Rätt grovfoder minskar risken för fång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt grovfoder minskar risken för fång"

Transkript

1 Nytt från Stiftelsen Hästforskning nummer Foto: Bengt Ekberg /Azote Rätt grovfoder minskar risken för fång Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer om hur en sjuk hästs ämnesomsättning ser ut. Fång är en smärtsam sjukdom som innebär att hästen fått en inflammation i hovens lamellager. Fång kan uppstå vid plötsliga foderbyten, till exempel vid betessläpp, men har också visat sig utvecklas hos hästar som ökat i vikt och blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas ibland IR- eller EMS-hästar. (EMS står för ekvint metabolt syndrom). Exakt hur insulinresistens ger upphov till fång är inte klart, men sambandet är starkt. Hästar klarar kargt bete Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter. För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden - deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder. Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar. Tveksam effekt av blötläggning För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret? En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan. Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer. Ensilage ger bäst resultat I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö. Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer. Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen. Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer. ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA

2 FORTSÄTTNING FRÅN FÖRSTA SIDAN Går att styra De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg. Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer. Hästens ämnesomsättning Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat. Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU. Behöver protein Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad stressdiabetes. Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell. Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov. Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell. Blodprov kan ge svar Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med diabetesförändringar. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens. Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter. Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell. Katarina Nostell, SLU , Johan Bröjer, SLU , Projekt H : Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll Projekt H : En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst Projekt H : Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst Om Stiftelsen Hästforskning Stiftelsen Hästforskning bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG), Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning. ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning sammanförde då sina forskningsmedel för häst och har hittills avsatt cirka sju miljoner kronor årligen till Stiftelsen Hästforskning. De senaste åren har den svenska regeringen via forskningsrådet Formas anslagit minst lika mycket, Stiftelsen Hästforskning har alltså disponerat åtminstone 14 miljoner kronor per år att fördela till forskning. Dessvärre har den statliga medfinansieringen minskat. Inför de tre kommande åren har ändå tre miljoner kronor per år avsatts från regeringen, vilket tillsammans med hästnäringens dryga fem miljoner ger totalt drygt åtta miljoner kronor per år. Stiftelsen Hästforskning arbetar tillsammans med HNS för att säkerställa en långsiktig finansiering av hästforskningen. Under 2009 inledde Sverige och Norge ett samarbete om hästforskning för att lyfta samverkansprojekt mellan länderna. De norska häst- och lantbruksnäringarna har tillsammans med norska staten via Norges forskningsråd bidragit med sex miljoner norska kronor per år. Men det behövs mer pengar när det statliga stödet för hästforskning minskar. Ett bidrag till forskningen från dig eller din organisation är därför extra värdefullt! Stiftelsens har två 90-konton: Plusgiro Bankgiro Tack för ditt bidrag! Kontaktinformation Peter Kallings, VMD forskningschef

3 Risk för resistenta spolmaskar Spolmaskar ser genetiskt likadana ut världen över. Det innebär att resistens mot avmaskningsmedel kan spridas snabbt. Det ringer varningsklockor, säger Johan Höglund, professor i parasitologi. Spolmask är den vanligaste parasiten hos föl och ettåringar världen över. Masken lever i tunntarmen och producerar rikligt med ägg. Vid en infektion kan fölet tappa aptiten, växa dåligt och få raggig hårrem. I allvarliga fall orsakar masken kolik, förstoppning, lunginflammation och död. Under de senaste tio åren har masken utvecklat resistens mot flera avmaskningsmedel, men man vet fortfarande inte varför. Ett första steg mot att hitta lösningen på gåtan är att kartlägga spolmaskens genetiska kod. Globalt inavlad I en ny norsk-svensk studie har forskarna därför undersökt maskar från Sverige, Norge, USA, Brasilien och Tyskland på gennivå. Vi blev rätt förvånade, eftersom vi inte såg något mönster som tydde på att spolmaskar från olika länder hade nedärvda olikheter beroende på varifrån de kom, säger Johan Höglund, professor i parasitologi vid SLU. Troligtvis beror detta på att smittade hästar flyttas runt i hög grad. Vid sidan om människan är hästen ett av de djur som reser mest och äggen får goda spridningsmöjligheter. Spolmaskägg är dessutom mycket motståndskraftiga och överlever flera år på beten. Man likna det vid att spolmasken är globalt kraftigt inavlad, säger Johan Höglund. Risk för resistens Mest förvånande var att även de isländska maskarna var så gott som identiska med maskar från övriga länder. Islandshästar har ju varit isolerade och skyddats från inblandning av andra hästar i drygt år. Det är lite märkligt, vi kan inte riktigt förklara det. Spolmasken ser alltså nästan likadan ut överallt och inte ens olika kontinenter utgör barriärer för den. Det gör att det ringer varningsklockor. Den identiska strukturen innebär att det är öppna spjäll mellan maskpopulationerna. I händelse av resistens så kan det sprida sig väldigt snabbt från ett land till nästa säger Johan Höglund. Få medel kvar Och resistens har redan dykt upp mot flera avmaskningsmedel. Det gör att det bara finns två typer av medel kvar som fungerar, fenbendazol (Axilur), samt pyrantel (Banmith). Det fina i kråksången är att vår studie visar att Axilur fungerar till 100 procent. Å andra sidan är det som att skjuta mot ett rörligt mål, det kan ändras från i dag till i morgon. Nu gäller det därför att ta reda på exakt vad det är som orsakar resistens, vad som gör att ett avmaskningsmedel slutar att bita. Det är grundläggande forskning, men av stor vikt. Vi måste hitta genetiska markörer för resistens. En möjlighet är att resistensen beror på mutationer som gör att maskmedlet inte kan fästa hos masken, men det kan även bero på förändringar i de enzymsystem som transporterar avmaskningsmedlen på cellnivå. Innan vi vet mer om den bakomliggande mekanismerna är det svårt att uttala sig, säger Johan Höglund. Avmaska på rätt sätt För den enskilde hästägaren och uppfödaren är det samma gamla råd som vanligt som gäller: Överanvänd inte avmaskningsmedel och dosera rätt. Men i problembesättningar bör man ändå avmaska blint mot spolmask. På en vecka kan ett föl gå från att ha noll ägg i avföringen till flera tusen, missar man det så kontaminerar man alla paddockar och betesmarker för flera år framöver, varnar Johan Höglund. Av samma anledning råder han också större uppfödare att avmaska alla föl individuellt vid åtta veckors ålder, och inte vänta för att ta flera föl vid samma tillfälle. Johan Höglund, SLU , Projekt H : Gastrointestinale nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner Stiftelsen Lantbruksforskning

4 Foto: Eric Strand /Norges veterinærhøgskole Nära lösning på mystiska travarkollapser Kallblodssyndrom är en sjukdom i luftvägarna som blir akut när hästen ansträngs under arbete. Sjukdomen kan ligga bakom de mystiska kollapserna på travbanor i Sverige och Norge. Sjukdomen, dynamisk larynx kollaps, kallblodssyndrom, yttrar sig i de övre luftvägarna hos främst kallblodiga travhästar. Sjukdomen förekommer även hos andra raser, som varmblodstravare och islandshästar, men det är den vanligaste dynamiska övre luftvägssjukdomen hos kallblodshästar. Många av de hästar som plötsligt kollapsat på travbanan har visat sig vara drabbade. Ny forskning visar att problemen är lokaliserat kring struphuvudet. Vanligt med andningsproblem Kall- och varmblodiga travare har ofta problem med de övre luftvägarna. Hästen får svårt att andas och det påverkar prestationerna negativt. Det finns två kategorier av problem med luftvägarna. De som kan diagnostiseras när hästen är i vila, statiska luftvägssjukdomar, och de som ger sig till känna när hästen är i arbete, dynamiska luftvägssjukdomar. Olika problem för olika hästraser Eric Strand, är hästkirurg och forskare vid Norges veterinärhögskola. Han har under flera år forskat om dynamiska luftvägssjukdomar på travare. Han har upptäckt att problemen sitter på olika områden i luftvägarna hos de olika raserna. Kallblodets problemområde är struphuvudet och varmblodet har oftast problem med näsborrarna och svalget. Mycket tyder på att problemen beror på hur hästen är byggd. Det innebär att det i framtiden förmodligen kommer gå att avla på hästar med goda förutsättningar för att slippa detta problem i luftvägarna. Målet med vår forskning är att minska dödligheten, förbättra raserna och göra det mer lönsamt att bedriva avel, säger Eric Strand. Farligt med böjd nacke Det har också visat sig att huvudets och nackens ställning under arbete spelar en stor roll för hur akut problemet blir för en häst med kallblodssyndrom. Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt dem kollapsa, säger Eric Strand, hästen får då för lite luft genom strupöppningen. Förmodligen är det så att när hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt, säger Eric Strand. Rätt utrustning hjälper Det handlar inte om någon kraftig inböjning av huvudet mot halsen för att problemen ska uppstå. Det rör sig om cirka tolv graders vinkel, knappt märkbart för ögat! Mycket tyder på att en speciell typ av grimma, en Vik Lyn-grimma, kan hjälpa hästar med kallblodssyndrom genom att den hindrar huvudet från att pressas in mot halsen. Nästan alla undersökta hästar i ett forskningsprojekt, som kollegan Cathrine Fjordbakk har lett, blev symptomfria när de sprang med grimman. Ny undersökningsmetod Eric Strand och hans kollegor har under arbetet utvecklat och standardiserat en undersökningsmetod med videoendoskopi på hästar som får arbeta på ett löpband. De har också etablerat ett graderingssystem för luftvägskollaps hos travhästar. Vi har utvecklat väldigt effektiva metoder som gör det lättare att diagnostisera sjukdomarna i ett tidigt stadium. Men det går fortfarande inte att operera hästar med syndromet, vårt mål är att hitta en lösning på det, säger Eric Strand. Eric Strand, Norges veterinærhøgskole , Projekt H : Larynx funksjon hos Norsk og Svensk kaldblodstraver årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon

5 Spatt kan upptäckas tidigare Spatt, kronisk artros, är många hästägares mardröm. Ny forskning har hittat ett sätt att upptäcka tidig spatt med modern bilddiagnostik. Spatt är en kronisk form av artros som bryter ner ledbrosket i hästens glidleder och gör att många hästar blir halta. Ännu vet man inte varför hästar får benspatt, men det finns olika teorier om att det kan vara genetiskt eller relaterat till hästens benställning. Nu har forskare upptäckt att det går att upptäcka förändringarna i hästens leder tidigt genom moderna bilddiagnostiska metoder. Detta kan i sin tur leda till ökad kunskap om hur tidig spatt ser ut vid en vanlig röntgenundersökning och var den uppstår. Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU. Ett lotteri Diagnosen benspatt betyder att hästen har en kronisk inflammation i hasledens glidytor, vilket i sin tur kan ge upphov till benpålagringar runt den drabbade leden. Hästen får ont och haltar och får en ryckig gång med bakbenen därav namnet spatt. Undersökningar av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har visat att sjukdomen startar i tidig ålder, många gånger flera år innan hästen visar symptom eller röntgenförändringar, säger Charles Ley. Det har gjort det svårt för en hästägare att veta om hästen är lämplig för avel eller hållbar som rid- eller tävlingshäst. Hitta tidiga förändringar Forskarna har därför undersökt om det går att upptäcka spatt i ett tidigt skede. Islandshästar utvecklar oftare än andra raser spatt och Charles Ley och hans kollegor valde därför att under 2,5 år studera 38 islandshästar, med och utan föräldrar med konstaterad spatt. Hästarna slaktades för livsmedelsproduktion och haslederna undersöktes med modern bilddiagnostik: magnetkamera, skiktröntgen samt olika mikroskopiska undersökningar. Med hjälp av moderna bilddiagnostiska metoder kunde vi vid den mikroskopiska undersökningen hitta dubbelt så många hästar med begynnande spattförändringar jämfört med gamla diagnosmetoder. Vi kunde också se att de förändringar vi såg vid undersökningarna med skiktröntgen och magnetkamera var verkliga förändringar på en mikroskopisk nivå, säger Charles Ley. Svaret på gåtan De första förändringarna hos islandshästar med spatt visade sig ske i den icke-mineraliserade broskdelen och i ledens mineraliseringsfront (benytan mot leden) något som inte är känt sedan tidigare. Förändringarna kan upptäckas med vanlig röntgen. Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt. På så sätt kan de tas bort från aveln och därmed i framtiden begränsa antalet hästar med spatt. Naturligtvis hoppas vi också att det i framtiden ska finnas ett botemedel som hejdar utvecklingen av de smärtsamma spattförändringarna, avslutar Charles Ley. Charles Ley, SLU , Projekt H : Detektionsmetoder för tidiga osteoartrosförändringar i hasleden hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostisk och molekylära markörer. Foto: Kerstin Hansson /SLU

6 Vaccin mot kvarka på väg Kvarka är en plågsam sjukdom som ofta också innebär stora ekonomiska förluster för ridskolor och travstallar. Men nu finns ett vaccin i sikte. Han beskriver det som en krigszon. Fienden är kvarkabakterien Streptococcus equi, slagfältet är hästens lymfkörtlar och vapnet är molekylärbiologi. Bengt Guss är professor i mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det har varit en lång och mödosam process, men nu är vi faktiskt nära ett färdigt vaccin mot kvarka. Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har han under många år studerat kvarkabakterien med målet att utveckla ett vaccin mot kvarka. Dessutom har teamet ett nära samarbete med en forskargrupp vid Animal Health Trust, Newmarket, England. Våra framgångar är resultatet av ett gott och nära samarbete. En besvärlig bakterie Streptococcus equi är närbesläktad med människans grupp A-streptokocker, som orsakar halsfluss. Men S. equibakterien drabbar nästan bara hästar och orsakar en sjukdom kallad kvarka. Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion som sprids direkt mellan hästar men också via kontaktytor som utrustning och stall. Hästen får hög feber, ofta med näsflöde och svullna lymfknutar, som kan leda till andningssvårigheter. Bakterien är mycket besvärlig och kan finnas kvar i många veckor efter att en häst blivit symptomfri vilket orsakar omfattande och ofta kostsamma isoleringsåtgärder i kvarkastall. Multikompetent mikrob I mer än tio år har teamet arbetat mot målet att bekämpa kvarka. För att göra det har bakterien studerats på molekylär nivå. Det är spännande. Genom studier av arvsmassan kan man anta att bakterien är oerhört kompetent, den kan producera olika proteiner som påverkar flödet runt bakterier, störa hästens immunförsvar, specifikt döda vissa celler och dessutom både binda sig till eller maskera sig till kroppsegen vävnad, säger Bengt Guss. Streptococcus equi har alltså flera olika vapen för att både attackera hästen och att undkomma hästens försvarsmekanismer, immunförsvaret. Föränderlig fiende Hur bär sig då bakterien åt? Jo, den producerar proteiner, där vissa är enzymer, med olika egenskaper som antingen sitter fast i den egna cellväggen eller som transporteras ut i omgivningen. Man antar den kan producera ett 60-tal olika sådana här olika proteiner. Men med hjälp av proteinerna tycks bakteriens egenskaper förändras under sjukdomsförloppet. Vissa egenskaper aktiveras under inledningsskedet då bakterierna tar sig in via hästens nos och mun medan andra aktiveras när bakterierna interagerar med hästens immunförsvar i den infekterade vävnaden. Några av de mest spännande är de enzymer som bokstavligen klyver sönder eller inaktiverar antikroppar! Dessutom kan bakterien producera en kapsel av hyaluronsyra som skyddar bakterien och försvårar för immunförsvaret att nå den. Vaccin på väg För att utveckla ett vaccin krävs grundforskning vilket i det här fallet har stöttats av Stiftelsen Hästforskning, Formas och SLU, men för att utveckla ett vaccin krävs betydligt mer finansiellt stöd och ett industriellt kunnande. Forskarna har tillsammans med Nordvacc Läkemedel bildat ett gemensamt nytt företag kallat Intervacc AB. I ett vaccin gäller det sedan att hitta en bra mix av vilka proteiner som ska användas i kombination med vilka. Vi kan ju inte använda alla, det blir alldeles för kostsamt, det gäller att hitta en kombination som ändå ger ett bra skydd, säger Bengt Guss. Vägen har varit lång och mödosam inte minst för att det inledningsvis var svårt att hitta finansiering. Och det gäller att vara uthållig, det tar tid att anpassa produktionen av vaccinet så att det uppfyller myndigheternas olika krav. En realistisk gissning är att vaccinet finns ute på marknaden inom ett par år. Om vi når målet skulle det kunna innebära att vi faktiskt är snabbare på hästsidan än på humansidan, säger Bengt Guss. Bengt Guss, SLU , Projekt H : Molekylärbiologiska studier av hästpatogena streptokocker för ökad kunskap om sjukdomen kvarka Läs mer om hästforskning Stiftelsen Hästforskning finansierar hästforskning i Sverige och Norge. En viktig uppgift för stiftelsen är att sprida forskningsresultaten. I denna forskningsrapport kan du läsa om foder för hästar med fång, kallblodssyndrom, vaccin mot kvarka, tidig upptäckt av spatt och om genetiskt likartade spolmaskar. Alla pågående och avslutade forskningsprojekt finns presenterade på och mer detaljerat i Stiftelsen Lantbruksforsknings projektbank (www.lantbruksforskning.se/projektbanken). Du hittar också information om många forskningsprojekt via Hästsverige, en kunskapssajt som Stiftelsen Hästforskning är en av initiativtagarna till. Texterna i det här nyhetsbladet är skrivna av Sofia Ström Bernad. Redaktör är Johan C Thorburn och Peter Kallings är ansvarig utgivare. Nyhetsbladet är tryckt av Wikströms tryckeri AB i Uppsala. Pappret heter Tom & Otto Gloss 170 g. Papper och tryckeri är Svanenmärkta. Citera gärna texterna i rapporten, ange Stiftelsen Hästforskning som källa

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S FÅNG EMS NUTRITION CONCEPTS - Att det finns flera orsaker till att hästen får fång? - Akut överfodring med stärkelse eller protein kan resultera i en feljäsning i grovtarmen med fång som följd. - Långvarig

Läs mer

EQL nr Artikelämne Författare

EQL nr Artikelämne Författare EQL nr Artikelämne Författare 4/2012 Låga hältor inte bara strålben Karin Holm Forsström 4/2012 Djursjukvård Lena Myrenius 4/2012 Gnagarinvasion Lena Myrenius 4/2012 Godkänd hovslagare vad innebär det?

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Ge din häst mer livsglädje

Ge din häst mer livsglädje Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson

Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Anna Jansson 1/14 Utfodring före arbete Upplevd arbetsbelastning inte alltid verklig Bra distansritthästar dricker Osteokondros 2/14 Bra fysik med vila på bete Mögeltillväxt i hö under lagring Hullet avgörande för

Läs mer

Hur vet jag om min katt har mask?

Hur vet jag om min katt har mask? Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

För hundar med hudproblem DermaFlex

För hundar med hudproblem DermaFlex För hundar med hudproblem DermaFlex Produkter som ingår i Aptus lila serie. 2 Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Ekvint metabolt syndrom Sabina Erikstedt Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

KVARKA. Se upp med FAKTA HUR MÅNGA DRABBAS?

KVARKA. Se upp med FAKTA HUR MÅNGA DRABBAS? För att öka kunskapen om kvarka och förhindra spridning driver Hästnäringens Smittskyddskommittén under 2012 och 2013 ett kommunikationsprojekt riktat till uppfödare och stuterier. Projektet har fi nansierats

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa Ulf som ska prata idag. Nu kommer han.. Karolina

Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa Ulf som ska prata idag. Nu kommer han.. Karolina Hej publiken! Jag är en tjej på 9 år det är min pappa Ulf som ska prata idag. Nu kommer han.. Karolina Välkomna till Wången! * Mitt i Sverige mellan Östersund och Åre *Riksanläggning för trav- och islandshästar

Läs mer

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2)

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) 1) Leg veterinär, specialist inom sjukdomar hos hund och katt, Blå Stjärnans Djursjukhus, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg, Sverige 2) Fil dr i zoofysiologi, Zoologiska

Läs mer

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Del 3 Stereotypa beteendestörningar hos hästar har ett klart och tydligt samband med hästhållningens

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Smittsamma sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos häst Smittsamma sjukdomar hos häst Inledning Hästar liksom andra djur och människor kan drabbas av olika smittsamma sjukdomar. En del sjukdomar hos djur är så allvarliga att de kan orsaka påfrestningar på samhället.

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA.

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Undersökning av Borrelia och Ehrlichia hos svenska hästar ANDERS GUNNARSSON, KARIN ARTURSSON, AGNETA EGENVALL, PETER FRANZÉN,

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Stora leverflundran. hos får

Stora leverflundran. hos får Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7

Läs mer

Ett liv i rörelse för hund och katt

Ett liv i rörelse för hund och katt Ett liv i rörelse för hund och katt 2 Produkter som ingår i Aptus gröna serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

DET SMARTA HÄSTFODRET

DET SMARTA HÄSTFODRET DET SMARTA HÄSTFODRET WWW.NSHORSE.SE HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIFTELSE 2013 SPARA TUSENLAPPAR KALKYLERNA TALAR FÖR VALLFODER Lägre kostnader mindre klimatpåverkan och friskare hästar med bra vallfoder

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp 2 Inledning Efter en intressant

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

När din hund får artros

När din hund får artros ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

EGENVÅRD HUNDVÅRD FÖR HEMMABRUK 12 Enkla Sätt Att Hålla Din Hund Friskare:

EGENVÅRD HUNDVÅRD FÖR HEMMABRUK 12 Enkla Sätt Att Hålla Din Hund Friskare: Av Ingela Melinder EGENVÅRD HUNDVÅRD FÖR HEMMABRUK 12 Enkla Sätt Att Hålla Din Hund Friskare: NOS Kan vara torr eller fuktig utan att det betyder något särskilt. Feber kan inte kännas på hundens nos. Rinnande

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Kvarka hästsjukdom med en lång historia

Kvarka hästsjukdom med en lång historia Kvarka hästsjukdom med en lång historia Kvarka hos häst har varit känd i århundraden. Sjukdomen finns beskriven redan i romerska skrifter av militärveterinären Apsyrtos som var i tjänst hos den romerska

Läs mer