för egen räkning ägnas särskild uppmärksamhet i patientlagen, som fokuserar på integritet, självbestämmande och delaktighet. Det är dags att låta patienten komma in, menar Ronny Andersson och Gunilla Skoog. Hepatit B-vaccinering av barn införs Socialstyrelsens nya rekommendationer säger att vaccinering mot hepatit B ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Landstinget Blekinge ställer sig i ett remissvar bakom rekommendationerna. Vaccinet ges vid tre och en halv månaders och ett års ålder i kombination med andra vaccin. Det blir därför inga extra sprutor för barnen att ta till följd av det utökade vaccinationsprogrammet. Hepatit B är ett virus som leder till inflammation i levern. skyldighet att informera utan även att se till att patienten har förstått informationen. Detta oavsett ålder, mognad, språkbruk och andra individuella variationer. Lagen säger också att patienten ska ha möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det betyder att en patient kan vända sig till ett annat landsting, där man till exempel ger ett läkemedel som vi inte har i vårt landsting. Det blir nämligen inte längre det egna landstingets vårdutbud som sätter gränsen för vilken vård man har rätt att få. Patienter från hela landet Omvänt blir Landstinget Blekinge skyldigt att planera inte bara för att ta emot Blekinge bor utan också patienter från hela landet. En annan förändring är att du har rätt att lista dig vid en vårdcentral i ett annat landsting, inte bara i ditt hemlandsting. Det kan till exempel vara intressant för den som bor i östra Skåne men har sin arbetsvardag i Sölvesborg, menar Gunilla Skoog. Patientlagen innebär en utjämning av regionala olikheter i vårdutbud och kvalitet, vilket är bra, säger Ronny Andersson. Vårdens skyldigheter Hälso- och sjukvårdslagen, som i dag är den tyngsta lagen för hälso- och sjukvård, kommer inte att tas bort, men innehållet ändras så att det passar ihop med patientlagen. Gunilla Skoog och Ronny Andersson poängterar att patientlagstiftning varken i dag eller efter årsskiftet handlar om rättigheter i juridisk mening utan om vårdens skyldigheter. I Sverige är det inte aktuellt med USAmodellen, med stark juridisk rätt och stor möjlighet för patienter att stämma vårdgivare, konstaterar Ronny Andersson. Bli ambassadörer Kommer lagen att göra nytta, då? Det beror, menar Gunilla Skoog, mycket på hur landstingen och regionerna tar den till sig. Vi måste bli ambassadörer för patientlagen, slår hon fast. Landstinget på rätt väg enligt revisorerna Revisionsföretaget EY (före detta Ernst & Young) har på uppdrag av landstingets revisorer granskat planerings- och uppföljningsprocessen i landstinget. Enligt rapporten går landstinget i rätt riktning när det gäller att styra verksamheten, men att det går att bli ännu bättre. Det handlar bland annat om att göra den styrmodell som används tydlig för alla och ha en tidplan som gör det möjligt för verksamheterna att bli delaktiga i formulerandet av målen för landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill nu se till att styrmodell och budgetprocess hanteras parallellt med reglemente och delegationsordning. Landstinget rustar för värmebölja Värmeböljor och andra kännbara effekter av väntade klimatförändringar påverkar samhället och därmed även hälsooch sjukvården. Därför har länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för anpassningar till ett förändrat klimat. Landstinget ställer sig positivt till planen, som innehåller en rad åtgärdspunkter. Bland punkter som berör landstinget märks att utveckla beredskap för värmeböljor i vården, något som är en del av landstingets kommande miljöprogram. En annan åtgärd handlar om att öka kylmöjligheterna på sjukhus och andra vårdinrättningar, men här påpekar landstinget att åtgärden bör utföras med försiktighet och efter behov. Orsaken är att kylanläggningar inte bara är kostsamma utan även så energikrävande att de skulle vara dåliga för klimatutvecklingen. 5

6 Flera nya byggnader planeras vid Blekingesjukhuset Planerna på att modernisera sjukhusvården i Blekinge innebär att sjukhusområdets skyline i Karlskrona ändras. Flera nya byggnader planeras för att möta framtidens behov. Det är vårdens behov och patienternas bästa som styr hur moderniseringen ska gå till. De senaste årens utveckling ställer krav som sjukhusets byggnader i nuvarande form inte lever upp till. Vissa kan byggas om medan andra helt enkelt är i för dåligt skick eller feldimensionerade för att möta morgondagens krav, förklarar landstingsdirektören Peter Lilja. Vården kommer att förändras på många sätt framöver, inte minst genom den medicintekniska utvecklingen, samtidigt som det ställs krav på energisnåla byggnader och lokaler som motverkar den ökade förekomsten av multiresistenta bakterier. Vid Blekingesjukhuset i Karlskrona är det drygt sex av 30 byggnader som inte är lämpliga för ombyggnad. I stället krävs nya byggnader. I Karlshamn är det en av dagens byggnader som behöver bytas ut. Senast sjukhusområdet i Karlskrona genomgick en omfattande omvandling med nya byggnader var De yngsta husen på sjukhusområdet fyller alltså 30 år medan andra är betydligt äldre. Omstridd fråga Det var tidigare i år som landstingsdirektören lade fram förslag till en tioårig investeringsplan. Planen byggde på en tidigare rapport om framtidens hälso- och sjukvård, en rapport som bland annat tagit ställning i den politiskt omstridda frågan om var sjukhusvården i Blekinge ska bedrivas. Vissa partier förespråkade ett helt nytt sjukhus på en central plats i länet. Först efter att ärendet skickats tillbaka för kompletteringar kunde landstingsfullmäktige i juni slutgiltigt fatta beslutet om att utveckla nuvarande sjukhusområden. Byggnad 13 går i graven I de kompletteringar som landstingsdirektören lämnade framgår att flera byggnader behöver bytas ut. Det gäller bland annat byggnad 13 i Karlskrona, som uppfördes i början av talet och var då ett av sjukhusets tongivande höghus. I dag rymmer byggnad 13 bland annat ögon-, öron-, näs- och halssjukvård, liksom sjukhustandvård. En annan byggnad i Karlskrona som fått sin dödsdom är byggnad 36, där mikrobiologi, patologi och cytologi huserar. Även ambulansstationen behöver ett helt nytt hus. Det gäller även ambulansstationen i Karlshamn, som är den enda byggnaden på sjukhusområdet där som helt behöver bytas ut. Det ska dock inte ses som en måttstock för hur de 3,5 miljarderna i investeringsplanen ska fördelas geografiskt. Den frågan ska avgöras i den förprojektering som nu blir nästa steg i arbetet med att förverkliga investeringsplanen, förklarar Peter Lilja. Landstingsdirektören är nöjd med att arbetet med att investera inför framtiden efter långa diskussioner fått klartecken och nu drar igång. Behoven är stora och det kommer att bli en viktig och spännande utmaning att möta dem och forma framtidens sjukhusvård i Blekinge. Rasket som ska rivas Följande byggnader vid Blekingesjukhuset är inte lämpade för ombyggnad utan ska bytas ut: byggnad 13 i Karlskrona (sjukustandvård, käkkirurgi, ögonmottagning, IT, ögon- och öronoperation) byggnad 29 i Karlskrona (ambulansstation) byggnad 33 i Karlskrona (parkeringsdelen) byggnad 34 i Karlskrona (parkeringshus) byggnad 36 i Karlskrona (mikrobiologi, patologi, cytologi) byggnad 39 i Karlskrona (operation, röntgen, städcentral, medicinteknisk avdelning) byggnad 12 i Karlshamn (ambulansstation). I samtliga fall planeras för nya byggnader, med undantag av parkeringshuset, där det kan bli aktuellt med andra alternativ än ett nytt hus. Byggnad 13 i Karlskrona. Byggnad 36 i Karlskrona. Byggnad 29 i Karlskrona. 6

7 Landstingsdirektören om Viktiga minuter för arbetsmiljön Ny omgång av medarbetarundersökningen i höst Den tar max en kvart att besvara men ger din avdelning ett gediget underlag för att förbättra arbetsmiljön på er arbetsplats. Dessutom ger den landstingsdirektörens ledningsstab en fingervisning om vad landstinget behöver arbeta med centralt. Det är snart dags för en ny omgång av medarbetarundersökningen. Det är viktigt att veta hur du som medarbetare ser på ditt arbete och din arbetsmiljö, för dig, dina kollegor och din närmaste chef men också för oss som arbetar centralt med personalfrågor, säger Jonas Kullberg, personaldirektör. Undersökningen genomförs som vanligt i formen av en anonym enkät som nås via en länk i ett e-postmeddelande. Alla anställda utom medarbetare med timlön får enkäten, med ett antal frågor kring trygghet, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, ledarskap och stämningen på jobbet. Det råder full sekretess kring dina svar, något som är mycket angeläget, särskilt eftersom frågorna kan röra känsliga ämnen. Det menar personalstrategen Ewa Jansson, som håller i arbetet med enkäten. Det är extra viktigt att vi tar chansen att ställa frågor som kan vara svåra att ställa och få ett ärligt svar på i andra sammanhang. Hot, våld och trakasserier är exempel på sådana ämnen, säger Ewa Jansson. Frågorna, som egentligen är en serie påståenden som du ska avgöra hur väl du stämmer in i, är i stort sett samma som förra gången undersökningen genomfördes, för två år sedan. I början av 2015 kommer resultatet av höstens enkät. Då får varje avdelning där minst sex medarbetare, förutom chefen, svarat på enkäten veta sitt resultat, som ska ses som ett viktigt underlag för att arbeta vidare med angelägna problem och frågor på den egna arbetsplatsen. Avdelningar där färre än sex besvarat enkäten får i stället resultatet för basenheten, det vill säga kliniken eller motsvarande. Det landstingsövergripande resultatet blir av stort intresse för Jonas Kullberg och hans medarbetare. Förra undersökningen visade att områdena arbetsbelastning och arbetsmiljö bör prioriteras. Hur har ni arbetat vidare med detta? Det nya samverkansavtalet, som trätt i kraft sedan den förra undersökningen, har mer fokus på arbetsmiljö och hälsa. Vi håller också på att göra en övergripande handbok i systematiskt arbetsmiljöarbete, ett material som ska stötta cheferna, säger Jonas Kullberg. Även de förhållanden som mäts med påståendet min kunskap och erfarenhet tas tillvara på ett bra sätt i arbetet bör prioriteras, enligt 2012 års undersökning. Hur har ni mött den utmaningen? Vi arbetar mer systematiskt med kompetensförsörjningsplaner, det vill säga att kartlägga och tillgodose den kompetens som varje arbetsplats behöver. Sommaren som var När detta nummer av Puls kommer ut är vi en bit in i hösten. Förhoppningsvis finns fortfarande lite sol och värme kvar att hämta innan vi går in i det mörka och kalla halvåret. Sommaren är alltid en speciell tid för landstinget, inte minst för Blekingesjukhuset, med alla de utmaningar och påfrestningar som följer av att medarbetarna ska ha semester samtidigt som sjukdomar och skador inte tar ledigt. Tack och lov kan vi konstatera att vi i år fixade sommaren förhållandevis väl. Till skillnad från tidigare somrar klarade vi i år kraven för att få ta del av kömiljarden under juli. Jag vet att ni har kämpat och jag vet att det funnits vissa problem. Trots förtida rekrytering lyckades vi inte täcka behovet av sjuksköterskor fullt ut, vilket inneburit övertid, dubbelpass och i enstaka fall att medarbetare fått bryta sin semester. Vi fick även stänga fler vårdplatser än planerat. Trots det flöt verksamheten på och det finns inga indikationer på allvarliga patientsäkerhetsproblem. Det ser jag som ett gott betyg till alla som bidragit till att klara den gångna sommaren. Tack alla, för er fina insats! Apropå patientsäkerhet har vi nu resultater av den patientsäkerhetskulturenkät som genomfördes i maj. Bland de högst skattade områdena i resultatet märks samarbete i vårdenheten, öppenhet i kommunikationen och närmaste chefs agerande. Mindre bra betyg ger medarbetarna åt bland annat arbetsbelastning, benägenhet att rapportera och högsta ledningens stöd, även om det sistnämnda faktiskt är det som förbättrats mest sedan den förra mätningen. Jag gläder mig åt det som fungerar och tar samtidigt de problem som finns på fullaste allvar. Jag har redan tagit emot förslag på åtgärder. Samtidigt har förvaltningarna fått sina resultat för spridning till alla arbetsplatser. Tillsammans ska vi nu se till att fortsätta vara bra och ytterligare förbättra oss inom det som är ett av våra allra viktigaste uppdrag att trygga en säker vård. Hälsningar, Peter Lilja 7

8 Steens hjärta klappar för Karlshamn Han skulle stanna i två år. Max. Nu har det gått 37 och Steen Jensen tänker inte flytta. Möt hjärtläkaren vars danska hjärta klappar för Karlshamn och för Landstinget Blekinge. Jag är väldigt nöjd med mina 37 år här, konstaterar Steen, vars tydliga brytning skvallrar om att han inte är infödd Karlshamnsbo. I stället kan han skryta med det tvivelaktiga nöjet att vara uppvuxen på 18 olika platser i Danmark. Pappan var rationaliseringsexpert och reste runt från fabrik till fabrik, ett år på varje ort. Familjen fick följa med. Du kan ju tänka dig vad det innebar för möjligheterna att knyta kontakt med kompisar, säger Steen, som först när han kom till universitetet i Odense för att studera till läkare kunde få en försmak av vad det innebär att rota sig. Fäster sig vid människor Sex år i Odense innebar många nya vänner och flera av dem träffar han fortfarande regelbundet. Han säger att ett av hans personlighetsdrag är att han fäster sig mycket vid människor. Kanske beror det på barndomens rotlöshet. Studiekassan drygades ut med extra arbete vid Odense teater. Arbetet bestod i att öppna och stänga teatern varje kväll, men också att anställa de flickor som sålde program till föreställningarna. En av dem hette Anette, och vid henne fäste sig Steen alldeles extra. När det var dags för utbildningstjänstgöring hade de redan två små barn tillsammans. En AT-tjänst vid ett sjukhus i Karlshamn i Sverige lockade nu. Jag lovade Anette att vi skulle stanna här i max två år. Sedan skulle vi tillbaka till Danmark och hitta ett ställe att bosätta oss på permanent. Mina barn skulle inte behöva utstå att flytta runt som jag fick göra, berättar Steen. Litet, lugnt och tryggt Han stod vid sitt löfte. Men i stället blev det i Karlshamn som Steens och Anettes båda söner, som så småningom fick sällskap av en dotter, växte upp. När de två åren gått hade nämligen även Anette fått arbete vid sjukhuset, som biomedicinsk analytiker. Och de båda hade börjat gilla den lilla blekingska staden. Karlshamn är ett litet och lugnt samhälle, en trygg miljö som är bra för barn att växa upp i, recenserar läkaren som valde hjärtat som specialitet, bland annat eftersom han insåg vilken stor utveckling hjärtsjukvården stod inför. Utvecklingen är helt fenomenal. Tack vare förebyggande vård och tidigare omhändertagande har dödligheten i hjärtinfarkt minskat från 25 procent till en bra bit under 10 procent. Steen berättar med stolthet hur Landstinget Blekinges hjärtsjukvård legat långt fram i utvecklingen, inte minst tack vare etableringen av ett eget thoraxcentrum och bra samverkan mellan hjärtverksamheten och närliggande verksamheter. Inga planer på pension Intervjun i arbetsrummet på thoraxmottagningen avbryts flera gånger av att telefonen ringer och det knackar på dörren. Steen ursäktar sig. Vi skulle tillbaka till Danmark. Mina barn skulle inte behöva utstå att flytta runt som jag fick göra. Det är för att jag varit här så länge. Folk har hunnit fatta att jag är lätt att få tag på, säger han och skrattar hjärtligt. Steen Jensen är 65 år men har inga planer på att trappa ner eller gå i pension. Han säger att han känner sig ung, att han trivs på jobbet och känner sig behövd. Arbetsvardagen, att utreda patienter på hjärtmottagningen, kombineras med fritidsintressen som jakt, golf, familjeliv och resor. Bland resmålen lockar Spaniens och Italiens fastland för närvarande mest. Fast inte på sommaren. Då sätter vi oss i bilen, reser spontant utan stora planer, och träffar vänner. Att resorna ofta tar Steen och Anette Jensen över Öresundsbron är helt naturligt. I Danmark finns inte bara gamla vänner utan även familj. Bland annat bor deras dotter i Köpenhamn. Lite lustigt med tanke på att hon är den enda av oss som är född i Sverige, ler Steen. Till sist måste Puls också ta reda på hur det är med färgen på hjärtläkarens eget hjärta när det kommer till kritan: rödvitt eller blågult. Vilka håller du på när Sverige möter Danmark i fotboll? Då håller jag på Danmark så klart. Det går aldrig ur. 8

9 Kort om Steen Jensen Ålder: 65 år. Yrke: Hjärtöverläkare med specialistutbildning även inom internmedicin. Familj: Fru, tre barn och fyra barnbarn. Ser på tv: Aktuellt och andra nyhets- och samhällsprogram. Inte mycket film. Mat: Allätare. Har lärt mig att tycka om all slags fisk utom lax. Musik: Tycker om all musik men särskilt blues. Läser: DN, Sydöstran, facklitteratur. Blir ledsen av: När trevliga kollegor slutar känns det alltid motigt. Blir glad av: Att lyckas på jobbet, och av vänliga och empatiska människor. 9

10 Verksamhetschefer på rad: Hans Edenwall, Göran Åström och Gunnar Meeuwisse. I fotoramarna syns John Andersson och grundaren Ivar Nilsby. Landstingets yngsta 60-åring Åren som gått rymmer en svindlande utveckling, såväl medicinskt som för synen på barn i vården. Barn- och ungdomskliniken fyller 60 år. Puls stämde träff med tre av de fem verksamhetscheferna i klinikens historia. Den här klenoden är från 50- eller 60-talet. Kuvösen som nuvarande klinikchefen Göran Åström och närmaste föregångaren Hans Edenwall står framför är en plåtlåda med diverse finesser, bland annat utrymme för att lägga in varmvattenflaskor som skulle hålla spädbarnet varmt. Den finns i korridoren på neonatalavdelningen, där för tidigt födda barn vårdas. Runt hörnet står senaste årsmodellens kuvös, eldriven förstås, ergonomiskt höj- och sänkbar och med mängder av elektroniska finesser. De båda apparaterna får symbolisera barn- och ungdomsklinikens utveckling under 60 år. Den har varit helt enorm, inte minst när det gäller för tidigt födda barn. I dag kan vi rädda barn födda i vecka 25 och hjälpa de allra flesta för tidigt födda till ett liv utan men. Det var otänkbart bara för ett par decennier sedan, säger Göran Åström. Inte unga vuxna Barn med cancer, diabetes och astma får också mycket bättre vård i dag, medan tuberkolos, en vanlig och farlig sjukdom i barnklinikens barndom, helt är ett minne blott. Men hur mycket Göran, Hans och nestorn Gunnar Meeuwisse, som arbetat som barnläkare sedan 1958, än drar sig till minnes om den medicinska utvecklingen finns en sak som framstår som ännu mer tongivande: hur synen på barn förändrats. Barn är inte unga vuxna. Det var den insikten, att barn har behov som hör barndomen till, som var själva skälet till att barnkliniker började inrättas i Sverige på 1950-talet. Men skillnaden på 50-talets och dagens syn på barn är stor, konstaterar Hans Edenwall. Malmöläkare öppnade kliniken Innan Blekinge och lasarettet i Karlskrona blev med barnklinik i början av 1954 hamnade de flesta barn som blev inlagda på sjukhus på medicinklinikens avdelningar. Det var också i medicinklinikens lokaler som Malmöläkaren Ivar Nilsby öppnade barnklinik. I dag är det 10

11 DÅ NU Hans Edenvall och Göran Åström synar en kuvös av äldre modell......som självklart inte har en chans att mäta sig mot årsmodell FOTO: HÅKAN LINDER en självklarhet att alla barn som läggs in på sjukhus, utom barn som behöver intensivvård, hamnar på barn- och ungdomskliniken. Men under klinikens första decennier lades långt ifrån alla barn in där. Det fanns kirurgbarn, ortopedbarn och öron-, näs- och halsbarn, som vårdades på dessa klinikers avdelningar för vuxna. På infektionskliniken fanns en särskild avdelning för halsfluss där barn kunde få ligga i upp till sex veckor. Sängvätare låg på sjukhus På barnklinik kunde man däremot hamna om man var sängvätare. Där var barnen tvungna att ligga kvar i sängen tills de slutat kissat på sig, något som räckte som motivation för de flesta, minns Gunnar Meeuwisse. Det här låter galet i våra öron men det är viktigt att komma ihåg att allt gjordes med hänsyn till barnets bästa utifrån den kunskap som fanns då, poängterar Hans Edenwall. Gunnar Meeuwisse ler vid åtanken över de egna lokaler som kliniken flyttade in i senare under Alla rum var små, inte bara vårdrummen utan även expeditionsutrymmena. Visserligen rymdes en barnsäng i varje vårdrum men inte mycket mer. Det var som om ingen tänkt på att det skulle finnas vuxna människor omkring barnet också, säger Gunnar Meeuwisse. Dessa vuxna var läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Inte barnets föräldrar. De fick bara komma på vissa besökstider, men kliniken gav föräldrar rådet att helt låta bli att hälsa på. Barnen blir så ledsna när ni går, var motiveringen. Det är förfärligt. Den anknytningsprocess med föräldrarna som vi i dag vet är så viktig avbröts. Vi visste inte vilka trauma dessa innebar för både barn och föräldrar, säger Göran Åström. Först 1976, när Hans Edenwall var ny som läkare vid kliniken, började det bli vanligare att vårdnadhavare stannade över natten, då i ett särskilt övernattningsrum. De senaste decennierna har barnens behov och rättigheter kommit mer och mer i fokus. Barndomen har fått ett egenvärde och ses inte bara som en process för att skapa en duglig vuxen. Barnklinikens verksamhet bygger i dag på mycket mer utvecklingspsykologisk kunskap. En femåring, en tioåring och en femtonåring lever helt olika liv och måste bemötas på olika sätt. Du pratar mer med barnet i undersökningsrummet i dag. Även ett spädbarn kan komma till tals, på sina villkor, reflekterar Hans Edenwall. Digitalisering och specialisering Vilka av dagens sanningar om barn som framtida generationer kommer att skratta åt eller förfäras över är omöjligt att förutspå. Men i kristallkulan finns ändå en allt mer digitaliserad vård, som medger vård av barn i hemmet i allt större grad. En ökad specialisering ger större möjlighet att bota men också en ny sårbarhet i en verksamhet som hittills byggt på att alla barnläkare kan det mesta. De största hoten mot barnsjukvården, menar Göran Åström, är spridningen av resistenta bakterier och att det blir allt fler äldre i samhället. De många äldre kommer att ställa stora krav på vårdens resurser och när resurserna är små glöms kvinnor och barn ofta bort, det har vi sett förut, säger Göran Åström. Men innan barn- och ungdomskliniken tar sig an framtidens utmaningar ska de 60 första åren firas. Det görs dels med en utställning i Blekingesjukhusets centralhallar under september, dels med en personalfest för nuvarande och gamla medarbetare. Louise Kullberg och Helén Agnesson finns bland de medarbetare som förbereder 60-årsfirandet......liksom Matilda Hellberg och Agneta Kleberg. 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 2 juni Sammanträden blir tv Snart kan alla som vill följa landstingsfullmäktiges sammanträden via webb-tv. Satsningen är ett led i att öka insynen i landstinget som demokratisk organisation och bidra till en fungerande medborgardialog. Sammanträdena kommer att kunna ses via landstingets webbplats ltblekinge.se, både som direktsändning och i efterhand. Sändningarna beräknas komma igång i höst och kostar max kronor per år. Gemensam folkhälsopolicy godkänd Landstingsstyrelsen har nu godkänt den folkhälsopolicy som ska vara gemensam för länets kommuner, länsstyrelsen, Region Blekinge och landstinget. Syftet med policyn är bland annat att stärka samverkan kring befolkningens hälsa och klargöra alla organisationers ansvar inom folkhälsoområdet. Folkhälsopolicyn anger även prioriterade områden för åren 2014 till 2018: goda livsvillkor, psykisk hälsa, hälsofrämjande levnadsvanor, alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Ljust ekonomiskt läge möjliggör satsningar Landstinget väntas göra ett positivt resultat på 94,6 miljoner kronor vid årets slut, ett överskott på 68,5 miljoner kronor jämfört med budget. Det visar delårsbokslutet för januari till april i år. Tack vare det goda resultatet kan landstinget göra vissa engångssatsningar. En av dem blir att kompensera Blekingesjukhuset för sammanlagt 20 miljoner kronor i ökade kostnader när det gäller läkemedel och vård som köpts från andra landsting. En annan satsning innebär att landstingsservice får 10 miljoner kronor för fortsatt arbete med planerat fastighetsunderhåll. Fler ambulanser och ST-läkare i psykiatrin två av satsningarna i budgeten Två nya ambulanser och två akutbilar ingår bland satsningarna i landstingets budget för år Redan i höst kommer två nya ambulanser att sättas in under dag- och kvällstid, en i västra och en i östra Blekinge. Men satsningen på att förstärka akutsjukvården stannar inte där. Två så kallade akutbilar kommer nämligen också att köpas in. Det handlar om vanliga personbilar som är utrustade med larm- och kommunikationsutrustning och Landstingets politiska organisation förändras från och med år Den mest påtagliga förändringen är att hälso- och sjukvårdsnämnden ersätts med tre olika nämnder: nämnden för Blekingesjukhuset, nämnden för psykiatri och habilitering och nämnden för primärvård och folktandvård. Det är en särskild politisk styrgrupp som kommit fram till att uppdraget för nuvarande hälso- och sjukvårdsförvaltning varit för tungt och i behov av att delas upp. Samtidigt som nya nämnder bildas upphör personalpolitiska beredningen och investerings-, service- och miljöberedningen. De uppgifter som ligger på beredningarna kommer att överföras till landstingsstyrelsens arbetsutskott. Arbetsutskottet kommer att finnas kvar i nuvarande form, liksom landstingsstyrelsen. Ytterligare en förändring är att ett ungdomsråd inrättas. Ungdomsrådet kommer inte att vara ett beslutande organ utan inrättas för att få med ungdomars synpunkter och värderingar i beslutsprocessen i de traditionella politiska organen. medicinsk utrustning. Akutbilen ger möjlighet att ta hand om och bedöma patienter och göra en första insats i väntan på ambulans. De två akutbilarna kostar tillsammans 2,9 miljoner kronor medan de båda nya ambulanserna kostar 5 miljoner kronor. En annan satsning handlar om psykiatrin och habiliteringen, där införandet av 14 nya platser för ST-läkare ska hjälpa till att förbättra tillgången till specialistläkare. Redan i dag råder brist på specialistläkare inom området, en brist som förväntas bli värre. Satsningen på nya ST-platser i psykiatrin och habiliteringen omfattar 12,6 miljoner kronor under tre år. För att locka och behålla medarbetare satsar landstinget under tre år även 21 miljoner kronor på att skapa konkurrenskraftiga löner. Ytterligare prioriterade satsningar är bland annat att inrätta en barnlots som ska hjälpa barn med psykisk ohälsa som besöker vården, att höja åldersgränsen för gratis preventivmedel och att förstärka förtroendenämnden. Den politiska organisationen förändras För att kunna betjäna den nya politiska organisationen kommer även landstingets administration att ändras. Landstingsdirektören har fått i uppdrag att se över hur de administrativa resurserna till respektive förvaltning behöver ändras. Även ett antal regelverk behöver upprättas kring den nya organisationen. 12

13 Nya lokaler och nytt namn Den 13 juni slog Tullgårdens vårdcentral, tillsammans med jourcentralen och barnhälsovården, upp dörrarna till sina efterlängtade nya lokaler vid Bergåsa station i Karlskrona och med det nya namnet Wämö vårdcentral. Att det kan ta ett tag innan namnbytet sätter sig hade avdelningschefen Christin Svensson redan vid invigningen blivit varse. Jag har svarat Tullgården i telefon tre gånger hittills i dag Psykiatrins förvaltningschef Tina Möller sade skämtsamt till avdelningschefen Christin Svensson att hon var glad att vårdcentralen hittat hem, eftersom de under sina år som Tullgården kört bort psykiatrin från flera lokaler. När jag sade till personalen att vi skulle flytta vecka 24 var det knappt någon som trodde på mig, säger vårdcentralschefen Boris Svensson. Alf Engström är före detta verksamhetschef för Tullgårdens vårdcentral. Han kämpade i många år för att vårdcentralen skulle hitta sin plats. Anders Rehnholm, förvaltningschef för primärvården, uppvaktade med två tavlor från sitt eget kontor tavlor från den ursprungliga Tullgårdens vårdcentral. Jag tror att patienterna är positiva. Framför allt är de nog glada att slippa ta sig upp för backen, säger distriktssköterskan Sophie Philipsson som gladdes åt flytten. Per Johansson, förvaltningschef för landstingsservice, lämnade över ett e-kort i storformat till Christin Svensson innan det blågula invigningsbandet klipptes. 13

14 Miljöstrategen Camilla Schön, förvaltningschefen Anders Rehnholm och avdelningschefen Lis Blückert kan se tillbaka på ett framgångsrikt arbete med att miljöcertifiera den landstingsägda primärvården. Alla vårdcentraler i länet, såväl landstingets som de privata, har därmed ett miljöcertifikat. Gröna och stolta förvaltningar Redan resultat Stoltheten är stor hos såväl primärvården som folktandvården. De båda förvaltningarna har arbetat för att bli miljöanpassade och har blivit eller kommer inom kort att bli miljöcertifierade. Det här har väckt stort engagemang och är kul, även om vi ärligt talat inte var så glada på förhand, säger primärvårdens förvaltningschef Anders Rehnholm. Primärvårdens miljöcertifiering var nämligen ett krav enligt reglerna för Hälsoval Blekinge, regler som omfattar såväl privata som landstingsägda vårdcentraler. För att få ett miljöcertifikat enligt den internationella standarden ISO som reglerna krävde, behövde förvaltningen bygga upp ett ledningssystem för miljöarbete. Det är ett sätt att standardisera arbetet för att påverka miljön mindre. Ledningssystemet utgår samtidigt hela tiden från den egna verksamheten och de mål verksamheterna sätter upp och arbetar för att ständigt förbättra, berättar miljöstrategen Camilla Schön, som varit projektledare för primärvårdens arbete. De mål primärvården i Blekinge satt upp och redan kommit långt med att förbättra handlar om källsortering, pappersförbrukning, farlig plast, läkemedel och bilbränsle. Nu är primär-vården inte ensamma i landstinget om att ta fram ett miljöledningssystem. Även folktand-vården har förberett för att kunna få samma ISO-certifikat. Vi vill profilera oss och vara attraktiva i konkurensen om personal och patienter gentemot privata vårdgivare, säger förvaltningschefen Håkan Bergevi. Primärvården fick sitt certifikat tidigare i år. Folktandvården väntar på den granskning som föregår certifieringen. Så här bra har primärvården lyckats med sina mätbara mål mellan april 2013 och april 2014: Mängden brännbart avfall har minskat med 28 procent, vilket motsvarar 48 ton. Pappersförbrukningen har minskat med 18 procent. Användningen av arbetshandskar med miljöfarlig PVC-plast har minskat med 79 procent och handskar med PVCplast har nu tagits bort ur landstingets ordinarie sortiment. Andelen tankningar med bensin har minskat med 29 procent. Genom att i stället tanka leasingbilarna med etanol har koldioxidutsläppet minskat med 24 procent. Fler röster om primärvårdens och folktandvårdens miljöcertifiering Revisorerna hittade bara 7 avvikelser i en verksamhet med 450 medarbetare vid flera olika enheter. Mycket bra, skrev de. Lis Blückert, avdelningschef i primärvården Förvaltningarna bidrar till att minska landstingets miljö- och klimatbelastning betydligt och sparar dessutom pengar genom minskat resursutnyttjande. Annika Christensson, miljöchef Mycket av vårt miljöarbete syns inte för patienterna, men de ska känna sig trygga i att veta att vi alltid källsorterar vårt avfall och använder material efter bästa möjliga miljöval. Maria Kjellberg, projektledare för folktandvårdens arbete 14

15 RETRO 1984 förutspåddes bli datorns år Årtalet är namnet på en dystopisk framtidsroman av George Orwell. Men 1984 var också året som förutspåddes bli genombrottsåret för datorer i Landstinget Blekinge. Detta enligt landstingets dåvarande personaltidning Blekingetinget. Puls vänder blad och reser 30 år bakåt i tiden. Landstingets personaltidning på 80- och 90- talet hade samma format och papperskvalitet som de flesta morgontidningar har i dag, till exempel Blekinge Läns Tidning och Sydöstran. Omslaget till nr pryds av en stämningsfull, svartvit bild, där en opererande läkare håller en kniv som blänker. Över tre sidor inne i tidningen får vi följa kärlkirurgen Thomas Troëng, en glad gamäng som pratar gärna och mycket, med utvikningar åt olika håll, och hans operationslag. Det är en slags artikel som skulle kunna förekomma i dagens Puls. Reportaget om en robotoperation i Puls nr 1 i år kan sägas vara ett slags syskonreportage. Artiklar går igen En genombläddring av Blekingetinget nr visar fler teman och artikeltyper som går igen genom årtionden. En förvaltning (psykiatrin) ska omorganiseras och ett projekt ska ge jobb till unga arbetslösa. Andra artiklar vittnar om att vården för 30 år sedan såg annorlunda ut och att landstinget var en större organisation. Vi får läsa om Lindemohemmet, ett landstingsägt boende för utvecklingsstörda och om Pålyckehemmet för missbrukare, också det i landstingets regi. Vitbok Än mer iögonfallande är en helsidesartikel om en vitbok, ett ord som i dag oftast bytts ut mot policydokument. I den beskrivna vitboken har patienter och personal fått presentera önskemål, krav och förslag i stort och smått. Det hela har tryckts som en bok som skickats ut till bland annat nyckelpersoner inom sjukvården och politiker. Syftet är att väcka eftertanke och stimulera till diskussion. Innehållet rymmer frågor om patientens integritet och bristande kommunikation mellan patient och personal. Vissa tips är mer konkreta än andra. Lägg alla snarkare i samma rum, föreslår någon. Debatt Tidningen innehåller även debattsidan Ordet är fritt. En som på denna sida argumenterar för att förändra psykiatrin är Mats Johansson, som i signaturen skriver skötare men även landstingspolitiker för socialdemokraterna, då liksom nu det ledande partiet. Att ta plats med politiskt stämplade argument i personaltidningen tycktes på den här tiden inte vara något problem. Så här såg den ut anno 1984, landstingets personaltidning Blekingetinget. Men det uppslag som suger till sig blickarna allra mest är ändå det om datorer. Vinjetten Datorn kommer leker med föreställningen att datorernas ankomst blir något omvälvande som kanske rentav upplevs som lite hotfullt. Inte undra på det. Dagens användarvänliga och grafiskt attraktiva system är vi ännu inte i närheten av år Det talas om satsvisa bearbetningar och interaktiva system och man kan ana att många som är vana vid pärmar och kortregister känner sig lite vilse och obekväma över datorernas förstående intåg. Likväl tycks suget efter datorer vara stort. De här yrkesgrupperna anser sig behöva datorn lyder rubriken till en underartikel som låter förstå att det minsann inte är aktuellt att strössla med datorer överallt i organisationen. Blekinge beskrivs även som ett av de sista landstingen som inför datorer och dataterminaler i det dagliga arbetet. Det beror bland annat på att landstinget är litet och därmed haft begränsade resurser jämfört med stora landsting, konstaterar Blekingetinget nr Ur Blekingetinget nr Man kan säga att det är i huvudsak två olika sätt att använda datorer som är aktuella. Det är ADB-system som bygger på satsvis bearbetning respektive interaktiva system. Satsvisa bearbetningar innebär att man sänder iväg underlag för bearbetning och får tillbaka datalistor. Det interaktiva arbetssättet innebär att man via en dataterminal kan kommunicera direkt med datorn och få svar omedelbart. Det interaktiva systemet har också ett flertal spärrar så att man i princip inte skall kunna göra fel. Om man matar in felaktig information slår datorn larm genom att avge en signal. 15

16 Ny tjänst för att hitta och jämföra hjälpmedel 1177 Vårdguiden har lanserat ett webbaserat stöd för alla som använder, eller tror sig behöva använda, hjälpmedel. Även anhöriga som vill ha mer information kan dra nytta av tjänsten som finns i Tema Hjälpmedel på 1177.se. Vi har samlat all information om hjälpmedel på samma ställe, vilket kommer ge en bättre överblick för hjälpmedelsanvändare. Det blir lättare att se vad som finns, vad det kostar, vilka rättigheter man har och hur man går till väga för att få ett hjälpmedel, säger Bengt Dahlberg, verksamhetschef för hjälpmedelscenter i Blekinge. Palliativa vårdplatser i bruk Fem specialdesignade vårdplatser för svårt sjuka patienter invigdes på Blekingesjukhuset i Karlskrona i maj. Vårdplatserna är ännu ett steg i en utbyggnad av den palliativa vården i länet. Under året som gått har landstinget även skapat ett specialiserat vårdteam i östra Blekinge, motsvarande vad som sedan tidigare finns i västra Blekinge, och ett länsövergripande konsultteam. Palliativ vård handlar om att lindra smärta och ge svårt sjuka patienter en så god livskvalitet som möjligt. Den ges av många verksamheter och till patienter på olika platser, det kan vara det egna hemmet, ett särskilt boende eller en vårdavdelning på sjukhuset. En del av dessa patienter kan behöva specialiserad palliativ vård på sjukhus och det är för dessa som de nya platserna på medicinklinikens avdelning 57 skapats. De består av handikappanpassade enkelrum med toalett och dusch och möjlighet för närstående att sova över. Tillsammans med de fem platserna som sedan tidigare finns på sjukhuset i Karlshamn kan Blekingesjukhuset nu erbjuda tio platser för specialiserad palliativ vård. Ett av fem nya specialrum för pallitativ vård. Medarbetare: Gör din vilja känd! Tillgången till organ är mycket viktig för hälso- och sjukvården och för alla och en var. Därför behöver fler medarbetare i landstinget göra sin vilja känd. Genom att tydligt säga ja eller nej till att donera dina organ gör du det dessutom lättare för dina närstående, säger överläkare Marie Svennerud, tillika donationansvarig, som tillsammans med kommunikationsdirektören Madeleine Flood håller i planeringen av en informationskampanj som ska få fler medarbetare att ta ställning. Faller bort De allra flesta människor kan efter sin död bli organdonatorer men många donatorer faller bort för att de inte tydligt berättat att de vill donera sina organ. Då blir det upp till de närstående att tolka den avlidnes vilja och då säger de ofta nej. Just därför är det mycket viktigt att man själv tar ställning medan man fortfarande kan, säger Marie Svennerud. Flera sätt Det finns flera sätt att meddela om man kan tänka sig att donera sina organ eller inte. Ett sätt du kan göra din vilja känd på är att informera dina närstående. Du kan också anmäla dig till donationsregistret på webbplatsen eller fylla i ett donationskort som till exempel finns på apotek och vårdcentraler. Det finns även ett digitalt donationskort som du kan fylla i och spara i din telefon. Det når du via webbplatsen Vi kommer också se till att det finns donationskort på arbetsplatserna som man enkelt kan fylla i, säger Madeleine Flood. En film om organdonation spelas också in. Den kommer att visas på arbetsplatser i landstinget och finnas tillgänglig för allmänheten via landstingets Youtube-sida. Kampanjen startar i samband med donationsveckans början den 7 oktober. Då kan den som vill också hjälpa till att sprida budskapet om organdonation vidare till vänner och bekanta, till exempel genom att dela eller gilla den information som kommer läggas ut i olika sociala medier som exempelvis Facebook och Youtube. 16

17 Personalen vårdskadans andra offer När misstag i vården upptäcks är det självklart att snabbt sätta in åtgärder för patienten. Men att ta hand om den personal som varit inblandad i misstaget är inte lika självklart. Väldigt få erbjuds eller söker själva professionellt stöd, säger Magna Andreen Sachs. Hon är docent vid Karolinska institutet i Stockholm, där hon genomfört en intervjustudie med 21 personer som varit inblandade i händelser som lett till lex Maria-anmälan under 2009 till 2010, de flesta läkare eller sjuksköterskor. Studien visar att personalen påverkas känslomässigt under lång tid av att vara med en sådan händelse. Nedstämdhet, skuld, skam, oro och sömnsvårigheter är återkommande teman i Magna Andreen Sachs intervjuer, liksom tvivel på sig själv i yrkesrollen. Erkänner inte risker I det läget är omgivningens bemötande oerhört viktigt, liksom klimatet och kulturen på avdelningen. Vi hamnar lätt i fällan att vi inte erkänner eller diskuterar risker och misstag. Det leder till att ansvaret när något går fel upplevs som personligt. I stället, menar Magna Andreen Sachs, borde man se avvikelser och vårdskador som systemfel. Finns det utrymme för misstag kommer misstag att ske förr eller senare. Hon efterlyser också det som så få av hennes intervjupersoner sade sig ha fått: omedelbart och professionellt stöd. Professionella stödsamtal borde vara obligatoriska. Men lika viktigt är att den som har varit med om händelsen får vara en aktiv del av arbetet med att analysera och rapportera den. Då är det också viktigt att den processen kommer igång tidigt, säger Magna Andreen Sachs, som föreläste vid Landstinget Blekinges patientsäkerhetsdag. Underskattar påverkan En av många som lyssnade var Blekingesjukhusets chefläkare Peter Janson, som menar att Landstinget Blekinge och andra landsting varken är bättre eller sämre än Stockholm på att ta hand om personalen vid händelser som leder till lex Maria. Något gediget systematiskt stöd finns inte. Det är ganska mycket upp till varje avdelning och chef som det ser ut i dag. Jag tror att vi tyvärr underskattar hur sådana händelser påverkar oss känslomässigt. Däremot menar Peter Janson att han och övriga chefläkare alltid strävar efter att lex Maria-processen ska gå snabbt och att de inblandade ska vara involverade. Han menar också att anmälan och även granskningen av anmälan utgår från perspektivet att det handlar om systemfel och inte fel hos individer. Inspektionen för vård och omsorg pekar sällan ut någon enskild yrkesutövare, säger Peter Janson. Magna Andreen Sachs docent vid Karolinska institutet. Kontakta landstingshälsan Få väljer att söka hjälp, visar Magna Andreen Sachs studier. Men för den som varit med om en svår eller jobbig händelse finns ändå hjälp att få. Kontakta landstingets företagshälsovård, landstingshälsan, på anknytning Du kan alltid kontakta landstingshälsan utan att först tala med din chef, men om kontakten blir långvarig kan det behövas att chefen är involverad. Det kan ofta vara bra om chefen och medarbetarna på arbetsplatsen blir delaktiga. Man är ju sällan själv i det som hänt, även om man kan känna så. Att dela upplevelsen och bördan är ofta bra, säger Ann-Louise Ottosson, chef för landstingshälsan. Förutom individuellt stöd erbjuder landstingshälsan stöd till hela arbetsgrupper och till chefen på avdelningen där händelsen har inträffat. 17

18 Vilka webbplatser besöker du? Tipsa Puls läsare om en bra webbplats! Kristina Andersson, käkkirurgiska kliniken Jag läser matsedeln på intranätet, Fass i arbetet och privat Dagens industri de har bra nyheter. Ann-Kristin Blomquist, arbetsterapiavdelningen i Karlskrona Snygg av en anledning När landstinget lanserade sin nya webbplats i juni var det ett ord som ofta återkom i medarbetarnas recensioner: snygg. Det finns en anledning till att den uppfattas så, menar webbredaktören Jens Qwarngård. Den går mer i linje med hur en modern webbplats förväntas se ut, med stora ytor att klicka på. Startsidan är inte plottrig och full med information, som sin föregångare, säger Jens Qwarngård. Det var år 2007 som senast genomgick en ansiktslyftning. Då fanns varken smarta mobiltelefoner eller surfplattor, saker som på senare år förändrat hur Sveriges invånare söker information på internet. Deti sin tur har knuffat webbplatsernas utseende i en ny riktning. SMHI, för att se om det blir regn eller sol. Plus nyhetssidor. Göran Fredriksson, avdelningen för medicinsk teknik, Karlskrona Prisjakt.se. Där jämför jag gärna priser på elektronik. Lockar besökare Landstinget har i ärlighetens namn inte hängt med förrän nu. Den förra versionen av var inte lätt att använda med mobilen, erkänner Jens Qwarngård. En snygg och tydlig design gör det inte bara lättare att besöka webbplatsen utan lockar även användarna att stanna kvar. När vi söker information via exempelvis Google är vi vana vid att bara var femte träff är relevant, visar undersökningar. Det var något som Jens och hans kollegor tog fasta på när de gjorde om landstingets webbplats. Vi väljer snabbt att lämna en sida som inte uppfattas som relevant. Därför är det viktigt att vara tilltalande och tidigt och tydligt presentera vad webbplatsen eller webbsidan handlar om. Nästa utmaning Förutom allt beröm har webbplatsen också fått en del kritik för att den innehåller information som inte är aktuell. När nu utseendet är uppdaterat är det nästa utmaning för alla som arbetar med webben. Vi behöver tydligare riktlinjer och krav på faktaansvariga för alla webbsidor. Den som är expert på det aktuella området måste stå bakom informationen. David Larsson, landstingsdirekörens stab SKL i jobbet, småkikar på Blocket och Tradera privat och så letar jag gärna efter vinylskivor med hårdrock. Där kan jag tipsa om Record Heaven. Intranätet Va snygg! Hoppas verkligen att vårt intranät kommer att bli lika rent och snyggt! Postad av Anonym [ ] Hemsida Fint o lätt att hitta Postad av Anonym [ ] Snyggare men lika dålig kvalité Tråkigt att ni inte har bättre koll på informationens aktualitet. Mycket är rent av fel. Har funnit många fel i kontaktuppgifter och ansvar och organisation. Rutiner bör sättas för granskning, revidering och publicering Postad av Tristan [ ] 18

19 A N S L A G S TA V L A N Har du flax i Puls fågeltävling? gsservices entusiasten Claes Håkansson vid landstin I Puls nr 1 intervjuade vi fågel- och foto a de mm estä tävling. Ditt uppdrag blir att artb stab. Tre av Claes bilder är nu med i vår Är e.se. mejl till små liven och skicka dina slutsatser i ett en ingen kan det bli du som får kvittera ut du skicklig på fåglar och har flax i lottn. de tre du gillar bäst inramad förstoring av den fågelbild av 1 Sylf-pris 2 Läkare fick pris Infektionsläkaren Henning Montelius och gynekologen Göran Björk blev årets pristagare när Sveriges Yngre Läkares Förening (Sylf ) i Blekinge delade ut pris till årets handledare. Priset delas varje år ut för att uppmärksamma två personer som utmärkt sig extra mycket genom fin klinisk handledning. Alla underläkare i Blekinge är välkomna att lämna in nomineringar och motiveringar. Utöver blommor, diplom och ära får pristagarna kronor vardera, en summa som finansieras av landstinget. 3 Besök oss gärna på facebook! ng etb lek ing e fac eb oo k.c om /la nd sti Göran Björk Henning Montelius 19

20 M I L J Ö M Ä R K T T R Y C K S A K Avsändare: Landstinget Blekinge, Karlskrona Många fördelar med e-tjänster När vi fick resultaten redovisade av hur många av våra patienter som använder e-tjänster för att ha kontakt med vårdcentralen blev jag både glad och undrande. Vi i Sölvesborg låg bland dem som hade flest användare. Men siffran var trots allt låg. Vad berodde det på? Jag började intressera mig extra för detta och insåg snabbt att nästan ingen av oss i organisationen visste riktigt hur e-tjänsterna fungerade, så vi kunde inte stötta och visa patienterna. Vet inte vi hur de fungerar så kan vi inte heller begära att våra patienter ska veta det. En framgångsfaktor och ett mål är att ha god tillgänglighet till vård, behandling och information för patienter och medborgare. I detta ingår bland annat att våra medborgare och patienter ska känna till 1177-konceptet och att andelen ärenden som sköts via e-tjänster ska öka. Vid varje medarbetarsamtal fick var och en som arbetar vid Sölvesborgs vårdcentral som ett individuellt mål att lära sig e-tjänster. Vi bjöd hit Jannice Jonasson som är projektansvarig för e-tjänster i landstinget. Hon gick igenom e-tjänster på en arbetsplatsträff. Vi tackade ja till att 1177 kom hit och berättade om sin verksamhet, allt för att vi själva skulle lära oss hur den fungerar. Vi beställde även informationslappar om 1177 och e-tjänster som vi skickar hem till patienterna med kallelser eller efter att vi tagit emot samtal om receptförnyelse. Vi gjorde ett personligt utskick till alla som är listade på vårdcentralen och informerade dem om hur de via e-tjänster snabbare når oss vid receptförnyelse. Om någon patient mejlar till vår vanliga brevlåda om receptförnyelse, mejlar vi tillbaka och informerar dem om att de får använda e-tjänster för att göra sin beställning. Vi informerar dem även om att säkerheten och sekretessen är hundraprocentig. Dessa åtgärder har varit en framgångsfaktor och vi har bara de senaste månaderna ökat andelen användare av e-tjänster med cirka 20 procent jämfört med samma period förra året. Vi erbjuder patienter som kommer till vår tobaksavvänjning att via Min hälsoplan och andra e-tjänster regelbundet få stöttning och peppning för framgång. Patienten använder sin smartphone, surfplatta eller dator. De får pushnotiser med frågor eller påminnelser, vilket underlättar för patienten och distriktssköterskan att ha tätare kontakt. Vi ser förmånen med att kunna uppmuntra och stötta direkt istället för att vänta tills nästa besök, som kanske är fyra veckor senare. Min hälsoplan införs även på inkontinensmottagningen, där vi ser fördelen med smidig inrapportering och minskat antal besök på vårdcentralen. Min hälsoplan är ett verktyg för att underlätta för patienterna, att respektera deras tid och möta efterfrågan i vården på ett smidigt sätt. För att lyckas i arbetet med e-hälsa tror jag att det är jag som chef som måste förstå nyttan med e-tjänster och få mina medarbetare att lära sig dem och känna sig säkra på vad det är de erbjuder. Jag ser fram emot att vara med i ett projekt där vissa av våra besökstider blir bokningsbara direkt av patienterna via e-tjänster. Det innebär att vi underlättar för patienterna att själva få ta ansvar för när de kan komma och att de direkt kan få ett svar på vilken tid som erbjuds. På detta sätt ökar vi tillgängligheten i telefonen till vårdcentralen och personalen kan, genom att frigöra tid till annat viktigt arbete, på sikt få en bättre arbetsmiljö. Agneta Sjöstrand, avdelningschef, Sölvesborgs vårdcentral 20

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad Håkan Blomgren 2014-03-18 Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad 2014-03-21 Reviderad 2014-04-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Politisk organisation i Landstinget Blekinge 2015-2018 Landstingsfullmäktige

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Riktlinjer för patientinformation

Riktlinjer för patientinformation Riktlinjer för patientinformation Landstingets kansli Februari 2010 (version 1.1) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Begreppsdefinition... 3 3. Anvisningar för patientinformation... 3 3.1 All patientinformation

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Länspensionärsrådet Ärendenr 2016/01008

Länspensionärsrådet Ärendenr 2016/01008 Pensionärsrådet Minnesanteckningar 2016-09-05 Pensionärsrådet den 5 september 2016. 1. Närvaro 2. Svar inkomna frågor 3. Uppföljning dialogmöten fortsatt arbete 4. Fortsatt arbete framtidens hälso- och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

JL Stockholms läns landsting

JL Stockholms läns landsting JL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 2014-05-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 1(5) LS 1405-0663 Ankom Stockholms läns landsting 2014-05- 2 1 Utredningsbeslut om Nybyggnation

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom 2016-08- 1 6 Motion 2015:33 av Jonas

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND.

EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. EN TRYGG SJUKVÅRD. FÖR ALLA PÅ ÖLAND. Till dig som bor på Öland och vill veta mer om landstingsvalet den 14 september. FRAMTIDSPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA I KALMAR LÄN "EN NÄRA SJUKVÅRD ATT VARA STOLT ÖVER"

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Beredning Nord. Ledamöter

Beredning Nord. Ledamöter Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:37 LS 0912-1036 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m.fl. (S) om förebyggande insatser mot prostatacancer Föredragande landstingsråd: Lars Joakim

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-05 LS 2015-1239 Landstingsstyrelsen Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Tack för året som gått!

Tack för året som gått! Ämne: Tack för i år - 2016! Från: "MOD - Mer organdonation" Datum: 2016-12-27 13:30 Till: Emma Dalman Tack för året som gått! Vi vill försöka summera

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer