Rätt grovfoder minskar risken för fång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt grovfoder minskar risken för fång"

Transkript

1 Nytt från Stiftelsen Hästforskning nummer Foto: Bengt Ekberg /Azote Rätt grovfoder minskar risken för fång Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer om hur en sjuk hästs ämnesomsättning ser ut. Fång är en smärtsam sjukdom som innebär att hästen fått en inflammation i hovens lamellager. Fång kan uppstå vid plötsliga foderbyten, till exempel vid betessläpp, men har också visat sig utvecklas hos hästar som ökat i vikt och blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas ibland IR- eller EMS-hästar. (EMS står för ekvint metabolt syndrom). Exakt hur insulinresistens ger upphov till fång är inte klart, men sambandet är starkt. Hästar klarar kargt bete Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter. För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden - deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder. Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar. Tveksam effekt av blötläggning För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret? En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan. Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer. Ensilage ger bäst resultat I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö. Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer. Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen. Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer. ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA

2 FORTSÄTTNING FRÅN FÖRSTA SIDAN Går att styra De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg. Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer. Hästens ämnesomsättning Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat. Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU. Behöver protein Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad stressdiabetes. Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell. Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov. Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell. Blodprov kan ge svar Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med diabetesförändringar. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens. Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter. Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell. Katarina Nostell, SLU , Johan Bröjer, SLU , Projekt H : Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll Projekt H : En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst Projekt H : Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst Om Stiftelsen Hästforskning Stiftelsen Hästforskning bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG), Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning. ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning sammanförde då sina forskningsmedel för häst och har hittills avsatt cirka sju miljoner kronor årligen till Stiftelsen Hästforskning. De senaste åren har den svenska regeringen via forskningsrådet Formas anslagit minst lika mycket, Stiftelsen Hästforskning har alltså disponerat åtminstone 14 miljoner kronor per år att fördela till forskning. Dessvärre har den statliga medfinansieringen minskat. Inför de tre kommande åren har ändå tre miljoner kronor per år avsatts från regeringen, vilket tillsammans med hästnäringens dryga fem miljoner ger totalt drygt åtta miljoner kronor per år. Stiftelsen Hästforskning arbetar tillsammans med HNS för att säkerställa en långsiktig finansiering av hästforskningen. Under 2009 inledde Sverige och Norge ett samarbete om hästforskning för att lyfta samverkansprojekt mellan länderna. De norska häst- och lantbruksnäringarna har tillsammans med norska staten via Norges forskningsråd bidragit med sex miljoner norska kronor per år. Men det behövs mer pengar när det statliga stödet för hästforskning minskar. Ett bidrag till forskningen från dig eller din organisation är därför extra värdefullt! Stiftelsens har två 90-konton: Plusgiro Bankgiro Tack för ditt bidrag! Kontaktinformation Peter Kallings, VMD forskningschef

3 Risk för resistenta spolmaskar Spolmaskar ser genetiskt likadana ut världen över. Det innebär att resistens mot avmaskningsmedel kan spridas snabbt. Det ringer varningsklockor, säger Johan Höglund, professor i parasitologi. Spolmask är den vanligaste parasiten hos föl och ettåringar världen över. Masken lever i tunntarmen och producerar rikligt med ägg. Vid en infektion kan fölet tappa aptiten, växa dåligt och få raggig hårrem. I allvarliga fall orsakar masken kolik, förstoppning, lunginflammation och död. Under de senaste tio åren har masken utvecklat resistens mot flera avmaskningsmedel, men man vet fortfarande inte varför. Ett första steg mot att hitta lösningen på gåtan är att kartlägga spolmaskens genetiska kod. Globalt inavlad I en ny norsk-svensk studie har forskarna därför undersökt maskar från Sverige, Norge, USA, Brasilien och Tyskland på gennivå. Vi blev rätt förvånade, eftersom vi inte såg något mönster som tydde på att spolmaskar från olika länder hade nedärvda olikheter beroende på varifrån de kom, säger Johan Höglund, professor i parasitologi vid SLU. Troligtvis beror detta på att smittade hästar flyttas runt i hög grad. Vid sidan om människan är hästen ett av de djur som reser mest och äggen får goda spridningsmöjligheter. Spolmaskägg är dessutom mycket motståndskraftiga och överlever flera år på beten. Man likna det vid att spolmasken är globalt kraftigt inavlad, säger Johan Höglund. Risk för resistens Mest förvånande var att även de isländska maskarna var så gott som identiska med maskar från övriga länder. Islandshästar har ju varit isolerade och skyddats från inblandning av andra hästar i drygt år. Det är lite märkligt, vi kan inte riktigt förklara det. Spolmasken ser alltså nästan likadan ut överallt och inte ens olika kontinenter utgör barriärer för den. Det gör att det ringer varningsklockor. Den identiska strukturen innebär att det är öppna spjäll mellan maskpopulationerna. I händelse av resistens så kan det sprida sig väldigt snabbt från ett land till nästa säger Johan Höglund. Få medel kvar Och resistens har redan dykt upp mot flera avmaskningsmedel. Det gör att det bara finns två typer av medel kvar som fungerar, fenbendazol (Axilur), samt pyrantel (Banmith). Det fina i kråksången är att vår studie visar att Axilur fungerar till 100 procent. Å andra sidan är det som att skjuta mot ett rörligt mål, det kan ändras från i dag till i morgon. Nu gäller det därför att ta reda på exakt vad det är som orsakar resistens, vad som gör att ett avmaskningsmedel slutar att bita. Det är grundläggande forskning, men av stor vikt. Vi måste hitta genetiska markörer för resistens. En möjlighet är att resistensen beror på mutationer som gör att maskmedlet inte kan fästa hos masken, men det kan även bero på förändringar i de enzymsystem som transporterar avmaskningsmedlen på cellnivå. Innan vi vet mer om den bakomliggande mekanismerna är det svårt att uttala sig, säger Johan Höglund. Avmaska på rätt sätt För den enskilde hästägaren och uppfödaren är det samma gamla råd som vanligt som gäller: Överanvänd inte avmaskningsmedel och dosera rätt. Men i problembesättningar bör man ändå avmaska blint mot spolmask. På en vecka kan ett föl gå från att ha noll ägg i avföringen till flera tusen, missar man det så kontaminerar man alla paddockar och betesmarker för flera år framöver, varnar Johan Höglund. Av samma anledning råder han också större uppfödare att avmaska alla föl individuellt vid åtta veckors ålder, och inte vänta för att ta flera föl vid samma tillfälle. Johan Höglund, SLU , Projekt H : Gastrointestinale nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner Stiftelsen Lantbruksforskning

4 Foto: Eric Strand /Norges veterinærhøgskole Nära lösning på mystiska travarkollapser Kallblodssyndrom är en sjukdom i luftvägarna som blir akut när hästen ansträngs under arbete. Sjukdomen kan ligga bakom de mystiska kollapserna på travbanor i Sverige och Norge. Sjukdomen, dynamisk larynx kollaps, kallblodssyndrom, yttrar sig i de övre luftvägarna hos främst kallblodiga travhästar. Sjukdomen förekommer även hos andra raser, som varmblodstravare och islandshästar, men det är den vanligaste dynamiska övre luftvägssjukdomen hos kallblodshästar. Många av de hästar som plötsligt kollapsat på travbanan har visat sig vara drabbade. Ny forskning visar att problemen är lokaliserat kring struphuvudet. Vanligt med andningsproblem Kall- och varmblodiga travare har ofta problem med de övre luftvägarna. Hästen får svårt att andas och det påverkar prestationerna negativt. Det finns två kategorier av problem med luftvägarna. De som kan diagnostiseras när hästen är i vila, statiska luftvägssjukdomar, och de som ger sig till känna när hästen är i arbete, dynamiska luftvägssjukdomar. Olika problem för olika hästraser Eric Strand, är hästkirurg och forskare vid Norges veterinärhögskola. Han har under flera år forskat om dynamiska luftvägssjukdomar på travare. Han har upptäckt att problemen sitter på olika områden i luftvägarna hos de olika raserna. Kallblodets problemområde är struphuvudet och varmblodet har oftast problem med näsborrarna och svalget. Mycket tyder på att problemen beror på hur hästen är byggd. Det innebär att det i framtiden förmodligen kommer gå att avla på hästar med goda förutsättningar för att slippa detta problem i luftvägarna. Målet med vår forskning är att minska dödligheten, förbättra raserna och göra det mer lönsamt att bedriva avel, säger Eric Strand. Farligt med böjd nacke Det har också visat sig att huvudets och nackens ställning under arbete spelar en stor roll för hur akut problemet blir för en häst med kallblodssyndrom. Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt dem kollapsa, säger Eric Strand, hästen får då för lite luft genom strupöppningen. Förmodligen är det så att när hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt, säger Eric Strand. Rätt utrustning hjälper Det handlar inte om någon kraftig inböjning av huvudet mot halsen för att problemen ska uppstå. Det rör sig om cirka tolv graders vinkel, knappt märkbart för ögat! Mycket tyder på att en speciell typ av grimma, en Vik Lyn-grimma, kan hjälpa hästar med kallblodssyndrom genom att den hindrar huvudet från att pressas in mot halsen. Nästan alla undersökta hästar i ett forskningsprojekt, som kollegan Cathrine Fjordbakk har lett, blev symptomfria när de sprang med grimman. Ny undersökningsmetod Eric Strand och hans kollegor har under arbetet utvecklat och standardiserat en undersökningsmetod med videoendoskopi på hästar som får arbeta på ett löpband. De har också etablerat ett graderingssystem för luftvägskollaps hos travhästar. Vi har utvecklat väldigt effektiva metoder som gör det lättare att diagnostisera sjukdomarna i ett tidigt stadium. Men det går fortfarande inte att operera hästar med syndromet, vårt mål är att hitta en lösning på det, säger Eric Strand. Eric Strand, Norges veterinærhøgskole , Projekt H : Larynx funksjon hos Norsk og Svensk kaldblodstraver årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon

5 Spatt kan upptäckas tidigare Spatt, kronisk artros, är många hästägares mardröm. Ny forskning har hittat ett sätt att upptäcka tidig spatt med modern bilddiagnostik. Spatt är en kronisk form av artros som bryter ner ledbrosket i hästens glidleder och gör att många hästar blir halta. Ännu vet man inte varför hästar får benspatt, men det finns olika teorier om att det kan vara genetiskt eller relaterat till hästens benställning. Nu har forskare upptäckt att det går att upptäcka förändringarna i hästens leder tidigt genom moderna bilddiagnostiska metoder. Detta kan i sin tur leda till ökad kunskap om hur tidig spatt ser ut vid en vanlig röntgenundersökning och var den uppstår. Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU. Ett lotteri Diagnosen benspatt betyder att hästen har en kronisk inflammation i hasledens glidytor, vilket i sin tur kan ge upphov till benpålagringar runt den drabbade leden. Hästen får ont och haltar och får en ryckig gång med bakbenen därav namnet spatt. Undersökningar av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har visat att sjukdomen startar i tidig ålder, många gånger flera år innan hästen visar symptom eller röntgenförändringar, säger Charles Ley. Det har gjort det svårt för en hästägare att veta om hästen är lämplig för avel eller hållbar som rid- eller tävlingshäst. Hitta tidiga förändringar Forskarna har därför undersökt om det går att upptäcka spatt i ett tidigt skede. Islandshästar utvecklar oftare än andra raser spatt och Charles Ley och hans kollegor valde därför att under 2,5 år studera 38 islandshästar, med och utan föräldrar med konstaterad spatt. Hästarna slaktades för livsmedelsproduktion och haslederna undersöktes med modern bilddiagnostik: magnetkamera, skiktröntgen samt olika mikroskopiska undersökningar. Med hjälp av moderna bilddiagnostiska metoder kunde vi vid den mikroskopiska undersökningen hitta dubbelt så många hästar med begynnande spattförändringar jämfört med gamla diagnosmetoder. Vi kunde också se att de förändringar vi såg vid undersökningarna med skiktröntgen och magnetkamera var verkliga förändringar på en mikroskopisk nivå, säger Charles Ley. Svaret på gåtan De första förändringarna hos islandshästar med spatt visade sig ske i den icke-mineraliserade broskdelen och i ledens mineraliseringsfront (benytan mot leden) något som inte är känt sedan tidigare. Förändringarna kan upptäckas med vanlig röntgen. Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt. På så sätt kan de tas bort från aveln och därmed i framtiden begränsa antalet hästar med spatt. Naturligtvis hoppas vi också att det i framtiden ska finnas ett botemedel som hejdar utvecklingen av de smärtsamma spattförändringarna, avslutar Charles Ley. Charles Ley, SLU , Projekt H : Detektionsmetoder för tidiga osteoartrosförändringar i hasleden hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostisk och molekylära markörer. Foto: Kerstin Hansson /SLU

6 Vaccin mot kvarka på väg Kvarka är en plågsam sjukdom som ofta också innebär stora ekonomiska förluster för ridskolor och travstallar. Men nu finns ett vaccin i sikte. Han beskriver det som en krigszon. Fienden är kvarkabakterien Streptococcus equi, slagfältet är hästens lymfkörtlar och vapnet är molekylärbiologi. Bengt Guss är professor i mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det har varit en lång och mödosam process, men nu är vi faktiskt nära ett färdigt vaccin mot kvarka. Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har han under många år studerat kvarkabakterien med målet att utveckla ett vaccin mot kvarka. Dessutom har teamet ett nära samarbete med en forskargrupp vid Animal Health Trust, Newmarket, England. Våra framgångar är resultatet av ett gott och nära samarbete. En besvärlig bakterie Streptococcus equi är närbesläktad med människans grupp A-streptokocker, som orsakar halsfluss. Men S. equibakterien drabbar nästan bara hästar och orsakar en sjukdom kallad kvarka. Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion som sprids direkt mellan hästar men också via kontaktytor som utrustning och stall. Hästen får hög feber, ofta med näsflöde och svullna lymfknutar, som kan leda till andningssvårigheter. Bakterien är mycket besvärlig och kan finnas kvar i många veckor efter att en häst blivit symptomfri vilket orsakar omfattande och ofta kostsamma isoleringsåtgärder i kvarkastall. Multikompetent mikrob I mer än tio år har teamet arbetat mot målet att bekämpa kvarka. För att göra det har bakterien studerats på molekylär nivå. Det är spännande. Genom studier av arvsmassan kan man anta att bakterien är oerhört kompetent, den kan producera olika proteiner som påverkar flödet runt bakterier, störa hästens immunförsvar, specifikt döda vissa celler och dessutom både binda sig till eller maskera sig till kroppsegen vävnad, säger Bengt Guss. Streptococcus equi har alltså flera olika vapen för att både attackera hästen och att undkomma hästens försvarsmekanismer, immunförsvaret. Föränderlig fiende Hur bär sig då bakterien åt? Jo, den producerar proteiner, där vissa är enzymer, med olika egenskaper som antingen sitter fast i den egna cellväggen eller som transporteras ut i omgivningen. Man antar den kan producera ett 60-tal olika sådana här olika proteiner. Men med hjälp av proteinerna tycks bakteriens egenskaper förändras under sjukdomsförloppet. Vissa egenskaper aktiveras under inledningsskedet då bakterierna tar sig in via hästens nos och mun medan andra aktiveras när bakterierna interagerar med hästens immunförsvar i den infekterade vävnaden. Några av de mest spännande är de enzymer som bokstavligen klyver sönder eller inaktiverar antikroppar! Dessutom kan bakterien producera en kapsel av hyaluronsyra som skyddar bakterien och försvårar för immunförsvaret att nå den. Vaccin på väg För att utveckla ett vaccin krävs grundforskning vilket i det här fallet har stöttats av Stiftelsen Hästforskning, Formas och SLU, men för att utveckla ett vaccin krävs betydligt mer finansiellt stöd och ett industriellt kunnande. Forskarna har tillsammans med Nordvacc Läkemedel bildat ett gemensamt nytt företag kallat Intervacc AB. I ett vaccin gäller det sedan att hitta en bra mix av vilka proteiner som ska användas i kombination med vilka. Vi kan ju inte använda alla, det blir alldeles för kostsamt, det gäller att hitta en kombination som ändå ger ett bra skydd, säger Bengt Guss. Vägen har varit lång och mödosam inte minst för att det inledningsvis var svårt att hitta finansiering. Och det gäller att vara uthållig, det tar tid att anpassa produktionen av vaccinet så att det uppfyller myndigheternas olika krav. En realistisk gissning är att vaccinet finns ute på marknaden inom ett par år. Om vi når målet skulle det kunna innebära att vi faktiskt är snabbare på hästsidan än på humansidan, säger Bengt Guss. Bengt Guss, SLU , Projekt H : Molekylärbiologiska studier av hästpatogena streptokocker för ökad kunskap om sjukdomen kvarka Läs mer om hästforskning Stiftelsen Hästforskning finansierar hästforskning i Sverige och Norge. En viktig uppgift för stiftelsen är att sprida forskningsresultaten. I denna forskningsrapport kan du läsa om foder för hästar med fång, kallblodssyndrom, vaccin mot kvarka, tidig upptäckt av spatt och om genetiskt likartade spolmaskar. Alla pågående och avslutade forskningsprojekt finns presenterade på och mer detaljerat i Stiftelsen Lantbruksforsknings projektbank (www.lantbruksforskning.se/projektbanken). Du hittar också information om många forskningsprojekt via Hästsverige, en kunskapssajt som Stiftelsen Hästforskning är en av initiativtagarna till. Texterna i det här nyhetsbladet är skrivna av Sofia Ström Bernad. Redaktör är Johan C Thorburn och Peter Kallings är ansvarig utgivare. Nyhetsbladet är tryckt av Wikströms tryckeri AB i Uppsala. Pappret heter Tom & Otto Gloss 170 g. Papper och tryckeri är Svanenmärkta. Citera gärna texterna i rapporten, ange Stiftelsen Hästforskning som källa

Beslut Hästforskning

Beslut Hästforskning Beslut Hästforskning 2010-12-17 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2010. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande år.

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Beslut Hästforskning 2011-12-16

Beslut Hästforskning 2011-12-16 1(8) Beslut Hästforskning 2011-12-16 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2011. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Så skyddar du hästen från kvarka

Så skyddar du hästen från kvarka Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar

Läs mer

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg Senaste nytt från hästforskningen populärvetenskaplig rapport nummer 1 2012 Tema - avel och hästhållning Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg För att kunna mäta avelsframsteg för varmblodiga

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?

Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Ge din häst mer livsglädje

Ge din häst mer livsglädje Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig

Läs mer

Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014

Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014 Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014 1. Bakgrund och nulägesbeskrivning Denna strategiplan är framarbetad av styrelsen för Stiftelsen Hästforskning (SHF) och bygger på tidigare strategiplaner

Läs mer

Beslut FoU - Häst

Beslut FoU - Häst Beslut FoU Häst 20081216 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2008. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande år. Vissa

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

EQL nr Artikelämne Författare

EQL nr Artikelämne Författare EQL nr Artikelämne Författare 4/2012 Låga hältor inte bara strålben Karin Holm Forsström 4/2012 Djursjukvård Lena Myrenius 4/2012 Gnagarinvasion Lena Myrenius 4/2012 Godkänd hovslagare vad innebär det?

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Beslut Hästforskning

Beslut Hästforskning 1 (6) Beslut Hästforskning 2012-12-18 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2012. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

function get_style79 () { return none; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Hur vet jag om min katt har mask?

Hur vet jag om min katt har mask? Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Orsaker. Arv och miljö. 1. Genetik 2. Miljö

Orsaker. Arv och miljö. 1. Genetik 2. Miljö Detta är en mycket kort resumé av senaste teorier och fakta kring laminitis. Jag går inte in på djupet av alla proteiner, hormoner och aminosyror etc. utan det är ett grovt sammandrag. Området är så komplext!

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det? Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

För hundar med hudproblem DermaFlex

För hundar med hudproblem DermaFlex För hundar med hudproblem DermaFlex Produkter som ingår i Aptus lila serie. 2 Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Klövar Köttrasdjur a

Klövar Köttrasdjur a Klövar Köttrasdjur a Innehåll Förord 1 Klövhälsan hos köttdjur 2 Klövens anatomi 2 Olika inhysningssytems påverkan på klövhälsan 3 Avla för funktionell extriör 3 Att tänka på vid inköp av djur 4 Hantering

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Hälta/or osteokondros

Hälta/or osteokondros Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Sammanfattning av Dag för genombrott

Sammanfattning av Dag för genombrott Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson 1/14 Utfodring före arbete Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Bra distansritthästar dricker Osteokondros 2/14 Bra fysik med vila på bete Mögeltillväxt i hö under lagring Hullet avgörande för

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST Vad är Alfa-1 antitrypsinbrist? Cirka en av 1600 personer i Sverige har brist på ett viktigt protein (äggviteämne), som kallas alfa1-antitrypsin (AAT). Det bildas i levern

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer