Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras. 11 februari 2011 Pris 40 kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras. 11 februari 2011 Pris 40 kr"

Transkript

1 #2 11 februari 2011 Pris 40 kr Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras

2 #2 Ur innehållet 11 februari 2011 Årg 86. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: AlfaPrint Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr utkommer 4/ Manusstopp 11/ För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAGBILD: SCEN UR GUDAR OCH MÄNNISKOR, EN UPPMÄRKSAMMAD FILM OM VÅLDET I ALGERIET OCH TRAPPISTMUNKARNAS ÖDE Nybyggen för församlingsliv och boende sidan 4 Andreas Bergmann installerad som kyrkoherde i Uppsala sidan 6 Maria Hildingsson generalsekreterare i europeisk familjefederation sidan 8 Något har förändrats på Kuba sidan 10 Övergivna barn i Uganda får stöd av Vårfruförsamlingen i Täby sidan 12 Ekumeniskt kommunitetsliv i italienska Bose sidan 13 Vår församling: Den ständige diakonen påminner om tjänandet sidan 16 Erika och Hans Åke Bergström porträtteras sidan 19 Mitt helgon: Ritva Jacobsson om Petrus sidan 25 Kjell Sundberg skriver vänporträtt om avlidne Per Mases sidan 31 Joanna Agetorps heliga familj installerad i Södertälje sidan 31 Familjesidan: Hur man vårdar ett äktenskap sidan 38

3 - Vilken är din religion? Bör man som läkare fråga efter en patients religion? Har man rätt att göra det? Om patienten söker för halsfluss eller klåda är frågan knappast på sin plats. Är läkaren däremot specialist på palliativ vård, vård i livets slutskede, förhåller det sig annorlunda. Borde det kanske till och med vara rutin att ta upp religionstillhörighet vid den inledande kontakten? De patienter läkaren möter befinner sig i en situation då existentiella frågor aktualiseras. Men också i livets inledande fas blir de stora frågorna brännande varför har just mitt barn drabbats av en svår eller livshotande sjukdom? Somliga menar att det är ett övertramp att fråga efter religionstillhörighet patienten kan möjligen själv aktualise - ra ämnet. Detta låter sig sägas. Men när det gäller religiösa spörsmål är de flesta blyga. Doktorn skulle kanske ta illa upp Sjukvården är ju sekulär, byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. I den helhetssyn på människan som ska prägla vården måste emellertid också Gud i vården hennes andliga behov tillgodoses. Natur - ligtvis har även den som saknar gudstro rätt att få sina uppfattningar respekte - rade och rätt att få uttrycka de stora livsfrågorna utifrån sin tro eller avsaknad av tro. De vårdansvariga måste ha mod att tala om livets realiteter. Vi kan nog alla, när vi befinner oss i en utsatt situation, önska oss en person att tala med eller kanske framför allt en person som ger sig tid att lyssna, som inte flyr sin ångest genom färdiga svar, i värsta fall genom att byta samtalsämne eller skoja till det. Denna önskan bör sjukvården vara beredd att uppfylla. Läkarens fråga om religionstillhörighet eller avsaknad av religionstillhörighet verkar då vara full - komligt relevant, rent av nödvändig för att patienten ska kunna få den omsorg som situationen kräver. När livet tycks som svårast vill vi möta respons utifrån våra egna förutsättningar. ledare sid. 3 Ovanstående berör inte bara sjukvården. Inom kyrkor och samfund är religionen alltid närvarande men detta garanterar inte självklart att exempelvis prästen eller diakonen skulle vara beredd att möta människor på ett sätt som passar deras livssituation. Ingår möten med skadade, multihandikappade, svårt sjuka, döende i präst- och diakonutbildningen? Vore det inte önskvärt borde det inte vara ett obligatorium med åtminstone en månads praktik på en habiliteringsavdelning eller ett hospice under utbildningsåren? Det räcker förstås inte med detta. Det som måste till är reflektion och eftertanke, och en rannsakan av den egna hållningen till sjukdom och lidande. Men en praktiktid vore en naturlig början inför en fördjupning av de stora och svåra livsfrågorna. Fotnot: Respekt inbjuder till ett seminarium om Gud i vården, den 17 mars i Eugenia. Mörker och ljus över Egyptens kristna Brutala kränkningar av religionsfriheten förekommer allt oftare, och det är framför allt kristna som drabbas, påminde påven Benedikt XVI i sitt nyårstal till diplomatiska kåren. Bland de värsta var attacken på koptiska kristna i Alexandria på nyårs - afton som kostade 23 personer livet, ett år efter mordet på åtta kopter som firade jul i Nag Hammadi i södra Egypten. Därför är det ett glädjande tecken att egyptiska muslimer riskerade liv och hälsa och gick in som mänskliga sköldar för att skydda kopterna när de firade jul i år, samma helg som vi i väst firar Trettondagen. Tusentals muslimer kom till julmässan runtom i koptiska kyrkor för att visa sin vilja att bekämpa islamistisk extremism. Och julfirandet kunde i år förlöpa utan våldsamheter. Egyptiska tidningen Al-Ahram citerar en känd konsthandlare i Kairo, Mohamed al-sawy, som i sitt kulturinstitut lät trycka banderoller för kyrkorna inför julfirandet: Vi lever tillsammans eller dör tillsammans. Han sägs också vara den som kom med idén om de mänskliga sköldarna. Bland dem som deltog var filmstjärnorna Adel Imam och Yosra, den muslimske TV-predikanten Amr Khaled, president Mubaraks två söner Gamal och Alaa och tusentals andra, skri - ver Al-Ahram. De deltog i patriarkatet i Abbasiya, där den koptiske påven Shenouda III celebrerade julaftonsgudstjänsten. Närvarande var också finansministern, informationsministern och förra miljöministern. Kopterna riktar kritik mot staten för att inte effektivt se till att ge skydd åt Egyptens kristna minoritet som omfattar ungefär tio procent av befolkningen. Även Benedikt XVI har uppmanat den egyptiska staten att bättre ta hand om sina kristna, något som den egyptiske religionsministern ilsket kallade en inblandning i Egyptens inre angelägenheter. Vi behöver ingen undervisning av påven eller någon annan, vi vet precis vad vi gör. Vilket snarast visar på den kyla som möter de kristna från officiellt håll till vardags. Just i det läget är det trösterikt att muslimer solidariserar sig med de kristna och visar färg gentemot extremisterna. Det vill man gärna se mera av, även på andra håll i Mellanöstern och i resten av världen. När troende gör gemensam sak minskar misstron och växer förtroendet och viljan till dialog och samarbete. Ur det kan bara spira någonting gott. Mera om händelserna i Egypten på www. katolsktmagasin.se Kaj Engelhart

4 sid. 4 nyheter inrikes 2011 byggprojektens år Två stora byggen i stiftets regi kommer att startas under år I Södertälje får kaldéerna egna lokaler och i Åkersberga får församlingen en kyrka. Den stora gruppen kaldéer i Södertälje har haft lokalproblem i flera år. Kyrkobyggnaden som de nu använder, och som stiftet numera äger, är urvuxen sedan länge. En egen byggnad har funnits i stiftets planer sedan 2007 utan att kunna förverkligas av ekonomiska skäl. Under året ska ändå projektet komma igång, dock med en modifiering av den plan som har antagits tidigare. - Stiftet anslår 25 miljoner kronor till en första etapp som innefattar en samlingssal och undervisningslokaler, säger stiftets finanschef Charlotte Byström. - Till att börja med måste samlingssalen användas för mässfirande. En kyrka får komma i en andra etapp. Arkitekten Anna Axberg Olsson, ledamot av stiftets byggnadsutskott, förklarar att kaldéernas behov av mycket stora samlings - ytor gör att det inte är möjligt att bygga hela komplexet i ett svep. - Redan budgeten på 25 miljoner kronor är mycket stor och vi vet inte om ens det är tillräckligt. Men vi har sagt att vi bygger så långt pengarna räcker. Kaldéerna själva är beredda att gå in med en stor egeninsats och de kräver inte att alla detaljer ska vara färdiga direkt. Byggnaden uppförs i en sluttning. På övervåningen blir det en 900 kvadratmeter stor samlingssal för både mässor och fester. Nedervåningen inreds med rum för undervisning och samlingar i mindre grupper. Planprocessen i Södertälje är nu inne i sitt sista skede och Anna Axberg Olsson räknar med att bygget kan komma igång efter årets semestrar. När kan man tänka sig att även kyrkan byggs? - Kommunen ställer krav att kyrkan ska byggas inom fem år efter der att samlingssalen har byggts. Det är också vad stiftet räknar med. Ett annat projekt, som också har dragit ut på tiden av ekonomiska skäl, är kyrkan i Åkersberga. Även där har man prutat på den ursprungliga planen. Diakon Daniel Pauchard som är ordförande i byggnadsutskottet berättar att man har slopat den planerade källarvåningen. - Nu blir det ett enplansbygge med kyrkorum, samlingssal, pastorsexpedition och kök, totalt 400 kvadratmeter. Kostnaden är beräknad till 12 miljoner kronor. Ett bekymmer är att ett nytt bygglov måste sökas, eftersom det har gått över två år sedan det första bygglovet gavs. Ett annat bekymmer är att förhandlingarna om parkeringsplatser utanför kyrkan inte har kommit i hamn. - Vi räknar ändå med att bygget påbörjas under året och är färdigt under 2012, säger Daniel Pauchard. Birgit Ahlberg-Hyse Illustrationsplan. Kaldéernas kyrkbyggnad i Hovsjö i Södertälje har ritats av arkitekten Martin Elia. Till höger ser vi samlingssalen som ska börja byggas i år. Till vänster ligger kyrkan som ska byggas inom fem år.

5 nyheter inrikes sid. 5 Stort intresse för nytt katolskt boende Ett annat byggprojekt, som inte är stiftets ansvar utan ligger på Stiftelsen Josephinahemmet, är höghuset som planeras vid det katolska äldreboendet i Blackeberg i västra Stockholm. Det första spadtaget tas i vår och inflyttning beräknas ske sommaren Ett 70-tal personer från olika håll i stiftet har visat intresse för nybygget. Km har tidigare berättat om projektet som drivs av Josephinahemmets stiftelse i samarbete med Fortis fastigheter AB. I sluttningen nedanför Josephinahemmets sydöstra gavel ska byggas ett tio våningar högt hus med 40 lägenheter i olika storlekar. Lägenheterna blir bostadsrätter och av dessa räknar stiftelsen med att köpa mellan fem och tio för att hyra ut till katoliker som inte anser sig ha råd att köpa en lägenhet. Katoliker har förtur även till de bostadsrätter som säljs av Fortis fastigheter. Syftet med bygget är att skapa möjligheter för människor, ensamstående katoliker eller par, där en av makarna är katolik, att bo bredvid Josep hina hemmet. Man får inte ha något vårdbehov när man flyt - tar in i höghuset men har förtur att flytta över till Josep hinahemmet efter pröv ning av vård- och biståndsbehovet. De boende i höghuset kommer att kunna besöka mässorna och delta i övriga aktiviteter på hemmet. De ska exempelvis kunna äta där, men då mot betalning. Enligt Erik Kellner, ordförande i styrelsen för Stiftelsen Josephinahemmet, finns just nu en in - tresselista med 70 personer från olika håll i landet. - I december inbjöd vi till ett informationsmöte och då kom ett 30-tal personer. Senast i slutet av februari måste spekulanterna lämna besked om de fortfarande är intresserade av boendet. - Redan nu har 17 anmält ett fortsatt intresse, säger Erik Kellner, som givetvis välkomnar nya spekulanter. Birgit Ahlberg-Hyse Söderläge. Så här kommer det nya huset att se ut från söder. Bild: Bergkrantz arkitekter (bild framtagen i dator) För vidare information om byggprojektet, se Josephinahemmets hemsida,

6 sid. 6 aktuellt inrikes S:t Lars församling i Uppsala: En kyrkoherde kommer, två går När biskop Anders överlämnade tabernakelnyckeln till Sankt Lars nye kyrkoherde, pater Andreas Bergmann SJ, rådde en förväntansfull tystnad tills biskopen sa: Nu får ni applådera! Då gjorde man det. En ny kyrkoherde och två föredettingar, jesuitfäderna Josef Höfner och Franz Holin, välkomnades respektive avtacka - des i kyrkan och över förfriskningar på näraliggande Newmaninstitutet. Inte överraskande präglades Uppsala kato - likernas firande av Andra söndagen under året av såväl glädje och tacksamhet som av vemod. I sin predikan anknöt biskop Anders till dagens episteltext ur 1 Kor 1:1-3 och lät Pauli ord anspela på skaran i S:t Lars: - Ledaren för en församling, kyrkoherden, ska vara den främste bland tjänare. Likt påven, Servus servorum Dei, ska han vara Guds tjänares tjänare. - Kallelsen till helighet gäller hela församlingen, hela kristenheten med Pauli ord tillsammans med alla dem som på varje plats åkallar vår herre Jesu Kristi namn. - Er församlingens uppgift är att tillsammans med er nye kyrkoherde ta upp kampen mot den isande kyla som breder ut sig när Kristi ljus hotar att slockna. - När vi märker att vi kommer till Förvaltare. Här överlämnar biskop Anders nyckeln till tabernaklet till den nye kyrkoherden. Foto: Per Englund

7 Inte överraskande präglades Uppsala katolikernas firande av Andra söndagen under året av såväl glädje och tacksamhet som av vemod. aktuellt inrikes sid. 7 korta med detta och det gör vi då springer vi omedelbart till biktstolen för att börja ett nytt liv. - Så kommer Kristi ljus att stråla ut över Uppsalaslätten. Efteråt ombads pater Andreas förnya sina prästlöften. Därmed över till avfirandet på New - maninstitutet som inleddes med festmusik: Jeremiah Clarkes A Trumpet Voluntary i Gunnar och Barbro Eng - lunds och Ola Perssons tappning. Ola berättade att hans Tárogáto var ett folkligt ungerskt instrument från början av 1900-talet som nästan ingen vet att det finns, en korsning mellan klarinett och saxofon. Också Gunnar Englunds sinka väckte nyfikenhet en blockflöjt med trumpetmunstycke, ett instrument som brukade användas av bland annat Monteverdi. Hustrun Barbro trakterade en typisk renässanstrumma av det slag som stadspipare gärna nyttjade. Applåder och sedan var det dags för tacktal och presenter till två lyssnande präster. Pastoralrådets ordförande Björn Hjalmarsson talade om pater Josef, kyrkoherde mellan 2001 och 2005 och därefter församlingens kaplan, som en präst särskilt för barn och unga och överlämnade en välbehövlig ny ryggsäck till en pilgrim i livet och på fjället (åtskilliga av stiftets jesuiter lär ha en förkärlek för fjällvandringar). - Vi ville gärna att du, helt konkret, bär oss i S:t Lars närmast ditt hjärta när du vandrar uppför och nerför fjällen. Till vardags kommer pater Josef, efter ett mellanspel i Tyskland, att tjänst göra som kaplan i S:ta Eugenia i Stockholm där han gärna skulle leda bönecirklar. Franz Holin, kyrkoherde sedan 2006, blir kvar i Uppsala där han nu levt mer än halva sitt liv han kom till Sverige samma dag som högertrafiken infördes, 3 september Med sällskapsspelet Ausgerechnet Uppsala fick han ett bevis på att S:t Lars katoliker gläder sig åt att också fortsättningsvis få möta en med Björn Hjalmarssons ord lyhörd och lugn kyrkoherde, en församlingsledare som låter många komma till tals men som är tydligt beslutsfattande och snabb som blixten när så behövs. Pang bom så händer det! - Renoveringen av församlings - lokalerna och den nya kyrkan i En - köping är goda exempel på detta. Vad sa då pater Franz själv? Han av - slöjade vad han viskat i biskopens öra före gudstjänsten: att S:t Lars karakteriseras av mångfald, sammanhållning och solidaritet. - Vårt pastoralråd försökte en gång räkna ut hur många som hjälper till på en regelbunden basis. Vi kom fram till att det var runt 150 personer. - Men egentligen är det ännu flera. Alla, och då menar jag verkligen alla, bidrar till den goda stämning som så många kan vittna om. Därför ville den avgående kyrkoherden egentligen inte lyfta fram någon särskild person, sa han men sedan kunde han ändå inte låta bli. Ett särskilt tack riktade han först till musikansvariga Anna Lindgren. - Min största upplevelse när jag var ny som kyrkoherde var att församlingsrådet, som det hette då, tillstyrkte pengar till en organist. - Det var en mäktig känsla: Dom gör ju som jag säger! Andra som apostroferades var syster Inger, ansvarig för församlingens barn - undervisning och ekonomi, och Göran Markström i finansutskottet. - Vårt samarbete har varit storslaget. När Göran nickar vet jag att förslagen till beslut är underbyggda och att jag ska säga ja. - Tack för din solidaritet, inte bara med församlingen utan också med en stackars kyrkoherde! Och så avslutades festligheterna med Greensleves för blockflöjt och viola da gamba. Fortsättning följer med S:t Lars nye kyrkoherde, pater Andreas. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Om renoveringen av församlingslokalerna och den nya kyrkan i Enköping berättades i Km 12/10 och 1/11. Ny kyrkoherde. Andreas Bergmann har ett förflutet i bland annat S:ta Eugenia, Zambia och Frankfurt. Foto: Per Englund

8 sid. 8 aktuell intervju Maria Hildingsson, generalsekreterare för familjeorganisationen FAFCE: I Paris upplevde jag en hjärtats konversion. I flera länder i Europa finns en lång tradition av katolska intresseföreningar för familjer. Sverigefödda Maria Hildings - son är en person med stora kunskaper och erfarenheter av hur dessa föreningar arbetar och vad man vill uppnå. Efter att ha arbetat som politiskt sakkunnig för den franska katolska familjeföreningen Associations Familiales Catholiques, AFC, i Paris i ett par år, blev hon nyligen erbjuden anställning som generalsekreterare för den katolska europeiska familjeorganisationen Fédération des Associations Familiales Catholiques en Europe, FAFCE, i Bryssel. FAFCE bildades 1994 för att utveckla samarbetet mellan Europas olika katolska familjeorganisationer. Förra året öppnade man ett kontor i Bryssel, där Maria Hildingsson arbetar sedan några månader tillbaka. Maria berättar att FAFCE är en plattform för utbyte mellan europeiska katolska familjeorganisationer från olika länder. FAFCE bidrar till att skapa ett europeiskt nätverk mellan organisationer som främjar familjen och försöker även påverka de politiska beslut som är viktiga för Europas familjer. Familjepolitik är fortfarande ett område som varje enskilt EU-land självständigt bestämmer över. EU har inte lagstiftande makt inom detta område. Men betänkanden och yttranden från EU-institutionerna och Europarådet påverkar trots det debatten i medlemsländerna. Nyligen antog till exempel Europa parlamentet ett yttrande om vilken lagstiftning medlemsländerna bör ha när det gäller mammaledighet. Därmed är det viktigt att katolska argument finns företrädda i Bryssel. Maria Hildingsson förklarar att det sedan länge finns katolska familjeföreningar, som försöker påverka politikerna i familje- Generalsekreterare vid Vätterns strand. Maria Hildingsson, som deltog i familjedagarna i Jönköping efter Kristi himmelsfärds dag förra året, konstaterar att FAFCE har medlems - organisationer från 15, inom kort 16, länder. Men det finns idag ingen svensk eller nordisk förening som är ansluten till FAFCE, tillägger hon. Foto: Privat

9 aktuell intervju sid. 9 frågor, i flera europeiska länder. Så har Frankrike en lång tradition av familjeföreningar. Dessa föreningar har utbytt kunskaper och erfarenheter sinsemellan i mer än 100 år. Familjeföreningarna är en naturlig del av den franska familjepolitiska debatten och lämnar synpunkter på lagstiftningsförslag. Efter andra världskriget skapades det franska riksförbundet för familjeintresseföreningar, som samlar landets olika familjeföreningar så att de gemensamt får ett större inflytande och kan utbyta erfarenheter. Det är därmed inte särskilt överraskande att FAFCE skapades på just franskt initiativ. Vad uppnår då FAFCE? Maria hänvisar till en färsk framgång, nämligen att Europarådet antog en resolution som fastslår att sjukvårdspersonal ska ha rätt att avstå från att delta vid aborter, dödshjälp och andra arbetsuppgifter som strider mot deras samveten. Det ursprungliga förslaget i Europarådet var att denna resolution skulle ha motsatt utformning, det vill säga att den skulle inskränka möjligheten för läkare att åberopa samvetsklausuler. Tack vare att FAFCE (tillsammans med andra intresseorganisationer) lobbade mot politikerna i Europarådet fick resolutionen en utformning där rätten till samvetsfrihet betonas. Beslutet var en rekommendation och är därmed inte tving an - de att följa för Europarådets medlemsländer. Vad kommer det sig att Maria blev intresserad av familjeföreningar? Hon reste, efter att ha tagit studenten vid Humanistiska läroverket i Sigtuna, till Provence i Frankrike för att förbättra sina kunskaper i franska och flyttade därefter till Paris för att studera internationella relationer. Hon fick en stark andlig upplevelse i Paris, en hjärtats konversion. Parallellt med universitetsstudierna började hon engagera sig inom den franska scoutrörelsen, där hon arbetade bland annat med pedagogisk utbildning av scoutledare. I Frankrike finns ett stort antal scoutförbund, varav flera är katolska. Maria engagerade sig i ett av de största scoutförbunden, som har en katolsk grund. Den andliga dimensionen var närvarande, med ändamålet att föra människan närmare Gud. Erfarenheterna inom scoutrörelsen utvecklade henne och tankarna kring framtiden blev allt fler. Efter några år inom en advokatbyrå i Paris hade hon kommit fram till vad hon verkligen ville ägna sitt liv åt. - Jag lyssnade på vad Gud kallat mig till att göra och kom via bön, andliga upplevelser och besök i Rom fram till att jag ville engagera mig inom det civila samhället med att göra kyrkans lära mer tillgänglig för andra människor. Maria blev projektledare och politiskt sakkunnig för den franska katolska familjeföreningen AFC i Paris och numera arbetar hon alltså för FAFCE i Bryssel. Maria hänvisar till en färsk framgång, nämligen att Europarådet antog en resolution som fastslår att sjukvårdspersonal ska ha rätt att avstå från att delta vid aborter, dödshjälp och andra arbetsuppgifter som strider mot deras samveten. Maria Hildingsson deltog för övrigt i familjedagarna i Jönköping i mitten av maj förra året och talar om dessa dagar som intressanta, glädjande och kärleksfulla. Det är viktigt för de katolska familjerna att träffas och känna att de inte är ensamma, säger hon. Hon välkomnar att det fattades ett beslut om att skapa bättre nätverk mellan familjerna i de olika församlingarna i samband med familjedagarna och att bildandet av en nordisk familjeförening uppmuntrades. Hon berättar att FAFCE gärna hjälper till med att skapa nya föreningar, men att det samtidigt är viktigt att det är familjerna och församlingarna som tar själva initiativet, så att det finns ett intresse för verksamheten och en förankring. Markus Nyman Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med säte i Strasbourg. Europarådet bildades 1949 och har för närvarande 47 medlemsländer. Europarådet är inte en EU-institution, även om man delar vissa symboler med EU-institutionerna (till exempel EU-flaggan). Europarådets främsta mål är att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling i Europa. Europaparlamentet är en av EU:s institutioner och utgör tillsammans med ministerrådet den lagstiftande makten inom unionen. Europaparlamentet är den enda direktvalda institutionen inom EU och har för närvarande 736 ledamöter (varav 18 svenska) som väljs vart femte år, nästa gång år 2014.

10 sid. 10 aktuellt utrikes Katolska kyrkan på Kuba i ny roll Något har förändrats på Kuba tack vare den officiella dialog som pågår mellan regimen och den katolska kyrkan sedan i maj förra året. Men frågan är om den dialogen kan leda till framväxten av ett fristående civilsamhälle på ön. Under åren som följde på revolutionen på Kuba år 1959 ansågs orden civilsamhälle och NGO (icke-statlig organisation) som snarast subversiva termer av regimen. Eftersom den såg sig som en folklig och välvillig regering som försåg det kubanska folket med allt vad det behövde fanns det inte plats för andra och fristående organisationer. Men under 1990-talet lät dock regimen en rad organisationer börja ett arbete vid sidan av de statliga organen. Deras viktigaste syfte var att öppna en väg så att utländska biståndspengar kunde flyta in i landet. Det hade blivit en nödvändighet för Kuba efter Sovjetunionens kollaps som innebar att dess understöd till ön stoppades. Några av de organisationerna har kommit att utveckla engagemang som står fria från regeringens intressen, men som inte för det står i konflikt med dem. Samtidigt finns det ett antal politiska partier och rörelser på Kuba som öppet utmanar regeringen och dagens politiska system. Några av dem är väletablerade som det kristna Movimiento Cristiano Liberacion och det socialdemo - kratiska Arco Progresista. Andra har sprungit fram med ett enda mål på sin agenda som Damas de Blanco (Kvinnorna i vitt) som varje söndag demonstrerar för frigivningen av alla politiska fångar. Dessa grupperingar lever och verkar i opposition mot regimen och de är mer eller mind - re tolererade, men deras existens erkänns inte av staten. I juli förra året var jag på Kuba, utsänd av den franska människorättsorganisationen AEDH. Besöket sammanföll med beskedet att 52 politiska fångar skulle släppas som ett resultat av dialogen mellan regeringen och den katolska kyrkan. Det var de så kallade samvetsfångarna som dömdes till långa fängelsestraff efter den svarta våren Under besöket mötte jag och intervjuade en rad företrädare för oppositionen och en sak blev klarare allt eftersom dagarna gick. Samtidigt som glädjen var stor över frigivningen av fångarna gav det upphov till många frågor kring den katolska kyrkans roll i det kubanska samhället. Likaså om det är möjligt att ett civilsamhälle kan växa fram på ön, ett som är fristående från regimen och det enda tillåtna politiska partiet som är det kommunistiska. För Laura Pollan, ledare for Damas de Blanco, är redan det faktum att regeringen deltar i en officiell dialog med katolska kyrkan i sig ett erkännande av att ett civilsamhälle existerar på Kuba. Men för andra, som Oswaldo Paya, grundare och ledare av Movimiento Cristiano Liberacion, innebär inte dialogen med kyrkan någon egentlig förändring av hur regeringen ser på fristående organisationer i det kubanska samhället. Inte desto mindre är den kubanska katolska kyrkan i dag en fristående och erkänd dialogpartner för regeringen. Biskop Juan de Dios Hernandez Ruiz, hjälpbiskop i ärkestiftet Havanna, säger att kyrkan har en social roll i samhället och att dialogen med regeringen kommer att fortsätta. Han tillägger att kyrkan räknar med att den också kommer att gå in på andra områden. Frågan är då på vems vägnar hon talar. Oppositionen inom kyrkan mot den nya roll hon har iklätt sig är hård från personligheter som ser sig själva som katoliker. Både Oswaldo Paya och Dagoberto Valdes, grundare av tidningen Vitral och upphovsman till projektet Convivencia Cuba, slår fast att dialogen inom kyrkan har kommit till vägs ände. Medan båda erkänner att kyrkans nya Vakande Kristusbild vid Havannas hamn. Öns ekonomi har stora pro b - lem och frågetecknen hopar sig. Foto: Henrik Alberius

11 aktuellt utrikes sid. 11 Inte desto mindre är den kubanska katolska kyrkan i dag en fristående och erkänd dialogpartner för regeringen. roll är delikat och svår, kräver de att kyrkan rådgör med sina egna medlemmar innan hon uttalar sig i deras namn. På samma gång möter Katolska kyrkan uppskattning för sitt försök att vara behjälplig i öppnandet av det kubanska samhället. Claudia Cadelo, en av de mest kända av Kubas unga bloggare, säger att dialogen mellan kyrkan och regeringen är en verklig möjlighet för att en vändning ska kunna komma på ön. Men hon tvekar, som hon säger, om att den äldre generationen är redo att ta tag i möjligheten när den erbjuds. Den väntar på att vändningen på Kuba ska komma uppifrån, säger hon, men den måste byggas nerifrån och upp. För Cadelo finns det bara en väg att ändra det politiska systemet på Kuba och det är att ett starkt civilsamhälle växer fram. Och enligt henne måste det börja med grupperna av unga oppositionella kubaner. Det är med dem som ett fristående civilsamhälle kan bli verklig - het. Men problemet är att grupperna av unga oppositionella behöver mer tid. Vi är inte redo än. Ideal räcker inte. Du måste veta vad du vill göra och du måste ha ett rimligt och genomförbart program att arbeta med. Där är vi inte ännu. Henrik Alberius OP Kvinnor i vitt. Damas de Blanco, kvinnorna i vitt, demonstrerar varje söndag efter mässan i Santa Ritas kyrka i stadsdelen Miramar i Havanna. De kräver att alla politiska fångar på Kuba ska friges. Foto: Privat Fakta: AEDH (Agir Ensemble pour les Droits de l Homme) är en fransk organisation som stöder människorättsorganisationer runt om i världen. För att läsa Claudia Cadelos blogg (på ett flertal språk), gå till: Dagoberto Valdes har varit medlem i det Påvliga rådet Justitia et Pax. Hans senaste projekt kan följas på (på spanska med några sidor på engelska). Oswaldo Paya mottog Europaparlamentets Sacharovpris Hans websida (på spanska) har adressen:

12 sid. 12 aktuellt utrikes Svensk församling stödjer övergivna barn i Uganda Ordensrepresentant. Syster Annette Namugambe är Maria Reparatrix-systrarnas provinsial i Uganda, Kenya och Kongo. Foto: Charles Câmara Täby församling satsar, tillsammans med Caritas Sverige, på projekt i Uganda. Där får Maria Reparatrix-systrar medel för att bedriva stödverksamhet för barn vilkas föräldrar har dött i aids. - Egentligen är Maria Reparatrix-kongregationens kallelse kontemplation och reträttverksamhet. Men när systrarna upptäcker nödställda människor som ingen annan hjälper startar de utåtriktade projekt. Det här berättar syster Birgitta Tufvesson i Åkersberga som tillhör Vårfruförsamlingen i Täby. Birgitta är den enda Maria Reparatrix-systern som finns kvar i Sverige. - I Europa finns få kallelser till vår kongregation. Däremot är de många i tredje världen. Och det är där som Täbyförsamlingen har haft flera projekt de senaste åren. I Täby finns en second hand-butik som drivs ekumeniskt. När alla utgifter är betalade delas överskottet lika mellan de olika församlingarna. Och den katolska församlingens pengar går för närvarande till Uganda, där Maria Reparatrix-systrarna tar hand om barn som är offer för aids. - Systrarna står inte ut med att se dessa utsatta barn utan gör allt vad de kan för att hjälpa dem och ge dem ömhet och kärlek. Pengarna från Sverige används bland annat till att täcka kostnaderna för mat, sjukvård och skolutbildning. visningar, återrapporterar. Utbildningen skedde inom ramen för katolsk sociallära och Maria Reparatrix-systrarnas särskilda spiritualitet, då vi kopplade socialt arbete med det andliga livet. I juni förra året höll Charles en liknande kurs för Salesiansystrarna i Zambia och nu i maj kommer han att hålla en kurs för Karme lit - bröderna i Malawi. - Det här är ett sätt för vårt stift att hjälpa till med att förbättra kvalitén i lokala projekt och samtidigt höja kapaciteten hos våra katolska medsystrar och bröder i Afrika, kommenterar han. - Det visar också olika uttryck i stiftets utvecklingssamarbete. Förutom deltagande i stora internationella biståndsprogram kan det handla om sådana här utbildningsprojekt i samarbete med en församling eller en caritasförening. Alla tjänar på detta: systrarnas arbete förbättras, vi får bättre redovisningar och framför allt kommer målgruppen, barnen, att få bättre hjälp med att förverkliga sina liv. Birgit Ahlberg-Hyse - Barnens föräldrar har dött i aids och barnen kan vara smittade själva också. Många av dem har inga släktingar som tar hand om dem och de har ingen chans till utbildning. Så våra systrar ser till att barnen skrivs in i skolor och betalar deras omkostnader. De äldre barnen genomgår utbildningar så att de lär sig ett yrke och kan försörja sig själva i framtiden. Täbyförsamlingen ska stödja verksamheten i Uganda, i första hand under två år med kronor. Stiftet skjuter till kronor. Det säger Caritas Sveriges biståndsansvarige Charles Câmara, som nyligen har kommit hem från Uganda där han har besökt byar där systrarna bedriver verksamheten. Han berättar att systrarna gör ett fint arbete för de övergivna barnen men att de med lite större kunskaper skulle kunna göra mycket mer. Charles uppgift är att följa upp projekten och hjälpa samarbetspartnern på plats att strukturera och effektivisera verksamheten. För att öka systrarnas kompetens att bedriva utvecklingsarbete har han hållit en veckas kurs för 28 systrar och tio noviser från Uganda, Kongo och Kenya. - Kursen gick ut på att träna deltagarna i bland annat hur man skriver ansökningar, planerar verksamheten, gör ekonomiska redo - Högtid. Föräldralösa barn firar jul hos systrarna i Bisanje i Uganda. Foto: Charles Câmara

13 utrikes reportage sid. 13 Kommuniteten i Bose: Praktiskt arbete, tillit, evig lovsång Vad är det som är så märkvärdigt med Bose? Jag var tvungen att fråga när jag träffade ytterligare en person som fick något lyriskt i blicken då jag berättade att jag skulle åka dit på senhösten Jag är lite skeptisk. Hade som födelsedagspresent fått en check för att åka till ett kloster utanför Rom, och såg fram emot vistelsen. Så har en vän övertalat mig att ändra mina planer och ansluta mig till en grupp med EFS:are och Missionsförbundare från Roslagen som ska till Bose, som ligger i norra Italien, i Piemonte. Men det var inte dit jag skulle. Jag känner inte mina medresenärer och jag kan inte ens hitta orten i kartboken. Och hur ska man ta sig dit? Jag får inga bra svar, men de som varit i Bose säger: Åk, du kommer inte att ångra dig! Och jag åker, och jag ångrar mig inte. Jag var där från den 27 september till den 1 oktober 2010, en kort tid, men så mättad med goda upplevelser att jag upplevde den som mycket längre. Nu sitter jag i soffan med grannen och visar boken med bilder från klostret och ska förklara vad det var som var så märkvärdigt. Lättast är att peka på det natursköna läget, vid foten av alperna. Det är hänförande vackert med de snöklädda alptopparna och de sandfärgade byggnaderna. Och musiken som jag köpte med mig på en CD, den gregorianska växelsången som ljöd i kapellet, första gången klockan 06, sedan klockan 12 och så klockan 18:30. På två veckor har man sjungit igenom alla 150 psaltarpsalmerna. Det är denna eviga lovsång, som böljar mellan leden av systrar och bröder, totalt 75 stycken, som dominerar liturgin. Men det är också något annat som genomsyrar Bose. Det finns en öppenhet, som gör att främlingen känner sig välkommen. Ekumeniken är mer än bara en välvillig ansats. Här finns reformerta och ortodoxa bland bröderna och syst - rarna. Fyra bröder är präster. Bland gästerna är många ickekatoliker. Klostret Bose från utsidan. Hänförande vackert med snöklädda alptoppar och sandfärgade byggnader. Fortsättning

14 sid. 14 utrikes reportage Det finns också en tillit som är svindlande. Ersättning för logi och kost läggs i en plåtlåda på väggen: Gärna 60 euro per dygn, om du har råd, annars efter förmåga. I bokhandeln, som är imponerande med många hyllor av aktuell teologisk litteratur, ikoner och keramik, gäller samma princip. Man litar på kunden. Lägg pengarna i skrinet. Under måltiderna sitter tio gäster runt ett kvadratiskt bord med två personer från kommuniteten som samtalar och förklarar. Det finns flera rum för måltiderna, men gästerna delas upp efter språk så att alla ska ha möjlighet att förstå. Och vi kan fråga om allt. För flera av mina medresenärer är detta första besöket i ett katolskt kloster och det finns mycket att prata om. Hur blir man syster? Varför har man rökelse? Är det ok att inte knäfalla? Stämningen är lättsam och många skratt hörs från matsalarna, fram till kl 20 då det är absolut tystnad som råder till dagen därpå klockan 8. Samtliga systrar och bröder deltar i arbetet med matlagning och städning. Dessutom arbetar de sju timmar per dag i verkstäderna med ikonmålning, vävning, keramiktill - verkning, tillredning av örter och marmelad, översättning av gamla skrifter och publicering av artiklar och böcker. Det som produceras säljs i klostrets butik men också till andra försäljningsställen. För att behålla sitt oberoende tackar man nej till donationer och strävar efter att vara självförsörjande. Ett par nya bröder och systrar upptas varje år och man har nu kunnat öppna en kommunitet också i Assisi samt i södra Italien och i Jerusalem. Under vistelsen i Bose har gästen möjlighet att delta i bibelstudium i grupp och även att få enskild andlig vägledning. Monastero di Bose grundades efter Andra Vatikan - konciliet av den nu 67-årige priorn Enzo Bianchi. Han levde de första tre åren ensam och sökte sin kallelse, reste runt till katolska, protestantiska och ortodoxa kloster innan den ekumeniska kommuniteten bildades Det fanns från början en viss misstro från den lokale biskopen, men nu är klostret erkänt av kyrkans ledning och är en del i den lokala församlingen. Enzo Bianchi är också en mycket ansedd föreläsare och författare. Präster och biskopar kommer från framför allt Gärna 60 euro per dygn, om du har råd, annars efter förmåga. Italien och Frankrike för att delta i undervisning och i reträtter. Flera biskopar var på väg till Bose då vi åkte därifrån. I en intervju i tidskriften The Tablet i juni 2007, refere - rad i tidskriften Pilgrim senare samma år, berättas att Bianchi i februari 2006 fick ett privat sammanträffande med påven Benedikt XVI i hans våning i Vatikanen. Efteråt sa Bianchi: Min förhoppning är att han inte bara ska vara Roms påve, utan också ett redskap för gemenskap alla kyrkor emellan. Bianchi är själv inte präst, utan har förblivit lekman, Klostret Bose från insidan. Ett redskap för gemenskap alla kyrkor emellan.

15 Föreläsaren, författaren och trädgårdsmästarn Enzo Bianchi. Varje morgon ska marken sopas och begoniorna skötas. utrikes reportage sid. 15 trots påtryckningar. Hans ambition är att leva enligt Andra Vatikankonciliets intentioner. Man är misstrogen mot konciliet, säger Bianchi till The Tablet. Jag tycker detta är en stor synd mot den Helige Ande, och det gör att Kyrkan tappar modet och försvagas. Det skapar förvirring. De som motarbetar konciliet skapar oordning i Guds kyrka och hotar gemenskapen. Enzo Bianchi har givit ut mer än 40 böcker och skri - ver i flera italienska och franska dagstidningar. På svenska finns bara Ord av spiritualitet, men många av hans skrifter är översatta till engelska. Bianchi betonar i sina skrifter vikten av Lectio divina, andlig läsning, och uppmanar bröderna, systrarna och besökarna att leva evangeliet, bara det: Lev evangeliet! Text: Elisabet Finné Foto: Bengt Gunnemo Fotnot: Den februari 2011 deltar Enzo Bianchi i ett ekumeniskt präst- och pastorsmöte på Nya Slottet Bjärka-Säby, som Biskop Anders, Peter Halldorf och Martin Lind bjudit in till. Information och anmälan via

16 sid. 16 vår församling Ständig diakon en förebild i tjänandet De som brukar gå i 11-mässan i Domkyrkan har i flera år sett Sten Cedergren sittande med sin familj i kyrkbänken, ibland tjänstgörande som lektor. Numera ser de honom i koret. Efter fyra års studier, med distansundervisning och vecko - slutskurser, vigdes Sten tillsammans med sju andra män till ständig diakon vid en stor högtid i Domkyrkan den 30 oktober förra året. Det var då han, på knä framför biskopen, avlade sina lydnadslöften, vigdes genom handpåläggning och bön och fick motta evangelieboken som ett tecken på att han hädanefter får förkunna Guds ord. När Km träffade honom vid familjekongressen i Jönköping i maj förra året ville han inte gärna tala om det som låg framför honom eftersom han ännu inte var vigd. - Det handlar inte bara om att jag själv vill bli diakon utan också om att Gud kallar mig och att församlingen accepterar mig, sade han. När vi möts igen, i januari, är det onekligen så att Gud har kallat honom och att församlingen har accepterat honom. Och nu ställer han upp för en intervju även om han fortfarande är lågmäld med sig själv. -Jag känner en stor ödmjukhet inför den tjänst jag har kallats till, men förstås också en stor omtumlande glädje. Kallelsen har vuxit fram som en naturlig följd av en kristen människas vilja att tjäna Gud. Visst fanns det tongivande personer i församlingen som puffade honom i sidan och påpekade att han borde bli ständig diakon. Men det var inte de som fick honom att skriva till biskop Anders och höra sig för. Nej, han är absolut säker på att kallelsen kom inifrån, i en önskan att fördjupa sitt engagemang i Kyrkan. Sten Cedergren, som har en bakgrund i Svenska kyrkan, upptogs i Kyrkans fulla gemenskap 1990 i hemstaden Linköping. Ett par år efteråt flyttade han till Stockholm för att Lång väg. Under fyra år har Sten Cedergren gått i utbildning, med distansundervisning och veckoslutskurser, för att vigas till ständig diakon. Nu ser han fram mot att tjäna i domkyrkoförsamlingen

17 vår församling sid. 17 Minne från diakonvigningen. Här är det ögonblick när Sten Cedergren avger sitt lydnadslöfte inför biskop Anders Arborelius. De omges av ceremoniarerna Magnus Andersson (stående) och pater Fredrik Emanuelson (knäfallande) samt prästkandidaterna Kristoffer Mauritzon och Matteus Collvin. - Allt som diakonen gör visar tjänandet: han dukar, rengör kärlen och uppmanar församlingen till fridshälsning, bland annat. Sten tillägger att liturgin blir fattigare utan diakonens närvaro. Med detta menar han att diakonens position i mässfirandet inte bara har en utsida utan en insida som vill påminna församlingen om tjänandet i andra sammanhang, i familjen, i äktenskapet, på arbetsplatsen, i församlingen. Man sätter andra främst? - Ja, egentligen är alla tjänare, var och en på sitt sätt. plugga historia, som komplement till en tidigare teologiexamen, och knöts till domkyrkoförsamlingen. Under studietiden träffade han sin blivande fru, Mickaëlle, i Frankrike. De gifte sig 1996 och vid det här laget har familjen utökats med fyra barn i åldrarna två till tretton. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Sedan 15 år är Sten gymnasielärare på heltid i historia, religions - kunskap och kultur- och idéhistoria. Mickaëlle är lärare och forskare i fransk litteratur vid Stockholms universitet, även hon på heltid. Vartefter barnen växer får de allt flera fritidssysselsättningar. Att få det så kallade livspusslet att gå ihop är tufft, medger Sten. Kan han till detta pussel foga den ständige diakonens tre uppgifter, liturgin, ordets tjänst och det karitativa arbetet? Han svarar att han lyder Kyrkan som säger att allt ska följa en bestämd ordning. - Familjen först, därefter det civila arbetet och diakonuppgiften. I detta skede av mitt liv kan jag tyvärr inte ha för stora diakonala åtaganden. Det får växa fram efterhand. Det blir alltså framför allt tjänsterna i liturgin, förkunnelse och undervisning som han får ägna sig åt nu. Bland annat håller han i församlingens äktenskapsförberedelsekurs. Eftersom hela familjen alltid är med i mässan har det inte blivit så stora förändringar i familjen Cedergrens liv sedan pappa blev ständig diakon. Mässplikten gäller även barnfamiljer, påpekar han, och närvaron i kyrkan är ett led i det kristna liv som börjar hemma, med bords- och aftonbön, samtal om tron och försök att lära barnen goda dygder och vanor. De ständiga diakonerna har ett ämbete som bör få en tydligare profil, tycker Sten. - Medan prästämbetet gör Kristus som präst närvarande har diakonen en uppgift att göra Kristus som diakon, tjänare, närvaran - de. Den som ser noga på diakonen i mässan märker hur han står bakom prästen. Familjens samtycke viktigt. En förutsättning för att de ständiga diakonerna ska få avlägga sina löften är att deras familjer ger sitt samtycke och har förståelse för det nya ämbetet. I Sten Cedergrens fall är det inga prob lem. Familjen delar redan mässliv och församlingsgemenskap. De tre äldsta barnen är engagerade i församlingens körverksamhet. Äldste sonen är dessutom ministrant. Här ser vi Sten, David, Bénédicte, Mickaëlle med Emmanuel i famnen samt Gabriel. Bilden togs vid familjekongressen i Jönköping i maj förra året.

18 sid. 18 nya mässordningen Den av Km publicerade genomgången av ändringarna i mässtexterna där vi nu befinner oss mitt i den romerska kanonbönen inleddes i nummer 9/2010 och fortsätter här. Första eukaristiska bönen den romerska kanonbönen (forts.) Vi ber dig, Gud: välsigna, tag emot, bekräfta och godtag denna gåva, och fullkomna den till en andlig offergåva, dig till behag, så att den för vår skull blir din älskade Sons, vår Herres Jesu Kristi kropp och blod. TY DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE. Dagen före sitt lidande tog han brödet i sina heliga och vördnadsvärda händer, lyfte blicken mot himmelen till dig, Gud, sin allsmäktige Fader, välsignade och tackade dig, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade: TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA, TY DETTA ÄR MIN KROPP, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER. Likaså tog han efter måltiden denna härlighetens kalk i sina heliga och vördnadsvärda händer, välsignade och tackade dig åter, gav åt sina lärjungar och sade: TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA, Trons mysterium. eller: eller: Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet. Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken förkunnar vi Herrens död till dess han kommer. Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom ditt kors och din uppståndelse har du befriat oss. Kommentar: Den nya versionen av instiftelseorden har ett ord mer än den gamla, det lilla TY, som troget återger den latinska originaltexten. Också de övriga ändringarna beror på samma krav, att så noggrant som möjligt följa latinet, för att den romerska mässan överallt på jorden ska låta så enhetligt som möjligt. Man ska veta precis vad som sägs, även om man inte förstår det lokala språket. Denna härlighetens kalk är en anspelning på den äldre latinska bibelöversättningens (Vulgatas) version av Psaltaren 23, där det heter: och din berusande kalk, hur härlig är den inte! Tillämpat på kalken i mässan blir dessa ord en antydan om att Kristi kropp och blod är en försäkran om det tillkommande livet: de kroppar vi nu har i vår ringhet ska förhärligas och bli lika Kristi förhärligade kropp, när vi äter och dricker det som brukar kallas odödlighetens läkemedel. Anders Piltz, ordf. KLN, biskopsvikarie för gudstjänstlivet

19 porträtt sid. 19 Erika och Hans Åke Bergström har aldrig varit rädda för att ta tag i saker I början av 80-talet gavs tidningen Sucken ut för stiftets ungdomar, precis som idag, men det fanns inget motsvarande för barnen. Man pratade om att starta en barntidning, men vem skulle ta tag i det? Jag kan försöka, sa Erika Bergström, som vid den tiden var fyrabarnsmamma, kateket i S:ta Eugenia och anställd vid Sveriges Unga Katoliker, SUK. Jag ombads att skriva något till det första numret av Zoom som kom ut i januari 1983, även om jag bara gick på gymnasiet. Det dröjde inte länge förrän jag var med i redaktionen. På så sätt fick jag flera gånger per år förmånen att komma hem till Erika och Hans Åke Bergström på redaktionsmöte. Samtidigt som tidningen planerades och förfärdigades fick jag uppleva ett hem som alltid tog emot sina gäster med värme och omsorg. I sex år var Erika redaktör för barntidningen innan jag 1989 tog över an - svaret. Men också då fortsatte mötena att oftast hållas hos familjen Bergström i Bromma. Nu, cirka tjugo år senare, sitter jag vid Erikas och Hans Åkes bord igen ett nytt bord visserligen men på samma plats för att prata med dem om deras långa liv tillsammans i och med kyrkan. Det är den fjärde januari 2011 och sedan tre dagar tillbaka är de pensionärer. De har trivts med sitt yrkesliv de senaste fem åren har båda två varit anställda i S:ta Eugenia och dröjt sig kvar ett par år efter respektive 65-årsdag. Vi har gjort det med glädje, säger Erika. Det är därför det känns lite svårt att gå i pension. Men någon gång måste man sluta. Erikas röst är mjuk och vänlig, en röst som måste ha passat bra då hon var kateket. Jag har svårt att tänka mig att något barn skulle kunna bli rädd för henne. Likaså är det en lugn och trygg röst att lyssna på när hon ansvarar för läsningarna i kyrkan. Hon var bland de första lekmännen i Sverige att göra tjänst som lektor, då hon började någon gång efter Andra Vatikankonciliet. Hans Åkes röst är mörk och varm och att han kan säga ifrån vet man, både efter att ha mött honom som kyrkvaktmästare och som lägerledare. Olika men samspelta och med samma beredvillighet att göra vad som kan behövas. Erika kom fem år gammal med sin familj från Ungern. De bosatte sig i Bromma. Hans Åke växte upp i Gamla stan i Stock - holm. De träffades på en maskerad som den katolska ungdomsföreningen S:t Eriks arrangerade någon gång under första hälften av 60-talet. De förlovade sig på ett katolskt ungdomsläger och gifte sig 1968, som det sista paret i den gamla Eugenia-kyrkan som sedan skulle rivas. Hans Åke hade konverterat till Katolska kyrkan som nittonåring. Den präst han gick och läste för, och som nämns flera gånger under samtalet, var pater Hornung då kaplan, senare kyrkoherde. Det var också han som hade hand om ministranterna, som både Hans Åke och senare alla de tre sönerna kom att bli. De katolska föreningarna var inte bara en mötesplats utan hade överhuvudtaget stor betydelse. Under olika perioder var Hans Åke och Erika aktiva i S:t Eriks, Juventus och S:t Mikaelsföreningen. Den senare var särskilt avsedd för konvertiter. Nu finns kurserna, men på den tiden var föreningen ett väldigt viktigt ställe där man kunde ställa frågor, höra andra katoliker berätta Och det är i en förening som man som ung får tillfälle att träffa kompisar, säger Hans Åke. Man försöker göra så gott man kan i den situation man är, sammanfattar Hans Åke. Föreningarna tog också initiativ som rörde hela församlingen. Det fanns inget kyrkkaffe på den tiden, berättar Erika. Ungdomarna brukade träffas efter mässan på fiket Sju sekel i Kungsträdgården. Vi tyckte att det borde finnas ett kyrkkaffe för hela församlingen och presenterade idén för S:t Eriksföreningen och sedan för kyrkoherden. Jag tror att vi blev den första katolska församlingen i Sverige med kyrkkaffe. Pater Hornung sa ja, kompletterar Hans Åke, men sa att vi fick komma ihåg att vi måste gå i mässan också. Så vi gick i halvtio-mässan först och satte igång med kyrkkaffet efteråt. Och sedan var det Juventus som ordnade en maskerad för hela församling en. Vi stod för maten och utsmyckningarna och övade in en show. Då hade församlingen sina lokaler på Drottning gatan. Det kom cirka hundra Fortsättning

20 sid. 20 porträtt Kärlek är Erika och Hans Åke har varit gifta i 42 år. Kommunikation och att respektera varandras olikheter är viktigt, säger Erika. Och så klart kärlek, men det där ingår också i kärleken. personer varje gång och prästerna var också med. Det är viktigt att framhålla att det var för församlingens skull. Annars kunde ju föreningen ha haft en mas kerad bara för sig föddes första barnet, en dotter, i familjen Bergström. I rätt så rask följd kom ytterligare en dotter och en son. Och sedan, med lite större mellanrum, två söner till. Den yngste är idag 23 år gammal. När han flyttade hemifrån kändes det tomt, säger Hans Åke. Då hade vi haft barn hemma i närmare fyrtio år. Men fortfarande blir det ofta fullt hus, framför allt på helger och till födelsedagar. Inte minst för att det redan finns elva barnbarn mellan ett och åtta år. De två döttrarna som bor i Tyskland brukar försöka komma till Sverige varje sommar. Då är det praktiskt att vi har kvar huset. Det har blivit övernattnings- och lekrum av övervåningen. Hans Åke arbetade under många år som inspicient på Dramaten. Det betydde oregelbunden arbetstid, och även om det inte var fördelaktigt ekonomiskt prioriterade de att ha Erika hemma medan de äldsta barnen var små. Inte förrän det fjärde barnet var fem, sex år började Erika att arbeta deltid med ekonomi på SUK. Det var tänkt att vara ett halvår men hon ombads att stanna kvar och gjorde det tills hon blev gravid igen. När föräldra - ledigheten var slut 1988 började Erika i stället på pastorsexpeditionen i S:ta Eugenia, där hon har varit fram till nu. Det roligaste har nog varit kontakten med människor. Att man har kunnat hjälpa till och samtidigt avlastat prästerna. Jag har fått mycket tacksamhet tillbaka. Det samma gäller för Hans Åke som har arbetat som intendent i församlingen sedan 2005: Nästan dagligen har jag träffat folk och frågat om jag kunnat hjälpa till, alltifrån män niskor som har det svårt till turister. Under de 23 år som Erika var kateket var hon bara borta fem gånger, inklusive de tillfällen då hon födde barn. Jag följde barnen från det de gick i ettan, genom första kommunionen och till och med klass tre. Sedan började jag med en ny grupp. Det var väldigt roligt. När syster Hildegund först frågade mig sa jag visserligen att jag inte kunde, men hon kom hem till oss och gick igenom vad man skulle ta upp och snart gick det bra att klara av det på egen hand. Dessutom städade makarna tillsammans lokalen innan undervisningen började. Hans

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Agenda för gudstjänstens ledare

Agenda för gudstjänstens ledare genda för gudstjänstens ledare = Präst/ledare/liturg = lla Sång 15. Du som söker Du som söker efter fäste, du som famlar efter fred. Vet att räddningen är nära, den som älskar dig är här! Sök ditt inres

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

MARIAS BARN ÄR GUDS SON

MARIAS BARN ÄR GUDS SON MARIAS BARN ÄR GUDS SON FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT (ÅR A) (22 DECEMBER 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Matteus 1:18-25 Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48 Älska era fiender Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er:

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17 Jesus rensar templet Lateranbasilikans invigningsdag (årgång A) (9 november 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 2:13-22 Templet rensas Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. I

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf [Något på riktigt] Av: Johannes Djerf I söndags så träffades vi ledare på lägret för att förbereda allt och be för varje tonåring och deras väg tillsammans med Jesus. På kvällen firade vi nattvard tillsammans,

Läs mer

Sankt Franciskus katolska församling

Sankt Franciskus katolska församling Sankt Franciskus katolska församling Årgång 3 nr 3 2 2 Juni 2011 Första kommunion i vår församling 2 Kära församlingsmedlemmar! Snart är sommar igen och tid att villa eller åka på semester. Vi alla behöver

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus!

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Nr 01/2012 2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus! Från och med den 1 januari 2012 utgör vi tillsammans en ny församling

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN

ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN 29 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR C) (20 OKTOBER 2013) ATT INTE GE UPP - OM ÄNKAN OCH DOMAREN Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 18:1-8 Liknelsen om änkan och domaren Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

25 frågor och svar om. katolsk tro

25 frågor och svar om. katolsk tro 25 frågor och svar om katolsk tro Innehållsförteckning 1. Vem är Gud? 2. Vem är Jesus? 3. Vad är Kyrkan? 4. Tillber katoliker Maria? 5. Är allt som står i Bibeln bokstavligen sant? 6. Varför behövs påven?

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

St. Andreas Katolska Församling

St. Andreas Katolska Församling St. Andreas Katolska Församling Kristianstad Hässleholm - Bromölla Gudstjänster Under året har gudstjänster hållits enligt följande: Söndagsmässor: Kristianstad kl. 09.30 Hässleholm kl. 12.00 Bromölla

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

BEKYMRA ER INTE, NI ÄR VÄRDA MYCKET MER

BEKYMRA ER INTE, NI ÄR VÄRDA MYCKET MER BEKYMRA ER INTE, NI ÄR VÄRDA MYCKET MER 8 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (2 MARS 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 6:24-34 Gud och mammon Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och

Läs mer