ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING"

Transkript

1 ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor

2 VI KÖPER SPANNMÅL TILL DAGSPRIS! NU ÄR DET TID ATT TECKNA ODLINGSKONTRAKT! Välkommen till Raisioagros nätbutik! I nätbutiken kan du smidigt beställa foder, utsäde för vall, spannmål och oljeväxter, växtskyddsmedel, gödsemedel, andra produktionsinsatser och också Neste Oils bränslen. Butiken är alltid öppen och du hittar den på adressen shop.raisioagro.com

3 1 FÖRORD Bästa läsare! Du har i handen Åbolands Skördekontrollförenings 74:a årsbok. Målet för detta material är att producera information om växtodlingens lönsamhet för föreningens medlemmar i första hand och för övriga grupper inom jordbruket i andra hand. Resultaten är så noggranna som den minsta noggrannheten medger och årsbokens resultatjämförelse baserar sig helt på de uppgifter som uppsamlats av var och en. Årsbok för år 2012 innehåller igen det väsentligaste om resultaten. Materialet har även införts i ProAgrias skiftesdatabank, där materialet kan jämföras med andra föreningar och grupper som producerar tillförlitligt jämförelsematerial. Utformningen av boken och innehållet har utvecklats så att man även kan jämföra enskilda sorter, odlingsmetoder och insatsintensitet samt deras inverkan på resultatet. Skördekontrollföreningarnas roll som en viktig del i rådgivningen kommer att bibehållas eller öka i framtiden eftersom gårdarna blir större och det är allt viktigare för jordbrukarna att ha ett diskussionsforum i vilket man kan byta åsikter samt kunna jämföra gårdens eget resultat med andra inom Föreningen och tio andra föreningar. Som nyhet i enlighet med tiden kan denna årsbok och årsböckerna för 2010 och 2011 läsas och laddas ned från Finska Hushållningssälskapets hemsida under rubriken Pro Odling Intensivrådgivning-skördekontroll! Åbo den 28 mars 2013 Peter Fritzén Peter Fritzén, sekreterare

4 2 M E D L E M S F Ö R T E C K N I N G 2012 NR GÅRD ODLARE ÅKERAREAL 001 SMEDABÖLE RABBE BERGSTRÖM 124, LEMLAX KRISTIAN & CARL-GÖRAN AF HEURLIN 164, BRUSABY AXXELL BRUSABY/ WARÈN-BACKSTRÖM LEILA 163, ATTU MAGNUS ASPELIN 170, KASTKÄRR VESTERGÅRD CAY & OLOF KARLSSON 43, WESTANKÄRR GÅRD ANNE-CAROLINE & MÅRTEN FORSS 219, VIDKULLA VESTERGÅRD TOM NORRBY 77, PÅVALSBY MELLANGÅRD CAY BLOMBERG 176, SJÖLAX PETER JÄGERSKIÖLD 209, GUNDBY DAN LINDROTH 107, NILSBY VESTERGÅRD EGIL SALMINEN 152, LILLGÅRD JOHAN BÖRMAN 131, STUSNÄS MÅRTEN NURMIO 143, SÖDERGÅRD MIKAEL SÖDERHOLM 38, YLÖNKYLÄ MATTI ERJALA 118, HOLMEN KENNETH GINMAN 117, RUGNOLA PETER LINDSTRÖM 76, = 2107,61 HA 2008 = 2131,01 HA 2009 = 2392,38 HA 2010 = 2394,53 HA 2011 = 2415,90 HA 2012 = 2237,88 HA MEDLEMMAR 17 MEDELTAL 20 st, 2006 = 111,72 HA à 19 st, 2007 = 110,93 HA à 19 st, 2008 = 112,15 HA à 21 st, 2009 = 113,92 HA à 21 st, 2010 = 114,03 HA à 20 st, 2011 = 120,80 HA à 17 st, 2012 = 131,64 HA STÖDANDE MEDLEMMAR RAISIO Agro OYJ BERNER AB NORDEA-KIMITOÖN YARA SUOMI OY AGRIMARKET-KIMITO AGRIMARKET-ÅBO K-LANTBRUK-SALO NORDKALK AB SYNGENTA & HILLESÖG BAYER CROPSCIENCE GRENE OY AB SUCROS AB YRITTÄJÄN MAATALOUS AKTIA-KIMITOÖN ANDELSBANKEN RASEBORG-KIMITOÖN PROAGRIA-FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord Medlemsförteckning (bara för medlemmar) Innehållsförteckning - Uppgifter om föreningen, berättelse 3-4 Odlingsåret Prisinstruktioner för år Terminologi Prissättning RESULTAT ODLINGAR 2012 RESULTAT/Växtsammandrag Hela föreningen t9.4 Odlingsareal, skörd och tb och prod.kostnad T9, 1-10 Resultat/Växtslagsvis-sortvis-Hela föreningen t2 Odlingsareal, skörd och intäkter t2, 1-9 Rörliga kostnader t2, Nyckeltal T2, Produktionsinsatser T2, RESULTAT/ Gruppsammandrag-hela växtodlingen T3, 1-4 HEMFÖRLOVADE PRISER T2, 1-4 SORTRESULTAT T12, 1-4 ÅRSSERIE/ om Föreningens resultat grödvis T7, 1-5

6 4 BERÄTTELSE över rf:s verksamhet år Föreningens styrelse: Agrl. Dan Lindroth, Kimito, ordförande Agrl. Peter Jägerskiöld, Kimito Agrl. Magnus Aspelin, Pargas Agrl. Peter Fritzén, FHS sekreterare och kassör utanför styrelsen. Föreningens årsmöte med genomgång av 2011 års gårdsvisa resultat hölls på Wiurila Gård i Salo och som inbjuden värd för mötet var Asmo Saarinen från Berner Oy. I samband med mötet fick vi ta del av Wiurila Gårds historia med en rundtur i gårdens museum. Föreningen hade en sommarträff med fältvandring den 19.6 där man fick ta del i Berners ogräsbekämpningsförsök i höstvete på Gunby Gård och i råg samt bondböna på Sjölax Gård varefter man fick ta del i ett gödslings och växtföljds försök på Ylönkylä Gård med temat växtföljd och kvävefixerande grödor. Intresset för denna typ av aktuella fältbesök med diskussion och information har i allmänhet varit stort varför man har beslutat att fortsätta med denna tradition. Styrelsen sammanträdde en gång före årsmötet. Antal medlemsgårdar var 17 st. Den anslutna åkerarealen var 2237,88 ha. Medelarealen var ca 131,64 ha. Fördelning enligt åkerareal var följande: Under 20 ha 0 st ha 2 st ha 6 st ha 0 st ha 2 st över 150 ha 7 st

7 5 ODLINGSÅRET 2012 Hösten-2011 Merparten av spannmålsskörden kunde bärgas under tjänliga förhållanden men i september började regnen droppa in varför höstsådden för många enbart blev på planeringsbordet men de höstgrödor som blev etablerade lyckades övervintra bra även om senhösten vid sockerbetsupptagnings tider var besvärlig med mycket väta. Höstbroddarna växte sig ganska kraftiga före vintern, som kom först efter nyår. Marken var igen täckt med ett kraftigt snötäcke och så gott som helt utan tjäle ända till april. Höstsädes arealerna har tyvärr flera år och rad minskat och hösten 2011 fick man på 3 gårdar sått ca 47 ha höstvete som övervintrade bra och skördeutfallet varierade från ca 4400 kg/ha till ca 6500 kg/ha och alla gårdars vägda medeltal blev drygt 5200 kg/ha, samt på 10 gårdar ca 79 ha höstråg med en skörd varierande från 1600 kg/ha som eko-odlad och på de konventionella sorterna från ca 3900 kg/ha till ca 7200 kg/ha på hybridsorterna och medelskörden på all råg blev ca 4700 kg/ha. Vårbruket 2012 kom ganska trögt igång efter första Maj, igen efter en vinter med mycket snö och köld men tyvärr så gott som helt utan tjäle. Tydligen verkar det som något vi i framtiden får leva med? Vårbruket startade som sagt ganska trögt efter första-maj med sockerbetssådd som pågick ganska utdraget pga lokala regnskurar och svårt bruk och delvis dåliga struktur efter svåra upptagnings förhållanden. Föregående blöta höst och bristen på tjäle samt lokala regnskurar medförde att vårsådden drog ut på många håll ända till slutet av maj. I början av juni såg broddar och plantbestånd ganska bra ut men sen kom det lokalt ganska mycket regn, vilket allmänt taget var bra för skördebildningen men vissa fält och grödor närmast korn och rybs började lida av för mycket av det goda och återhämtade sig inte riktigt helt varför skörden för dessa grödor inte heller gav något gott resultat. Tyvärr blev oljeväxterna igen en gång skördemässigt en stor besvikelse för många fast priset till en del kompenserade skördebortfallet. Den övervintrade höstsäden, vårvetet och havren kunde bäst utnyttja de regnmängder som under växtperioden hällde ganska varierande ned på olika områden. Skördarna för rybs tog bottennapp med något undantag och blev mellan 310 och upp till nästan 2000 kg/ha och med en medelskörd på ca 870 kg/ha. Rapsen klarade sig däremot igen bättre där medelskörden blev ca kg/ha. Enda positiva med oljeväxterna var prisutvecklingen som räddade resultaten till en del. Den bästa prisnoteringen som också blev hemförlovad var dryga 500 /ton. Merparten av skördearbetena för de vårsådda grödorna kom igång först i september och en del av tröskandet drog ut tom. in i oktober och tyvärr blev en del tom. oskördade. Skördemängderna varierade som vanligt, men allmänt taget var skördarna ganska bra och för en del tom toppnoteringar, förutom för rybsens del där det gick mestadels igen åt pipan. Den stora vinnaren bland vårsådd spannmål var vårvetet som allmänt gav en bra skörd och ett bra pris, skördarna varierade mellan 4300 kg/ha till 5500 kg/ha och de hemförlovade prisen mellan /ton. Skördemognaden och därmed också tröskandet blev utdraget och försenat mest pga. för lite soldagar och inte pga. för lite värme och mycket regn. Den behövliga värmesumman för de flesta grödor var uppnådd redan i augusti men de sena sorterna som på många gårdar var skyddade med

8 6 svampbekämpning mognade ovanligt trögt. Man fick ta skördebeslut även om en del av strået ännu var delvis grönt men axet moget. Man blev tvungen att tröska merparten avgrödorna med betydligt högre fukthalter än man på hela 2000-talet varit van vid, det var inte ovanligt att man måste ta in skörd med närmare 30% fukthalt, varför torknings kostnaderna allmänt var betydligt högre än tidigare också delvis pga. dyr olja. Igen medförde de lokalt mycket stora regnmängderna stora problem med bet-upptagningen som igen drog ut ända till december. Betorna led delvis av syrebrist på en del skiften under hela växtperioden, det här märktes främst på de skiften där man sått betor efter betor och där man packat jorden föregående höst. Det här året visade tydligt att man bör se över markens struktur, dränering och ordna med en bättre växtföljd för samtliga grödor och kanske odla och planera lite långsiktigare! Spannmålsmarknaden började i höstas med goda priser och har hållit i sig förvånansvärt stabila ända till våren då man kunnat skönja en liten nedgång över hela fältet! Marknadspriserna har rört på sig en del under hela marknadsåret men sist och slutligen mindre än man kunde ha förvänta sig. Men igen en påminnelse om att dom största skillnaderna i lönsamhet mellan gårdarna beror igen till stor del på förutom skördenivån också det hemförlovade priset samt kostnadsnivån och där som viktigaste post dom fasta kostnaderna. På basen av analyser av de gångna årens resultat borde var och en satsa mera på analysering, planering på lång sikt och marknadsföring med en klar marknadsföringsplan helst uppgjord nu på förhand före vårbruket! Det är fortfarande aktuellt att det inte är dom stora vinsterna utan dom små förlusterna som är av vikt och på lång sikt! Fördelarna med en väl planerad marknadsföring och uttänkta beslut kan räknas i? och timförtjänsten för det jobbet är maximal. Företagsledning, driftsledning, arbetsledning eller vad man nu vill kalla det kan vi bli bättre på, för det odlingstekniska kunnandet hos medlemmarna är om inte av toppklass så åtminstone på en tillfredställande nivå, men det är inte där som de stora skillnaderna i resultat uppstår utan på en nivå av väl avvägda och rätta beslut, som enbart styrs av den ekonomiska målsättningen. Med andra ord det är värt att se på inköp av förnödenheter, priser och tidpunkter, frakter och kontrakt och möjligen på förhand fasta priser för produktionen. Ingen i gruppen har visat sig vara en börshaj och som är riskbenägen nog att riskera hela sin årsinkomst på ett öppet kort. Ni har nu i handen ett värdefullt instrument eller verktyg som rätt använt skall hjälpa er till bättre och rätta beslut i framtiden! Hösten 2012 blev en igen en blöt historia och tyvärr blev det inte mycket höstsäd sått. Men inget år är sig likt så därför i väntan på ett nytt vårbruk med nya utmaningar önskar jag alla medlemmar ett bra år med goda resultat!

9 7 PRISINSTRUKTIONER FÖR ÅR 2012 Vid beräkning av inkomster och utgifter, används de förverkligade prisena på gårdarna. INTÄKTER När spannmålen prissattes användes prisnoteringar per den sista februari 2013 från VYR i så fall att produkten inte ännu hade sålts. Förmedlings- och fraktkostnader är bokförda som rörliga kostnader. Riktprisen är: Växt snt/kg Råg 25,0/23,0/19,0 utsäde/bröd/"foderråg" Vete 25,0/23,0/22,0 -"- Korn 22,0/21,0/20,0 utsäde/malt/foder Havre 21,0/19,0 utsäde/foder Rybs o. raps 46,0 Ärt 34/30,0/22,0 utsäde/matärt/foderärt Sockerbeta 3,61 100% minimipris För sockerbetor användes det slutgiltiga priset på gården med beaktandet av kvot- och carry over betor, + övriga tillägg och avdrag.(i snitt någonting kring 36 /ton) Rekommendation för höpriset är (0,86 ts/kgà 0,83 fe/kg ts)13 snt/ts kg(=11,2 snt/kg), förtorkat ensliage (0,30 ts/kg à 0,93 fe/kg ts)10 snt/ts(=3,0 snt/kg), bete 10,3 snt/fe. För de övriga grödorna marknadspriset. Övriga intäkter Arealstöden: A-område B-område Gårdsstöd(gamla cap-stödet varierar stort mellan gårdarna pga. tilläggsdelar baserade på odlingshistoria) Grunddelen(utbetald) 235,00 193,00 =modulerade(minskade) summor LFA-stöd 169,89 220,00 Växtodlingsgård LFA-stöd 249,00 299,00 Husdjursgård (LFA-stödet innehåller nationell tilläggsdel) Miljöstödet är räknat enligt följande: - basstöd 93 /ha för växtodlingsgård/ 107 /ha för husdjursgård + tilläggsåtgärd - Tilläggsåtgärder: Förminskad gödsling = 10 /ha Preciserad kvävegödsling = 23 /ha Växttäcke vintertid och Reducerad bearbetning = 11 /ha Växttäcke vintertid (30%) = 30 /ha Effektiverat växttäcke (50%) = 45 /ha Sallgödselspridning under växtperioden = 27 /ha Mångsidigare odling = 24 /ha Extensiv vallproduktion = 55 /ha Odling av fånggrödor = 13 /ha Förutom dessa arealstöd har man kunnat få proteinbidrag 66,60 /ha för odling av oljeväxter och proteingrödor. Socerbetsodlingen har fått ett nationellt arealbaserat stöd på 350 /ha + möjligen ett fraktstöd som baserar sig på mängd och transportavstånd och som är av typen deminimis stöd som har ett tak på 7500 /gård/3år.

10 8 KOSTNADER Utsäde Priset för hemmaproducerat utsäde är produktionsårets pris, som gården fick vid försäljningen, med tillägg för iståndssättning. Iståndssättningstillägget består av: sortering (+2,0 snt/kg), betning (+4-5 snt/kg)och säckning (+2,0 snt/kg) förutsatt att dessa kostnader inte har räknats som tilläggsarbetskostnader, eller att sorterings- och betningsmaskiner inte är med i kapitalkostnader, eller att betningsmedel inte är medräknad som växtskyddskostnad. Priset innehåller 5%:s merkostnad som sorteringsförlusten medför. Manstimmar: Avlönat arbete enligt de verkliga kostnaderna,även sociala avgifter (ca 50 %) Odlarfamiljens arbete 16,50 /timme, varav 14,60 är arbetslön och resten pensions- sociala- och övriga lagstadgade kostnader. Traktorns och skördetröskans driftskostnader: (inklusive bränsle och smörjmedel) Tabellen nere visa det ungefärliga timpriset. På respektive gård räknas timpriset enlig det hur mycket olika maskiner i storleksgruppen används. Traktorer: Skördetröskor: Effekt kw hk/din /timme Arbetsbredd /timme ,69 under 280 cm 5, , cm 7, , cm 9, , cm 10, ,88 över 600 cm 12, , , ,16 Bränslepriset i snitt 0,81 /l och smörjmedel 2,18 /kg Torkning av säd Varmluftstork: kostnader snt/kg enligt följande tabell med beaktande av fukthalten vid skörden. Torkningstiden är i allmänhet ca. 2 timmar/fuktprocent. Torkens volym, m3 Bränsle El Totalt Enhets pris 0,79 e/l 0,1058 e/kwh e/h 7 15 l/h 10 kwh/h 12, l/h 14 kwh/h 16, l/h 16 kwh/h 19, l/h 18 kwh/h 21, l/h 20 kwh/h 24, l/h 24 kwh/h 29, l/h 28 kwh/h 32, l/h 32 kwh/h 36,57

11 9 Terminologi Täckningsbidrag A: Intäkter från själva produktionen + intäkter från stöden - rörliga kostnader. Rörliga kostnader är: utsäde, gödsel, kalk, växtskydd Övriga rörliga kostnader är: traktorarbetets och tröskningens driftskostnader, behandling av skörd, maskinhyror, entreprenadavgifter,frakter, förmedlingsprovisioner, ränta på rörelsekapitalet Täckningsbidrag B: Täckningsbidrag A - arbetskostnader De anställdas arbetskostnader enligt verkliga kostnader Odlarfamiljens arbetskostnad(=lönekrav) inklusive försäkringar, 12,80 /timme. Lönekravet är lika för alla kontrollföreningar! Täckningsbidrag C: TB B - allmänna utgifter (diknings- och vägkostnader, bil och telefonkostnader, medlemsavgifter, arbetskläder, facktidningar m.m.), och fasta kostnader. Fasta kostnader är de årliga kapitalkostnaderna för maskiner och byggnader, d.v.s. avskrivningar, ränte-, underhålls- och försäkringskostnader, skilt för varje maskin och byggnad. De fasta årskostnaderna är indelade i åtta olika grupper: traktorer, bearbetningsmaskiner, stråsädes-, vallodlings-, potatis-, rotfrukts-, och bevattningsmaskiner samt övriga anläggningar. Dessa kostnader har fördelats på de grödor dit resp. maskin- och byggnadsgrupp hör. Vid beräkning av de fasta kostnaderna har använts delvis de verkliga kostnaderna delvis uppskattningar: avskrivning enligt restvärdestabellen; traktorer 11 %, tröskor 12 %, övriga maskiner 15 -> 10 %, vagnar osv. 10 % ränta 5 % av nuvärdet försäkring enligt verkliga kostnader på gården underhåll de verkliga underhållskostnaderna Täckningsbidrag D = nettovinst / nettoförlust: TB C - markränta och arrende samt dikningens kostnader (ränta och avskrivning) Täckdiken 135 /ha. Kostnaderna enligt följande: Dikningskostnad 2800 /ha Avskrivning 40 år 70 /ha(=2800 /ha:40 år) Ränta 5 % 70 /ha(5% x 1400 /ha) Öppna diken 72,50 /ha. Kostnader enligt följande: Dikningskostnad 595 /ha(dikning, förare m.m. 1,19 /m. dikesmellanrum 20m = 500 m/ha) Avskrivning 10 år 60 /ha(595 /ha : 10 år) Ränta 5 % 14,90 /ha(5% x 298 /ha) Täckdikade åkerns värde baserar sig på ett 5 års medeltal från Lantmäterianstaltens statistik över markköp på den fria marknaden(årena )och från det på detta sätt uträknade värde har det gjorts ett 30%:s avdrag.

12 10 Förklaringar till nyckeltalen: PRODUKTIONSKOSTNAD Intäkter Huvudproduktens intäkter Kostnader sammanlagt Alla kostnader sammanlagt - Sidointäkter = Produktionskostnader (huv.prod.) - Stöd = Nettokostnader (huv.prod.) Jordbruksöverskott (nettovinst + värdet av eget arbete + beräknade räntor) Beräknade räntor (ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskinkapitalet + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikningen) Arbetsförtjänst (jorbruksöverskott beräknade räntor) Arbetstimförtjänst (arbetsförtjänst/antalet egna arbetstimmar)

13 11 Nya nyckeltal Jordbruksöverskott, euro - ränta på främmande kapital, euro Företagarinkomst, euro - räntekrav på eget kapital, euro Arbetsförtjänst, euro - företagarfamiljens lönekrav Företagarvinst Arbetstimförtjänst, euro/timme Lönsamhetskoefficient Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Eget kapital Främmande kapital Totalt kapital Självförsörjandegrad, %

14 12 Formler för uträkning Räntekrav-% medeltal = (främmande kapitalets andel-% x främmande kapitalets ränte-%) + ((100%- främmande kapitalets andel-%) x egna kapitalets räntekrav-%) Ränta på rörelsekapitalet = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x rörelsekapitalet = kapitalens räntekrav-% i medeltal x i produktionen bundet rörelsekapital-% x (rörliga kostnadernas alla övriga delar förutom ränta på rörelsekapitalet + egna arbetets kostnad) Ränta på maskiner = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x maskinkapitalets medelvärde Ränta på byggnader = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x bygnadskapitalets medelvärde Ränta på åkern = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på åkrarna Ränta på dikning = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på dikningen Jordbruksöverskott = Nettovinst + ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskiner + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikning + lönekrav på eget arbete Lönekrav på eget arbete = egna arbetets arbetskostnader lönebikostnader Ränta på främmande kapital = ränte-% på främmande kapital x främmande kapital Företagarinkomst = jorbruksöverskott ränta på främmande kapitalet Räntekrav på eget kapital = räntekrav-% x eget kapital Arbetsförtjänst = företagarinkomst räntekrav på eget kapital Arbetstimförtjänst = arbetsförtjänst / antal egna arbetstimmar Lönsamhetskvot eller Lönsamhetskoefficient = företagarinkomst / ( räntekrav på eget kapital + lönekrav på eget arbete) Avkastnings-% på totalkapitalet = 100% x (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital + räntor på främmande kapital) / totalt kapital) Avkastnings-% på eget kapital = 100% (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital) / eget kapial Kapiatal totalt = rörelsekapital + maskinkapital + byggnadskapital + åkerns värde + värdet på dikningen Eget kapital = ( 100% - andelen-% främmande kapital) x totalt kapital Främmande kapital = andelen-% främmande kapital x totalt kapital Självförsörjningsgrad-% = 100% x ( eget kapital/ totalt kapital) Företagarens vinst eller förlust eller Nettovinst eller förlust - Nettovinst räknas ut på givet räntekrav, man särskiljer ej på eget och främmande kapital - Företagarens vinst fås då kapitalet särskiljes mellan eget och främmande

15 13

16 Kalkning lönar sig! Kalka nu! Med nya Aito-produkter lyckas du säkert. GRÖNT MED VITT

17 Spannmålens prisnoteringar i VK 15 Finland Klo :50 Vete /tn Agrimarket Mustio, Turenki, Loimaa, Loviisa Naantali 214 Seinäjoki 208 Avena Naantali, Loviisa 214 Perniö, Seinäjoki, Turenki, Loimaa, Mustio, 210 Koria Kokemäki 210 Fazer Mylly Lahti 216 Kinnusen Mylly Utajärvi 224 Myllyn Paras Hyvinkää 214 Helsingin Mylly Järvenpää Kesko 212 Raisio Raisio Loimaa, Perniö Y-maatalous Loviisa, Naantali, Seinäjoki, Lahti Viking Malt Lahti 215 Eko-vete Fodervete Korn Maltkorn Eko-korn Fazer Mylly Lahti 340 Kinnusen Mylly Utajärvi - Raisio Raisio 360 Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria (rehuvehnä) 280 Agrimarket Rauma, Kokemäki 340 Agrimarket Seinäjoki, Turku, Kotka/Loviisa A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 210 Avena Loviisa, Naantali, Porvoo 205 Kesko 207 Kinnusen Mylly Utajärvi 210 Raisio Kouvola, Raisio Ylivieska 211 Y-maatalous Naantali, Seinäjoki Agrimarket Turku, Seinäjoki Loimaa, Kokemäki, Turenki Altia Koskenkorva 210 A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 205 Avena Loimaa, Naantali, Rauma, Kokemäki 190 Vaasa, Seinäjoki 198 Perniö, Kuopio Kouvola, Turenki,Riihimäki Genencor International Jokioinen 210 Kinnusen Mylly Utajärvi 219 Kesko - Raisio Raisio, Kouvola 195 Ylivieska 210 Y-maatalous Viking Malt Lahti (Elintarvikeohra) 202 Agrimarket Naantali/Turku/Lahti Avena Naantali, Lahti Raisio Naantali, Hämeenlinna Viking Malt Lahti 212 Agrimarket Kokemäki (Rehuohra) 330 Lahti (Mallasohra) 400

18 Havre Grynhavre Eko-havre Råg Eko-råg Bondböna Rybs-Raps Avena Turenki - Kinnusen Mylly Utajärvi 330 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria Raisio 330 (Rehuohra) Raisio (Mallasohra) 400 Viking Malt Lahti (Mallasohra) 415 Agrimarket Kotka, Rauma, Naantali, Vaasa, Oulu Seinäjoki 173 A-Rehu Koskenkorva 180 Varkaus 180 Kuopio, Riihimäki, Turenki, Kirkniemi, Avena Kokemäki Kotka, Porvoo, Naantali, Rauma 185 Vaasa 185 Kesko 184 Kinnusen Mylly Utajärvi, Ylivieska Raisio Raisio, Ylivieska Kouvola 176 Y-maatalous Vaasa, Naantali 185 Rauma 187 Myllyn Paras Hyvinkää 200 Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa - Raisio Nokia, Rauma Agrimarket Rauma, Kokemäki, Kotka 270 Kotka (Rehukaura) 240 Avena Turenki, Seinäjoki, Ylivieska 255 Kesko 265 Kinnusen Mylly Utajärvi (Rehukaura) 260 Raisio Nokia (Suurimokaura) 290 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria 260 (Rehukaura) Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa 270 Avena Koria, Loimaa, Kokemäki, Kuopio, Ylivieska 215 Naantali, Mustio, Seinäjoki, Turenki, Perniö 215 Fazer Mylly Lahti 227 Kinnusen Mylly Utajärvi 232 Raisio Nokia 225 Myllyn Paras Hyvinkää 230 Agrimarket Loimaa, Turenki 218 Y-Maatalous Lahti 224 Fazer Mylly Lahti 410 Kinnusen Mylly Utajärvi 380 Helsingin Mylly Järvenpää 380 Raisio Nokia 380 Agrimarket Kokemäki 385 Agrimarket Turku/Kotka 300 Raisio Raisio, Koria, Ylivieska 290 Avena Kirkkonummi 450 Kokemäki,Loimaa, Koria, Turenki 442 Kirkniemi 442 Seinäjoki 438 Raisio Raisio 437 Kouvola, Kokemäki 430

19

20

21 Broadway får ogräsbekämpningen att gå lätt. Med en besprutning med Broadway bekämpar du de vanligaste ogräsen och på samma gång får du även de gräsartade ogräsen under kontroll. Kvickrot Råglosta Åkerven Ängssvingel Kärrkavle Rajgräs Klubbflen Timotej Flyghavre Behändigt vattenlösligt granulat Två aktiva substanser: det nya pyroxulam och det välkända florasulam Synnerligen goda brukserfarenheter Dassoil -fästmedel tillsätts alltid Registrerat för höstsäd och vårvete Berner Ab, Rådgivningsnummer Läs alltid bruksanvisningen och följ broadway-a4sve.indd

22 VILJATASEARVIO 2012/2013, tilanne (aikaväliltä ) Vehnä Ruis Ohra Kaura Yhteensä tn tn tn tn tn Kokonaistarjonta Alkuvarasto * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Tuotanto Viljelyala (1000 ha) 227,3 20,7 451,2 313, Sato (kg/ha) Tuonti Yhteensä Kokonaiskysyntä Kotimaankäyttö Siemeneksi Rehuksi yhteensä * Teollisuudessa * Maatiloilla Teolliseen käyttöön Ruoaksi * Teollisuudessa * Maatiloilla Energiakäyttö (maatiloilla) Vienti Yhteensä Loppuvarasto varasto Varaston muutos -> * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Viljatasearvio 2012/2013 perustuu; 1) Tuotanto: Tiken satotilasto ) Käyttö ja varastot: Viljatase 2011/2012 -tilasto, Teollisuuden ja kaupan osto-, käyttö- ja varastotilasto, Maatilojen sadonkäyttötilasto 2011/2012 3) Tuonti ja vienti: Arvioita, viljatase 2011/2012 4) Kaikki kohdat: VYR Viljamarkkinatyöryhmän asiantuntija-arviot

23 Hur greppa marknaden? För att slippa chansa måste du kontinuerligt och regelbundet : 1. Läsa terminspriserna 2. Bevaka skördeprognoserna 3. Följa händelserna på marknaden De månatliga förändringarna i prognoserna från en månad till en annan skapar prisförändringarna. Om prognoserna blir positivare ökar sannolikheten för att priserna sjunker. Om spannmålsbalansen blir allt positivare är det orealistiskt att tro att priset kan bli bättre sen. Men: Mycket svårt att förutspå prisriktningen, om priserna går upp eller ned man behöver en pris- eller tidsdriven marknadsplan och en försäljningsstrategi för att hantera prisriskerna som är förknippade med spannmålshandel

24 Verktyg för att genomföra marknadsplanen Produktionskostnad minus stöd, euro/ton Efterkalkyl och förkalkyl Nyckeltal över marknaden Priset, är det historiskt sett högt eller lågt? Basis, är den svag eller stark? Carrying charges (finns det ersättning för ränta och lagring i terminspriset?) Stock use ratio (utvecklingen av slutlager i förhållande till konsumtion) Medelpriset i Finland under året jämfört med det pris man själv erhållit (Tike?) Prognoser Fundamental och teknisk analys!

25 Varför har många av oss en fullständig Växtodlingsplan men en ofullständig Marknadsplan

26 Exempel marknadsplan 600 ton att försälja Gröda Mängd Tidpunkt Modell Höstvete 50 ton Skörd Fastpris Höstvete 200 ton Lager, mars Spekulera Raps 70 ton Skörd Termin Korn 140 ton Lager, jan Fastpris Havre 140 ton Lager, okt Fastpris

27 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Höstvete Gunbo SW Magnifik SW Magnifik

28 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Vårvete Amaretto Amaretto Anniina Demonstrant Epos Kruunu Kruunu KWS Scirocco Marble Marble Marble Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Wanamo Wellamo Wellamo Wellamo Zebra Zebra

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 28.10. 2010 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsutvecklingen sedan kursstarten i juni -10 Efter

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Lönsamhet och resultat

Lönsamhet och resultat Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och

Läs mer

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, 20700 ÅBO Tfn: (02) 481 2400 Telefax: (02) 481 2412 E-post: fhs@fhs.fi Internet: www.fhs.fi telefon Ordförande: Agrolog

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel?

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer.

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer. FÖR UTSÄDE 1 (14) Ankomstdatum Dnr IFYLLS AV SÖKANDEN Är det fråga om ett nytt packeri som inleder verksamheten Tidigare packerinummer fortsättning på en tidigare påbörjad packeriverksamhet 1. KONTAKTUPPGIFTER/ANSVARSPERSONER

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Dags igen för Borgeby

Dags igen för Borgeby Dags igen för Borgeby Av Annika Bergqvist För fjärde året i rad arrangeras Borgeby Fältdagar, den 27 28 juni visas och demonstreras det senaste inom växtodling och maskinteknik. Borgeby Fältdagar på Borgeby

Läs mer

FRÅN JORD TILL BORD. Information om växtodling för grundskolelever

FRÅN JORD TILL BORD. Information om växtodling för grundskolelever FRÅN JORD TILL BORD Information om växtodling för grundskolelever Innehåll Världens nordligaste åkrar finns i Finland...2 Odling av spannmål...4 Skörd av spannmål...6 Annat gott från åkern...7 Olje- och

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013

ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013 ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013 775000-2854 2 (11) Föredragningslista Årsstämma den 12 mars 2014 kl. 18.00. 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande 3. Val av protokollförare 4.

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 25 2014 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK Nyheter 2014 RAGNA Flerradigt stärkelse- och

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo Värdefull information om spannmål Spannmålsinfo 2010 17 Förord 3 Kontraktsvillkor 4-5 Spannmålsinfo 2010 OrtSkorrigeringar 6 Analys & avgifter 7 TORKNINGSSKALA SPANNMÅL 8 TORKNINGSSKALA MALTKORN 9 Prisregleringar

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gröda Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Försäkringsvillkor

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

BROADWAY vinner över gräset

BROADWAY vinner över gräset BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Västankvarn Fältdag 2013

Västankvarn Fältdag 2013 Västankvarn Fältdag 2013 Handelsbanken har verksamhet i 24 länder Sverige (461) Danmark (55) Finland (45) Norge (49) Nederländerna (15) Storbritannien (155) Handelsbankens företagsfilosofi Starkt decentraliserad

Läs mer

I korta drag. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Användning i grödor MI 31 SM 1101

I korta drag. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Användning i grödor MI 31 SM 1101 MI 31 SM 1101 Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010 Användning i grödor Plant protection products in agriculture and horticulture. Use in crops. I korta drag Stora skillnader vid användning

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Vägen mot ett hållbart naturbruk

Vägen mot ett hållbart naturbruk Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Öland En växande teknik

Öland En växande teknik Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder PROTEINHANDBOK LRF RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS Goda affärer med nära protein En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder 1 LRF PROTEINHANDBOK PROTEINHANDBOK LRF Goda affärer med nära protein En

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer