Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne"

Transkript

1 Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne Genomförd av Pernilla Norrman, Malmö

2 Bilder omslag Takao Momiyama, Textil Gunnel Petterson, Textil Jennifer Forsberg, Keramik Lena Willhammar, Keramik Sonja Ekman, Smycke Pernilla Norrman, Keramik Sidan 6 Malin Jansson, Keramik Sidan 17 Signe Persson Melin, Keramik Sidan 25 Heidi Hirengen, Keramik 2

3 Innehållsförteckning Röster om konsthantverksområdet i Skåne INLEDNING Efterlysning varför just nu? Uppdrag - syfte och mål 1. KONSTHANTVERKSOMRÅDET 1.1 ETT NATIONELLT PERSPEKTIV En professionell näring Utbildningsvägar Yrkesorganisationer och formella nätverk KIF Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare KHVC Konsthantverkscentrum Ensamföretagare Genus Strukturella Stödformer Tradition och Förnyelse En eget konstområde Nya utställningsarenor Ökad mediabevakning Strukturella förändringar Konsthantverkskooperativens framtid Gränsöverskridande nätverk Kulturrådets genomlysning av konsthantverksområdet Konsthantverk med exklusivt socialt värde i samtiden Kompetensutvecklingsprojekt Växtkraft Mål SKÅNE ETT REGIONALT PERSPEKTIV 13 Professionella konsthantverkare Utbildningsvägar Stukturellt stöd Kulturrådet Statens Konstråd Bildkonstnärsfondens arbetsstipendier Kultur Skåne / Konstkansliet Regional handlingsplan för bildkonst / Konstkonsulenten Kommunal nivå Utställningsarenor Gränsöverskridande nätverk Mediabevakning 3

4 1.3 ETT INTERREGIONALT PERSPEKTIV Danska konsthantverksområdet Utbildningar Professionella utövare Danske Kunnsthåndværkare Danish Crafts ACAB Arts and Crafts Association Bornholm Utställningsarenor Närliggande län: Halland, Kronoberg, Blekinge 1.4 SAMMANFATTNING SAMVERKANSOMRÅDEN 2.1 FORMOMRÅDET. 19 Svensk Form / Design Center DISK - Designer i Skåne Sveriges Arkitekter / Skåne Malmö Industriförening, Lotteriet för konsthantverk och design Konsthantverkskooperativen i Skåne Foreningen Danske Kunsthantværkare 2.2 BILDKONSTOMRÅDET 20 Konstfrämjandet Skåne Sveriges Konstföreningar IKK - Institutet för konstnärer och konstförmedlare Bildkonstens arenor Konstrundorna i Skåne 2.3 LOKAL TRADITION OCH KULTURARV 21 Skånes hemslöjdsförbund / Hemslöjdskonsulenterna Kulturhistoriska avstamp Höganäs Museum Märta Mås Fjätterströms ateljéer Elfstrands krukmakeri IFÖ Industrimuseum Vallåkra stenkärlsfabrik 2.4 UTBILDNING 22 K3 - Konst kultur och kommunikation, Malmö Högskola Östra Grevie Folkhögskola HDK Högskolan för konsthantverk och design Grundskola och gymnasium 4

5 2.5 TURISMOMRÅDE 23 Google Skånska profilområden Position Skåne Österlen / Bornholm, Sydöstra Skåne Per Helsas gård, Ystad Sveriges keramikbygd, Nordvästra Skåne KNUT - Kulturdriven utveckling, Destination Söderslätt 2.6 NÄRINGSLIV OCH REGIONAL STRUKTUR 25 Entrepenörskapande Utvecklingsfonder och strukturprogram 3. FÖRSTUDIENS SLUTSATS 3.1 REGIONAL RESURS UTAN REGIONAL REPRESENTATION FORTSÄTTNING FRÅGOR ATT GÅ VIDARE MED.. 28 REFERENSER. 29 Lista över medverkande personer och organisationer Publikationer, texter, artiklar Länksamling BILAGA: KHVC - verksamhetsplan 5

6 Efterlysning! resursorgan för konsthantverk i Skåne 6

7 Problemet är att det helt saknas kanaler inom konsthantverksområdet som kan tas på fullt allvar. Det finns ingen som med kraft lyckats nicha in sig seriöst för att lyfta fram området. Man måste bestämma sig vad det är man vill; det går inte att visa koppar och ullkuddar och samtidigt tro att det ska gå att skapa ett intresse för området. Monika Larsen-Dennis, Konstnär, Projektledare Statens Konstråd Det mest prioriterade samverkansområde som jag kan se är om vi kunde skapa en gemensam konsthall för konsthantverket kring Öresund och varför inte i Skåne. Och en utbildning inom området som jobbar på ett helt nya sätt. Nina Linde, Direktör Danska Kunsthåndværkare Att etablera t ex Konsthantverkscentrum i Skåne, skulle på ett avgörande sätt bidra till att stärka konsthantverkets ställning i regionen. Idag är begreppet konsthantverk i det närmaste obrukbart. Det associeras inte i första hand med kvalitéer som uttryck i material, form och innehåll ett ytterst nyanserat språk, och då är det är inte design vi talar om här. Man kan förvånas över allt som ryms bakom en skylt där det står konsthantverk inte sällan amatörism eller importerat tingeltangel. Å andra sidan: hur ska folk kunna skilja ut vad som är vad, när samtida konsthantverk med kvalité så sällan lyfts fram i sammanhang och genom institutioner som en samtida konstform. Inom konstvärlden är det konsthantverket i det närmaste helt marginaliserat, det betraktas liksom inte som riktig konst. Där saknas det också kunskap i viss mån tror jag. Signe Persson-Melin, Keramiker, formgivare, f d professor Konstfack Jag tror starkt på exemplets makt: Att man visar bra grejor och att det sedan inspirerar och öppnar upp för nya sätt att tänka. Och att det sprider sig som ringar på vattnet Kvalité är avgörande för att lyfta området i regionen. Birgitta Ramdell, VD Form / Design Center Det ser annorlunda ut i Skåne, och visst saknas arenor som visar upp samtida uttryck osv. Men vi har också en resurs här - en massa skickliga konsthantverkare som faktiskt lyckas leva på sin verksamhet. Jennifer Forsberg, Keramiker Jag tänker att konsthantverksområdet i Skåne med fördel kan driva en rörelse utåt Europa. Att det får ett mer internationellt uppdrag eftersom man är så nära kontinenten. Det danska konsthantverksområdet är starkt i det avseendet. Jonas Rooth, Glas, Styrelseledamot KHVC m fl uppdrag inom området Konsthantverket tillhör den typ av verksamhet som det är svårt att fånga, beräkna och mäta effekterna av. Strukturen är invecklad med många parter involverade. Värdena är inte endast ekonomiska utan likaväl sociala och kulturella. Emma Stenström, Ekonom ur boken RE:FORM Finns man inte på plats i Stockholm så finns man liksom inte. Li Aronsson, Textil /Formgivare Att komma från utbildningen i Danmark till Skåne är som att hamna i ett vacum, man får verkligen kämpa för att få ett grepp om det svenska området som uppenbarligen finns i Stockholm eller någonannanstans men inte här. Det är som att börja om igen. Charlotte Saltarski, Keramiker/Formgivare Näringslivet är inte intresserade av gränsöverskridande samarbeten det är som att de inte fattar att vi besitter en professionell kompetens och har något att erbjuda. Som t ex hållbar formgivning i ett miljöperspektiv det är där vi kan göra skillnad. Petra Lilja och Jenny Nordberg, Formgivare 7

8 INLEDNING Efterlysning varför just nu? Samtida konsthantverket kännetecknas av en påtaglig förnyelsevåg som tydligast kommer till uttryck på orterna för högskoleutbildning inom området i Stockholm och Göteborg. Motsvarande utveckling syns inte i Skåne även om antalet konsthantverkare är många rentav fler än i många andra delar av Sverige. Nydanande och verkligt kvalitativt konsthantverk har samtidigt en lång och internationellt uppmärksammad tradition i Skåne. Den omfattande kartläggningen Handlingsplan för bildkonst i Skåne som relativt nyligen presenterades, utgör en grund inför kommande satsningar och strategier inom bildkonstområdet. I detta arbete är konsthantverket exkluderat. Det saknas därmed vision och utvecklingsperspektiv för konsthantverksområdet som på allvar tar fasta på den resurs som området utgör för regionen. Det saknas också en riktning för hur konsthantverksområdet i Skåne ska kunna utvecklas i nivå med övriga landet. Konsthantverksområdet röner stort intresse hos en bred publik som konstupplevelse och konsumtionsområde. Det unika och lokalt producerade utgör en alltmer betydelsefull faktor för manifestation av identitet såväl den personliga som specifikt regionala. I det avseendet rymmer konsthantverksområdet i Skåne en potential till utveckling mot ett profilområde för regionen med paralleller till Gotland och Bornholm. Framgångsrika satsningar inom området förutsätter samordning och kvalitetssäkring. Uppdrag - syfte och mål Förstudien syftar till att etablera ett resursorgan för konsthantverk som kan stärka och verka för området i hela regionen. Målsättningen är att ge en övergripande beskrivning och orientering av konsthantverksområdet i ett nationellt och synnerhet regionalt perspektiv dess position och möjlighet till utveckling i relation till konstområde, turistområde och näringsliv. Det interregionala perspektivet har fått stå tillbaka för det regionala. Studiens tidsram har varit 160 timmar under perioden den 15 oktober 15 december. Redovisningen är förhållandevis faktatung mot bakgrund av att området är brett och rymmer viss komplexitet. Samtidigt måste tilläggas att studien inte gör anspråk på att utgöra en heltäckande kartläggning av konsthantverksområdet i regionen. Ett varmt tack till alla som avsatt tid och bidragit med engagemang och synpunkter. Tack till Kultur Skåne och Konsthantverkscentrum KHVC som genom ekonomiskt bidrag till studien bekräftar behovet av översyn och samordning av konsthantverksområdets resurser i regionen. Tack även till Lena Willhammar, keramiker och formgivare från Åhus som bidragit med engagemang och insatser under arbetets gång. 8

9 1. KONSTHANTVERKSOMRÅDET Konsthantverkare utgör ett samlingsbegrepp för yrkesutövare som arbetar med en rad olika material som keramik, textil, glas, trä och olika sorters metallsmide. Konsthantverksområdet omfattar således textilkonst, keramikkonst, smyckekonst o s v, med en spännvidd i uttryck som tangerar såväl ren bildkonst och skulptur som mode, design, slöjd, och arkitektur. 1.1 ETT NATIONELLT PERSPEKTIV En professionell näring Utbildningsvägar Högskoleutbildningarna inom området är Högskolan för Design och Konstindustri (HDK) i Göteborg och Konstfack i Stockholm. Vidare finns utbildningar som ligger nära området som t ex Designutbildningen i Umeå, Textilhögskolan i Borås, Stenebyskolan, Carl Malmstens skola och Beckmans Designhögskola. Därutöver en rad utbildningar med högt renommé som Capellagården på Öland, Nyckelviksskolan i Stockholm, Handarbetets Vänners skola, Formakademin i Lidköping, Sätergläntan i Dalarna. Härutöver en rad linjer inom folkhögskoleväsendet och övrig kursverksamhet. Yrkesorganisationer och formella nätverk Det finns två framträdande yrkesorganisationer för professionella utövare inom området. Anslutningskriterierna är desamma för båda organisationerna: Examen från någon av högskoleutbildningarna eller medlemskap i någon av yrkesorganisationerna KRO, STOK, SID eller SIR ger rätt till omedelbar anslutning. I annat fall sker ansökan via jury där yrkesmässighet och konstnärlig verkshöjd är vägledande. KIF Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare bildades 1961 med uppdraget att förbättra den ekonomiska och sociala situationen för sina medlemmar. KIF är remissinstans i kulturpolitiska, skattetekniska och arbetsmarknadspolitiska frågor, samt arbetar också för att sprida kunskap om gott svenskt konsthantverk och god formgivning. Man har ett nära samarbete med Konstnärernas Riksorgansiation KRO. Det aktuella medlemsantalet är 480. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter (1780 kronor per medlem/år). KHVC Stiftelsen Konsthantverkscentrum grundades 1990 av KIF för att möta det växande intresset för konsthantverk. KHVC har ett uttalat arbetsförmedlande uppdag: man ger råd, informerar, förmedlar kontakter, producerar utställningar, deltar i mässor, arrangerar symposier, kurser och seminarier allt i syfte att sprida information och kunskap om det svenska konsthantverket. Genom sin hemsida tillhandahåller man en nationell katalog över professionellt verksamma konsthantverkare, sökbara utifrån län och material. Idag är 761 konsthantverkare från hela landet anslutna till KHVC, som har representanter i Stockholm, Göteborg och Örebro. KHVC är Sveriges medlemsorganisation i World Crafts Council. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter (550 kronor per medlem/år) och anslag från Kulturrådet. Verksamheten i Göteborg samfinansieras med Västra Götalandsregionen. Antalet professionellt verksamma konsthantverkare i Sverige beskrivs inte fullt ut genom dessa siffror. Många har medlemskap i båda organisationerna, somliga i KRO. Några anknyter till Hemslöjdens organisation. Vidare finns materialspecifika 9

10 nätverk, t ex FiberArt Sweden för textil samtidskonst. Ytterligare andra tycker att anslutning till ett konsthantverkskooperativ utgör tillräckligt forum för yrkesidentitet och utbyte av information. Vilken nivå man väljer tenderar att återspegla den professionella nivå man verkar utifrån. Ensamföretagare Det flesta konsthantverkare är ensamutövare och därtill ensamföretagare. Många har både en mer kommersiellt inriktad serieproduktion parallellt med ett mer unikt undersökande konstnärligt arbete. Hem och inredningsmässor är en viktig försäljningskanal för en del, medan andra satsar på exponering via utställningsverksamhet. Termen konstnärligt kombinatörskap beskriver just den uppfinningsrikedom och mångsysslande som kännetecknar många konstnärers vardag. Arbetsvillkoren gör att man har ett starkt behov av nätverk och kollegial tillhörighet, nya intryck och utbyte av information. I en rapport med samma namn beskrivs konstnären som Den ofrivillige företagaren. Långt ifrån alla har ett uttalat intresse av att driva företagande, men det följer med som ett villkor om man är professionellt verksam. Det betyder å andra sidan inte att man är dålig på det, men det själ tid från produktion och konstnärligt arbete. Inkomsterna står sällan i proportion till vad det kostar att köpa in tjänster för marknadsföring, bokföring, m m. Det konstnärliga företagandet särskiljer sig i en rad avseenden: Företagandet drivs inte utifrån markandens behov eller efterfrågan i första hand. Produkten bygger på unicitet och det är därför svårt eller omöjligt att effektivisera, d v s att öka omsättningen genom ökad volym det är inte självklart att jag kan anställa någon för att utföra min konst och mitt handlag. Man kan därför heller inte tala om konkurrens i vanlig mening. Dessa villkor gäller mer för vissa utövare inom konsthantverksområdet än andra. Genus Genus är den aspekt som tydligast förenar yrkesutövare inom konsthantverksområdet. Av KHVCs totala medlemsantal är fördelningen 85% kvinnor och 15% män. Detta faktum bekräftas av sociologen Anna Karin Witt som i sin avhandling Konsthantverkare, genus och omvänd ekonomi (2004) lyfter fram förhållandet som visar att kvinnors genomsnittliga årsinkomst inom området är 30% lägre än mäns. Konstvetaren Linda Fagerström bidrar med en annan infallsvinkel. Hon publicerade nyligen sin studie Kön, genus och design en designerroll i förändring där hon belyser det faktum att kön avspelar sig i bruksform och vardagsföremålens värdesystem. Strukturella Stödformer Det finns olika förmedlare av statligt stöd till området: Dels Kulturrådet som ger årligt verksamhetsstöd till KHVC och ett flertal konsthantverkskooperativ. Dels fördelar Bildkonstnärsfonden en rad olika stipendier och bidrag till projekt och enskilda konstnärers utveckling inom bild- och formkonstområdet. Statens Konstråd bidrar till att stödja enskilda konsthantverkare i den omfattning man köper in och beställer gestaltningsuppdrag från konstnärer som har sin bakgrund och utövning inom konsthantverksområdet. Likaså har Svensk Form och Svenska Institutet visst uppdrag som syftar till att stödja området Tradition och Förnyelse Diskussionen kring konsthantverksområdets vara eller icke-vara har böljat fram och tillbaka under decennier. För närvarande märks en positionering gentemot övriga konst- och formområdet. Sett ur ett internationellt perspektiv är det en unik vitalitet, bredd och variation som utmärker svenskt samtida konsthantverk. Samtidigt finns alltjämt en lång och rik tradition som gör sig gällande med kunskap och inspiration. 10

11 Ett eget konstområde Konsthantverk räknas av tradition till formområdet då det i första hand har förknippats med brukskonst. Den indelningen framstår inte längre som självklar. Slöjd skiljer sig på så sätt att det mer direkt bygger på form- och mönstertraditioner med ursprung i folkkonsten. Design produkten kännetecknas av att den mer explicit styrs utifrån själva formgivningsprocessens behov och specifika villkor. Inom arkitektur utgör konsthantverket en resurs i samspel med rumslighet, akustik och materialitet. Där begreppet konsthantverk tidigare varit kopplat till ett visst material och en viss teknik, och där formen varit mer eller mindre traditionsbunden, hantverksmässig och materialstyrd är fältet idag vidöppet för nya uttryck och nya innebörder. Konsthantverket definieras lika mycket utifrån dess kontext av tradition, bruk och konstindustri, liksom frågeställningar kring materialens hierarkier, ursprung och genusperspektiv. Somliga vill mena att det mer konceptuellt inriktade konsthantverket sent anammat det förhållningssätt som präglat samtidskonsten under lång tid. Det visar sig dock att den djupa kunskapen om materialets uttrycksmöjligheter utgör en styrka även i en sådan undersökande eller berättande process. Försiktigt börjar konsthantverksområdet också att etablera sig som forskningsfält på akademisk nivå. Nina Bondeson och Marie Holmgren, båda utbildningsansvariga på HDK, har nyligen författat en studie kring de specifika villkor som präglar den praktiska konstnärliga processen; att man i konsekvens med det måste formulera och etablera egna forskningsmetoder för att beskriva området. Louise Mazanti på Danmarks Designskola i Köpenhamn behandlar konsthantverksbegreppet i en färsk avhandling Superobjekter en teori för nutidligt, konceptuelt kunsthåndværk. Jorunn Veiteberg på Konsthögskolan i Bergen är en annan forskare som starkt bidragit till att beskriva konsthantverksområdet som konstnärligt praktikområde. IASPIS International artists program in Sweden utgör en del av Bildkonstnärsfonden. Det treåriga IASPIS projektet Craft in Dialouge Craft is handmade communication ( ) var en rejäl satsning med 7 miljoner kronor från staten i syfte att stärka och internationalisera svenskt konsthantverksområde. Arbetet inriktades mot att skapa nätverk, workshops, utställningar och inte minst att producera texter utifrån den kunskap och erfarenhet som genererades. Craft in Dialouge projektet fick viss kritik från utövare inom området för att vara alltför konceptuellt och Stockholmscentrerat. Fr o m 2007 fortsätter projektet som en del av IASPIS ordinarie verksamhet med planerat genomförande av bl a utbytesprogram och gästateljéer även för utövare inom konsthantverks- och formområdet. Nya utställningsarenor Flera publikt framgångsrika utställningsprojekt har bidragit till att föra fram och förnya synen konsthantverksområdet hos den allmänna publiken: 100 tankar om Konsthantverk är en vandringsutställning som fortfarande pågår och som producerades inför Designåret i samverkan mellan KHVC, KIF och Riksutställningar. En annan publikt framgångsrik utställning var Formbart 2005, och till viss del även Formhantverk 2007, på Liljevalchs. Konceptdesign var Nationalmuseums publika satsning under Designåret. Trendanalytikern Li Edelkoort iscensatte 2006 utställningen Nord möter Syd på Nordiska Museet i samverkan med Hemslöjden. Det finns även en rad seriöst satsande utställningsarenor inom området: Under våren 2007 öppnade Gustavsbergs konsthall. Detta är nu äntligen en efterfrågad konstscen för konsthantverk ett privat initiativ av företagaren Dag Landvik som tillåter en utställningsnivå med ambition och integritet. Under hösten startade Crystal Palace en utställningsarena utan gränser mellan konst, konsthantverk och design. I Rörstrands nedlagda fabrik i Lidköping satsar man på utställningsverksamhet med internationell inriktning. Röhsska i Göteborg utvecklar sin verksamhet och satsar bl a på en samordnare för konsthantverksområdet i regionen. På Nääs Slott inte så långt 11

12 därifrån utvecklas ett internationellt keramiskt center i samarbete med HDK. Parallellt finns en verksamhet med internationell bredd. Under 2006 samlades nordiska gallerister och utställningsarrangörer inom konsthantverksområdet till ett möte på Nääs. Man önskar samarbeta för att föra fram det nordiska konsthantverksområdet på en internationell arena genom gemensamma arrangemang och en gemensam tidskrift med internationell profil för det nordiska området. Ökad mediabevakning Publikens kunskap och intresse växer och en alltmer initierad bevakning i huvudsakligen tryckt media och dagspress syns främst i Stockholm, men även i Göteborg. En rad skrifter och debattböcker har givits ut under senare år, men även relativa nytillskott som tidskriften Svenskt Konsthantverk (4 nr / år) och fanzinet Slicker nättidning med tryckt upplaga om konsthantverk och närliggande områden (2 nr / år). Trots ökad uppmärksamhet återstår mycket kring det växande s k formområdets behov av det skrivna ordet. Under senhösten arrangeras seminariet Form.Hantverk.Texter. i samarbete med bl a Svenska Konstkritikersamfundet. Föredragen är en del av arbetet med en publikation kring samma tema som beräknas vara klar i början av Projektet förverkligas med stöd av Framtidens Kultur Strukturella förändringar Konsthantverkskooperativens framtid Den utbredda rörelsen med kooperativ inom konsthantverksområdet är en närmast unik företeelse för Sverige. Sedan 70- och 80-talen är det en väl inarbetad och närmast institutionaliserad form för samverkan. Stödformer inom stat och kommun har utvecklats allt fastare liksom en trogen publik. Under senare år märks en generationsväxling där olika idéer och värderingar kring området går i otakt. Omvärlden ställer också ökade krav på en professionell och kommersiellt fungerande verksamhet. Under hösten träffades representanter för samtliga kooperativ till Grupparbete ett rådslag om framtiden i regi av Nääs Konsthantverk och KHVC. Syftet var att diskutera och etablera förnyad samverkan kring kooperativens framtida utveckling. Urbana gränsöverskridande nätverk Formområdet expanderar och förnyelsen sker idag inte endast inom ramen för de institutionella ramarna. Nyligen uppmärksammades en rad främst urbant förankrade grupper och nätverk i DN-kultur över tre helsidor: Made By, WWIAFM - We work in a fragile material, Slöjdkollektivet, Uglycute m fl. I Stockholm och Göteborg har Svensk Form startat upp s k Pecha Kucha event en form av öppet forum för kortpresentation av verksamheter eller pågående projekt inom området för att snabbt nå ut till samverkansparter, kunder eller finansiärer. Kulturrådets genomlysning av konsthantverksområdet Bild- och formkonstområdet tilldelas totalt 30 miljoner kronor från Statens Kulturråd, varav de 1,2 miljoner som går till konsthantverksområdet är direkt riktade till konsthantverkskooperativen. Bidraget instiftades 1982 och ska enligt förordningen stödja och främja områdets utveckling, samt avspegla tidens behov och resurser. Frågan är hur man framgent åstadkommer utveckling och förnyelse då detta idag sker inom andra former av samverkanskonstellationer än kooperativen. Med dagens beslutsordning kan dessa inte söka stöd från Kulturrådet. Mot bakgrund av det initierade Kulturrådet och Svensk Form 2006 en genomlysning i syfte att stimulera och bemöta konsthantverksområdets förnyelse. Studien Samtal pågår kom bl a fram till följande: 12

13 Det finns en brist på både tillfälliga och fasta scener som kan attrahera en ny publik. Det behövs särskilda konsthantverkskonsulenter, liksom inom t ex dansen, som kan arbeta framgångsrikt för området. Det finns behov av samtal och programverksamhet om konsthantverk. Det finns behov av projekt som ökar rörligheten mellan fälten. Samverkan är viktig för att insatserna ska bli kraftfulla. Det behövs regionala och interregionala stöd för att bygga nya strukturer inom området. Konsthantverk med exklusivt socialt värde i samtiden Konsumtion handlar inte längre primärt om behov utan begär: känslor, drömmar, sinnesupplevelser och estetik. Stil symboler och tecken kommunicerar värderingar och identitet. Detsamma gäller i hög grad även konsumtion av aktiviteter och platser. I en global värld där allt är kopior blir det viktigare än någonsin att tillhandahålla det unika, att veta sitt värde och kommunicera det. Håller handgjort som främsta argument i konkurrens med handgjorda importföremål för en billig peng på t ex Ikea och Indiska? Idag gäller det snarare att utveckla sitt konstnärliga uttryck och specialiserade materialkunskap mot nya nischer. Liksom söka nya målgrupper och kanaler för att nå ut med och kommunicera sitt arbete. Konsthantverket har en potential att attrahera ett mer exlusivt marknadsskikt som är villigt att betala för en unik produkt och vad det kostar att tillverka den. Utifrån ett sådant perspektiv kan den lokala eller nationella arenan synas begränsad. Kompetensutvecklingsprojekt Växtkraft Mål 3 Som ett svar på omvärldens allt mer ökade krav på marknadstänkande, produktutveckling och affärsmannaskap genomförde KIF en Växtkraft Mål 3-analys bland sina medlemmar. EU-medel bidrog till att ett brett upplagt kompetensutvecklingsprogram kunde dras igång 2005 med inriktning mot såväl material- och teknikspecifika kurser som utbildningsdagar med stimulans till nätverkande och entreprenörskap. För KIF har projektet resulterat i utvidgade nätverk med möjligheter till samverkan med andra samhällsaktörer och deras kompetensområden. Endast ett fåtal av de åtskilliga kostnadsfria aktiviteterna var förlagda till platser utanför Stockholm och Göteborgsregionen. 1.2 SKÅNE ETT REGIONALT PERSPEKTIV Skåne har en tradition av högkvalitativt konsthantverk med internationella mått mätt. Den skånske keramikern Patrick Nordström gjorde banbrytande stengodsexperiment vid förra seklets början vid Kongelig Dansk Keramikfabrik i Köpenhamn. Gustav och Ulla Kraitz, Signe Persson Melin, Herta Bengtsson är andra keramikernamn att nämna. Silver av Wiven Nilsson, Torunn Vivianna Bülow-Hübe, Sigurd Persson. På Textilområdet kan nämnas Märta Måås Fjätterström, Barbro Nilsson, Ingrid Dessau. Det finns också en tradition med anknytning till danskt konsthantverk. Professionella konsthantverkare Konsthantverket i Skåne är inte på något sätt osynligt, om man ser till antalet verksamma utövare. Det finns tvärtom gott om verkstäder och öppna ateljéer, fler på landsbygden än i de stora centralorterna. Antalet professionellt anslutna till KIF är 58 stycken och till KHVC lite drygt 100. Cirka 20% har dubbelt medlemskap. Parallellt finns en del gränsgångare med anslutning till KRO, Skånes Hemslöjds förbund eller Designer i Skåne DISK. Det finns också en rad professionella utövare som valt bort medlemskap i KIF och KHVC eftersom man upplever att servicen inte omfattar Skåne i någon större utsträckning. 13

14 Det finns en rad kooperativa butiker: De främsta är Skånekraft i Lund och Formargruppen i Malmö. Andra som ska nämnas är Filialen och Textil koll i Malmö, Kaos i Kivik, Konsthantverkarna i Ystad, Nimt i Kristianstad, Karla i Helsingborg. Alla kooperativ har någon form av invalskriterier, men attraherar utövare med olika grad av professionell verksamhet. Det finns också en rad utövare med tyngdpunkt i annan verksamhet med inriktning mot t ex trädgård, café eller inredningsbutik. Utbildningsvägar Skåne saknar högskoleutbildning inom konsthantverksomområdet. Det finns dock utbildningsvägar som mer eller mindre anknyter till området te x Östra Grevie Folkhögskola, Snickarakademin KY-utbildning, Kristianstad, Österlenskolan m fl. Designutbildningen vid Lunds tekniska högskola, samt K3 - Malmö Högskola. Strukturellt stöd Kulturrådets verksamhetsstöd och utställningsersättning till konsthantverkskooperativen i Skåne ges till Formargruppen i Malmö och Skånekraft i Lund. Statens Konstråd har en projektledare i Skåne. Utöver sitt uppdrag att köpa in, leda och föreslå konstnärer utifrån tilldelade projekt, ska denne bevaka och besöka gallerier och utställningar där konst erbjuds till offentlig försäljning. Uppdraget omfattar skandinavisk samtidskonst och konsthantverksområdet ingår i den definitionen enligt Konstrådet. Både den nuvarande och den föregående projektledaren uppger att de inte bevakar konsthantverksområdet i Skåne i egentlig mening. Man tycker sig sakna seriösa kanaler för att ta del av intressanta konstnärskap, kunskap och nätverk inom området. Samtidigt finns i Köpenhamn ett rikt utbud av konsthantverksarenor som visar fram det bästa inom området från såväl Danmark som övriga Norden. Av det totala antalet ansökningar från Skåne till Bildkonstnärsfondens arbetsstipendier år 2000 respektive är 7 % konsthantverkare. Motsvarande siffra för Västra Götalandsregionen samma år är 15 %. Av det totala antalet beviljade stipendier i Skåne under motsvarande period är 5,5 % konsthantverkare. I Västra Götalandsregionen är motsvarande förhållande 26%. Inom Kultur Skåne finns sedan 2003 ett regionalt konstkansli. Konstkansliet leder gestaltningsuppdrag inom regionens byggnader på motsvarande sätt som Statens Konstråd. I de hittills genomförda uppdragen har ingen konstnär inom konsthantverksområdet kommit ifråga. Kansliet sammanställer även konstkollektioner genom inköp av löskonst. Konsthantverksområdet bevakas sporadiskt, främst p g a upplevd brist på kanaler och kunskap / orientering inom området för samtida konsthantverk nationellt såväl som regionalt. Regional handlingsplan för bildkonst presenterades 2006 i samarbete mellan Region Skåne och Malmö Stad och en rad mindre aktörer inom området. Här formuleras en plattform för bildkonstområdets utveckling i Skåne. Konsthantverksområdet faller helt utanför studiens perspektiv liksom de initiativ och huvudlinjer som framställningen skissar. Handlingsplanen utgör en viktig grund för den tjänst som Skånes första konstkonsulent kunde tillträda på Kultur Skånes konstkansli under Regionen och Kulturrådet samfinansierar tjänsten. Konstkonsulenten har sin kunskapsbas inom bildkonsten. Konsthantverksområdet framstår utifrån dennes perspektiv som ett eget område med specifika kontexter, förutsättningar, resurser och behov. Området finns inte representerat i det Konstkollegium som konsulteras för utbyte av information och synpunkter. Designsamordnare finns inom ramen för Region Skånes Näringslivsutvecklingsenhet sedan ett antal år tillbaka. Denne jobbar inte alls med konsthantverksområdet annat än genom enstaka kontakter i gränslandet mellan områdena. 14

15 På kommunal nivå ges vissa riktade stöd till konsthantverksområdet, inte sällan som verksamhetsbidrag till kooperativ, marknader eller liknande arrangemang. I sydöstra Skåne samverkar kommunerna för att lyfta fram konst och konsthantverk. I nordvästra Skåne profileras området utifrån den keramiska traditionen. I Malmö finns Textila kollektivverkstaden och Malmö kollektivverkstad Monumental med kvalificerade verkstäder inom bl a keramik och trä. Verkstäderna erhåller verksamhetsbidrag från kommunen och får särskilda anslag beviljade från Kulturrådet eller andra fonder. Utställningsarenor Skåne omfattar ett stort område med 33 kommuner. En övergripande inventering av utställningar med koppling till konsthantverksområdet kan grovt sammanställas utifrån följande indelningar: skattefinansierade regionala/kommunala utställningsrum samt privata arrangörer ; utställningsarenor specialiserade mot att visa och förmedla professionell konst, konsthantverk eller design samt arrangörer som gör detsamma utifrån främst kulturhistoriskt uppdrag ; övriga utställningsrum t ex bibliotek, kommunhusentréer. Man kan konstatera att konsthantverk oftare visas på kulturhistoriska arenor än specifikt konstförmedlande arenor. Form Design Center visar konsthantverk inom ramen för sin programverksamhet med jämna mellanrum. Höganäs Museum visar bl a utställningar med konsthantverk med tyngdpunkt på keramikkonst. Två konsthantverkskooperativ kan erbjuda utställningsersättning och driver gallerier med och kontinuerligt säsongsprogram. Därutöver arrangeras utställningar på mer eller mindre etablerade utställningsplatser företrädesvis under sommarhalvåret. Några av de mer publikt uppmärksammade utställningar som genomförts eller visats i Skåne under senare år är bl a: Hemslöjden tar form på Form /Design Center i Malmö Utställningen Handens och känslans längtan på Hovdala Slott under samma period. Gudomliga Skärvor på Klostret i Ystad under två år (t o m 2007) med en serie parallella utställningar med samtida keramik. Vandringsutställningen 100 tankar om konsthantverk hade premiär i Helsingborg På Krapperups Konsthall visas konsthantverk som en del av den jurerade skånska Kullasalongen och 2004 visades Bruklikt i samverkan med KHVC. Listan kan fyllas på: Kristianstad Regionmuseum, Kulturen i Lund, Trellebors Museum, Axel Ebbes konsthall, Falsterbo Konsthall, Tjörnedala konsthall, Nivå 125 i Båstad, Studio 1919 Eljaröd, Galleri Järrestad15, m fl. Specifikt för Skåne är också de många konstrundor som arrangeras runt om i landskapet. Under ett år genomförs det inte mindre än nio stycken, varav samtliga även ansluter konsthantverkare. Inom det s k bildkonstområdet och dess arenor i Skåne är samtida konsthantverk i det närmaste helt frånvarande, men exempel finns: 2004 gjordes tre utställningar inom ramen för Craft in Dialouge projektet på Konstmuseet i Malmö. Kristianstad Konsthall och Dunkers Kulturhus har visat enstaka konstnärskap som relateras till konsthantverksområdet. Höstens utställning Kontrast på Dunkers visar konsthantverk som ett konstnärligt uttryck bland andra video, fotografi, skulptur, måleri, teckning. Gränsöverskridande nätverk Kraft och vilja till gränsöverskridande och öppna nätverk med nya former av affärsidéer kan identifieras främst i Malmö: Craft club, Bazaar, Mercado, Stajl by Malmö, COOMOO-nätbutik, Kvarteren Fersen, m fl. Alla initiativ representerar inte en professionell verksamhetsnivå fullt ut men bidrar till att stimulera området och kan på sikt utvecklas i den riktningen. Konsthantverksområdet i Skåne ser också annorlunda ut och det finns en rad landsbygdsbaserade sammanslutningar som te x en grupp konsthantverkare som genomfört en gemensam utställning på Svensk 15

16 Amerikanska Museet i Chicago. Ett annat exempel är en modevisning på Luftkastellet i Malmö under hösten 2007 som var resultatet av samverkan mellan tio modeskapare från Österlen. Mediabevakning Mediabevakningen kring konsthantverksområdet i Skåne inskränker sig med mycket få undantag till händelser på lokalsidorna, personporträtt eller hemma-hos-reportage i söndagsbilagorna. Ytterligt sällsynt är det att konsthantverksområdet uppmärksammas inom ramen för kultursidornas bevakningsområde. Den idédebatt med bevakning kring konsthantverk som syns i dagspressen Stockholm och Göteborg återspeglas inte heller. 1.3 ETT INTERREGIONALT PERSPEKTIV Danska konsthantverksområdet Formområdet har av tradition en stark ställning i Danmark. Kulturministeriet i Danmark avsatte nyligen 40 miljoner kronor för att stimulera och utveckla formområdet. Danish Crafts, Dansk Design Center och Dansk Arkitektur Center har fått uppdraget att gemensamt formulera en marknadsföringsstrategi för att etablera formområdet som danskt varumärke. Utbildningar I det danska närområdet finns på högskolenivå Danmarks Designskola, Kolding Designskola, Institutet för Ädelmetall, Bornholms Glas och keramikskola som nu är en 3-årig högskoleutbildning. Under 2008 flyttar verkstäder och de mer konsthantverksinriktade momenten från Designskolen i Köpenhamn till Bornholm. Utöver utbildningen på högskolenivå finns yrkesskolor och kortare utbildningar. Det finns också en rad forskningscenter som te x Guldagergaard International Ceramic Center i Skælskør ett par timmar från Köpenhamn, med artist in residency-, kurs - och seminarieprogram. Vidare finns Center för Design och tekstil forskning med olika inriktning i Köpenhamn. Där finns också Statens værksteder for Kunst och Håndværk. Professionella utövare Det finns två tydliga yrkesorgansiationer för konsthantverksområdet i Danmark. Danske Kunsthandverkare är en intresseorganisation för 480 anslutna professionellt verksamma konsthantverkare och designers som bildades Anslutningsvillkoren är motsvarande som i Sverige. Föreningen arbetar för att utveckla konsthantverksområdet och verkar som remissinstans i en rad olika organsiationer, myndigheter, nätverk. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, anslag från Kulturministeriet och sponsorkontrakt. Danish Crafts verkar direkt under Kulturdepartementet och arbetar sedan 1999 för danskt konsthantverk professionalisering och profilering internationellt. Crafts Collection är en kontinuerlig inventering inom form- och konsthantverksområdet som fungerar som ett slags drivhus för nystartade entreprenörer inom formområdet. Nyligen exponerades t ex Crafts Collection på MOMA i New York. Danish Crafts publicerar även en tryckt faktaguide över professionella utövare inom danskt formoch konsthantverksområde. ACAB - Arts and Crafts Association Bornholm etablerades Räknat per kvadratkilometer har Bornholm flest konsthantverkare i Danmark och intresseföreningen ansluter 60-talet konsthantverkare vars arbeten håller professionell kvalité. Föreningen driver en publik Internetportal med s k intranät för 16

17 utbyte av information mellan medlemmarna. Driften av den gemensamma utställningsplatsen Grønbechs Gård finansieras genom entréintäkter, medlemsavgifter och bidrag från Bornholms regionkommun. Utställningsarenor Traditionen med konsthantverkskooperativ finns inte på motsvarande sätt i Danmark. I gengäld erbjuds ett större utbud av konsthantverksgallerier och utställningsarenor runt om i Danmark varav några är: Kunstindustrimuseet i Köpenhamn, Brud och Koppe Contemporary Object, ett nytt starkt initiativ som vill jobba bortom alla begrepp- och praktikindelningar. Galerie Metal för samtida smyckekonst och korpus, Galerie Grønlund och Glasmuseet i Ebeltoft för samtida konstglas, Trapholt och Koldinghus liksom Galleri Pagter i Kolding, Grimmehus internationella keramikmuseum i Middlefart. Textilkonsten saknar tydlig utställningsarena. Vidare finns Kählers keramikfabrik och Holmegaards glasindustri med lång tradition av att visa sin produktion i Næstved. På Bornholm finns Kunsthåndværkets Hus på Grønbechs Gård i Hasle. I Gudhjem finns även Bornholms Kunstmuseum som visar konst och konsthantverk med anknytning till regionen Närliggande län: Halland, Kronoberg, Blekinge Det regionala konsthantverksområdet i Skåne skulle även behöva stärka kontakterna med angränsande län som Halland, Blekinge, Kronoberg. Här finns också möjligheter till kontinuerligt informationsutbyte och samverkan med de institutioner och nyckelpersoner som arbetar inom eller i gränslandet av konsthantverksområdet t ex Länsmuseet i Varberg, Ronneby Kulturcentrum, Sveriges Glasmuseum i Växjö, Arkiv för Svensk Formgivning i Nybro, et c. Professionella utövare i Skåne, liksom i närlänen, får härigenom ökade möjligheter att ta del av aktiviteter som genomförs inom området. 4 SAMMANFATTNING Det finns en tydligt etablerad konstnärlig och professionell nivå inom konsthantverksområdet i Sverige. Det är övervägande kvinnliga utövare som ofta driver sin verksamhet som ensamföretagare med anslutning till någon av yrkesorganisationerna inom området. Det pågår en förnyelsevåg inom konsthantverksområdet i Sverige som väcker internationellt intresse. Förnyelsen märks både i de konstnärskap som området presenterar och inom kunskapsutveckling på en akademisk nivå. På högskoleorterna Stockholm och Göteborg arrangeras löpande symposier, seminarier, tendensutställningar och kompetensutvecklingsprojekt. Detta kommer offentligheten och publiken till del via ett rikt utbud av högkvalitativa utställningar och en stärkt mediabevakning kring området. Strukturella förändringar ställer konsthantverksområdet inför behovet att formulera nya strategier och lösningar för att nå ut med sin kompetens. I Kulturrådets pågående genomlysning av konsthantverksområdet identifieras en rad åtgärder för att utvecklingen ska kunna drivas vidare, bl a föreslås konsulenter som kan verka specifikt för områdets villkor. Samverkan är ett viktigt perspektiv. Ett ökat ansvar riktas mot regional och kommunal nivå. 17

18 Det finns ett rikt utbud av konsthantverk i Skåne, men förnyelsen inom området släpar efter. Regionen saknar högskoleanknuten utbildning inom konsthantverksområdet. I Skåne är antalet professionellt anslutna konsthantverkare cirka 150, antalet professionellt verksamma utöver dessa är fler. Man får liten eller ingen del av de nätverk och fortbildningsmöjligheter som yrkesorganisationerna erbjuder. Exponeringen av konsthantverk i Skåne relateras främst till kulturarvsförvaltande organisationer. Inom det s k bildkonstområdet i Skåne är konsthantverksområdet i det närmaste exkluderat. Aktörer och arrangörer inom bildkonstområdet har ett påtagligt underskott på kunskap kring samtida konsthantverk och vad områdets förnyelse representerar. Det förhållandet marginaliserar konsthantverksområdet i sammanhang då det formellt borde bevakas och representeras. Konsthantverksområdet i Skåne har börjat lyftas fram som profilområde för turistnäringen i vissa delar av regionen. Konsthantverksområdet bevakas inte som en del av konstområdet i regional dagspress och speglar inte heller den utveckling som sker inom området på nationell nivå. Danskt formområde är starkt och tydligt profilerat utifrån det kommersiellt utvecklingsbara snarare än det unika på gott och ont. Delar av konsthantverksområdet, det mer unika, riskerar att marginaliseras inom ramen för de strategier som ligger fast för området. Detta syns inte minst på utbildningssidan. En interregional samverkan inom konsthantverksområdet ska knyta samman kunskap och händelser i hela södra Sverige: Öresund, Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge. 18

19 2. SAMVERKANSOMRÅDEN Konsthantverksområdets bredd med öppenhet mot flera närliggande uttryck och näringar innebär att behoven är många och skiftande. Samverkan med en rad olika aktörer och institutioner på olika nivå blir avgörande för att stärka området såväl inåt som utåt. Kontakterna i det här skedet har syftat till att lyssna av hur konsthantverket framstår som område utifrån dessa olika perspektiv, vilken kunskap som finns kring området och hur stort intresset är för samverkan med ett eventuellt resurscentrum. En rad pågående initiativ inom eller i angränsning till konsthantverksområdet i regionen beskrivs också. 2.1 FORMOMRÅDET Inom formområdet finns en rad aktörer med förhållandevis god förståelse för de uttryck och den professionella nivå som samtida konsthantverk representerar. Det finns gemensamma intressen och en samsyn kring många frågor. Svensk Form - Region syd / Design Center Svensk Form arbetar för att stimulera och spegla designutvecklingen i Sverige. Designbegreppet omfattar produkter, tjänster, miljöer och inbegriper uttryck som spänner över ett vidsträckt område från arkitektur till slöjd. Gestaltning, kunskapsöverföring, förmedling och opinionsbildning ingår i uppdraget. Design Center drivs av Svensk Form med verksamhetsbidrag från Region Skåne och Malmö Stad ett formens hus med shop, showroom/utställningsytor och café/tidskriftsbibliotek. Här finns öppenhet och vilja till samverkan i syfte att stärka och förankra professionell kvalité inom formområdet. D-4 är ett nätverk mellan Form/Design Center, Malmö stad, Region Skåne och DISK - Designers i Skåne. Dialogen tog fart kring Designåret 2005 men söker fortsatta samverkansformer. DISK - Designer i Skåne Designer i Skåne startade upp med stöd av Region Skånes Designsamordnare/ Näringslivsenheten inför Designåret. DISK är en ung ideell förening som svarar mot lokala behov med god förankring i regionen. Föreningen arbetar gränsöverskridande inom formområdet och ska fungera som en självklar regional samtalspartner för olika aktörer i designfrågor. Man arrangerar medlems- och nätverksträffar seminarier, utställningar o s v. 90% av regionens professionellt verksamma designer bor i Malmö Lundområdet. DISKs hemsida utgör den enda egentligt fasta platsen för föreningen. Den riktar sig till näringsliv, media och allmänhet men också utgör en värdefull kontaktpunkt designer emellan. Ett nyhetsblad publiceras 4 ggr / år. Det finns goda möjligheter till samverkan kring projekt i gränslandet mellan entrepenörskap och områdets behov av kommersiell internationalisering. Sveriges Arkitekter / Skåne Sveriges arkitekter är sedan 2002 en sammanslagning av SAR, SIR, LAR, FPR och Arkitektförbundet. Sveriges Arkitekter är därmed den samlade intresseorganisation för alla typer arkitekter: inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Organisationen finns representerad i Skåne. Malmö Industriförening, Lotteriet för konsthantverk och design Malmö Industriförening driver Sveriges äldsta lotteri. Vinstinköpen uppgår till cirka 1 miljon kronor per år och görs direkt av konsthantverkare och formgivare. Varje år söks förnyad koncession för verksamheten. Allt överskott delas ut i form av stipendier och bidrag till studerande inom områden som rör konsthantverk och design. Lotteriet är inne i en nyorienteringsfas där samverkan är central för att värna om föreningens roll till stöd för områdets utövare även i framtiden. 19

20 Konsthantverkskooperativen i Skåne De kooperativa grupperna står inför en osäker framtid vad gäller Kulturrådets stöd och utgör självklart viktiga nätverk för kontinuerlig samverkan inom konsthantverksområdet. En ökad kontakt dem emellan vore önskvärt. Foreningen Danske Kunsthantværkare Köpenhamn har ett utbud inom konsthantverksområdet som är jämförbart med Stockholm. Föreningen Danska Konsthantverkare är en likvärdig organsiation i relation till KHVC vad gäller kvalitetskrav och ett samarbete med professionellt anslutna utövare i Skåne borde därför vara möjligt. För att ett verkligt intresse till samverkan med det Skånska konsthantverksområde ska öppnas upp måste dock området stärkas till ett läge där man kan erbjuda något attraktivt tillbaka. Det gäller organisation, utställningsplatser, utställningskoncept, et c. Danska Konsthantverkare står te x som initiativtagare till den jurerade Biennalen för Konsthantverk och Design som arrangeras vartannat år på Trapholt i Kolding. Man arrangerar den kvalitativa Konsthantverkarmarked på Vårfruplats i Köpenhamn och driver det publika galleriet Officinet intill Kunstindustrimuseet. Föreningen publicerar också tidskriften Kunstuff med 4 nr/år på både danska och engelska. 2.2 BILDKONSTOMRÅDET Konstkonsulenten inom Kultur Skåne utgör en viktig kontakt i arbetet med att stärka konsthantverksområdet i relation till det s k bildkonstområdet curatorer, konstpedagoger och institutioner. Därutöver finns en rad organisationer som på olika sätt är intressanta att etablera kontakt med för att öka kunskapen och intresset för samtida konsthantverk. Konstfrämjandet Skåne Konstfrämjandet bedriver ett viktigt arbete för att nå ut med konstupplevelse och konstbildning till den breda allmänheten. Målsättningen är att vidga konstens och konstnärernas arena och integrera den med människors vardag. Genom verksamheten ställs och diskuteras de frågor som hör hemma i samtiden och samtidskonsten. Konstfrämjandet i Skåne visar inte konsthantverk idag eftersom det inte passar in i verksamheten. Samtidigt inser man att det är en hållning som främst grundar sig i bristande kunskap kring områdets utveckling och samtida uttryck. Ledningen är därför öppen för nya perspektiv och kan se flera möjligheter till samverkan inom ramen för den nuvarande verksamheten. Sveriges Konstföreningar Sveriges Konstföreningar är en ideell organisation vars ändamål är att tillvarata landets konstföreningars intressen. Man servar 1200 medlemsföreningar som tillsammans omfattar runt enskilda personer. Huvudkansliet ligger i Malmö. Ett viktigt pedagogiskt arbete utförs genom att utbilda konstföreningsledare via seminarieverksamhet, tillhandahålla utställningar och utbildningsmaterial. Nyligen invigdes ett utställningsprojekt i samarbete med Centrum för fotografi i syfte att öka kunskapen kring samtidsfotografi som konstnärlig uttrycksform. Nästa planerade utbildningsprojekt kommer röra sig kring de frågeställningar som idag uppstår i skarven mellan just bildkonst och konsthantverk. I detta arbete välkomnar man om möjligt samverkan och dialog med ett organ inom området på plats i regionen. IKK - Institutet för konstnärer och konstförmedlare IKK är en ideell intresseförening som vuxit fram som alternativ till etablerade fackorgan inom konstområdet. Syftet är att driva frågor som kan relateras till och berör både konstförmedlare och konstutövare, d v s man ansluter även curatorer, pedagoger, skribenter och gallerister. En central uppgift är att vidga synen på 20

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

ANNA OLSSON September 2015

ANNA OLSSON September 2015 ANNA OLSSON September 2015 Anna Olsson är textilkonstnär och arbetar främst med bildvävar där berättandet står i centrum. Hon har genom sitt arbete mött människor som befinner sig i en av de mest utsatta

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE 9 NOVEMBER-13 JANUARI GUSTAVSBERGS KONSTHALL OM HANDLEDNINGSMATERIALET Handledningsmaterialet för utställningen Obstacle Course kan användas om du som lärare

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

ANSÖKAN OM UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 2017 För konstföreningar anslutna till Sveriges Konstföreningar

ANSÖKAN OM UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 2017 För konstföreningar anslutna till Sveriges Konstföreningar Sidan 1 (4) Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. OBS! En kopia på kontraktet ska också skickas med. VÄNLIGEN

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Yttrande 1(1) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Patrik Hjalmarsson Tfn 0142-853 73 Datum Diarienummer 2015-12-10 KS/2015:436 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över Remiss - kulturverksamheter

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Vid pennan: Anders Gustavsson KRO/KIF Introduktion Konstkonsulent Anne Lang hälsade alla välkomna. Sven Lundström, museichef Hallands

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964.

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. Göran Wärff Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. UTBILDNING Braunschweig, Ulm och Stockholm, arkitektur och design. Började arbeta med glas 1957. UTSTÄLLNINGAR 1965 Röhsska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm LONE LARSEN Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm 2006 Galleri Mårtenson & Persson. Båstad Dunkers Kulturhus.

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Konstnärsnämnden. Varberg den 3 maj 2012

Konstnärsnämnden. Varberg den 3 maj 2012 Konstnärsnämnden Varberg den 3 maj 2012 Konstnärsnämnden Uppdrag och organisation Resurser Stipendier & bidrag Att ansöka Kriterier Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-23

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-23 iiisala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-01-23 11(16) KFU9 Konstpedagogisk verksamhet Dnr2013/70 INLI!DNING Som en del i Aguelimuseets arbete med att utveckla

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Bakgrund. Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008.

Bakgrund. Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008. Bakgrund Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008. Stora nyheten är konstnären får betalt för sitt arbete genom medverkansersättning.

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad Utbildningens innehåll: Utbildningen ger en fördjupning inom ett stort antal konstnärliga områden. Exempel på

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer