Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne"

Transkript

1 Interregional förstudie av konsthantverksområdet i Skåne Genomförd av Pernilla Norrman, Malmö

2 Bilder omslag Takao Momiyama, Textil Gunnel Petterson, Textil Jennifer Forsberg, Keramik Lena Willhammar, Keramik Sonja Ekman, Smycke Pernilla Norrman, Keramik Sidan 6 Malin Jansson, Keramik Sidan 17 Signe Persson Melin, Keramik Sidan 25 Heidi Hirengen, Keramik 2

3 Innehållsförteckning Röster om konsthantverksområdet i Skåne INLEDNING Efterlysning varför just nu? Uppdrag - syfte och mål 1. KONSTHANTVERKSOMRÅDET 1.1 ETT NATIONELLT PERSPEKTIV En professionell näring Utbildningsvägar Yrkesorganisationer och formella nätverk KIF Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare KHVC Konsthantverkscentrum Ensamföretagare Genus Strukturella Stödformer Tradition och Förnyelse En eget konstområde Nya utställningsarenor Ökad mediabevakning Strukturella förändringar Konsthantverkskooperativens framtid Gränsöverskridande nätverk Kulturrådets genomlysning av konsthantverksområdet Konsthantverk med exklusivt socialt värde i samtiden Kompetensutvecklingsprojekt Växtkraft Mål SKÅNE ETT REGIONALT PERSPEKTIV 13 Professionella konsthantverkare Utbildningsvägar Stukturellt stöd Kulturrådet Statens Konstråd Bildkonstnärsfondens arbetsstipendier Kultur Skåne / Konstkansliet Regional handlingsplan för bildkonst / Konstkonsulenten Kommunal nivå Utställningsarenor Gränsöverskridande nätverk Mediabevakning 3

4 1.3 ETT INTERREGIONALT PERSPEKTIV Danska konsthantverksområdet Utbildningar Professionella utövare Danske Kunnsthåndværkare Danish Crafts ACAB Arts and Crafts Association Bornholm Utställningsarenor Närliggande län: Halland, Kronoberg, Blekinge 1.4 SAMMANFATTNING SAMVERKANSOMRÅDEN 2.1 FORMOMRÅDET. 19 Svensk Form / Design Center DISK - Designer i Skåne Sveriges Arkitekter / Skåne Malmö Industriförening, Lotteriet för konsthantverk och design Konsthantverkskooperativen i Skåne Foreningen Danske Kunsthantværkare 2.2 BILDKONSTOMRÅDET 20 Konstfrämjandet Skåne Sveriges Konstföreningar IKK - Institutet för konstnärer och konstförmedlare Bildkonstens arenor Konstrundorna i Skåne 2.3 LOKAL TRADITION OCH KULTURARV 21 Skånes hemslöjdsförbund / Hemslöjdskonsulenterna Kulturhistoriska avstamp Höganäs Museum Märta Mås Fjätterströms ateljéer Elfstrands krukmakeri IFÖ Industrimuseum Vallåkra stenkärlsfabrik 2.4 UTBILDNING 22 K3 - Konst kultur och kommunikation, Malmö Högskola Östra Grevie Folkhögskola HDK Högskolan för konsthantverk och design Grundskola och gymnasium 4

5 2.5 TURISMOMRÅDE 23 Google Skånska profilområden Position Skåne Österlen / Bornholm, Sydöstra Skåne Per Helsas gård, Ystad Sveriges keramikbygd, Nordvästra Skåne KNUT - Kulturdriven utveckling, Destination Söderslätt 2.6 NÄRINGSLIV OCH REGIONAL STRUKTUR 25 Entrepenörskapande Utvecklingsfonder och strukturprogram 3. FÖRSTUDIENS SLUTSATS 3.1 REGIONAL RESURS UTAN REGIONAL REPRESENTATION FORTSÄTTNING FRÅGOR ATT GÅ VIDARE MED.. 28 REFERENSER. 29 Lista över medverkande personer och organisationer Publikationer, texter, artiklar Länksamling BILAGA: KHVC - verksamhetsplan 5

6 Efterlysning! resursorgan för konsthantverk i Skåne 6

7 Problemet är att det helt saknas kanaler inom konsthantverksområdet som kan tas på fullt allvar. Det finns ingen som med kraft lyckats nicha in sig seriöst för att lyfta fram området. Man måste bestämma sig vad det är man vill; det går inte att visa koppar och ullkuddar och samtidigt tro att det ska gå att skapa ett intresse för området. Monika Larsen-Dennis, Konstnär, Projektledare Statens Konstråd Det mest prioriterade samverkansområde som jag kan se är om vi kunde skapa en gemensam konsthall för konsthantverket kring Öresund och varför inte i Skåne. Och en utbildning inom området som jobbar på ett helt nya sätt. Nina Linde, Direktör Danska Kunsthåndværkare Att etablera t ex Konsthantverkscentrum i Skåne, skulle på ett avgörande sätt bidra till att stärka konsthantverkets ställning i regionen. Idag är begreppet konsthantverk i det närmaste obrukbart. Det associeras inte i första hand med kvalitéer som uttryck i material, form och innehåll ett ytterst nyanserat språk, och då är det är inte design vi talar om här. Man kan förvånas över allt som ryms bakom en skylt där det står konsthantverk inte sällan amatörism eller importerat tingeltangel. Å andra sidan: hur ska folk kunna skilja ut vad som är vad, när samtida konsthantverk med kvalité så sällan lyfts fram i sammanhang och genom institutioner som en samtida konstform. Inom konstvärlden är det konsthantverket i det närmaste helt marginaliserat, det betraktas liksom inte som riktig konst. Där saknas det också kunskap i viss mån tror jag. Signe Persson-Melin, Keramiker, formgivare, f d professor Konstfack Jag tror starkt på exemplets makt: Att man visar bra grejor och att det sedan inspirerar och öppnar upp för nya sätt att tänka. Och att det sprider sig som ringar på vattnet Kvalité är avgörande för att lyfta området i regionen. Birgitta Ramdell, VD Form / Design Center Det ser annorlunda ut i Skåne, och visst saknas arenor som visar upp samtida uttryck osv. Men vi har också en resurs här - en massa skickliga konsthantverkare som faktiskt lyckas leva på sin verksamhet. Jennifer Forsberg, Keramiker Jag tänker att konsthantverksområdet i Skåne med fördel kan driva en rörelse utåt Europa. Att det får ett mer internationellt uppdrag eftersom man är så nära kontinenten. Det danska konsthantverksområdet är starkt i det avseendet. Jonas Rooth, Glas, Styrelseledamot KHVC m fl uppdrag inom området Konsthantverket tillhör den typ av verksamhet som det är svårt att fånga, beräkna och mäta effekterna av. Strukturen är invecklad med många parter involverade. Värdena är inte endast ekonomiska utan likaväl sociala och kulturella. Emma Stenström, Ekonom ur boken RE:FORM Finns man inte på plats i Stockholm så finns man liksom inte. Li Aronsson, Textil /Formgivare Att komma från utbildningen i Danmark till Skåne är som att hamna i ett vacum, man får verkligen kämpa för att få ett grepp om det svenska området som uppenbarligen finns i Stockholm eller någonannanstans men inte här. Det är som att börja om igen. Charlotte Saltarski, Keramiker/Formgivare Näringslivet är inte intresserade av gränsöverskridande samarbeten det är som att de inte fattar att vi besitter en professionell kompetens och har något att erbjuda. Som t ex hållbar formgivning i ett miljöperspektiv det är där vi kan göra skillnad. Petra Lilja och Jenny Nordberg, Formgivare 7

8 INLEDNING Efterlysning varför just nu? Samtida konsthantverket kännetecknas av en påtaglig förnyelsevåg som tydligast kommer till uttryck på orterna för högskoleutbildning inom området i Stockholm och Göteborg. Motsvarande utveckling syns inte i Skåne även om antalet konsthantverkare är många rentav fler än i många andra delar av Sverige. Nydanande och verkligt kvalitativt konsthantverk har samtidigt en lång och internationellt uppmärksammad tradition i Skåne. Den omfattande kartläggningen Handlingsplan för bildkonst i Skåne som relativt nyligen presenterades, utgör en grund inför kommande satsningar och strategier inom bildkonstområdet. I detta arbete är konsthantverket exkluderat. Det saknas därmed vision och utvecklingsperspektiv för konsthantverksområdet som på allvar tar fasta på den resurs som området utgör för regionen. Det saknas också en riktning för hur konsthantverksområdet i Skåne ska kunna utvecklas i nivå med övriga landet. Konsthantverksområdet röner stort intresse hos en bred publik som konstupplevelse och konsumtionsområde. Det unika och lokalt producerade utgör en alltmer betydelsefull faktor för manifestation av identitet såväl den personliga som specifikt regionala. I det avseendet rymmer konsthantverksområdet i Skåne en potential till utveckling mot ett profilområde för regionen med paralleller till Gotland och Bornholm. Framgångsrika satsningar inom området förutsätter samordning och kvalitetssäkring. Uppdrag - syfte och mål Förstudien syftar till att etablera ett resursorgan för konsthantverk som kan stärka och verka för området i hela regionen. Målsättningen är att ge en övergripande beskrivning och orientering av konsthantverksområdet i ett nationellt och synnerhet regionalt perspektiv dess position och möjlighet till utveckling i relation till konstområde, turistområde och näringsliv. Det interregionala perspektivet har fått stå tillbaka för det regionala. Studiens tidsram har varit 160 timmar under perioden den 15 oktober 15 december. Redovisningen är förhållandevis faktatung mot bakgrund av att området är brett och rymmer viss komplexitet. Samtidigt måste tilläggas att studien inte gör anspråk på att utgöra en heltäckande kartläggning av konsthantverksområdet i regionen. Ett varmt tack till alla som avsatt tid och bidragit med engagemang och synpunkter. Tack till Kultur Skåne och Konsthantverkscentrum KHVC som genom ekonomiskt bidrag till studien bekräftar behovet av översyn och samordning av konsthantverksområdets resurser i regionen. Tack även till Lena Willhammar, keramiker och formgivare från Åhus som bidragit med engagemang och insatser under arbetets gång. 8

9 1. KONSTHANTVERKSOMRÅDET Konsthantverkare utgör ett samlingsbegrepp för yrkesutövare som arbetar med en rad olika material som keramik, textil, glas, trä och olika sorters metallsmide. Konsthantverksområdet omfattar således textilkonst, keramikkonst, smyckekonst o s v, med en spännvidd i uttryck som tangerar såväl ren bildkonst och skulptur som mode, design, slöjd, och arkitektur. 1.1 ETT NATIONELLT PERSPEKTIV En professionell näring Utbildningsvägar Högskoleutbildningarna inom området är Högskolan för Design och Konstindustri (HDK) i Göteborg och Konstfack i Stockholm. Vidare finns utbildningar som ligger nära området som t ex Designutbildningen i Umeå, Textilhögskolan i Borås, Stenebyskolan, Carl Malmstens skola och Beckmans Designhögskola. Därutöver en rad utbildningar med högt renommé som Capellagården på Öland, Nyckelviksskolan i Stockholm, Handarbetets Vänners skola, Formakademin i Lidköping, Sätergläntan i Dalarna. Härutöver en rad linjer inom folkhögskoleväsendet och övrig kursverksamhet. Yrkesorganisationer och formella nätverk Det finns två framträdande yrkesorganisationer för professionella utövare inom området. Anslutningskriterierna är desamma för båda organisationerna: Examen från någon av högskoleutbildningarna eller medlemskap i någon av yrkesorganisationerna KRO, STOK, SID eller SIR ger rätt till omedelbar anslutning. I annat fall sker ansökan via jury där yrkesmässighet och konstnärlig verkshöjd är vägledande. KIF Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare bildades 1961 med uppdraget att förbättra den ekonomiska och sociala situationen för sina medlemmar. KIF är remissinstans i kulturpolitiska, skattetekniska och arbetsmarknadspolitiska frågor, samt arbetar också för att sprida kunskap om gott svenskt konsthantverk och god formgivning. Man har ett nära samarbete med Konstnärernas Riksorgansiation KRO. Det aktuella medlemsantalet är 480. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter (1780 kronor per medlem/år). KHVC Stiftelsen Konsthantverkscentrum grundades 1990 av KIF för att möta det växande intresset för konsthantverk. KHVC har ett uttalat arbetsförmedlande uppdag: man ger råd, informerar, förmedlar kontakter, producerar utställningar, deltar i mässor, arrangerar symposier, kurser och seminarier allt i syfte att sprida information och kunskap om det svenska konsthantverket. Genom sin hemsida tillhandahåller man en nationell katalog över professionellt verksamma konsthantverkare, sökbara utifrån län och material. Idag är 761 konsthantverkare från hela landet anslutna till KHVC, som har representanter i Stockholm, Göteborg och Örebro. KHVC är Sveriges medlemsorganisation i World Crafts Council. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter (550 kronor per medlem/år) och anslag från Kulturrådet. Verksamheten i Göteborg samfinansieras med Västra Götalandsregionen. Antalet professionellt verksamma konsthantverkare i Sverige beskrivs inte fullt ut genom dessa siffror. Många har medlemskap i båda organisationerna, somliga i KRO. Några anknyter till Hemslöjdens organisation. Vidare finns materialspecifika 9

10 nätverk, t ex FiberArt Sweden för textil samtidskonst. Ytterligare andra tycker att anslutning till ett konsthantverkskooperativ utgör tillräckligt forum för yrkesidentitet och utbyte av information. Vilken nivå man väljer tenderar att återspegla den professionella nivå man verkar utifrån. Ensamföretagare Det flesta konsthantverkare är ensamutövare och därtill ensamföretagare. Många har både en mer kommersiellt inriktad serieproduktion parallellt med ett mer unikt undersökande konstnärligt arbete. Hem och inredningsmässor är en viktig försäljningskanal för en del, medan andra satsar på exponering via utställningsverksamhet. Termen konstnärligt kombinatörskap beskriver just den uppfinningsrikedom och mångsysslande som kännetecknar många konstnärers vardag. Arbetsvillkoren gör att man har ett starkt behov av nätverk och kollegial tillhörighet, nya intryck och utbyte av information. I en rapport med samma namn beskrivs konstnären som Den ofrivillige företagaren. Långt ifrån alla har ett uttalat intresse av att driva företagande, men det följer med som ett villkor om man är professionellt verksam. Det betyder å andra sidan inte att man är dålig på det, men det själ tid från produktion och konstnärligt arbete. Inkomsterna står sällan i proportion till vad det kostar att köpa in tjänster för marknadsföring, bokföring, m m. Det konstnärliga företagandet särskiljer sig i en rad avseenden: Företagandet drivs inte utifrån markandens behov eller efterfrågan i första hand. Produkten bygger på unicitet och det är därför svårt eller omöjligt att effektivisera, d v s att öka omsättningen genom ökad volym det är inte självklart att jag kan anställa någon för att utföra min konst och mitt handlag. Man kan därför heller inte tala om konkurrens i vanlig mening. Dessa villkor gäller mer för vissa utövare inom konsthantverksområdet än andra. Genus Genus är den aspekt som tydligast förenar yrkesutövare inom konsthantverksområdet. Av KHVCs totala medlemsantal är fördelningen 85% kvinnor och 15% män. Detta faktum bekräftas av sociologen Anna Karin Witt som i sin avhandling Konsthantverkare, genus och omvänd ekonomi (2004) lyfter fram förhållandet som visar att kvinnors genomsnittliga årsinkomst inom området är 30% lägre än mäns. Konstvetaren Linda Fagerström bidrar med en annan infallsvinkel. Hon publicerade nyligen sin studie Kön, genus och design en designerroll i förändring där hon belyser det faktum att kön avspelar sig i bruksform och vardagsföremålens värdesystem. Strukturella Stödformer Det finns olika förmedlare av statligt stöd till området: Dels Kulturrådet som ger årligt verksamhetsstöd till KHVC och ett flertal konsthantverkskooperativ. Dels fördelar Bildkonstnärsfonden en rad olika stipendier och bidrag till projekt och enskilda konstnärers utveckling inom bild- och formkonstområdet. Statens Konstråd bidrar till att stödja enskilda konsthantverkare i den omfattning man köper in och beställer gestaltningsuppdrag från konstnärer som har sin bakgrund och utövning inom konsthantverksområdet. Likaså har Svensk Form och Svenska Institutet visst uppdrag som syftar till att stödja området Tradition och Förnyelse Diskussionen kring konsthantverksområdets vara eller icke-vara har böljat fram och tillbaka under decennier. För närvarande märks en positionering gentemot övriga konst- och formområdet. Sett ur ett internationellt perspektiv är det en unik vitalitet, bredd och variation som utmärker svenskt samtida konsthantverk. Samtidigt finns alltjämt en lång och rik tradition som gör sig gällande med kunskap och inspiration. 10

11 Ett eget konstområde Konsthantverk räknas av tradition till formområdet då det i första hand har förknippats med brukskonst. Den indelningen framstår inte längre som självklar. Slöjd skiljer sig på så sätt att det mer direkt bygger på form- och mönstertraditioner med ursprung i folkkonsten. Design produkten kännetecknas av att den mer explicit styrs utifrån själva formgivningsprocessens behov och specifika villkor. Inom arkitektur utgör konsthantverket en resurs i samspel med rumslighet, akustik och materialitet. Där begreppet konsthantverk tidigare varit kopplat till ett visst material och en viss teknik, och där formen varit mer eller mindre traditionsbunden, hantverksmässig och materialstyrd är fältet idag vidöppet för nya uttryck och nya innebörder. Konsthantverket definieras lika mycket utifrån dess kontext av tradition, bruk och konstindustri, liksom frågeställningar kring materialens hierarkier, ursprung och genusperspektiv. Somliga vill mena att det mer konceptuellt inriktade konsthantverket sent anammat det förhållningssätt som präglat samtidskonsten under lång tid. Det visar sig dock att den djupa kunskapen om materialets uttrycksmöjligheter utgör en styrka även i en sådan undersökande eller berättande process. Försiktigt börjar konsthantverksområdet också att etablera sig som forskningsfält på akademisk nivå. Nina Bondeson och Marie Holmgren, båda utbildningsansvariga på HDK, har nyligen författat en studie kring de specifika villkor som präglar den praktiska konstnärliga processen; att man i konsekvens med det måste formulera och etablera egna forskningsmetoder för att beskriva området. Louise Mazanti på Danmarks Designskola i Köpenhamn behandlar konsthantverksbegreppet i en färsk avhandling Superobjekter en teori för nutidligt, konceptuelt kunsthåndværk. Jorunn Veiteberg på Konsthögskolan i Bergen är en annan forskare som starkt bidragit till att beskriva konsthantverksområdet som konstnärligt praktikområde. IASPIS International artists program in Sweden utgör en del av Bildkonstnärsfonden. Det treåriga IASPIS projektet Craft in Dialouge Craft is handmade communication ( ) var en rejäl satsning med 7 miljoner kronor från staten i syfte att stärka och internationalisera svenskt konsthantverksområde. Arbetet inriktades mot att skapa nätverk, workshops, utställningar och inte minst att producera texter utifrån den kunskap och erfarenhet som genererades. Craft in Dialouge projektet fick viss kritik från utövare inom området för att vara alltför konceptuellt och Stockholmscentrerat. Fr o m 2007 fortsätter projektet som en del av IASPIS ordinarie verksamhet med planerat genomförande av bl a utbytesprogram och gästateljéer även för utövare inom konsthantverks- och formområdet. Nya utställningsarenor Flera publikt framgångsrika utställningsprojekt har bidragit till att föra fram och förnya synen konsthantverksområdet hos den allmänna publiken: 100 tankar om Konsthantverk är en vandringsutställning som fortfarande pågår och som producerades inför Designåret i samverkan mellan KHVC, KIF och Riksutställningar. En annan publikt framgångsrik utställning var Formbart 2005, och till viss del även Formhantverk 2007, på Liljevalchs. Konceptdesign var Nationalmuseums publika satsning under Designåret. Trendanalytikern Li Edelkoort iscensatte 2006 utställningen Nord möter Syd på Nordiska Museet i samverkan med Hemslöjden. Det finns även en rad seriöst satsande utställningsarenor inom området: Under våren 2007 öppnade Gustavsbergs konsthall. Detta är nu äntligen en efterfrågad konstscen för konsthantverk ett privat initiativ av företagaren Dag Landvik som tillåter en utställningsnivå med ambition och integritet. Under hösten startade Crystal Palace en utställningsarena utan gränser mellan konst, konsthantverk och design. I Rörstrands nedlagda fabrik i Lidköping satsar man på utställningsverksamhet med internationell inriktning. Röhsska i Göteborg utvecklar sin verksamhet och satsar bl a på en samordnare för konsthantverksområdet i regionen. På Nääs Slott inte så långt 11

12 därifrån utvecklas ett internationellt keramiskt center i samarbete med HDK. Parallellt finns en verksamhet med internationell bredd. Under 2006 samlades nordiska gallerister och utställningsarrangörer inom konsthantverksområdet till ett möte på Nääs. Man önskar samarbeta för att föra fram det nordiska konsthantverksområdet på en internationell arena genom gemensamma arrangemang och en gemensam tidskrift med internationell profil för det nordiska området. Ökad mediabevakning Publikens kunskap och intresse växer och en alltmer initierad bevakning i huvudsakligen tryckt media och dagspress syns främst i Stockholm, men även i Göteborg. En rad skrifter och debattböcker har givits ut under senare år, men även relativa nytillskott som tidskriften Svenskt Konsthantverk (4 nr / år) och fanzinet Slicker nättidning med tryckt upplaga om konsthantverk och närliggande områden (2 nr / år). Trots ökad uppmärksamhet återstår mycket kring det växande s k formområdets behov av det skrivna ordet. Under senhösten arrangeras seminariet Form.Hantverk.Texter. i samarbete med bl a Svenska Konstkritikersamfundet. Föredragen är en del av arbetet med en publikation kring samma tema som beräknas vara klar i början av Projektet förverkligas med stöd av Framtidens Kultur Strukturella förändringar Konsthantverkskooperativens framtid Den utbredda rörelsen med kooperativ inom konsthantverksområdet är en närmast unik företeelse för Sverige. Sedan 70- och 80-talen är det en väl inarbetad och närmast institutionaliserad form för samverkan. Stödformer inom stat och kommun har utvecklats allt fastare liksom en trogen publik. Under senare år märks en generationsväxling där olika idéer och värderingar kring området går i otakt. Omvärlden ställer också ökade krav på en professionell och kommersiellt fungerande verksamhet. Under hösten träffades representanter för samtliga kooperativ till Grupparbete ett rådslag om framtiden i regi av Nääs Konsthantverk och KHVC. Syftet var att diskutera och etablera förnyad samverkan kring kooperativens framtida utveckling. Urbana gränsöverskridande nätverk Formområdet expanderar och förnyelsen sker idag inte endast inom ramen för de institutionella ramarna. Nyligen uppmärksammades en rad främst urbant förankrade grupper och nätverk i DN-kultur över tre helsidor: Made By, WWIAFM - We work in a fragile material, Slöjdkollektivet, Uglycute m fl. I Stockholm och Göteborg har Svensk Form startat upp s k Pecha Kucha event en form av öppet forum för kortpresentation av verksamheter eller pågående projekt inom området för att snabbt nå ut till samverkansparter, kunder eller finansiärer. Kulturrådets genomlysning av konsthantverksområdet Bild- och formkonstområdet tilldelas totalt 30 miljoner kronor från Statens Kulturråd, varav de 1,2 miljoner som går till konsthantverksområdet är direkt riktade till konsthantverkskooperativen. Bidraget instiftades 1982 och ska enligt förordningen stödja och främja områdets utveckling, samt avspegla tidens behov och resurser. Frågan är hur man framgent åstadkommer utveckling och förnyelse då detta idag sker inom andra former av samverkanskonstellationer än kooperativen. Med dagens beslutsordning kan dessa inte söka stöd från Kulturrådet. Mot bakgrund av det initierade Kulturrådet och Svensk Form 2006 en genomlysning i syfte att stimulera och bemöta konsthantverksområdets förnyelse. Studien Samtal pågår kom bl a fram till följande: 12

13 Det finns en brist på både tillfälliga och fasta scener som kan attrahera en ny publik. Det behövs särskilda konsthantverkskonsulenter, liksom inom t ex dansen, som kan arbeta framgångsrikt för området. Det finns behov av samtal och programverksamhet om konsthantverk. Det finns behov av projekt som ökar rörligheten mellan fälten. Samverkan är viktig för att insatserna ska bli kraftfulla. Det behövs regionala och interregionala stöd för att bygga nya strukturer inom området. Konsthantverk med exklusivt socialt värde i samtiden Konsumtion handlar inte längre primärt om behov utan begär: känslor, drömmar, sinnesupplevelser och estetik. Stil symboler och tecken kommunicerar värderingar och identitet. Detsamma gäller i hög grad även konsumtion av aktiviteter och platser. I en global värld där allt är kopior blir det viktigare än någonsin att tillhandahålla det unika, att veta sitt värde och kommunicera det. Håller handgjort som främsta argument i konkurrens med handgjorda importföremål för en billig peng på t ex Ikea och Indiska? Idag gäller det snarare att utveckla sitt konstnärliga uttryck och specialiserade materialkunskap mot nya nischer. Liksom söka nya målgrupper och kanaler för att nå ut med och kommunicera sitt arbete. Konsthantverket har en potential att attrahera ett mer exlusivt marknadsskikt som är villigt att betala för en unik produkt och vad det kostar att tillverka den. Utifrån ett sådant perspektiv kan den lokala eller nationella arenan synas begränsad. Kompetensutvecklingsprojekt Växtkraft Mål 3 Som ett svar på omvärldens allt mer ökade krav på marknadstänkande, produktutveckling och affärsmannaskap genomförde KIF en Växtkraft Mål 3-analys bland sina medlemmar. EU-medel bidrog till att ett brett upplagt kompetensutvecklingsprogram kunde dras igång 2005 med inriktning mot såväl material- och teknikspecifika kurser som utbildningsdagar med stimulans till nätverkande och entreprenörskap. För KIF har projektet resulterat i utvidgade nätverk med möjligheter till samverkan med andra samhällsaktörer och deras kompetensområden. Endast ett fåtal av de åtskilliga kostnadsfria aktiviteterna var förlagda till platser utanför Stockholm och Göteborgsregionen. 1.2 SKÅNE ETT REGIONALT PERSPEKTIV Skåne har en tradition av högkvalitativt konsthantverk med internationella mått mätt. Den skånske keramikern Patrick Nordström gjorde banbrytande stengodsexperiment vid förra seklets början vid Kongelig Dansk Keramikfabrik i Köpenhamn. Gustav och Ulla Kraitz, Signe Persson Melin, Herta Bengtsson är andra keramikernamn att nämna. Silver av Wiven Nilsson, Torunn Vivianna Bülow-Hübe, Sigurd Persson. På Textilområdet kan nämnas Märta Måås Fjätterström, Barbro Nilsson, Ingrid Dessau. Det finns också en tradition med anknytning till danskt konsthantverk. Professionella konsthantverkare Konsthantverket i Skåne är inte på något sätt osynligt, om man ser till antalet verksamma utövare. Det finns tvärtom gott om verkstäder och öppna ateljéer, fler på landsbygden än i de stora centralorterna. Antalet professionellt anslutna till KIF är 58 stycken och till KHVC lite drygt 100. Cirka 20% har dubbelt medlemskap. Parallellt finns en del gränsgångare med anslutning till KRO, Skånes Hemslöjds förbund eller Designer i Skåne DISK. Det finns också en rad professionella utövare som valt bort medlemskap i KIF och KHVC eftersom man upplever att servicen inte omfattar Skåne i någon större utsträckning. 13

14 Det finns en rad kooperativa butiker: De främsta är Skånekraft i Lund och Formargruppen i Malmö. Andra som ska nämnas är Filialen och Textil koll i Malmö, Kaos i Kivik, Konsthantverkarna i Ystad, Nimt i Kristianstad, Karla i Helsingborg. Alla kooperativ har någon form av invalskriterier, men attraherar utövare med olika grad av professionell verksamhet. Det finns också en rad utövare med tyngdpunkt i annan verksamhet med inriktning mot t ex trädgård, café eller inredningsbutik. Utbildningsvägar Skåne saknar högskoleutbildning inom konsthantverksomområdet. Det finns dock utbildningsvägar som mer eller mindre anknyter till området te x Östra Grevie Folkhögskola, Snickarakademin KY-utbildning, Kristianstad, Österlenskolan m fl. Designutbildningen vid Lunds tekniska högskola, samt K3 - Malmö Högskola. Strukturellt stöd Kulturrådets verksamhetsstöd och utställningsersättning till konsthantverkskooperativen i Skåne ges till Formargruppen i Malmö och Skånekraft i Lund. Statens Konstråd har en projektledare i Skåne. Utöver sitt uppdrag att köpa in, leda och föreslå konstnärer utifrån tilldelade projekt, ska denne bevaka och besöka gallerier och utställningar där konst erbjuds till offentlig försäljning. Uppdraget omfattar skandinavisk samtidskonst och konsthantverksområdet ingår i den definitionen enligt Konstrådet. Både den nuvarande och den föregående projektledaren uppger att de inte bevakar konsthantverksområdet i Skåne i egentlig mening. Man tycker sig sakna seriösa kanaler för att ta del av intressanta konstnärskap, kunskap och nätverk inom området. Samtidigt finns i Köpenhamn ett rikt utbud av konsthantverksarenor som visar fram det bästa inom området från såväl Danmark som övriga Norden. Av det totala antalet ansökningar från Skåne till Bildkonstnärsfondens arbetsstipendier år 2000 respektive är 7 % konsthantverkare. Motsvarande siffra för Västra Götalandsregionen samma år är 15 %. Av det totala antalet beviljade stipendier i Skåne under motsvarande period är 5,5 % konsthantverkare. I Västra Götalandsregionen är motsvarande förhållande 26%. Inom Kultur Skåne finns sedan 2003 ett regionalt konstkansli. Konstkansliet leder gestaltningsuppdrag inom regionens byggnader på motsvarande sätt som Statens Konstråd. I de hittills genomförda uppdragen har ingen konstnär inom konsthantverksområdet kommit ifråga. Kansliet sammanställer även konstkollektioner genom inköp av löskonst. Konsthantverksområdet bevakas sporadiskt, främst p g a upplevd brist på kanaler och kunskap / orientering inom området för samtida konsthantverk nationellt såväl som regionalt. Regional handlingsplan för bildkonst presenterades 2006 i samarbete mellan Region Skåne och Malmö Stad och en rad mindre aktörer inom området. Här formuleras en plattform för bildkonstområdets utveckling i Skåne. Konsthantverksområdet faller helt utanför studiens perspektiv liksom de initiativ och huvudlinjer som framställningen skissar. Handlingsplanen utgör en viktig grund för den tjänst som Skånes första konstkonsulent kunde tillträda på Kultur Skånes konstkansli under Regionen och Kulturrådet samfinansierar tjänsten. Konstkonsulenten har sin kunskapsbas inom bildkonsten. Konsthantverksområdet framstår utifrån dennes perspektiv som ett eget område med specifika kontexter, förutsättningar, resurser och behov. Området finns inte representerat i det Konstkollegium som konsulteras för utbyte av information och synpunkter. Designsamordnare finns inom ramen för Region Skånes Näringslivsutvecklingsenhet sedan ett antal år tillbaka. Denne jobbar inte alls med konsthantverksområdet annat än genom enstaka kontakter i gränslandet mellan områdena. 14

15 På kommunal nivå ges vissa riktade stöd till konsthantverksområdet, inte sällan som verksamhetsbidrag till kooperativ, marknader eller liknande arrangemang. I sydöstra Skåne samverkar kommunerna för att lyfta fram konst och konsthantverk. I nordvästra Skåne profileras området utifrån den keramiska traditionen. I Malmö finns Textila kollektivverkstaden och Malmö kollektivverkstad Monumental med kvalificerade verkstäder inom bl a keramik och trä. Verkstäderna erhåller verksamhetsbidrag från kommunen och får särskilda anslag beviljade från Kulturrådet eller andra fonder. Utställningsarenor Skåne omfattar ett stort område med 33 kommuner. En övergripande inventering av utställningar med koppling till konsthantverksområdet kan grovt sammanställas utifrån följande indelningar: skattefinansierade regionala/kommunala utställningsrum samt privata arrangörer ; utställningsarenor specialiserade mot att visa och förmedla professionell konst, konsthantverk eller design samt arrangörer som gör detsamma utifrån främst kulturhistoriskt uppdrag ; övriga utställningsrum t ex bibliotek, kommunhusentréer. Man kan konstatera att konsthantverk oftare visas på kulturhistoriska arenor än specifikt konstförmedlande arenor. Form Design Center visar konsthantverk inom ramen för sin programverksamhet med jämna mellanrum. Höganäs Museum visar bl a utställningar med konsthantverk med tyngdpunkt på keramikkonst. Två konsthantverkskooperativ kan erbjuda utställningsersättning och driver gallerier med och kontinuerligt säsongsprogram. Därutöver arrangeras utställningar på mer eller mindre etablerade utställningsplatser företrädesvis under sommarhalvåret. Några av de mer publikt uppmärksammade utställningar som genomförts eller visats i Skåne under senare år är bl a: Hemslöjden tar form på Form /Design Center i Malmö Utställningen Handens och känslans längtan på Hovdala Slott under samma period. Gudomliga Skärvor på Klostret i Ystad under två år (t o m 2007) med en serie parallella utställningar med samtida keramik. Vandringsutställningen 100 tankar om konsthantverk hade premiär i Helsingborg På Krapperups Konsthall visas konsthantverk som en del av den jurerade skånska Kullasalongen och 2004 visades Bruklikt i samverkan med KHVC. Listan kan fyllas på: Kristianstad Regionmuseum, Kulturen i Lund, Trellebors Museum, Axel Ebbes konsthall, Falsterbo Konsthall, Tjörnedala konsthall, Nivå 125 i Båstad, Studio 1919 Eljaröd, Galleri Järrestad15, m fl. Specifikt för Skåne är också de många konstrundor som arrangeras runt om i landskapet. Under ett år genomförs det inte mindre än nio stycken, varav samtliga även ansluter konsthantverkare. Inom det s k bildkonstområdet och dess arenor i Skåne är samtida konsthantverk i det närmaste helt frånvarande, men exempel finns: 2004 gjordes tre utställningar inom ramen för Craft in Dialouge projektet på Konstmuseet i Malmö. Kristianstad Konsthall och Dunkers Kulturhus har visat enstaka konstnärskap som relateras till konsthantverksområdet. Höstens utställning Kontrast på Dunkers visar konsthantverk som ett konstnärligt uttryck bland andra video, fotografi, skulptur, måleri, teckning. Gränsöverskridande nätverk Kraft och vilja till gränsöverskridande och öppna nätverk med nya former av affärsidéer kan identifieras främst i Malmö: Craft club, Bazaar, Mercado, Stajl by Malmö, COOMOO-nätbutik, Kvarteren Fersen, m fl. Alla initiativ representerar inte en professionell verksamhetsnivå fullt ut men bidrar till att stimulera området och kan på sikt utvecklas i den riktningen. Konsthantverksområdet i Skåne ser också annorlunda ut och det finns en rad landsbygdsbaserade sammanslutningar som te x en grupp konsthantverkare som genomfört en gemensam utställning på Svensk 15

16 Amerikanska Museet i Chicago. Ett annat exempel är en modevisning på Luftkastellet i Malmö under hösten 2007 som var resultatet av samverkan mellan tio modeskapare från Österlen. Mediabevakning Mediabevakningen kring konsthantverksområdet i Skåne inskränker sig med mycket få undantag till händelser på lokalsidorna, personporträtt eller hemma-hos-reportage i söndagsbilagorna. Ytterligt sällsynt är det att konsthantverksområdet uppmärksammas inom ramen för kultursidornas bevakningsområde. Den idédebatt med bevakning kring konsthantverk som syns i dagspressen Stockholm och Göteborg återspeglas inte heller. 1.3 ETT INTERREGIONALT PERSPEKTIV Danska konsthantverksområdet Formområdet har av tradition en stark ställning i Danmark. Kulturministeriet i Danmark avsatte nyligen 40 miljoner kronor för att stimulera och utveckla formområdet. Danish Crafts, Dansk Design Center och Dansk Arkitektur Center har fått uppdraget att gemensamt formulera en marknadsföringsstrategi för att etablera formområdet som danskt varumärke. Utbildningar I det danska närområdet finns på högskolenivå Danmarks Designskola, Kolding Designskola, Institutet för Ädelmetall, Bornholms Glas och keramikskola som nu är en 3-årig högskoleutbildning. Under 2008 flyttar verkstäder och de mer konsthantverksinriktade momenten från Designskolen i Köpenhamn till Bornholm. Utöver utbildningen på högskolenivå finns yrkesskolor och kortare utbildningar. Det finns också en rad forskningscenter som te x Guldagergaard International Ceramic Center i Skælskør ett par timmar från Köpenhamn, med artist in residency-, kurs - och seminarieprogram. Vidare finns Center för Design och tekstil forskning med olika inriktning i Köpenhamn. Där finns också Statens værksteder for Kunst och Håndværk. Professionella utövare Det finns två tydliga yrkesorgansiationer för konsthantverksområdet i Danmark. Danske Kunsthandverkare är en intresseorganisation för 480 anslutna professionellt verksamma konsthantverkare och designers som bildades Anslutningsvillkoren är motsvarande som i Sverige. Föreningen arbetar för att utveckla konsthantverksområdet och verkar som remissinstans i en rad olika organsiationer, myndigheter, nätverk. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, anslag från Kulturministeriet och sponsorkontrakt. Danish Crafts verkar direkt under Kulturdepartementet och arbetar sedan 1999 för danskt konsthantverk professionalisering och profilering internationellt. Crafts Collection är en kontinuerlig inventering inom form- och konsthantverksområdet som fungerar som ett slags drivhus för nystartade entreprenörer inom formområdet. Nyligen exponerades t ex Crafts Collection på MOMA i New York. Danish Crafts publicerar även en tryckt faktaguide över professionella utövare inom danskt formoch konsthantverksområde. ACAB - Arts and Crafts Association Bornholm etablerades Räknat per kvadratkilometer har Bornholm flest konsthantverkare i Danmark och intresseföreningen ansluter 60-talet konsthantverkare vars arbeten håller professionell kvalité. Föreningen driver en publik Internetportal med s k intranät för 16

17 utbyte av information mellan medlemmarna. Driften av den gemensamma utställningsplatsen Grønbechs Gård finansieras genom entréintäkter, medlemsavgifter och bidrag från Bornholms regionkommun. Utställningsarenor Traditionen med konsthantverkskooperativ finns inte på motsvarande sätt i Danmark. I gengäld erbjuds ett större utbud av konsthantverksgallerier och utställningsarenor runt om i Danmark varav några är: Kunstindustrimuseet i Köpenhamn, Brud och Koppe Contemporary Object, ett nytt starkt initiativ som vill jobba bortom alla begrepp- och praktikindelningar. Galerie Metal för samtida smyckekonst och korpus, Galerie Grønlund och Glasmuseet i Ebeltoft för samtida konstglas, Trapholt och Koldinghus liksom Galleri Pagter i Kolding, Grimmehus internationella keramikmuseum i Middlefart. Textilkonsten saknar tydlig utställningsarena. Vidare finns Kählers keramikfabrik och Holmegaards glasindustri med lång tradition av att visa sin produktion i Næstved. På Bornholm finns Kunsthåndværkets Hus på Grønbechs Gård i Hasle. I Gudhjem finns även Bornholms Kunstmuseum som visar konst och konsthantverk med anknytning till regionen Närliggande län: Halland, Kronoberg, Blekinge Det regionala konsthantverksområdet i Skåne skulle även behöva stärka kontakterna med angränsande län som Halland, Blekinge, Kronoberg. Här finns också möjligheter till kontinuerligt informationsutbyte och samverkan med de institutioner och nyckelpersoner som arbetar inom eller i gränslandet av konsthantverksområdet t ex Länsmuseet i Varberg, Ronneby Kulturcentrum, Sveriges Glasmuseum i Växjö, Arkiv för Svensk Formgivning i Nybro, et c. Professionella utövare i Skåne, liksom i närlänen, får härigenom ökade möjligheter att ta del av aktiviteter som genomförs inom området. 4 SAMMANFATTNING Det finns en tydligt etablerad konstnärlig och professionell nivå inom konsthantverksområdet i Sverige. Det är övervägande kvinnliga utövare som ofta driver sin verksamhet som ensamföretagare med anslutning till någon av yrkesorganisationerna inom området. Det pågår en förnyelsevåg inom konsthantverksområdet i Sverige som väcker internationellt intresse. Förnyelsen märks både i de konstnärskap som området presenterar och inom kunskapsutveckling på en akademisk nivå. På högskoleorterna Stockholm och Göteborg arrangeras löpande symposier, seminarier, tendensutställningar och kompetensutvecklingsprojekt. Detta kommer offentligheten och publiken till del via ett rikt utbud av högkvalitativa utställningar och en stärkt mediabevakning kring området. Strukturella förändringar ställer konsthantverksområdet inför behovet att formulera nya strategier och lösningar för att nå ut med sin kompetens. I Kulturrådets pågående genomlysning av konsthantverksområdet identifieras en rad åtgärder för att utvecklingen ska kunna drivas vidare, bl a föreslås konsulenter som kan verka specifikt för områdets villkor. Samverkan är ett viktigt perspektiv. Ett ökat ansvar riktas mot regional och kommunal nivå. 17

18 Det finns ett rikt utbud av konsthantverk i Skåne, men förnyelsen inom området släpar efter. Regionen saknar högskoleanknuten utbildning inom konsthantverksområdet. I Skåne är antalet professionellt anslutna konsthantverkare cirka 150, antalet professionellt verksamma utöver dessa är fler. Man får liten eller ingen del av de nätverk och fortbildningsmöjligheter som yrkesorganisationerna erbjuder. Exponeringen av konsthantverk i Skåne relateras främst till kulturarvsförvaltande organisationer. Inom det s k bildkonstområdet i Skåne är konsthantverksområdet i det närmaste exkluderat. Aktörer och arrangörer inom bildkonstområdet har ett påtagligt underskott på kunskap kring samtida konsthantverk och vad områdets förnyelse representerar. Det förhållandet marginaliserar konsthantverksområdet i sammanhang då det formellt borde bevakas och representeras. Konsthantverksområdet i Skåne har börjat lyftas fram som profilområde för turistnäringen i vissa delar av regionen. Konsthantverksområdet bevakas inte som en del av konstområdet i regional dagspress och speglar inte heller den utveckling som sker inom området på nationell nivå. Danskt formområde är starkt och tydligt profilerat utifrån det kommersiellt utvecklingsbara snarare än det unika på gott och ont. Delar av konsthantverksområdet, det mer unika, riskerar att marginaliseras inom ramen för de strategier som ligger fast för området. Detta syns inte minst på utbildningssidan. En interregional samverkan inom konsthantverksområdet ska knyta samman kunskap och händelser i hela södra Sverige: Öresund, Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge. 18

19 2. SAMVERKANSOMRÅDEN Konsthantverksområdets bredd med öppenhet mot flera närliggande uttryck och näringar innebär att behoven är många och skiftande. Samverkan med en rad olika aktörer och institutioner på olika nivå blir avgörande för att stärka området såväl inåt som utåt. Kontakterna i det här skedet har syftat till att lyssna av hur konsthantverket framstår som område utifrån dessa olika perspektiv, vilken kunskap som finns kring området och hur stort intresset är för samverkan med ett eventuellt resurscentrum. En rad pågående initiativ inom eller i angränsning till konsthantverksområdet i regionen beskrivs också. 2.1 FORMOMRÅDET Inom formområdet finns en rad aktörer med förhållandevis god förståelse för de uttryck och den professionella nivå som samtida konsthantverk representerar. Det finns gemensamma intressen och en samsyn kring många frågor. Svensk Form - Region syd / Design Center Svensk Form arbetar för att stimulera och spegla designutvecklingen i Sverige. Designbegreppet omfattar produkter, tjänster, miljöer och inbegriper uttryck som spänner över ett vidsträckt område från arkitektur till slöjd. Gestaltning, kunskapsöverföring, förmedling och opinionsbildning ingår i uppdraget. Design Center drivs av Svensk Form med verksamhetsbidrag från Region Skåne och Malmö Stad ett formens hus med shop, showroom/utställningsytor och café/tidskriftsbibliotek. Här finns öppenhet och vilja till samverkan i syfte att stärka och förankra professionell kvalité inom formområdet. D-4 är ett nätverk mellan Form/Design Center, Malmö stad, Region Skåne och DISK - Designers i Skåne. Dialogen tog fart kring Designåret 2005 men söker fortsatta samverkansformer. DISK - Designer i Skåne Designer i Skåne startade upp med stöd av Region Skånes Designsamordnare/ Näringslivsenheten inför Designåret. DISK är en ung ideell förening som svarar mot lokala behov med god förankring i regionen. Föreningen arbetar gränsöverskridande inom formområdet och ska fungera som en självklar regional samtalspartner för olika aktörer i designfrågor. Man arrangerar medlems- och nätverksträffar seminarier, utställningar o s v. 90% av regionens professionellt verksamma designer bor i Malmö Lundområdet. DISKs hemsida utgör den enda egentligt fasta platsen för föreningen. Den riktar sig till näringsliv, media och allmänhet men också utgör en värdefull kontaktpunkt designer emellan. Ett nyhetsblad publiceras 4 ggr / år. Det finns goda möjligheter till samverkan kring projekt i gränslandet mellan entrepenörskap och områdets behov av kommersiell internationalisering. Sveriges Arkitekter / Skåne Sveriges arkitekter är sedan 2002 en sammanslagning av SAR, SIR, LAR, FPR och Arkitektförbundet. Sveriges Arkitekter är därmed den samlade intresseorganisation för alla typer arkitekter: inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Organisationen finns representerad i Skåne. Malmö Industriförening, Lotteriet för konsthantverk och design Malmö Industriförening driver Sveriges äldsta lotteri. Vinstinköpen uppgår till cirka 1 miljon kronor per år och görs direkt av konsthantverkare och formgivare. Varje år söks förnyad koncession för verksamheten. Allt överskott delas ut i form av stipendier och bidrag till studerande inom områden som rör konsthantverk och design. Lotteriet är inne i en nyorienteringsfas där samverkan är central för att värna om föreningens roll till stöd för områdets utövare även i framtiden. 19

20 Konsthantverkskooperativen i Skåne De kooperativa grupperna står inför en osäker framtid vad gäller Kulturrådets stöd och utgör självklart viktiga nätverk för kontinuerlig samverkan inom konsthantverksområdet. En ökad kontakt dem emellan vore önskvärt. Foreningen Danske Kunsthantværkare Köpenhamn har ett utbud inom konsthantverksområdet som är jämförbart med Stockholm. Föreningen Danska Konsthantverkare är en likvärdig organsiation i relation till KHVC vad gäller kvalitetskrav och ett samarbete med professionellt anslutna utövare i Skåne borde därför vara möjligt. För att ett verkligt intresse till samverkan med det Skånska konsthantverksområde ska öppnas upp måste dock området stärkas till ett läge där man kan erbjuda något attraktivt tillbaka. Det gäller organisation, utställningsplatser, utställningskoncept, et c. Danska Konsthantverkare står te x som initiativtagare till den jurerade Biennalen för Konsthantverk och Design som arrangeras vartannat år på Trapholt i Kolding. Man arrangerar den kvalitativa Konsthantverkarmarked på Vårfruplats i Köpenhamn och driver det publika galleriet Officinet intill Kunstindustrimuseet. Föreningen publicerar också tidskriften Kunstuff med 4 nr/år på både danska och engelska. 2.2 BILDKONSTOMRÅDET Konstkonsulenten inom Kultur Skåne utgör en viktig kontakt i arbetet med att stärka konsthantverksområdet i relation till det s k bildkonstområdet curatorer, konstpedagoger och institutioner. Därutöver finns en rad organisationer som på olika sätt är intressanta att etablera kontakt med för att öka kunskapen och intresset för samtida konsthantverk. Konstfrämjandet Skåne Konstfrämjandet bedriver ett viktigt arbete för att nå ut med konstupplevelse och konstbildning till den breda allmänheten. Målsättningen är att vidga konstens och konstnärernas arena och integrera den med människors vardag. Genom verksamheten ställs och diskuteras de frågor som hör hemma i samtiden och samtidskonsten. Konstfrämjandet i Skåne visar inte konsthantverk idag eftersom det inte passar in i verksamheten. Samtidigt inser man att det är en hållning som främst grundar sig i bristande kunskap kring områdets utveckling och samtida uttryck. Ledningen är därför öppen för nya perspektiv och kan se flera möjligheter till samverkan inom ramen för den nuvarande verksamheten. Sveriges Konstföreningar Sveriges Konstföreningar är en ideell organisation vars ändamål är att tillvarata landets konstföreningars intressen. Man servar 1200 medlemsföreningar som tillsammans omfattar runt enskilda personer. Huvudkansliet ligger i Malmö. Ett viktigt pedagogiskt arbete utförs genom att utbilda konstföreningsledare via seminarieverksamhet, tillhandahålla utställningar och utbildningsmaterial. Nyligen invigdes ett utställningsprojekt i samarbete med Centrum för fotografi i syfte att öka kunskapen kring samtidsfotografi som konstnärlig uttrycksform. Nästa planerade utbildningsprojekt kommer röra sig kring de frågeställningar som idag uppstår i skarven mellan just bildkonst och konsthantverk. I detta arbete välkomnar man om möjligt samverkan och dialog med ett organ inom området på plats i regionen. IKK - Institutet för konstnärer och konstförmedlare IKK är en ideell intresseförening som vuxit fram som alternativ till etablerade fackorgan inom konstområdet. Syftet är att driva frågor som kan relateras till och berör både konstförmedlare och konstutövare, d v s man ansluter även curatorer, pedagoger, skribenter och gallerister. En central uppgift är att vidga synen på 20

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE 9 NOVEMBER-13 JANUARI GUSTAVSBERGS KONSTHALL OM HANDLEDNINGSMATERIALET Handledningsmaterialet för utställningen Obstacle Course kan användas om du som lärare

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm LONE LARSEN Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm 2006 Galleri Mårtenson & Persson. Båstad Dunkers Kulturhus.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

En undersökning om konstnärskap i Västmanland

En undersökning om konstnärskap i Västmanland Information från Kulturutveckling konst En undersökning om konstnärskap i Västmanland 2014-04-08 Under våren 2014 har tretton konstnärer svarat på frågor kring sitt konstnärskap och arbete som konstnär.

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Vistelseperiod:

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Jennifer Forsberg född 1970

Jennifer Forsberg född 1970 Jennifer Forsberg född 1970 CV Utbildning: 1992-98 HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs Universitet, M.F.A. Keramik 1997 Studier på Archie Bray Foundation, Montana, USA 1995 Academy

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

1998 MASTER OF FINE ARTS IN APPLIED ARTS AND CRAFTS. 1993-98 Keramikkonstlinjen Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK)

1998 MASTER OF FINE ARTS IN APPLIED ARTS AND CRAFTS. 1993-98 Keramikkonstlinjen Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) CURRICULUM VITAE EVA ZETHRAEUS UTBILDNING 1998 MASTER OF FINE ARTS IN APPLIED ARTS AND CRAFTS 1993-98 Keramikkonstlinjen Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) 1991-93 Grafiklinjen Hovedskous Målarskola

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Höstprogram 2014. Torsdag 4 september. Tisdag 30 september. Helgen 4-5 oktober. Onsdag 5 november. Onsdag 12 november. Torsdag 20 november

Höstprogram 2014. Torsdag 4 september. Tisdag 30 september. Helgen 4-5 oktober. Onsdag 5 november. Onsdag 12 november. Torsdag 20 november Höstprogram 2014 Torsdag 4 september Tisdag 30 september Helgen 4-5 oktober Onsdag 5 november Onsdag 12 november Torsdag 20 november Dramat i Arles - om van Gogh, Gaugin och Bernhard Föredrag av intendent

Läs mer

LARS ENGLUND BIOGRAPHY

LARS ENGLUND BIOGRAPHY LARS ENGLUND BIOGRAPHY Born in Stockholm, Sweden, 1933 Lives and works in Jonstrop, Sweden SOLO EXHIBITIONS 2014 LARS ENGLUND - Sculpture, Malmö Konsthall, Malmö, Sweden 2013 Lars Bohman Gallery, Stockholm,

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Eva Hansen, Malmö museer Immigrant-institutet är en ideell förening och ett centrum för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. Institutet

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola

2-årig grundutbildning. Västerås Konstskola KONSTSKOLAN UTBILDNING Grundutbildning, konstlinje och kurser startade som en kvällskola 1963 och formades om till en dagskola 1967. Västerås Konstskola har under 50-års tid utbildat personer till konstnärliga-

Läs mer

FAS. Fiberart Sweden ett nätverk

FAS. Fiberart Sweden ett nätverk FAS Fiberart Sweden ett nätverk Produktion av häfte för Publikation ( ) Gunnel Pettersson 2007 Fiberart Sweden, konstnärer, fotografer ISBN 978-91-85749-04-1 www.publikation.rollon.net FAS kontakt www.fiberartsweden.nu

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till fortbildning för arkitekter på Capella gården i kreativitetens tecken. Vi utforskar

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

KulturSkåne. Konstkansliet. Vikten av konst

KulturSkåne. Konstkansliet. Vikten av konst KulturSkåne Konstkansliet Vikten av konst Konsten är en garant för mental hälsa Ebba Matz/ BUS 2005 sa den 87-åriga fransk-amerikanska konstnären Louise Bourgeois när hon intervjuades i Nike för Sveriges

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina.

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Iaspis Konstnärsnämndens

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer