Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin"

Transkript

1 Tricorona är en ledande aktör inom den globala klimatekonomin

2 Innehåll 1 Det här är Tricorona 2 VD:s kommentar 3 Från Kyoto till Köpenhamn 6 Marknaden för utsläppsrätter 9 Tricoronas erbjudande 10 Tricorona Technology Transfer 14 Tricorona Climate Partner 17 Svensk Kraftmäkling 18 Ägarstruktur och aktien 20 Styrelse 21 Koncernledning och övriga ledande befattningshavare 22 Hållbarhetsredovisning, socialt ansvar och medarbetare 24 Ordlista

3 1 Det här är Tricorona TRICORONA UTSLÄPPS- HANDEL KLIMAT- NEUTRALISERING MÄKLING ÖVRIG VERKSAMHET -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Affärsidé Tricoronas affärsidé är att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. Huvuddelen av investeringarna och handeln sker med projektrelaterade utsläppsrätter, så kallade Certified Emissions Reductions, CER:s, inom ramen för Kyotoavtalet. Verksamheten har under det senaste året alltmer kommit att fokuseras på affärsverksamhet med miljörelaterade TRICORONA marknadsinstrument och bedrivs idag huvudsakligen inom områdena: l Utsläppshandel (CAM, CAS, CCM) l UTSLÄPPS- Mäkling (SKM) KLIMAT- ÖVRIG MÄKLING HANDEL NEUTRALISERING VERKSAMHET l Klimatneutralisering (TCP) -SVERIGE -TYSKLAND -RYSSLAND -KINA -JAPAN -SINGAPORE TCP TRICORONA CLIMATE PARTNER SKM SVENSK KRAFTMÄKLING Finansiell översikt Organisation Nettoomsättning, mkr 698,3 216,8 85,7 165,1 39,0 Rörelseresultat, mkr 218,0 43,2 1,7 9,0 2,2 Resultat efter skatt, mkr 194,9 53,4 2,3 7,5 1,6 Balansomslutning, mkr 765,3 372,0 464,7 215,3 112,4 Eget kapital, mkr 515,2 318,0 357,7 114,0 51,3 Resultat per aktie, kr 1,41 0,27 0,02 0,15 0,06 Resultat per aktie efter utspädning, kr 1,38 0,27 0,02 0,14 0,06 Antal anställda vid årets slut Börskurs vid årets slut, kr 7,25 11,00 4,98 3,06 3,22 Börsvärde vid årets slut, mkr Sverige -Tyskland -Ryssland -Kina -Japan -Singapore Utsläppshandel Klimatneutralisering TCP Tricorona Climate Partner TRICORONA Mäkling SKM Svensk Kraftmäkling Övrig verksamhet För ingår avvecklad verksamhet i nyckeltalen. Portföljen per Utsläppsrätter i miljontal* Kontrakterad volym, 2009 Kontrakterad volym, 2010 Portfölj Portfölj Portfölj 2021 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 -varav driftsatta projekt 7,7 9,8 41,3 38,0 28,1 CDM-status -Projektplan (PDD) under utveckling 2,1 11,8 15,0 9,2 -Under validering 0,6 5,1 20,6 27,9 20,4 -Ansökt om registrering 0,6 1,7 6,5 7,5 3,2 -Registrerat 6,8 5,5 25,3 17,9 13,7 Kontrakterad volym 8,0 14,4 64,2 68,4 46,5 Såld volym 2,4 1,8 7,0 Nettoposition** 5,6 12,6 57,2 68,4 46,5 *Kontrakterad volym avser tecknade avtal om köp av utsläppsrätter för framtida leverans. Angiven kontrakterad volym är ej garanterad utan beräknad med utgångspunkt från vad varje enskilt projekt förväntas generera. Faktisk levererad volym från ett enskilt projekt kan komma att väsentligen avvika från kontrakterad volym. Försåld volym avser tecknade avtal om försäljning av utsläppsrätter för framtida leverans. ** Nettopositionen kan komma att ändras beroende av genomförda verifieringar och volym utfärdade CER:s under året.

4 2 VD:s kommentar Under 1997 enades majoriteten av världens industriländer, genom Kyotoprotokollet, att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden För att nå målet skapades bl a ett system för global utsläppshandel. Tricoronas affärsidé är att spela en väsentlig roll inom denna världsomspännande handel, genom att investera i och handla med miljörelaterade marknadsinstrument. På bara några få år har Tricorona utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin. Efter Kyotoprotokollet har en rad viktiga överläggningar genomförts, bl a på Bali och i polska Poznan, i syfte att stärka dess innehåll och säkerställa att nya klimatmål kan ställas för framtiden. Med en växande insikt om klimatproblemets art har viljan att agera vuxit successivt och snart är det dags igen för ett klimattoppmöte, i december 2009 i Köpenhamn. Här väntar uppgiften för världens beslutsfattare att nå en ny internationell överenskommelse för ett globalt klimatavtal, som kan föra stafettpinnen vidare efter Kyoto.. Säkerställ att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör som störst nytta Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större. Det finns också en stark tilltro hos experter och klimatforskare att handeln med utsläppsrätter är ett mycket effektivt medel för att reducera utsläppen. Det mest kostnadseffektiva sättet att skapa utsläppsreduktioner är att säkerställa att pengar styrs dit miljöinvesteringarna gör störst nytta. Via Kyotoprotokollets utsläppshandel kan dyrbara miljöinvesteringar i industriländerna flyttas till delar av världen där satsningar på utsläppsminskningar ger många gånger större avkastning. Tanken är sund, eftersom de utsläpp som påverkar miljön i negativ riktning inte känner av några nationella gränser. Prioritering av CDM-projekt Tricorona har på bara några år utvecklats till en ledande aktör inom den globala klimatekonomin och har bl a sedan 2007 rankats som tvåa i världen av FN:s organ UNEP (United Nations Environment Programme). Tricoronas strategiska inriktning är att prioritera tillväxten av CDM-projekt (Clean Development Mechanism), dvs projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. Genom att garantera projektägare i utvecklingsländerna ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna bli verklighet. För att driva på utvecklingen har Tricorona också inlett ett samarbete med olika teknikleverantörer för att påskynda tekniköverföring till utvecklingsländer. Steg för steg resulterar samarbetet i flera konkreta projekt och de första utsläppsreduktionerna beräknas nå marknaden under I syfte att nå den frivilliga marknaden bildades även dotterbolaget Tricorona Climate Partner (TCP) under Marknaden för frivillig klimatneutralisering är dock fortfarande i sin linda, men utvecklingspotentialen bedöms som mycket god. Framtiden Det är Tricoronas övertygelse att den internationella handeln med utsläppsreduktioner kommer att definieras som ett av flera medel i det nya klimatavtal som förväntas bli verklighet i Köpenhamn. Tricorona är väl rustade för att kunna tillvarata de affärsmöjligheter som detta kommer att innebära. Utmaningarna för framtiden är i synnerhet att kunna fortsätta växa på en dynamisk marknad där en väsentlig del i framgången ligger i att kunna motivera såväl nuvarande som framtida medarbetare i arbetet att utveckla företaget med det engagemang som så tydligt kommit att känneteckna Tricorona. Niels von Zweigbergk Verkställande direktör och koncernchef

5 VD-ORD Att minska utsläppen av växthusgaser är ingen omöjlighet. Tvärtom. Tekniken finns och den ekonomiska kostnaden är måttlig, jämfört med vad det kan komma att kosta om temperaturökningarna tillåts bli större.

6 4 I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. 4 Tricorona årsöversikt 2008

7 5 Från Kyoto till Köpenhamn Klimatåret 2008 präglades av de allt intensivare förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal som skall ersätta Kyotoprotokollet efter Med siktet inställt på toppmötet i Köpenhamn i december 2009, inleddes förhandlingarna på Bali i december Och med den färdplan för förhandlingarna, Bali Action Plan, som världens länder då kom överens om, har överläggningar skett i Bangkok, Bonn och Accra under året. I december 2008 halvvägs till Köpenhamn samlades delegater från 190 länder i polska Poznan med förhoppningen om att ta nästa viktiga steg. Under 2008 presenterades en rad nya forskningsrön som tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad FN:s klimatpanel, IPCC, visade i de fyra rapporter som under 2007 bidrog till att panelen fick Nobels fredspris. Både FN:s klimatsekretariat och det internationella energisamarbetet IEA rapporterade att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i alarmerande takt. Och under hösten inleddes en global finanskris som riskerar att leda till en långvarig och djup ekonomisk kris. Det är mot denna bakgrund som världens ledare skall komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Och det är bråttom. För att det nya avtalet skall kunna ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012, krävs en överenskommelse vid mötet i Köpenhamn i december Det står klart att det nya avtalet måste innebära betydligt mer långtgående åtaganden än Kyotoprotokollet och att alla världens stora utsläppsländer måste vara med. Kyotoprotokollet I Kyotoprotokollet, som skrevs 1997, enades industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med cirka fem procent, som ett genomsnitt för perioden , jämfört med De länder som omfattas av Kyotoprotokollet har alla olika åtaganden att begränsa sina utsläpp. Kanada och Japan skall till exempel minska sina utsläpp med sex procent, medan Australien tillåts öka sina utsläpp med åtta procent. USA är det enda industriland som släpper ut stora mängder växthusgaser som ställt sig utanför Kyotoprotokollet. EU har ett gemensamt åtagande under protokollet att minska sina utsläpp med åtta procent. Genom en så kallad bördefördelning har medlemsländerna kommit överens om hur mycket varje land skall bidra med. Enligt denna skall exempelvis Danmark och Tyskland minska sina utsläpp med 21 procent, medan Sverige får öka med fyra procent. Sverige har dock antagit ett nationellt mål som innebär att utsläppen istället skall minska med fyra procent. Även Storbritannien har lovat att minska mer än de måste, 21 procent istället för ålagda 12,5 procent. I november 2008 presenterade FN:s klimatsekretariat utsläppsdata för 2006 som visar att de samlade utsläppen från Kyotoländerna var omkring 17 procent lägre än Sedan år 2000 har emellertid utsläppen ökat igen och spridningen är stor mellan länderna. Färre än hälften av länderna däribland Sverige är på väg att klara sina mål. Ett nytt klimatavtal Den stora utmaningen för ett nytt klimatavtal handlar om hur ansvaret för att minska utsläppen skall fördelas mellan olika länder. Det krävs en överenskommelse som kan accepteras av både USA och utvecklingsländerna, och som dessutom minskar utsläppen i tillräckligt stor omfattning. Stort hopp ställs till USA:s nya president Barack Obama som tydligt deklarerat att USA återigen skall hjälpa till att leda världen till en ny era av globalt samarbete i klimatfrågan. Enligt Bali Action Plan skall industriländernas åtagande innehålla kvantifierade begränsnings- och minskningsmål, medan utvecklingsländerna skall minska sina utsläpp inom ramen för hållbar utveckling. Industriländerna skall stödja utvecklingsländerna i arbetet. Det innebär bland annat att rika länder som stått för den absoluta huvuddelen av utsläppen hittills skall hjälpa de fattiga länderna, som är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, att anpassa sig till ett förändrat klimat. Åtgärder för att bromsa avskogningen, som är många av de tropiska ländernas huvudsakliga bidrag till klimatförändringen, skall ges ökad prioritet, men frågan som ställs är hur det skall hanteras i ett avtal. En av de viktigaste frågorna är hur rika länder skall stödja de fattiga med överföring av ny bättre teknik (Technology Transfer) och hur detta skall finansieras. Under 2008 har intensiva förhandlingar pågått med möten i Bangkok i april, i Bonn i juni och i Accra i augusti. Förhandlingarna avslutades för 2008 med toppmötet i Poznan i Polen. Många menade att mötet var en besvikelse, medan andra menade att grunden lades för att lyckas nå ett nytt avtal i Köpenhamn. Till de konkreta framgångarna hörde bland annat ett klargörande om hur de fattigaste utvecklingsländerna skall få pengar till att anpassa sig till klimatförändringen och stöd för ett strategiskt program för tekniköverföring. Förhandlingarna kommer under 2009 att fortsätta i ett allt mer intensivt tempo och under det andra halvåret blir Sveriges roll, som ordförande för EU, särskilt viktig. EU:s energi- och klimatpaket I december 2008 kom EU överens om ett energi- och klimatpaket som bland annat innebär att EU fram till 2020 skall minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent jämfört med Om en internationell överenskommelse nås skall målet öka till 30 procent. Minskningen skall nås dels inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, dels genom åtgärder i andra sektorer. Handelssystemet kommer att utvidgas och antalet utsläppsrätter kommer att minskas efter hand så att de utsläpp som täcks av systemet minskar med 21 procent jämfört med 2005 års nivåer. Inom de sektorer som inte omfattas av handelssystemet, skall utsläppen i genomsnitt minska med tio procent jämfört med Enligt förslaget till bördefördelning mellan EU-länderna skall Sverige minska dessa utsläpp med 17 procent. I förhandlingarna under hösten fick Sverige gehör för att en större andel av utsläppsminskningarna skall kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder (CDM och JI). Utöver den andel på tre procent som EU-kommissionen ursprungligen föreslog, ges länder med höga marginalkostnader möjlighet till ytterligare investeringar i de minst utvecklade länderna och ö-nationerna.

8 6 Marknaden för utsläppsrätter Länder som omfattas av Kyotoprotokollet tilldelas utsläppsrätter av FN, så kallade Assigned Amount Units (AAU), som motsvarar de maximala utsläpp landet får göra under åtagandeperioden. Varje utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid. För att underlätta för länderna att klara sina åtaganden, och för att möjliggöra utsläppsminskningar så kostnadseffektivt som möjligt, inkluderades tre så kallade flexibla mekanismer: l Internationell handel med utsläppsrätter handel med landets tilldelade utsläppsrätter. l Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) investeringar i projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. l Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) investeringar i projekt som minskar utsläppen i ett annat industriland. Tanken bakom mekanismerna är att utsläppsminskningarna skall kunna ske där kostnaderna för reduktioner är lägst. Ur klimatsynpunkt har det nämligen ingen betydelse var utsläpp eller utsläppsminskningar sker. Gemensamt för de tre mekanismerna är att ett land kan tillgodoräkna sig en utsläppsminskning som har skett i ett annat land. De två sistnämnda, CDM och JI, brukar kallas projektbaserade mekanismer, eftersom de är kopplade till specifika utsläppsminskande projekt. Utsläppsminskningar från de olika mekanismerna har olika benämningar, men de motsvarar alla ett ton koldioxid och kan handlas med på marknaden för utsläppsrätter. Handel med utsläppsrätter Internationell handel med utsläppsrätter innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp kan handla med de utsläppsrätter som tilldelats i form av AAU. Denna handel sker mellan länder under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och skall inte förväxlas med det system för handel med utsläppsrätter som inrättats inom EU (EU Emission Trading Scheme, EU ETS). EU:s handelssystem inleddes med en försöksperiod och fortsätter nu med en ny handelsperiod under EU:s handelssystem innebär att anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri tilldelas ett visst antal utsläppsrätter (EU Allowance, EUA), som vardera motsvarar ett ton koldioxid, för varje år under handelsperioden. Anläggningar som släpper ut mindre koldioxid än antalet tilldelade utsläppsrätter, kan sälja dessa till anläggningar som har underskott av utsläppsrätter. I Sverige omfattas drygt 730 anläggningar och totalt inom EU berörs cirka anläggningar, motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom EU. Under den första handelsperioden var det endast utsläpp av koldioxid som omfattades av handelssystemet. Från och med 2008 inkluderades lustgas i några medlemsländer. Enligt kommissionens förslag skall fler gaser och verksamheter inkluderas från och med I oktober 2008 beslutades att alla flyg som startar eller landar på en flygplats i EU skall ingå i systemet från och med 1 januari Utsläppen från flyget skall 2012 motsvara 97 procent av de genomsnittliga utsläppen under åren och från 2013 skall de ner till 95 procent. I Sverige fördelades för utsläppsrätter motsvarande omkring 23,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar cirka 40 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För perioden minskades mängden till 22,5 miljoner utsläppsrätter per år. Inom hela EU fördelades utsläppsrätter motsvarande cirka 2,1 miljarder ton per år. Praktiskt sköts administrationen via ett elektroniskt system som i Sverige förvaltas av Energimyndigheten. Vem som helst kan öppna ett konto hos myndigheten och köpa utsläppsrätter. Privatpersoner eller företag som inte omfattas av utsläppshandeln, kan genom att köpa upp utsläppsrätter ta bort motsvarande mängd koldioxid från handelssystemet och därmed förhindra att motsvarande utsläpp sker. CDM CDM innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet att begränsa sina utsläpp (industriländer) genom investeringar i projekt som minskar utsläppen i länder som inte har åtaganden (i huvudsak utvecklingsländer) får tillgodoräkna sig dessa utsläppsminskningar. Projekt inom ramen för CDM syftar inte bara till att minska eller undvika utsläpp av växthusgaser, utan även till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad samt en hållbar utveckling i det land där investeringen sker. Dessutom måste projekten uppfylla kravet på additionalitet, vilket innebär att utsläppsreduktionerna sker tack vare CDM-projektet och är större än vad som hade skett utan projektet. Värdlandet skall tillstyrka att projektet bidrar till hållbar utveckling innan projektet kan godkännas och registreras som CDM-projekt. För att säkerställa att angivna utsläppsreduktioner verkligen uppnås omges CDM av ett omfattande regelverk och en administrativ process. Projekten måste registreras och godkännas av CDM-styrelsen, som tillsatts av FN:s klimatkonvention. Innan utsläppsrätterna utfärdas måste en oberoende tredje part verifiera utsläppsminskningen. De utsläppsrätter som genereras av CDM-projekt benämns certifierade utsläppsminskningar (Certified Emission Reduction, CER:s). CER:s kan köpas både av länder för att uppfylla landets åtagande enligt Kyotoprotokollet och av företag för att uppfylla åtagande i det europeiska handelssystemet. JI JI bygger på samma principer som CDM, men innebär att projekten genomförs i ett land som har ett åtagande enligt Kyotoprotokollet, det vill säga ett industriland. En viktig skillnad mellan JI och CDM är att inga nya utsläppsrätter skapas, utan istället omvandlas ett

9 7 antal av värdlandets AAU:s till utsläppsrätter som då benämns utsläppsreduktionsenheter (Emission Reduction Unit, ERU:s). JI kan ske på två sätt, enligt spår-1 eller spår-2 Under spår-1 godkänns projekt och utsläppsrätter överförs mellan länderna utan granskning av FN. Detta är möjligt eftersom båda länder har åtagande att begränsa sina utsläpp och att det därför blir ett nollsummespel. Spår-1 förutsätter dock att båda länder uppfyller vissa kriterier avseende inventering och rapportering av växthusgaser. Om kriterierna inte är uppfyllda sker genomförande och övervakning enligt ett regelverk liknande det som gäller för CDM. Begränsad användning av CDM och JI Enligt Kyotoprotokollet skall handel med utsläppsrätter och användandet av de projektbaserade mekanismerna (JI och CDM) vara supplementär, dvs ett komplement, till de nationella åtgärder som genomförs för att minska utsläppen. Mekanismerna får bara utgöra en begränsad del av landets ansträngningar för att fullgöra sitt åtagande. I EU:s handelssystem hanteras den så kallade supplementaritetsprincipen genom att EU-kommissionen anger hur många CER:s och ERU:s medlemsstaternas anläggningar skall få använda. För Sverige sattes gränsen för användande av CER:s och ERU:s under perioden till 10 procent av den tilldelade mängden europeiska utsläppsrätter. Begränsningen varierar dock på anläggningsnivå. Inom ramen för EU:s energi och klimatpaket beslutades även att användningen av CDM och JI får öka under den tredje handelsperioden, Den övre gränsen sattes till 50 procent av EU:s samlade utsläppsminskning mellan 2008 och Andelen kan öka ytterligare om EU:s utsläppsmål skärps till följd av en internationell överenskommelse. En växande marknad En utsläppsrätt eller utsläppskredit motsvarar alltid ett ton koldioxid, oavsett om den kommer från EU:s utsläppshandelssystem eller Kyotoprotokollets mekanismer. Alla typer av utsläppsrätter kan köpas och säljas på den internationella marknaden för utsläppsrätter. Efterfrågan på utsläppsrätter skapas av länder som skall uppfylla sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, av företag som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och av exempelvis japanska företag som ingått frivilliga avtal om utsläppsminskningar med japanska staten. Nya utsläppsmarknader initieras successivt på olika håll i världen. I september 2008 fattade Nya Zeeland beslut om ett handelssystem med start 2009 och i Australien planeras ett handelssystem med start I september 2008 genomfördes också den första auktionen av utsläppsrätter i USA, trots att landet har ställt sig utanför Kyotoprotokollet. USA:s första handelssystem, som omfattar tio delstater i nordöstra USA, startade den 1 januari Sju stater i västra USA har också kommit överens med tre provinser i Kanada om formerna för ett handelssystem med start Efter tillträdet av Barack Obama som president är det mycket sannolikt att det införs ett federalt system för handel med utsläppsrätter i USA. Även när det gäller utsläppskrediter från CDM-projekt går utvecklingen fort. I december 2007 fanns det knappt projekt i pipeline och vid årskiftet 2008/09 hade antalet ökat till över projekt. Av dessa var registrerade av FN medan resterande kommit olika långt i processen för validering och registrering. Vid årsskiftet hade över 250 miljoner CER:s utfärdats av CDM-styrelsen. Till och med utgången av 2012 förväntas minst 2,9 miljarder CER:s utfärdas. Global handel en verklighet Den globala utsläppshandeln blev verklighet i oktober Alla parter med ett kvantitativt åtagande under Kyotoprotokollet har sedan tidigare upprättat ett nationellt elektroniskt register där utsläppsrätter bokförs. EU-ländernas nationella register har tidigare varit sammankopplade med varandra genom en EU-kontrollerad transaktionslogg inom det europeiska handelssystemet. För att möjliggöra en global handel med utsläppsrätter måste dock alla transaktioner kontrolleras på en internationell nivå. I oktober 2008 kopplades de nationella registren upp mot en transaktionslogg som kontrolleras av FN (International Transaction Log, ITL). ITL fungerar som ett centralt nav där alla utsläppskrediter från Kyotomekanismerna verifieras för att garantera att ingen dubbelräkning sker. Uppkopplingen gör det möjligt för stater, företag, organisationer med flera att fysiskt överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Genom de nationella registren och FN:s transaktionslogg kontrolleras också hur länderna lever upp till sina utsläppsåtaganden.

10 8 Förekommande mekanismer och utsläppsrätter Mekanism Utsläppsrätt Förkortning Internationell handel med utsläppsrätter EU:s handel med utsläppsrätter CDM JI Tilldelad utsläppsmängd, Assigned Amount Unit Europeisk utsläppsrätt (EU Allowance) Certifierad utsläppsminskning (Certified Emission Reduction) Utsläppsminskningsenhet (Emission Reduction Unit) AAU EUA CER ERU CDM-projekt i världen, mars 2009 Antal CDM-projekt Antal CER:s per år, miljoner Förväntat antal CER:s t o m 2012, miljoner Under validering Under registrering Registrerade

11 9 Tricoronas erbjudande Tricoronas affärsidé är att bygga upp en portfölj med ett stort antal högkvalitativa CDM- och JI-projekt och därefter sälja de genererade utsläppskrediterna till främst europeisk industri. Mervärdet i affären skapas bland annat genom att Tricorona identifierar projekt i ett tidigt stadium och administrerar dem fram till dess att FN utfärdar CER:s eller ERU:s. Genom att garantera projektägaren ett fast pris för ett projekts utsläppsreduktioner under flera år skapas den finansiella säkerhet som många projekt behöver för att kunna förverkligas. Dessutom skapas ytterligare värde för projektägaren genom att Tricorona tar volymrisken i de enskilda projekten. Detta betyder att projektägaren har skyldighet att leverera de utsläppsreduktioner som projektet levererar men ingen skyldighet att leverera om projektet av oförutsedda skäl medför lägre utsläppsreduktioner än beräknat. På samma sätt kan Tricoronas kunder köpa en garanterad volym och slipper därmed de risker som enskilda projekt medför. Tricorona har ett nära samarbete med projektutvecklare runt om i världen och genomför en omfattande teknisk granskning av varje enskilt projekt. Genom en diversifierad sammansättning av projekt skyddas Tricoronas portfölj från enskilda projektrisker. Majoriteten av projekten i portföljen är kontrakterade att leverera alla utsläppsminskningar som genereras under projektens så kallade krediteringsperiod. Enligt FN:s regelverk kan krediteringsperioden för ett CDM-projekt vara antingen sju eller tio år. En sjuårig krediteringsperiod kan omregistreras två gånger, vilket ger en total krediteringsperiod på maximalt 21 år. Tricorona har i flertalet inköpskontrakt antingen förbundit sig att köpa, eller har en option på att köpa, CER:s även då projektet omregistrerats. Tricorona förvärvar utsläppsrätter genom avtal med projektägare där priset bestäms idag, men där betalning och leverans sker vid ett senare datum. Som exklusiv köpare av CER:s från ett enskilt projekt får Tricorona ett ökat inflytande över projektet och kan på ett bättre sätt hantera olika projektrelaterade risker. Tricornas kunder kan välja såväl garanterade leveranser som leveranser från specifika projekt med varierande risknivå. Erbjudandet inkluderar derivat som optioner, strukturerade produkter och Gold Standard-krediter. Projekt av olika mognadsgrad Tricoronas portfölj per 31 december 2008 innehöll 154 CDM-projekt, en minskning med nio stycken jämfört med föregående år. I huvudsak är de inriktade på förnyelsebar energi och energieffektivisering. Varje projekt genomgår en noggrann intern granskningsprocess innan de redovisas i portföljen. Projekten i portföljen är av olika mognadsgrad, dvs att de befinner sig på olika stadier i CDM-processen. Portföljen innehåller idag till största del projekt från Kina och Indien, men Tricorona söker aktivt att expandera närvaron på nya geografiska marknader. I portföljen finns projekt av varierande storlek, allt från mindre engångsleveranser till projekt som förväntas generera stora årliga utsläppsreduktioner i upp till 21 år. Projekten är av storleksordningen till CER:s per år. Cirka 70 procent av dem ligger i intervallet CER:s per år. Tricoronas erbjudande kopplas till CDM:s projektcykel och gällande regelverk PROJEKTÄGAREN KYOTOPROTOKOLLET TRICORONAS KUNSKAP Identifikation och utvärdering av utsläppsreduktioner Genom partnerskap med teknikleverantörer kan Tricorona erbjuda modern teknologiöverföring. Teknikval Projektgodkännande Byggnation Projektidé Koncept Design Dokumentering Utveckling Tricorona stöder projektidén, konceptet, designdokumentationen och metodikutvecklingen och är en samarbetspartner i projektgodkännandet. Tricorona kan även finansiera dessa kostnader. Drift Uppkomst av utsläppsrätter Validering Fastställande Registrering Verifikation och utfärdande Genom Tricoronas goda relationer med beslutande myndigheter erbjuds assistans i arbetet med validering, registrering, kontroller och utfärdande. Även här kan Tricorona finansiera kostnaderna. Kreditunderlag Tricorona omvandlar projektkrediterna till skräddarsydda produkter och tar speciell hänsyn till slutkundens önskemål om leveranser, riskhantering och betalningssätt.

12 10 Tricoronas Gold Standard Fund Gold Standard är en frivillig kvalitetsmärkning av projekt som innebär att det ställs extra höga krav på bland annat projektens bidrag till hållbar utveckling i värdlandet. Standarden initierades av bland annat Världsnaturfonden och stöds idag av ett 50-tal internationella organisationer. Efterfrågan på CDM-projekt som klarar kraven för Gold Standard är stor, medan tillgången på projekt hittills varit begränsad. Därför har Tricorona lanserat en särskild Gold Standard Fund, som erbjuder extra stöd till projekt inom förnybar energi och energieffektivisering. Fonden erbjuder tilläggsfinansiering för att registrera projekt i enlighet med kriterier fastställda av The Gold Standard Foundation. Två marknader Som beskrivits ovan skapas efterfrågan på utsläppsrätter av det regelverk som vuxit fram som en följd av Kyotoprokollet. Parallellt har det också uppstått en frivillig marknad. Idag finns ett stort antal aktörer på marknaden, som i stort sett kan delas in i två grupper; Compliance - de som köper utsläppskrediter för att möta bindande åtagande l Länder som omfattas av Kyotoprotokollet l Energibolag och industri som omfattas av EU:s handelssystem l Deltagare i vissa frivilliga handelssystem Non-compliance - de som köper utsläppskrediter av andra skäl l Finansiella aktörer l Företag, organisationer eller privatpersoner som vill neutralisera sina utsläpp De finansiella aktörerna agerar i vinstsyfte genom att handla utsläppsrätter för sina kunders räkning och genom att själva spekulera i framtida priser. Dessa finansiella aktörer bidrar till ökad likviditet och därmed en bättre fungerande marknad. Tricorona har etablerat sig som en betydande aktör på denna marknad. De senaste två åren har Tricorona varit världens näst största köpare av utsläppsreduktioner från CDM-projekt enligt UNEP. För mer information, se De 20 största köparna av utsläppskrediter från CDM-projekt, 31 december 2008 Köpare Land Antal projekt EcoSecurities Irland 301 Tricorona Sverige 134 AgCert Irland 97 EDF Trading Storbritannien 88 IBRD Världsbanken 82 RWE Tyskland 82 Cargill International USA 78 Mitsubishi Japan 76 Trading Emissions Storbritannien 68 ENEL Italien 66 Vitol Schweiz 65 MGM Carbon Portfolio USA 60 Carbon Resource Management Storbritannien 60 Agrinergy Storbritannien 58 CAMCO Storbritannien 56 Marubeni Japan 55 Kommunalkredit Österrike 54 Essent Energy Trading Nederländerna 51 Climate Change Capital Storbritannien 45 Energy Systems International Storbritannien 45 (Källa: UNEP Risoe CDM/JI Pipeline)

Tricorona. Lars Alm CFO. Mars 2009

Tricorona. Lars Alm CFO. Mars 2009 Tricorona Lars Alm CFO Mars 2009 Historia Bildades 1989 Noterades samma år på Stockholmsbörsen Wermlands Guldbrytning Ca 1995 Industrimineraler (Woxna Graphite) 1999 avknoppning Riddarhyttan 2003 nya verksamheter

Läs mer

Delårsrapport januari-juni 2009

Delårsrapport januari-juni 2009 PRESSMEDDELANDE 23 juli Delårsrapport januari-juni Rörelseresultatet uppgick till 98,7 (-9,3) miljoner kronor. Periodens resultat uppgick till 81,6 (-6,9) miljoner kronor. Nettoomsättningen uppgick till

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Delårsrapport januari-mars 2010

Delårsrapport januari-mars 2010 PRESSMEDDELANDE 27 april Delårsrapport januari-mars Rörelseresultatet uppgick till 30,9 (79,6) miljoner kronor. Periodens resultat uppgick till 28,0 (60,4) miljoner kronor. Nettoomsättningen uppgick till

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling Aktieinformation Börshandel Ericssonaktien noteras på OMX Nordiska Börs Stockholm (Aoch ). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009

Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 BILAGA 5 Styrelsens förslag till beslut under punkt 13 på dagordningen vid årsstämma i Swedish Match AB den 28 april 2009 Bakgrund 1999 beslutade styrelsen att införa ett köpoptionsprogram i Swedish Match.

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -1040 tkr (-991 tkr)

Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -1040 tkr (-991 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Knarrarnäsgatan 9 SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari mars 2011 Nettoomsättningen uppgick till 4 tkr

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INRÄT- TANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM INNEFATTANDE EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER SAMT GODKÄNNANDE AV ÖVERLÅTELSE AV TECK- NINGSOPTIONER (PUNKT

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Januari december 2010 Nettoomsättningen uppgick till 15 tkr (146 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -4 721 tkr (-3443 tkr)

Januari december 2010 Nettoomsättningen uppgick till 15 tkr (146 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -4 721 tkr (-3443 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Knarrarnäsgatan 9 SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari december 2010 Nettoomsättningen uppgick till

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet och EU:s

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om aktiesparprogram för ledande befattningshavare

Styrelsens förslag till beslut om aktiesparprogram för ledande befattningshavare 1 (6) Styrelsens förslag till beslut om aktiesparprogram för ledande befattningshavare Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om införande av ett långsiktigt aktiesparprogram ( Programmet ). Programmet

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

MEDA AB (publ.) Förslag till bolagets årsstämma 2015 Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (punkt 20)

MEDA AB (publ.) Förslag till bolagets årsstämma 2015 Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (punkt 20) MEDA AB (publ.) Förslag till bolagets årsstämma 2015 Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (punkt 20) Styrelsen anser det vara till fördel för bolaget att nyckelpersoner i koncernen har ett

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla:

1(8) För JM Konvertibler 2014/2018 ska i övrigt följande villkor gälla: 1(8) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 120 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2014/2018 ) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2009 SystemSeparation Sweden Holding AB (publ)

Delårsrapport januari - mars 2009 SystemSeparation Sweden Holding AB (publ) Delårsrapport januari - mars SystemSeparation Sweden Holding AB (publ) Sammanfattning för perioden januari - mars Orderingången blev 10 929 (8 469) TSEK Nettoomsättningen uppgick till 14 123 (6 020) TSEK

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport

VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport 0 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport Kraftig resultatförbättring för Proffice - resultatet efter finansnetto ökade med 66 procent till 34 (20) MSEK Proffice nettoomsättning

Läs mer

Långsiktigt rörligt ersättningsprogram 2012 (LTV 2012)

Långsiktigt rörligt ersättningsprogram 2012 (LTV 2012) LTV 2012 i korthet Detta dokument innehåller information om styrelsens för Telefonaktiebolaget LM Ericsson förslag till årsstämman den 3 maj 2012 om inrättande av Aktiesparplan för alla anställda, Plan

Läs mer

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari september 2007 >> Stark tillväxt av antalet kunder >> Omsättningen uppgick till 2 282 (1 364) kkr >> Rörelseresultatet uppgick till -7 758 (-2

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015

Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsens förslag till incitamentsprogram 2012/2015 Styrelsen för Dedicare AB (publ) ( Bolaget ) föreslår att årsstämman den 24 april 2012 fattar beslut om att anta ett incitamentsprogram 2012/2015 i

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Den externa nettoomsättningen under perioden uppgick till 211 (0) tkr. Rörelseresultatet uppgick till 5 471 (1

Läs mer

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Klimatneutrala företag

Klimatneutrala företag Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Klimatneutrala företag risker och möjligheter Text: Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan Projektsamordning och textgranskning: Ylva Rylander, SNF Layout:

Läs mer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) onsdagen den 7 maj 2008, klockan 15.00 STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG Dagordningspunkterna 10b, 17 och 18 Vinstutdelning (punkt 10b) Styrelsen föreslår att 5,20 kronor per

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Styrelsens beslut om emission av konvertibler om nominellt högst 96 000 000 kronor i Peab AB (publ) (Peab Konvertibler 2008/2012)

Styrelsens beslut om emission av konvertibler om nominellt högst 96 000 000 kronor i Peab AB (publ) (Peab Konvertibler 2008/2012) 1 Styrelsens beslut om emission av konvertibler om nominellt högst 96 000 000 kronor i Peab AB (publ) (Peab Konvertibler 2008/2012) Styrelsen i Peab AB (publ) ( Bolaget ) beslutar, under förutsättning

Läs mer

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner.

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner. Styrelsens för Fingerprint Cards AB (publ) förslag till beslut om emission av teckningsoptioner 2013/2016:B och beslut om godkännande av överlåtelse av teckningsoptioner med mera Styrelsen för Fingerprint

Läs mer

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD Orderingång 69,3 MSEK (42,4) Omsättning 63,7 MSEK (43,7) Bruttomarginal 41,1 procent (45,7) Rörelseresultat 6,0 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 5,2 MSEK (2,0) Kommentarer från VD JLT gick in i med en stark

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-juni 2016

Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Göteborg 2016-08-26 Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Kvartal 2 (april juni) 2016 Omsättningen uppgick till 12,3 (10,3) Mkr, en ökning med 2,0 Mkr eller 19,1 procent Rörelseresultatet (EBIT) ökade

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Nordic Mines fattar beslut om Företrädesemission om 51 miljoner kronor samt riktad nyemission

Nordic Mines fattar beslut om Företrädesemission om 51 miljoner kronor samt riktad nyemission Pressmeddelande, 15 Mars 2017 Detta pressmeddelande får inte publiceras eller distribueras, direkt eller indirekt, till USA, Australien, Hongkong, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika eller till någon

Läs mer

STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM PRESTATIONSBASERAT INCITAMENTSPROGRAM (LTI 2016)

STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM PRESTATIONSBASERAT INCITAMENTSPROGRAM (LTI 2016) 1(5) STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT OM PRESTATIONSBASERAT INCITAMENTSPROGRAM (LTI 2016) Styrelsen anser att ett incitamentsprogram som knyts till bolagets resultat och på samma gång dess värdeutveckling

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014 Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB måndagen den 30 juni 2014 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4.

Läs mer

Svagare kvartal än förväntat

Svagare kvartal än förväntat Delårsrapport 1 januari 30 juni 2012 Koncernrapport 17 augusti 2012 Svagare kvartal än förväntat APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen minskade 11% till 9,9 (11,2) MSEK.

Läs mer

1 LTV 2009 I KORTHET. Innehållsförteckning

1 LTV 2009 I KORTHET. Innehållsförteckning 1 LTV 2009 I KORTHET Detta dokument innehåller information om styrelsens för Telefonaktiebolaget LM Ericsson förslag till årsstämman den 22 april 2009 om inrättande av Aktiesparplan för alla anställda,

Läs mer

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari september 2008 >> Omsättningsökning med 136 % jämfört med samma period föregående år >> Omsättningen uppgick till 5 381 (2 282) kkr >> Rörelseresultatet

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ)

Handlingar inför årsstämma i. Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Handlingar inför årsstämma i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) Torsdagen den 14 maj 2014 DAGORDNING för årsstämma med aktieägarna i Ecoclime Comfort Ceilings AB (publ) torsdagen den 15 maj 2014 Dagordning

Läs mer

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön.

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. 2 DHL GoGreen-tjänster GOGREEN MED DHL EXPRESS Som en viktig del i vårt GoGreen-program erbjuder DHL

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

2(10) 3. JM Konvertibler 2011/2015 ska emitteras till en kurs motsvarande 100 procent av nominellt belopp, motsvarande konverteringskursen.

2(10) 3. JM Konvertibler 2011/2015 ska emitteras till en kurs motsvarande 100 procent av nominellt belopp, motsvarande konverteringskursen. 1(10) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 120 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2011/2015 ) samt emission och överlåtelse av högst

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr)

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Stockholm den 21 maj 2014 Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan39 B SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september 2016

Delårsrapport perioden januari-september 2016 Göteborg 2016-10-18 Delårsrapport perioden januari-september 2016 Kvartal 3 (juli september) 2016 Omsättningen uppgick till 10,1 (8,5) Mkr, en ökning med 1,6 Mkr eller 19 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

OPTIONSPROGRAM Ett optionsprogram för medarbetare i Orc Software lanserades under fjärde kvartalet 2006 och en nyemission av 400 000 optioner genomfördes i december 2006. Optionsprogrammet är uppdelat

Läs mer

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft Intäktshantering den som kan mest vinner De senaste åren har på ett smärtsamt sätt visat hur snabbt priserna på el och elcertifikat kan svänga från historiskt

Läs mer

För JM Konvertibler 2015/2019 ska i övrigt följande villkor gälla:

För JM Konvertibler 2015/2019 ska i övrigt följande villkor gälla: 1(8) Styrelsens för förslag till beslut vid årsstämma om emission och överlåtelse av konvertibler om nominellt högst 160 000 000 kronor ( JM Konvertibler 2015/2019 ) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter ISBN 978 91 7086 194 9 RiR 2009:21 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Datum:

Läs mer

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004

Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken. Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 Flexibla mekanismer och mål i klimatpolitiken Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 1 2 Förord Sveriges nuvarande klimatstrategi beslutades av riksdagen

Läs mer

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet Delårsrapport 1 januari 31 mars 2012 Koncernrapport 9 maj 2012 God resultattillväxt första kvartalet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 8% till 12,3 (11,4)

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0).

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0). Q2 Delårsrapport januari juni 2011 Koncernen Januari - Juni April - Juni Nettoomsättning 236,4 Mkr (232,8) Nettoomsättning 113,4 Mkr (117,7) Resultat före skatt 41,2 Mkr (38,7) Resultat före skatt 20,2

Läs mer

STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG AVSEENDE INCITAMENTSPROGRAM 2016 FÖR TOBII AB (PUBL) OCH EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER

STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG AVSEENDE INCITAMENTSPROGRAM 2016 FÖR TOBII AB (PUBL) OCH EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG AVSEENDE INCITAMENTSPROGRAM 2016 FÖR TOBII AB (PUBL) OCH EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om införandet av ett nytt långsiktigt incitamentsprogram

Läs mer