ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING

Transkript

1 ÅBOLANDS SKÖRDEKONTROLLFÖRENING ÅRSBOK NR Sammandrag och jämförelser mellan olika grödor

2 VI KÖPER SPANNMÅL TILL DAGSPRIS! NU ÄR DET TID ATT TECKNA ODLINGSKONTRAKT! Välkommen till Raisioagros nätbutik! I nätbutiken kan du smidigt beställa foder, utsäde för vall, spannmål och oljeväxter, växtskyddsmedel, gödsemedel, andra produktionsinsatser och också Neste Oils bränslen. Butiken är alltid öppen och du hittar den på adressen shop.raisioagro.com

3 1 FÖRORD Bästa läsare! Du har i handen Åbolands Skördekontrollförenings 74:a årsbok. Målet för detta material är att producera information om växtodlingens lönsamhet för föreningens medlemmar i första hand och för övriga grupper inom jordbruket i andra hand. Resultaten är så noggranna som den minsta noggrannheten medger och årsbokens resultatjämförelse baserar sig helt på de uppgifter som uppsamlats av var och en. Årsbok för år 2012 innehåller igen det väsentligaste om resultaten. Materialet har även införts i ProAgrias skiftesdatabank, där materialet kan jämföras med andra föreningar och grupper som producerar tillförlitligt jämförelsematerial. Utformningen av boken och innehållet har utvecklats så att man även kan jämföra enskilda sorter, odlingsmetoder och insatsintensitet samt deras inverkan på resultatet. Skördekontrollföreningarnas roll som en viktig del i rådgivningen kommer att bibehållas eller öka i framtiden eftersom gårdarna blir större och det är allt viktigare för jordbrukarna att ha ett diskussionsforum i vilket man kan byta åsikter samt kunna jämföra gårdens eget resultat med andra inom Föreningen och tio andra föreningar. Som nyhet i enlighet med tiden kan denna årsbok och årsböckerna för 2010 och 2011 läsas och laddas ned från Finska Hushållningssälskapets hemsida under rubriken Pro Odling Intensivrådgivning-skördekontroll! Åbo den 28 mars 2013 Peter Fritzén Peter Fritzén, sekreterare

4 2 M E D L E M S F Ö R T E C K N I N G 2012 NR GÅRD ODLARE ÅKERAREAL 001 SMEDABÖLE RABBE BERGSTRÖM 124, LEMLAX KRISTIAN & CARL-GÖRAN AF HEURLIN 164, BRUSABY AXXELL BRUSABY/ WARÈN-BACKSTRÖM LEILA 163, ATTU MAGNUS ASPELIN 170, KASTKÄRR VESTERGÅRD CAY & OLOF KARLSSON 43, WESTANKÄRR GÅRD ANNE-CAROLINE & MÅRTEN FORSS 219, VIDKULLA VESTERGÅRD TOM NORRBY 77, PÅVALSBY MELLANGÅRD CAY BLOMBERG 176, SJÖLAX PETER JÄGERSKIÖLD 209, GUNDBY DAN LINDROTH 107, NILSBY VESTERGÅRD EGIL SALMINEN 152, LILLGÅRD JOHAN BÖRMAN 131, STUSNÄS MÅRTEN NURMIO 143, SÖDERGÅRD MIKAEL SÖDERHOLM 38, YLÖNKYLÄ MATTI ERJALA 118, HOLMEN KENNETH GINMAN 117, RUGNOLA PETER LINDSTRÖM 76, = 2107,61 HA 2008 = 2131,01 HA 2009 = 2392,38 HA 2010 = 2394,53 HA 2011 = 2415,90 HA 2012 = 2237,88 HA MEDLEMMAR 17 MEDELTAL 20 st, 2006 = 111,72 HA à 19 st, 2007 = 110,93 HA à 19 st, 2008 = 112,15 HA à 21 st, 2009 = 113,92 HA à 21 st, 2010 = 114,03 HA à 20 st, 2011 = 120,80 HA à 17 st, 2012 = 131,64 HA STÖDANDE MEDLEMMAR RAISIO Agro OYJ BERNER AB NORDEA-KIMITOÖN YARA SUOMI OY AGRIMARKET-KIMITO AGRIMARKET-ÅBO K-LANTBRUK-SALO NORDKALK AB SYNGENTA & HILLESÖG BAYER CROPSCIENCE GRENE OY AB SUCROS AB YRITTÄJÄN MAATALOUS AKTIA-KIMITOÖN ANDELSBANKEN RASEBORG-KIMITOÖN PROAGRIA-FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord Medlemsförteckning (bara för medlemmar) Innehållsförteckning - Uppgifter om föreningen, berättelse 3-4 Odlingsåret Prisinstruktioner för år Terminologi Prissättning RESULTAT ODLINGAR 2012 RESULTAT/Växtsammandrag Hela föreningen t9.4 Odlingsareal, skörd och tb och prod.kostnad T9, 1-10 Resultat/Växtslagsvis-sortvis-Hela föreningen t2 Odlingsareal, skörd och intäkter t2, 1-9 Rörliga kostnader t2, Nyckeltal T2, Produktionsinsatser T2, RESULTAT/ Gruppsammandrag-hela växtodlingen T3, 1-4 HEMFÖRLOVADE PRISER T2, 1-4 SORTRESULTAT T12, 1-4 ÅRSSERIE/ om Föreningens resultat grödvis T7, 1-5

6 4 BERÄTTELSE över rf:s verksamhet år Föreningens styrelse: Agrl. Dan Lindroth, Kimito, ordförande Agrl. Peter Jägerskiöld, Kimito Agrl. Magnus Aspelin, Pargas Agrl. Peter Fritzén, FHS sekreterare och kassör utanför styrelsen. Föreningens årsmöte med genomgång av 2011 års gårdsvisa resultat hölls på Wiurila Gård i Salo och som inbjuden värd för mötet var Asmo Saarinen från Berner Oy. I samband med mötet fick vi ta del av Wiurila Gårds historia med en rundtur i gårdens museum. Föreningen hade en sommarträff med fältvandring den 19.6 där man fick ta del i Berners ogräsbekämpningsförsök i höstvete på Gunby Gård och i råg samt bondböna på Sjölax Gård varefter man fick ta del i ett gödslings och växtföljds försök på Ylönkylä Gård med temat växtföljd och kvävefixerande grödor. Intresset för denna typ av aktuella fältbesök med diskussion och information har i allmänhet varit stort varför man har beslutat att fortsätta med denna tradition. Styrelsen sammanträdde en gång före årsmötet. Antal medlemsgårdar var 17 st. Den anslutna åkerarealen var 2237,88 ha. Medelarealen var ca 131,64 ha. Fördelning enligt åkerareal var följande: Under 20 ha 0 st ha 2 st ha 6 st ha 0 st ha 2 st över 150 ha 7 st

7 5 ODLINGSÅRET 2012 Hösten-2011 Merparten av spannmålsskörden kunde bärgas under tjänliga förhållanden men i september började regnen droppa in varför höstsådden för många enbart blev på planeringsbordet men de höstgrödor som blev etablerade lyckades övervintra bra även om senhösten vid sockerbetsupptagnings tider var besvärlig med mycket väta. Höstbroddarna växte sig ganska kraftiga före vintern, som kom först efter nyår. Marken var igen täckt med ett kraftigt snötäcke och så gott som helt utan tjäle ända till april. Höstsädes arealerna har tyvärr flera år och rad minskat och hösten 2011 fick man på 3 gårdar sått ca 47 ha höstvete som övervintrade bra och skördeutfallet varierade från ca 4400 kg/ha till ca 6500 kg/ha och alla gårdars vägda medeltal blev drygt 5200 kg/ha, samt på 10 gårdar ca 79 ha höstråg med en skörd varierande från 1600 kg/ha som eko-odlad och på de konventionella sorterna från ca 3900 kg/ha till ca 7200 kg/ha på hybridsorterna och medelskörden på all råg blev ca 4700 kg/ha. Vårbruket 2012 kom ganska trögt igång efter första Maj, igen efter en vinter med mycket snö och köld men tyvärr så gott som helt utan tjäle. Tydligen verkar det som något vi i framtiden får leva med? Vårbruket startade som sagt ganska trögt efter första-maj med sockerbetssådd som pågick ganska utdraget pga lokala regnskurar och svårt bruk och delvis dåliga struktur efter svåra upptagnings förhållanden. Föregående blöta höst och bristen på tjäle samt lokala regnskurar medförde att vårsådden drog ut på många håll ända till slutet av maj. I början av juni såg broddar och plantbestånd ganska bra ut men sen kom det lokalt ganska mycket regn, vilket allmänt taget var bra för skördebildningen men vissa fält och grödor närmast korn och rybs började lida av för mycket av det goda och återhämtade sig inte riktigt helt varför skörden för dessa grödor inte heller gav något gott resultat. Tyvärr blev oljeväxterna igen en gång skördemässigt en stor besvikelse för många fast priset till en del kompenserade skördebortfallet. Den övervintrade höstsäden, vårvetet och havren kunde bäst utnyttja de regnmängder som under växtperioden hällde ganska varierande ned på olika områden. Skördarna för rybs tog bottennapp med något undantag och blev mellan 310 och upp till nästan 2000 kg/ha och med en medelskörd på ca 870 kg/ha. Rapsen klarade sig däremot igen bättre där medelskörden blev ca kg/ha. Enda positiva med oljeväxterna var prisutvecklingen som räddade resultaten till en del. Den bästa prisnoteringen som också blev hemförlovad var dryga 500 /ton. Merparten av skördearbetena för de vårsådda grödorna kom igång först i september och en del av tröskandet drog ut tom. in i oktober och tyvärr blev en del tom. oskördade. Skördemängderna varierade som vanligt, men allmänt taget var skördarna ganska bra och för en del tom toppnoteringar, förutom för rybsens del där det gick mestadels igen åt pipan. Den stora vinnaren bland vårsådd spannmål var vårvetet som allmänt gav en bra skörd och ett bra pris, skördarna varierade mellan 4300 kg/ha till 5500 kg/ha och de hemförlovade prisen mellan /ton. Skördemognaden och därmed också tröskandet blev utdraget och försenat mest pga. för lite soldagar och inte pga. för lite värme och mycket regn. Den behövliga värmesumman för de flesta grödor var uppnådd redan i augusti men de sena sorterna som på många gårdar var skyddade med

8 6 svampbekämpning mognade ovanligt trögt. Man fick ta skördebeslut även om en del av strået ännu var delvis grönt men axet moget. Man blev tvungen att tröska merparten avgrödorna med betydligt högre fukthalter än man på hela 2000-talet varit van vid, det var inte ovanligt att man måste ta in skörd med närmare 30% fukthalt, varför torknings kostnaderna allmänt var betydligt högre än tidigare också delvis pga. dyr olja. Igen medförde de lokalt mycket stora regnmängderna stora problem med bet-upptagningen som igen drog ut ända till december. Betorna led delvis av syrebrist på en del skiften under hela växtperioden, det här märktes främst på de skiften där man sått betor efter betor och där man packat jorden föregående höst. Det här året visade tydligt att man bör se över markens struktur, dränering och ordna med en bättre växtföljd för samtliga grödor och kanske odla och planera lite långsiktigare! Spannmålsmarknaden började i höstas med goda priser och har hållit i sig förvånansvärt stabila ända till våren då man kunnat skönja en liten nedgång över hela fältet! Marknadspriserna har rört på sig en del under hela marknadsåret men sist och slutligen mindre än man kunde ha förvänta sig. Men igen en påminnelse om att dom största skillnaderna i lönsamhet mellan gårdarna beror igen till stor del på förutom skördenivån också det hemförlovade priset samt kostnadsnivån och där som viktigaste post dom fasta kostnaderna. På basen av analyser av de gångna årens resultat borde var och en satsa mera på analysering, planering på lång sikt och marknadsföring med en klar marknadsföringsplan helst uppgjord nu på förhand före vårbruket! Det är fortfarande aktuellt att det inte är dom stora vinsterna utan dom små förlusterna som är av vikt och på lång sikt! Fördelarna med en väl planerad marknadsföring och uttänkta beslut kan räknas i? och timförtjänsten för det jobbet är maximal. Företagsledning, driftsledning, arbetsledning eller vad man nu vill kalla det kan vi bli bättre på, för det odlingstekniska kunnandet hos medlemmarna är om inte av toppklass så åtminstone på en tillfredställande nivå, men det är inte där som de stora skillnaderna i resultat uppstår utan på en nivå av väl avvägda och rätta beslut, som enbart styrs av den ekonomiska målsättningen. Med andra ord det är värt att se på inköp av förnödenheter, priser och tidpunkter, frakter och kontrakt och möjligen på förhand fasta priser för produktionen. Ingen i gruppen har visat sig vara en börshaj och som är riskbenägen nog att riskera hela sin årsinkomst på ett öppet kort. Ni har nu i handen ett värdefullt instrument eller verktyg som rätt använt skall hjälpa er till bättre och rätta beslut i framtiden! Hösten 2012 blev en igen en blöt historia och tyvärr blev det inte mycket höstsäd sått. Men inget år är sig likt så därför i väntan på ett nytt vårbruk med nya utmaningar önskar jag alla medlemmar ett bra år med goda resultat!

9 7 PRISINSTRUKTIONER FÖR ÅR 2012 Vid beräkning av inkomster och utgifter, används de förverkligade prisena på gårdarna. INTÄKTER När spannmålen prissattes användes prisnoteringar per den sista februari 2013 från VYR i så fall att produkten inte ännu hade sålts. Förmedlings- och fraktkostnader är bokförda som rörliga kostnader. Riktprisen är: Växt snt/kg Råg 25,0/23,0/19,0 utsäde/bröd/"foderråg" Vete 25,0/23,0/22,0 -"- Korn 22,0/21,0/20,0 utsäde/malt/foder Havre 21,0/19,0 utsäde/foder Rybs o. raps 46,0 Ärt 34/30,0/22,0 utsäde/matärt/foderärt Sockerbeta 3,61 100% minimipris För sockerbetor användes det slutgiltiga priset på gården med beaktandet av kvot- och carry over betor, + övriga tillägg och avdrag.(i snitt någonting kring 36 /ton) Rekommendation för höpriset är (0,86 ts/kgà 0,83 fe/kg ts)13 snt/ts kg(=11,2 snt/kg), förtorkat ensliage (0,30 ts/kg à 0,93 fe/kg ts)10 snt/ts(=3,0 snt/kg), bete 10,3 snt/fe. För de övriga grödorna marknadspriset. Övriga intäkter Arealstöden: A-område B-område Gårdsstöd(gamla cap-stödet varierar stort mellan gårdarna pga. tilläggsdelar baserade på odlingshistoria) Grunddelen(utbetald) 235,00 193,00 =modulerade(minskade) summor LFA-stöd 169,89 220,00 Växtodlingsgård LFA-stöd 249,00 299,00 Husdjursgård (LFA-stödet innehåller nationell tilläggsdel) Miljöstödet är räknat enligt följande: - basstöd 93 /ha för växtodlingsgård/ 107 /ha för husdjursgård + tilläggsåtgärd - Tilläggsåtgärder: Förminskad gödsling = 10 /ha Preciserad kvävegödsling = 23 /ha Växttäcke vintertid och Reducerad bearbetning = 11 /ha Växttäcke vintertid (30%) = 30 /ha Effektiverat växttäcke (50%) = 45 /ha Sallgödselspridning under växtperioden = 27 /ha Mångsidigare odling = 24 /ha Extensiv vallproduktion = 55 /ha Odling av fånggrödor = 13 /ha Förutom dessa arealstöd har man kunnat få proteinbidrag 66,60 /ha för odling av oljeväxter och proteingrödor. Socerbetsodlingen har fått ett nationellt arealbaserat stöd på 350 /ha + möjligen ett fraktstöd som baserar sig på mängd och transportavstånd och som är av typen deminimis stöd som har ett tak på 7500 /gård/3år.

10 8 KOSTNADER Utsäde Priset för hemmaproducerat utsäde är produktionsårets pris, som gården fick vid försäljningen, med tillägg för iståndssättning. Iståndssättningstillägget består av: sortering (+2,0 snt/kg), betning (+4-5 snt/kg)och säckning (+2,0 snt/kg) förutsatt att dessa kostnader inte har räknats som tilläggsarbetskostnader, eller att sorterings- och betningsmaskiner inte är med i kapitalkostnader, eller att betningsmedel inte är medräknad som växtskyddskostnad. Priset innehåller 5%:s merkostnad som sorteringsförlusten medför. Manstimmar: Avlönat arbete enligt de verkliga kostnaderna,även sociala avgifter (ca 50 %) Odlarfamiljens arbete 16,50 /timme, varav 14,60 är arbetslön och resten pensions- sociala- och övriga lagstadgade kostnader. Traktorns och skördetröskans driftskostnader: (inklusive bränsle och smörjmedel) Tabellen nere visa det ungefärliga timpriset. På respektive gård räknas timpriset enlig det hur mycket olika maskiner i storleksgruppen används. Traktorer: Skördetröskor: Effekt kw hk/din /timme Arbetsbredd /timme ,69 under 280 cm 5, , cm 7, , cm 9, , cm 10, ,88 över 600 cm 12, , , ,16 Bränslepriset i snitt 0,81 /l och smörjmedel 2,18 /kg Torkning av säd Varmluftstork: kostnader snt/kg enligt följande tabell med beaktande av fukthalten vid skörden. Torkningstiden är i allmänhet ca. 2 timmar/fuktprocent. Torkens volym, m3 Bränsle El Totalt Enhets pris 0,79 e/l 0,1058 e/kwh e/h 7 15 l/h 10 kwh/h 12, l/h 14 kwh/h 16, l/h 16 kwh/h 19, l/h 18 kwh/h 21, l/h 20 kwh/h 24, l/h 24 kwh/h 29, l/h 28 kwh/h 32, l/h 32 kwh/h 36,57

11 9 Terminologi Täckningsbidrag A: Intäkter från själva produktionen + intäkter från stöden - rörliga kostnader. Rörliga kostnader är: utsäde, gödsel, kalk, växtskydd Övriga rörliga kostnader är: traktorarbetets och tröskningens driftskostnader, behandling av skörd, maskinhyror, entreprenadavgifter,frakter, förmedlingsprovisioner, ränta på rörelsekapitalet Täckningsbidrag B: Täckningsbidrag A - arbetskostnader De anställdas arbetskostnader enligt verkliga kostnader Odlarfamiljens arbetskostnad(=lönekrav) inklusive försäkringar, 12,80 /timme. Lönekravet är lika för alla kontrollföreningar! Täckningsbidrag C: TB B - allmänna utgifter (diknings- och vägkostnader, bil och telefonkostnader, medlemsavgifter, arbetskläder, facktidningar m.m.), och fasta kostnader. Fasta kostnader är de årliga kapitalkostnaderna för maskiner och byggnader, d.v.s. avskrivningar, ränte-, underhålls- och försäkringskostnader, skilt för varje maskin och byggnad. De fasta årskostnaderna är indelade i åtta olika grupper: traktorer, bearbetningsmaskiner, stråsädes-, vallodlings-, potatis-, rotfrukts-, och bevattningsmaskiner samt övriga anläggningar. Dessa kostnader har fördelats på de grödor dit resp. maskin- och byggnadsgrupp hör. Vid beräkning av de fasta kostnaderna har använts delvis de verkliga kostnaderna delvis uppskattningar: avskrivning enligt restvärdestabellen; traktorer 11 %, tröskor 12 %, övriga maskiner 15 -> 10 %, vagnar osv. 10 % ränta 5 % av nuvärdet försäkring enligt verkliga kostnader på gården underhåll de verkliga underhållskostnaderna Täckningsbidrag D = nettovinst / nettoförlust: TB C - markränta och arrende samt dikningens kostnader (ränta och avskrivning) Täckdiken 135 /ha. Kostnaderna enligt följande: Dikningskostnad 2800 /ha Avskrivning 40 år 70 /ha(=2800 /ha:40 år) Ränta 5 % 70 /ha(5% x 1400 /ha) Öppna diken 72,50 /ha. Kostnader enligt följande: Dikningskostnad 595 /ha(dikning, förare m.m. 1,19 /m. dikesmellanrum 20m = 500 m/ha) Avskrivning 10 år 60 /ha(595 /ha : 10 år) Ränta 5 % 14,90 /ha(5% x 298 /ha) Täckdikade åkerns värde baserar sig på ett 5 års medeltal från Lantmäterianstaltens statistik över markköp på den fria marknaden(årena )och från det på detta sätt uträknade värde har det gjorts ett 30%:s avdrag.

12 10 Förklaringar till nyckeltalen: PRODUKTIONSKOSTNAD Intäkter Huvudproduktens intäkter Kostnader sammanlagt Alla kostnader sammanlagt - Sidointäkter = Produktionskostnader (huv.prod.) - Stöd = Nettokostnader (huv.prod.) Jordbruksöverskott (nettovinst + värdet av eget arbete + beräknade räntor) Beräknade räntor (ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskinkapitalet + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikningen) Arbetsförtjänst (jorbruksöverskott beräknade räntor) Arbetstimförtjänst (arbetsförtjänst/antalet egna arbetstimmar)

13 11 Nya nyckeltal Jordbruksöverskott, euro - ränta på främmande kapital, euro Företagarinkomst, euro - räntekrav på eget kapital, euro Arbetsförtjänst, euro - företagarfamiljens lönekrav Företagarvinst Arbetstimförtjänst, euro/timme Lönsamhetskoefficient Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Eget kapital Främmande kapital Totalt kapital Självförsörjandegrad, %

14 12 Formler för uträkning Räntekrav-% medeltal = (främmande kapitalets andel-% x främmande kapitalets ränte-%) + ((100%- främmande kapitalets andel-%) x egna kapitalets räntekrav-%) Ränta på rörelsekapitalet = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x rörelsekapitalet = kapitalens räntekrav-% i medeltal x i produktionen bundet rörelsekapital-% x (rörliga kostnadernas alla övriga delar förutom ränta på rörelsekapitalet + egna arbetets kostnad) Ränta på maskiner = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x maskinkapitalets medelvärde Ränta på byggnader = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x bygnadskapitalets medelvärde Ränta på åkern = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på åkrarna Ränta på dikning = räntekrav-% i medeltal på kapitalet x värdet på dikningen Jordbruksöverskott = Nettovinst + ränta på rörelsekapitalet + ränta på maskiner + ränta på byggnader + ränta på åkern + ränta på dikning + lönekrav på eget arbete Lönekrav på eget arbete = egna arbetets arbetskostnader lönebikostnader Ränta på främmande kapital = ränte-% på främmande kapital x främmande kapital Företagarinkomst = jorbruksöverskott ränta på främmande kapitalet Räntekrav på eget kapital = räntekrav-% x eget kapital Arbetsförtjänst = företagarinkomst räntekrav på eget kapital Arbetstimförtjänst = arbetsförtjänst / antal egna arbetstimmar Lönsamhetskvot eller Lönsamhetskoefficient = företagarinkomst / ( räntekrav på eget kapital + lönekrav på eget arbete) Avkastnings-% på totalkapitalet = 100% x (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital + räntor på främmande kapital) / totalt kapital) Avkastnings-% på eget kapital = 100% (( företagarens vinst + räntekrav på eget kapital) / eget kapial Kapiatal totalt = rörelsekapital + maskinkapital + byggnadskapital + åkerns värde + värdet på dikningen Eget kapital = ( 100% - andelen-% främmande kapital) x totalt kapital Främmande kapital = andelen-% främmande kapital x totalt kapital Självförsörjningsgrad-% = 100% x ( eget kapital/ totalt kapital) Företagarens vinst eller förlust eller Nettovinst eller förlust - Nettovinst räknas ut på givet räntekrav, man särskiljer ej på eget och främmande kapital - Företagarens vinst fås då kapitalet särskiljes mellan eget och främmande

15 13

16 Kalkning lönar sig! Kalka nu! Med nya Aito-produkter lyckas du säkert. GRÖNT MED VITT

17 Spannmålens prisnoteringar i VK 15 Finland Klo :50 Vete /tn Agrimarket Mustio, Turenki, Loimaa, Loviisa Naantali 214 Seinäjoki 208 Avena Naantali, Loviisa 214 Perniö, Seinäjoki, Turenki, Loimaa, Mustio, 210 Koria Kokemäki 210 Fazer Mylly Lahti 216 Kinnusen Mylly Utajärvi 224 Myllyn Paras Hyvinkää 214 Helsingin Mylly Järvenpää Kesko 212 Raisio Raisio Loimaa, Perniö Y-maatalous Loviisa, Naantali, Seinäjoki, Lahti Viking Malt Lahti 215 Eko-vete Fodervete Korn Maltkorn Eko-korn Fazer Mylly Lahti 340 Kinnusen Mylly Utajärvi - Raisio Raisio 360 Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria (rehuvehnä) 280 Agrimarket Rauma, Kokemäki 340 Agrimarket Seinäjoki, Turku, Kotka/Loviisa A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 210 Avena Loviisa, Naantali, Porvoo 205 Kesko 207 Kinnusen Mylly Utajärvi 210 Raisio Kouvola, Raisio Ylivieska 211 Y-maatalous Naantali, Seinäjoki Agrimarket Turku, Seinäjoki Loimaa, Kokemäki, Turenki Altia Koskenkorva 210 A-Rehu Koskenkorva, Varkaus 205 Avena Loimaa, Naantali, Rauma, Kokemäki 190 Vaasa, Seinäjoki 198 Perniö, Kuopio Kouvola, Turenki,Riihimäki Genencor International Jokioinen 210 Kinnusen Mylly Utajärvi 219 Kesko - Raisio Raisio, Kouvola 195 Ylivieska 210 Y-maatalous Viking Malt Lahti (Elintarvikeohra) 202 Agrimarket Naantali/Turku/Lahti Avena Naantali, Lahti Raisio Naantali, Hämeenlinna Viking Malt Lahti 212 Agrimarket Kokemäki (Rehuohra) 330 Lahti (Mallasohra) 400

18 Havre Grynhavre Eko-havre Råg Eko-råg Bondböna Rybs-Raps Avena Turenki - Kinnusen Mylly Utajärvi 330 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria Raisio 330 (Rehuohra) Raisio (Mallasohra) 400 Viking Malt Lahti (Mallasohra) 415 Agrimarket Kotka, Rauma, Naantali, Vaasa, Oulu Seinäjoki 173 A-Rehu Koskenkorva 180 Varkaus 180 Kuopio, Riihimäki, Turenki, Kirkniemi, Avena Kokemäki Kotka, Porvoo, Naantali, Rauma 185 Vaasa 185 Kesko 184 Kinnusen Mylly Utajärvi, Ylivieska Raisio Raisio, Ylivieska Kouvola 176 Y-maatalous Vaasa, Naantali 185 Rauma 187 Myllyn Paras Hyvinkää 200 Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa - Raisio Nokia, Rauma Agrimarket Rauma, Kokemäki, Kotka 270 Kotka (Rehukaura) 240 Avena Turenki, Seinäjoki, Ylivieska 255 Kesko 265 Kinnusen Mylly Utajärvi (Rehukaura) 260 Raisio Nokia (Suurimokaura) 290 Ylivieska, Loimaa, Liperi, Kuopio, Koria 260 (Rehukaura) Helsingin Mylly Järvenpää, Vaasa 270 Avena Koria, Loimaa, Kokemäki, Kuopio, Ylivieska 215 Naantali, Mustio, Seinäjoki, Turenki, Perniö 215 Fazer Mylly Lahti 227 Kinnusen Mylly Utajärvi 232 Raisio Nokia 225 Myllyn Paras Hyvinkää 230 Agrimarket Loimaa, Turenki 218 Y-Maatalous Lahti 224 Fazer Mylly Lahti 410 Kinnusen Mylly Utajärvi 380 Helsingin Mylly Järvenpää 380 Raisio Nokia 380 Agrimarket Kokemäki 385 Agrimarket Turku/Kotka 300 Raisio Raisio, Koria, Ylivieska 290 Avena Kirkkonummi 450 Kokemäki,Loimaa, Koria, Turenki 442 Kirkniemi 442 Seinäjoki 438 Raisio Raisio 437 Kouvola, Kokemäki 430

19

20

21 Broadway får ogräsbekämpningen att gå lätt. Med en besprutning med Broadway bekämpar du de vanligaste ogräsen och på samma gång får du även de gräsartade ogräsen under kontroll. Kvickrot Råglosta Åkerven Ängssvingel Kärrkavle Rajgräs Klubbflen Timotej Flyghavre Behändigt vattenlösligt granulat Två aktiva substanser: det nya pyroxulam och det välkända florasulam Synnerligen goda brukserfarenheter Dassoil -fästmedel tillsätts alltid Registrerat för höstsäd och vårvete Berner Ab, Rådgivningsnummer Läs alltid bruksanvisningen och följ broadway-a4sve.indd

22 VILJATASEARVIO 2012/2013, tilanne (aikaväliltä ) Vehnä Ruis Ohra Kaura Yhteensä tn tn tn tn tn Kokonaistarjonta Alkuvarasto * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Tuotanto Viljelyala (1000 ha) 227,3 20,7 451,2 313, Sato (kg/ha) Tuonti Yhteensä Kokonaiskysyntä Kotimaankäyttö Siemeneksi Rehuksi yhteensä * Teollisuudessa * Maatiloilla Teolliseen käyttöön Ruoaksi * Teollisuudessa * Maatiloilla Energiakäyttö (maatiloilla) Vienti Yhteensä Loppuvarasto varasto Varaston muutos -> * Maatilat * teollisuus ja kauppa * Interventio Viljatasearvio 2012/2013 perustuu; 1) Tuotanto: Tiken satotilasto ) Käyttö ja varastot: Viljatase 2011/2012 -tilasto, Teollisuuden ja kaupan osto-, käyttö- ja varastotilasto, Maatilojen sadonkäyttötilasto 2011/2012 3) Tuonti ja vienti: Arvioita, viljatase 2011/2012 4) Kaikki kohdat: VYR Viljamarkkinatyöryhmän asiantuntija-arviot

23 Hur greppa marknaden? För att slippa chansa måste du kontinuerligt och regelbundet : 1. Läsa terminspriserna 2. Bevaka skördeprognoserna 3. Följa händelserna på marknaden De månatliga förändringarna i prognoserna från en månad till en annan skapar prisförändringarna. Om prognoserna blir positivare ökar sannolikheten för att priserna sjunker. Om spannmålsbalansen blir allt positivare är det orealistiskt att tro att priset kan bli bättre sen. Men: Mycket svårt att förutspå prisriktningen, om priserna går upp eller ned man behöver en pris- eller tidsdriven marknadsplan och en försäljningsstrategi för att hantera prisriskerna som är förknippade med spannmålshandel

24 Verktyg för att genomföra marknadsplanen Produktionskostnad minus stöd, euro/ton Efterkalkyl och förkalkyl Nyckeltal över marknaden Priset, är det historiskt sett högt eller lågt? Basis, är den svag eller stark? Carrying charges (finns det ersättning för ränta och lagring i terminspriset?) Stock use ratio (utvecklingen av slutlager i förhållande till konsumtion) Medelpriset i Finland under året jämfört med det pris man själv erhållit (Tike?) Prognoser Fundamental och teknisk analys!

25 Varför har många av oss en fullständig Växtodlingsplan men en ofullständig Marknadsplan

26 Exempel marknadsplan 600 ton att försälja Gröda Mängd Tidpunkt Modell Höstvete 50 ton Skörd Fastpris Höstvete 200 ton Lager, mars Spekulera Raps 70 ton Skörd Termin Korn 140 ton Lager, jan Fastpris Havre 140 ton Lager, okt Fastpris

27 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Höstvete Gunbo SW Magnifik SW Magnifik

28 VÄXTSAMMANDRAG, SORTSPECIFIKATION / 9 Lohkotietopankki T9.4 Klassifikation: Sortrader Sammandrag Skörde Areal Gårdar Andel Skörde Skörde Stöd intäkter Rörliga kostnader TB A Arbets TB B Kostnader kostnad Maskin Byggnad Allmänna TB C Åker Netto kostnader vinst Produktion kostnad Gård Sort ha st % Kg / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / ha / tn Vårvete Amaretto Amaretto Anniina Demonstrant Epos Kruunu Kruunu KWS Scirocco Marble Marble Marble Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Quarna Wanamo Wellamo Wellamo Wellamo Zebra Zebra