Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin"

Transkript

1 Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

2 Innehåll 1 Det här är Tricorona 2 VD:s kommentar 3 Från Kyoto till Köpenhamn 6 Marknaden för utsläppsrätter 9 Tricoronas erbjudande 10 Tricorona Technology Transfer 14 Tricorona Climate Partner 17 Svensk Kraftmäkling 18 Ägarstruktur och aktien 20 Styrelse 21 Koncernledning och övriga ledande befattningshavare 22 Hållbarhetsredovisning, socialt ansvar och medarbetare 24 Ordlista

3 1 Det här är Tricorona TRICORONA UTSLÄPPS- HANDEL KLIMAT- NEUTRALISERING MÄKLING ÖVRIG VERKSAMHET -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Affärsidé Tricoronas affärsidé är att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. Huvuddelen av investeringarna och handeln sker med projektrelaterade utsläppsrätter, så kallade Certified Emissions Reductions, CER:s, inom ramen för Kyotoavtalet. Verksamheten har under det senaste året alltmer kommit att fokuseras på affärsverksamhet med miljörelaterade TRICORONA marknadsinstrument och bedrivs idag huvudsakligen inom områdena: l Utsläppshandel (CAM, CAS, CCM) l UTSLÄPPS- Mäkling (SKM) KLIMAT- ÖVRIG MÄKLING HANDEL NEUTRALISERING VERKSAMHET l Klimatneutralisering (TCP) -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Finansiell översikt Organisation Nettoomsättning, mkr 698,3 216,8 85,7 165,1 39,0 Rörelseresultat, mkr 218,0 43,2 1,7 9,0 2,2 Resultat efter skatt, mkr 194,9 53,4 2,3 7,5 1,6 Balansomslutning, mkr 765,3 372,0 464,7 215,3 112,4 Eget kapital, mkr 515,2 318,0 357,7 114,0 51,3 Resultat per aktie, kr 1,41 0,27 0,02 0,15 0,06 Resultat per aktie efter utspädning, kr 1,38 0,27 0,02 0,14 0,06 Antal anställda vid årets slut Börskurs vid årets slut, kr 7,25 11,00 4,98 3,06 3,22 Börsvärde vid årets slut, mkr Sverige -Tyskland -Ryssland -Kina -Japan -Singapore Utsläppshandel Klimatneutralisering TCP Tricorona Climate Partner TRICORONA Mäkling SKM Svensk Kraftmäkling Övrig verksamhet För ingår avvecklad verksamhet i nyckeltalen. Portföljen per Utsläppsrätter i miljontal* Kontrakterad volym, 2009 Kontrakterad volym, 2010 Portfölj Portfölj Portfölj 2021 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 -varav driftsatta projekt 7,7 9,8 41,3 38,0 28,1 CDM-status -Projektplan (PDD) under utveckling 2,1 11,8 15,0 9,2 -Under validering 0,6 5,1 20,6 27,9 20,4 -Ansökt om registrering 0,6 1,7 6,5 7,5 3,2 -Registrerat 6,8 5,5 25,3 17,9 13,7 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 Såld volym 2,4 1,8 7,0 Nettoposition** 5,6 12,6 57,2 68,4 46,5 *Kontrakterad volym avser tecknade avtal om köp av utsläppsrätter för framtida leverans. Angiven kontrakterad volym är ej garanterad utan beräknad med utgångspunkt från vad varje enskilt projekt förväntas generera. Faktisk levererad volym från ett enskilt projekt kan komma att väsentligen avvika från kontrakterad volym. Försåld volym avser tecknade avtal om försäljning av utsläppsrätter för framtida leverans. ** Nettopositionen kan komma att ändras beroende av genomförda verifieringar och volym utfärdade CER:s under året.

4 2 VD:s kommentar Under 1997 enades majoriteten av världens industriländer, genom Kyotoprotokollet, att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden För att nå målet skapades bl a ett system för global utsläppshandel. Tricoronas affärsidé är att spela en väsentlig roll inom denna världsomspännande handel, genom att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. På bara några få år har Tricorona utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin. Efter Kyotoprotokollet har en rad viktiga överläggningar genomförts, bl a på Bali och i polska Poznan, i syfte att stärka dess innehåll och säkerställa att nya klimatmål kan ställas för framtiden. Med en växande insikt om klimatproblemets art har viljan att agera vuxit successivt och snart är det dags igen för ett klimattoppmöte, i december 2009 i Köpenhamn. Här väntar uppgiften för världens beslutsfattare att nå en ny internationell överenskommelse för ett globalt klimatavtal, som kan föra stafettpinnen vidare efter Kyoto.. Säkerställ att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör som störst nytta Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större. Det finns också en stark tilltro hos experter och klimatforskare att handeln med utsläppsrätter är ett mycket effektivt medel för att reducera utsläppen. Det mest kostnadseffektiva sättet att skapa utsläppsreduktioner är att säkerställa att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör störst nytta. Via Kyotoprotokollets utsläppshandel kan dyrbara miljöinvesteringar i industriländerna flyttas till delar av världen där satsningar på utsläppsminskningar ger många gånger större avkastning. Tanken är sund, eftersom de utsläpp som påverkar miljön i negativ riktning inte känner av några nationella gränser. Prioritering av CDM-projekt Tricorona har på bara några år utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin och har bl a sedan 2007 rankats som tvåa i världen av FN:s organ UNEP (United Nations Environment Programme). Tricoronas strategiska inriktning är att prioritera tillväxten av CDM-projekt (Clean Development Mechanism), dvs projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. Genom att garantera projektägare i utvecklingsländerna ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna bli verklighet. För att driva på utvecklingen har Tricorona också inlett ett samarbete med olika teknikleverantörer för att påskynda tekniköverföring till utvecklingsländer. Steg för steg resulterar samarbetet i flera konkreta projekt och de första utsläppsreduktionerna beräknas nå marknaden under I syfte att nå den frivilliga marknaden bildades även dotterbolaget Tricorona Climate Partner (TCP) under Marknaden för frivillig klimatneutralisering är dock fortfarande i sin linda, men utvecklingspotentialen bedöms som mycket god. Framtiden Det är Tricoronas övertygelse att den internationella handeln med utsläppsreduktioner kommer att definieras som ett av flera medel i det nya klimatavtal som förväntas bli verklighet i Köpenhamn. Tricorona är väl rustade för att kunna tillvarata de affärsmöjligheter som detta kommer att innebära. Utmaningarna för framtiden är i synnerhet att kunna fortsätta växa på en dynamisk marknad där en väsentlig del i framgången ligger i att kunna motivera såväl nuvarande som framtida medarbetare i arbetet att utveckla företaget med det engagemang som så tydligt kommit att känneteckna Tricorona. Niels von Zweigbergk Verkställande direktör och koncernchef

5 VD-ORD Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större.

6 4 I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. 4 Tricorona årsöversikt 2008

7 5 Från Kyoto till Köpenhamn Klimatåret 2008 präglades av de allt intensivare förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal som skall ersätta Kyotoprotokollet efter Med siktet inställt på toppmötet i Köpenhamn i december 2009, inleddes förhandlingarna på Bali i december Och med den färdplan för förhandlingarna, Bali Action Plan, som världens länder då kom överens om, har överläggningar skett i Bangkok, Bonn och Accra under året. I december 2008 halvvägs till Köpenhamn samlades delegater från 190 länder i polska Poznan med förhoppningen om att ta nästa viktiga steg. Under 2008 presenterades en rad nya forskningsrön som tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad FN:s klimatpanel, IPCC, visade i de fyra rapporter som under 2007 bidrog till att panelen fick Nobels fredspris. Både FN:s klimatsekretariat och det internationella energisamarbetet IEA rapporterade att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i alarmerande takt. Och under hösten inleddes en global finanskris som riskerar att leda till en långvarig och djup ekonomisk kris. Det är mot denna bakgrund som världens ledare skall komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Och det är bråttom. För att det nya avtalet skall kunna ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012, krävs en överenskommelse vid mötet i Köpenhamn i december Det står klart att det nya avtalet måste innebära betydligt mer långtgående åtaganden än Kyotoprotokollet och att alla världens stora utsläppsländer måste vara med. Kyotoprotokollet I Kyotoprotokollet, som skrevs 1997, enades industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden , jämfört med De länder som omfattas av Kyotoprotokollet har alla olika åtaganden att begränsa sina utsläpp. Kanada och Japan skall till exempel minska sina utsläpp med sex procent, medan Australien tillåts öka sina utsläpp med åtta procent. USA är det enda industriland som släpper ut stora mängder växthusgaser som ställt sig utanför Kyotoprotokollet. EU har ett gemensamt åtagande under protokollet att minska sina utsläpp med åtta procent. Genom en så kallad bördefördelning har medlemsländerna kommit överens om hur mycket varje land skall bidra med. Enligt denna skall exempelvis Danmark och Tyskland minska sina utsläpp med 21 procent, medan Sverige får öka med fyra procent. Sverige har dock antagit ett nationellt mål som innebär att utsläppen istället skall minska med fyra procent. Även Storbritannien har lovat att minska mer än de måste, 21 procent istället för ålagda 12,5 procent. I november 2008 presenterade FN:s klimatsekretariat utsläppsdata för 2006 som visar att de samlade utsläppen från Kyotoländerna var omkring 17 procent lägre än Sedan år 2000 har emellertid utsläppen ökat igen och spridningen är stor mellan länderna. Färre än hälften av länderna däribland Sverige är på väg att klara sina mål. Ett nytt klimatavtal Den stora utmaningen för ett nytt klimatavtal handlar om hur ansvaret för att minska utsläppen skall fördelas mellan olika länder. Det krävs en överenskommelse som kan accepteras av både USA och utvecklingsländerna, och som dessutom minskar utsläppen i tillräckligt stor omfattning. Stort hopp ställs till USA:s nya president Barack Obama som tydligt deklarerat att USA återigen skall hjälpa till att leda världen till en ny era av globalt samarbete i klimatfrågan. Enligt Bali Action Plan skall industriländernas åtagande innehålla kvantifierade begränsnings- och minskningsmål, medan utvecklingsländerna skall minska sina utsläpp inom ramen för hållbar utveckling. Industriländerna skall stödja utvecklingsländerna i arbetet. Det innebär bland annat att rika länder som stått för den absoluta huvuddelen av utsläppen hittills skall hjälpa de fattiga länderna, som är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, att anpassa sig till ett förändrat klimat. Åtgärder för att bromsa avskogningen, som är många av de tropiska ländernas huvudsakliga bidrag till klimatförändringen, skall ges ökad prioritet, men frågan som ställs är hur det skall hanteras i ett avtal. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. Under 2008 har intensiva förhandlingar pågått med möten i Bangkok i april, i Bonn i juni och i Accra i augusti. Förhandlingarna avslutades för 2008 med toppmötet i Poznan i Polen. Många menade att mötet var en besvikelse, medan andra menade att grunden lades för att lyckas nå ett nytt avtal i Köpenhamn. Till de konkreta framgångarna hörde bland annat ett klargörande om hur de fattigaste utvecklingsländerna skall få pengar till att anpassa sig till klimatförändringen och stöd för ett strategiskt program för tekniköverföring. Förhandlingarna kommer under 2009 att fortsätta i ett allt mer intensivt tempo och under det andra halvåret blir Sveriges roll, som ordförande för EU, särskilt viktig. EU:s energi- och klimatpaket I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. Minskningen skall nås dels inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, dels genom åtgärder i andra sektorer. Handelssystemet kommer att utvidgas och antalet utsläppsrätter kommer att minskas efter hand så att de utsläpp som täcks av systemet minskar med 21 procent jämfört med 2005 års nivåer. Inom de sektorer som inte omfattas av handelssystemet, skall utsläppen i genomsnitt minska med tio procent jämfört med Enligt förslaget till bördefördelning mellan EU-länderna skall Sverige minska dessa utsläpp med 17 procent. I förhandlingarna under hösten fick Sverige gehör för att en större andel av utsläppsminskningarna skall kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder (CDM och JI). Utöver den andel på tre procent som EU-kommissionen ursprungligen föreslog, ges länder med höga marginalkostnader möjlighet till ytterligare investeringar i de minst utvecklade länderna och ö-nationerna.

8 6 Marknaden för utsläppsrätter Länder som omfattas av Kyotoprotokollet tilldelas utsläppsrätter av FN, så kallade Assigned Amount Units (AAU), som motsvarar de maximala utsläpp landet får göra under åtagandeperioden. Varje utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid. För att underlätta för länderna att klara sina åtaganden, och för att möjliggöra utsläppsminskningar så kostnadseffektivt som möjligt, inkluderades tre så kallade flexibla mekanismer: l Internationell handel med utsläppsrätter handel med landets tilldelade utsläppsrätter. l Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) investeringar i projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. l Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) investeringar i projekt som minskar utsläppen i ett annat industriland. Tanken bakom mekanismerna är att utsläppsminskningarna skall kunna ske där kostnaderna för reduktioner är lägst. Ur klimatsynpunkt har det nämligen ingen betydelse var utsläpp eller utsläppsminskningar sker. Gemensamt för de tre mekanismerna är att ett land kan tillgodoräkna sig en utsläppsminskning som har skett i ett annat land. De två sistnämnda, CDM och JI, brukar kallas projektbaserade mekanismer, eftersom de är kopplade till specifika utsläppsminskande projekt. Utsläppsminskningar från de olika mekanismerna har olika benämningar, men de motsvarar alla ett ton koldioxid och kan handlas med på marknaden för utsläppsrätter. Handel med utsläppsrätter Internationell handel med utsläppsrätter innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp kan handla med de utsläppsrätter som tilldelats i form av AAU. Denna handel sker mellan länder under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och skall inte förväxlas med det system för handel med utsläppsrätter som inrättats inom EU (EU Emission Trading Scheme, EU ETS). EU:s handelssystem inleddes med en försöksperiod och fortsätter nu med en ny handelsperiod under EU:s handelssystem innebär att anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri tilldelas ett visst antal utsläppsrätter (EU Allowance, EUA), som vardera motsvarar ett ton koldioxid, för varje år under handelsperioden. Anläggningar som släpper ut mindre koldioxid än antalet tilldelade utsläppsrätter, kan sälja dessa till anläggningar som har underskott av utsläppsrätter. I Sverige omfattas drygt 730 anläggningar och totalt inom EU berörs cirka anläggningar, motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom EU. Under den första handelsperioden var det endast utsläpp av koldioxid som omfattades av handelssystemet. Från och med 2008 inkluderades lustgas i några medlemsländer. Enligt kommissionens förslag skall fler gaser och verksamheter inkluderas från och med I oktober 2008 beslutades att alla flyg som startar eller landar på en flygplats i EU skall ingå i systemet från och med 1 januari Utsläppen från flyget skall 2012 motsvara 97 procent av de genomsnittliga utsläppen under åren och från 2013 skall de ner till 95 procent. I Sverige fördelades för utsläppsrätter motsvarande omkring 23,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar cirka 40 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För perioden minskades mängden till 22,5 miljoner utsläppsrätter per år. Inom hela EU fördelades utsläppsrätter motsvarande cirka 2,1 miljarder ton per år. Praktiskt sköts administrationen via ett elektroniskt system som i Sverige förvaltas av Energimyndigheten. Vem som helst kan öppna ett konto hos myndigheten och köpa utsläppsrätter. Privatpersoner eller företag som inte omfattas av utsläppshandeln, kan genom att köpa upp utsläppsrätter ta bort motsvarande mängd koldioxid från handelssystemet och därmed förhindra att motsvarande utsläpp sker. CDM CDM innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp (industriländer) genom investeringar i projekt som minskar utsläppen i länder som inte har åtaganden (i huvudsak utvecklingsländer) får tillgodoräkna sig dessa utsläppsminskningar. Projekt inom ramen för CDM syftar inte bara till att minska eller undvika utsläpp av växthusgaser, utan även till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad samt en hållbar utveckling i det land där investeringen sker. Dessutom måste projekten uppfylla kravet på additionalitet, vilket innebär att utsläppsreduktionerna sker tack vare CDM-projektet och är större än vad som hade skett utan projektet. Värdlandet skall tillstyrka att projektet bidrar till hållbar utveckling innan projektet kan godkännas och registreras som CDM-projekt. För att säkerställa att angivna utsläppsreduktioner verkligen uppnås omges CDM av ett omfattande regelverk och en administrativ process. Projekten måste registreras och godkännas av CDM-styrelsen, som tillsatts av FN:s klimatkonvention. Innan utsläppsrätterna utfärdas måste en oberoende tredje part verifiera utsläppsminskningen. De utsläppsrätter som genereras av CDM-projekt benämns certifierade utsläppsminskningar (Certified Emission Reduction, CER:s). CER:s kan köpas både av länder för att uppfylla landets åtagande enligt Kyotoprotokollet och av företag för att uppfylla åtagande i det europeiska handelssystemet. JI JI bygger på samma principer som CDM, men innebär att projekten genomförs i ett land som har ett åtagande enligt Kyotoprotokollet, det vill säga ett industriland. En viktig skillnad mellan JI och CDM är att inga nya utsläppsrätter skapas, utan istället omvandlas ett

9 7 antal av värdlandets AAU:s till utsläppsrätter som då benämns utsläppsreduktionsenheter (Emission Reduction Unit, ERU:s). JI kan ske på två sätt, enligt spår-1 eller spår-2 Under spår-1 godkänns projekt och utsläppsrätter överförs mellan länderna utan granskning av FN. Detta är möjligt eftersom båda länder har åtagande att begränsa sina utsläpp och att det därför blir ett nollsummespel. Spår-1 förutsätter dock att båda länder uppfyller vissa kriterier avseende inventering och rapportering av växthusgaser. Om kriterierna inte är uppfyllda sker genomförande och övervakning enligt ett regelverk liknande det som gäller för CDM. Begränsad användning av CDM och JI Enligt Kyotoprotokollet skall handel med utsläppsrätter och användandet av de projektbaserade mekanismerna (JI och CDM) vara supplementär, dvs ett komplement, till de nationella åtgärder som genomförs för att minska utsläppen. Mekanismerna får bara utgöra en begränsad del av landets ansträngningar för att fullgöra sitt åtagande. I EU:s handelssystem hanteras den så kallade supplementaritetsprincipen genom att EU-kommissionen anger hur många CER:s och ERU:s medlemsstaternas anläggningar skall få använda. För Sverige sattes gränsen för användande av CER:s och ERU:s under perioden till 10 procent av den tilldelade mängden europeiska utsläppsrätter. Begränsningen varierar dock på anläggningsnivå. Inom ramen för EU:s energi och klimatpaket beslutades även att användningen av CDM och JI får öka under den tredje handelsperioden, Den övre gränsen sattes till 50 procent av EU:s samlade utsläppsminskning mellan 2008 och Andelen kan öka ytterligare om EU:s utsläppsmål skärps till följd av en internationell överenskommelse. En växande marknad En utsläppsrätt eller utsläppskredit motsvarar alltid ett ton koldioxid, oavsett om den kommer från EU:s utsläppshandelssystem eller Kyotoprotokollets mekanismer. Alla typer av utsläppsrätter kan köpas och säljas på den internationella marknaden för utsläppsrätter. Efterfrågan på utsläppsrätter skapas av länder som skall uppfylla sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, av företag som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och av exempelvis japanska företag som ingått frivilliga avtal om utsläppsminskningar med japanska staten. Nya utsläppsmarknader initieras successivt på olika håll i världen. I september 2008 fattade Nya Zeeland beslut om ett handelssystem med start 2009 och i Australien planeras ett handelssystem med start I september 2008 genomfördes också den första auktionen av utsläppsrätter i USA, trots att landet har ställt sig utanför Kyotoprotokollet. USA:s första handelssystem, som omfattar tio delstater i nordöstra USA, startade den 1 januari Sju stater i västra USA har också kommit överens med tre provinser i Kanada om formerna för ett handelssystem med start Efter tillträdet av Barack Obama som president är det mycket sannolikt att det införs ett federalt system för handel med utsläppsrätter i USA. Även när det gäller utsläppskrediter från CDM-projekt går utvecklingen fort. I december 2007 fanns det knappt projekt i pipeline och vid årskiftet 2008/09 hade antalet ökat till över projekt. Av dessa var registrerade av FN medan resterande kommit olika långt i processen för validering och registrering. Vid årsskiftet hade över 250 miljoner CER:s utfärdats av CDM-styrelsen. Till och med utgången av 2012 förväntas minst 2,9 miljarder CER:s utfärdas. Global handel en verklighet Den globala utsläppshandeln blev verklighet i oktober Alla parter med ett kvantitativt åtagande under Kyotoprotokollet har sedan tidigare upprättat ett nationellt elektroniskt register där utsläppsrätter bokförs. EU-ländernas nationella register har tidigare varit sammankopplade med varandra genom en EU-kontrollerad transaktionslogg inom det europeiska handelssystemet. För att möjliggöra en global handel med utsläppsrätter måste dock alla transaktioner kontrolleras på en internationell nivå. I oktober 2008 kopplades de nationella registren upp mot en transaktionslogg som kontrolleras av FN (International Transaction Log, ITL). ITL fungerar som ett centralt nav där alla utsläppskrediter från Kyotomekanismerna verifieras för att garantera att ingen dubbelräkning sker. Uppkopplingen gör det möjligt för stater, företag, organisationer med flera att fysiskt överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Genom de nationella registren och FN:s transaktionslogg kontrolleras också hur länderna lever upp till sina utsläppsåtaganden.

10 8 Förekommande mekanismer och utsläppsrätter Mekanism Utsläppsrätt Förkortning Internationell handel med utsläppsrätter EU:s handel med utsläppsrätter CDM JI Tilldelad utsläppsmängd, Assigned Amount Unit Europeisk utsläppsrätt (EU Allowance) Certifierad utsläppsminskning (Certified Emission Reduction) Utsläppsminskningsenhet (Emission Reduction Unit) AAU EUA CER ERU CDM-projekt i världen, mars 2009 Antal CDM-projekt Antal CER:s per år, miljoner Förväntat antal CER:s t o m 2012, miljoner Under validering Under registrering Registrerade

11 9 Tricoronas erbjudande Tricoronas affärsidé är att bygga upp en portfölj med ett stort antal högkvalitativa CDM- och JI-projekt och därefter sälja de genererade utsläppskrediterna till främst europeisk industri. Mervärdet i affären skapas bland annat genom att Tricorona identifierar projekt i ett tidigt stadium och administrerar dem fram till dess att FN utfärdar CER:s eller ERU:s. Genom att garantera projektägaren ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna förverkligas. Dessutom skapas ytterligare värde för projektägaren genom att Tricorona tar volymrisken i de enskilda projekten. Detta betyder att projektägaren har skyldighet att leverera de utsläppsreduktioner som projektet levererar men ingen skyldighet att leverera om projektet av oförutsedda skäl medför lägre utsläppsreduktioner än beräknat. På samma sätt kan Tricoronas kunder köpa en garanterad volym och slipper därmed de risker som enskilda projekt medför. Tricorona har ett nära samarbete med projektutvecklare runt om i världen och genomför en omfattande teknisk granskning av varje enskilt projekt. Genom en diversifierad sammansättning av projekt skyddas Tricoronas portfölj från enskilda projektrisker. Majoriteten av projekten i portföljen är kontrakterade att leverera alla utsläppsminskningar som genereras under projektens så kallade krediteringsperiod. Enligt FN:s regelverk kan krediteringsperioden för ett CDM-projekt vara antingen sju eller tio år. En sjuårig krediteringsperiod kan omregistreras två gånger, vilket ger en total krediteringsperiod på maximalt 21 år. Tricorona har i flertalet inköpskontrakt antingen förbundit sig att köpa, eller har en option på att köpa, CER:s även då projektet omregistrerats. Tricorona förvärvar utsläppsrätter genom avtal med projektägare där priset bestäms idag, men där betalning och leverans sker vid ett senare datum. Som exklusiv köpare av CER:s från ett enskilt projekt får Tricorona ett ökat inflytande över projektet och kan på ett bättre sätt hantera olika projektrelaterade risker. Tricornas kunder kan välja såväl garanterade leveranser som leveranser från specifika projekt med varierande risknivå. Erbjudandet inkluderar derivat som optioner, strukturerade produkter och Gold Standard-krediter. Projekt av olika mognadsgrad Tricoronas portfölj per 31 december 2008 innehöll 154 CDM-projekt, en minskning med nio stycken jämfört med föregående år. I huvudsak är de inriktade på förnyelsebar energi och energieffektivisering. Varje projekt genomgår en noggrann intern granskningsprocess innan de redovisas i portföljen. Projekten i portföljen är av olika mognadsgrad, dvs att de befinner sig på olika stadier i CDM-processen. Portföljen innehåller idag till största del projekt från Kina och Indien, men Tricorona söker aktivt att expandera närvaron på nya geografiska marknader. I portföljen finns projekt av varierande storlek, allt från mindre engångsleveranser till projekt som förväntas generera stora årliga utsläppsreduktioner i upp till 21 år. Projekten är av storleksordningen till CER:s per år. Cirka 70 procent av dem ligger i intervallet CER:s per år. Tricoronas erbjudande kopplas till CDM:s projektcykel och gällande regelverk PROJEKTÄGAREN KYOTOPROTOKOLLET TRICORONAS KUNSKAP Identifikation och utvärdering av utsläppsreduktioner Genom partnerskap med teknikleverantörer kan Tricorona erbjuda modern teknologiöverföring. Teknikval Projektgodkännande Byggnation Projektidé Koncept Design Dokumentering Utveckling Tricorona stöder projektidén, konceptet, designdokumentationen och metodikutvecklingen och är en samarbetspartner i projektgodkännandet. Tricorona kan även finansiera dessa kostnader. Drift Uppkomst av utsläppsrätter Validering Fastställande Registrering Verifikation och utfärdande Genom Tricoronas goda relationer med beslutande myndigheter erbjuds assistans i arbetet med validering, registrering, kontroller och utfärdande. Även här kan Tricorona finansiera kostnaderna. Kreditunderlag Tricorona omvandlar projektkrediterna till skräddarsydda produkter och tar speciell hänsyn till slutkundens önskemål om leveranser, riskhantering och betalningssätt.

12 10 Tricoronas Gold Standard Fund Gold Standard är en frivillig kvalitetsmärkning av projekt som innebär att det ställs extra höga krav på bland annat projektens bidrag till hållbar utveckling i värdlandet. Standarden initierades av bland annat Världsnaturfonden och stöds idag av ett 50-tal internationella organisationer. Efterfrågan på CDM-projekt som klarar kraven för Gold Standard är stor, medan tillgången på projekt hittills varit begränsad. Därför har Tricorona lanserat en särskild Gold Standard Fund, som erbjuder extra stöd till projekt inom förnybar energi och energieffektivisering. Fonden erbjuder tilläggsfinansiering för att registrera projekt i enlighet med kriterier fastställda av The Gold Standard Foundation. Två marknader Som beskrivits ovan skapas efterfrågan på utsläppsrätter av det regelverk som vuxit fram som en följd av Kyotoprokollet. Parallellt har det också uppstått en frivillig marknad. Idag finns ett stort antal aktörer på marknaden, som i stort sett kan delas in i två grupper; Compliance - de som köper utsläppskrediter för att möta bindande åtagande l Länder som omfattas av Kyotoprotokollet l Energibolag och industri som omfattas av EU:s handelssystem l Deltagare i vissa frivilliga handelssystem Non-compliance - de som köper utsläppskrediter av andra skäl l Finansiella aktörer l Företag, organisationer eller privatpersoner som vill neutralisera sina utsläpp De finansiella aktörerna agerar i vinstsyfte genom att handla utsläppsrätter för sina kunders räkning och genom att själva spekulera i framtida priser. Dessa finansiella aktörer bidrar till ökad likviditet och därmed en bättre fungerande marknad. Tricorona har etablerat sig som en betydande aktör på denna marknad. De senaste två åren har Tricorona varit världens näst största köpare av utsläppsreduktioner från CDM-projekt enligt UNEP. För mer information, se De 20 största köparna av utsläppskrediter från CDM-projekt, 31 december 2008 Köpare Land Antal projekt EcoSecurities Irland 301 Tricorona Sverige 134 AgCert Irland 97 EDF Trading Storbritannien 88 IBRD Världsbanken 82 RWE Tyskland 82 Cargill International USA 78 Mitsubishi Japan 76 Trading Emissions Storbritannien 68 ENEL Italien 66 Vitol Schweiz 65 MGM Carbon Portfolio USA 60 Carbon Resource Management Storbritannien 60 Agrinergy Storbritannien 58 CAMCO Storbritannien 56 Marubeni Japan 55 Kommunalkredit Österrike 54 Essent Energy Trading Nederländerna 51 Climate Change Capital Storbritannien 45 Energy Systems International Storbritannien 45 (Källa: UNEP Risoe CDM/JI Pipeline)

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INRÄT- TANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM INNEFATTANDE EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER SAMT GODKÄNNANDE AV ÖVERLÅTELSE AV TECK- NINGSOPTIONER (PUNKT

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla:

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla: 1(8) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 120 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2014/2018 ) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Klimatneutrala företag

Klimatneutrala företag Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Klimatneutrala företag risker och möjligheter Text: Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan Projektsamordning och textgranskning: Ylva Rylander, SNF Layout:

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

2(10) 3. JM Konvertibler 2011/2015 ska emitteras till en kurs motsvarande 100 procent av nominellt belopp, motsvarande konverteringskursen.

2(10) 3. JM Konvertibler 2011/2015 ska emitteras till en kurs motsvarande 100 procent av nominellt belopp, motsvarande konverteringskursen. 1(10) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 120 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2011/2015 ) samt emission och överlåtelse av högst

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen

Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Avräkning av Kyotoprotokollets första åtagandeperiod Redovisning av uppdrag från regeringen Energimyndigheten dnr: 2014-3510 Naturvårdsverket dnr: NV-04509-14 Förord Sverige har ett åtagande om att minska

Läs mer

Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -1040 tkr (-991 tkr)

Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -1040 tkr (-991 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Knarrarnäsgatan 9 SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr

Läs mer

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsen för Dedicare AB (publ) ( Bolaget ) föreslår att årsstämman den 24 april 2012 fattar beslut om att anta ett incitamentsprogram 2012/2015 i

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i Anoto Group AB (publ)

Kallelse till extra bolagsstämma i Anoto Group AB (publ) Kallelse till extra bolagsstämma i Anoto Group AB (publ) LUND, 2 september 2015 - Aktieägarna i Anoto Group AB (publ) kallas härmed till extra bolagsstämma att äga rum måndagen den 28 september 2015 klockan

Läs mer

Teckningstid Ökning av aktiekapitalet Teckningskurs för aktie Tid för utnyttjande av Teckningsoptionerna Utdelning

Teckningstid Ökning av aktiekapitalet Teckningskurs för aktie Tid för utnyttjande av Teckningsoptionerna Utdelning Punkt 15 Styrelsens för Nordic Service Partners Holding AB (publ) förslag till beslut om emission av Teckningsoptioner och godkännande av överlåtelse av Teckningsoptioner teckningsoptionsprogram 2015/2019

Läs mer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) onsdagen den 7 maj 2008, klockan 15.00 STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG Dagordningspunkterna 10b, 17 och 18 Vinstutdelning (punkt 10b) Styrelsen föreslår att 5,20 kronor per

Läs mer

Innehåll. Tricorona i korthet 1. VD har ordet 2. Tricorona-aktien 4. Förvaltningsberättelse 6. Resultaträkning 11.

Innehåll. Tricorona i korthet 1. VD har ordet 2. Tricorona-aktien 4. Förvaltningsberättelse 6. Resultaträkning 11. Årsredovisning 2009 Innehåll Tricorona i korthet 1 VD har ordet 2 Tricorona-aktien 4 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Förändring eget kapital 14 Kassaflödesanalys 15 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015

Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015 Bilaga 6 Årsstämma i Saab AB den 15 april 2015 Dagordningen punkt 14 Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 och förvärv samt överlåtelse av egna aktier Bakgrund och skälen

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Välkommen till Årsstämma 2013 i Opus Group AB

Välkommen till Årsstämma 2013 i Opus Group AB Göteborg 23 maj 2013 Välkommen till Årsstämma 2013 i Opus Group AB www.opus.se Opus Group i korthet Opus Group idag Verksamt i 22 år, grundat 1990 Ca 870 anställda globalt Huvudkontor i Göteborg Produktionsanläggningar

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatinsatser utomlands

Klimatinsatser utomlands Klimatinsatser utomlands statens köp av utsläppskrediter RiR 2011:8 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 PRESSMEDDELANDE 2009-07-23 Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 Nyemission om MSEK 1 000 med företrädesrätt för Billeruds aktieägare Nyemissionen är till fullo garanterad av Billeruds

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner.

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner. Styrelsens för Fingerprint Cards AB (publ) förslag till beslut om emission av teckningsoptioner 2013/2016:B och beslut om godkännande av överlåtelse av teckningsoptioner med mera Styrelsen för Fingerprint

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ)

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Handlingar inför årsstämma i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Torsdagen den 14 maj 2014 DAGORDNING för årsstämma med aktieägarna i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) torsdagen den 15 maj 2014 Dagordning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

1 LTV 2009 I KORTHET. Innehållsförteckning

1 LTV 2009 I KORTHET. Innehållsförteckning 1 LTV 2009 I KORTHET Detta dokument innehåller information om styrelsens för Telefonaktiebolaget LM Ericsson förslag till årsstämman den 22 april 2009 om inrättande av Aktiesparplan för alla anställda,

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Finansiell information januari september Nettoomsättningen ökade med 46% och uppgick till 14,0 Mkr (9,6). Resultat efter finansnetto

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Delårsrapport januari september 2014

Delårsrapport januari september 2014 Delårsrapport januari september 2014 FÖR VMSPLAY AB (PUBL), ORG NR 556526-6748 Nio månader Nettoomsättningen uppgick till 7,9 Mkr Resultat före skatt uppgick till - 17,6 Mkr. Resultatet per aktie för årets

Läs mer

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Lucent Oil AB (publ) KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Perioden i sammandrag Koncernen Nettoomsättningen uppgick till 8 835 (7 267) tkr Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i

Handlingar inför årsstämma i Handlingar inför årsstämma i 3 maj 2012 Årsstämma i 3 maj 2012 kl 17.00 på Hotell Täby Park, Kemistvägen 30 i Täby. Registrering från 16.30. Förslag till dagordning 1. Val av ordförande vid stämman 2.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Godkänd av Styrelsen Dokumentnamn 2013-08-29 Instruktion för utförande av order och placering av order hos tredje part m.m. Upprättad av Dokumentnummer Version Compliancefunktionen

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

Titti Norlin HUR-gruppen Energimyndigheten UNION REGISTRY. EU-gemensamma utsläppsrättsregistret för EU ETS. Komplettering ang CER/ERU

Titti Norlin HUR-gruppen Energimyndigheten UNION REGISTRY. EU-gemensamma utsläppsrättsregistret för EU ETS. Komplettering ang CER/ERU Titti Norlin HUR-gruppen Energimyndigheten UNION REGISTRY EU-gemensamma utsläppsrättsregistret för EU ETS Komplettering ang CER/ERU Ingen banking mellan handelsperioderna, då dessa enhetstyper ligger utanför

Läs mer

Styrelsens fullständiga förslag till optionsprogram för ledande befattningshavare

Styrelsens fullständiga förslag till optionsprogram för ledande befattningshavare Styrelsens fullständiga förslag till optionsprogram för ledande befattningshavare Styrelsen föreslår att årsstämman godkänner införandet av nedan beskrivna personaloptionsprogram, riktat till ledande befattningshavare.

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

Stockholm 1999-06-21. Pressmeddelande. Trygg-Hansa Sak säljs till Codan. Överenskommelsen innebär i korthet:

Stockholm 1999-06-21. Pressmeddelande. Trygg-Hansa Sak säljs till Codan. Överenskommelsen innebär i korthet: Stockholm 1999-06-21 Pressmeddelande Trygg-Hansa Sak säljs till Codan SEB expanderar kraftigt i Danmark SEB har idag undertecknat en överenskommelse med danska Codan, och dess moderbolag brittiska Royal

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014

Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014 Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014 Första kvartalet i sammandrag Rörelsens intäkter uppgick till 152 262 SEK (65 055) Rörelseresultat efter avskrivningar -1 594 338 SEK (-1 022 773) Rörelseresultat

Läs mer

Securitas AB. Delårsrapport januari - mars 2000

Securitas AB. Delårsrapport januari - mars 2000 Securitas AB Delårsrapport januari - mars 2000 Försäljningen ökade med 92 procent i lokala valutor till 8.395 varav 8 procent är organisk tillväxt och 84 procent är ökning genom förvärv Rörelseresultatet

Läs mer

Windcap Fond 1 AB. Halvårsrapport

Windcap Fond 1 AB. Halvårsrapport Windcap Fond 1 AB Koncern Halvårsrapport 2014-06-30 Periodens omsättning och resultat ökade kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år vilket till stor del kan härledas till ett positivt utfall

Läs mer

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16%

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16% Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2011 Koncernrapport 17 februari 2012 Svagare resultat men starkt kassaflöde och höjd utdelning OKTOBER - DECEMBER (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 Starkt tredje kvartal med ökad omsättning och rörelseresultat Omsättningen tredje kvartalet ökade med 50% och uppgick till 217,3 MSEK (144,9). Rörelseresultatet

Läs mer

Styrelsen föreslår bolagsstämman att besluta

Styrelsen föreslår bolagsstämman att besluta LEGAL#12007324v6 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV TECKNINGSOPTIONSSPROGRAM 2015/2019 OCH RIKTAD EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER SAMT GODKÄNNANDE AV ÖVERLÅTELSE AV TECKNINGSOPTIONER OCH AKTIER

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014 Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB måndagen den 30 juni 2014 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4.

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer