Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap"

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET B-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för kommunikation och medier Handledare: Carolina Martinez Examinator: Sophie Elsässer Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap MKVA22:4 - Vårterminen 2015 Uppsatsförfattare: Micaela Malmström, Mimmi Bredberg och Matilda Boking

2 Abstract Vi lever i dag i en kultur där allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet. Syftet med studien är att studera hur utformningen av hälsokampanjer ser ut i det nya medielandskapet. Vi har valt att titta närmare på Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar, genom att granska en av deras hälsokampanjer. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, i form av textanalys, där vi har gått igenom kampanjens olika delar och i samband med detta gjort en retorisk och semiotisk analys. Detta för att för att få en ökad förståelse för hälsokampanjers utformning i dagens mediesamhälle, men även för att se hur organisationer arbetar för att motverka skeva kroppsideal. Resultatet visar hur man inom hälsokommunikation gjort intåg på den kommersiella marknaden genom att man i strategierna kunnat se hur kampanjen anspelat på reklamens metoder. Frisk och Fris anpassning utifrån mediernas spelregler, som kommer till uttryck i kampanjen, kan således användas för att visa på denna samhällsförändring gällande sociala aktörers allt mer beroende av och anpassning till media. Nyckelord: Hälsokommunikation, Medielogik, Stealth marketing, Media advocacy, Uppmärksamhetssamhället.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Metodval Material Semiotik och retorik Retorik i marknadsföring Teori och centrala begrepp Medielandskapets utveckling Medielogik Hälsokommunikation i ett nytt medielandskap Kommersiella och icke kommersiella kampanjer Nya Strategier Resultat Kommunikationskanaler kampanjen marknadsfördes genom Den strategiska uppbyggnaden av kampanjmaterialet Sammanfattning av kampanjen i helhet Slutsats Förlag till vidare forskning...27 Referenslista...29 Bilaga Bilaga

4 1. Inledning I en ny medievärld behöver kommunikation bryta mot trender för att nå ut och uppmärksammas i det rådande mediebruset. Att vårt samhälle idag står inför nya utmaningar när det gäller kommunikation i alla dess former går inte att förneka. Hela samhället har underkastats en medielogik, med detta menas att det mer eller mindre finns uttalande grundregler för hur man ska anpassa kommunikationen utifrån rådande föreställningar om mediernas arbetssätt (Hvitfelt & Nygren 2008:36). Medierna utgör basen för hur näringsliv och organisationer uppfattas och det har blivit allt viktigare för organisationer att synas i bland annat tv och tidningar. Detta beror på att publiken upplever att de olika medierna levererar de viktigaste nyheterna som är värda att uppmärksammas. Vi lever i dag i en kultur där alla slåss om att synas, ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet, därför blir detta en konkurrenskraftig marknad där allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, tävlar om människors uppmärksamhet (Strömbäck 2009:69). I denna uppsats har vi valt att se närmare på en internetbaserad hälsokampanj skapad av riksföreningen Frisk och Fri. Frisk och Fri är en ideell organisation helt utan kommersiellt syfte som har verkat i över 30 år. De har en stödjande verksamhet för de med ätstörningar och deras närstående, de vill även påverka för en bättre vård. Innan Miss Skinny-kampanjen år 2013 var organisationen mindre och de kampanjer de skapade då liknade med traditionell hälsokommunikation såsom kampanjer som gick ut med syftet med kommunikationen i marknadsföringen (Frisk och Fri 2015). Vi vill granska Frisk och Fris kampanj Miss Skinny för att få en ökad förståelse för hälsokampanjers utformning i dagens mediesamhälle, men även för att se hur organisationer arbetar för att motverka skeva kroppsideal. Kampanjen vid namn Miss Skinny hade som syfte att höja medvetenhet kring ätstörningar och skeva kroppsideal. Utformningen av kampanjen var riktad främst mot unga och modemedvetna kvinnor, som nåddes genom pressutskick samt reklam där man annonserade för en ny webb-butik som skulle öppna. Butiken Miss Skinny skulle endast vara ämnad för de med storlek 32, deras slogan var Do you fit in?. Några dagar efter kampanjens utskick avslöjades kampanjens egentliga syfte där man starkt kritiserade marknadsföringen av ett magert kroppsideal i reklam, mode och medier. Kampanjen uppmärksammades i nästan alla riksmedier och blev snabbt ett omdebatterat ämne. Frisk och fri som i över trettio år aktivt arbetat med dessa frågor har aldrig tidigare uppmärksammas i samma utsträckning som man 1

5 nu lyckades med. Miss Skinny kampanjen bröt mot tidigare trender inom hälsokommunikation, och det blir därför av intresse att studera de strategier som används och hur dessa har tillämpats. 2. Syfte och frågeställning Syftet med denna forskning är att studera hur utformningen av hälsokampanjer ser ut i det nya medielandskapet. Vi har valt att titta närmare på Frisk och Fri s hälsokampanj. Vi kommer att fokusera på vilka strategier som används för att nå uppmärksamhet, vilka kommunikationskanaler som användes och hur. Vad som enligt oss gör denna studie relevant är vikten av kommunikationens förändring och i detta fall gällande hälsokommunikationen. Att man numera kommunicerar kring hälsa på ett sätt som tidigare inte var tekniskt möjligt innebär en utveckling på gott och ont (Berry 2007:105). Dessa nya medier innehar ett stort behov av uppmärksamhet från alla håll. Uppmärksamhetens betydande roll i det informationssamhälle vi lever i innebär att vi dagligen utsätts för en allt för stor mängd uttryck för att det ska vara möjligt att ta in. Vi är därför som mottagare selektiva i vårt informationsintag och det krävs numera mycket för att nå den interpersonella agendan (Strömbeck 2009:69). De frågeställningar vi utgår från är som följer: Vilka kommunikationskanaler används i kampanjen och på vilket sätt? Vilka strategier används i kampanjen för att nå uppmärksamhet? 3. Metodval I uppsatsen ska vi använda oss av kvalitativa metoder, i form av textanalys. Det finns flera olika textanalyser man kan använda sig av, man kan använda olika typer beroende på vad man vill studera (Östbye 2003: 62). Lämpligt för vår studie är att göra en innehållsanalys. För att förstå och analysera medietexten, som i vårt fall är Frisk och Fri s hälsokampanj, kommer vi använda oss av olika teoritraditioner. Vi gör detta på grund av att olika teoritraditioner innehåller olika verktyg för att få svar på olika typer av frågor vilket kommer att hjälpa oss att få en tydligare bild av, i vårt fall, kampanjen. 2

6 3.1 Material Det material vi kommer att utgå ifrån är hämtat från de kommunikationskanaler som kampanjen marknadsförde sig genom. Vi kommer att analysera kampanjens tryckta medier, annonsering och pressutskick. Dessutom kommer vi även granska de sociala kanaler kampanjen utnyttjade såsom Facebook, Twitter och YouTube. Kampanjen kan indelas i två skeden, där vi först studerat det material som spreds med Miss Skinny som avsändare, vilket bland annat är de pressutskick samt annonser som vi tidigare nämnt. Sedan när kampanjens egentliga avsändare, Frisk och Fri, avslöjades släpptes i samband med detta en film på den plattform som tidigare påståtts vara Miss Skinnys framtida webbshop. Denna film blir ytterligare en del av det material som vi kommer analysera. Materialet finns tillgängligt på kampanjens egen hemsida, samt Frisk och Fris officiella webbsida, 3.2 Semiotik och retorik När det gäller att studera kampanjens strategier kommer vi använda oss av semiotiken- och retorikens begrepp som verktyg för att urskilja dessa. Semiotiken, som innebär läran om tecken, kommer fylla en funktion när det gäller att studera kampanjens språkliga och bildliga dimensioner. Detta på grund av att tecken är bärare av olika betydelser och kan därför tolkas som ett språk (Carlsson & Koppfeldt 2003:31). Däremot hör övertalningsmedel och val av strategi till retoriken, som handlar om konsten att övertyga i tal (Carlsson & Koppfeldt 2003:62). Som Östbye (2003:84) nämner är kombinationen av semiotik och retorik betydelsefull när det gäller att utföra reklamanalyser. Östbye (2003: 76) beskriver även vikten i medietextens tilltal, där han poängterar att medietexter talar till oss på olika sätt. Här blir åter igen en retorisk analys relevant för oss då vi kommer att titta på vilka strategier Frisk och Fri använde för att nå uppmärksamhet. När vi ska undersöka vår frågeställning kring vilka strategier som används för att fånga uppmärksamhet kan denna besvaras med hjälp av uttrycksmässiga medel i fråga om bland annat bildkomposition, perspektiv och språkliga tecken. Något som vi med hjälp av vår retoriska samt semiotiska analys kommer kunna studera. Carlsson och Koppfeldt (2003:62ff) definierar retorik som konsten att övertyga. Samma författare skriver om retorikens förekomst i medier och talar om tre specifika medel som används när man vill beröra och engagera sin publik. Ethos kallas den strategi som övertygar 3

7 med tillit och trovärdighet, och hör till talarens anseende och karaktär (2003:67). När man istället med hjälp av intellektuella och förnuftbaserade medel försöker övertyga talas det om logos. Pathos däremot handlar om att skapa engagemang genom att väcka känslor, och blir således en känslomässig övertalning (2003:73). Fler begrepp inom retoriken som blir användbara i vår uppsats nämner Hedlund och Johannesson i sin bok Marknadsretorik (1993). De diskuterar kring vikten av det rätta språket, elocutio. Språket ska kännas välbekant och enkelt men även omväxlande och vara anpassat utefter det sammanhang man befinner sig i. Dessutom ger det även en bild av talaren själv (1993:97). De tar bland annat upp begreppet exordium som tyder på vikten att väcka intresse i sin inledning. Vilket motiveras i hur man först måste fånga uppmärksamhet för att vidare få publiken att lyssna. Nästa steg blir att söka sympati som i latinska termer benämns med captatio benevolentiae, som inom det svenska språket motsvarar att erövra deras välvilja (1993:63). Till sist ska ett förtroende till talaren skapas. Hedlund och Johannesson menar att detta koncept underlättar att mottagaren övertygas i den riktning man önskat. Vi utgår även ifrån retoriska begrepp såsom narratio, som presenterar information och faktamässiga omständigheter i texten (1993:69). Probatio, bekräftande av påståenden, här rekommenderas tre argument då detta är lättast för publiken att minnas (1993:189). Refutatio, handlar om att bemöta och argumentera mot eventuell kritik (1993:66). Peroratio, betyder att de viktigaste argumenten återges i en uppmaning (1993:189). Vi har även tittat på stilfiguren anafor vilket menas med att satser upprepat inleds med samma ord eller fras (1993:190). Inom semiotiken ser man till två dimensioner, dels till tecknets kärnbetydelse och dels till dess bibetydelse. En denotation är den direkta betydelsen av ett innehåll som inte kräver en sociokulturell inlärning för att tolkas (Carlsson & Koppfeldt 2003:31). Medan konnotationer är kontextberoende och har en varierande betydelse beroende på mottagarens referensramar. 3.3 Retorik i marknadsföring Trots att retoriken härstammar långt bak i tiden är kunskapen kring konsten att övertyga minst lika relevant idag. I dagens samhälle sker retoriken oftast genom reklam och marknadsföring (Gunnarsson 2003:9). Kommunikationen blir allt viktigare och aktörer inom alla möjliga sociala sfärer konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Retoriska kunskaper blir således viktiga för kommunikatörer för att nå ut med just det budskap som eftersträvas, vare sig det 4

8 gäller att sälja produkter och tjänster eller att sprida information om ett hälsofrämjande arbete. Retoriken ger oss verktyg för att presentera kunskap och argument på sätt som övertygar mottagaren och ger en förståelse i hur man kan kommunicera med hjälp av tecken och bild (2003:11). Vad gäller reklamutformning finns det fasta mönster och ramar över hur man bör uttrycka sig i media, vilka strategier som lämpar sig bäst för marknadsföringen. Detta innebär att retoriska tekniker kan variera beroende på reklamens syfte. Däremot här man kunnat identifiera hur man inom olika verksamheter, med skilda mål, har använt sig av samma eller liknade tekniker i sin marknadsföring. (2003:10) Inom denna studie kommer det nämnas hur man inom icke kommersiella kampanjer efterliknat kommersiell marknadsföring, genom att ha arbetat med liknande retorik. 4. Teori och centrala begrepp Detta kapitel kommer att presentera olika teoretiska begrepp och teorier som ligger till grund för uppsatsen. Vi kommer bland annat ta upp och förklara teorier kring medielogik och medialisering, två begrepp som är nära anknutna. Vidare kommer hälsokommunikationens relation till samhällsutvecklingen diskuteras gällande internet och sociala medier. Därefter presenteras en rad nya strategier man som hälsokommunikatör på senare tid ägnat sig åt, där det även kommer framgår hur hälsokommunikation idag bör presenteras för att nå ut med sitt budskap. 4.1 Medielandskapets utveckling Idag berörs de flesta områden av våra liv av mediers närvaro. Medievärlden förändras snabbt, nya typer av medier växer fram och skapar nya kommunikationsmöjligheter. När tekniken förändras, förändras även det innehåll som den producerar (Hvitfelt & Nygren 2008:31). Det är idag möjligt att kommunicera på helt nya sätt och på helt nya platser. Medieutvecklingen har skapat nya förutsättningar gällande kommunikation mellan sändare och mottagare. Internet har visat sig vara ett dominerande kommunikationssystem som medfört möjligheter som tidigare varit begränsade. Med internet som arena skapas nya möten mellan människor, budskap kan nås ut oberoende avstånd (Berry 2007:105). Nya kommunikationsformer växer fram och konvergerar med tidigare (Hvitfelt & Nygren 2008:31ff). Ett ökat utbud av medier innebär en ökad konkurrens mellan olika medieformer (Hvitfelt & Nygren 2008:34) där man tävlar om publikens uppmärksamhet. 5

9 Strömbäck (2009:69) talar om ett överskott av information och ett underskott av uppmärksamhet i vårt samhälle. Detta menar han skapar ett behov hos medierna att fånga uppmärksamhet från publiken. All information som väller över oss dagligen är omöjlig för oss att ta in, vi är därför selektiva i vårt informationsintag och blir av den anledning svårare att nå ut till. En genomtänkt kommunikation kan därför vara avgörande för verksamheten vad gäller anseende då det gäller att synas på marknaden. Medierna har en stor roll i samhället och blir dessutom alltmer oberoende av andra samhällsinstitutioner, därmed etablerar sig medierna som en självständig institution och blir integrerad i andra institutioners verksamheter (Gillberg 2014:43). Gillberg menar även att ett annat kriterium som påvisar mediernas betydande maktposition är att uppmärksamhet i medierna innehar ett stort värde i samhället. Medierna påverkar inte bara vem som uppmärksammas utan bestämmer också hur den gestaltas. Medierna är centrala för hur kunskap produceras hos befolkningen genom att de ser mediernas tolkningar och skapar efter detta egna bilder (Pallas & Strannegård 2010:9). Därför utgör medierna basen för hur näringsliv och organisationer uppfattas och således har det blivit allt viktigare för organisationer att synas i tv, tidningar etc. Detta beror på att publiken upplever att de olika medierna levererar de viktigaste nyheterna som är värda att uppmärksammas (Pallas & Strannegård 2010:153). Vi lever i dag i en kultur där alla slåss om att synas, ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet (Strömbäck 2009:70). Nya kommunikations- och uttrycksmöjligheter har skapat nya strategier för att locka sin publik, en spridning som nått fler områden av samhällslivet. Allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, tar efter och börja anpassa sin kommunikation efter tidigare framgångsrika koncept, när detta sker förändras också deras verksamheter och hur de kan beskrivas och förstås (Pallas & Strannegård 2010:8). Oberoende av vilken samhällsaktör som kommunicerar är påtryckningarna desamma, alla vill nå ut med just sina budskap i medierna. Mediernas roll som tolkare av verkligheten och makt över agendan, skapar ett behov hos sändaren att först fånga medierepresentanters uppmärksamhet för att få en chans att hamna på den interpersonella agendan (Pallas & Strannegård 2012:8). Media fungerar här som en mellanhand mellan sändare och mottagare. 6

10 Som tidigare nämnt lever vi i ett samhälle där vi överbelastas med information. För att vi ska kunna ta in intryck och bearbeta dessa krävs det att vi sorterar bland dessa budskap som når oss. Vi har med andra ord inte möjlighet att ta in allt som vi ser (Finer 2012:135). Strategier för att budskap inte ska bli en i mängden och försvinna blir därför att hamna på medieagendan. Men för att hamna här krävs att kommunikationen följer medias spelregler, som definieras utifrån en välkänd logik. 4.2 Medielogik Inom medieforskningen talas det idag om att samhället har underkastats en medielogik, med detta menas att det mer eller mindre finns uttalande grundregler för hur man ska anpassa kommunikationen utifrån rådande föreställningar om mediernas arbetssätt (Hvitfelt & Nygren 2008:36). Begreppet myntades av Altheide och Snow (1979) som i senare upplaga beskrev medielogiken som formens dominans över innehållet (Finer 2012:37). Teorin bygger kring de tekniker som används för att bland annat göra nyheter, händelser eller reklam mer attraktiva för dess mottagare. Det handlar om förmågan att fånga uppmärksamhet genom att anpassa sig efter den rådande medielogiken. Begreppet blir viktigt i förståelsen kring varför en viss medietext eller innehåll ser ut på visst sätt och varför vissa får mer utrymme än andra. Genom att förstå denna logik blir det nya medielandskapet lättare att förhålla sig till. Pallas och Strannegård (2012:8) beskriver medielogiken som en teknik där man för att fånga människors uppmärksamhet först behöver fånga medierepresentanternas. Forskare Nanna Gillberg (2014:44) utvecklar detta resonemang genom att i sin definition påstå att medielogik handlar om mediers sätt att fånga och behålla publikens uppmärksamhet. Gillberg (2014:43) ser samhällets växande beroende av och anpassning till medier och medielogik som ett uttryck för en långt utvecklad medialisering. Vidare menar samma författare att begreppet avser olika samhällssfärers anpassning utefter mediernas efterfrågan och arbetssätt. Hjarvard (2008) definierar medialisering som en dubbelsidig process (Finer 2012:38) som dels ses som en självständig institution och dels som en bredare samhällsprocess. Med detta menas att begreppet är mångtydligt men besitter främst två betydelser där den ena är den ökade förekomsten av massmedier och medierad kommunikation, och den andra antyder på sociala aktörers allt större anpassning till media (Pallas & Strannegård 2010:176). 7

11 Medierna är således en självständig institution som arbetar enligt samma logik som övriga sociala aktörer, och samtidigt i en omfattande förändringsprocess där de integreras med andra institutioner, såsom politik eller familjeliv, där ett behov av och anpassning till media växer sig starkare (Finer 2012:38). Den dubbelsidighet som Hjarvard beskriver medialiseringen med, delas av författarna Pallas och Strannegård (2010:8) som föreslår en åtskillnad mellan medilaiseringen som en process som leder till samhällsförändringar med den samhällsförändring den är i sig. Begreppet medialisering kan följaktligen kännas förvirrande då det råder en viss begreppslig oklarhet i dess definition, och vi vill därför vara tydliga med i vår uppsats vilken benämning som vi kommer att belysa den med. Utifrån det perspektiv vi har valt att studera kommer medialiseringen inte ses som ett enhetlig faktum, vi kommer alltså inte titta på medialiseringen i sig utan fokus kommer läggas på hur medilaiseringen kommer till uttryck i olika kontexter. Närmare bestämt på sociala aktörers anpassning och ökade behov av media. Pallas och Strannegård (2010:176) skriver hur medier har kommit att bli en integrerad del av samhällsaktörers vardag och påverkar därför verksamheten. Kommunikation som tidigare varit direkt kan nu medieras, vilket innebär att interaktionen förändras (Pallas & Strannegård 2010:176). Detta som konsekvens av medias ökade betydelse. Mediers inverkan på andra sociala aktörer i samhället kan förklaras och motiveras genom att använda medielogiken, något vi kommer återknyta till i vår slutsats (Pallas & Strannegård 2010:176). 4.3 Hälsokommunikation i ett nytt medielandskap Hälsokommunikation är något som påträffas inom smågrupper, i organisationer, offentlig kommunikation samt i masskommunikation menar Jarlbro (2010:18). Berry (2007:2) beskriver hälsokommunikation som alla aspekter av mänsklig kommunikation vars innehåll behandlar hälsa. Man försöker kommunicera detta till en bredare publik och denna typ av kommunikation måste uppfylla många kriterier för att vara effektiv. I alla typer av kommunikationsprocesser krävs en sändare, ett budskap och en mottagare. En kampanj är ett exempel på en sådan process. Sändaren vill uttrycka något och skickar ut detta via ett medium, där sedan en mottagare reagerar på detta. En kampanj har alltid ett syfte som man vill nå ut med, detta syfte ska vara riktat mot en stor mottagargrupp och kampanjen har alltid en klar tidsgräns. Den består av en samordnad uppsättning av aktiviteter som gärna skall 8

12 vara kombinerade och uppvisas i olika typer av medier för att få en stor genomslagskraft (Jarlbro 2010:19). 4.4 Kommersiella och icke kommersiella kampanjer En kommersiell kampanj uppmuntrar människor att utföra en typ av konsumtion som t.ex. köpa en tjänst eller en produkt (Jarlbro 2010:18). Denna uppmuntran till konsumering ser vi dagligen i alla olika typer av medier och handlar främst om att organisationen som står bakom kampanjen vill tjäna pengar. En metod man kan nyttja för att få en stor genomslagskraft är att göra en målgruppsanalys, menar Jarlbro (2010:25). I kommersiella kampanjer är detta något som görs för att sälja så mycket som möjligt. Givetvis vill man veta om produkten är attraktiv och efterfrågad av målgruppen i förväg och därför säkerställa att den är värd att sända ut på marknaden och därmed blir kampanjen lyckad. Det råder en klar åtskillnad på kommersiella och icke-kommersiella kampanjer. I ickekommersiell marknadsföring är målet oftast att försöka få människor att sluta med ett visst beteende, t.ex. dricka alkohol. Dessa kampanjer finns främst till för att informera och nå ut med budskap och ska vara så långsiktig som möjligt. Man vill därför nå ut till rätt målgrupp så att man kan anpassa kampanjen efter rätt socio-kulturell nivå från början, då blir det lättare för dessa att ta in budskapet som sänds. Kommunikation är något som kan tolkas på många olika sätt och kräver därför ett syfte som kan sändas ut och är så koncist som möjligt för att missförstånd inte ska ske. Vidare menar samma författare att missförstånd kan leda till att varumärket skadas, vilket kan färga av sig på organisationen som sänt ut kampanjen (Jarlbro 2010:26). Bo Bergström (2007:40) menar dessutom att enkla och entydiga budskap är lättare att sätta på minnet. Hälsokommunikationen måste följa alla nya typer av medier för att försöka nå ut i bruset, då de nyaste typer av medium alltid ses som det mest effektiva och bästa (Jarlbro 2010:101). I vår tid ses internet som en av de främsta och nyaste källorna att sända ut information och en av de bästa situationerna som kan ske då man kommunicerar ut budskap på internet är att mottagaren är aktiv och att sändaren tillgodoser information. På internet kommer detta bli allt vanligare och denna typ av hälsokommunikation kallas för den efterfrågestyrda (Jarlbro 2010:101). Hälsokommunikationen har på senare tid även spridits till sociala medier på internet och på detta vis utvecklas formerna av kommunikation (Friedrich 2014). Sociala medier bidrar till den efterfrågestyrda kommunikationen då de ger mottagaren en möjlighet att 9

13 inte bara ses som en mottagare utan man kan vara aktiv och sändaren förser denne med information. Det ultimata målet som kommunikatörer vill nå är uppmärksamhet och synlighet (Huberman 2012), detta ökar därför möjligheten att lyckas med sitt projekt (Jarlbro 2010: 120). Huberman beskriver uppmärksamhetssamhället med begreppet attention economy, vilket innebär att vårt samhälle idag bygger på att nå den svåruppnådda uppmärksamheten. Om ett ämne tar sig igenom bruset och syns på medieagendan är möjligheten stor att man återfinns på den interpersonella agendan, vilket är något som man som hälsokommunikatör vill lyckas med. På detta vis har hälsokommunikation allt mer börjat efterlikna reklam och träder in i den kommersiella marknaden. Detta är en av faktorerna som har uppkommit då den kommersiella marknaden har övertaget när det gäller marknadsföring. Här kommer belöningen omedelbart om man följt budskapet och köpt produkten. Vid hälsokommunikation kommer belöningen däremot inte direkt, utan här tar det mycket längre tid och därför är det viktigt för hälsoupplysare att jobba stenhårt med marknadsföringen (Jarlbro 2010:106). All uppmärksamhet betyder marknadsföring och om man väckt uppmärksamhet i massmedierna blir företagen som sänt ut budskapet omtalat (Bergström 2007:19). Mottagaren kräver dock att det finns en trovärdighet i budskapet och ett bra sådant är utformat så att det känns viktigt och unikt. Även Jarlbro (2010:101) talar om vikten i att ha en trovärdighet i sitt budskap samt en trovärdighet som organisation för att få en så stor genomslagskraft som möjligt. Marknadsföring innebär en hel process där man ska undersöka en marknad, anpassa en produkt efter behov och sedan sända ut reklam så konsumenter kan hitta produkterna (Bergström 2007:82). Bra reklam är oftast enkel, den ska dessutom sälja och väcka uppmärksamhet. Den ska bidra till att den möjliga kunden ska bli så positivt inställd till en tjänst eller vara att personen konsumerar denne. Reklam innefattar en verksamhet som bygger på fingertoppskänsla och konstnärlighet för att utforma reklam som är enkel att förstå och ta till sig (Bergström 2007: ). 10

14 4.5 Nya Strategier Teorin om Social Marketing uppstod i takt med Wiebes fråga Why can t you sell brotherhood like you sell soap?, som bygger på att organisationens mål ska möta konsumentens behov och önskemål. Detta innebar att man skulle använda samma principer som i marknadsföring av produkter när man försökte nå ut med t.ex. budskap och värden. Jarlbro (2010:18) definierar begreppet som de marknadsföringsprinciper som utan ekonomiskt vinstintresse, används i syfte att exempelvis förändra ett beteende för att gynna samhället. Dock påstår hon att teorin har sina begränsningar genom att vara manipulativ då den efterliknar annonsering av kommersiella produkter. Och menar vidare att denna typ av marknadsföring enbart erbjuder simpla lösningar på allt mer komplicerade hälsoproblem i samhället (Jarlbro 2010:18). Michael Rothschild (2010) professor i internationell marknadsföring menar dock att social marketing och befolkningens hälsa kompletterar varandra. Detta genom att hävda att social marketing kan med fördel användas för att nå större samhällsmål. W Douglas Evans (2006) skriver i How social marketing works in health care om hur kommunikationskanalerna för hälsokommunikation har förändrats, och betonar hur det idag är svårare att nå ut med hälsorelaterade budskap. Detta menar samma författare beror på att de tidigare strategierna inte längre är framgångrika eftersom marknaden har förändrats, och argumenterar för att man även inom hälsoupplysing bör använda sig av reklamens metoder, som idag blivit mer attraktivt. Evans pekar på hur kommersiella marknadsföringsstrategier är ett vinnande koncept när det gäller att fånga publikens uppmärksamhet. Författare och medicinjournalist David Finer (2012:67) nämner begreppet Media advocacy, vilket han beskriver som en strategi inom hälsfrämjandearbete där man använder sig av massmedier för att få in hälsorelaterade nyheter i media. Teorin bygger på att man som hälsokommunikatör lär sig mediernas spelregler och anpassar kommunikationen utifrån dessa för att få hälsokommunikationen mer attraktiv (Finer 2012:37). Begreppet innefattar hur man strategiskt utnyttjar medias rapportering för att uppmärksamma ett hälsorelaterat problem i samhället (Finer 2012:67) 11

15 Hälsokommunikation har som mål att nå ut med ett budskap till en större publik och nå det interpersonella planet, budskapen måste då alltid vara effektivt utformade och mottagare är mer benägna att engagera sig om innehållet är ovanligt eller obekant. Dianne Berry (2007) menar av den anledning att hälsomeddelanden bör presenteras på nya sätt, bland annat genom att kommunikatören ska använda sig av oväntade meddelanden och medier. Ett exempel på en typ av marknadsföring man kan använda sig av då är stealth marketing, vilket innebär att man obemärkt vill kommunicera ut ett budskap (Kaikati 2014). Denna form av marknadsföring uppkom då internet utvecklades och man ville nå sin publik på ett nytt sätt. Ett sätt man kan utföra stealth marketing på är att få bloggar att nämna en produkt eller ett varumärke, vilket på ett sätt blir som en personlig rekommendation, vilket gör att det skiljer sig mycket från traditionell reklam. Kaikati (2014) beskriver att vid nyttjande av detta blir det lättare att mottagaren skapar ett intresse för produkten eller budskapet och att detta har lättare att nå det interpersonella planet. 5. Resultat I följande avsnitt redogörs de resultat som studien leder till. Vi kommer här gå igenom kampanjens olika delar och i samband med detta göra en retorisk och semiotisk analys, detta för att synligöra de strategier som använts för att besvara våra frågeställningar. Vi kommer att se strategi på två nivåer. Dels är det kampanjens olika kommunikationskanaler och kampanjens upplägg som helhet, sen är strategi också på ett mer detaljerat plan den strategiska uppbyggnaden av text och bild. Genom att tillämpa denna aspekt kommer de strategier som använt i kampanjen för att nå uppmärksamhet tydligare framgå och kunna identifieras. Med hjälp av retorisk och semiotisk analys har vi kunnat studera kampanjmaterialet på en nivå där man tittat på hur man hur man har jobbat med bildmedier samt text och hur det är strategiskt att uttrycka sig på det här sättet. Här handlar det om att synligöra strategierna i de olika delarna mer specifikt, genom att bland annat titta på hur man använt sig av konnotationer och övriga verktyg för att stärka budskapet. Avslutningsvis kommer vi ha ett sammanfattande stycke där vi pratar om kampanjen som helhet och där vi även kommer knyta an till tidigare forskning 5.1 Kommunikationskanaler kampanjen marknadsfördes genom Val av kommunikationskanal är en viktig strategi när det gäller att hantera det uppmärksamhetsunderskott som råder och nå ut med sitt budskap. Frisk och Fri som huvudsakligen använde sig av marknadsföring via sociala medier kombinerade dessa med 12

16 andra för att maximera varje kanal. Medier har olika egenskaper och det skiljer sig således åt i hur man tillämpar dessa. Trycka medier Frisk och Fri har i sin marknadsföring använt sig av tryckta medier för att sprida sitt budskap. Man har utformat en kampanjbild som placerats ut på olika platser inom centrala Stockholm där människor ständigt rör sig för att man då ökar möjligheterna att synas och nå ut. Man har på så sätt utnyttjat tryckta mediers effektivitet i att både nå en lokal och bred publik. Att synas i sammanhang där mottagaren varierar i både ålder och kulturell bakgrund innebär att man riktar sig till en bredare allmänhet och en större målgrupp som kampanjen når ut till. Pressutskick Kampanjen började med ett utskick till olika journalister och bloggare, inflytelserika och kända personer inom modeindustrin, där man via brev och mail introducerade en ny nätbutik som bara skulle sälja size zero. I samband med nyöppningen bjöds man även in till en pressvisning som skulle hållas. Till skillnad från kampanjens övriga annonsering och skyltningar vänder sig pressutskicket till en specifik mottagare, vilket ger en personlig karaktär. I avsikt att attrahera mottagaren har man strategiskt nyttjat hur en inbjudan till pressvisning bjuder in denna till att vara delaktig. För att framföra det budskap man vill förmedla och väcka intresse har man försökt att övertyga genom att få mottagaren att tro att en pressvisning ska äga rum där varumärket officiellt ska presenterats, ett koncept som liknar modebranschens vad gäller försäljning av nya produkter på marknaden. Pressvisningen kom senare att bli en presskonferens arrangerad av Frisk och Fri, på så sätt lockade man till sig en bredare publik, som man annars kanske inte nått fram till. Det faktum att man valt att marknadsföra sig genom att dra nytta av inflytelserika och kända personer innebär att man försökt, till skillnad från tryckta medier, att riktat sig till en mer specifik målgrupp. Som i detta fall är modeinriktade unga kvinnor. Strategin bygger på skapa diskussioner genom att få journalister och bloggare att dela med sig och sprida sina reaktioner kring kampanjen vidare så deras läsare kan nås. Dessutom har man tillsammans med en del pressutskick även skickat med en fysisk vara i form av ett par svarta Miss Skinny Pants. Detta kan tänkas vara en metod för att både skapa 13

17 övertygelse och provokation hos mottagaren för att denna ska reagera. Man har genom att sända ut varan, sänt ut ett budskap. Webbsida Man utnyttjade även internet som plattform för att skapa en egen webbhemsida där man marknadsförde och informerade om den nya nätbutik som påstods skulle öppna. Det var till denna sida man hänvisades i bland annat pressutskicken såsom i övrig annonsering. På hemsidan möttes man av kampajbilden med en länk till webbshopen och nedan fanns även kontaktuppgifter där mail samt telefonnummer fanns tillgängligt. Syftet med webbsidan var att man här kunde nå besökare oberoende avstånd, en fördelaktig egenskap som internet besitter. Det var även på denna plattform som det filmklipp med Frisk och Fri gjordes tillgängligt där man avslöjade kommunikationsstrategin och förklarade tanken bakom kampanjen. YouTube Filmklippet som efter ett par dagar visades på webbsidan, där man avslöjade kampanjen genom att berätta att det hela rörde sig om en hälsokampanj som ville sätta stopp för modeindustrins skeva ideal och uppmärksamma ätstörningar, användes som ett verktyg för Frisk och Fri att kommunicera med mottagarna. Man arbetade med film för att skapa effekt genom att utnyttja filmens egenskaper. Man kunde med hjälp av detta filmklipp placera sitt varumärke i ett känslomässigt och inspirerande innehåll som fångade mottagarens uppmärksamhet. Kampanjfilmen syftar till att uppmärksamma modeindustrins skeva kroppsideal, men också för att visa upp Frisk och Fris verksamhet och sin kamp mot ätstörningar Genom att kommunicera med filmklipp på webben når man en bred publik som man kan motivera, inspirera och beröra. Något som man utnyttjade i att vara imageskapande och bygga opinion i sociala frågor. Att de dessutom använde sig av kända ansikten i även detta sammanhang kan vara förtroendehöjande och ge en känslomässig koppling. Personerna i klippet fungerar på så sätt som förmedlare av det budskap man sänder ut genom att identifiera sig med det värde som filmen står för. Bakgrundsmusik, kameravinklar och tonlägen blir fler verktyg som man med fördel använts sig av för att beröra mottagaren. I filmen uppmanas man även till att själv ta ansvar genom att ställa krav på modeindustrin, det informeras även om hur man kan hjälpa till ekonomiskt och stödja Frisk och Fris verksamhet. Kampanjfilmen var en strategi för att fånga människors uppmärksamhet och skapa debatt. 14

18 Facebook På Facebook skapade Frisk och Fri en sida för kampanjen där det postades inlägg om den nya nätbutiken. Sidan som utåt sett uppfattades tillhöra Miss Skinny spred genom statusuppdateringar budskap om ett smalare ideal, något som skapade diskussioner i kommentarsfälten där man även deltog och försvarade sig. Facebook öppnade därigenom upp möjlighet till tvåvägskommunikation, där sändare och mottagare kunde interagera. I detta sammanhang kunde diskussioner växa och spridas vidare bland andra Facebookanvändare som även kunde gilla och dela sidan. Man hade även köpt annonser som dök upp i användares Facebook-flöden, vilket gjorde att kampanjen gjorde sig synlig i hela Sverige. Twitter Kampanjen uppmanade journalister, bloggare och alla andra som den nådde att sprida vidare budskapet i bland annat sina sociala medier. Twitter blev ytterligare ett verktyg där man kunde kommunicera med omvärlden. Här startades hashtagen MissSkinny. En hashtag är när man använder sig av en så kallad tag (#) för att sedan skriva ett inlägg på Twitter som handlar om ett specifikt ämne, på så sätt kan man kategorisera inlägg. Denna funktion bidrog till att andra snabbt och enkelt kunde hitta inlägg som rörde sig om samma ämne. Genom hashtagen MissSkinny kunde människor diskutera kampanjen med varandra, samt sprida den vidare. Twitter är en kommunikationskanal där information kan få enorm spridning inom kort tid, och blev av den anledning av intresse för kommunikatören bakom kampanjen för att nå sitt mål, att väcka uppmärksamhet och debatt. 5.2 Den strategiska uppbyggnaden av kampanjmaterialet Retorisk och semiotisk analys av kampanjmaterial Nedan kommer vi beskriva kampanjmaterialets denotativa mening och endast ge en beskrivning av vad vi ser, för att sedan analysera dess konnotativa betydelse. Vi kommer även att ge en retorisk och semiotisk analys för att se vad Frisk och Fri och deras reklambyrå ville förmedla och nå ut med genom medietexterna. Dessa medietexter finns i bilaga 1 och är uppdelat i kampanjbilder, deras Facebook-sida, pressutskick samt deras avslöjande kampanjmateral när de meddelade att de stod bakom kampanjen, detta består av en film, en banner samt ännu ett pressutskick. 15

19 Bild 1. Kampanjbild och affisch På bilden ser vi en ljusgrå bakgrund och i förgrunden ett par smala ben som står brett isär tillhörande en kvinna. Benen är beklädda med ett par mörkblå tighta jeans samt ett par svarta pumps med klack. Mellan benen står texten DO YOU FIT IN? som var slogan för hela kampanjen, under detta står även SIZE ZERO ONLY. Nederst på bilden kan vi dessutom se Miss Skinnys logga och en länk till deras webbshop under denna. Med detta har vi försökt beskriva kampanjbildens direkta och uppenbara framställning, det som Hedlund och Johannesson (1993:109) tidigare presenterat som det denotativa. För att vidare utveckla de associationer och tankar som bilden ge uttryck för ser vi till det konnotativa genom att analysera kring medietextens bibetydelser. Vi kan börja med att dra slutsatsen av att eftersom kvinnans ansikte inte syns handlar inte själva budskapet om just kvinnan på bilden, utan om kvinnor i allmänhet. Den ljusgrå färgen i bakgrunden ger ett kallt intryck och framhäver benen och texten som därför blir bildens centrala fokus. Genom att utesluta kvinnokroppens övriga delar riktas större uppmärksamhet mot kvinnobenen som kan ses som en symbol för en stereotypisk bild av kvinnan. Eftersom benen står brett isär kan detta ge intryck av auktoritet och självsäkerhet. Ett intryck som förstärks av kroppsspråket då vi kan se att är benen står upprätt, hon är rak i rygg något som väcker associationer till stolthet och status. De höga skorna gör benen längre och blir ytterligare ett sätt att förstärka känslan av värdighet och integritet. Ovanstående resonemang grundas i Carlsson och Koppfeldts (2003:28) tankar kring auktoritet och kroppsspråk. Fler konnotationer som man med fördel används sig av för att få betraktaren att associera kampanjbilden till de teman och känslor man vill sända ut kan tänkas vara objektifiering av kvinnor. Vi tänker här på hur man valt att fokusera på en specifik del av kvinnans kropp vilket gör att man ser henne inte som en person, utan låter delar av hennes kropp bli objekt som istället får representera henne. Kvinnan tillåts inte vara mer än just ett objekt, bilden ger ingen antydan på hennes personlighet, känslor eller tankar, hur länge vi än studerar den. Objektifiering förekommer inte sällan i samband med sexualisering, då dessa tenderar att höra ihop. Retoriskt sett kan antydan på sex vara av fördel i reklamsammanhang. Spekulationer kring detta bygger på att sex är ett stort samtalsämne som hjälper till att nå ut i publikkonkurrensen genom att locka till sig uppmärksamhet (Carlsson & Koppfeldt 2003:111). 16

20 Om vi ser till textens position har man valt bildens mittpunkt. Carlsson och Koppfeldt (2003:39) motiverar detta i att föremål tenderar att få större betydelse vid central placering. Det språk som använts kan förklaras i den retoriska teorin om elocutio, som handlar om det rätta språket. Val av språk är en viktig del för att fånga människor intresse, budskapet ska vara tydligt genom språket (Hedlund & Johannessen 1993:96). Bilden som i sig inte nödvändigtvis anspelar på dagens skönhets ideal vad gäller smalhet, blir i samband med texten DO YOU FIT IN? tydligare. Bilden på smala ben och tighta jeans tillsammans med frågan huruvida man passar in väcker snabbt associationer till vikt och utseende. Kopplingar till modeindustrin görs genom att marknadsföra sig som en ny nätbutik och att man dessutom valt en text på engelska kan motiveras i modebranschens ursprung och internationella etablering världen över. Språket ger även en bild av företaget själv (Hedlund & Johannessen 1993:97) och betonar således vad Miss Skinny står för. Och man har på så sätt medvetet kunnat välja att associera varumärket med provocerande uttalanden allt för att väcka debatt. Budskapet blir ännu tydligare genom att man valt ord som size zero only, att använda sig av ordet only är uteslutande och kan fungera på så sätt att personer som inte identifiera sig med size zero, kan känna rädsla över att inte passa in eller räcka till som man är. Det finns en tydlig strategi bakom språket där man vill provocera för att få människor att reagera. Vilket man gör genom att öppet och helt utan omskrivingar hävda att äkta skönhet hör ihop med att vara smal. Dessutom har man valt att använda sig av versaler, detta kan tolkas förstärka innebörden av budskapet. De stora bokstäverna ger intryck av att man har något viktigt att säga. Fler retoriska tekniker som kan återfinnas i kampanjmaterialet blir hur man valt att använda sig av en fråga. Strategin ligger i att man ställer en fråga som samtidigt besvaras. För att förtydliga vad som menas kan vi titta närmre på hur man i kampanjen ser texten SIZE ZERO ONLY i direkt sammanslutning till frågan Do you fit in?. Man har alltså i den mening besvarat huruvida man passar in eller inte genom att under förtydliga att storlek noll är det ideal som man står för. Bild och text fyller funktion genom att vara kampanjens exordium, i egenskap av aptitretare då man här försöker väcka intresse och locka till sig uppmärksamhet genom att ge mottagaren en inblick i vad man vill förmedla men samtidigt inte säga allt. 17

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden Konnotation - bibetydlese - vad kan man se i bilden - man kan associera till något...

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Inlämningsuppgift 2: DEL B

Inlämningsuppgift 2: DEL B Inlämningsuppgift 2: DEL B I denna del av uppgiften är betoningen på samspelet mellan text och bild väsentligt för bästa möjliga valaffisch i kombination med den nya logotypen och partiernas sakfrågor

Läs mer

Projektrapport TRTE09 2013-03-08. Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed

Projektrapport TRTE09 2013-03-08. Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed Projektrapport TRTE09 2013-03-08 Grupp A5 Mathilda Johansson, Linnea Englund, Jennifer Bodén, Camilla Andersson, Cecilia Kornehed 1. INLEDNING 1 2. HUVUDDEL/PROCESS 2 2.1 FÖRBEREDELSER 2 2.2 BRAINSTORMING

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi Inledning Vi har valt att rikta in oss på en målgrupp som är unga kvinnor och män i åldern 18-35 år. Efter de efterforskningar vi gjort på internet kan vi uppskatta att de flesta

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro 1 Du är inte ensam på banan Många aktörer Sjukvården Läkemedelsindustrin Bloggarna Dagstidningar Vänner och bekanta 2 När spelar medierna störst

Läs mer

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media SM.170321.S1 IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media INNEHÅLL Vad är sociala medier? s. 3 Statistik & Sociala medier s. 4-6 Annonsering i sociala medier s. 7-8 Vad är en hashtag #? s.9 Uppföljning

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag?

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag? Instagram Vad kan Instagram göra för ditt företag? Lite statistik 46 % män 54 % kvinnor 75 miljoner dagliga användare 1,2 biljoner gilla dagligen Många företag och offentliga personer väljer att använda

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N

S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N Innehållsstrategi för Rädda Barnen Instagram Instagram är ett medium där vi förväntar oss att konsumtionen av innehållet ska gå snabbt. Vi föreslår att ni försöker

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Bildanalys tolka bilder. Medieanalys: Perception, Semiotik, Retorik

Bildanalys tolka bilder. Medieanalys: Perception, Semiotik, Retorik Bildanalys tolka bilder Medieanalys: Perception, Semiotik, Retorik Kommunikations modell Medier vill förmedla ett budskap Kunna beskriva hur man uppfattar nyheter/tidningsartiklar/reklam/tv-underhållning

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Välfärdskonferens Vänersborg augusti 2014 Pedagog: Elisabeth Ericson, Lindfors & Co 070-797 87 20 elisabeth@lindforsco.se Kulturkapital Alla företag,

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Sid 1 (5) Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Försvarsutbildarna har en positiv inställning till och uppmuntrar ingående förbund och föreningar att använda sig av digitala medier och att

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

1. Det handlar inte om BDSM

1. Det handlar inte om BDSM 1. Det handlar inte om BDSM Sveriges kvinnolobby mötte stort motstånd från olika håll när de framförde sin kritik mot KappAhls reklamkampanj 50 shades of Grey. Reklamombudsmannens opinionsnämnd friade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vad är visuell kommunikation?

Vad är visuell kommunikation? Vad är visuell kommunikation? Det vi ser upplever läser tar in... och påverkas av... då är det mycket att förhålla sig till. Hur klarar vi av att sortera? Varför påverkas vi av viss kommunikation och inte

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN

KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016-02-28 KOMMUNIKATIONSPLATTFORM Svenska Aikidoförbundet 2 OM KOMMUNIKATIONS- PLATTFORMEN INNEHÅLL: SYFTE: Syftet med den här kommunikationsplattformen

Läs mer

Kommunikationspolicy för Hörby kommun

Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunledningsförvaltningen Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunen har en bred verksamhet med många uppdrag och med flera olika roller. Vi som arbetar på kommunen gör det på uppdrag av medborgarna.

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Riktlinjer för digitala medier

Riktlinjer för digitala medier Policy Mind/styrdokument Senast uppdaterad: 2015-04-07 Ansvarig: LS Riktlinjer för digitala medier Om Minds riktlinjer för digitala medier Dessa riktlinjer är till för att vägleda hur Mind agerar i digitala

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer