Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras. 11 februari 2011 Pris 40 kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras. 11 februari 2011 Pris 40 kr"

Transkript

1 #2 11 februari 2011 Pris 40 kr Trappistmunkars öde blev film Flera byggprojekt i stiftet Katolska kyrkan på Kuba Strävsamt par porträtteras

2 #2 Ur innehållet 11 februari 2011 Årg 86. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: AlfaPrint Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr utkommer 4/ Manusstopp 11/ För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAGBILD: SCEN UR GUDAR OCH MÄNNISKOR, EN UPPMÄRKSAMMAD FILM OM VÅLDET I ALGERIET OCH TRAPPISTMUNKARNAS ÖDE Nybyggen för församlingsliv och boende sidan 4 Andreas Bergmann installerad som kyrkoherde i Uppsala sidan 6 Maria Hildingsson generalsekreterare i europeisk familjefederation sidan 8 Något har förändrats på Kuba sidan 10 Övergivna barn i Uganda får stöd av Vårfruförsamlingen i Täby sidan 12 Ekumeniskt kommunitetsliv i italienska Bose sidan 13 Vår församling: Den ständige diakonen påminner om tjänandet sidan 16 Erika och Hans Åke Bergström porträtteras sidan 19 Mitt helgon: Ritva Jacobsson om Petrus sidan 25 Kjell Sundberg skriver vänporträtt om avlidne Per Mases sidan 31 Joanna Agetorps heliga familj installerad i Södertälje sidan 31 Familjesidan: Hur man vårdar ett äktenskap sidan 38

3 - Vilken är din religion? Bör man som läkare fråga efter en patients religion? Har man rätt att göra det? Om patienten söker för halsfluss eller klåda är frågan knappast på sin plats. Är läkaren däremot specialist på palliativ vård, vård i livets slutskede, förhåller det sig annorlunda. Borde det kanske till och med vara rutin att ta upp religionstillhörighet vid den inledande kontakten? De patienter läkaren möter befinner sig i en situation då existentiella frågor aktualiseras. Men också i livets inledande fas blir de stora frågorna brännande varför har just mitt barn drabbats av en svår eller livshotande sjukdom? Somliga menar att det är ett övertramp att fråga efter religionstillhörighet patienten kan möjligen själv aktualise - ra ämnet. Detta låter sig sägas. Men när det gäller religiösa spörsmål är de flesta blyga. Doktorn skulle kanske ta illa upp Sjukvården är ju sekulär, byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. I den helhetssyn på människan som ska prägla vården måste emellertid också Gud i vården hennes andliga behov tillgodoses. Natur - ligtvis har även den som saknar gudstro rätt att få sina uppfattningar respekte - rade och rätt att få uttrycka de stora livsfrågorna utifrån sin tro eller avsaknad av tro. De vårdansvariga måste ha mod att tala om livets realiteter. Vi kan nog alla, när vi befinner oss i en utsatt situation, önska oss en person att tala med eller kanske framför allt en person som ger sig tid att lyssna, som inte flyr sin ångest genom färdiga svar, i värsta fall genom att byta samtalsämne eller skoja till det. Denna önskan bör sjukvården vara beredd att uppfylla. Läkarens fråga om religionstillhörighet eller avsaknad av religionstillhörighet verkar då vara full - komligt relevant, rent av nödvändig för att patienten ska kunna få den omsorg som situationen kräver. När livet tycks som svårast vill vi möta respons utifrån våra egna förutsättningar. ledare sid. 3 Ovanstående berör inte bara sjukvården. Inom kyrkor och samfund är religionen alltid närvarande men detta garanterar inte självklart att exempelvis prästen eller diakonen skulle vara beredd att möta människor på ett sätt som passar deras livssituation. Ingår möten med skadade, multihandikappade, svårt sjuka, döende i präst- och diakonutbildningen? Vore det inte önskvärt borde det inte vara ett obligatorium med åtminstone en månads praktik på en habiliteringsavdelning eller ett hospice under utbildningsåren? Det räcker förstås inte med detta. Det som måste till är reflektion och eftertanke, och en rannsakan av den egna hållningen till sjukdom och lidande. Men en praktiktid vore en naturlig början inför en fördjupning av de stora och svåra livsfrågorna. Fotnot: Respekt inbjuder till ett seminarium om Gud i vården, den 17 mars i Eugenia. Mörker och ljus över Egyptens kristna Brutala kränkningar av religionsfriheten förekommer allt oftare, och det är framför allt kristna som drabbas, påminde påven Benedikt XVI i sitt nyårstal till diplomatiska kåren. Bland de värsta var attacken på koptiska kristna i Alexandria på nyårs - afton som kostade 23 personer livet, ett år efter mordet på åtta kopter som firade jul i Nag Hammadi i södra Egypten. Därför är det ett glädjande tecken att egyptiska muslimer riskerade liv och hälsa och gick in som mänskliga sköldar för att skydda kopterna när de firade jul i år, samma helg som vi i väst firar Trettondagen. Tusentals muslimer kom till julmässan runtom i koptiska kyrkor för att visa sin vilja att bekämpa islamistisk extremism. Och julfirandet kunde i år förlöpa utan våldsamheter. Egyptiska tidningen Al-Ahram citerar en känd konsthandlare i Kairo, Mohamed al-sawy, som i sitt kulturinstitut lät trycka banderoller för kyrkorna inför julfirandet: Vi lever tillsammans eller dör tillsammans. Han sägs också vara den som kom med idén om de mänskliga sköldarna. Bland dem som deltog var filmstjärnorna Adel Imam och Yosra, den muslimske TV-predikanten Amr Khaled, president Mubaraks två söner Gamal och Alaa och tusentals andra, skri - ver Al-Ahram. De deltog i patriarkatet i Abbasiya, där den koptiske påven Shenouda III celebrerade julaftonsgudstjänsten. Närvarande var också finansministern, informationsministern och förra miljöministern. Kopterna riktar kritik mot staten för att inte effektivt se till att ge skydd åt Egyptens kristna minoritet som omfattar ungefär tio procent av befolkningen. Även Benedikt XVI har uppmanat den egyptiska staten att bättre ta hand om sina kristna, något som den egyptiske religionsministern ilsket kallade en inblandning i Egyptens inre angelägenheter. Vi behöver ingen undervisning av påven eller någon annan, vi vet precis vad vi gör. Vilket snarast visar på den kyla som möter de kristna från officiellt håll till vardags. Just i det läget är det trösterikt att muslimer solidariserar sig med de kristna och visar färg gentemot extremisterna. Det vill man gärna se mera av, även på andra håll i Mellanöstern och i resten av världen. När troende gör gemensam sak minskar misstron och växer förtroendet och viljan till dialog och samarbete. Ur det kan bara spira någonting gott. Mera om händelserna i Egypten på www. katolsktmagasin.se Kaj Engelhart

4 sid. 4 nyheter inrikes 2011 byggprojektens år Två stora byggen i stiftets regi kommer att startas under år I Södertälje får kaldéerna egna lokaler och i Åkersberga får församlingen en kyrka. Den stora gruppen kaldéer i Södertälje har haft lokalproblem i flera år. Kyrkobyggnaden som de nu använder, och som stiftet numera äger, är urvuxen sedan länge. En egen byggnad har funnits i stiftets planer sedan 2007 utan att kunna förverkligas av ekonomiska skäl. Under året ska ändå projektet komma igång, dock med en modifiering av den plan som har antagits tidigare. - Stiftet anslår 25 miljoner kronor till en första etapp som innefattar en samlingssal och undervisningslokaler, säger stiftets finanschef Charlotte Byström. - Till att börja med måste samlingssalen användas för mässfirande. En kyrka får komma i en andra etapp. Arkitekten Anna Axberg Olsson, ledamot av stiftets byggnadsutskott, förklarar att kaldéernas behov av mycket stora samlings - ytor gör att det inte är möjligt att bygga hela komplexet i ett svep. - Redan budgeten på 25 miljoner kronor är mycket stor och vi vet inte om ens det är tillräckligt. Men vi har sagt att vi bygger så långt pengarna räcker. Kaldéerna själva är beredda att gå in med en stor egeninsats och de kräver inte att alla detaljer ska vara färdiga direkt. Byggnaden uppförs i en sluttning. På övervåningen blir det en 900 kvadratmeter stor samlingssal för både mässor och fester. Nedervåningen inreds med rum för undervisning och samlingar i mindre grupper. Planprocessen i Södertälje är nu inne i sitt sista skede och Anna Axberg Olsson räknar med att bygget kan komma igång efter årets semestrar. När kan man tänka sig att även kyrkan byggs? - Kommunen ställer krav att kyrkan ska byggas inom fem år efter der att samlingssalen har byggts. Det är också vad stiftet räknar med. Ett annat projekt, som också har dragit ut på tiden av ekonomiska skäl, är kyrkan i Åkersberga. Även där har man prutat på den ursprungliga planen. Diakon Daniel Pauchard som är ordförande i byggnadsutskottet berättar att man har slopat den planerade källarvåningen. - Nu blir det ett enplansbygge med kyrkorum, samlingssal, pastorsexpedition och kök, totalt 400 kvadratmeter. Kostnaden är beräknad till 12 miljoner kronor. Ett bekymmer är att ett nytt bygglov måste sökas, eftersom det har gått över två år sedan det första bygglovet gavs. Ett annat bekymmer är att förhandlingarna om parkeringsplatser utanför kyrkan inte har kommit i hamn. - Vi räknar ändå med att bygget påbörjas under året och är färdigt under 2012, säger Daniel Pauchard. Birgit Ahlberg-Hyse Illustrationsplan. Kaldéernas kyrkbyggnad i Hovsjö i Södertälje har ritats av arkitekten Martin Elia. Till höger ser vi samlingssalen som ska börja byggas i år. Till vänster ligger kyrkan som ska byggas inom fem år.

5 nyheter inrikes sid. 5 Stort intresse för nytt katolskt boende Ett annat byggprojekt, som inte är stiftets ansvar utan ligger på Stiftelsen Josephinahemmet, är höghuset som planeras vid det katolska äldreboendet i Blackeberg i västra Stockholm. Det första spadtaget tas i vår och inflyttning beräknas ske sommaren Ett 70-tal personer från olika håll i stiftet har visat intresse för nybygget. Km har tidigare berättat om projektet som drivs av Josephinahemmets stiftelse i samarbete med Fortis fastigheter AB. I sluttningen nedanför Josephinahemmets sydöstra gavel ska byggas ett tio våningar högt hus med 40 lägenheter i olika storlekar. Lägenheterna blir bostadsrätter och av dessa räknar stiftelsen med att köpa mellan fem och tio för att hyra ut till katoliker som inte anser sig ha råd att köpa en lägenhet. Katoliker har förtur även till de bostadsrätter som säljs av Fortis fastigheter. Syftet med bygget är att skapa möjligheter för människor, ensamstående katoliker eller par, där en av makarna är katolik, att bo bredvid Josep hina hemmet. Man får inte ha något vårdbehov när man flyt - tar in i höghuset men har förtur att flytta över till Josep hinahemmet efter pröv ning av vård- och biståndsbehovet. De boende i höghuset kommer att kunna besöka mässorna och delta i övriga aktiviteter på hemmet. De ska exempelvis kunna äta där, men då mot betalning. Enligt Erik Kellner, ordförande i styrelsen för Stiftelsen Josephinahemmet, finns just nu en in - tresselista med 70 personer från olika håll i landet. - I december inbjöd vi till ett informationsmöte och då kom ett 30-tal personer. Senast i slutet av februari måste spekulanterna lämna besked om de fortfarande är intresserade av boendet. - Redan nu har 17 anmält ett fortsatt intresse, säger Erik Kellner, som givetvis välkomnar nya spekulanter. Birgit Ahlberg-Hyse Söderläge. Så här kommer det nya huset att se ut från söder. Bild: Bergkrantz arkitekter (bild framtagen i dator) För vidare information om byggprojektet, se Josephinahemmets hemsida,

6 sid. 6 aktuellt inrikes S:t Lars församling i Uppsala: En kyrkoherde kommer, två går När biskop Anders överlämnade tabernakelnyckeln till Sankt Lars nye kyrkoherde, pater Andreas Bergmann SJ, rådde en förväntansfull tystnad tills biskopen sa: Nu får ni applådera! Då gjorde man det. En ny kyrkoherde och två föredettingar, jesuitfäderna Josef Höfner och Franz Holin, välkomnades respektive avtacka - des i kyrkan och över förfriskningar på näraliggande Newmaninstitutet. Inte överraskande präglades Uppsala kato - likernas firande av Andra söndagen under året av såväl glädje och tacksamhet som av vemod. I sin predikan anknöt biskop Anders till dagens episteltext ur 1 Kor 1:1-3 och lät Pauli ord anspela på skaran i S:t Lars: - Ledaren för en församling, kyrkoherden, ska vara den främste bland tjänare. Likt påven, Servus servorum Dei, ska han vara Guds tjänares tjänare. - Kallelsen till helighet gäller hela församlingen, hela kristenheten med Pauli ord tillsammans med alla dem som på varje plats åkallar vår herre Jesu Kristi namn. - Er församlingens uppgift är att tillsammans med er nye kyrkoherde ta upp kampen mot den isande kyla som breder ut sig när Kristi ljus hotar att slockna. - När vi märker att vi kommer till Förvaltare. Här överlämnar biskop Anders nyckeln till tabernaklet till den nye kyrkoherden. Foto: Per Englund

7 Inte överraskande präglades Uppsala katolikernas firande av Andra söndagen under året av såväl glädje och tacksamhet som av vemod. aktuellt inrikes sid. 7 korta med detta och det gör vi då springer vi omedelbart till biktstolen för att börja ett nytt liv. - Så kommer Kristi ljus att stråla ut över Uppsalaslätten. Efteråt ombads pater Andreas förnya sina prästlöften. Därmed över till avfirandet på New - maninstitutet som inleddes med festmusik: Jeremiah Clarkes A Trumpet Voluntary i Gunnar och Barbro Eng - lunds och Ola Perssons tappning. Ola berättade att hans Tárogáto var ett folkligt ungerskt instrument från början av 1900-talet som nästan ingen vet att det finns, en korsning mellan klarinett och saxofon. Också Gunnar Englunds sinka väckte nyfikenhet en blockflöjt med trumpetmunstycke, ett instrument som brukade användas av bland annat Monteverdi. Hustrun Barbro trakterade en typisk renässanstrumma av det slag som stadspipare gärna nyttjade. Applåder och sedan var det dags för tacktal och presenter till två lyssnande präster. Pastoralrådets ordförande Björn Hjalmarsson talade om pater Josef, kyrkoherde mellan 2001 och 2005 och därefter församlingens kaplan, som en präst särskilt för barn och unga och överlämnade en välbehövlig ny ryggsäck till en pilgrim i livet och på fjället (åtskilliga av stiftets jesuiter lär ha en förkärlek för fjällvandringar). - Vi ville gärna att du, helt konkret, bär oss i S:t Lars närmast ditt hjärta när du vandrar uppför och nerför fjällen. Till vardags kommer pater Josef, efter ett mellanspel i Tyskland, att tjänst göra som kaplan i S:ta Eugenia i Stockholm där han gärna skulle leda bönecirklar. Franz Holin, kyrkoherde sedan 2006, blir kvar i Uppsala där han nu levt mer än halva sitt liv han kom till Sverige samma dag som högertrafiken infördes, 3 september Med sällskapsspelet Ausgerechnet Uppsala fick han ett bevis på att S:t Lars katoliker gläder sig åt att också fortsättningsvis få möta en med Björn Hjalmarssons ord lyhörd och lugn kyrkoherde, en församlingsledare som låter många komma till tals men som är tydligt beslutsfattande och snabb som blixten när så behövs. Pang bom så händer det! - Renoveringen av församlings - lokalerna och den nya kyrkan i En - köping är goda exempel på detta. Vad sa då pater Franz själv? Han av - slöjade vad han viskat i biskopens öra före gudstjänsten: att S:t Lars karakteriseras av mångfald, sammanhållning och solidaritet. - Vårt pastoralråd försökte en gång räkna ut hur många som hjälper till på en regelbunden basis. Vi kom fram till att det var runt 150 personer. - Men egentligen är det ännu flera. Alla, och då menar jag verkligen alla, bidrar till den goda stämning som så många kan vittna om. Därför ville den avgående kyrkoherden egentligen inte lyfta fram någon särskild person, sa han men sedan kunde han ändå inte låta bli. Ett särskilt tack riktade han först till musikansvariga Anna Lindgren. - Min största upplevelse när jag var ny som kyrkoherde var att församlingsrådet, som det hette då, tillstyrkte pengar till en organist. - Det var en mäktig känsla: Dom gör ju som jag säger! Andra som apostroferades var syster Inger, ansvarig för församlingens barn - undervisning och ekonomi, och Göran Markström i finansutskottet. - Vårt samarbete har varit storslaget. När Göran nickar vet jag att förslagen till beslut är underbyggda och att jag ska säga ja. - Tack för din solidaritet, inte bara med församlingen utan också med en stackars kyrkoherde! Och så avslutades festligheterna med Greensleves för blockflöjt och viola da gamba. Fortsättning följer med S:t Lars nye kyrkoherde, pater Andreas. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Om renoveringen av församlingslokalerna och den nya kyrkan i Enköping berättades i Km 12/10 och 1/11. Ny kyrkoherde. Andreas Bergmann har ett förflutet i bland annat S:ta Eugenia, Zambia och Frankfurt. Foto: Per Englund

8 sid. 8 aktuell intervju Maria Hildingsson, generalsekreterare för familjeorganisationen FAFCE: I Paris upplevde jag en hjärtats konversion. I flera länder i Europa finns en lång tradition av katolska intresseföreningar för familjer. Sverigefödda Maria Hildings - son är en person med stora kunskaper och erfarenheter av hur dessa föreningar arbetar och vad man vill uppnå. Efter att ha arbetat som politiskt sakkunnig för den franska katolska familjeföreningen Associations Familiales Catholiques, AFC, i Paris i ett par år, blev hon nyligen erbjuden anställning som generalsekreterare för den katolska europeiska familjeorganisationen Fédération des Associations Familiales Catholiques en Europe, FAFCE, i Bryssel. FAFCE bildades 1994 för att utveckla samarbetet mellan Europas olika katolska familjeorganisationer. Förra året öppnade man ett kontor i Bryssel, där Maria Hildingsson arbetar sedan några månader tillbaka. Maria berättar att FAFCE är en plattform för utbyte mellan europeiska katolska familjeorganisationer från olika länder. FAFCE bidrar till att skapa ett europeiskt nätverk mellan organisationer som främjar familjen och försöker även påverka de politiska beslut som är viktiga för Europas familjer. Familjepolitik är fortfarande ett område som varje enskilt EU-land självständigt bestämmer över. EU har inte lagstiftande makt inom detta område. Men betänkanden och yttranden från EU-institutionerna och Europarådet påverkar trots det debatten i medlemsländerna. Nyligen antog till exempel Europa parlamentet ett yttrande om vilken lagstiftning medlemsländerna bör ha när det gäller mammaledighet. Därmed är det viktigt att katolska argument finns företrädda i Bryssel. Maria Hildingsson förklarar att det sedan länge finns katolska familjeföreningar, som försöker påverka politikerna i familje- Generalsekreterare vid Vätterns strand. Maria Hildingsson, som deltog i familjedagarna i Jönköping efter Kristi himmelsfärds dag förra året, konstaterar att FAFCE har medlems - organisationer från 15, inom kort 16, länder. Men det finns idag ingen svensk eller nordisk förening som är ansluten till FAFCE, tillägger hon. Foto: Privat

9 aktuell intervju sid. 9 frågor, i flera europeiska länder. Så har Frankrike en lång tradition av familjeföreningar. Dessa föreningar har utbytt kunskaper och erfarenheter sinsemellan i mer än 100 år. Familjeföreningarna är en naturlig del av den franska familjepolitiska debatten och lämnar synpunkter på lagstiftningsförslag. Efter andra världskriget skapades det franska riksförbundet för familjeintresseföreningar, som samlar landets olika familjeföreningar så att de gemensamt får ett större inflytande och kan utbyta erfarenheter. Det är därmed inte särskilt överraskande att FAFCE skapades på just franskt initiativ. Vad uppnår då FAFCE? Maria hänvisar till en färsk framgång, nämligen att Europarådet antog en resolution som fastslår att sjukvårdspersonal ska ha rätt att avstå från att delta vid aborter, dödshjälp och andra arbetsuppgifter som strider mot deras samveten. Det ursprungliga förslaget i Europarådet var att denna resolution skulle ha motsatt utformning, det vill säga att den skulle inskränka möjligheten för läkare att åberopa samvetsklausuler. Tack vare att FAFCE (tillsammans med andra intresseorganisationer) lobbade mot politikerna i Europarådet fick resolutionen en utformning där rätten till samvetsfrihet betonas. Beslutet var en rekommendation och är därmed inte tving an - de att följa för Europarådets medlemsländer. Vad kommer det sig att Maria blev intresserad av familjeföreningar? Hon reste, efter att ha tagit studenten vid Humanistiska läroverket i Sigtuna, till Provence i Frankrike för att förbättra sina kunskaper i franska och flyttade därefter till Paris för att studera internationella relationer. Hon fick en stark andlig upplevelse i Paris, en hjärtats konversion. Parallellt med universitetsstudierna började hon engagera sig inom den franska scoutrörelsen, där hon arbetade bland annat med pedagogisk utbildning av scoutledare. I Frankrike finns ett stort antal scoutförbund, varav flera är katolska. Maria engagerade sig i ett av de största scoutförbunden, som har en katolsk grund. Den andliga dimensionen var närvarande, med ändamålet att föra människan närmare Gud. Erfarenheterna inom scoutrörelsen utvecklade henne och tankarna kring framtiden blev allt fler. Efter några år inom en advokatbyrå i Paris hade hon kommit fram till vad hon verkligen ville ägna sitt liv åt. - Jag lyssnade på vad Gud kallat mig till att göra och kom via bön, andliga upplevelser och besök i Rom fram till att jag ville engagera mig inom det civila samhället med att göra kyrkans lära mer tillgänglig för andra människor. Maria blev projektledare och politiskt sakkunnig för den franska katolska familjeföreningen AFC i Paris och numera arbetar hon alltså för FAFCE i Bryssel. Maria hänvisar till en färsk framgång, nämligen att Europarådet antog en resolution som fastslår att sjukvårdspersonal ska ha rätt att avstå från att delta vid aborter, dödshjälp och andra arbetsuppgifter som strider mot deras samveten. Maria Hildingsson deltog för övrigt i familjedagarna i Jönköping i mitten av maj förra året och talar om dessa dagar som intressanta, glädjande och kärleksfulla. Det är viktigt för de katolska familjerna att träffas och känna att de inte är ensamma, säger hon. Hon välkomnar att det fattades ett beslut om att skapa bättre nätverk mellan familjerna i de olika församlingarna i samband med familjedagarna och att bildandet av en nordisk familjeförening uppmuntrades. Hon berättar att FAFCE gärna hjälper till med att skapa nya föreningar, men att det samtidigt är viktigt att det är familjerna och församlingarna som tar själva initiativet, så att det finns ett intresse för verksamheten och en förankring. Markus Nyman Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med säte i Strasbourg. Europarådet bildades 1949 och har för närvarande 47 medlemsländer. Europarådet är inte en EU-institution, även om man delar vissa symboler med EU-institutionerna (till exempel EU-flaggan). Europarådets främsta mål är att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling i Europa. Europaparlamentet är en av EU:s institutioner och utgör tillsammans med ministerrådet den lagstiftande makten inom unionen. Europaparlamentet är den enda direktvalda institutionen inom EU och har för närvarande 736 ledamöter (varav 18 svenska) som väljs vart femte år, nästa gång år 2014.

10 sid. 10 aktuellt utrikes Katolska kyrkan på Kuba i ny roll Något har förändrats på Kuba tack vare den officiella dialog som pågår mellan regimen och den katolska kyrkan sedan i maj förra året. Men frågan är om den dialogen kan leda till framväxten av ett fristående civilsamhälle på ön. Under åren som följde på revolutionen på Kuba år 1959 ansågs orden civilsamhälle och NGO (icke-statlig organisation) som snarast subversiva termer av regimen. Eftersom den såg sig som en folklig och välvillig regering som försåg det kubanska folket med allt vad det behövde fanns det inte plats för andra och fristående organisationer. Men under 1990-talet lät dock regimen en rad organisationer börja ett arbete vid sidan av de statliga organen. Deras viktigaste syfte var att öppna en väg så att utländska biståndspengar kunde flyta in i landet. Det hade blivit en nödvändighet för Kuba efter Sovjetunionens kollaps som innebar att dess understöd till ön stoppades. Några av de organisationerna har kommit att utveckla engagemang som står fria från regeringens intressen, men som inte för det står i konflikt med dem. Samtidigt finns det ett antal politiska partier och rörelser på Kuba som öppet utmanar regeringen och dagens politiska system. Några av dem är väletablerade som det kristna Movimiento Cristiano Liberacion och det socialdemo - kratiska Arco Progresista. Andra har sprungit fram med ett enda mål på sin agenda som Damas de Blanco (Kvinnorna i vitt) som varje söndag demonstrerar för frigivningen av alla politiska fångar. Dessa grupperingar lever och verkar i opposition mot regimen och de är mer eller mind - re tolererade, men deras existens erkänns inte av staten. I juli förra året var jag på Kuba, utsänd av den franska människorättsorganisationen AEDH. Besöket sammanföll med beskedet att 52 politiska fångar skulle släppas som ett resultat av dialogen mellan regeringen och den katolska kyrkan. Det var de så kallade samvetsfångarna som dömdes till långa fängelsestraff efter den svarta våren Under besöket mötte jag och intervjuade en rad företrädare för oppositionen och en sak blev klarare allt eftersom dagarna gick. Samtidigt som glädjen var stor över frigivningen av fångarna gav det upphov till många frågor kring den katolska kyrkans roll i det kubanska samhället. Likaså om det är möjligt att ett civilsamhälle kan växa fram på ön, ett som är fristående från regimen och det enda tillåtna politiska partiet som är det kommunistiska. För Laura Pollan, ledare for Damas de Blanco, är redan det faktum att regeringen deltar i en officiell dialog med katolska kyrkan i sig ett erkännande av att ett civilsamhälle existerar på Kuba. Men för andra, som Oswaldo Paya, grundare och ledare av Movimiento Cristiano Liberacion, innebär inte dialogen med kyrkan någon egentlig förändring av hur regeringen ser på fristående organisationer i det kubanska samhället. Inte desto mindre är den kubanska katolska kyrkan i dag en fristående och erkänd dialogpartner för regeringen. Biskop Juan de Dios Hernandez Ruiz, hjälpbiskop i ärkestiftet Havanna, säger att kyrkan har en social roll i samhället och att dialogen med regeringen kommer att fortsätta. Han tillägger att kyrkan räknar med att den också kommer att gå in på andra områden. Frågan är då på vems vägnar hon talar. Oppositionen inom kyrkan mot den nya roll hon har iklätt sig är hård från personligheter som ser sig själva som katoliker. Både Oswaldo Paya och Dagoberto Valdes, grundare av tidningen Vitral och upphovsman till projektet Convivencia Cuba, slår fast att dialogen inom kyrkan har kommit till vägs ände. Medan båda erkänner att kyrkans nya Vakande Kristusbild vid Havannas hamn. Öns ekonomi har stora pro b - lem och frågetecknen hopar sig. Foto: Henrik Alberius

11 aktuellt utrikes sid. 11 Inte desto mindre är den kubanska katolska kyrkan i dag en fristående och erkänd dialogpartner för regeringen. roll är delikat och svår, kräver de att kyrkan rådgör med sina egna medlemmar innan hon uttalar sig i deras namn. På samma gång möter Katolska kyrkan uppskattning för sitt försök att vara behjälplig i öppnandet av det kubanska samhället. Claudia Cadelo, en av de mest kända av Kubas unga bloggare, säger att dialogen mellan kyrkan och regeringen är en verklig möjlighet för att en vändning ska kunna komma på ön. Men hon tvekar, som hon säger, om att den äldre generationen är redo att ta tag i möjligheten när den erbjuds. Den väntar på att vändningen på Kuba ska komma uppifrån, säger hon, men den måste byggas nerifrån och upp. För Cadelo finns det bara en väg att ändra det politiska systemet på Kuba och det är att ett starkt civilsamhälle växer fram. Och enligt henne måste det börja med grupperna av unga oppositionella kubaner. Det är med dem som ett fristående civilsamhälle kan bli verklig - het. Men problemet är att grupperna av unga oppositionella behöver mer tid. Vi är inte redo än. Ideal räcker inte. Du måste veta vad du vill göra och du måste ha ett rimligt och genomförbart program att arbeta med. Där är vi inte ännu. Henrik Alberius OP Kvinnor i vitt. Damas de Blanco, kvinnorna i vitt, demonstrerar varje söndag efter mässan i Santa Ritas kyrka i stadsdelen Miramar i Havanna. De kräver att alla politiska fångar på Kuba ska friges. Foto: Privat Fakta: AEDH (Agir Ensemble pour les Droits de l Homme) är en fransk organisation som stöder människorättsorganisationer runt om i världen. För att läsa Claudia Cadelos blogg (på ett flertal språk), gå till: Dagoberto Valdes har varit medlem i det Påvliga rådet Justitia et Pax. Hans senaste projekt kan följas på (på spanska med några sidor på engelska). Oswaldo Paya mottog Europaparlamentets Sacharovpris Hans websida (på spanska) har adressen:

12 sid. 12 aktuellt utrikes Svensk församling stödjer övergivna barn i Uganda Ordensrepresentant. Syster Annette Namugambe är Maria Reparatrix-systrarnas provinsial i Uganda, Kenya och Kongo. Foto: Charles Câmara Täby församling satsar, tillsammans med Caritas Sverige, på projekt i Uganda. Där får Maria Reparatrix-systrar medel för att bedriva stödverksamhet för barn vilkas föräldrar har dött i aids. - Egentligen är Maria Reparatrix-kongregationens kallelse kontemplation och reträttverksamhet. Men när systrarna upptäcker nödställda människor som ingen annan hjälper startar de utåtriktade projekt. Det här berättar syster Birgitta Tufvesson i Åkersberga som tillhör Vårfruförsamlingen i Täby. Birgitta är den enda Maria Reparatrix-systern som finns kvar i Sverige. - I Europa finns få kallelser till vår kongregation. Däremot är de många i tredje världen. Och det är där som Täbyförsamlingen har haft flera projekt de senaste åren. I Täby finns en second hand-butik som drivs ekumeniskt. När alla utgifter är betalade delas överskottet lika mellan de olika församlingarna. Och den katolska församlingens pengar går för närvarande till Uganda, där Maria Reparatrix-systrarna tar hand om barn som är offer för aids. - Systrarna står inte ut med att se dessa utsatta barn utan gör allt vad de kan för att hjälpa dem och ge dem ömhet och kärlek. Pengarna från Sverige används bland annat till att täcka kostnaderna för mat, sjukvård och skolutbildning. visningar, återrapporterar. Utbildningen skedde inom ramen för katolsk sociallära och Maria Reparatrix-systrarnas särskilda spiritualitet, då vi kopplade socialt arbete med det andliga livet. I juni förra året höll Charles en liknande kurs för Salesiansystrarna i Zambia och nu i maj kommer han att hålla en kurs för Karme lit - bröderna i Malawi. - Det här är ett sätt för vårt stift att hjälpa till med att förbättra kvalitén i lokala projekt och samtidigt höja kapaciteten hos våra katolska medsystrar och bröder i Afrika, kommenterar han. - Det visar också olika uttryck i stiftets utvecklingssamarbete. Förutom deltagande i stora internationella biståndsprogram kan det handla om sådana här utbildningsprojekt i samarbete med en församling eller en caritasförening. Alla tjänar på detta: systrarnas arbete förbättras, vi får bättre redovisningar och framför allt kommer målgruppen, barnen, att få bättre hjälp med att förverkliga sina liv. Birgit Ahlberg-Hyse - Barnens föräldrar har dött i aids och barnen kan vara smittade själva också. Många av dem har inga släktingar som tar hand om dem och de har ingen chans till utbildning. Så våra systrar ser till att barnen skrivs in i skolor och betalar deras omkostnader. De äldre barnen genomgår utbildningar så att de lär sig ett yrke och kan försörja sig själva i framtiden. Täbyförsamlingen ska stödja verksamheten i Uganda, i första hand under två år med kronor. Stiftet skjuter till kronor. Det säger Caritas Sveriges biståndsansvarige Charles Câmara, som nyligen har kommit hem från Uganda där han har besökt byar där systrarna bedriver verksamheten. Han berättar att systrarna gör ett fint arbete för de övergivna barnen men att de med lite större kunskaper skulle kunna göra mycket mer. Charles uppgift är att följa upp projekten och hjälpa samarbetspartnern på plats att strukturera och effektivisera verksamheten. För att öka systrarnas kompetens att bedriva utvecklingsarbete har han hållit en veckas kurs för 28 systrar och tio noviser från Uganda, Kongo och Kenya. - Kursen gick ut på att träna deltagarna i bland annat hur man skriver ansökningar, planerar verksamheten, gör ekonomiska redo - Högtid. Föräldralösa barn firar jul hos systrarna i Bisanje i Uganda. Foto: Charles Câmara

13 utrikes reportage sid. 13 Kommuniteten i Bose: Praktiskt arbete, tillit, evig lovsång Vad är det som är så märkvärdigt med Bose? Jag var tvungen att fråga när jag träffade ytterligare en person som fick något lyriskt i blicken då jag berättade att jag skulle åka dit på senhösten Jag är lite skeptisk. Hade som födelsedagspresent fått en check för att åka till ett kloster utanför Rom, och såg fram emot vistelsen. Så har en vän övertalat mig att ändra mina planer och ansluta mig till en grupp med EFS:are och Missionsförbundare från Roslagen som ska till Bose, som ligger i norra Italien, i Piemonte. Men det var inte dit jag skulle. Jag känner inte mina medresenärer och jag kan inte ens hitta orten i kartboken. Och hur ska man ta sig dit? Jag får inga bra svar, men de som varit i Bose säger: Åk, du kommer inte att ångra dig! Och jag åker, och jag ångrar mig inte. Jag var där från den 27 september till den 1 oktober 2010, en kort tid, men så mättad med goda upplevelser att jag upplevde den som mycket längre. Nu sitter jag i soffan med grannen och visar boken med bilder från klostret och ska förklara vad det var som var så märkvärdigt. Lättast är att peka på det natursköna läget, vid foten av alperna. Det är hänförande vackert med de snöklädda alptopparna och de sandfärgade byggnaderna. Och musiken som jag köpte med mig på en CD, den gregorianska växelsången som ljöd i kapellet, första gången klockan 06, sedan klockan 12 och så klockan 18:30. På två veckor har man sjungit igenom alla 150 psaltarpsalmerna. Det är denna eviga lovsång, som böljar mellan leden av systrar och bröder, totalt 75 stycken, som dominerar liturgin. Men det är också något annat som genomsyrar Bose. Det finns en öppenhet, som gör att främlingen känner sig välkommen. Ekumeniken är mer än bara en välvillig ansats. Här finns reformerta och ortodoxa bland bröderna och syst - rarna. Fyra bröder är präster. Bland gästerna är många ickekatoliker. Klostret Bose från utsidan. Hänförande vackert med snöklädda alptoppar och sandfärgade byggnader. Fortsättning

14 sid. 14 utrikes reportage Det finns också en tillit som är svindlande. Ersättning för logi och kost läggs i en plåtlåda på väggen: Gärna 60 euro per dygn, om du har råd, annars efter förmåga. I bokhandeln, som är imponerande med många hyllor av aktuell teologisk litteratur, ikoner och keramik, gäller samma princip. Man litar på kunden. Lägg pengarna i skrinet. Under måltiderna sitter tio gäster runt ett kvadratiskt bord med två personer från kommuniteten som samtalar och förklarar. Det finns flera rum för måltiderna, men gästerna delas upp efter språk så att alla ska ha möjlighet att förstå. Och vi kan fråga om allt. För flera av mina medresenärer är detta första besöket i ett katolskt kloster och det finns mycket att prata om. Hur blir man syster? Varför har man rökelse? Är det ok att inte knäfalla? Stämningen är lättsam och många skratt hörs från matsalarna, fram till kl 20 då det är absolut tystnad som råder till dagen därpå klockan 8. Samtliga systrar och bröder deltar i arbetet med matlagning och städning. Dessutom arbetar de sju timmar per dag i verkstäderna med ikonmålning, vävning, keramiktill - verkning, tillredning av örter och marmelad, översättning av gamla skrifter och publicering av artiklar och böcker. Det som produceras säljs i klostrets butik men också till andra försäljningsställen. För att behålla sitt oberoende tackar man nej till donationer och strävar efter att vara självförsörjande. Ett par nya bröder och systrar upptas varje år och man har nu kunnat öppna en kommunitet också i Assisi samt i södra Italien och i Jerusalem. Under vistelsen i Bose har gästen möjlighet att delta i bibelstudium i grupp och även att få enskild andlig vägledning. Monastero di Bose grundades efter Andra Vatikan - konciliet av den nu 67-årige priorn Enzo Bianchi. Han levde de första tre åren ensam och sökte sin kallelse, reste runt till katolska, protestantiska och ortodoxa kloster innan den ekumeniska kommuniteten bildades Det fanns från början en viss misstro från den lokale biskopen, men nu är klostret erkänt av kyrkans ledning och är en del i den lokala församlingen. Enzo Bianchi är också en mycket ansedd föreläsare och författare. Präster och biskopar kommer från framför allt Gärna 60 euro per dygn, om du har råd, annars efter förmåga. Italien och Frankrike för att delta i undervisning och i reträtter. Flera biskopar var på väg till Bose då vi åkte därifrån. I en intervju i tidskriften The Tablet i juni 2007, refere - rad i tidskriften Pilgrim senare samma år, berättas att Bianchi i februari 2006 fick ett privat sammanträffande med påven Benedikt XVI i hans våning i Vatikanen. Efteråt sa Bianchi: Min förhoppning är att han inte bara ska vara Roms påve, utan också ett redskap för gemenskap alla kyrkor emellan. Bianchi är själv inte präst, utan har förblivit lekman, Klostret Bose från insidan. Ett redskap för gemenskap alla kyrkor emellan.

15 Föreläsaren, författaren och trädgårdsmästarn Enzo Bianchi. Varje morgon ska marken sopas och begoniorna skötas. utrikes reportage sid. 15 trots påtryckningar. Hans ambition är att leva enligt Andra Vatikankonciliets intentioner. Man är misstrogen mot konciliet, säger Bianchi till The Tablet. Jag tycker detta är en stor synd mot den Helige Ande, och det gör att Kyrkan tappar modet och försvagas. Det skapar förvirring. De som motarbetar konciliet skapar oordning i Guds kyrka och hotar gemenskapen. Enzo Bianchi har givit ut mer än 40 böcker och skri - ver i flera italienska och franska dagstidningar. På svenska finns bara Ord av spiritualitet, men många av hans skrifter är översatta till engelska. Bianchi betonar i sina skrifter vikten av Lectio divina, andlig läsning, och uppmanar bröderna, systrarna och besökarna att leva evangeliet, bara det: Lev evangeliet! Text: Elisabet Finné Foto: Bengt Gunnemo Fotnot: Den februari 2011 deltar Enzo Bianchi i ett ekumeniskt präst- och pastorsmöte på Nya Slottet Bjärka-Säby, som Biskop Anders, Peter Halldorf och Martin Lind bjudit in till. Information och anmälan via

16 sid. 16 vår församling Ständig diakon en förebild i tjänandet De som brukar gå i 11-mässan i Domkyrkan har i flera år sett Sten Cedergren sittande med sin familj i kyrkbänken, ibland tjänstgörande som lektor. Numera ser de honom i koret. Efter fyra års studier, med distansundervisning och vecko - slutskurser, vigdes Sten tillsammans med sju andra män till ständig diakon vid en stor högtid i Domkyrkan den 30 oktober förra året. Det var då han, på knä framför biskopen, avlade sina lydnadslöften, vigdes genom handpåläggning och bön och fick motta evangelieboken som ett tecken på att han hädanefter får förkunna Guds ord. När Km träffade honom vid familjekongressen i Jönköping i maj förra året ville han inte gärna tala om det som låg framför honom eftersom han ännu inte var vigd. - Det handlar inte bara om att jag själv vill bli diakon utan också om att Gud kallar mig och att församlingen accepterar mig, sade han. När vi möts igen, i januari, är det onekligen så att Gud har kallat honom och att församlingen har accepterat honom. Och nu ställer han upp för en intervju även om han fortfarande är lågmäld med sig själv. -Jag känner en stor ödmjukhet inför den tjänst jag har kallats till, men förstås också en stor omtumlande glädje. Kallelsen har vuxit fram som en naturlig följd av en kristen människas vilja att tjäna Gud. Visst fanns det tongivande personer i församlingen som puffade honom i sidan och påpekade att han borde bli ständig diakon. Men det var inte de som fick honom att skriva till biskop Anders och höra sig för. Nej, han är absolut säker på att kallelsen kom inifrån, i en önskan att fördjupa sitt engagemang i Kyrkan. Sten Cedergren, som har en bakgrund i Svenska kyrkan, upptogs i Kyrkans fulla gemenskap 1990 i hemstaden Linköping. Ett par år efteråt flyttade han till Stockholm för att Lång väg. Under fyra år har Sten Cedergren gått i utbildning, med distansundervisning och veckoslutskurser, för att vigas till ständig diakon. Nu ser han fram mot att tjäna i domkyrkoförsamlingen

17 vår församling sid. 17 Minne från diakonvigningen. Här är det ögonblick när Sten Cedergren avger sitt lydnadslöfte inför biskop Anders Arborelius. De omges av ceremoniarerna Magnus Andersson (stående) och pater Fredrik Emanuelson (knäfallande) samt prästkandidaterna Kristoffer Mauritzon och Matteus Collvin. - Allt som diakonen gör visar tjänandet: han dukar, rengör kärlen och uppmanar församlingen till fridshälsning, bland annat. Sten tillägger att liturgin blir fattigare utan diakonens närvaro. Med detta menar han att diakonens position i mässfirandet inte bara har en utsida utan en insida som vill påminna församlingen om tjänandet i andra sammanhang, i familjen, i äktenskapet, på arbetsplatsen, i församlingen. Man sätter andra främst? - Ja, egentligen är alla tjänare, var och en på sitt sätt. plugga historia, som komplement till en tidigare teologiexamen, och knöts till domkyrkoförsamlingen. Under studietiden träffade han sin blivande fru, Mickaëlle, i Frankrike. De gifte sig 1996 och vid det här laget har familjen utökats med fyra barn i åldrarna två till tretton. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Sedan 15 år är Sten gymnasielärare på heltid i historia, religions - kunskap och kultur- och idéhistoria. Mickaëlle är lärare och forskare i fransk litteratur vid Stockholms universitet, även hon på heltid. Vartefter barnen växer får de allt flera fritidssysselsättningar. Att få det så kallade livspusslet att gå ihop är tufft, medger Sten. Kan han till detta pussel foga den ständige diakonens tre uppgifter, liturgin, ordets tjänst och det karitativa arbetet? Han svarar att han lyder Kyrkan som säger att allt ska följa en bestämd ordning. - Familjen först, därefter det civila arbetet och diakonuppgiften. I detta skede av mitt liv kan jag tyvärr inte ha för stora diakonala åtaganden. Det får växa fram efterhand. Det blir alltså framför allt tjänsterna i liturgin, förkunnelse och undervisning som han får ägna sig åt nu. Bland annat håller han i församlingens äktenskapsförberedelsekurs. Eftersom hela familjen alltid är med i mässan har det inte blivit så stora förändringar i familjen Cedergrens liv sedan pappa blev ständig diakon. Mässplikten gäller även barnfamiljer, påpekar han, och närvaron i kyrkan är ett led i det kristna liv som börjar hemma, med bords- och aftonbön, samtal om tron och försök att lära barnen goda dygder och vanor. De ständiga diakonerna har ett ämbete som bör få en tydligare profil, tycker Sten. - Medan prästämbetet gör Kristus som präst närvarande har diakonen en uppgift att göra Kristus som diakon, tjänare, närvaran - de. Den som ser noga på diakonen i mässan märker hur han står bakom prästen. Familjens samtycke viktigt. En förutsättning för att de ständiga diakonerna ska få avlägga sina löften är att deras familjer ger sitt samtycke och har förståelse för det nya ämbetet. I Sten Cedergrens fall är det inga prob lem. Familjen delar redan mässliv och församlingsgemenskap. De tre äldsta barnen är engagerade i församlingens körverksamhet. Äldste sonen är dessutom ministrant. Här ser vi Sten, David, Bénédicte, Mickaëlle med Emmanuel i famnen samt Gabriel. Bilden togs vid familjekongressen i Jönköping i maj förra året.

18 sid. 18 nya mässordningen Den av Km publicerade genomgången av ändringarna i mässtexterna där vi nu befinner oss mitt i den romerska kanonbönen inleddes i nummer 9/2010 och fortsätter här. Första eukaristiska bönen den romerska kanonbönen (forts.) Vi ber dig, Gud: välsigna, tag emot, bekräfta och godtag denna gåva, och fullkomna den till en andlig offergåva, dig till behag, så att den för vår skull blir din älskade Sons, vår Herres Jesu Kristi kropp och blod. TY DETTA ÄR MITT BLODS KALK, DET NYA OCH EVIGA FÖRBUNDETS BLOD, SOM BLIR UTGJUTET FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA TILL SYNDERNAS FÖRLÅTELSE. GÖR DETTA TILL MIN ÅMINNELSE. Dagen före sitt lidande tog han brödet i sina heliga och vördnadsvärda händer, lyfte blicken mot himmelen till dig, Gud, sin allsmäktige Fader, välsignade och tackade dig, bröt det och gav åt sina lärjungar och sade: TAG OCH ÄT HÄRAV ALLA, TY DETTA ÄR MIN KROPP, SOM BLIR UTGIVEN FÖR ER. Likaså tog han efter måltiden denna härlighetens kalk i sina heliga och vördnadsvärda händer, välsignade och tackade dig åter, gav åt sina lärjungar och sade: TAG OCH DRICK HÄRAV ALLA, Trons mysterium. eller: eller: Din död förkunnar vi, Herre, och din uppståndelse bekänner vi, till dess du återkommer i härlighet. Så ofta vi äter detta bröd och dricker av kalken förkunnar vi Herrens död till dess han kommer. Fräls oss, Herre, världens Frälsare. Genom ditt kors och din uppståndelse har du befriat oss. Kommentar: Den nya versionen av instiftelseorden har ett ord mer än den gamla, det lilla TY, som troget återger den latinska originaltexten. Också de övriga ändringarna beror på samma krav, att så noggrant som möjligt följa latinet, för att den romerska mässan överallt på jorden ska låta så enhetligt som möjligt. Man ska veta precis vad som sägs, även om man inte förstår det lokala språket. Denna härlighetens kalk är en anspelning på den äldre latinska bibelöversättningens (Vulgatas) version av Psaltaren 23, där det heter: och din berusande kalk, hur härlig är den inte! Tillämpat på kalken i mässan blir dessa ord en antydan om att Kristi kropp och blod är en försäkran om det tillkommande livet: de kroppar vi nu har i vår ringhet ska förhärligas och bli lika Kristi förhärligade kropp, när vi äter och dricker det som brukar kallas odödlighetens läkemedel. Anders Piltz, ordf. KLN, biskopsvikarie för gudstjänstlivet

19 porträtt sid. 19 Erika och Hans Åke Bergström har aldrig varit rädda för att ta tag i saker I början av 80-talet gavs tidningen Sucken ut för stiftets ungdomar, precis som idag, men det fanns inget motsvarande för barnen. Man pratade om att starta en barntidning, men vem skulle ta tag i det? Jag kan försöka, sa Erika Bergström, som vid den tiden var fyrabarnsmamma, kateket i S:ta Eugenia och anställd vid Sveriges Unga Katoliker, SUK. Jag ombads att skriva något till det första numret av Zoom som kom ut i januari 1983, även om jag bara gick på gymnasiet. Det dröjde inte länge förrän jag var med i redaktionen. På så sätt fick jag flera gånger per år förmånen att komma hem till Erika och Hans Åke Bergström på redaktionsmöte. Samtidigt som tidningen planerades och förfärdigades fick jag uppleva ett hem som alltid tog emot sina gäster med värme och omsorg. I sex år var Erika redaktör för barntidningen innan jag 1989 tog över an - svaret. Men också då fortsatte mötena att oftast hållas hos familjen Bergström i Bromma. Nu, cirka tjugo år senare, sitter jag vid Erikas och Hans Åkes bord igen ett nytt bord visserligen men på samma plats för att prata med dem om deras långa liv tillsammans i och med kyrkan. Det är den fjärde januari 2011 och sedan tre dagar tillbaka är de pensionärer. De har trivts med sitt yrkesliv de senaste fem åren har båda två varit anställda i S:ta Eugenia och dröjt sig kvar ett par år efter respektive 65-årsdag. Vi har gjort det med glädje, säger Erika. Det är därför det känns lite svårt att gå i pension. Men någon gång måste man sluta. Erikas röst är mjuk och vänlig, en röst som måste ha passat bra då hon var kateket. Jag har svårt att tänka mig att något barn skulle kunna bli rädd för henne. Likaså är det en lugn och trygg röst att lyssna på när hon ansvarar för läsningarna i kyrkan. Hon var bland de första lekmännen i Sverige att göra tjänst som lektor, då hon började någon gång efter Andra Vatikankonciliet. Hans Åkes röst är mörk och varm och att han kan säga ifrån vet man, både efter att ha mött honom som kyrkvaktmästare och som lägerledare. Olika men samspelta och med samma beredvillighet att göra vad som kan behövas. Erika kom fem år gammal med sin familj från Ungern. De bosatte sig i Bromma. Hans Åke växte upp i Gamla stan i Stock - holm. De träffades på en maskerad som den katolska ungdomsföreningen S:t Eriks arrangerade någon gång under första hälften av 60-talet. De förlovade sig på ett katolskt ungdomsläger och gifte sig 1968, som det sista paret i den gamla Eugenia-kyrkan som sedan skulle rivas. Hans Åke hade konverterat till Katolska kyrkan som nittonåring. Den präst han gick och läste för, och som nämns flera gånger under samtalet, var pater Hornung då kaplan, senare kyrkoherde. Det var också han som hade hand om ministranterna, som både Hans Åke och senare alla de tre sönerna kom att bli. De katolska föreningarna var inte bara en mötesplats utan hade överhuvudtaget stor betydelse. Under olika perioder var Hans Åke och Erika aktiva i S:t Eriks, Juventus och S:t Mikaelsföreningen. Den senare var särskilt avsedd för konvertiter. Nu finns kurserna, men på den tiden var föreningen ett väldigt viktigt ställe där man kunde ställa frågor, höra andra katoliker berätta Och det är i en förening som man som ung får tillfälle att träffa kompisar, säger Hans Åke. Man försöker göra så gott man kan i den situation man är, sammanfattar Hans Åke. Föreningarna tog också initiativ som rörde hela församlingen. Det fanns inget kyrkkaffe på den tiden, berättar Erika. Ungdomarna brukade träffas efter mässan på fiket Sju sekel i Kungsträdgården. Vi tyckte att det borde finnas ett kyrkkaffe för hela församlingen och presenterade idén för S:t Eriksföreningen och sedan för kyrkoherden. Jag tror att vi blev den första katolska församlingen i Sverige med kyrkkaffe. Pater Hornung sa ja, kompletterar Hans Åke, men sa att vi fick komma ihåg att vi måste gå i mässan också. Så vi gick i halvtio-mässan först och satte igång med kyrkkaffet efteråt. Och sedan var det Juventus som ordnade en maskerad för hela församling en. Vi stod för maten och utsmyckningarna och övade in en show. Då hade församlingen sina lokaler på Drottning gatan. Det kom cirka hundra Fortsättning

20 sid. 20 porträtt Kärlek är Erika och Hans Åke har varit gifta i 42 år. Kommunikation och att respektera varandras olikheter är viktigt, säger Erika. Och så klart kärlek, men det där ingår också i kärleken. personer varje gång och prästerna var också med. Det är viktigt att framhålla att det var för församlingens skull. Annars kunde ju föreningen ha haft en mas kerad bara för sig föddes första barnet, en dotter, i familjen Bergström. I rätt så rask följd kom ytterligare en dotter och en son. Och sedan, med lite större mellanrum, två söner till. Den yngste är idag 23 år gammal. När han flyttade hemifrån kändes det tomt, säger Hans Åke. Då hade vi haft barn hemma i närmare fyrtio år. Men fortfarande blir det ofta fullt hus, framför allt på helger och till födelsedagar. Inte minst för att det redan finns elva barnbarn mellan ett och åtta år. De två döttrarna som bor i Tyskland brukar försöka komma till Sverige varje sommar. Då är det praktiskt att vi har kvar huset. Det har blivit övernattnings- och lekrum av övervåningen. Hans Åke arbetade under många år som inspicient på Dramaten. Det betydde oregelbunden arbetstid, och även om det inte var fördelaktigt ekonomiskt prioriterade de att ha Erika hemma medan de äldsta barnen var små. Inte förrän det fjärde barnet var fem, sex år började Erika att arbeta deltid med ekonomi på SUK. Det var tänkt att vara ett halvår men hon ombads att stanna kvar och gjorde det tills hon blev gravid igen. När föräldra - ledigheten var slut 1988 började Erika i stället på pastorsexpeditionen i S:ta Eugenia, där hon har varit fram till nu. Det roligaste har nog varit kontakten med människor. Att man har kunnat hjälpa till och samtidigt avlastat prästerna. Jag har fått mycket tacksamhet tillbaka. Det samma gäller för Hans Åke som har arbetat som intendent i församlingen sedan 2005: Nästan dagligen har jag träffat folk och frågat om jag kunnat hjälpa till, alltifrån män niskor som har det svårt till turister. Under de 23 år som Erika var kateket var hon bara borta fem gånger, inklusive de tillfällen då hon födde barn. Jag följde barnen från det de gick i ettan, genom första kommunionen och till och med klass tre. Sedan började jag med en ny grupp. Det var väldigt roligt. När syster Hildegund först frågade mig sa jag visserligen att jag inte kunde, men hon kom hem till oss och gick igenom vad man skulle ta upp och snart gick det bra att klara av det på egen hand. Dessutom städade makarna tillsammans lokalen innan undervisningen började. Hans

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Andra eukaristiska bönen 633

Andra eukaristiska bönen 633 Andra eukaristiska bönen 633 att vi som får del av Kristi kropp och blod må församlas till ett av den helige Ande. Herre, kom ihåg din kyrka som är utbredd över hela jorden, och fullkomna henne i kärleken

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

PilgrimsBarn. en manual för mässa

PilgrimsBarn. en manual för mässa PilgrimsBarn en manual för mässa 2 Inledning Mässan är inspirerad av en berättarmetod som heter Godly play. Manualen är till för ledaren och delas inte ut till deltagarna. Det är viktigt att öva ordentligt

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren

26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren Ingångsantifon 1589 26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren Himlens portar öppnades för den helige Stefanos, den förste bland martyrerna, och han gick in och mottog härlighetens segerkrans.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID

KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID (ÅR A) (22 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 6:51-58 Livets bröd Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter

Läs mer

DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA

DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID (ÅRGÅNG B) 7 JUNI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 14:12-16, 22-26 Påskmåltiden förbereds Första dagen av det osyrade brödets högtid, när

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen.

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen. Spår Aftonbön Ingång Ledare Kom till oss ikväll, vår Gud. Kom till oss med ljus. Ledare Tala till oss ikväll, vår Gud. Visa oss din sanning. Ledare Bli kvar hos oss ikväll, vår Gud. Bli kvar hos oss med

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 75 Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Jfr Jes 45:8 Dryp, ni himlar därovan, och må skyarna låta rättfärdigheten strömma ner. Må jorden öppna sig och dess frukt bli Frälsaren. Inledning Adventstiden

Läs mer

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (19 JANUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 1:29-34 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 SANKT MIKAELS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄXJÖ FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 Kyrkoherdens julhälsning Levande tro Julen närmar sig, och vår förväntan stiger. Alla ljus, granar och glitter, so m lyser upp den mörka

Läs mer

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig:

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig: Dopgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD PSALM INLEDNINGSORD I dopet för Gud oss samman med Jesus Kristus och ett liv tillsammans med honom. Det gör Gud med detta/dessa barn/dig/er som idag ska döpas.

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN

SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN SÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN HELIGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR A) (15 JUNI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 3:16-18 Vad Jesus berättar för Nikodemus Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Femte Påsksöndagen - år A

Femte Påsksöndagen - år A 627 Femte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning Jesus

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år A

Fjärde Påsksöndagen - år A 609 Fjärde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Söndagens eukaristi är den stund, då Kristus själv står

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer