Aktiv Landsbygd. SAM 2012 Slutspurt Svärtaåprojektet Möjligheternas landsbygd INFORMATION TILL LANTBRUK OCH LANDSBYGD. Nummer 1 mars 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiv Landsbygd. SAM 2012 Slutspurt Svärtaåprojektet Möjligheternas landsbygd INFORMATION TILL LANTBRUK OCH LANDSBYGD. Nummer 1 mars 2012"

Transkript

1 Aktiv Landsbygd Nummer 1 mars 2012 SAM 2012 Slutspurt Svärtaåprojektet Möjligheternas landsbygd INFORMATION TILL LANTBRUK OCH LANDSBYGD 2012 Aktiv Landsbygd nr 1 1

2 INNEHÅLL LEDARE Att tänka på när du anmäler blockändring och helt nya block Ledare Att tänka på när du anmäler blockändring och helt nya block SAM Internet 99 % Sanktioner inom jordbrukarstöden SAM-ansökan 2012 Bidra till ett rikare odlingslandskap Rovdjursavvisande stängsel Sköt om dina får Märk, journalför och rapportera dina får Byte av ventilationssystem är förprövningspliktigt Riskklassificering av livsmedelsföretag Nedgrävning av häst Möjligheternas landsbygd Krav på kalvningsboxar i alla besättnigar Södermanland ett av Sveriges tre främsta matlän! Fiskeområde Kustlinjen Värna, vårda och visa Södermanlands skyddade natur Energi och klimat nya utmaningar Personalnytt Kurser och aktiviteter Telefonlista Nu ökar vi takten 2012 avslutas Svärtaåprojektet är bondens år! Landsbygdsminister Eskil Erlandsson reser under våren ut i vårt avlånga land för att möta djurbönder i sin hemmiljö. År 2012 är det nämligen Bondens år och primärproducenterna är prioriterade. Detta i regeringens satsning på Sverige - det nya matlandet där primärproduktionen är ett av fem fokusområden. Och självklart är det så att utan duktiga lantbrukare som producerar fina råvaror så faller hela konceptet med matlandet Sverige. Att öka livsmedelsproduktionen är också ett av målen för att skapa jobb och tillväxt på landbygden. Matstrategi på gång I Södermanland pågår ett långsiktigt arbete med att synliggöra och utveckla den sörmländska maten. Länsstyrelsen tillsammans med matlandetambassadören och flera aktörer inom området från producent till kock - har arbetat fram en preliminär matstrategi för länet. Den utgår från de samlade synpunkter som framkom på ett seminarium under 2011 där målbilder och behov för en hållbar matutveckling diskuterades. Strategin ska vara ett hjälpmedel för att få en gemensam riktning för de satsningar som behöver göras för att nå målsättningen om att Södermanland ska bli ett av tre ledande matlän i Sverige. Läs mer om strategin på annan plats i denna tidning. Mjölkprojekt startar När vi är inne och pratar om djurbönder och primärproducenter är det mycket glädjande att det nu startar ett mjölkprojekt i Södermanland. Syftet är att stärka och utveckla mjölkföretagen i länet. Antalet mjölkföretag i Södermanland har halverats på 10 år och den utvecklingen finns det all anledning att bromsa. Helst tvärnita om det går. Varje djurgård är viktig med alla de mervärden det skapar för en hållbar och levande landsbygd. Jag tänker naturligtvis på arbetstillfällen och öppna landskap men också på en säker livsmedelsproduktion. Exempel på mark som inte godkändes vid fältbesök eftersom fodervärdet inte var tillräckligt bra. När du anmäler en blockändring eller tar med ett nytt jordbruksblock, så kallat 00-block, i din SAM-ansökan kontrollerar vi det alltid. Ibland kan en ändring göras direkt i kartprogrammet men oftast krävs ett fältbesök. Vid anmälan av 00-block kommer vi alltid ut på ett fältbesök. Det första vi kontrollerar är om det är jordbruksmark. Åkermark ska vara lämplig att plöja och när det gäller betesmark så ska det finnas tillräckligt med fodervärde, det vill säga gräs och örter. När man röjer fram ny betesmark kan det dröja ganska länge innan det blir ett bra fodervärde beroende på vad som växt där innan. Betesmark ska också uppfylla reglerna för träd och buskar. För det andra ska den nya jordbruksmarken mätas in och det gör vi med hjälp av nya flygfoton och GPS. Om det visar sig att ändringen eller 00-blocket inte blir godkänt kommer den areal du angett på ändringen/00- blocket att hanteras i administrativ kontroll. I en administrativ kontroll jämförs din ansökta areal med den fastställda arealen i blockdatabasen. Om arealavvikelsen är större än 3 procent av din totala fastställda areal eller 2 ha får du sanktion. Är arealavvikelsen större än 20 procent får du totalsanktion och inga pengar betalas ut i det aktuella stödet. Läs mer om sanktioner nedan. Ewa Rydmark Foto: Ewa Rydmark SAM Internet 99 procent Det verkar som att informationen om att alla ansökningar ska vara elektroniska framöver har gått fram i informationsbruset. Under årens lopp har jag skrivit ett antal artiklar om SAM Internet och i år är det roligare än någonsin. Till dags datum när jag skriver denna artikel till tidningen har det endast kommit in elva stycken begäran om pappersansökan för Målet för detta år är att vi ökar andelen SAM Internet ansökningar till minst 99 procent. Efter det får vi ha som mål att få alla att går över till e-legitimation så att ni och vi slipper försäkranssidorna. Vi hjälper dig om du vill Under februari och mars har vi hållit gratis kurser i SAM Internet tillsammans med de andra Mälarlänen. Har du missat utbildningstillfällena och känner att du vill ha hjälp med din ansökan, ring vår ärendetelefon Utanför kontorstid kan du även få hjälp på jourtelefonen för SAM Internet Kommande nummer: Nr 2 maj 2012, Nr 3 oktober 2012, Nr 4 december 2012 Redaktion Åsa Kuhlau Helena Ohlson Lillemor Torstensdotter Monika Pettersson (tjänstledig) Robert Sandberg (tjänstledig) E-post Telefon Layout & Tryck DanagårdLiTHO Omslagsbild Monika Gustafsson Mjölkinvägningen i länet har minskat under flera år enligt statistik från Svensk Mjölk. Under 2011 minskade invägningen med 1,7 procent vilket dock är bättre än året dessförinnan då minskningen var mer än tre procent. Framtidstro inom näringen finns dock och trots allt har Länsstyrelsen haft ett stort antal lantbrukare som sökt stöd för investeringar i mjölkstall under senare år. Det finns alltså hopp för framtiden att det i Södermanland även fortsättningsvis kommer att finnas konkurrenskraftiga och stabila mjölkföretag. Vad vore landsbygden utan mjölkföretag? Kanske lite som en fågel utan vingar eller som en kropp utan lungor. Och visst vill de flesta av oss dricka mjölk från svenska kor och se betande djur i hagarna? Mot våren Så är det då dags att plocka fram harvar och såmaskiner ur lidren för att bruka den vilande jorden för årets produktion. Nu längtar jag efter vårkornets ljusgröna färg, rapsfältens illgula blommor och sädesärlornas återkomst. Lycka till med årets vårbruk! Nyköping den 29 februari 2012 Ulrika Lundberg Lantbruksdirektör Sanktioner inom jordbrukarstöden Hur ansökta uppgifter kontrolleras av Länsstyrelsen kan vara bra att känna till för dig som söker stöd. Ansökningar inom arealstöden kontrolleras varje år mot uppgifterna i blockdatabasen i en så kallad administrativ kontroll. Om den ansökta arealen är större än blockarealen sker utbetalningen på den konstaterade blockarealen. Om avvikelsen är mer än 2 ha eller 3 procent av den totala konstaterade arealen görs också ett sanktionsavdrag på utbetalningen. Avvikelser på mellan 3 och 20 procent leder till en sanktion som motsvarar dubbla arealavvikelsen. För avvikelser på över 20 procent sanktioneras hela ansökan inom odlingsgruppen (en odlingsgrupp är mark som har samma ersättningsnivå inom miljöersättningarna) och ingen utbetalning sker. I vissa fall kan också kommande års utbetalningar påverkas av sanktionen. Sanktionsreglerna gäller både för gårdsstödet och för miljöersättningarna. Om brukaren rimligen inte kunde ha insett att den ansökta arealen var fel görs ingen sanktion. Exempel: Brukare 1 har ansökt om 10 ha. Vid en administrativ kontroll konstateras 9,7 ha. Avvikelsen är 3,1 procent av den konstaterade arealen (0,3/9,7 = 0,031) och en sanktion motsvarande den dubbla avvikelsen görs på utbetalningen. Utbetalning kommer att ske för 9,1 ha (9,7-0,6 = 9,1 ha). Brukare 2 har ansökt om 10 ha. Vid en administrativ kontroll konstateras 8 ha. Avvikelsen är 25 procent (2/8 = 0,25) av den konstaterade arealen och leder till totalsanktion på utbetalningen. Ingen utbetalning sker för brukarens 8 ha. Ulrika Roos Vill du att någon annan ska göra ansökan åt dig? Om du vill att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. För att konsulten ska kunna göra ansökan åt dig måste du ge konsulten fullmakt. Det gör du via Mina sidor som du hittar på www. jordbruksverket.se/minasidor. För att kunna använda Mina sidor krävs e-legitimation. Du kan också göra det med hjälp av blanketten Fullmakt e-tjänster. Du kan ge konsulten fullmakt inför nästa år redan nu. Här hittar du SAM Internet Du hittar SAM Internet på Petter Steen 2 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 3

3 SAM-ansökan 2012 I år gäller nya regler för gödselspridning längs vattendrag. Sista datum för SAM-ansökan närmar sig. Här kan du läsa om några viktiga nyheter och få tips och råd för din ansökan. Utförligare information får du på Du är också välkommen att ringa oss på Länsstyrelsen. Nyheter Handjursbidraget har försvunnit. Du som har bidrag för djur som har slaktats under perioden 1 oktober 2009 till 31 december 2011 får mer pengar i gårdsstöd istället. Pengarna fördelas på de stödrätter som du äger den 29 mars Pengarna kallas för tilläggsbelopp. För att få tilläggsbeloppet måste du skicka in en SAM-ansökan i år och uppfylla reglerna för stödet. Du som har hyrt ut dina stödrätter och inte söker gårdsstöd i SAM-ansökan 2012 måste ansöka om tilläggsbeloppet. Det gör du på blanketten Ansökan om tilläggsbelopp för handjursbidrag. Du kan föra över tilläggsbeloppet till någon annan. Det gör du på blanketten Flytt eller överföring av tilläggsbelopp. Blanketter hittar du på Jordbruksverkets webbplats. Där kan du också läsa mer om handdjursbidraget. Eller så kan du ringa Jordbruksverkets kundtjänst på telefon Nya tvärvillkor Tvärvillkor är de regler som du som lantbrukare måste följa för att inte riskera avdrag på stöden. I år har det tillkommit två nya tvärvillkor. Längs med åar, bäckar och sjöar får du inte sprida gödsel på de två meter av åkern som ligger närmast vattnet. Det här kalllas för gödslingsfri zon. Den här regeln har tidigare gällt i södra Sverige. Nu gäller regeln i hela landet. När du använder växtskyddsmedel måste du numera följa alla villkor som står på förpackningen. Förändringen innebär att tvärvillkoret har blivit mer omfattande än tidigare. Nytt för miljöersättningar w Om du tackade nej till att förlänga ett åtagande som gick ut 2011 kan du inte söka nytt åtagande inom samma miljöersättning år w Nya åtaganden för miljöersättningarna miljöskyddsåtgärder och skyddszoner kan inte sökas från och med i år. Foto: Stina Jaensson. w Eko-stödet: Om du har grisar eller fjäderfä måste du ha helt ekologiskt foder för att få miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. w Skyddszoner: Om du ska spruta med sådana växtskyddsmedel där det står på etiketten att du måste ha en skyddszon behöver du i vissa fall dra tillbaka din ansökan om miljöersättning för skyddszoner. Förlängningar av åtaganden Om du har ett åtagande som går ut 2012 så måste du i årets SAM-ansökan ta ställning till om du vill förlänga åtagandet till och med år Om du inte förlänger åtagandet kan du inte söka nytt åtagande Grundregeln är att all areal i åtagandet ska förlängas, du kan alltså inte ta bort areal från förlängningen. Undantag kan göras om minst 50 procent av arealen finns kvar i åtagandet och minskningen beror på uppsagt arrende, försäljning eller ändrad markanvändning. Om du skulle ångra ditt ställningstagande så är det möjligt fram till årsskiftet. Åtagande för miljöskyddsåtgärder kan inte förlängas. Välj om du vill ha rörlig eller fast ersättning för vissa miljöersättningar Om du har ett åtagande inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar eller för minskat kväveläckage kan du i år välja mellan rörlig och fast ersättning. Om du år 2010 valde rörlig ersättning så kan du inte välja det igen. Den fasta ersättningen är den nivå som gällde när du gick in i åtagandet. Den rörliga ersättningen kommer att räknas om 2014 och kan då bli både större och mindre än idag. Tips Jordbruksverket har flera bra tjänster för dig som söker stöd. Tjänsterna förenklar för dig när du gör din ansökan och du kan ha stor nytta av dem för att hålla koll på ditt företag. I Stödguiden kan du se vilka stöd du kan söka. Du talar om var du bor och vad du producerar så visar stödguiden information om de stöd som du kan söka. Stödguiden hittar du på stödguiden Mina sidor är ett bra hjälpmedel för dig som lantbrukare. Du kan följa dina ärenden och kontrollera dina uppgifter. Tjänsten finns på jordbruksverkets hemsida www. jordbruksverket.se/minasidor. Du måste ha e-legitimation för att använda tjänsten. På Mina sidor kan du w se info om areal, djur, åtaganden, stödrätter w enkelt överföra stödrätter w ändra bankkontonummer w kolla hur det går med din ansökan w få veta när dina pengar kommer w dela ut fullmakter till en konsult Vad är e-legitimation? E-legitimation är en personlig elektronisk id-handling som du använder för att legitimera dig och underteckna handlingar på internet. Råd För att din ansökan ska handläggas så snabbt som möjligt och för att inte riskera avdrag eller uteblivet stöd är det viktigt att tänka på en del saker. Var noggrann! Tänk på att inte söka stöd för mer än blockarealen. Om du gör det får du avdrag på dina stöd och sannolikheten att Länsstyrelsen kontrollerar din gård ökar. När du gör din ansökan är det också viktigt att se till att blocken är rätt. Har blocken förändrats? Har det byggts hus eller har du anlagt ridbana? Då ska du i din ansökan föreslå att blocken ändras. Viktiga datum 29 mars w sista dag för SAM-ansökan och för att söka åtagande w du måste ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar. w är sista dag för att söka stödrätter ur nationella reserven w är sista dag för att ansluta dig till ett system för kvalitetssäkring 15 juni w är sista datum då du kan ändra i din SAM-ansökan w är absolut sista datum att inkomma med underskrift av SAM-ansökan. Glöm inte att föra över stödrätter vid brukarskiften! Glöm inte underskrift! När du skickar in din ansökan via SAM Internet så ska du också skicka in en underskrift till Länsstyrelsen. (Det här gäller inte om du ansöker med e-legitimation). Varje gång du skickar in en ändring i SAM Internet måste du också skicka in en ny underskrift. Vi får varje år in ansökningar som är ofullständiga när det gäller underskrifter. Det här försenar handläggningen av ditt ärende. Tänk på att skicka in de handlingar som krävs. Det kan vara fullmakter, kopia på bouppteckning eller protokollutdrag som visar behörig firmatecknare. Kristina Gullbrandsson Ulrika Roos 4 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 5

4 Bidra till ett rikare odlingslandskap! Har du en gammal smedja som behöver nytt tak eller en backe som är igenvuxen men som du vill börja beta igen? Vill du odla åkern så att det öppna landskapets fåglar gynnas extra eller vill du göra en våtmark? I Sörmland kan du få ersättning för ett antal insatser som ska gynna natur-, kultur- och rekreationsvärden i odlingslandskapet. Insatserna finns under samlingsnamnet Utvald Miljö och är tänkta att bidra till att flera av våra nationella miljömål uppfylls. Sörmland har tilldelats ungefär 45 miljoner kronor till 16 olika insatser. Insatserna är en del av det nuvarande Landsbygdsprogrammet som sträcker sig till och med Fortfarande är flera miljoner outnyttjade. Om du vill ha del av pengarna är det läge att söka nu! Mer information kan du få av de personer som är ansvariga för de olika insatserna. Information och ansökningsblanketter finns även på Länsstyrelsens och Jordbruksverkets webbsidor. Miljöersättningar Ansökningar lämnar du senast den 29 mars 2012! Insats Årlig nivå Kontaktperson* Naturfrämjande insatser på åkermark Mångfaldsträda kr/ha Jan Hägg Fågelåker kr/ha Jan Hägg Anpassade skyddszoner kr/ha Robin Davies Komplement till miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Skötsel av landskapselement med särskilda värden. Helena Ohlson Öppet dike, ren mellan åkerskiften, jordvall, gropvall, brukningsväg, stenmur, trägärdesgård, läplantering 12 kr/10 m Fägata med stenmur eller trägärdesgård 116 kr/10 m Odlingsröse, stentipp, fornlämning, byggnadsgrund, brunn, källa, allé, solitärträd, hamlad pil som ingår i rad eller häck, hamlat träd Småvatten, åkerholme, överloppsbyggnad, liten svårbrukad åker Komplement till miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar Du kan få ersättning för att hugga, röja och stängsla äldre ängs- och hagmarker som övergivits och vuxit igen. När de betande djuren kommer tillbaka får örter och insekter som fört en tynande tillvaro nytt liv. 120 kr/st 360 kr/st Särskild höhantering på slåtteräng kr/ha Helena Ohlson Bete och slåtter på svårtillgängliga platser kr/ha Helena Ohlson Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker kr/ha Helena Ohlson Restaurering av slåtterängar och betesmarker kr/ha Ingrid Nilsson Foto: Ingrid Nilsson Tänk på: w Miljöersättningar söks senast 29 mars 2012 w Miljöersättningar är femåriga åtaganden där du måste följa villkoren varje år för att få ersättningen w Om du vill söka miljöinvestering är det bäst att först kontakta den som är ansvarig för insatsen. Då kan vi göra en första bedömning om det finns möjlighet för dig att få ersättning. w Om du söker miljöinvestering är det viktigt att du inte påbörjar projektet innan du fått beslut från Länsstyrelsen att du kan få ersättning. w Miljöinvesteringar kan sökas hela året men tänk på att lämna in ansökan i god tid innan du vill påbörja arbetet eftersom Länsstyrelsen kan ha några månaders handläggningstid. Miljöinvesteringar Ansökningar kan lämnas hela året och omfattar 1-5 år Insats Ersättningsnivå Kontaktperson* Faktiska kostnader Anläggning och restaurering av våtmarker max 90 (100)%, max kr/ha Rovdjursavvisande stängsel Stängsel mot rovdjur är en miljöinvestering med fast ersättning. Bidraget är 50 kr kronor per löpmeter stängsel. Syftet med bidrag till rovdjurssäkra stängsel är att förebygga rovdjursangrepp. Du som har djur kan få bidrag för att sätta upp stängsel mot rovdjur i områden där det finns varg eller där vargar regelbundet förekommer. Bidraget är till för att täcka de extra kostnader som uppstår vid byggnation av ett stängsel Jan Hägg Jenny Johansson Damm som samlar fosfor max 90%, Jan Hägg Jenny Johansson Restaurering av betesmarker och slåtterängar Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Fast ersättning Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av alléer Reglerbar dränering max kr/ha Ingrid Nilsson max 90%, inget takbelopp Ingrid Nilsson kr/byggnad Ingrid Nilsson kr/träd Ingrid Nilsson kr/brunn (max 1,5 brunn /ha) Jenny Johansson Stängsel mot rovdjur 50 kr/m Jonas Åkerberg En stubbåker som får ligga obearbetad några år ger en ökad variation i ett landskap dominerat av spannmålsåkrar. Trädan gynnar det öppna landskapets fåglar och insekter. Helena Ohlson som är anpassat för att förhindra rovdjur, jämfört med ett stängsel som endast är anpassat för att hålla tamdjur inhägnade. Vanligaste sättet för rovdjur att passera stängsel är genom att försöka krypa under. Bidraget betalas ut för den del av stängslet som behövs för att hindra rovdjur från att ta sig in i inhägnaden. En så kallad miljöinvestering kan bara beviljas för stängsel runt blocklagd mark. Stängsel för att skydda besättningar av får prioriteras högre än nötkreatur eller hästar som bedöms ha en lägre risk för angrepp. Om det råder brist på medel prioriteras bidrag där angrepp redan inträffat. Södermanlands län ligger i spridningsområdet för varg varför det inte är otänkbart att vandrande vargar passerar genom länet med jämna mellanrum. En fast etablering inom en nära framtid är inte heller osannolik. Ansökningarna om bidrag prioriteras efter de riktlinjer som Viltförvaltningsdelegationen i länet beslutat om. Jonas Åkerberg Foto: Jan Hägg 6 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 7

5 Sköt om dina får Under hösten och vintern har vi vid djurskyddskontroller uppmärksammat brister i fårhållning. För att fåren ska må bra och du ska undvika anmärkningar vid eventuell kontroll bör du tänka på följande: w Samtliga får ska ha tillgång till en ströad liggplats, som är torr och ren, inne i en byggnad. w Om fåren kan gå ut och in i byggnaden så ska marken utomhus ha en bra bärighet så att de inte sjunker ner i lera. w Allt foder ska utfodras på så sätt att djuren inte kan förorena fodret med gödsel eller ligga i det. Använd förslagsvis foderhäck. w Om djuren utfodras utomhus så ska marken runt foderhäcken ha en bra bärighet och kontinuerligt renas från foderspill. w Fåren ska utfodras med ett lämpligt grovfoder av god kvalitet. Tänk på att fåren gärna vill ha ett finstråigt och bladrikt grovfoder. w Kontrollera regelbundet att inte dina får har drabbats av inälvsparasiter. Kontakta veterinär vid misstanke. Ta gärna träckprov! w Om dina får kliar sig ofta så kan de ha drabbats av löss, skabb eller någon annan form av ohyra eller parasit och kan behöva behandlas. w Samtliga får ska klippas minst en gång om året. w Om du har missat att klippa tackorna innan lamning så är det bra om du klipper bort gammal ull runt juvret så att lammen lättare hittar juvret. Därigenom minskar du risken att lammen drabbas av diarré. Monica Ängehult Byte av ventilationssystem är förprövningspliktigt Byte av ventilationssystem, till exempel att byta från naturlig ventilation (självdrag) till mekanisk ventilation och vice versa ska granskas av Länsstyrelsen innan byggnationen påbörjas. Även installation av ventilation i ett stall som helt har saknat ventilation ska förprövas. Förprövningsplikt gäller om antalet djur på fastigheten är lika med eller fler av respektive djurslag: 5 hästar, 10 vuxna nötkreatur, 20 ungnöt, 20 vuxna får eller getter, 10 vuxna grisar, 50 slaktgrisar, 500 fjäderfän eller 3 strutsar. Precis som all annan förprövning av djurstall så är ansökan avgiftsfri. Den enda avgiften som kan komma att tas ut är en straffavgift om något byggs utan att förprövning sker. Kontakta Kristina Thunström eller gå in på Länsstyrelsens webbplats för mer information om förprövning och beställning av ansökningsblankett. Kristina Thunström Foto: Ökna Naturbruksgymnasium Märk, journalför och rapportera dina får Har du får så ska din besättning vara anmäld till Jordbruksverket. Blankett för anmälan om djurhållning hittar du på Jordbruksverkets webbplats. Du ska ha en av Jordbruksverket godkänd stalljournal där du journalför samtliga händelser i din besättning som till exempel behandlingar, födslar, dödsfall med.mera. Djur som är avsedda att leva längre än 12 månader ska journalföras individuellt. Övriga djur kan journalföras gruppvis. Märk dina djur Du ska märka dina djur korrekt. Djur födda före 9 juli 2005 behöver inga märken förrän de lämnar sin födelsebesättning. Då ska de ha ett märke i båda öronen, landsbeteckningen SE och produktionsplatsnummer räcker. Djur födda efter 9 juli 2005 som är avsedda att leva längre tid än 12 månader ska ha ett märke i vardera örat med landsbeteckningen SE, produktionsplatsnummer och individnummer. Djur som är avsedda att leva kortare tid än 12 månader behöver bara märkas i ena örat med landsbeteckningen SE och produktionsplatsnumret. Samtliga öronbrickor ska vara präglade, inte handskrivna. Rapportera alla förflyttningar Du måste rapportera förflyttningar till får- och getregistret när djur lämnar eller kommer till produktionsplatsen. Rapporteringen ska ske senast sju dagar efter att händelsen ägt rum. Mer om märkning, journalföring och registrering av får kan du läsa om på Jordbruksverkets webbplats. Christina Erdtman Riskklassificering av livsmedelsföretag Länsstyrelsen har tidigare informerat om det register som du som är primärproducent ska anmäla dig till. I hanteringen av din anmälan ska Länsstyrelsen bland annat fatta beslut om vilken riskklass ditt företag ska hamna i. Det har kommit många frågor till oss med anledning av detta och vi vill därför ge en kort beskrivning av riskklassificeringen. Riskklassificeringen görs utifrån två moduler från Livsmedelsverket. Den första är den så kallade prioritetsmodulen, där man värderar vilka risker som är förknippade med verksamheten. Värderingen utgår utifrån frågor som hur stor förekomsten av faror är och hur allvarliga de är samt hur stor produktionsvolymen är inom branschen. En annan aspekt är vilka möjligheter som finns för primärproducenten att påverka riskerna. Företaget hamnar här i en riskklass 1-4 där fyra är lägst risk. Det andra kriteriet är den så kallade erfarenhetsmodulen där man bedömer företagets förmåga att minska riskerna med verksamheten. Här bedöms företagets användning av kvalitetssäkringssystem och systemens tillförlitlighet. Även Länsstyrelsens erfarenheter vid kontroll av verksamheten tas med här. Utifrån erfarenhetsklassningen placeras företaget i fyra nivåer, A-D där A är högsta betyg för kvalitetssäkringen. Företag som inte använder eller är ansluten till något kvalitetssäkringssystem eller där kontrollmyndigheten saknar information från företaget hamnar automatiskt i klass D. Företaget har då fått både en siffra och en bokstav och placeras därmed in i nedanstående modul. Här förses de med en färg. Färgen visar vilken riskkategori de tillhör. Företag med samma färg bör ges lika stor prioritet vid planering av kontrollen. Röd färg, vilken alltså ger högst prioritet, bör vara den kategori som kontrolleras mest. Här hamnar, enligt Livsmedelsverkets bedömning, till exempel spannmåls- och svinproducenter utan kvalitetssäkringssystem. Fredrik Bergh Prioritet Erfarenhetsklass A B C D 4 Lägsta prioritet (grön) (grön) (blå) (blå) 3 (grön) (blå) (gul) (gul) 2 (blå) (gul) (orange) (orange) 1 (gul) (orange) (röd) Högsta Prioritet (röd) Nedgrävning av häst Länsstyrelsen kan ge tillstånd till att gräva ner en häst som inte har avlidit av en smittsam sjukdom. Om du vill begrava din häst ska du först ta kontakt med din kommuns miljökontor för att ur miljösynpunkt få ett godkännande från dem. Sedan skickas en ansökan om nedgrävning av häst till oss på Länsstyrelsen tillsammans med en karta där den tänkta platsen är utmärkt. Ansökningsblanketten hittar du på vår webbplats under: Sök tillstånd, flera tillstånd. Vi avgör om platsen är lämplig ur smittskyddssynpunkt och andra områden som Länsstyrelsen har tillsyn över, till exempel fornminnen. Om vi anser att platsen är olämplig tar vi kontakt med den sökande för att se om det går att lösa genom att hitta en annan plats som är mer lämplig. Länsstyrelsen kan också helt avslå ansökan. Grävning på platsen får ske först när Länsstyrelsen har godkänt den. Avgiften som Länsstyrelsen tar ut för detta är idag 500 kr. Det är viktigt att välja plats med omsorg. Den bör ligga undanskymd och avståndet till bostadshus och allmän bebyggelse bör var så stort som möjligt, minst 200 m. Det är också bra att försöka välja platsen så att inte allmänheten, lekande barn eller djur lockas dit. Graven ska grävas så djup att vilda djur inte kan komma åt och hästen kan täckas med minst 1,5 m jord. Platser lämpliga för nedgrävning bör i förväg rekognoseras så att det inte är risk för förorening av vattentäkt, vattendrag eller grundvatten. Marken bör vara plan och sluttningar bör undvikas. Har du frågor kan du kontakta Britt-liz Olsson eller Ann Jaconelli. Tillståndet ges med stöd av 2 kap. 25b Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2011:21. Mer information finns också i Jordbruksverkets bilaga till vägledning för kontrollmyndigheter (Dnr /10 daterad ). 8 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 9

6 Möjligheternas landsbygd! Södermanlands första landsbygdsting, Krockplats Kiladalen, ägde rum i Ålberga den 2 februari. På programmet fanns frågor som; Hur bygger vi Sörmlands landsbygd och dess fantastiska småorter? Hur stimulerar vi bygdernas utvecklingsförmåga och inspirerar till nya tankar och nya lösningar på gamla problem? De inbjudna föreläsarna var några av Sveriges och Sörmlands främsta tänkare och entreprenörer. Det var mer än fullsatt och dagen präglades av starkt engagemang, konkreta lösningar och livliga diskussioner. Landsbygdstinget var ett samarrangemang på initiativ av Kiladalens intresseförening, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Tillväxtverket. Hyvla ner trösklarna Kvinnliga företagare ska inte bosätta sig i en kurva på en mindre väg inte om de skulle vilja sätta upp en skylt om sin affärsverksamhet. Det rådet fick åhörarna av Åsa Ingårda, möbelsnickare och drivande i föreningen Väg 223. Hon trollband alla med sin starka inlevelse och sina träffsäkra slutsatser. Åsa passade på att ge kommunala och nationella myndigheter ett gott Foto: Martin Eriksson råd Hjälp till att hyvla ner alla trösklar som hindrar och möter företagandet inte minst på landsbygden! Lika inspirerande och klok var Jytte Rüdinger, projektledare för den kommande Landsbygdsriksdagen 2012, som kommer att äga rum i Blekinge den 6-9 september. Med bilder inspirerade av ungdomsvärlden förmedlade hon en känsla av att framtiden för landsbygden engagerar ungdomar mer än vad man gängse tycks tro. Det finns en tydlig förväntan från vuxna på att de unga ska flytta från orten. De som blir kvar ser många som förlorare. Vi måste signalera att det är lika okej att stanna kvar som att flytta. Det går att lyckas även på landsbygden. En stor del av de ungdomar som väljer att vara kvar blir entreprenörer. Makalös lokal Sörmländsk vinterbuffé Workshops varvades med föredrag. En Workshop kombinerades med en genuin sörmländsk vinterbuffé från odlare och producenter i vårt län, till 98 % ekologisk. Här fanns gös från Hjälmaren, honungssenap från Mellösa, ekologisk sörmländsk falukorv, Näsets vedugnsbakade bröd, getost från Jürss mejeri och många andra läckerheter baserade på lokala råvaror. Allt presenterat och tillagat av länsstyrelsens egen husfru och mathantverkare Jonas Hammar och hans duktiga medarbetare, vilka fick en stående ovation av matgästerna. Snabbt och säkert En inblick i den digitala revolutionen presenterades av Fredrika Hed Rosén som är konsult på a-focus. Det handlar om hur vi eller hemtjänsten kan öppna dörrar eller hur vi kan betala tidningen i kiosken, köpa biljetter till tåget - allt med hjälp av mobilen. Hur viktigt det är med tillgång till Intenet på landsbygden var något som ytterligare bekräftades av Göran Ekblom, VD för expansiva Kila Möbler. För dem har webbplatsen med nätbutik betytt en marknadskontakt som annars inte varit möjlig. Tillväxttakten har, tack vare närvaron på Internet, varit stark, för att inte säga häpnadsväckande, räknat i både lönsamhet och volym. Vad krävs då egentligen av ITnätet Göran Ekblom sammanfattade det i två ord, snabbt och säkert. Det omöjliga är möjligt På eftermiddagen framhöll Sörmlands matlandetambassadör, Hans Naess, mathantverkets otroliga framtidsutsikter och vikten av att vara stolt över vår matkultur. Han poängterade även vikten av att vara bra på att vara småskalig. Det sista anförandet hölls av Peter Eklund, regionplanerare och omvärldsanalytiker; Framtiden bortom lagom allt är overkligt och samtidigt normalt på landsbygden i Södermanland. Går det att göra det omöjliga möjligt? Peter visade hur matvarukedjan Tesco i Sydkorea testat distanshandel med hjälp av QR-koder (en tvådimensionell streckkod). Koderna skannas med en modern mobiltelefon och varorna levereras till bostaden på önskad tidpunkt, även betalningen sker via mobilen. Nu är det omöjliga möjligt. Avslutningsvis ställdes frågorna: Vem tar ansvar för utvecklingen? Hur ska rollfördelningen inför framtiden se ut? Ska vi agera tillsammans eller var för sig? 12 grupper I höst kommer kravet på lösgående kalvning att gälla alla nötbesättningar. Krav på att kor och kvigor ska kalva lösgående har funnits vid om-, till- eller nybyggnation av stallar. Från och med 1 augusti 2012 gäller detta krav för samtliga nötkreatursbesättningar, Det innebär att det ska finnas en kalvningsbox tillgänglig vid kalvning. tog tag i dessa frågor och kom med många förslag på lösningar. Dagen avslutades med att Larz Johansson, från Kiladalens intresseförening, lämnade över ett skrin till Niklas Witt och Birgit Andersson från Leader Inlandet som kommer att anordna 2013 års landsbygdsting någonstans i norra delen av länet går budkavlen vidare till de västra delarna av Sörmland och då med Leader Gränslandet som värd. En sammanställning av allt material från landsbygdstinget kommer att finnas på webbplatsen Peter Eklund Jan Petersson Det finns några undantag från kravet. Kon eller kvigan får vara uppbunden under kalvningen om w det skulle uppstå problem vid kalvningen w du har en uppbunden besättning och kalvningsboxen är upptagen för en annan kalvning w du inte har kunnat förutse tidpunkten för kalvningen Om du måste binda upp en ko eller kviga Sagt om Landsbygdstinget Jag har varit engagerad i landsbygdsutveckling och deltagit i mängder av seminarier runt om i landet. Det här var av allra högsta klass, vilka föreläsare och vilken moderator - Varenda en av föreläsarna har gett mig massor av tankar och kraft att kämpa vidare. Jag är riktigt imponerad av programmet, som var ännu bättre i verkligheten än vad man kunde förmoda utifrån inbjudan. Det var en samling fantastiska föreläsare, som underhöll oss samtidigt som de förde fram sitt budskap. Så gott som alla föreläsare gav mig tankar och eller fakta att ta med hem. Vi hade intressanta diskussioner i vår grupp. Och - maten var helt enkelt fantastisk. Krav på kalvningsboxar i alla besättningar Foto: Janne Karin Brodin som ska kalva ska du också täcka över gödselrännan bakom djuret som kalvar för att minska risken att kalven skadar sig. Behovet av antalet kalvningsplatser beror på hur många kor och kvigor du har som förväntas kalva. Hur många kalvningsplatser du behöver ha beror också på hur koncentrerat under året som kalvningarna äger rum. Du bör ha minst en kalvningsplats per w 50 kor, om kalvningarna sker sommartid ute på betesmarken w 45 kor, om kalvningarna sker jämnt utspridda under hela året w 35 kor, om kalvningarna sker under 9 månader w 25 kor, om kalvningarna sker under 6 månader w 15 kor, om kalvningarna sker under 4 månader w 10 kor, om kalvningarna sker under 2 månader Kom ihåg att byggande av kalvningsbox måste förprövas. Ta därför kontakt med Malin Nilsson eller Kristina Thunström på Länsstyrelsens förprövning i god tid innan du bygger. Fredrik Bergh 10 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 11

7 Södermanland ett av Sveriges tre främsta matlän! Hjälmargös snabbmarinerad i Finessernas äppelvinäger med rödbetscrème Mataktiviteter på gång w 5 maj, Nyköping på restaurangskolan; Framtidens matlagare Unga eko-kockar En matfest med samtal om mat som attraktionskraft för näringen och den offentliga sektorn med några av landets främsta experter. Regionfinal för Mälardalen i Sveriges största kocktävling för kockelever, w Vecka 21 Rabarberfestival den årliga primörfesten i länet. Genomförs för tionde året i rad på olika platser i länet w 22 maj Stolt mat i Sörmland, en dag om vad Södermanland vill med sin matutveckling, w 23 maj Preliminärt Nationellt vårmöte för Sverige det nya matlandet där matambassadörer, landsbygdsde partementet, med flera möts i vårt län. w Bondens marknad lördagar i maj, augusti och september Nu även i Torshälla i år samt Mariefred, Malmköping och Nyköping w September, Aptitrundan i Sörmlands matklusters regi. w 24 september Öknaskolan - Tack för maten Skördemarknad Foto: Martin Eriksson Rosmarinrostade betor, morötter och palsternackor från Kalle Källander Sörtorps Gård, i bakgrunden en hjort och vildsvinspaté med kött från Vrena viltslakteri. Bland Södermanlands åkrar och ekar, tillsammans med engagerade producenter, hantverkare, entreprenörer och andra matentusiaster har länet påbörjat ett långsiktigt arbete med att synliggöra och utveckla mat som en av de centrala basnäringarna i länet. Målsättningen är att länet år 2020 ska vara ett av tre ledande matlän i Sverige. Södermanland utpekades i tidningen Gourmet s jubilelumsnummer 2010 som ett av Sveriges tre främsta matlän och jämfördes då med Alsace i Frankrike. I en artikel i Dagens Nyheter kallades länet Sveriges Toscana och det är inte ovanligt att det i folkmun kallas för Stockholms skafferi. År 2008 lanserade Regeringen en bred satsning på visionen Sverige - det nya Matlandet och år 2010 blev katrineholmaren Tommy Myllimäki tvåa i världmästerskapet för kockar. Detta tillsammans med flera andra goda skäl har medfört att Länsstyrelsen finner stor anledning att kraftsamla kring den sörmländska maten. Matnäringen från producent till konsument I Södermanland sysselsattes år 2009 cirka inom matproduktion i mer än 3000 företag och hade en omsättning nära 5 miljarder kronor. Sysselsättningen har de senaste åren gått ner i primärproduktionen och ökat inom de andra sektorerna. Det gör den till en av de större näringarna i Södermanland när det gäller sysselsatta, större än byggnadsindustrin, men mindre än verkstadsindustrin och fem gånger så stor som turismnäringen. Potentialen att växa är omfattande. I den matstrategi som länet nu arbetar med är ambitionen att omsättningen och antalet årsanställda ska öka till år Matarbetet tar fart I april 2011 gick startskottet för en mer strategisk satsning och Länsstyrelsen samlade ett 40-tal aktörer från länet till upptaktsmöte med syfte att kartlägga målbild, behov och intressen. Samtliga aktörer ansåg att Södermanland gemensamt skulle satsa på mat i olika former som en del av länets styrkor, attraktionskraft och för att ge medborgarna ett gott liv. Att göra de sörmländska råvarorna och den närproducerade maten mer tillgänglig för medborgarna var en annan väsentlig del som framkom på seminariet En strategi för mat mot år 2022 Stolt mat i Sörmland Utifrån upptaktsmötet i mars 2011 och samtal med en mängd aktörer har Länsstyrelsen sammanställt en preliminär matstrategi under arbetsnamnet Stolt mat i Södermanland. Just stolthet var ett nyckelord som de medverkande på mötet tyckte var det centrala begreppet i länets ambitioner med matutvecklingen. Foto: Martin Eriksson Målsättningen inför det nya landsbygdsprogrammet är att länet 2014 ska ha en förankrad och genomarbetat strategi för hur vi gemensamt med olika aktörer kan utveckla matarbetet i länet. Strategin har som huvudmission Vi utvecklar och hyllar Sörmlands matkultur Stolt mat för ett godare liv Några av de övergripande målen är att Sörmland är ett av tre ledande matlän i Sverige år 2020 och att förädlingen av livsmedel har ökat med 20 procent på 10 år. Strategin ska verka inom fem områden: 1. Södermanland arbetar för en hållbar matutveckling Det innebär bland annat att erbjuda prisvärda produkter och god lönsamhet i matproduktionen, att produktion och konsumtion har en låg belastning på gemensamma resurser och ge förutsättningar för en god livskvalité. 2. Södermanland arbetar med kvalitet för att utveckla nya företag och jobb och erbjuda nya kvalitativa matprodukter och matupplevelser - till exempel genom att främja och synliggöra de sörmländska produkterna. 3. Södermanland arbetar för framtiden genom att öka den offentliga sektorns möjligheter att erbjuda kvalitativa produkter som är närproducerade och ekologiska. 4. Södermanland arbetar i samtiden genom att på olika sätt synliggöra den sörmländska maten. 5. Södermanland arbetar tillsammans för stärka och koppla ihop värdekedjan mellan producenter och konsumenter Vi har en sak gemensamt - Stolthet och Passion för de Sörmländska mervärderna. Matstrategin ska presenteras under våren och kommer att föras ut på olika sätt i länet. Välkommen att vara med och utveckla den sörmländska maten! Jordärtskocksoppa med kapris och vit caprin från Jürss mejeri. Peter Eklund Ulrika Lundberg Foto: Martin Eriksson 12 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 13

8 Fiskeområde Kustlinjen Ett initiativ för att främja fiskenäringen i Nyköping, Oxelösund och Trosa Sverige har liksom övriga medlemsländer i EU utarbetat en strategi samt ett operativt program för fiskets utveckling. Inrättande av Fiskeområden ingår i det operativa programmet för fiskenäringen i Sverige Det finns fjorton Fiskeområden i Sverige. Arbetet inom fiskeområdena syftar till att förbättra förutsättningarna för boende och verkande på landsbygden samt att bevara den känsliga natur- och kulturmiljön. Fiskeområdena disponerar medel från europiska fiskefonden, EFF. Visionen för Fiskeområde Kustlinjen är: w att med miljöförbättrande åtgärder skapa och bevara naturliga och hållbara produktionsmiljöer för fiskbeståndet w att stödja och verka för en attraktiv livsmiljö och att skapa nya arbetstillfällen i anslutning till kusten och inlandets vattendrag och sjöar. Med utgångspunkt från den visionen stödjer Fiskeområde Kustlinjen projekt som initieras och genomförs av föreningar, företag eller andra organisationer. Nyttan av projekten ska tillfalla flera aktörer. Projekt på gång I Oxelösund driver Östra Fiskehamnens Intresseförening ett projekt med stöd från Fiskeområdet; Utplacering av risvasar i skärgården. På ett tiotal platser kommer man att placera ut risvasar som ska utgöra skydd för rom och yngel och därmed kan vi få mer abborr- och gäddyngel i vår skärgård. Det är en gammal metod som använts i kustområden i alla tider och som alltid haft god effekt. Ett annat intressant projekt drivs av Näveåns vattenvårdsförening. Målet är att öppna vandringsvägar för havsöring upp i Näveån där det finns bra lekområden. Det första steget är att projektera olika typer av lämpliga vägar runt de hinder som finns i ån, till exempel dammar och fall som konstruerats av människor. Fiskeområdet finansierar projekteringsarbetet tillsammans med Nyköpings kommun. Under året kommer det att arrangeras seminarier som dels syftar till att öka kunskapen om hur man kan vårda mark och vattendrag för att förbättra möjligheterna för fisken att reproducera sig och hur man Foto: Christina Frieberg kan arbeta för att förbättra vattenkvalitet i Östersjön. Den 13 maj arrangerar vi ett studiebesök vid Snäckstavik där man har Värna Vårda och Visa Södermanlands skyddade natur Länsstyrelsen har tagit fram ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden i Södermanlands län , Värna Vårda Visa Södermanland. I programmet finns bland annat mål och åtgärder för Länsstyrelsens vård- och förvaltningsarbete i länets naturreservat, Natura 2000-områden, djurskyddsområden och naturminnen. Under hösten har Länsstyrelsens naturvårdsenhet, i samarbete med bland andra kommuner, Skogsstyrelsen, representanter för markägareorganisationer och ideella föreningar, arbetat fram ett program för att tydliggöra vad Länsstyrelsens arbete med skötsel i skyddad natur ska fokusera på under den kommande femårsperioden. Att göra prioriteringar i vård- och förvaltningsarbetet har blivit restaurerat en våtmark och fått mycket bra effekt på reproduktionen av gädda. Se närmare om det seminariet på vår webbplats. Har du en projektidé? I Fiskeområde Kustlinjens strategi har vi prioriterat åtgärder som syftar till att förbättra miljön både i kustlandet och i våra insjöar och vattendrag. Vi har också satt av pengar för utbildning, nätverkande Foto: Länsstyrelsen nödvändigt då resurserna för att sköta naturskyddade områden är begränsade. De naturskyddade områden det i första hand handlar om är statliga naturreservat, Natura 2000-områden och fågelskyddsområden i Södermanlands län. I Södermanlands län kommer Länsstyrelsen att prioritera följande verksamheter under den kommande femårsperioden: - Att uppnå basnivå i alla skyddade områden. Det innebär bland annat att alla naturreservat ska ha en tydlig gränsutmärkning och ha en informationsskylt med reservatets värden och föreskrifter inom rimlig tid efter att reservatet bildats. - Fastighetsförvaltning. Detta arbetsområde har varit eftersatt och prioriteringen innebär att vi ska komma ikapp med uppdatering och förnyelser av nyttjanderättsupplåtelser (till exempel jordbruks-, jakt-, fiske- och bostadsarrenden) och få en bättre överblick på skicket på Naturvårdsverkets byggnader. - LIFE-projekten. Innebär att vi kommer att prioritera åtgärder inom två pågående projekt som handlar om restaureringar i Mälarskärgården och åtgärder för att gynna Tjockskalig målarmussla, samt inom ett eventuell kommande projekt om Östersjöskärgården. Projekten finansieras både av EU och av Svenska staten. Foto: Jacqueline Hellsten och fisketurism. Fiskeområdet kan bidra med finansiering av 50 procent av kostnaderna för ett projekt, återstående 50 procent ska finansieras av offentlig verksamhet, till exempel kommunerna eller staten. Vi har löfte från de tre berörda kommunerna att de kan bidra med den nationella delen men det finns också statliga pengar att söka. Om du har idéer som skulle bidra till att förbättra miljön, stödja fisketurism eller annat inom Fiskeområde Kustlinjens verksamhetsområde så kontakta verksamhetsledare Christina Frieberg telefon Läs mer om Fiskeområde Kustlinjen på vår webbplats: - Skötsel av prioriterade naturtyper och arter. Det mesta av Länsstyrelsens skötselmedel för skyddad natur kommer att användas för löpande skötsel av de i Södermanland mest prioriterade naturtyperna och arterna. - Tillgänglighet. Detta innebär att vi ska göra en klassning av alla naturreservat i länet för att se vilka som är mest besöksintressanta för att kunna styra våra resurser för tillgängliggörande (till exempel P-platser, stigar, spänger, eldstäder) till dessa områden. - Uppföljning och utvärdering. Med det menas att vi ska få en tydligare bild av hur vi når målen för de naturskyddade områdena och om vi gör det på bästa sätt. Hur kommer då detta att visa sig ute i våra skyddade områden? Jo, det kommer att bli större skillnader mellan olika skyddade områden. Vi kommer att lägga ner mycket tid och pengar på vissa områden medan vi i andra områden bara kommer att se till att vi når upp till en basnivå, det vill säga informationstavla och gränsutmärkning. Programmet kommer att finnas tillgängligt att ladda ner för alla intresserade på Länsstyrelsens webbplats. Anna Ingvarson 14 nr 1 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 15

9 Energi och klimat nya utmaningar Vi står inför en stor omställning i vår energianvändning. Utsläppen av klimatgaser och energianvändningen behöver minska samtidigt som vi blir mindre beroende av fossila bränslen. Här kan lantbruket spela en viktig roll. Skörd av salix Foto:Håkan Rosenqvist Helena Englund Efter många år inom Länsstyrelsen har Helena Englund gått i pension. Vi tackar henne för tiden hos oss och önskar lycka till med det nya livet som pensionär. Omställning av energisystemet Omställning av energisystemet, det är något som talas om i alla sektorer av samhället. Det handlar om att minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen. Utsläppen av klimatgaser måste minska radikalt för att den globala uppvärmningen inte ska få allt för stora konsekvenser, till exempel förhöjda havsnivåer som hotar att lägga hela länder under vatten. Ett av Sveriges miljömål är att minska utsläppen av klimatgaser i landet med 40 procent till år 2020, jämfört med år Visionen för Södermanland är att länet år 2050 inte ska bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser och att vi ska vara självförsörjande med biobränslen. Här kommer lantbruket in som en viktig aktör. Det är sannolikt att priserna på energi kommer att fortsätta öka eftersom den globala energianvändningen bedöms fortsätta öka under många år framöver. Alternativa energikällor som bioenergi kan därför bli mer lönsamma. Detta gäller framförallt grödor med låg produktionskostnad eftersom kostnaderna i bidragskalkylen också ökar med högre energipriser. Salixodling En av de energigrödor som bedöms ha högst potential till lönsamhet är salix. Salix har ungefär halva produktionskostnaden jämfört med spannmål. Salix har tyvärr fått ett dåligt rykte, både på grund av administrativt krångel vid skörd och försäljning och på grund av att många salixodlingar planterades på allt för dålig mark. Detta ledde till luckiga bestånd, låga skördar och svåra skördeförhållanden. Dagens förädlade kloner har mycket högre tillväxt och svarar bättre på gödsling än de gamla sorterna. Salix är inte lika beroende av att det torkar upp på våren som spannmål och den mår bara bra om det blir en regnig höst. Om du har 100 hektar som du odlar spannmål på så kan det löna sig att plantera salix på de 10 hektaren med sämre jordar där det kanske inte är lönsamt med spannmål idag. På så sätt kan du sprida riskerna i ditt företag. De tre viktigaste sakerna att tänka på vid odling av salix är: w Plantera inte mindre än 5 hektar. Mindre odlingar blir ofta inte lönsamma eftersom vändtegarna är stora och risken för viltskador ökar. w Var noggrann med ogräsbekämpning efter plantering. Om etableringen blir dålig så kommer du att förlora pengar på det lång tid framöver. Personalnytt Ann-Charlotte Karlsson Ann-Charlott Karlsson är ny Länsveterinär. Hon presenterar sig själv närmare i nästa nummer av Aktiv Landsbygd. Eleonor Glad Eleonor är ny medarbetare på Jakt och viltförvaltning. Jonas Åkerberg kommer att ta över Helena Söderlunds arbetsuppgifter då hon är föräldraledig. w Var aktiv vid skörd och försäljning. Ta reda på hur köparen vill ha salixen levererad. Försök att samordna leveranser med andra odlare i området, på så sätt kan ni få bättre priser. Alternativt försök att hitta små lokala användare, till exempel närvärmepannor. Du kan söka stöd för plantering och inhängning av fleråriga energigrödor från Länsstyrelsen. Kom ihåg att du måste anmäla om samråd hos Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 Miljöbalken om du ska plantera energiskog. Energieffektivisering Om du inte kan producera energi själv så kan du fortfarande spara pengar på att energieffektivisera din produktion. Man brukar säga att energieffektivisering på gården sker i tre steg: 1. Förändrade vanor, till exempel genom sparsam körning 2. Utbyte av äldre utrustning mot ny energisnål utrustning 3. Noggrann analys av olika alternativ ur energisynpunkt vid större investeringar Nu kan du som har minst 50 hektar eller 25 djurenheter få rådgivning om energieffektivisering inom Greppa Näringen. Även växthusföretag kan få rådgivning. Upplägget i Greppa Näringen kommer att bli gruppträffar varvat med enskild rådgivning. Den enskilda rådgivningen är till för djurgårdar och växthusodlare medan rena växtodlingsgårdar är välkomna på gruppträffarna. Hör av dig till Länsstyrelsen om du är intresserad av att få rådgivning om energieffektivisering. Jon Wessling Shualah Asaad Shaulah har gått över till andra arbetsuppgifter inom Länsstyrelsen. Har du frågor om ekologiska produktionsformer eller kvalitetscertifiering ska du i stället kontakta Mirjam Nestor. KURSER OCH AKTIVITETER Länsstyrelsen planerar för följande kurser under 2012: Lieslåtterkurs i juli Huggning och röjning i betesmarker i september Teoretisk kurs om restaurering av överloppsbyggnader i slutet av året Dessutom planerar vi att ha en maskinvisning i augusti där vi fokuserar på restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker. Håll utkik efter datum i kommande nummer av Aktiv Landsbygd och på Länsstyrelsens webb! Nu är det dags att gå Lamningskurs! Vill du öka dina kunskaper om lamning? Då ska du anmäla dig till vår lamningskurs. Kursen riktar sig både till dig som funderar på att börja med får och till dig som vill bättra på dina kunskaper och få svar på dina frågor. Tid: fredag 23 mars kl Plats: Amazon i Flen Kursavgift: Kursen är kostnadsfri förutom fika som betalas kontant på plats. För mer information och anmälan kontakta: Malin Nilsson tel el eller till: Karin Ericsson el Studieresa till Öland!! Följ med på en inspirationsresa till Ölands Skördefest i höst! Hushållningssällskapet anordnar en studieresa till Ölands Skördefest där vi besöker företag som arbetar med småskalig livsmedelsproduktion, turism och djurhållning. Besöken görs med oss rådgivare för att ge dig möjligheten att diskutera just dina specialintressen. Önskar du få inspiration att utveckla företaget eller mer kunskap att starta upp ett företag är detta studieresan för dig! HS rådgivare som följer med på resan jobbar inom områdena livsmedel, svamp, husdjur, turism, marknadsföring och byggnation. Datum: september 2012 Boende: Allégården i Kastlösa Deltagaravgift: 500 kr exkl. moms. Kostnader för mat och logi tillkommer. Anmälan senast: 1 juni men anmäl dig gärna redan idag då det är begränsat antal platser. Anmälan är bindande. Anmälan och frågor: Frida Hedin, eller , Resan riktar sig till landsbygdsföretagare i Stockholm, Södermanland, Västmanland, Örebro och Uppsala län och delfinansieras genom landsbygdsprogrammet. Vill du gå på kurs - håll utkik i kalendern! På Länsstyrelsens webb hittar du kalendern längst ner till höger. Här kan du se datum för alla kurser och utbildningar som är på gång i länet. Funderar du på att ställa om till ekologiskt? Du som bor i Södermanland och funderar på att ställa om till ekologisk produktion eller som vill göra större förändringar i din ekologiska produktion kan få kostnadsfri enskild rådgivning. Länsstyrelsen har upphandlat enskild ekologisk rådgivning inom växtodling, nötköttsproduktion, mjölkproduktion och lammproduktion. Kontakta Åsa Kuhlau på Länsstyrelsen för mer information, telefon nr4 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 4 17

10 KURSER OCH AKTIVITETER Livsmedel Kurser om livsmedel med och mervärden mervärden För dig som är producent, mathantverkare, har gårdsbutik, café, catering, restaurang, B&B el dyl För dig som är livsmedelsproducent, Packa har Smart B&B, - förpackningslösningar gårdsbutik eller café. till småskalig livsmedelsproduktion Kommunicera mervärden till dina kunder Arboga 17/3, Knivsta 7/4, Strängnäs 2/5 Functional kvalitet, Foodsmak - en ny och säljande förpackning! trend Arboga 23/3, Knivsta 4/5, Strängnäs 10/5 Smak - mycket användbart mervärde Arboga Vi 29/3, har Knivsta kurser 27/4, som Strängnäs utvecklar 17/5 och Kvalitet i råvara och förädling ökar lönsamheten i ditt företag. Del 1: Strängnäs 9/3, Arboga 5/4, Knivsta 13/4 Del 2: meddelas Du får senare hjälp och tips för produktutveckling - anmäl intresse och marknadsföring. redan Från recept till komponerande av nyttiga måltider Hösten 2011 nu Kostnad: 400 kr ex moms per dag. Avgift 400kr+moms/dag Läs mer på Anmälan: Prebio Utbildning Läs mer: eller ring Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogrammet och finansieras av EU och svenska staten Kurserna genomförs inom Landsbygdsprogrammet i Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Temadag om djurhantering En temadag om djurhantering planera i början på juni på Nynäs Lantbruk i Södermanland. Föreläsning och praktiska demonstrationer om hur nötkreatur kan hanteras. Dagen startar kl 15 och avslutas med en betesvandring som varar fram till kl 20. Temadagen anordnas i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län Är du intresserad av att vara med? Kontakta Malin Nilsson på telefon Boka in Kraftsamling Sörmland! Fredag 3 augusti kl på Harpsund. Gårdsvisning - utställare - seminarier Vi återkommer med program och övrig information. Energieffektivisera och få din verksamhet hållbar över tid Kursen är med blandning av utbildning, inspiration samt handfasta råd på plats hos de deltagande företagen. Deltagarna kartlägger bl.a. det egna företagets energiförbrukning, formar en energiplan, som del av miljöledningsplanen, för att minska sin energikostnad. Det kan vara svårt att veta var man skall börja och hur ett framgångsrikt förändringsarbete skall genomföras. Tack vare kursen får deltagarna hjälp, tips och råd för att genomföra sina projekt, säger kursledaren Lars-Göran Sander Kursen genomförs över längre tid med uppföljning som stimulerar och säkerställer att lämpliga åtgärder genomförs. Kursen kan även vare en hjälp då tillsynsmyndigheten t.ex. kräver energikartläggning och energiplan. Kursen genomförs i Uppsala län som en av fem orter i Mälar- Hjälmarregionen och genomförs Kursavgiften är låg. Mer information får du vid intresseanmälan. Information och frågor: Lars-Göran Sander på Abergon tel eller mail Läs mer på Läs Aktiv Landsbygd digitalt! Du vet väl att du kan prenumerera på Aktiv Landsbygd via e-post? I stället för att få papperstidningen i brevlådan får du ett e-postmeddelande om att ett nytt nummer finns att läsa på Länsstyrelsens webbplats. Meddela att du vill läsa tidningen digitalt genom att skicka ditt namn och din e-postadress till: Om du i dagsläget får den tryckta tidningen vill vi även veta din adress så vi kan ta bort dig från prenumerationen av papperstidningen. TELEFONLISTA Lantbruksdirektör, chef Landsbygdsenheten Ulrika Lundberg Fiske Nichlas Dahlén Jakt och viltförvaltning Per Folkesson (rovdjur) Eleonor Glad Helena Söderlund tjänstledig Jonas Åkerberg Funktionschef EU-stödsgruppen Petter Steen Ärendetelefon EU-stödsgruppen Betesmarker och slåtterängar Nina Dahlerup tjänstledig Monika Gustafsson tjänstledig Ingrid Nilsson (restaurering,rådgivning) Helena Ohlson (rådgivning) Ulrika Roos Ewa Rydmark Bitillsyn Ingrid Nilsson Blockkartor Ewa Rydmark Ekologiska produktionsformer Mirjam Nestor Gårdsstöd Kristina Gullbrandsson Mirjam Nestor Kompensationsbidrag Robin Davies Kontrollansvar Malin Almquist Christina Erdtman Miljöskyddsåtgärder Jon Wessling Minskat kväveläckage Jon Wessling Natur- och kulturmiljöer Robin Davies Monika Gustafsson (rådgivning) tjänstledig SAM internet Robin Davies Christina Erdtman Skyddszoner Robin Davies Stöd till kvalitetscertifiering Mirjam Nestor Våra e-postadresser: (undantag från principen kan förekomma eftersom den är gemensam för hela landet) Utvald miljö Monika Gustafsson tjänstledig Jan Hägg Helena Ohlson Ingrid Nilsson Vallodling Robin Davies Funktionschef Landsbygdsutveckling Christina Petersson Behörighetskurser Jenny Johansson Företagsstöd Monica Bergqvist Christina Petersson Monika Pettersson Lillemor Torstensdotter Robert Sandberg tjänstledig Förprövning och byggnadsfrågor Kristina Thunström Greppa Näringen Åsa Kuhlau Jon Wessling Husdjursrådgivning Malin Nilsson Leader Monica Bergqvist Tove Lund Synemän Jon Wessling Våtmarker Jan Hägg Jenny Johansson Funktionschef Veterinära funktionen Ann Jaconelli Djurhälsa och livsmedel Ann Jaconelli Per Jonsson Ann-Charlotte Karlsson Britt-Liz Olsson Edith Åsén Djurskydd jourtelefon Fredrik Bergh Jennie Eklund Annette Hansell Kristina Holmström Madeleine Nederman Ulrike Segerström Monica Ängehult Fastigheter Jon Wessling LOVA Lars Juhlin Tillståndsprövning enligt miljöbalken Ulrika Schröder nr 4 Aktiv Landsbygd Aktiv Landsbygd nr 1 19

11 Vänner är en skattefri förmögenhet Bpost Porto betalt Nu ökar vi takten 2012 avslutas Svärtaåprojektet Foto: Zellevision Svärtaåprojektet är inne på det sista året. Tillsammans har vi genomfört åtgärder på 21 procent av den totala arealen i avrinningsområdet. Den siffran vill vi förbättra! Funderar du på någon åtgärd som du skulle vilja göra, tveka inte att kontakta oss. Senast 31 maj ska kontrakt för nya åtgärder vara skrivna och åtgärderna ska vara genomförda senast 31 oktober. Målsättningar delvis uppnådda Sedan projektet startade 2010 har 14 lantbruksföretag genomfört miljöåtgärder på sammanlagt ha odlingsmark. Markkartering är en åtgärd som hittills genomförts i projektet. Både ekonomin och miljön tjänar på att näring bara läggs där den verkligen behövs, därför är kunskap om markens näringsinnehåll en bra miljöåtgärd. En annan åtgärd som genomförts är strukturkalkning av lerjordar. En bättre struktur gynnar växtens tillväxt och upptag av näring, vilket bidrar till större skördar. Bra näringsupptag minskar i sin tur risken för läckage av kväve och fosfor till sjöar och vattendrag. När det gäller våra målsättningar för våtmarker och fosfordammar så har vi en bit kvar innan vi är nöjda. I dagsläget har vi diskussioner med några markägare angående dessa åtgärdsformer. Med våtmarker och fosfordammar är vägen från idé till åtgärd längre än för till exempel strukturkalkning. För det första handlar det ofta om att flera markägare ska komma överens. För det andra måste ansökningar handläggas och olika tillstånd sökas. Under 2012 kommer vi att arbeta extra hårt för att påbörja anläggningen av en till två våtmarker, och förhoppningsvis även en till två fosfordammar. Viktiga datum 2012 Under våren kommer vi att kunna visa på kartor vilka åtgärder som genomförts och var. Elin Hultman är ny i projektet och jobbar just nu med att föra in genomförda åtgärder i GIS-kartor. Dessutom ska hon göra våra resultat från vattenprovtagningen mer lättöverskådliga. Har du idéer på gemensamma aktiviteter under våren? Hör av dig till oss! Vattendragsvandring, stormöte, temaseminarium eller studiebesök hos lantbrukare som gjort åtgärder - det finns säkert flera önskemål. Ska Länsstyrelsen försöka få nya pengar till att fortsätta projektet? Vad tycker du? Inför 2012 finns planer hos ett tiotal gårdar på att göra flera åtgärder. Och, som sagt - fler åtgärder vill vi göra under året. Kom ihåg, nya avtal tecknas senast 31 maj, och åtgärderna ska vara genomförda senast den 31 oktober! Åsa Kuhlau 20 nr 1 Aktiv Landsbygd 2012 Postadress Nyköping Besöksadress Stora Torget 13 Telefon Telefax E-post Webbplats

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Nyheter inför SAM 2012

Nyheter inför SAM 2012 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nyheter inför SAM 2012 Nr 1 2012 Landsbygden Den största nyheten inför SAM ansökan

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödornas ekonomi! Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium

Läs mer

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar

Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Journalföring för får och getter

Journalföring för får och getter Journalföring för får och getter Kravet på att journalföra får och getter finns för att myndigheterna snabbt ska kunna förhindra smittspridning i händelse av en smittsam djursjukdom i Sverige. Det är därför

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Informationsmöte om Bredband med fiberoptik. Stavsjö 2 oktober 2011

Informationsmöte om Bredband med fiberoptik. Stavsjö 2 oktober 2011 Informationsmöte om Bredband med fiberoptik Stavsjö 2 oktober 2011 Bredband i Stavsjö 2012? Bredbandsutvecklingen i Södermanland och vad händer för dem som inte är med? Jacqueline Hellsten, verksamhetsledare,

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket 1(6) JORDBRUKSVERKETS INTERNA REGLER Dnr 5.1.17-4405/15 2015-05-21 Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket Jordbruksverkets interna regler är bindande och måste följas

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Upphandling av Projektledare för LEADER Mellansjölandets paraplyprojekt för miljö och klimat

Upphandling av Projektledare för LEADER Mellansjölandets paraplyprojekt för miljö och klimat ANBUDSINBJUDAN Dnr: MU2009 0141 Anbud skall vara inkommet senast 20091201 Anbud skall vara bindande t. o. m. 20091231 Upphandlingsform Öppet förfarande Upphandling av Projektledare för LEADER Mellansjölandets

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Introduktion till. CDB Internet

Introduktion till. CDB Internet Introduktion till CDB Internet Juni 2012 CDB-Internets webbsida CDB-Internets webbsida nås via Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Under bilden E-tjänster väljer du CDB-Internet i snabbvalslistan Första

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26 Datum: 2011-10-26 Mötesprotokoll Möte: LAG-möte Tid: 8.30-12 Plats: Stadshuset, sal Opus Beslutande: Tage Gripenstam Anna Nienhaüsen Lars-Gunnar Thor Anita Wennberg Henrik Åström Björn Jonsson Övriga deltagare:

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer