Livsviktigt. Glädjespridare. Med Learoy blir rehabiliteringen roligare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsviktigt. Glädjespridare. Med Learoy blir rehabiliteringen roligare"

Transkript

1 stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer Livsviktigt Glädjespridare Med Learoy blir rehabiliteringen roligare SID 8 vårdval Ny rehabmottagning på Bromma Sjukhus SID 2 demens Etiskt dilemma i fokus för forskare SID 3 medarbetare Sköterskan som ligger steget före SID 7 1

2 Ingemar Lindewall Viktiga vårdval För ett par år ledare sedan talade jag om vårdval på en konferens. Redan då såg vi att det fanns både efterfrågan och möjlighet att erbjuda vårdval till fler patientgrupper. Ökad valfrihet ger större möjligheter att möta människors behov och önskemål, inte bara när det gäller behandling av halsfluss eller planerade operationer, utan även när det kommer till vård i livets slut och rehabilitering efter en stroke eller en allvarlig skada. Nu är flera nya vårdval verklighet i Stockholm. Inom rehabilitering finns idag vårdval inom ett flertal områden och för patienter med stora och omfattande vårdbehov införs vård val inom ASIH och palliativ vård i januari Livsviktigt handlar denna gång om det nya vårdvalet inom primärvårdsrehabilitering. Vi berättar också om hur vi arbetar med nya metoder inom rehabilitering och möter rehabhundar na Learoy och Bonzai. Jan-Håkan Hansson, rektor på Ersta Sköndal högskolan kåserar om vikten av samverkan och samarbete. elisabet wennlund sjukhusdirektör Adress Box 12230, Stockholm Telefon E-post Webbplats Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Håkan Lindgren Tryck Trydells Tryckeri ISSN Öppet för alla åldrar i Bromma. Alla välkomna till nya rehabenheten Landstinget inför vårdval från 1 oktober En ny mottagning för primärvårdsrehabilitering har öppnats av Stockholms Sjukhem på Bromma sjukhus. Patienter i alla åldrar och länsdelar är välkomna. Sedan den 1 oktober erbjuder Stockholms sjukhem primärvårdsrehabilitering på Bromma sjukhus. Vi välkomnar alla patienter, oberoende av ålder till Rehabcentrum Bromma. De kan komma hit både efter en sjukhusvistelse och direkt hemifrån. Tidigare kunde vi endast erbjuda fortsatt rehabilitering inom öppenvården om patienten vårdats inom slutenvården på akutsjukhus eller geriatriken och var över 65 år, berättar Agneta Wetterberg, paramedicinsk chef. Förändringen sker i samband med att Stockholms läns landsting inför vårdval för primärvårdsrehabilitering. Oavsett var man bor i länet kan man nu välja att komma hit. Den som har genomgått till exempel en höftoperation, har smärta, ledbesvär eller nedsatt balans kan själv vända sig till oss. Vi kan göra en undersökning och erbjuda den behandling och träning som behövs, eller rekommendera en annan kontakt. Nya träningsmaskiner har köpts in för att passa den nya, yngre målgruppen. Vi har också två neuroteam, ett i Bromma och ett på Kungsholmen, för patienter med till exempel stroke, TIA eller MS. Man räknar med fortsatt många patienter från akutsjukhusen. Nyopererade höftpatienter från S:t Görans sjukhus kommer till exempel hit. Liksom tidigare erbjuder mottagningen också hemrehabilitering för den som behöver uppföljning efter en sjukhusvistelse eller har svårt att ta sig till mottagningen. Vi tror att många äldre fortfarande upplever en särskild trygghet i att komma till oss, eftersom vi har stor erfarenhet av geriatrisk vård inom Brommageriatriken och dessutom tillgång till nästan hela vårdkedjan inom Stockholms Sjukhem. TEXT anneli kamlin foto alexander ruas 2 nummer livsviktigt

3 Etiskt dilemma vid demensforskning Forskare måste ta ansvar Forskning om demenssjukdomar väcker särskilda etiska frågor. Det gäller att genomföra forskningen utan att patienterna tar skada. Ett stort problem med forskning kring FoUU demenssjukdomar är att patienterna ska kunna ge ett så kallat informerat samtycke om att medverka, säger Erik Sundström, docent i neurobiologi och forskare vid Stockholms Sjukhem. Men hur kan en demenssjuk person ta ställning till innebörden av forskningen? Vid vilket stadium av sjukdomen blir det ett problem? Med utgångspunkt från denna typ av frågor pågår nu ett särskilt projekt inom Stockholms Sjukhem och på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. En viktig aspekt är att väga risken för att personerna upplever kränkning mot den nytta forskningen skulle ge. Att forska medför etiska problem. Å andra sidan kan det vara ett etiskt problem att avstå från att forska. Nya rön som gör att sjukdomsförloppet kan hejdas skulle förhindra stort lidande. Men det gäller alltså att bedriva forskningen på ett ansvarsfullt sätt, till exempel genom att lägga ned extra arbete på att informera patienterna. Vid sidan av arbetet med etik ägnar Erik Sundström sin tid åt stamcellsforskning. Vi undersöker möjligheterna att utveckla behandlingen av ryggmärgsskadade genom att låta stamceller ersätta skadade celler, berättar han. Troligen kommer det att gå att hejda sjukdomsförloppet genom akuta insatser i form av stamcellstransplantation. När det gäller ryggmärgsskadade som redan är kroniskt sjuka tittar vi på olika sätt att begränsa deras funktionsned sättning. TEXT anneli kamlin FOTO Christin Philipson Att lägga ned extra arbete på att informera patienterna kan vara viktigt vid demensforskning, menar forskaren Erik Sundström. 3 snabba frågor charlotte andré tränar på träningscenter m.e.r.a Charlotte André tränar sedan två år tillbaka på Träningscenter M.E.R.A, Kungsholmen. Varför tränar du på M.E.R.A? Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A. vänder sig till vuxna som har ett medfött eller tidigt förvärvat rörelsehinder. Jag har en medfödd neurologisk muskelsjukdom som innebär att mina muskler är svagare än andras. Jag behöver träning för att upprätthålla funktion och styrka i kroppen. Vad är viktigt för dig med din träning? Jag tränar för att må bra och stärka min kropp. Jag behöver träna lågfrekvent med lätta rörelser för att öka min kondition och styrka. Jag är egentligen ingen träningsmänniska så för mig är det extra viktigt att hitta en träningsmetod som ger mig motivation och lust att träna vidare. Här på M.E.R.A tränar jag vattengymnastik, styrketräning, qigong och är med i en balansgrupp och en skapargrupp. Den träning jag gillar allra bäst är vattengymnastik. Hur är det att träna på M.E.R.A? Jag trivs väldigt bra här eftersom jag upplever att träning och aktiviteter utgår från mina behov och önskemål. Personalen är kunnig, engagerad och väldigt bra på att lyssna på mina behov. Det finns en ödmjukhet på M.E.R.A som man inte alltid upplever i vården. TEXT och foto malou hedebro livsviktigt nummer

4 Hundarna kommer framför allt in när det gäller att öka motivationen. Jessica Uttergård, sjuksköterska Humöret blir så mycket bättre att jag glömmer bort min värk, säger patienten Peter Johansson, som ser fram emot besöken av hundarna Bonzai och Learoy. Hundföraren heter Katja Thorman. 4 nummer livsviktigt

5 Patientens bästa vän Rehabilitering med hjälp av hundar är vardag på Stockholms Sjukhem. Ökad motivation är en av de positiva effekterna för patienter som får träffa rehabhundarna Learoy och Bonzai. TEXT anneli kamlin FOTO håkan lindgren Fotografen smetar räk ost på kameralinsen besök för att fånga Learoys uppmärksamhet men misslyckas med att få den 63 kilo tunga rottweilern att sitta stilla och titta in i kameran. Hunden har andra prioriteringar under sin arbetsdag på Stockholms Sjukhems Rehabcentrum på Kungsholmen.. Här på avdelning 3 finns ortoped-, thorax- och kirurgpatienter. Under sin tid på avdelningen kan de möta både Learoy och den andra medlemmen i rehabhundteamet, som heter Bonzai. Bonzai är betydligt mindre, väger bara tre kilo och är av rasen phalene. De är ett bra team och fyller olika funktioner för patienterna. Det är praktiskt att de är olika stora och har olika temperament. Learoy är väldigt lugn och Bonzai lite busig. Däremot är båda mycket stabila, vilket krävs för att de ska kunna jobba här, säger hundföraren Katja Thorman. I två års tid har nu rehabhundarna arbetat på Stockholms Sjukhem. Reaktionerna har varit väldigt positiva. Det blir folksamling när hundarna kommer och stämningen höjs hos patienterna, säger Nina Stenström, undersköterska på avdelning 3. Beslut om rehabilitering med hjälp av hundteamet sker med utgångspunkt från individen. Om en patient är nedstämd efter sitt ingrepp eller saknar sin egen hund kan det vara extra lämpligt, säger läkaren Finn Hjelmblink, projektledare för Stockholms Sjukhems arbete med rehabhundarna. Han konstaterar att den speciella relationen mellan människa och hund går långt tillbaka i historien. Hunden förstår människan bra. Det är enormt intressant att se vad som händer i samspelet mellan dem. Rent forskningsmässigt är det ett ganska nytt område och det kan vara svårt att hitta rätt metod för att visa på effekterna. Den forskning som finns på området så här långt visar framför allt hur hundar i vården påverkar patienterna rent emotionellt, säger Finn Hjelmblink. Personalen på avdelningen ser själva att oroliga patienter blir tryggare och lugnare, ledsna blir gladare och ensamma känner sig mindre ensamma. Hundar är bra lyssnare. Dessutom för de ingenting vidare. De har total tystnadsplikt, säger Nina Stenström. Hon är en av eldsjälarna bakom satsningen på rehabhundar på Stockholms Sjukhem, och baserar intresset på egna erfarenheter. I många år har hon själv haft hund, till och med egen kennel. Jag vet hur bra man mår av att vara med hundar. Sjuksköterskan Jessica Uttergård är också engagerad i arbetet och har börjat arbeta med ett forskningsprojekt om hundassisterad rehabilitering. Hon arbetar praktiskt med hundteamet på sin arbetsplats, avdelning 1, som är avsedd för rehabilitering av patienter med neurologiska sjukdomar. För närvarande kommer hundarna framför allt in när det gäller att öka motivationen hos patienterna och ge mentalt stöd. Många tycker till exempel Fortsättning på sidan 6 Att få träffa hundarna piggar upp Jag blir på gott humör varje gång jag ser Learoy. Hundar har en förmåga att få en att må bra, säger Peter Johansson, patient på avdelning 3. Det är nio veckor sedan var han med om en tågolycka och förlorade båda benen. I fem veckor har han varit på Stockholms Sjukhems rehabiliteringsenhet. Att jag fick komma hit var det bästa som kunde hända, och hundarna bidrar till det. Learoy är Peter Johanssons favorit. Jag älskar hundar, särskilt om de är stora. Själv har jag haft fyra schäfrar, berättar han. I efterdyningarna av olyckan har humöret inte varit det bästa. Det har varit deppigt emellanåt. Att få träffa Learoy, klappa honom och se honom göra konster piggar upp väldigt mycket. Jag tror att han känner på sig när jag inte mår bra. Han kommer fram och lägger huvudet i knäet på mig, säger Peter Johansson. Humöret blir så mycket bättre att jag till och med glömmer bort min värk. Hans medpatient Rim Halfya leker också förtjust med hundarna. Det är första gången jag träffar dem. Först blev jag jätterädd för Learoy, som är så stor. Han skulle kunna välta rullstolen. Men så insåg jag att hundföraren var med och det kändes tryggare. Jag har alltid velat ha en hund, så det piggar upp. livsviktigt nummer

6 att det är mycket roligare att träna med hundarna än med redskap. Vi ser framför oss att hundar i allt större utsträckning kan hjälpa till när det gäller att träna specifika funktioner, säger hon. Bland patienterna på avdelning 1 finns det många som har haft stroke. Där handlar det mycket om att stärka den sida som är svag, till exempel kasta bollar till hunden, gå med hunden i gåställning och liknande. Katja Thorman ger exempel på hur det går att variera träningen med de två hundarna. Hos en sängliggande patient kan man sätta den lilla hunden i sängen, tillräckligt långt bort för att patienten ska behöva sträcka sig efter den. Avståndet kan ökas efterhand. Den stora hunden kan sitta på golvet så att patienten behöver vrida sig i olika vinklar för att nå den. Patienter som inte tycker om hundar eller är hundrädda tar man särskild hänsyn till. Men vi har haft flera patienter som varit hundrädda men ändå ber om att få träffa våra hundar här. Att hundföraren är med skapar en extra trygghet, säger Nina Stenström. Dagen innan hundarna ska jobba på sjukhemmet borstas och badas de noga för att minimera risken för att de ska orsaka allergiska besvär. Det brukar inte vara något problem, säger Nina Stenström. Rim Halfya blev först rädd för Learoy men kände sig snabbt trygg. Jessica Uttergård Nina Stenström Finn Hjelmblink Learoy och Bonzai arbetar alltså med rehabilitering på Stockholms Sjukhem, men hundar används även i andra delar av verksamheten. I denna tidning har vi tidigare uppmärksammat golden retrievern Allis, som arbetar med demenssjuka på vård- och omsorgsboendet. Det är stor skillnad mellan de två verksamheterna. Hundarna behöver olika typ av träning beroende på vad de ska jobba med, säger Katja Thorman. Demenspatienter mår bra av fasta rutiner och upprepningar, medan rehabpatienter behöver en mer omväxlande och utmanande träning. Inom rehabiliteringen behöver vi löpande utvärdera träningen med hundarna och bedöma vad som ska bli nästa steg. Det sker i samarbete med bland annat läkare och sjukgymnaster, säger Jessica Uttergård. Rehabhundar har använts i två år på Stockholms Sjukhem och ambitionen är att utöka verksamheten till fler team. Vi har patienter som söker sig hit just för att vi har rehabhundar, säger Nina Stenström. större valfrihet för svårt sjuka I januari 2013 införs vårdval för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och palliativ vård. Stockholms Sjukhem är en av de godkända vårdgivarna. Det här är ett vårdval som vänder sig till patienter med stora vårdbehov. Vi ser fram emot att kunna erbjuda fler vård hos oss, både genom att vi kan ta emot nya patientgrupper och att vi kan ta emot personer från fler områden i Stockholm, säger Mats Linderholm, verksamhetschef för Palliativt Centrum. Patienter som vårdas hemma kan välja vårdgivare för ASIH. nytt vårdprogram för demens För att ge demenspatienter och deras närstående bästa möjliga vård och bemötande krävs bra samverkan mellan primärvård, stadsdel och minnesmottagning. En god grund för samverkan finns i det lokala vårdprogram för demens som olika vårdaktörer i Bromma tagit fram. Målet är att patienter och närstående ska uppleva trygghet, stöd och god tillgänglighet i hela vårdkedjan, trots att det är många olika aktörer. centrum för äldretandvård Ett centrum för äldretandvård kommer att etableras i Stockholms Sjukhems nya byggnad. Bakom satsningen står Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem. Folktandvården öppnar en mottagning med äldreprofil i vårt nya hus, vilket är mycket positivt för boende och patienter. Vi ser också stora möjligheter till samverkan när det gäller utbildning samt forskningsprojekt om äldres munhälsa, säger FoUU-chef Åke Seiger. alexander ruas 6 nummer livsviktigt

7 Prickar in planeringen Jenny Salander är svetsaren som blev sjuksköterska och arbetar med vårdplanering. Redan samma dag en patient skrivs in på Brommageriatriken börjar planerna för utskrivning. Som vårdplaneringssjuksköterska försöker Jenny Sallander hålla ihop alla trådar för att patienten ska känna sig trygg även efter sjukhusvistelsen. genomsnitt blir en patient kvar i nio dagar på Brommageriatrikens avdelning 5. Vi måste börja planera tidigt för att allt ska fungera på bästa sätt efter utskrivningen, säger Jenny Sallander. Tillsammans med ett team utreder hon vilka omvårdnads- och medicinska behov patienten kommer att ha efter utskrivningen. Teamet består av undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare. Ibland också logoped eller kurator. Utifrån teamets bedömning sammanställs en skriftlig vårdplan som går till kommunen och primärvården. Därefter kallar hon till ett vårdplaneringsmöte. Här deltar några ur teamet, kommu nens biståndshandläggare, patienten själv och oftast någon anhörig. Biståndshandläggaren kan fatta beslut om och hur mycket hemtjänst en patient ska få eller om en plats på ett vårdoch omsorgsboende. Det allra sista ordet har dock patienten själv, som kan tacka nej till de föreslagna insatserna. Jenny Sallanders arbetsdagar handlar mycket om logistik och mängder av kontakter, även utanför sjukhuset. Mest givande är samtalen med patienterna och deras anhöriga, tycker hon: Även svåra samtal kan ge oerhört mycket. Våra patienter har olika livsöden och det är alltid fascinerande att möta dem. Jenny Sallander har inte alltid arbetat med människor. Hon kom till Brommageriatriken för ett år sedan, då hon flyttade till Stockholm från Uddevalla. Ursprungligen utbildade jag mig till svetsare, men varvet lades ner och jag tog en sköterskeexamen Jag har därefter jobbat inom geriatriken och medarbetare jenny salander Jobb: Vårdplaneringssköterska vid Brommageriatriken Utbildning: Leg sjuksköterska Tidigare jobbat som: Svetsare, tandsköterska, sjuksköterska i Uddevalla kommun, sjuksköterska inom psykiatri, avdelningschef inom äldrepsykiatrin, ekonomiansvarig på eget tryckeri. Fritid: Tar ivrigt till sig av storstadens utbud av allt från krogar och kultur till sportevenemang. Men mest ute och går med labradoren Max. slutade som avdelningschef för några år sedan, då jag hoppade av och började arbeta inom vårt familjeägda tryckeri. När jag skilde mig ville jag till Stockholm, där mina två vuxna söner bor. Jag har varken ångrat flytten till stor stan eller flytten tillbaka till vården. TEXT tove gyllenstierna foto christine philipson livsviktigt nummer

8 Avsändare Stockholms Sjukhem Box Stockholm Nytt boende öppnar i mars I mars 2013 flyttar de första hyresgästerna in i det nya vård- och omsorgsboende som Stockholms Sjukhem bygger. Den nya byggnaden rymmer 99 moderna lägenheter med en boyta på 33 kvm. En del lägenheter har direkt utgång till en stor trädgårdsterrass, andra har inglasad balkong. En vacker park anläggs och i det nya boendet kommer det att finnas bibliotek, vinterträdgård och spa. På www. stockholmssjukhem.se finns bilder från det nya boendet. influensavaccin hos husläkarna Stockholms Sjukhems husläkarmottagning erbjuder drop-in vaccinationsmottagning tisdagar klockan samt fredagar klockan under perioden 22 oktober till 21 december. För mer information och kontaktuppgifter se Allsång väcker minnen På Stockholms Sjukhems vårdoch omsorgsboende anordnas allsång en gång i veckan för de boende. Allsången är ett väldigt uppskattat inslag i verksamheten. Sången väcker känslor och minnen till liv hos de äldre och är en källa till glädje och gemenskap, berättar Jenny Tallqvist enhetschef Kungsholmen. restaurangen kravcertifieradd Stockholms Sjukhems kök och restaurang har godkänts som kravcertifierad verksamhet. Att handla kravmärkt är ett enkelt sätt att värna om djur, natur, hälsa och social rättvisa. Med kravcertifieringen tar vi ansvar för att en viss andel ekologiska, krav- och MSC-märkta råvaror ingår i måltiderna. I restaurangen ska våra gäster också få information om vilka råvaror som är ekologiska, kraveller MSC-märkta, säger kostchef Anna-Karin Jakobsson. alexander ruas Enkla lösningar ger viktig samverkan Det sägs ofta i officiella sammanhang krönika att om bara myndigheter, organisationer och enheter samverkar och samarbetar så kan man lösa både vårdproblem och göra vården och omsorgen bättre. Det finns en slags intuitiv och självklar logik i påståendet. Men det är lättare sagt än gjort att åstadkomma i konkret vardagsarbete. På alla nivåer bejakas samarbete och samverkan, och på alla nivåer kan man konstatera att det inte fungerar så bra. Det gäller allt från departement och myndigheter på nationell nivå till samarbete mellan enheter på lokal nivå. Hur ofta har vi inte noterat hur svårt det kan vara för landsting och kommun att genuint i samverkan utgå från den enskildes behov och bästa och bortse från egna organisationsintressen. Vi som börjat samarbeta ser så många ömsesidiga fördelar. På Stockholms Sjukhem, Ersta Sköndal högskola och Ersta diakoni har vi nu i flera år samverkat för en bättre kunskapsutveckling i palliativ vård. Vi vet att den palliativa vården kommer att växa och att det kräver en fortsatt och kontinuerlig kunskapsutveckling i form av klinisk forskning, avancerade utbildningsinsatser och systematiska kvalitetsprojekt. Vi har gjort det genom enkla och konkreta samarrangemang. Vi byter tjänster för att ömsesidigt befrukta varandra, vi hjälper varandra i klinisk forskning och utbildning och vi har tillsammans arrangerat två nationella konferenser i palliativ vård. I de två konferenserna har vi också samarbetat med Nationella Rådet för Palliativ Vård (NRPV). Konferensinitiativet väckte ett gensvar som blev oväntat starkt och i de interna gissningarna om hur många som skulle delta hamnade jag alldeles för lågt. Just i det här fallet var det bara bra att ha fel. Vi som börjat samarbeta ser så många ömsesidiga fördelar att vi tänker fortsätta. Det handlar om att söka nya uppdrag att samarbeta kring, där vi ömsesidigt kan känna att vi blir vinnare för patienters och anhörigas bästa. Det går om man har bestämt sig, och att man har bestämt sig för att vara uthållig. Jan-håkan hansson Rektor Ersta Sköndal Högskola cecilia nordstrand

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Livsviktigt. Sprider kunskap. Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2012

Livsviktigt. Sprider kunskap. Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2012 stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2012 Livsviktigt Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens Sprider kunskap SID 8 Forskning Mångfald bland äldre lyfts fram SID 3 medarbetare

Läs mer

Livsviktigt. Äldre ska hitta rätt. Brommageriatriken utvecklar vårdkedjan

Livsviktigt. Äldre ska hitta rätt. Brommageriatriken utvecklar vårdkedjan stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2013 Livsviktigt Brommageriatriken utvecklar vårdkedjan Äldre ska hitta rätt SID 8 invigning Kunskap sprids i nya konferenscentret SID

Läs mer

Trygg hemma LIVSVIKTIGT. TEMA: Sigrid Eriksson uppskattar hembesök efter utskrivningen. Rekordstor rekrytering Digitala verktyg sätts i arbete

Trygg hemma LIVSVIKTIGT. TEMA: Sigrid Eriksson uppskattar hembesök efter utskrivningen. Rekordstor rekrytering Digitala verktyg sätts i arbete STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2016 LIVSVIKTIGT Rekordstor rekrytering Digitala verktyg sätts i arbete Trygg hemma TEMA: Sigrid Eriksson uppskattar hembesök efter utskrivningen

Läs mer

LIVSVIKTIGT. Teamtänkande viktigt för rehabilitering

LIVSVIKTIGT. Teamtänkande viktigt för rehabilitering STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 4 2013 LIVSVIKTIGT Teamtänkande viktigt för rehabilitering SID 8 GERIATRIK Patientvägledare på plats i Bromma SID 2 FORSKNING Utbyte mellan

Läs mer

LIVSVIKTIGT. Aktiv hjälp att leva. Rehab anpassas till individen Viktigt med samspelt team NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER

LIVSVIKTIGT. Aktiv hjälp att leva. Rehab anpassas till individen Viktigt med samspelt team NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 3 2015 LIVSVIKTIGT NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER DECENNIERS FORSKNING I PERSPEKTIV AKTIVITETER OCH SAMVARO FÖR BOENDE Rehab

Läs mer

Stöd ger. hopp LIVSVIKTIGT. TEMA: Elisabeth och Jens Olsson om livet med demenssjukdom. Rörelse bra för äldre Teamkänsla på ny klinik

Stöd ger. hopp LIVSVIKTIGT. TEMA: Elisabeth och Jens Olsson om livet med demenssjukdom. Rörelse bra för äldre Teamkänsla på ny klinik STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 2 2016 LIVSVIKTIGT Rörelse bra för äldre Teamkänsla på ny klinik Stöd ger TEMA: Elisabeth och Jens Olsson om livet med demenssjukdom hopp

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

LIVSVIKTIGT. Bemötandet påverkar hälsan Omtanke kostar inte pengar VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER

LIVSVIKTIGT. Bemötandet påverkar hälsan Omtanke kostar inte pengar VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2014 LIVSVIKTIGT VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER LÄKARE VILL ATT ÄLDRE FÅR ETT GOTT LIV TEMA VÄRDE- GRUND

Läs mer

På väg tillbaka. Livsviktigt. Läs vår nya tidning. Så fungerar vårdkedjan efter stroke

På väg tillbaka. Livsviktigt. Läs vår nya tidning. Så fungerar vårdkedjan efter stroke stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2011 Livsviktigt Läs vår nya tidning På väg tillbaka Så fungerar vårdkedjan efter stroke 3 frågor Radiumhemmets chef om ASIH SID 3 SID

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Livsviktigt. Lyhörd för önskemål. Självbestämmande är hjärtat i palliativ vård

Livsviktigt. Lyhörd för önskemål. Självbestämmande är hjärtat i palliativ vård stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2013 Livsviktigt Lyhörd för önskemål Självbestämmande är hjärtat i palliativ vård SID 3 hemlikt Inflyttning i nya vård- och omsorgsboendet

Läs mer

Livsviktigt. Samarbete som stöttar. Demenssjuka möter team av specialister. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2011

Livsviktigt. Samarbete som stöttar. Demenssjuka möter team av specialister. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2011 stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2011 Livsviktigt Samarbete som stöttar Demenssjuka möter team av specialister forskning Bo kvar hemma med bättre rehabilitering SID 3

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Strokevårdkedjan i Stockholm

Strokevårdkedjan i Stockholm Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Rum för möten. Livsviktigt. Drottningen invigde nya boendet. invigning Husesyn Mingel Lunch

Rum för möten. Livsviktigt. Drottningen invigde nya boendet. invigning Husesyn Mingel Lunch Livsviktigt Rum för möten stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 3 2013 Drottningen invigde nya boendet TEMA invigning Husesyn Mingel Lunch SID 6 rehabilitering Ny mottagning

Läs mer

Livsviktigt. hemma. Avancerad sjukvård på patientens villkor. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2012

Livsviktigt. hemma. Avancerad sjukvård på patientens villkor. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2012 stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2012 Livsviktigt Avancerad sjukvård Tryggt på patientens villkor hemma SID 8 nybygget Konstverk ska erbjuda kontemplation SID 3 forskning

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

LIVSVIKTIGT. Stöd till närstående. Bemötande att luta sig emot Grupper att dela med sig i FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR

LIVSVIKTIGT. Stöd till närstående. Bemötande att luta sig emot Grupper att dela med sig i FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT En samtalsgrupp för unga hjälpte Elif Olgac. FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR NYA RÖN OM PARKINSON OCH DEMENS

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Hur blir det möjligt?

Hur blir det möjligt? Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012

Avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer