Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap"

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET B-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för kommunikation och medier Handledare: Carolina Martinez Examinator: Sophie Elsässer Hälsokampanjer och medielogik En granskning av Frisk och Fris hälsokommunikation i ett nytt medielandskap MKVA22:4 - Vårterminen 2015 Uppsatsförfattare: Micaela Malmström, Mimmi Bredberg och Matilda Boking

2 Abstract Vi lever i dag i en kultur där allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet. Syftet med studien är att studera hur utformningen av hälsokampanjer ser ut i det nya medielandskapet. Vi har valt att titta närmare på Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar, genom att granska en av deras hälsokampanjer. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, i form av textanalys, där vi har gått igenom kampanjens olika delar och i samband med detta gjort en retorisk och semiotisk analys. Detta för att för att få en ökad förståelse för hälsokampanjers utformning i dagens mediesamhälle, men även för att se hur organisationer arbetar för att motverka skeva kroppsideal. Resultatet visar hur man inom hälsokommunikation gjort intåg på den kommersiella marknaden genom att man i strategierna kunnat se hur kampanjen anspelat på reklamens metoder. Frisk och Fris anpassning utifrån mediernas spelregler, som kommer till uttryck i kampanjen, kan således användas för att visa på denna samhällsförändring gällande sociala aktörers allt mer beroende av och anpassning till media. Nyckelord: Hälsokommunikation, Medielogik, Stealth marketing, Media advocacy, Uppmärksamhetssamhället.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Metodval Material Semiotik och retorik Retorik i marknadsföring Teori och centrala begrepp Medielandskapets utveckling Medielogik Hälsokommunikation i ett nytt medielandskap Kommersiella och icke kommersiella kampanjer Nya Strategier Resultat Kommunikationskanaler kampanjen marknadsfördes genom Den strategiska uppbyggnaden av kampanjmaterialet Sammanfattning av kampanjen i helhet Slutsats Förlag till vidare forskning...27 Referenslista...29 Bilaga Bilaga

4 1. Inledning I en ny medievärld behöver kommunikation bryta mot trender för att nå ut och uppmärksammas i det rådande mediebruset. Att vårt samhälle idag står inför nya utmaningar när det gäller kommunikation i alla dess former går inte att förneka. Hela samhället har underkastats en medielogik, med detta menas att det mer eller mindre finns uttalande grundregler för hur man ska anpassa kommunikationen utifrån rådande föreställningar om mediernas arbetssätt (Hvitfelt & Nygren 2008:36). Medierna utgör basen för hur näringsliv och organisationer uppfattas och det har blivit allt viktigare för organisationer att synas i bland annat tv och tidningar. Detta beror på att publiken upplever att de olika medierna levererar de viktigaste nyheterna som är värda att uppmärksammas. Vi lever i dag i en kultur där alla slåss om att synas, ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet, därför blir detta en konkurrenskraftig marknad där allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, tävlar om människors uppmärksamhet (Strömbäck 2009:69). I denna uppsats har vi valt att se närmare på en internetbaserad hälsokampanj skapad av riksföreningen Frisk och Fri. Frisk och Fri är en ideell organisation helt utan kommersiellt syfte som har verkat i över 30 år. De har en stödjande verksamhet för de med ätstörningar och deras närstående, de vill även påverka för en bättre vård. Innan Miss Skinny-kampanjen år 2013 var organisationen mindre och de kampanjer de skapade då liknade med traditionell hälsokommunikation såsom kampanjer som gick ut med syftet med kommunikationen i marknadsföringen (Frisk och Fri 2015). Vi vill granska Frisk och Fris kampanj Miss Skinny för att få en ökad förståelse för hälsokampanjers utformning i dagens mediesamhälle, men även för att se hur organisationer arbetar för att motverka skeva kroppsideal. Kampanjen vid namn Miss Skinny hade som syfte att höja medvetenhet kring ätstörningar och skeva kroppsideal. Utformningen av kampanjen var riktad främst mot unga och modemedvetna kvinnor, som nåddes genom pressutskick samt reklam där man annonserade för en ny webb-butik som skulle öppna. Butiken Miss Skinny skulle endast vara ämnad för de med storlek 32, deras slogan var Do you fit in?. Några dagar efter kampanjens utskick avslöjades kampanjens egentliga syfte där man starkt kritiserade marknadsföringen av ett magert kroppsideal i reklam, mode och medier. Kampanjen uppmärksammades i nästan alla riksmedier och blev snabbt ett omdebatterat ämne. Frisk och fri som i över trettio år aktivt arbetat med dessa frågor har aldrig tidigare uppmärksammas i samma utsträckning som man 1

5 nu lyckades med. Miss Skinny kampanjen bröt mot tidigare trender inom hälsokommunikation, och det blir därför av intresse att studera de strategier som används och hur dessa har tillämpats. 2. Syfte och frågeställning Syftet med denna forskning är att studera hur utformningen av hälsokampanjer ser ut i det nya medielandskapet. Vi har valt att titta närmare på Frisk och Fri s hälsokampanj. Vi kommer att fokusera på vilka strategier som används för att nå uppmärksamhet, vilka kommunikationskanaler som användes och hur. Vad som enligt oss gör denna studie relevant är vikten av kommunikationens förändring och i detta fall gällande hälsokommunikationen. Att man numera kommunicerar kring hälsa på ett sätt som tidigare inte var tekniskt möjligt innebär en utveckling på gott och ont (Berry 2007:105). Dessa nya medier innehar ett stort behov av uppmärksamhet från alla håll. Uppmärksamhetens betydande roll i det informationssamhälle vi lever i innebär att vi dagligen utsätts för en allt för stor mängd uttryck för att det ska vara möjligt att ta in. Vi är därför som mottagare selektiva i vårt informationsintag och det krävs numera mycket för att nå den interpersonella agendan (Strömbeck 2009:69). De frågeställningar vi utgår från är som följer: Vilka kommunikationskanaler används i kampanjen och på vilket sätt? Vilka strategier används i kampanjen för att nå uppmärksamhet? 3. Metodval I uppsatsen ska vi använda oss av kvalitativa metoder, i form av textanalys. Det finns flera olika textanalyser man kan använda sig av, man kan använda olika typer beroende på vad man vill studera (Östbye 2003: 62). Lämpligt för vår studie är att göra en innehållsanalys. För att förstå och analysera medietexten, som i vårt fall är Frisk och Fri s hälsokampanj, kommer vi använda oss av olika teoritraditioner. Vi gör detta på grund av att olika teoritraditioner innehåller olika verktyg för att få svar på olika typer av frågor vilket kommer att hjälpa oss att få en tydligare bild av, i vårt fall, kampanjen. 2

6 3.1 Material Det material vi kommer att utgå ifrån är hämtat från de kommunikationskanaler som kampanjen marknadsförde sig genom. Vi kommer att analysera kampanjens tryckta medier, annonsering och pressutskick. Dessutom kommer vi även granska de sociala kanaler kampanjen utnyttjade såsom Facebook, Twitter och YouTube. Kampanjen kan indelas i två skeden, där vi först studerat det material som spreds med Miss Skinny som avsändare, vilket bland annat är de pressutskick samt annonser som vi tidigare nämnt. Sedan när kampanjens egentliga avsändare, Frisk och Fri, avslöjades släpptes i samband med detta en film på den plattform som tidigare påståtts vara Miss Skinnys framtida webbshop. Denna film blir ytterligare en del av det material som vi kommer analysera. Materialet finns tillgängligt på kampanjens egen hemsida, samt Frisk och Fris officiella webbsida, 3.2 Semiotik och retorik När det gäller att studera kampanjens strategier kommer vi använda oss av semiotiken- och retorikens begrepp som verktyg för att urskilja dessa. Semiotiken, som innebär läran om tecken, kommer fylla en funktion när det gäller att studera kampanjens språkliga och bildliga dimensioner. Detta på grund av att tecken är bärare av olika betydelser och kan därför tolkas som ett språk (Carlsson & Koppfeldt 2003:31). Däremot hör övertalningsmedel och val av strategi till retoriken, som handlar om konsten att övertyga i tal (Carlsson & Koppfeldt 2003:62). Som Östbye (2003:84) nämner är kombinationen av semiotik och retorik betydelsefull när det gäller att utföra reklamanalyser. Östbye (2003: 76) beskriver även vikten i medietextens tilltal, där han poängterar att medietexter talar till oss på olika sätt. Här blir åter igen en retorisk analys relevant för oss då vi kommer att titta på vilka strategier Frisk och Fri använde för att nå uppmärksamhet. När vi ska undersöka vår frågeställning kring vilka strategier som används för att fånga uppmärksamhet kan denna besvaras med hjälp av uttrycksmässiga medel i fråga om bland annat bildkomposition, perspektiv och språkliga tecken. Något som vi med hjälp av vår retoriska samt semiotiska analys kommer kunna studera. Carlsson och Koppfeldt (2003:62ff) definierar retorik som konsten att övertyga. Samma författare skriver om retorikens förekomst i medier och talar om tre specifika medel som används när man vill beröra och engagera sin publik. Ethos kallas den strategi som övertygar 3

7 med tillit och trovärdighet, och hör till talarens anseende och karaktär (2003:67). När man istället med hjälp av intellektuella och förnuftbaserade medel försöker övertyga talas det om logos. Pathos däremot handlar om att skapa engagemang genom att väcka känslor, och blir således en känslomässig övertalning (2003:73). Fler begrepp inom retoriken som blir användbara i vår uppsats nämner Hedlund och Johannesson i sin bok Marknadsretorik (1993). De diskuterar kring vikten av det rätta språket, elocutio. Språket ska kännas välbekant och enkelt men även omväxlande och vara anpassat utefter det sammanhang man befinner sig i. Dessutom ger det även en bild av talaren själv (1993:97). De tar bland annat upp begreppet exordium som tyder på vikten att väcka intresse i sin inledning. Vilket motiveras i hur man först måste fånga uppmärksamhet för att vidare få publiken att lyssna. Nästa steg blir att söka sympati som i latinska termer benämns med captatio benevolentiae, som inom det svenska språket motsvarar att erövra deras välvilja (1993:63). Till sist ska ett förtroende till talaren skapas. Hedlund och Johannesson menar att detta koncept underlättar att mottagaren övertygas i den riktning man önskat. Vi utgår även ifrån retoriska begrepp såsom narratio, som presenterar information och faktamässiga omständigheter i texten (1993:69). Probatio, bekräftande av påståenden, här rekommenderas tre argument då detta är lättast för publiken att minnas (1993:189). Refutatio, handlar om att bemöta och argumentera mot eventuell kritik (1993:66). Peroratio, betyder att de viktigaste argumenten återges i en uppmaning (1993:189). Vi har även tittat på stilfiguren anafor vilket menas med att satser upprepat inleds med samma ord eller fras (1993:190). Inom semiotiken ser man till två dimensioner, dels till tecknets kärnbetydelse och dels till dess bibetydelse. En denotation är den direkta betydelsen av ett innehåll som inte kräver en sociokulturell inlärning för att tolkas (Carlsson & Koppfeldt 2003:31). Medan konnotationer är kontextberoende och har en varierande betydelse beroende på mottagarens referensramar. 3.3 Retorik i marknadsföring Trots att retoriken härstammar långt bak i tiden är kunskapen kring konsten att övertyga minst lika relevant idag. I dagens samhälle sker retoriken oftast genom reklam och marknadsföring (Gunnarsson 2003:9). Kommunikationen blir allt viktigare och aktörer inom alla möjliga sociala sfärer konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Retoriska kunskaper blir således viktiga för kommunikatörer för att nå ut med just det budskap som eftersträvas, vare sig det 4

8 gäller att sälja produkter och tjänster eller att sprida information om ett hälsofrämjande arbete. Retoriken ger oss verktyg för att presentera kunskap och argument på sätt som övertygar mottagaren och ger en förståelse i hur man kan kommunicera med hjälp av tecken och bild (2003:11). Vad gäller reklamutformning finns det fasta mönster och ramar över hur man bör uttrycka sig i media, vilka strategier som lämpar sig bäst för marknadsföringen. Detta innebär att retoriska tekniker kan variera beroende på reklamens syfte. Däremot här man kunnat identifiera hur man inom olika verksamheter, med skilda mål, har använt sig av samma eller liknade tekniker i sin marknadsföring. (2003:10) Inom denna studie kommer det nämnas hur man inom icke kommersiella kampanjer efterliknat kommersiell marknadsföring, genom att ha arbetat med liknande retorik. 4. Teori och centrala begrepp Detta kapitel kommer att presentera olika teoretiska begrepp och teorier som ligger till grund för uppsatsen. Vi kommer bland annat ta upp och förklara teorier kring medielogik och medialisering, två begrepp som är nära anknutna. Vidare kommer hälsokommunikationens relation till samhällsutvecklingen diskuteras gällande internet och sociala medier. Därefter presenteras en rad nya strategier man som hälsokommunikatör på senare tid ägnat sig åt, där det även kommer framgår hur hälsokommunikation idag bör presenteras för att nå ut med sitt budskap. 4.1 Medielandskapets utveckling Idag berörs de flesta områden av våra liv av mediers närvaro. Medievärlden förändras snabbt, nya typer av medier växer fram och skapar nya kommunikationsmöjligheter. När tekniken förändras, förändras även det innehåll som den producerar (Hvitfelt & Nygren 2008:31). Det är idag möjligt att kommunicera på helt nya sätt och på helt nya platser. Medieutvecklingen har skapat nya förutsättningar gällande kommunikation mellan sändare och mottagare. Internet har visat sig vara ett dominerande kommunikationssystem som medfört möjligheter som tidigare varit begränsade. Med internet som arena skapas nya möten mellan människor, budskap kan nås ut oberoende avstånd (Berry 2007:105). Nya kommunikationsformer växer fram och konvergerar med tidigare (Hvitfelt & Nygren 2008:31ff). Ett ökat utbud av medier innebär en ökad konkurrens mellan olika medieformer (Hvitfelt & Nygren 2008:34) där man tävlar om publikens uppmärksamhet. 5

9 Strömbäck (2009:69) talar om ett överskott av information och ett underskott av uppmärksamhet i vårt samhälle. Detta menar han skapar ett behov hos medierna att fånga uppmärksamhet från publiken. All information som väller över oss dagligen är omöjlig för oss att ta in, vi är därför selektiva i vårt informationsintag och blir av den anledning svårare att nå ut till. En genomtänkt kommunikation kan därför vara avgörande för verksamheten vad gäller anseende då det gäller att synas på marknaden. Medierna har en stor roll i samhället och blir dessutom alltmer oberoende av andra samhällsinstitutioner, därmed etablerar sig medierna som en självständig institution och blir integrerad i andra institutioners verksamheter (Gillberg 2014:43). Gillberg menar även att ett annat kriterium som påvisar mediernas betydande maktposition är att uppmärksamhet i medierna innehar ett stort värde i samhället. Medierna påverkar inte bara vem som uppmärksammas utan bestämmer också hur den gestaltas. Medierna är centrala för hur kunskap produceras hos befolkningen genom att de ser mediernas tolkningar och skapar efter detta egna bilder (Pallas & Strannegård 2010:9). Därför utgör medierna basen för hur näringsliv och organisationer uppfattas och således har det blivit allt viktigare för organisationer att synas i tv, tidningar etc. Detta beror på att publiken upplever att de olika medierna levererar de viktigaste nyheterna som är värda att uppmärksammas (Pallas & Strannegård 2010:153). Vi lever i dag i en kultur där alla slåss om att synas, ett resultat av den växande obalansen mellan utbudet av information och tillgången på uppmärksamhet (Strömbäck 2009:70). Nya kommunikations- och uttrycksmöjligheter har skapat nya strategier för att locka sin publik, en spridning som nått fler områden av samhällslivet. Allt fler aktörer, som inte bara är kommersiella utan även statliga myndigheter och organisationer, tar efter och börja anpassa sin kommunikation efter tidigare framgångsrika koncept, när detta sker förändras också deras verksamheter och hur de kan beskrivas och förstås (Pallas & Strannegård 2010:8). Oberoende av vilken samhällsaktör som kommunicerar är påtryckningarna desamma, alla vill nå ut med just sina budskap i medierna. Mediernas roll som tolkare av verkligheten och makt över agendan, skapar ett behov hos sändaren att först fånga medierepresentanters uppmärksamhet för att få en chans att hamna på den interpersonella agendan (Pallas & Strannegård 2012:8). Media fungerar här som en mellanhand mellan sändare och mottagare. 6

10 Som tidigare nämnt lever vi i ett samhälle där vi överbelastas med information. För att vi ska kunna ta in intryck och bearbeta dessa krävs det att vi sorterar bland dessa budskap som når oss. Vi har med andra ord inte möjlighet att ta in allt som vi ser (Finer 2012:135). Strategier för att budskap inte ska bli en i mängden och försvinna blir därför att hamna på medieagendan. Men för att hamna här krävs att kommunikationen följer medias spelregler, som definieras utifrån en välkänd logik. 4.2 Medielogik Inom medieforskningen talas det idag om att samhället har underkastats en medielogik, med detta menas att det mer eller mindre finns uttalande grundregler för hur man ska anpassa kommunikationen utifrån rådande föreställningar om mediernas arbetssätt (Hvitfelt & Nygren 2008:36). Begreppet myntades av Altheide och Snow (1979) som i senare upplaga beskrev medielogiken som formens dominans över innehållet (Finer 2012:37). Teorin bygger kring de tekniker som används för att bland annat göra nyheter, händelser eller reklam mer attraktiva för dess mottagare. Det handlar om förmågan att fånga uppmärksamhet genom att anpassa sig efter den rådande medielogiken. Begreppet blir viktigt i förståelsen kring varför en viss medietext eller innehåll ser ut på visst sätt och varför vissa får mer utrymme än andra. Genom att förstå denna logik blir det nya medielandskapet lättare att förhålla sig till. Pallas och Strannegård (2012:8) beskriver medielogiken som en teknik där man för att fånga människors uppmärksamhet först behöver fånga medierepresentanternas. Forskare Nanna Gillberg (2014:44) utvecklar detta resonemang genom att i sin definition påstå att medielogik handlar om mediers sätt att fånga och behålla publikens uppmärksamhet. Gillberg (2014:43) ser samhällets växande beroende av och anpassning till medier och medielogik som ett uttryck för en långt utvecklad medialisering. Vidare menar samma författare att begreppet avser olika samhällssfärers anpassning utefter mediernas efterfrågan och arbetssätt. Hjarvard (2008) definierar medialisering som en dubbelsidig process (Finer 2012:38) som dels ses som en självständig institution och dels som en bredare samhällsprocess. Med detta menas att begreppet är mångtydligt men besitter främst två betydelser där den ena är den ökade förekomsten av massmedier och medierad kommunikation, och den andra antyder på sociala aktörers allt större anpassning till media (Pallas & Strannegård 2010:176). 7

11 Medierna är således en självständig institution som arbetar enligt samma logik som övriga sociala aktörer, och samtidigt i en omfattande förändringsprocess där de integreras med andra institutioner, såsom politik eller familjeliv, där ett behov av och anpassning till media växer sig starkare (Finer 2012:38). Den dubbelsidighet som Hjarvard beskriver medialiseringen med, delas av författarna Pallas och Strannegård (2010:8) som föreslår en åtskillnad mellan medilaiseringen som en process som leder till samhällsförändringar med den samhällsförändring den är i sig. Begreppet medialisering kan följaktligen kännas förvirrande då det råder en viss begreppslig oklarhet i dess definition, och vi vill därför vara tydliga med i vår uppsats vilken benämning som vi kommer att belysa den med. Utifrån det perspektiv vi har valt att studera kommer medialiseringen inte ses som ett enhetlig faktum, vi kommer alltså inte titta på medialiseringen i sig utan fokus kommer läggas på hur medilaiseringen kommer till uttryck i olika kontexter. Närmare bestämt på sociala aktörers anpassning och ökade behov av media. Pallas och Strannegård (2010:176) skriver hur medier har kommit att bli en integrerad del av samhällsaktörers vardag och påverkar därför verksamheten. Kommunikation som tidigare varit direkt kan nu medieras, vilket innebär att interaktionen förändras (Pallas & Strannegård 2010:176). Detta som konsekvens av medias ökade betydelse. Mediers inverkan på andra sociala aktörer i samhället kan förklaras och motiveras genom att använda medielogiken, något vi kommer återknyta till i vår slutsats (Pallas & Strannegård 2010:176). 4.3 Hälsokommunikation i ett nytt medielandskap Hälsokommunikation är något som påträffas inom smågrupper, i organisationer, offentlig kommunikation samt i masskommunikation menar Jarlbro (2010:18). Berry (2007:2) beskriver hälsokommunikation som alla aspekter av mänsklig kommunikation vars innehåll behandlar hälsa. Man försöker kommunicera detta till en bredare publik och denna typ av kommunikation måste uppfylla många kriterier för att vara effektiv. I alla typer av kommunikationsprocesser krävs en sändare, ett budskap och en mottagare. En kampanj är ett exempel på en sådan process. Sändaren vill uttrycka något och skickar ut detta via ett medium, där sedan en mottagare reagerar på detta. En kampanj har alltid ett syfte som man vill nå ut med, detta syfte ska vara riktat mot en stor mottagargrupp och kampanjen har alltid en klar tidsgräns. Den består av en samordnad uppsättning av aktiviteter som gärna skall 8

12 vara kombinerade och uppvisas i olika typer av medier för att få en stor genomslagskraft (Jarlbro 2010:19). 4.4 Kommersiella och icke kommersiella kampanjer En kommersiell kampanj uppmuntrar människor att utföra en typ av konsumtion som t.ex. köpa en tjänst eller en produkt (Jarlbro 2010:18). Denna uppmuntran till konsumering ser vi dagligen i alla olika typer av medier och handlar främst om att organisationen som står bakom kampanjen vill tjäna pengar. En metod man kan nyttja för att få en stor genomslagskraft är att göra en målgruppsanalys, menar Jarlbro (2010:25). I kommersiella kampanjer är detta något som görs för att sälja så mycket som möjligt. Givetvis vill man veta om produkten är attraktiv och efterfrågad av målgruppen i förväg och därför säkerställa att den är värd att sända ut på marknaden och därmed blir kampanjen lyckad. Det råder en klar åtskillnad på kommersiella och icke-kommersiella kampanjer. I ickekommersiell marknadsföring är målet oftast att försöka få människor att sluta med ett visst beteende, t.ex. dricka alkohol. Dessa kampanjer finns främst till för att informera och nå ut med budskap och ska vara så långsiktig som möjligt. Man vill därför nå ut till rätt målgrupp så att man kan anpassa kampanjen efter rätt socio-kulturell nivå från början, då blir det lättare för dessa att ta in budskapet som sänds. Kommunikation är något som kan tolkas på många olika sätt och kräver därför ett syfte som kan sändas ut och är så koncist som möjligt för att missförstånd inte ska ske. Vidare menar samma författare att missförstånd kan leda till att varumärket skadas, vilket kan färga av sig på organisationen som sänt ut kampanjen (Jarlbro 2010:26). Bo Bergström (2007:40) menar dessutom att enkla och entydiga budskap är lättare att sätta på minnet. Hälsokommunikationen måste följa alla nya typer av medier för att försöka nå ut i bruset, då de nyaste typer av medium alltid ses som det mest effektiva och bästa (Jarlbro 2010:101). I vår tid ses internet som en av de främsta och nyaste källorna att sända ut information och en av de bästa situationerna som kan ske då man kommunicerar ut budskap på internet är att mottagaren är aktiv och att sändaren tillgodoser information. På internet kommer detta bli allt vanligare och denna typ av hälsokommunikation kallas för den efterfrågestyrda (Jarlbro 2010:101). Hälsokommunikationen har på senare tid även spridits till sociala medier på internet och på detta vis utvecklas formerna av kommunikation (Friedrich 2014). Sociala medier bidrar till den efterfrågestyrda kommunikationen då de ger mottagaren en möjlighet att 9

13 inte bara ses som en mottagare utan man kan vara aktiv och sändaren förser denne med information. Det ultimata målet som kommunikatörer vill nå är uppmärksamhet och synlighet (Huberman 2012), detta ökar därför möjligheten att lyckas med sitt projekt (Jarlbro 2010: 120). Huberman beskriver uppmärksamhetssamhället med begreppet attention economy, vilket innebär att vårt samhälle idag bygger på att nå den svåruppnådda uppmärksamheten. Om ett ämne tar sig igenom bruset och syns på medieagendan är möjligheten stor att man återfinns på den interpersonella agendan, vilket är något som man som hälsokommunikatör vill lyckas med. På detta vis har hälsokommunikation allt mer börjat efterlikna reklam och träder in i den kommersiella marknaden. Detta är en av faktorerna som har uppkommit då den kommersiella marknaden har övertaget när det gäller marknadsföring. Här kommer belöningen omedelbart om man följt budskapet och köpt produkten. Vid hälsokommunikation kommer belöningen däremot inte direkt, utan här tar det mycket längre tid och därför är det viktigt för hälsoupplysare att jobba stenhårt med marknadsföringen (Jarlbro 2010:106). All uppmärksamhet betyder marknadsföring och om man väckt uppmärksamhet i massmedierna blir företagen som sänt ut budskapet omtalat (Bergström 2007:19). Mottagaren kräver dock att det finns en trovärdighet i budskapet och ett bra sådant är utformat så att det känns viktigt och unikt. Även Jarlbro (2010:101) talar om vikten i att ha en trovärdighet i sitt budskap samt en trovärdighet som organisation för att få en så stor genomslagskraft som möjligt. Marknadsföring innebär en hel process där man ska undersöka en marknad, anpassa en produkt efter behov och sedan sända ut reklam så konsumenter kan hitta produkterna (Bergström 2007:82). Bra reklam är oftast enkel, den ska dessutom sälja och väcka uppmärksamhet. Den ska bidra till att den möjliga kunden ska bli så positivt inställd till en tjänst eller vara att personen konsumerar denne. Reklam innefattar en verksamhet som bygger på fingertoppskänsla och konstnärlighet för att utforma reklam som är enkel att förstå och ta till sig (Bergström 2007: ). 10

14 4.5 Nya Strategier Teorin om Social Marketing uppstod i takt med Wiebes fråga Why can t you sell brotherhood like you sell soap?, som bygger på att organisationens mål ska möta konsumentens behov och önskemål. Detta innebar att man skulle använda samma principer som i marknadsföring av produkter när man försökte nå ut med t.ex. budskap och värden. Jarlbro (2010:18) definierar begreppet som de marknadsföringsprinciper som utan ekonomiskt vinstintresse, används i syfte att exempelvis förändra ett beteende för att gynna samhället. Dock påstår hon att teorin har sina begränsningar genom att vara manipulativ då den efterliknar annonsering av kommersiella produkter. Och menar vidare att denna typ av marknadsföring enbart erbjuder simpla lösningar på allt mer komplicerade hälsoproblem i samhället (Jarlbro 2010:18). Michael Rothschild (2010) professor i internationell marknadsföring menar dock att social marketing och befolkningens hälsa kompletterar varandra. Detta genom att hävda att social marketing kan med fördel användas för att nå större samhällsmål. W Douglas Evans (2006) skriver i How social marketing works in health care om hur kommunikationskanalerna för hälsokommunikation har förändrats, och betonar hur det idag är svårare att nå ut med hälsorelaterade budskap. Detta menar samma författare beror på att de tidigare strategierna inte längre är framgångrika eftersom marknaden har förändrats, och argumenterar för att man även inom hälsoupplysing bör använda sig av reklamens metoder, som idag blivit mer attraktivt. Evans pekar på hur kommersiella marknadsföringsstrategier är ett vinnande koncept när det gäller att fånga publikens uppmärksamhet. Författare och medicinjournalist David Finer (2012:67) nämner begreppet Media advocacy, vilket han beskriver som en strategi inom hälsfrämjandearbete där man använder sig av massmedier för att få in hälsorelaterade nyheter i media. Teorin bygger på att man som hälsokommunikatör lär sig mediernas spelregler och anpassar kommunikationen utifrån dessa för att få hälsokommunikationen mer attraktiv (Finer 2012:37). Begreppet innefattar hur man strategiskt utnyttjar medias rapportering för att uppmärksamma ett hälsorelaterat problem i samhället (Finer 2012:67) 11

15 Hälsokommunikation har som mål att nå ut med ett budskap till en större publik och nå det interpersonella planet, budskapen måste då alltid vara effektivt utformade och mottagare är mer benägna att engagera sig om innehållet är ovanligt eller obekant. Dianne Berry (2007) menar av den anledning att hälsomeddelanden bör presenteras på nya sätt, bland annat genom att kommunikatören ska använda sig av oväntade meddelanden och medier. Ett exempel på en typ av marknadsföring man kan använda sig av då är stealth marketing, vilket innebär att man obemärkt vill kommunicera ut ett budskap (Kaikati 2014). Denna form av marknadsföring uppkom då internet utvecklades och man ville nå sin publik på ett nytt sätt. Ett sätt man kan utföra stealth marketing på är att få bloggar att nämna en produkt eller ett varumärke, vilket på ett sätt blir som en personlig rekommendation, vilket gör att det skiljer sig mycket från traditionell reklam. Kaikati (2014) beskriver att vid nyttjande av detta blir det lättare att mottagaren skapar ett intresse för produkten eller budskapet och att detta har lättare att nå det interpersonella planet. 5. Resultat I följande avsnitt redogörs de resultat som studien leder till. Vi kommer här gå igenom kampanjens olika delar och i samband med detta göra en retorisk och semiotisk analys, detta för att synligöra de strategier som använts för att besvara våra frågeställningar. Vi kommer att se strategi på två nivåer. Dels är det kampanjens olika kommunikationskanaler och kampanjens upplägg som helhet, sen är strategi också på ett mer detaljerat plan den strategiska uppbyggnaden av text och bild. Genom att tillämpa denna aspekt kommer de strategier som använt i kampanjen för att nå uppmärksamhet tydligare framgå och kunna identifieras. Med hjälp av retorisk och semiotisk analys har vi kunnat studera kampanjmaterialet på en nivå där man tittat på hur man hur man har jobbat med bildmedier samt text och hur det är strategiskt att uttrycka sig på det här sättet. Här handlar det om att synligöra strategierna i de olika delarna mer specifikt, genom att bland annat titta på hur man använt sig av konnotationer och övriga verktyg för att stärka budskapet. Avslutningsvis kommer vi ha ett sammanfattande stycke där vi pratar om kampanjen som helhet och där vi även kommer knyta an till tidigare forskning 5.1 Kommunikationskanaler kampanjen marknadsfördes genom Val av kommunikationskanal är en viktig strategi när det gäller att hantera det uppmärksamhetsunderskott som råder och nå ut med sitt budskap. Frisk och Fri som huvudsakligen använde sig av marknadsföring via sociala medier kombinerade dessa med 12

16 andra för att maximera varje kanal. Medier har olika egenskaper och det skiljer sig således åt i hur man tillämpar dessa. Trycka medier Frisk och Fri har i sin marknadsföring använt sig av tryckta medier för att sprida sitt budskap. Man har utformat en kampanjbild som placerats ut på olika platser inom centrala Stockholm där människor ständigt rör sig för att man då ökar möjligheterna att synas och nå ut. Man har på så sätt utnyttjat tryckta mediers effektivitet i att både nå en lokal och bred publik. Att synas i sammanhang där mottagaren varierar i både ålder och kulturell bakgrund innebär att man riktar sig till en bredare allmänhet och en större målgrupp som kampanjen når ut till. Pressutskick Kampanjen började med ett utskick till olika journalister och bloggare, inflytelserika och kända personer inom modeindustrin, där man via brev och mail introducerade en ny nätbutik som bara skulle sälja size zero. I samband med nyöppningen bjöds man även in till en pressvisning som skulle hållas. Till skillnad från kampanjens övriga annonsering och skyltningar vänder sig pressutskicket till en specifik mottagare, vilket ger en personlig karaktär. I avsikt att attrahera mottagaren har man strategiskt nyttjat hur en inbjudan till pressvisning bjuder in denna till att vara delaktig. För att framföra det budskap man vill förmedla och väcka intresse har man försökt att övertyga genom att få mottagaren att tro att en pressvisning ska äga rum där varumärket officiellt ska presenterats, ett koncept som liknar modebranschens vad gäller försäljning av nya produkter på marknaden. Pressvisningen kom senare att bli en presskonferens arrangerad av Frisk och Fri, på så sätt lockade man till sig en bredare publik, som man annars kanske inte nått fram till. Det faktum att man valt att marknadsföra sig genom att dra nytta av inflytelserika och kända personer innebär att man försökt, till skillnad från tryckta medier, att riktat sig till en mer specifik målgrupp. Som i detta fall är modeinriktade unga kvinnor. Strategin bygger på skapa diskussioner genom att få journalister och bloggare att dela med sig och sprida sina reaktioner kring kampanjen vidare så deras läsare kan nås. Dessutom har man tillsammans med en del pressutskick även skickat med en fysisk vara i form av ett par svarta Miss Skinny Pants. Detta kan tänkas vara en metod för att både skapa 13

17 övertygelse och provokation hos mottagaren för att denna ska reagera. Man har genom att sända ut varan, sänt ut ett budskap. Webbsida Man utnyttjade även internet som plattform för att skapa en egen webbhemsida där man marknadsförde och informerade om den nya nätbutik som påstods skulle öppna. Det var till denna sida man hänvisades i bland annat pressutskicken såsom i övrig annonsering. På hemsidan möttes man av kampajbilden med en länk till webbshopen och nedan fanns även kontaktuppgifter där mail samt telefonnummer fanns tillgängligt. Syftet med webbsidan var att man här kunde nå besökare oberoende avstånd, en fördelaktig egenskap som internet besitter. Det var även på denna plattform som det filmklipp med Frisk och Fri gjordes tillgängligt där man avslöjade kommunikationsstrategin och förklarade tanken bakom kampanjen. YouTube Filmklippet som efter ett par dagar visades på webbsidan, där man avslöjade kampanjen genom att berätta att det hela rörde sig om en hälsokampanj som ville sätta stopp för modeindustrins skeva ideal och uppmärksamma ätstörningar, användes som ett verktyg för Frisk och Fri att kommunicera med mottagarna. Man arbetade med film för att skapa effekt genom att utnyttja filmens egenskaper. Man kunde med hjälp av detta filmklipp placera sitt varumärke i ett känslomässigt och inspirerande innehåll som fångade mottagarens uppmärksamhet. Kampanjfilmen syftar till att uppmärksamma modeindustrins skeva kroppsideal, men också för att visa upp Frisk och Fris verksamhet och sin kamp mot ätstörningar Genom att kommunicera med filmklipp på webben når man en bred publik som man kan motivera, inspirera och beröra. Något som man utnyttjade i att vara imageskapande och bygga opinion i sociala frågor. Att de dessutom använde sig av kända ansikten i även detta sammanhang kan vara förtroendehöjande och ge en känslomässig koppling. Personerna i klippet fungerar på så sätt som förmedlare av det budskap man sänder ut genom att identifiera sig med det värde som filmen står för. Bakgrundsmusik, kameravinklar och tonlägen blir fler verktyg som man med fördel använts sig av för att beröra mottagaren. I filmen uppmanas man även till att själv ta ansvar genom att ställa krav på modeindustrin, det informeras även om hur man kan hjälpa till ekonomiskt och stödja Frisk och Fris verksamhet. Kampanjfilmen var en strategi för att fånga människors uppmärksamhet och skapa debatt. 14

18 Facebook På Facebook skapade Frisk och Fri en sida för kampanjen där det postades inlägg om den nya nätbutiken. Sidan som utåt sett uppfattades tillhöra Miss Skinny spred genom statusuppdateringar budskap om ett smalare ideal, något som skapade diskussioner i kommentarsfälten där man även deltog och försvarade sig. Facebook öppnade därigenom upp möjlighet till tvåvägskommunikation, där sändare och mottagare kunde interagera. I detta sammanhang kunde diskussioner växa och spridas vidare bland andra Facebookanvändare som även kunde gilla och dela sidan. Man hade även köpt annonser som dök upp i användares Facebook-flöden, vilket gjorde att kampanjen gjorde sig synlig i hela Sverige. Twitter Kampanjen uppmanade journalister, bloggare och alla andra som den nådde att sprida vidare budskapet i bland annat sina sociala medier. Twitter blev ytterligare ett verktyg där man kunde kommunicera med omvärlden. Här startades hashtagen MissSkinny. En hashtag är när man använder sig av en så kallad tag (#) för att sedan skriva ett inlägg på Twitter som handlar om ett specifikt ämne, på så sätt kan man kategorisera inlägg. Denna funktion bidrog till att andra snabbt och enkelt kunde hitta inlägg som rörde sig om samma ämne. Genom hashtagen MissSkinny kunde människor diskutera kampanjen med varandra, samt sprida den vidare. Twitter är en kommunikationskanal där information kan få enorm spridning inom kort tid, och blev av den anledning av intresse för kommunikatören bakom kampanjen för att nå sitt mål, att väcka uppmärksamhet och debatt. 5.2 Den strategiska uppbyggnaden av kampanjmaterialet Retorisk och semiotisk analys av kampanjmaterial Nedan kommer vi beskriva kampanjmaterialets denotativa mening och endast ge en beskrivning av vad vi ser, för att sedan analysera dess konnotativa betydelse. Vi kommer även att ge en retorisk och semiotisk analys för att se vad Frisk och Fri och deras reklambyrå ville förmedla och nå ut med genom medietexterna. Dessa medietexter finns i bilaga 1 och är uppdelat i kampanjbilder, deras Facebook-sida, pressutskick samt deras avslöjande kampanjmateral när de meddelade att de stod bakom kampanjen, detta består av en film, en banner samt ännu ett pressutskick. 15

19 Bild 1. Kampanjbild och affisch På bilden ser vi en ljusgrå bakgrund och i förgrunden ett par smala ben som står brett isär tillhörande en kvinna. Benen är beklädda med ett par mörkblå tighta jeans samt ett par svarta pumps med klack. Mellan benen står texten DO YOU FIT IN? som var slogan för hela kampanjen, under detta står även SIZE ZERO ONLY. Nederst på bilden kan vi dessutom se Miss Skinnys logga och en länk till deras webbshop under denna. Med detta har vi försökt beskriva kampanjbildens direkta och uppenbara framställning, det som Hedlund och Johannesson (1993:109) tidigare presenterat som det denotativa. För att vidare utveckla de associationer och tankar som bilden ge uttryck för ser vi till det konnotativa genom att analysera kring medietextens bibetydelser. Vi kan börja med att dra slutsatsen av att eftersom kvinnans ansikte inte syns handlar inte själva budskapet om just kvinnan på bilden, utan om kvinnor i allmänhet. Den ljusgrå färgen i bakgrunden ger ett kallt intryck och framhäver benen och texten som därför blir bildens centrala fokus. Genom att utesluta kvinnokroppens övriga delar riktas större uppmärksamhet mot kvinnobenen som kan ses som en symbol för en stereotypisk bild av kvinnan. Eftersom benen står brett isär kan detta ge intryck av auktoritet och självsäkerhet. Ett intryck som förstärks av kroppsspråket då vi kan se att är benen står upprätt, hon är rak i rygg något som väcker associationer till stolthet och status. De höga skorna gör benen längre och blir ytterligare ett sätt att förstärka känslan av värdighet och integritet. Ovanstående resonemang grundas i Carlsson och Koppfeldts (2003:28) tankar kring auktoritet och kroppsspråk. Fler konnotationer som man med fördel används sig av för att få betraktaren att associera kampanjbilden till de teman och känslor man vill sända ut kan tänkas vara objektifiering av kvinnor. Vi tänker här på hur man valt att fokusera på en specifik del av kvinnans kropp vilket gör att man ser henne inte som en person, utan låter delar av hennes kropp bli objekt som istället får representera henne. Kvinnan tillåts inte vara mer än just ett objekt, bilden ger ingen antydan på hennes personlighet, känslor eller tankar, hur länge vi än studerar den. Objektifiering förekommer inte sällan i samband med sexualisering, då dessa tenderar att höra ihop. Retoriskt sett kan antydan på sex vara av fördel i reklamsammanhang. Spekulationer kring detta bygger på att sex är ett stort samtalsämne som hjälper till att nå ut i publikkonkurrensen genom att locka till sig uppmärksamhet (Carlsson & Koppfeldt 2003:111). 16

20 Om vi ser till textens position har man valt bildens mittpunkt. Carlsson och Koppfeldt (2003:39) motiverar detta i att föremål tenderar att få större betydelse vid central placering. Det språk som använts kan förklaras i den retoriska teorin om elocutio, som handlar om det rätta språket. Val av språk är en viktig del för att fånga människor intresse, budskapet ska vara tydligt genom språket (Hedlund & Johannessen 1993:96). Bilden som i sig inte nödvändigtvis anspelar på dagens skönhets ideal vad gäller smalhet, blir i samband med texten DO YOU FIT IN? tydligare. Bilden på smala ben och tighta jeans tillsammans med frågan huruvida man passar in väcker snabbt associationer till vikt och utseende. Kopplingar till modeindustrin görs genom att marknadsföra sig som en ny nätbutik och att man dessutom valt en text på engelska kan motiveras i modebranschens ursprung och internationella etablering världen över. Språket ger även en bild av företaget själv (Hedlund & Johannessen 1993:97) och betonar således vad Miss Skinny står för. Och man har på så sätt medvetet kunnat välja att associera varumärket med provocerande uttalanden allt för att väcka debatt. Budskapet blir ännu tydligare genom att man valt ord som size zero only, att använda sig av ordet only är uteslutande och kan fungera på så sätt att personer som inte identifiera sig med size zero, kan känna rädsla över att inte passa in eller räcka till som man är. Det finns en tydlig strategi bakom språket där man vill provocera för att få människor att reagera. Vilket man gör genom att öppet och helt utan omskrivingar hävda att äkta skönhet hör ihop med att vara smal. Dessutom har man valt att använda sig av versaler, detta kan tolkas förstärka innebörden av budskapet. De stora bokstäverna ger intryck av att man har något viktigt att säga. Fler retoriska tekniker som kan återfinnas i kampanjmaterialet blir hur man valt att använda sig av en fråga. Strategin ligger i att man ställer en fråga som samtidigt besvaras. För att förtydliga vad som menas kan vi titta närmre på hur man i kampanjen ser texten SIZE ZERO ONLY i direkt sammanslutning till frågan Do you fit in?. Man har alltså i den mening besvarat huruvida man passar in eller inte genom att under förtydliga att storlek noll är det ideal som man står för. Bild och text fyller funktion genom att vara kampanjens exordium, i egenskap av aptitretare då man här försöker väcka intresse och locka till sig uppmärksamhet genom att ge mottagaren en inblick i vad man vill förmedla men samtidigt inte säga allt. 17

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Riktlinjer för digitala medier

Riktlinjer för digitala medier Policy Mind/styrdokument Senast uppdaterad: 2015-04-07 Ansvarig: LS Riktlinjer för digitala medier Om Minds riktlinjer för digitala medier Dessa riktlinjer är till för att vägleda hur Mind agerar i digitala

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT A

EXAMINATIONSUPPGIFT A EXAMINATIONSUPPGIFT A Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-11 Innehåll 1. Grundläggande kommunikationsformer... 3 1.1 Interpersonell kommunikation... 3

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Att marknadsföra ett företag på Facebook

Att marknadsföra ett företag på Facebook Kurs: HT-12 Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet Kvalificerad yrkespraktik (30 hp) Att marknadsföra ett företag på Facebook Sofia Larsson Kursansvarig: Jessica Blom Larsson Innehållsförteckning

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE

IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE BRANDBOOK IDENTITET ATT BYGGA ECOTURE Varumärken är ett diffust begrepp. Alla pratar om det men egentligen existerar det inte annat än i konsumenternas huvuden. På dagens marknad växer sig betydelsen

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb

Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Kommunikationspolicy samt Grafisk profil för Kungsbacka Ridklubb Den interna Kommunikationen skall ge kunskap om vad som sker inom och utom ridklubben, den skall också skapa motivation och delaktighet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 MARKNADSFÖRING INNEHÅLL 1 MEDIA... 3 2 ANNONSER... 4 3 SOCIALA MEDIER OCH WEBBEN... 5 4 TRYCKSAKER... 7 5 KOM IHÅG-LISTOR...

Läs mer

Den grafiska profilieringen för roar

Den grafiska profilieringen för roar Den grafiska profilieringen för roar 2013 edition INNEHÅLL LOGOTYP 04 LOGOTYPENS FRIZON 05 TYPOGRAFI 06 FÄRGER 07 KONTORSMATERIAL 08 ANNONS & BILDER 10 BROSCHYR 12 GRAFISKA ELEMENT/BYXMÄRKE 14 WEBBSIDA

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars Sociala medier Facebook Digg Bebo Friend feed Twitter Vimeo Spotify Reddit Del.icio.us Slideshare Buzz Xanga MySpace Youtube Linkedin Bloggar Flikr Yoono RSS StumbleUpon Reddit Mafia wars Introduktion

Läs mer

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved.

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved. Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande Lisbeth Larsson Världens mest värdefulla varumärken 1. Apple 2. Google 3. IBM 4. McDonalds 5. Microsoft Några kända varumärken i Göteborg Dagens presentation

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer!

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer! Varför LinkedIn? I alla tider har kontakter gjorts framgångsrikt genom personliga referenser. Nu kan du få kontakter genom personliga referenser på internet genom LinkedIn, världens största professionella

Läs mer

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring

Kommunikationspolicy. Eskilstuna Marknadsföring Kommunikationspolicy Eskilstuna Marknadsföring Kommunikation är allt vi gör, från hur vi svarar i telefon till vilka kanaler vi väljer. Personliga möten, trycksaker, PR-arbete och snabba sociala medier

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget.

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget. 7 steg för att skapa en företagssida på LinkedIn LinkedIn lanserar ständigt nya förbättringar i applikationen för företagssidor på LinkedIn. Nu senast bl. a s.k showcase- sidor. Detta e- blad fungerar

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Instruktionsmanual Poddar, hemsidan, appen och marknadsföring

Instruktionsmanual Poddar, hemsidan, appen och marknadsföring Instruktionsmanual Poddar, hemsidan, appen och marknadsföring Översikt Att skapa en podd Poddar är en central del av dagens radioproduktion, och eftersom Studentradion 98,9 ska producera innehåll av en

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag?

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag? Instagram Vad kan Instagram göra för ditt företag? Lite statistik 46 % män 54 % kvinnor 75 miljoner dagliga användare 1,2 biljoner gilla dagligen Många företag och offentliga personer väljer att använda

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Grafisk manual Våren 2014 Besök vår webb: www.lillahjartatipitea.se Eller maila på: info@lillahjartatipitea.se Vår grafiska manual Här hittar du riktlinjer och praktiska exempel på hur vår profil ska användas.

Läs mer

Varumärket - föreningens hjärta... 3. Logotyp... 4. Logotypens frizon... 5. Deviselement... 6. Profilfärger... 7. Primära färger...

Varumärket - föreningens hjärta... 3. Logotyp... 4. Logotypens frizon... 5. Deviselement... 6. Profilfärger... 7. Primära färger... 1 Varumärket - föreningens hjärta... 3 Logotyp... 4 Logotypens frizon... 5 Deviselement... 6 Profilfärger... 7 Primära färger... 7 Sekundära färger... 8 Tertiära färger... 9 Typsnitt & typografi... 10

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer