Olika typer av Emittenter: Växande företag: behöver lån för att komma igång Yngre hushåll: studenter Länder under utveckling: T.ex. Grekland.

Transkript

1 Instuderingsfrågor finans 1. Förklara typerna av finansiella aktörer: Emittenter(har underskott: behöver låna) och placerare(har överskott, vill spara). Olika typer av placerare: AP fonder Försäkringsbolag Personer som vill spara Mogna företag Rika länder: Överskottsmål: staten skall ha ett finansiellt överskott genom en konjunkturcykel. Olika typer av Emittenter: Växande företag: behöver lån för att komma igång Yngre hushåll: studenter Länder under utveckling: T.ex. Grekland. 2. Det finansiella systemet hur ska placerare och emittenter mötas? 1. Direkt över den finansiella marknaden. När Volvo behöver pengar för man en nyemission. 2. Indirekt via finansiella företag(både den finansiella marknaden och de finansiella företagen). När Volvo behöver pengar går de till en finansiella intermediär. 3. Det finansiella systemets uppgifter: Tidsomvandling: koordinera flukterande inkomster och utgifterna. Skjuta sin köpkraft framåt eller bakåt i tiden. Skulderna kan krävas att lösas in med kort varsel samtidigt som tillgångarna inte kan avyttras i motsvarande grad. Alltså är tidsomvandling när kort inlåning(skulder) omvandlas till lång utlåning(tillgångar) med hjälp av banker. Riskspridning: fördela framtida ekonomiska överskott mellan aktörer vid olika tänkbara tillstånd. Betalfunktion förse marknaden med likviditet. 4. Den finansiella marknaden är en: Marknad för risk: man prissätter risk genom marknadens förväntningar. Marknad för övervakning: marknaden övervakar så att företag sköter sig: läser årsredovisningar, samt reagerar mot rapporter och skandaler kring företaget. Marknad för kredit: Sätt att skjuta betalningsströmmar fram och tillbaka. 5. Vilka är de finansiella företagen? Kreditföretagen: Banker, kreditmarknadsföretag(bolåneinstitut, finansbolag) som lånar ut kapital. Placerare: Tar emot pengar och placerar kapital i olika tillgångar: försäkringsbolag, fondbolag, AP fonder, m.m. Värdepappersinstitut: investeringsföretag.

2 6. Förklara placerarnas verksamhet mer noggrant: Bostadsinstitutens(bolåneinstitutets): De har ingen inlåning utan finansierar sina utlåningar genom att emittera obligationer eller certifikat. Försäkringsbolag: Har skulder i form av löften där man lovar att betala en summa till sina kunder om något inträffar. Volatil tillgångssida: Som består i aktier. Långa åtaganden: typ om 20 år men myndigheterna säger att de måste uppfylla sina åtaganden varje dag. Problemet med försäkringsbolag beror i att man gör 30 åriga åtaganden på skuldsidan men svårt att köpa obligationer m.m. med en löptid på 30 år, därför är det svårt att göra matchningen V = B + E. Fondbolag: Skulder är det kapital som kunderna väljer att lägga in och tillgångar är de aktier m.m. som man köper med hjälp av det kapital. Inga risker eftersom kunderna bär hela risken själv. 7. De 3 Separationsteoremen 1. Fischers teorem 1930 Konsumenternas preferenser kan separeras från företagens investeringsbeslut via en väl fungerande kapitalmarknad. 2. Miller modigliani Företagens investeringsbeslut kan separeras från deras finansieringsbeslut. Investeringsbeslutet gäller kakans storlek. Finansieringsbeslutet gäller kakans delning. 3. Tobin: Valet av risktillgångar kan separeras från valet av total portfölj. 8. Varför är tid viktigt? Varför vill man hellre ha pengar idag än imorgon? i. Du kan tjäna ränta på att lägga in pengarna idag. ii. Pengar idag mindre riskabla än löfte om pengar i framtiden iii. Pengar är mindre värda imorgon tack vare inflation 9. Sambandet mellan framtida värde och nuvärde: FV(n) = PV(1+r)ⁿ PV = FV(1)/(1+r) 10. Förklara effektiv ränta: Här omvandlas en ränta som anges på årsbasis men som tas ut under kortare perioder (månad) till en motsvarande årsränta som bara tas ut en gång per år. Antag 18 procent ränta som tas ut månatligen. ð Månadsränta =(18/12)= 1,5% ð Belopp efter ett år = (1+0,015) ⁿ = 1,196 där n=12 Effektiv ränta i generella termer: EFF = [1+(SIMP/n)] ⁿ - 1 Där SIMP är SIMPLE ränta eller den årsräntan som tas ut månadsvis. 11. ANNUITET = en lika ström (över tiden) av betalningar Hur prissätts de? Vad är värdet av en 3 årig annuitet med en betalning på 1000 kr och en ränta på 5 %? Panuitet = 1000(1/0,05 1/0,05(1+0,05) 3 ). 12. Nollkupongare: PV(nollkupongare)= N/(1+r) ⁿ

3 Där N är lösenpriset efter n år. Ex. Hur mycket kostar en tioårig nollkupongare där det nominella värdet är en miljon och en ränta på 3%? /(1+0,03) 10 = Kupongobligation: P (kupongobligation) = summan av annuitet och en nollkupongare. Prissätta en termin: F = (1+rf + w) * S0 - D sätt att minska risken: 1. Diversifiering: sprida riskerna över många tillgångar 2. Försäkring: Ett säkert kassaflöde byts mot en säkerhet till en viss premie. 3. Hedging: Ger upp möjligheten till goda utfall för att undvika en för stor nedsiderisk. Perfekt Hedging = en tillgång med samma riskprofil fast omvänt köps och på så sätt utsläcker de båda tillgångarna varandras risker. Ex. Futures/forwards kontrakt. Realränteobligationer à hedgar bort risken mot inflation om det är hög inflation i samhället för att inte inflationen skall äta upp investerarnas avkastning. 15. Fundamental analys vs teknisk analys Fundamental analys jakt efter ej prissatt information Teknisk analys jakt efter historiska mönster och samband med siffervariabler. 16. Separationsteoremet (Two Fund Separation) Portföljvalet kan delas i två distinkta steg. Steg 1. Välj den optimala kombinationen av alla risktillgångar(n) Steg 2. bestäm hur den skall kombineras med den riskfri tillgången(1). Detta avgörs av individens riskaversion. Uppgift är alltså att bestämma utseende på den optimala portföljen bestående av n + 1 tillgångar. Ex. om alla har samma förväntningar(samt inga transaktionskostnader/skatter) så innebär det att alla håller samma riskportfölj. P* = marknadsportfölj. 17. CML, SML CML = samband mellan portföljers avkastning på risk. SML = samband mellan enskilda tillgångars avkastning på risk. Icke diversifierbar risk. 18. Anomalier = avvikelse 19. Marknadseffektivitet = En marknad är effektiv om priset, vid varje givet tidpunkt, speglar all tillgänglig information. En händelse skall alltså slå igenom på priset direkt när marknaden får reda på det. Allt det vi vet tror och hoppas skall avspeglas i priset, hur väl det avspeglas beror på hur effektiv marknaden är. 20. Vad menas med all tillgänglig information? Historisk information à det som har hänt en gång tidigare Offentlig information à Information som alla kan ta del av, t.ex. tidningar. Insiderinformation à information som bara ett litet antal personer kan ta del av. 21. Informationstypen refererar till tre slags effektivitet:

4 Svag effektivitet à priset avspeglar historisk information. Prisrörelserna är helt slumpmässiga à priset följer en random walk. Om marknaden är svag effektiv så finns det inget att hämta på teknisk analys, alltså hämta fakta från historien eftersom marknaden är svag effektiv så har den redan tagit hänsyn till historisk information. Halvstark effektivitet à priset avspeglar all tillgänglig publik information. Att läsa publik information lönar sig inte heller. När du nåtts av nyheten har den redan inkorporerats i priset. Momentan anpassning(det går på nanosekunden). Stark effektivitet à priset avspeglar även insiderinformation. Tjänar insiders mer pengar än andra? Det kan man göra men insider handel är dyrt, det är nämligen olagligt om VD:n går in och köper 20 % av aktierna innan publicering av ny information. Det finns tusen vägar att dölja sina förehavanden vilket måste ske ty det är förbjudet för insiders att handla med denna informationà alltså kan marknaden inte vara starkt effektiv. 22. Anomalier Avvikelser från effektivitetstesen Det går att tjäna abnormal returs(avkastning som överstiger den riskjusterade avkastningen som ges av SML) på vissa slags händelser som: Småföretagseffekten: Småföretag är mera riskabla än stora företag. Ger en högre riskjusterad avkastning än en investering i stora bolag. Små företags aktier är mindre likvida tack vare mindre handel. Januarieffekten: En investering i januari ger en högre avkastning än en investering under vilken annan månad som helst. Förklaring: många investerare säljer i december men köper tillbaka i januari. Veckodagseffekten: Man tycker man kan ha en bättre avkastning på fredagar än måndagar. Förklaring: psykologiskt samt att fredag representerar 3 dagar. P/E effekten: Price/earnings: investerar i företag som ger stora utdelning. 23. Men om dessa effekter existerar varför då inte tillämpa dem och tjäna mera pengar? - Transaktionskostnader - Det finns en tendens att forskarvärdet endast väljer att publicera det som stöder en viss tes, men man ska kolla på det som hamnar i papperskorgen. - Effekterna är idag kända och till största delen redan uttömda - Överavkastningen kan förklaras av icke inkluderade risker: likviditet, konkurs etc. 24. Förklara terminer Terminsmarknad: köp idag till ett visst bestämt pris men leverera och betala vid en given punkt i framtiden. Ex. beställer en lärobok. Spotmarknad: köp idag, leverans idag, betalning idag. Ex. går ner och köper jordgubbar direkt. Terminer innebär en skyldighet att betala och ta emot varan. Motparten har en

5 skyldighet att leverera varan och ta emot betalning. Jämför med optioner där man kan välja om man vill använda sig av rätten att köpa något till ett visst pris eller inte. 25. Vad är skillnaden mellan lång och kort position? Lång position = den positionen den part har som ska betala och ta emot varan. (Vi som ska köpa boken). Kort position = den andre partens position = den som ska leverera varan och ta betalt för den. (studentlitteraturbokhandeln). 26. Skillnaden mellan futures och forwards: Futures är ett standardiserat instrument, värdet debiteras, krediteras löpande, kan säljas och köpas under löptiden, varan levereras inte vid lösentidpunkten, säkerheter krävs. Forwards: icke standardiserat instrument, har ingen andrahandsmarknad, båda parter bär varandras risker(bokhandlaren har en risk att jag inte köper boken när den väl kommit, jag bär en risk att boken aldrig kommer), varan levereras vid lösentidpunkten. 27. Vad är skillnaden mellan en termin och en option? Innehavaren av en termin har en skyldighet att köpa/sälja beroende på vilken position som tagits. Innehavaren av en option har en rättighet men ingen skyldighet att köpa/sälja beroende på vilken position som tagits. För denna rättighet är investeraren beredd att betala en viss premie. 28. American options: De kan lösas ut när som helst fram till lösen European options: man får inte rätt till den underliggande tillgången förrän lösentidpunkten(kan köpa och sälja guldoptioner men får inte tillgång till guldet förräns lösentid). Call option: Köp option: Ger innehavaren rätt att köpa den underliggande tillgången till det förutbestämda priset vid en viss tidpunkt Put option: Sälj option: Ger innehavaren rätt att sälja den underliggande tilllgången till det förutbestämda priset vid en viss tidpunkt. In the money: optionen har ett värde(lösenpriset lägre än spotpriset för en köpoption) och högre för en säljoption. Out of the money: Optionen har inget pris, den kommer inte att utnyttjas. At the money: Varken in eller out: Lösenpriset = spotpriset. Pay- off diagram: kassaflödet vid lösen(värdet vid lösen) 29. Vad är Put call parity? N = perioder fram till lösen R = periodräntan Put call parity Gäller endast europeiska optioner Måste skrivas på samma underliggande tillgång med samma löptid och samma lösenpris.

6 S = rådande spotpris P = priset på en säljoption för lösen vid tidpunkten T C = priset på köpoptionen för lösen vid tidpunkten T. Hur kan Put- call parity användas? 1. För att finna värdet på en säljoption om det saknas samtidigt som priset på en köpoption är etablerat. Sålunda är: P = C S + [X/1+r) n ] och analogt om det är priset på köpoptionen som skall härledas. Vilket betyder att köpa en säljoption är samma sak som att man köper en köpoption, blanka en aktie och köpa en obligation. 2. Syntetiska optioner kan skapas när sådana inte finns på marknaden: 3. Genom att kombinera en kort position i en aktie(blanka), en lång position i en nollkupongare och en lång position i en köpoption kan en säljoption skapas. 30. Förklara intrinsic value och tidsvärde. Intrinsic value: Värdet på optionen om den utnyttjas nu innan tidpunkt för lösen. Tidsvärde: optionens pris om den hålls till lösen. Tidsvärdet är alltid större än noll även om optionen är out of the money eftersom man hoppas att något kommer att hända innan time maturity. Totalt värde = tidsvärde och intrinsic value. 31. Hur ska man få ett värde på optionen innan man står vid lösentidpunkten? Ges av Black & Scholes formel: Ger ett exakt utryck för priset på en option. Call(köp) Put(sälj) S X T σ r Bygger på: Ett arbitragetänkande Att priset följer en normalfördelning(hyfsad approximation) è Den enda parametern som behöver uppskattas är volatiliteten, men hur ska den skattas? Man tittar historiskt, om den tidigare legat på runt 25% så gissar man på att den i framtiden också i genomsnitt kommer att ligga på 25%. 32. Företagsobligationer Def. Corporate Bond en obligation med risk. Emitterade av riskabla länder eller av företag. Företag, bostadsinstitut och banker finansierar sin verksamhet genom att emittera sådana företagsobligationer. Risken mäts genom kredit spread = räntan på företagsobligationen räntan på risk fri obligation. Risken är risken för default(inställd betalning, konkurs).

7 Normalfördelning går ej att använda. PD = probability of default(konkursrisk) RR = Recovery rate(så mycket man får tillbaka vid konkurs) EL = Expected loss EL = (1- RR) * PD Kreditspread = r(företagsobligation) r(riskfri obligation) = EL 33. Ratinginstitut Gör en bedömning på säkerhetsnivån när någon skall emittera obligationer och för att beräkna vilken risk det skall finnas med denna. Problem: hur skall deras information göras trovärdig? Måste locka till sig kunder samtidigt som man inte får fjäska för någon och ge ett orättvist betyg bara för att man får betalt. Hur skall de kunna ta betalt för sina tjänster? Så fort du gjort bedömningen så är informationen känd, får endast betalt första gången, då krävs det en extremt hög betalning första gången. Kreditspread = f(ratingen) Investment grade och non investment grade(över eller under BBB). 34. Kreditderivat Credit Default Swap = byta ett osäkert kassaflöde mot ett säkert. Den underliggande tillgången = en konkursrelaterad händelse ð Kreditderivat = en slags försäkring på att det blir konkurs! CDS = credit default swap: Innehavaren av en CDS får full utdelning vid konkurs, utställaren får kompensera innehavaren fullt ut. CDS spread = den premie innehavaren av en CDS får betala. 35. Vad är MM1? MM1: i en teoretisk värld så spelar mixen mellan lån och equity(alltså företagets kapitalstruktur) ingen roll för företagets värde. Detta grundar sig på 3 viktiga antaganden: inga transaktionskostnader, inga skatter och ingen asymmetrisk information. Det sammanlagda värdet på ett företag bestäms av den avkastning och risk som företagets samlade tillgångar genererar och inte av hur tillgångarna finansierats. Skuldsidan är bara intressant när det gäller hur vinsten skall fördelas mellan de olika intressenterna. Varför: aktieägaren kan själv genom egna dispositioner öka eller minska risken(köpa ett obelånat företag med lån, vs köpa ett högbelånat företag med bara eget kapital). Förklaring: ägarna kan förstärka/försvaga det som företaget gör i och med man väljer att finansiera sina aktieköp. Ett högbelånat företag är förknippat med högre risk men ger också högre avkastning. Hur ser det ut i verkligheten? Andra risker: Hög skuldsättning à högre risk för konkurs. Konkurser är kostsamma(kapitalförstöring).

8 Hög skuldsättning ökar osäkerheten för konsumenterna(jfr bilar) och för leverantörerna och för de anställda à de kräver en riskkompensation. För lite skuldsättning gör ledningen lat konkursrisken är ju noll, de behöver inte känna flåset av långivarna i nacken, ingen risk att bli avskedad. Finns en risk att företaget blir ineffektivt. Lånekostnader är avdragsgill à lån billigare än eget kapital. Detta innebär att främmande skulder är billigare för företaget, ökar incitament för företagen att låna. 36. Vad är MM2? Vinster kan återinvesteras, delas ut till ägarna eller användas för att återköpa aktier. Enligt MM2 så spelar det ingen roll vad man gör med utdelningen, företaget kan ändå inte påverka värdet på företaget genom en viss utdelningspolitik, detta är eftersom varje aktieägare kan själv sköta sin egen utdelningspolitik genom att sälja och köpa mer aktier. För liten utdelning: sälj aktier för att skapa cash flow. För stor utdelning: använd dessa för att köpa fler aktier. I verkligheten så betyder utdelningspolitiken mycket dock. Lättare att finansiera framtida investeringar om den skulle bli tvärstopp i bankerna så kan man välja att inte dela ut så mycket. Dock finns en signaleringsrisk: minskade utdelningar signalerar att företaget är kasst vilket kan skapa negativa förväntningar. Investerare föredrar starka utdelningar framför starkt fluktuerande. 37. Vad är B värdet för något? Den enskilda tillgångens marknadsrisk.