ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING"

Transkript

1 ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor

2 VI KÖPER SPANNMÅL TILL DAGSPRIS! NU ÄR DET TID ATT TECKNA ODLINGSKONTRAKT! Välkommen till Raisioagros nätbutik! I nätbutiken kan du smidigt beställa foder, utsäde för vall, spannmål och oljeväxter, växtskyddsmedel, gödsemedel, andra produktionsinsatser och också Neste Oils bränslen. Butiken är alltid öppen och du hittar den på adressen shop.raisioagro.com

3 1 FÖRORD Bästa läsare! Du har i handen Åbolands Skördekontrollförenings 74:a årsbok. Målet för detta material är att producera information om växtodlingens lönsamhet för föreningens medlemmar i första hand och för övriga grupper inom jordbruket i andra hand. Resultaten är så noggranna som den minsta noggrannheten medger och årsbokens resultatjämförelse baserar sig helt på de uppgifter som uppsamlats av var och en. Årsbok för år 2012 innehåller igen det väsentligaste om resultaten. Materialet har även införts i ProAgrias skiftesdatabank, där materialet kan jämföras med andra föreningar och grupper som producerar tillförlitligt jämförelsematerial. Utformningen av boken och innehållet har utvecklats så att man även kan jämföra enskilda sorter, odlingsmetoder och insatsintensitet samt deras inverkan på resultatet. Skördekontrollföreningarnas roll som en viktig del i rådgivningen kommer att bibehållas eller öka i framtiden eftersom gårdarna blir större och det är allt viktigare för jordbrukarna att ha ett diskussionsforum i vilket man kan byta åsikter samt kunna jämföra gårdens eget resultat med andra inom Föreningen och tio andra föreningar. Som nyhet i enlighet med tiden kan denna årsbok och årsböckerna för 2010 och 2011 läsas och laddas ned från Finska Hushållningssälskapets hemsida under rubriken Pro Odling Intensivrådgivning-skördekontroll! Åbo den 28 mars 2013 Peter Fritzén Peter Fritzén, sekreterare

4 2 M E D L E M S F Ö R T E C K N I N G 2012 NR GÅRD ODLARE ÅKERAREAL 001 SMEDABÖLE RABBE BERGSTRÖM 124, LEMLAX KRISTIAN & CARL-GÖRAN AF HEURLIN 164, BRUSABY AXXELL BRUSABY/ WARÈN-BACKSTRÖM LEILA 163, ATTU MAGNUS ASPELIN 170, KASTKÄRR VESTERGÅRD CAY & OLOF KARLSSON 43, WESTANKÄRR GÅRD ANNE-CAROLINE & MÅRTEN FORSS 219, VIDKULLA VESTERGÅRD TOM NORRBY 77, PÅVALSBY MELLANGÅRD CAY BLOMBERG 176, SJÖLAX PETER JÄGERSKIÖLD 209, GUNDBY DAN LINDROTH 107, NILSBY VESTERGÅRD EGIL SALMINEN 152, LILLGÅRD JOHAN BÖRMAN 131, STUSNÄS MÅRTEN NURMIO 143, SÖDERGÅRD MIKAEL SÖDERHOLM 38, YLÖNKYLÄ MATTI ERJALA 118, HOLMEN KENNETH GINMAN 117, RUGNOLA PETER LINDSTRÖM 76, = 2107,61 HA 2008 = 2131,01 HA 2009 = 2392,38 HA 2010 = 2394,53 HA 2011 = 2415,90 HA 2012 = 2237,88 HA MEDLEMMAR 17 MEDELTAL 20 st, 2006 = 111,72 HA à 19 st, 2007 = 110,93 HA à 19 st, 2008 = 112,15 HA à 21 st, 2009 = 113,92 HA à 21 st, 2010 = 114,03 HA à 20 st, 2011 = 120,80 HA à 17 st, 2012 = 131,64 HA STÖDANDE MEDLEMMAR RAISIO Agro OYJ BERNER AB NORDEA-KIMITOÖN YARA SUOMI OY AGRIMARKET-KIMITO AGRIMARKET-ÅBO K-LANTBRUK-SALO NORDKALK AB SYNGENTA & HILLESÖG BAYER CROPSCIENCE GRENE OY AB SUCROS AB YRITTÄJÄN MAATALOUS AKTIA-KIMITOÖN ANDELSBANKEN RASEBORG-KIMITOÖN PROAGRIA-FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord Medlemsförteckning (bara för medlemmar) Innehållsförteckning - Uppgifter om föreningen, berättelse 3-4 Odlingsåret Prisinstruktioner för år Terminologi Prissättning RESULTAT ODLINGAR 2012 RESULTAT/Växtsammandrag Hela föreningen t9.4 Odlingsareal, skörd och tb och prod.kostnad T9, 1-10 Resultat/Växtslagsvis-sortvis-Hela föreningen t2 Odlingsareal, skörd och intäkter t2, 1-9 Rörliga kostnader t2, Nyckeltal T2, Produktionsinsatser T2, RESULTAT/ Gruppsammandrag-hela växtodlingen T3, 1-4 HEMFÖRLOVADE PRISER T2, 1-4 SORTRESULTAT T12, 1-4 ÅRSSERIE/ om Föreningens resultat grödvis T7, 1-5

6 4 BERÄTTELSE över rf:s verksamhet år Föreningens styrelse: Agrl. Dan Lindroth, Kimito, ordförande Agrl. Peter Jägerskiöld, Kimito Agrl. Magnus Aspelin, Pargas Agrl. Peter Fritzén, FHS sekreterare och kassör utanför styrelsen. Föreningens årsmöte med genomgång av 2011 års gårdsvisa resultat hölls på Wiurila Gård i Salo och som inbjuden värd för mötet var Asmo Saarinen från Berner Oy. I samband med mötet fick vi ta del av Wiurila Gårds historia med en rundtur i gårdens museum. Föreningen hade en sommarträff med fältvandring den 19.6 där man fick ta del i Berners ogräsbekämpningsförsök i höstvete på Gunby Gård och i råg samt bondböna på Sjölax Gård varefter man fick ta del i ett gödslings och växtföljds försök på Ylönkylä Gård med temat växtföljd och kvävefixerande grödor. Intresset för denna typ av aktuella fältbesök med diskussion och information har i allmänhet varit stort varför man har beslutat att fortsätta med denna tradition. Styrelsen sammanträdde en gång före årsmötet. Antal medlemsgårdar var 17 st. Den anslutna åkerarealen var 2237,88 ha. Medelarealen var ca 131,64 ha. Fördelning enligt åkerareal var följande: Under 20 ha 0 st ha 2 st ha 6 st ha 0 st ha 2 st över 150 ha 7 st

7 5 ODLINGSÅRET 2012 Hösten-2011 Merparten av spannmålsskörden kunde bärgas under tjänliga förhållanden men i september började regnen droppa in varför höstsådden för många enbart blev på planeringsbordet men de höstgrödor som blev etablerade lyckades övervintra bra även om senhösten vid sockerbetsupptagnings tider var besvärlig med mycket väta. Höstbroddarna växte sig ganska kraftiga före vintern, som kom först efter nyår. Marken var igen täckt med ett kraftigt snötäcke och så gott som helt utan tjäle ända till april. Höstsädes arealerna har tyvärr flera år och rad minskat och hösten 2011 fick man på 3 gårdar sått ca 47 ha höstvete som övervintrade bra och skördeutfallet varierade från ca 4400 kg/ha till ca 6500 kg/ha och alla gårdars vägda medeltal blev drygt 5200 kg/ha, samt på 10 gårdar ca 79 ha höstråg med en skörd varierande från 1600 kg/ha som eko-odlad och på de konventionella sorterna från ca 3900 kg/ha till ca 7200 kg/ha på hybridsorterna och medelskörden på all råg blev ca 4700 kg/ha. Vårbruket 2012 kom ganska trögt igång efter första Maj, igen efter en vinter med mycket snö och köld men tyvärr så gott som helt utan tjäle. Tydligen verkar det som något vi i framtiden får leva med? Vårbruket startade som sagt ganska trögt efter första-maj med sockerbetssådd som pågick ganska utdraget pga lokala regnskurar och svårt bruk och delvis dåliga struktur efter svåra upptagnings förhållanden. Föregående blöta höst och bristen på tjäle samt lokala regnskurar medförde att vårsådden drog ut på många håll ända till slutet av maj. I början av juni såg broddar och plantbestånd ganska bra ut men sen kom det lokalt ganska mycket regn, vilket allmänt taget var bra för skördebildningen men vissa fält och grödor närmast korn och rybs började lida av för mycket av det goda och återhämtade sig inte riktigt helt varför skörden för dessa grödor inte heller gav något gott resultat. Tyvärr blev oljeväxterna igen en gång skördemässigt en stor besvikelse för många fast priset till en del kompenserade skördebortfallet. Den övervintrade höstsäden, vårvetet och havren kunde bäst utnyttja de regnmängder som under växtperioden hällde ganska varierande ned på olika områden. Skördarna för rybs tog bottennapp med något undantag och blev mellan 310 och upp till nästan 2000 kg/ha och med en medelskörd på ca 870 kg/ha. Rapsen klarade sig däremot igen bättre där medelskörden blev ca kg/ha. Enda positiva med oljeväxterna var prisutvecklingen som räddade resultaten till en del. Den bästa prisnoteringen som också blev hemförlovad var dryga 500 /ton. Merparten av skördearbetena för de vårsådda grödorna kom igång först i september och en del av tröskandet drog ut tom. in i oktober och tyvärr blev en del tom. oskördade. Skördemängderna varierade som vanligt, men allmänt taget var skördarna ganska bra och för en del tom toppnoteringar, förutom för rybsens del där det gick mestadels igen åt pipan. Den stora vinnaren bland vårsådd spannmål var vårvetet som allmänt gav en bra skörd och ett bra pris, skördarna varierade mellan 4300 kg/ha till 5500 kg/ha och de hemförlovade prisen mellan /ton. Skördemognaden och därmed också tröskandet blev utdraget och försenat mest pga. för lite soldagar och inte pga. för lite värme och mycket regn. Den behövliga värmesumman för de flesta grödor var uppnådd redan i augusti men de sena sorterna som på många gårdar var skyddade med

8 6 svampbekämpning mognade ovanligt trögt. Man fick ta skördebeslut även om en del av strået ännu var delvis grönt men axet moget. Man blev tvungen att tröska merparten avgrödorna med betydligt högre fukthalter än man på hela 2000-talet varit van vid, det var inte ovanligt att man måste ta in skörd med närmare 30% fukthalt, varför torknings kostnaderna allmänt var betydligt högre än tidigare också delvis pga. dyr olja. Igen medförde de lokalt mycket stora regnmängderna stora problem med bet-upptagningen som igen drog ut ända till december. Betorna led delvis av syrebrist på en del skiften under hela växtperioden, det här märktes främst på de skiften där man sått betor efter betor och där man packat jorden föregående höst. Det här året visade tydligt att man bör se över markens struktur, dränering och ordna med en bättre växtföljd för samtliga grödor och kanske odla och planera lite långsiktigare! Spannmålsmarknaden började i höstas med goda priser och har hållit i sig förvånansvärt stabila ända till våren då man kunnat skönja en liten nedgång över hela fältet! Marknadspriserna har rört på sig en del under hela marknadsåret men sist och slutligen mindre än man kunde ha förvänta sig. Men igen en påminnelse om att dom största skillnaderna i lönsamhet mellan gårdarna beror igen till stor del på förutom skördenivån också det hemförlovade priset samt kostnadsnivån och där som viktigaste post dom fasta kostnaderna. På basen av analyser av de gångna årens resultat borde var och en satsa mera på analysering, planering på lång sikt och marknadsföring med en klar marknadsföringsplan helst uppgjord nu på förhand före vårbruket! Det är fortfarande aktuellt att det inte är dom stora vinsterna utan dom små förlusterna som är av vikt och på lång sikt! Fördelarna med en väl planerad marknadsföring och uttänkta beslut kan räknas i? och timförtjänsten för det jobbet är maximal. Företagsledning, driftsledning, arbetsledning eller vad man nu vill kalla det kan vi bli bättre på, för det odlingstekniska kunnandet hos medlemmarna är om inte av toppklass så åtminstone på en tillfredställande nivå, men det är inte där som de stora skillnaderna i resultat uppstår utan på en nivå av väl avvägda och rätta beslut, som enbart styrs av den ekonomiska målsättningen. Med andra ord det är värt att se på inköp av förnödenheter, priser och tidpunkter, frakter och kontrakt och möjligen på förhand fasta priser för produktionen. Ingen i gruppen har visat sig vara en börshaj och som är riskbenägen nog att riskera hela sin årsinkomst på ett öppet kort. Ni har nu i handen ett värdefullt instrument eller verktyg som rätt använt skall hjälpa er till bättre och rätta beslut i framtiden! Hösten 2012 blev en igen en blöt historia och tyvärr blev det inte mycket höstsäd sått. Men inget år är sig likt så därför i väntan på ett nytt vårbruk med nya utmaningar önskar jag alla medlemmar ett bra år med goda resultat!

9 7 PRISINSTRUKTIONER FÖR ÅR 2012 Vid beräkning av inkomster och utgifter, används de förverkligade prisena på gårdarna. INTÄKTER När spannmålen prissattes användes prisnoteringar per den sista februari 2013 från VYR i så fall att produkten inte ännu hade sålts. Förmedlings- och fraktkostnader är bokförda som rörliga kostnader. Riktprisen är: Växt snt/kg Råg 25,0/23,0/19,0 utsäde/bröd/"foderråg" Vete 25,0/23,0/22,0 -"- Korn 22,0/21,0/20,0 utsäde/malt/foder Havre 21,0/19,0 utsäde/foder Rybs o. raps 46,0 Ärt 34/30,0/22,0 utsäde/matärt/foderärt Sockerbeta 3,61 100% minimipris För sockerbetor användes det slutgiltiga priset på gården med beaktandet av kvot- och carry over betor, + övriga tillägg och avdrag.(i snitt någonting kring 36 /ton) Rekommendation för höpriset är (0,86 ts/kgà 0,83 fe/kg ts)13 snt/ts kg(=11,2 snt/kg), förtorkat ensliage (0,30 ts/kg à 0,93 fe/kg ts)10 snt/ts(=3,0 snt/kg), bete 10,3 snt/fe. För de övriga grödorna marknadspriset. Övriga intäkter Arealstöden: A-område B-område Gårdsstöd(gamla cap-stödet varierar stort mellan gårdarna pga. tilläggsdelar baserade på odlingshistoria) Grunddelen(utbetald) 235,00 193,00 =modulerade(minskade) summor LFA-stöd 169,89 220,00 Växtodlingsgård LFA-stöd 249,00 299,00 Husdjursgård (LFA-stödet innehåller nationell tilläggsdel) Miljöstödet är räknat enligt följande: - basstöd 93 /ha för växtodlingsgård/ 107 /ha för husdjursgård + tilläggsåtgärd - Tilläggsåtgärder: Förminskad gödsling = 10 /ha Preciserad kvävegödsling = 23 /ha Växttäcke vintertid och Reducerad bearbetning = 11 /ha Växttäcke vintertid (30%) = 30 /ha Effektiverat växttäcke (50%) = 45 /ha Sallgödselspridning under växtperioden = 27 /ha Mångsidigare odling = 24 /ha Extensiv vallproduktion = 55 /ha Odling av fånggrödor = 13 /ha Förutom dessa arealstöd har man kunnat få proteinbidrag 66,60 /ha för odling av oljeväxter och proteingrödor. Socerbetsodlingen har fått ett nationellt arealbaserat stöd på 350 /ha + möjligen ett fraktstöd som baserar sig på mängd och transportavstånd och som är av typen deminimis stöd som har ett tak på 7500 /gård/3år.

10 8 KOSTNADER Utsäde Priset för hemmaproducerat utsäde är produktionsårets pris, som gården fick vid försäljningen, med tillägg för iståndssättning. Iståndssättningstillägget består av: sortering (+2,0 snt/kg), betning (+4-5 snt/kg)och säckning (+2,0 snt/kg) förutsatt att dessa kostnader inte har räknats som tilläggsarbetskostnader, eller att sorterings- och betningsmaskiner inte är med i kapitalkostnader, eller att betningsmedel inte är medräknad som växtskyddskostnad. Priset innehåller 5%:s merkostnad som sorteringsförlusten medför. Manstimmar: Avlönat arbete enligt de verkliga kostnaderna,även sociala avgifter (ca 50 %) Odlarfamiljens arbete 16,50 /timme, varav 14,60 är arbetslön och resten pensions- sociala- och övriga lagstadgade kostnader. Traktorns och skördetröskans driftskostnader: (inklusive bränsle och smörjmedel) Tabellen nere visa det ungefärliga timpriset. På respektive gård räknas timpriset enlig det hur mycket olika maskiner i storleksgruppen används. Traktorer: Skördetröskor: Effekt kw hk/din /timme Arbetsbredd /timme ,69 under 280 cm 5, , cm 7, , cm 9, , cm 10, ,88 över 600 cm 12, , , ,16 Bränslepriset i snitt 0,81 /l och smörjmedel 2,18 /kg Torkning av säd Varmluftstork: kostnader snt/kg enligt följande tabell med beaktande av fukthalten vid skörden. Torkningstiden är i allmänhet ca. 2 timmar/fuktprocent. Torkens volym, m3 Bränsle El Totalt Enhets pris 0,79 e/l 0,1058 e/kwh e/h 7 15 l/h 10 kwh/h 12, l/h 14 kwh/h 16, l/h 16 kwh/h 19, l/h 18 kwh/h 21, l/h 20 kwh/h 24, l/h 24 kwh/h 29, l/h 28 kwh/h 32, l/h 32 kwh/h 36,57

11 9 Terminologi Täckningsbidrag A: Intäkter från själva produktionen + intäkter från stöden - rörliga kostnader. Rörliga kostnader är: utsäde, gödsel, kalk, växtskydd Övriga rörliga kostnader är: traktorarbetets och tröskningens driftskostnader, behandling av skörd, maskinhyror, entreprenadavgifter,frakter, förmedlingsprovisioner, ränta på rörelsekapitalet Täckningsbidrag B: Täckningsbidrag A - arbetskostnader De anställdas arbetskostnader enligt verkliga kostnader Odlarfamiljens arbetskostnad(=lönekrav) inklusive försäkringar, 12,80 /timme. Lönekravet är lika för alla kontrollföreningar! Täckningsbidrag C: TB B - allmänna utgifter (diknings- och vägkostnader, bil och telefonkostnader, medlemsavgifter, arbetskläder, facktidningar m.m.), och fasta kostnader. Fasta kostnader är de årliga kapitalkostnaderna för maskiner och byggnader, d.v.s. avskrivningar, ränte-, underhålls- och försäkringskostnader, skilt för varje maskin och byggnad. De fasta årskostnaderna är indelade i åtta olika grupper: traktorer, bearbetningsmaskiner, stråsädes-, vallodlings-, potatis-, rotfrukts-, och bevattningsmaskiner samt övriga anläggningar. Dessa kostnader har fördelats på de grödor dit resp. maskin- och byggnadsgrupp hör. Vid beräkning av de fasta kostnaderna har använts delvis de verkliga kostnaderna delvis uppskattningar: avskrivning enligt restvärdestabellen; traktorer 11 %, tröskor 12 %, övriga maskiner 15 -> 10 %, vagnar osv. 10 % ränta 5 % av nuvärdet försäkring enligt verkliga kostnader på gården underhåll de verkliga underhållskostnaderna Täckningsbidrag D = nettovinst / nettoförlust: TB C - markränta och arrende samt dikningens kostnader (ränta och avskrivning) Täckdiken 135 /ha. Kostnaderna enligt följande: Dikningskostnad 2800 /ha Avskrivning 40 år 70 /ha(=2800 /ha:40 år) Ränta 5 % 70 /ha(5% x 1400 /ha) Öppna diken 72,50 /ha. Kostnader enligt följande: Dikningskostnad 595 /ha(dikning, förare m.m. 1,19 /m. dikesmellanrum 20m = 500 m/ha) Avskrivning 10 år 60 /ha(595 /ha : 10 år) Ränta 5 % 14,90 /ha(5% x 298 /ha) Täckdikade åkerns värde baserar sig på ett 5 års medeltal från Lantmäterianstaltens statistik över markköp på den fria marknaden(årena )och från det på detta sätt uträknade värde har det gjorts ett 30%:s avdrag.

12 10 Förklaringar till nyckeltalen: PRODUKTIONSKOSTNAD Intäkter Huvudproduktens intäkter Kostnader sammanlagt Alla kostnader sammanlagt - Sidointäkter = Produktionskostnader (huv.prod.) - Stöd = Nettokostnader (huv.prod.) Jordbruksöverskott (nettovinst + värdet av eget arbete + beräknade räntor) Beräknade räntor (ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskinkapitalet + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikningen) Arbetsförtjänst (jorbruksöverskott beräknade räntor) Arbetstimförtjänst (arbetsförtjänst/antalet egna arbetstimmar)

13 11 Nya nyckeltal Jordbruksöverskott, euro - ränta på främmande kapital, euro Företagarinkomst, euro - räntekrav på eget kapital, euro Arbetsförtjänst, euro - företagarfamiljens lönekrav Företagarvinst Arbetstimförtjänst, euro/timme Lönsamhetskoefficient Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Eget kapital Främmande kapital Totalt kapital Självförsörjandegrad, %

14 12 Formler för uträkning Räntekrav-% medeltal = (främmande kapitalets andel-% x främmande kapitalets ränte-%) + ((100%- främmande kapitalets andel-%) x egna kapitalets räntekrav-%) Ränta på rörelsekapitalet = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x rörelsekapitalet = kapitalens räntekrav-% i medeltal x i produktionen bundet rörelsekapital-% x (rörliga kostnadernas alla övriga delar förutom ränta på rörelsekapitalet + egna arbetets kostnad) Ränta på maskiner = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x maskinkapitalets medelvärde Ränta på byggnader = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x bygnadskapitalets medelvärde Ränta på åkern = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på åkrarna Ränta på dikning = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på dikningen Jordbruksöverskott = Nettovinst + ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskiner + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikning + lönekrav på eget arbete Lönekrav på eget arbete = egna arbetets arbetskostnader lönebikostnader Ränta på främmande kapital = ränte-% på främmande kapital x främmande kapital Företagarinkomst = jorbruksöverskott ränta på främmande kapitalet Räntekrav på eget kapital = räntekrav-% x eget kapital Arbetsförtjänst = företagarinkomst räntekrav på eget kapital Arbetstimförtjänst = arbetsförtjänst / antal egna arbetstimmar Lönsamhetskvot eller Lönsamhetskoefficient = företagarinkomst / ( räntekrav på eget kapital + lönekrav på eget arbete) Avkastnings-% på totalkapitalet = 100% x (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital + räntor på främmande kapital) / totalt kapital) Avkastnings-% på eget kapital = 100% (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital) / eget kapial Kapiatal totalt = rörelsekapital + maskinkapital + byggnadskapital + åkerns värde + värdet på dikningen Eget kapital = ( 100% - andelen-% främmande kapital) x totalt kapital Främmande kapital = andelen-% främmande kapital x totalt kapital Självförsörjningsgrad-% = 100% x ( eget kapital/ totalt kapital) Företagarens vinst eller förlust eller Nettovinst eller förlust - Nettovinst räknas ut på givet räntekrav, man särskiljer ej på eget och främmande kapital - Företagarens vinst fås då kapitalet särskiljes mellan eget och främmande

15 13

16 Kalkning lönar sig! Kalka nu! Med nya Aito-produkter lyckas du säkert. GRÖNT MED VITT

17 Spannmålens prisnoteringar i VK 15 Finland Klo :50 Vete /tn Agrimarket Mustio, Turenki, Loimaa, Loviisa Naantali 214 Seinäjoki 208 Avena Naantali, Loviisa 214 Perniö, Seinäjoki, Turenki, Loimaa, Mustio, 210 Koria Kokemäki 210 Fazer Mylly Lahti 216 Kinnusen Mylly Utajärvi 224 Myllyn Paras Hyvinkää 214 Helsingin Mylly Järvenpää Kesko 212 Raisio Raisio Loimaa, Perniö Y-maatalous Loviisa, Naantali, Seinäjoki, Lahti Viking Malt Lahti 215 Eko-vete Fodervete Korn Maltkorn Eko-korn Fazer Mylly Lahti 340 Kinnusen Mylly Utajärvi - Raisio Raisio 360 Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria (rehuvehnä) 280 Agrimarket Rauma, Kokemäki 340 Agrimarket Seinäjoki, Turku, Kotka/Loviisa A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 210 Avena Loviisa, Naantali, Porvoo 205 Kesko 207 Kinnusen Mylly Utajärvi 210 Raisio Kouvola, Raisio Ylivieska 211 Y-maatalous Naantali, Seinäjoki Agrimarket Turku, Seinäjoki Loimaa, Kokemäki, Turenki Altia Koskenkorva 210 A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 205 Avena Loimaa, Naantali, Rauma, Kokemäki 190 Vaasa, Seinäjoki 198 Perniö, Kuopio Kouvola, Turenki,Riihimäki Genencor International Jokioinen 210 Kinnusen Mylly Utajärvi 219 Kesko - Raisio Raisio, Kouvola 195 Ylivieska 210 Y-maatalous Viking Malt Lahti (Elintarvikeohra) 202 Agrimarket Naantali/Turku/Lahti Avena Naantali, Lahti Raisio Naantali, Hämeenlinna Viking Malt Lahti 212 Agrimarket Kokemäki (Rehuohra) 330 Lahti (Mallasohra) 400

18 Havre Grynhavre Eko-havre Råg Eko-råg Bondböna Rybs-Raps Avena Turenki - Kinnusen Mylly Utajärvi 330 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria Raisio 330 (Rehuohra) Raisio (Mallasohra) 400 Viking Malt Lahti (Mallasohra) 415 Agrimarket Kotka, Rauma, Naantali, Vaasa, Oulu Seinäjoki 173 A-Rehu Koskenkorva 180 Varkaus 180 Kuopio, Riihimäki, Turenki, Kirkniemi, Avena Kokemäki Kotka, Porvoo, Naantali, Rauma 185 Vaasa 185 Kesko 184 Kinnusen Mylly Utajärvi, Ylivieska Raisio Raisio, Ylivieska Kouvola 176 Y-maatalous Vaasa, Naantali 185 Rauma 187 Myllyn Paras Hyvinkää 200 Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa - Raisio Nokia, Rauma Agrimarket Rauma, Kokemäki, Kotka 270 Kotka (Rehukaura) 240 Avena Turenki, Seinäjoki, Ylivieska 255 Kesko 265 Kinnusen Mylly Utajärvi (Rehukaura) 260 Raisio Nokia (Suurimokaura) 290 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria 260 (Rehukaura) Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa 270 Avena Koria, Loimaa, Kokemäki, Kuopio, Ylivieska 215 Naantali, Mustio, Seinäjoki, Turenki, Perniö 215 Fazer Mylly Lahti 227 Kinnusen Mylly Utajärvi 232 Raisio Nokia 225 Myllyn Paras Hyvinkää 230 Agrimarket Loimaa, Turenki 218 Y-Maatalous Lahti 224 Fazer Mylly Lahti 410 Kinnusen Mylly Utajärvi 380 Helsingin Mylly Järvenpää 380 Raisio Nokia 380 Agrimarket Kokemäki 385 Agrimarket Turku/Kotka 300 Raisio Raisio, Koria, Ylivieska 290 Avena Kirkkonummi 450 Kokemäki,Loimaa, Koria, Turenki 442 Kirkniemi 442 Seinäjoki 438 Raisio Raisio 437 Kouvola, Kokemäki 430

19

20

21 Broadway får ogräsbekämpningen att gå lätt. Med en besprutning med Broadway bekämpar du de vanligaste ogräsen och på samma gång får du även de gräsartade ogräsen under kontroll. Kvickrot Råglosta Åkerven Ängssvingel Kärrkavle Rajgräs Klubbflen Timotej Flyghavre Behändigt vattenlösligt granulat Två aktiva substanser: det nya pyroxulam och det välkända florasulam Synnerligen goda brukserfarenheter Dassoil -fästmedel tillsätts alltid Registrerat för höstsäd och vårvete Berner Ab, Rådgivningsnummer Läs alltid bruksanvisningen och följ broadway-a4sve.indd

22 VILJATASEARVIO 2012/2013, tilanne (aikaväliltä ) Vehnä Ruis Ohra Kaura Yhteensä tn tn tn tn tn Kokonaistarjonta Alkuvarasto * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Tuotanto Viljelyala (1000 ha) 227,3 20,7 451,2 313, Sato (kg/ha) Tuonti Yhteensä Kokonaiskysyntä Kotimaankäyttö Siemeneksi Rehuksi yhteensä * Teollisuudessa * Maatiloilla Teolliseen käyttöön Ruoaksi * Teollisuudessa * Maatiloilla Energiakäyttö (maatiloilla) Vienti Yhteensä Loppuvarasto varasto Varaston muutos -> * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Viljatasearvio 2012/2013 perustuu; 1) Tuotanto: Tiken satotilasto ) Käyttö ja varastot: Viljatase 2011/2012 -tilasto, Teollisuuden ja kaupan osto-, käyttö- ja varastotilasto, Maatilojen sadonkäyttötilasto 2011/2012 3) Tuonti ja vienti: Arvioita, viljatase 2011/2012 4) Kaikki kohdat: VYR Viljamarkkinatyöryhmän asiantuntija-arviot

23 Hur greppa marknaden? För att slippa chansa måste du kontinuerligt och regelbundet : 1. Läsa terminspriserna 2. Bevaka skördeprognoserna 3. Följa händelserna på marknaden De månatliga förändringarna i prognoserna från en månad till en annan skapar prisförändringarna. Om prognoserna blir positivare ökar sannolikheten för att priserna sjunker. Om spannmålsbalansen blir allt positivare är det orealistiskt att tro att priset kan bli bättre sen. Men: Mycket svårt att förutspå prisriktningen, om priserna går upp eller ned man behöver en pris- eller tidsdriven marknadsplan och en försäljningsstrategi för att hantera prisriskerna som är förknippade med spannmålshandel

24 Verktyg för att genomföra marknadsplanen Produktionskostnad minus stöd, euro/ton Efterkalkyl och förkalkyl Nyckeltal över marknaden Priset, är det historiskt sett högt eller lågt? Basis, är den svag eller stark? Carrying charges (finns det ersättning för ränta och lagring i terminspriset?) Stock use ratio (utvecklingen av slutlager i förhållande till konsumtion) Medelpriset i Finland under året jämfört med det pris man själv erhållit (Tike?) Prognoser Fundamental och teknisk analys!

25 Varför har många av oss en fullständig Växtodlingsplan men en ofullständig Marknadsplan

26 Exempel marknadsplan 600 ton att försälja Gröda Mängd Tidpunkt Modell Höstvete 50 ton Skörd Fastpris Höstvete 200 ton Lager, mars Spekulera Raps 70 ton Skörd Termin Korn 140 ton Lager, jan Fastpris Havre 140 ton Lager, okt Fastpris

27 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Höstvete Gunbo SW Magnifik SW Magnifik

28 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Vårvete Amaretto Amaretto Anniina Demonstrant Epos Kruunu Kruunu KWS Scirocco Marble Marble Marble Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Wanamo Wellamo Wellamo Wellamo Zebra Zebra

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris

Läs mer

Hur ser spannmålsmarknaden ut?

Hur ser spannmålsmarknaden ut? Hur ser spannmålsmarknaden ut? www.slc.fi 28.11. 2012 Greppa marknaden projektet 2010-2012 Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser,

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa VÄSTANKVARN 10.6.-10 - Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen Aktuellt på spannmålsmarknaden Juni 2010 Hankkija-Lantbruk Ab Spannmål- och råvarugruppen

Läs mer

Spannmålsmarknadsöversikt

Spannmålsmarknadsöversikt Spannmålsmarknadsöversikt 12.11.2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Prissvängningarna i augusti-september för majs- och sojafuturerna har mattats av när rekordskörden

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISK VÄXTODLING I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 28.10. 2010 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsutvecklingen sedan kursstarten i juni -10 Efter

Läs mer

Lönsamhet och resultat

Lönsamhet och resultat Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Svensk spannmålsmarknad. Odlarnas syn på framtiden. Hur

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel

Läs mer

ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING

ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR 72 Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor En föregångare inom kontraktsodlingen 1!" # $%##&' # ### %&$$#(! ## #% (# $ $$ #$$ # &&%! )*) & #! "& +, -#(#

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut)

Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare. (hette gårdsstöd förut) Stödrättigheter ger: grundstöd förgröningsstöd stöd till unga odlare (hette gårdsstöd förut) Nya stödregioner: AB C Stödrättigheternas ägande- och besittningsrättförhållanden kvarstår kontrollera 103A!

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel?

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

ATT ODLA I FÖRÄNDRAT KLIMAT HUR ÅKER- BRUKET KAN ANPASSAS FRAMGÅNGSRIKT

ATT ODLA I FÖRÄNDRAT KLIMAT HUR ÅKER- BRUKET KAN ANPASSAS FRAMGÅNGSRIKT TEHO Plus -projektets rapport 6/2014 ATT ODLA I FÖRÄNDRAT KLIMAT HUR ÅKER- BRUKET KAN ANPASSAS FRAMGÅNGSRIKT I och med klimatförändringen kommer jordbruket att genomgå betydande förändringar. Behovet att

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, 20700 ÅBO Tfn: (02) 481 2400 Telefax: (02) 481 2412 E-post: fhs@fhs.fi Internet: www.fhs.fi telefon Ordförande: Agrolog

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

1 Historisk jordbruksstatistik

1 Historisk jordbruksstatistik 41 I samband med produktionen av boken Jordbruket i siffror åren 1866 27 sammanställdes betydande mängder historisk statistik som sedan överfördes till digital form. I detta avsnitt presenteras en del

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer