Bolognaprocessen. Högre utbildning mot nya mål. -Ny examensordning och utbildningsstruktur

Transkript

1 Bolognaprocessen Högre utbildning mot nya mål -Ny examensordning och utbildningsstruktur

2 Upplägg! Tillbakablick! Vad hände i Sverige?! Vad hände på Mälardalens högskola?

3 Från Bologna till Bologna Bologna år 1088 Forskningsuniversitet Berlin år 1810 Bologna år 2010 Bologna år 2025? Kyrkan U Staten Präster Läkare Jurister F U F U A F U A Efter Lennart Olausson, M;almö

4 Universities in the future a field of tensions Mixed funding Autonomy Instrument for political ambitions Public funding Efter Magnus Söderström, 2003

5 Vad är det för typ av process? q Internationellt samarbetsprojekt som syftar till att skapa ett europeiskt område för högre utbildning, the European Higher Education Area, till år 2010.! Mellanstatligt samarbete mellan fler än 45 länder! Lärosäten och studenter centrala aktörer! Egen dynamik! Nationellt ansvar

6 Bolognaprocessen Maj 1998 (4) Utbildningsministrarna Ty,Eng,Fr,It Sorbonneuniversitetets 800-årsjubileum Sorbonnedeklarationen Juni 1999 (29) Utbildningsministermöte i Bologna Bologna Universitetet i Bologna Europas äldsta universitet Grundat år 1088

7 ÖVERENSKOMMELSER-ÅTAGANDEN Lissabonstrategin the most competitive and dynamic knowledgebased economy in the world by 2010, capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion Bolognadeklarationen Ett gemensamt utbildningsområde The European Higher Education Area (EHEA), ska ha skapats till år 2010 Tre övergripande mål: Främja rörlighet (mobility) Främja anställningsbarhet (employability) Främja konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent(competitiveness/attractiveness)

8 Bolognadeklarationen Operativa mål Ø Ø Ø Ø Ø Ø Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina Införande av ett system som huvudsakligen består av tre utbildningsnivåer, grund-, avancerad- och forskarnivå Införande av ett poängsystem Främjande av rörlighet Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning

9 Utbildningsministermöten Bologna Follow-up Group (BFUG) Konsultativa medlemmar Council of Europe EI Education International Pan-European Structure ENQA European Association for QA in HE ESIB The national Unions of Students in Europe EUA European University Association EURASHE European Association of Institutions in HE UNESCO-CEPES European Centre for HE UNICE The Voice of Business in Europe Nationella Bolognapromotorer IPK+HSV+SFS+Dep+SUHF

10 Vad händer i Sverige?

11 Bolognaprocessen i Sverige Fas 1: Information och diskussion Fas 2: Planering och handlingsprogram Fas 3: Implementering Remiss juli 2007 EHEA 2010

12 Svenska Bolognapromotorsgruppen Inledningsvis Moa Andersson student och ordförande för Södertörns högskolas Studentkår 2004/05 Lars Ekholm fd generalsekreterare vid Sveriges universitets- och högskoleförbund Nina Gustafsson Åberg student och vice ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer 2004/05 Lennart Hågeryd ECTS-promotor och universitetsadjunkt vid Linköpings universitet Janerik Lundquist ECTS/DS nationell kontaktperson och universitetslektor vid Linköpings universitet Kerstin Norén prorektor vid Göteborgs universitet Marita Wigren-Svensson internationell koordinator vid Uppsala universitet Eva Åkesson vicerektor vid Lunds universitet Karin Järplid-Linde utredare vid Högskoleverket Elvy Westlund Vicerektor vid Mälardalens högskol Gun Román Danshögskolan Stockholm

13 Bolognaseminarier! Kick off seminarium vt 2006! Learning outcomes vt 2006! Kvalitetssäkring vt 2006! Progression ht 2006! Anställningsbarhet ht 2006! Seminarier våren 2007! Seminarium 1: Bolognaprocessen ur ett organisatoriskt perspektiv 1-2 februari, Högskolan i Kristianstad! Seminarium 2: Bolognaprocessen forskarutbildning och anställningsbarhet mars, Mälardalens högskola! Seminarium 3: Bolognaprocessen och professionsutbildningarna mars, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

14

15 Utbildning på grundnivå (HL 8 ) q Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:! förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,! förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och! beredskap att möta förändringar i arbetslivet Dessutom områdesspecifikt! söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå! följa kunskapsutvecklingen, och! utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området

16 Utbildning på avancerad nivå (HL 9 ) q Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:! ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,! utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och! utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete

17 Utbildning på forskarnivå (HL 9a )! Utbildning på forskarnivå skall, väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper! Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt bedriva forskning

18 Progression mellan nivåerna! Utbildning på grundnivå skall bygga på kunskaper från gymnasieskolan. Det som idag anges i högskolelagen (1992:1434) som allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning skall utgöra beskrivningen av vad som karaktäriserar utbildning på grundnivå.! Utbildning på avancerad nivå skall bygga på kunskaper från utbildning på grundnivå och skall karaktäriseras av fördjupning och högre grad av självständighet i förhållande till utbildning på grundnivå nivå.! Utbildning på forskarnivå skall bygga på kunskaper från utbildning på avancerad nivå. Det som idag anges i högskolelagen som allmänna mål för forskarutbildning skall utgöra beskrivningar av vad som karaktäriserar utbildning på forskarnivå. Forskar Avancerad- Grund-

19 Vad händer på Mälardalens högskola?

20 (ca) (ca) Mälardalens högskola grundades Utbildningsprogram Internationella magisterutbildningar (MIMA) Kurser Anställda Professorer Studenter

21 Mälardalens högskolas organisation Högskolestyrelse Internrevisionen Fakultetsnämnd Rektor Förvaltning Campussektionen Ekonomisektionen Informationssektionen IT-sektionen Personalsektionen Rektors kansli Studentcentrum Utbildnings- och forskningssektionen Akademier Akademin för innovation, design och teknik, (IDT) Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, (HST) Akademin för hälsa, vård och välfärd, (HVV) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, (UKK) Högskolebibliotek Externa relationer (EER)

22 Vad är ett Bolognauniversitet? Arbeta mot målen! Arbeta med verktygen! Bolognadeklarationen MDH VISION ? Ett gemensamt utbildningsområde The European Higher Education Area (EHEA), ska ha skapats till år 2010 med tre övergripande mål: Främja! rörlighet (mobility)! anställningsbarhet (employability)! konkurrenskraft/attraktionskraftsom utbildningskontinent(competitiveness/ attractiveness) n n n n n forskning och utbildning av hög internationell kvalitet studenter är efterfrågande på arbetsmarknaden både nationellt och internationellt aktivt samspel mellan akademi, region och offentlig sektor stark drivkraft i regionen Vetenskaplig spetkompetens med perspektivrikedom

23 MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi Akademisk excellens Samproduktion Internationalisering

24 Organisation av Bolognaarbete vid Mälardalens högskola med start 2005 Huvudansvarig Bolognagrupp Operativ tjänstemannagrupp Omvärldsbevakning, kallelser, seminarier, workshops m.m. Nämndgrupp Fakultetsrepresentanter Nätverksgrupp Representanter från akademierna Studenter

25 Aktivitetsplan Våren 2005! Bolognagruppen kommer igång! Information i nämnder* och institutioner! En handlingsplan och skiss till inriktningsbeslut tas fram! Hemsida skapas för MdH:s Bolognaarbete! Första Bolognaseminariet! Vad är Bolognadeklarationen! Andra Bolognaseminariet! Bolognaprocessen ur ett ämnesperspektiv *Nämnder; Fakultetsnämnden för naturvetenskap/teknik, Fakultetsnämnden för humaniora/samhällsvetenskap/vård samt utbildningsvetenskapliga nämnden Hösten 2005! Gemensamt möte med nämnderna! Diskussioner om inriktningsbeslutets innehåll 1 september! Nämndgrupp bildas! Två representanter från vardera nämnd samt studeranderepresentanter september! Inriktningsbeslut arbetas fram! Remiss till nämnder och institutioner m.fl.! Nämnder får i uppdrag att definiera ämnesområden innan beslut fastställs! Rektor fastställer inriktningsbeslut 1 december! Nätverksgrupp bildas av institutions repr! Varje prefekt utser en Bolognaansvarig som skall ingå i ett nätverk september! Bolognaprocessen och Learning outcomes! Analys, reflektion, diskussion kring learning outcomes, progression, antällningsbarhet m.m. Pågår! Seminarier, workshops m.m.

26 Våren 2006! Tredje Bolognaseminariet! Program- och ämnesstruktur (jan-feb)! Ämnen/ämnesområden! Nämnderna beslutar om ämnen/ ämnesområden inom sina ansvarsområden (feb-mars)! Riktlinjer! Bolognagruppen utökas med bl.a studierektorer! Revision och beslut av lokala riktlinjer och anvisningar (feb-mars)! Webbseminarium! Seminariet Bolognaprocessen och learning outcomes görs tillgängligt på webben för alla lärare! Examenskrav, kurs- och utbildningsplaner! Arbete med utbildningsutbud, kurser och program på grund- och avancerad nivå! Inrättande av program med studiestart efter 1 juli 2007 Hösten 2006! Fastställande av programutbud! För ht 2007! Fastställande av examenskrav! Med ikraftträdande 1 juli 2007! Fastställande av kursplaner! För samtliga kurser som skall ges lå 2007/2008! Fastställande av utbildningsplaner! För studiestart ht 2007! Preliminärt programutbud för vt 2008 Hösten 2007! Fortsatt arbete med kursplaner, utbildningsplaner och examenskrav! ECTS-betyg! Utforma ett kvalitetssäkringssystem

27 Högskolelag och -förordning Lokal examensordning Examensbeskrivning Examenskrav q Riktlinjer för lokal examensordning q Riktlinjer för inrähande av examen Exemensbevis Examensbenämning (inom huvudområde) Vilka kurser som ingår Se högskoleförordning q Riktlinjer för inrähande av utbildningsprogram q Riktlinjer för inrähande av ämne och/eller huvudområde q Riktlinjer för inrähande av kursplaner Utbildningsplan Beskrivning Lärandemål M.m Se lokal examensordning Kursplaner Lärandemål M.m Se utbildningsplaner Bilaga (Diploma Supplement) Beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (istället för inriktningar) (riktlinjer kommer från HSV)

28 Pedagogiska överväganden är grunden Det är väl dokumenterat genom olika undersökningar att den student, som är införstådd med vilka krav som ställs, presterar bättre.

29 Centrum för pedagogik, IKT och lärande (PIL) Learning outcomes

30 Samverkan Pedagogisk debatt IKT-stöd Styrdokument IKT Ledarskap Forskningsanknytning Omvärldsförståelse Högskolepedagogik Pedagogisk meritering Internationalisering Informationskompetens Högskolan utvecklas pedagogiskt genom Läraren utvecklar sin förmåga att stödja studentens lärande genom Studenten Utvecklar kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt Personlig lärutveckling Professionell lärutveckling Handlingsutrymme Kunskap Samarbete Reflektion Engagemang Flexibilitet Genuskunskap Pedagogiskt stöd Jämställdhetsarbete Infrastruktur Regionala nätverk Organisatorisk lärutveckling

31 Constructive alignment (John Biggs) Skapa överensstämmelse mellan lärandemål, examinationsform, bedömning och läraktiviteter. Kommer det här på tentan?!? Lärandemål Examination Läraktiviteterna under kursen Behöver examinationen förändras/utvecklas? Läraktiviteterna?

32

33 SOLO-taxonomin med exempel på beskrivande verb (föreståelsenivåer) Efter Biggs,J., Teaching for Quality Learning at University Kompetens Inte godkänd Missar poängen Identifiera Namnge Följa en enkel process Kombinera Beskriva Räkna upp Utföra sekvenser Lista Analysera Tillämpa Argumentera Jämföra/kontrastera Kritisera Förklara orsaker Relatera Rättfärdiga/försvara Inkompetens En relevant Flera relevanta Integrerade i Generaliserar till aspekt oberoende aspekter en struktur nya områden Pre-strukturell Uni-strukturell Multi-strukturell Relationell Utvidgat abstrakt Skapa Generera Ställa upp hypoteser Reflektera Teoretisera

34 Solo-taxonomin utvidgad variant ur Att lära på hög nivå, s Pre-strukturella Har inte förstått uppgiften utan upprepar den eller gissar och skriver ned allt som han/hon kommer att tänka på 2. Uni-strukturella Nämner en relevant aspekt, men knyter inte ihop fakta och bakomliggande tankegångar 3. Multistrukturella 4. Relationella 5. Utvidgat abstrakta Låg: Tar upp två eller tre oberoende aspekter som är relaterade till frågan, men de utvecklas inte. Medel: Tar upp flera relaterade aspekter men utvecklar inte resonemanget. Hög: Tar upp flera relaterade aspekter och illustrerar var och en med exempel. Låg: Knyter ihop olika idéer till en sammanhängande struktur i en eller två delar av uppsatsen. Medel: Knyter ihop olika idéer på många ställen i uppsatsen. Hög: Knyter ihop de bärande idéerna till en sammanhängande struktur i uppsatsen som helhet. Knyter konsekvent ihop de bärande idéerna till en sammanhängande struktur och ifrågasätter eller kritiserar konventionella lösningar och/eller principer i ämnesområdet.

35 Learning outcome extreme makeover Före Samhällsteknikens grunder 7,5 högskolepoäng Efter genomgången kurs förväntas studenterna! förstå hur lagar och regler för samhällsplaneringen tillämpas Efter Efter genomgången kurs ska studenterna kunna! redogöra för samband mellan tillämplig lagstiftning och den fysiska planeringsprocessen

36 Nivåbeskrivningar för grund-, avancerad och forskarnivå Högskolelagen Mål som anger nivåernas karaktär Examensbeskrivningar Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Högskoleförordningen Mål i form av förväntade studieresultat Lokala examensbeskrivningar Utbildningsplaner Mål i form av förväntade studieresultat Kursplaner Lärandemål i form av förväntade studieresultat

37 Hur bygger vi en progression inom nivåerna? ökat djup/ökad komplexitet inom området/huvud-/ yrkesområdet ökad bredd/ökad komplexitet inom området/huvud-/ yrkesområdet mer betoning av analys och syntes i kurser på högre nivå Mål: Vad ska en socionom kunna? Och studentens ökade självständighet och ansvarstagande för eget lärande Maria Åsbrinks modell, Nätverket för Bolognaarbetet på MDH, ISB-representant

38 Lärandemål i kurser som ingår i en utbildningsplan för att uppnå examensmålen Uppfylls programmets mål i kursplanernas lärandemål och examinationsformer? I vilka kurser återfinns de olika målen och hur hanteras de? Examensmål Kurser med lärandemål Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga Värderingsförmåga Och förhållningssätt Samproduktion Internationalisering Kurs X X XUapple X X Kurs Y X X X X Kurs Z X Kurs Å X X X X X = dessa mål utvecklas och bedöms; ingår i lärandemålen i resp. kurs

39 Progression! Grundnivå, (100,200,300) OK! Avancerad nivå, (löpande text) Nja Frågor att hantera och som skapat diskussion Databaser! Svårigheter att tanka över data i den nya strukturen från MDH till VHS och NYA! Ställer krav på nya fält m.m. Förändrad lärarroll; (alla förstår inte)! Förstå strukturen HF, lokala examenskrav, utbildningsplaners och kursers mål! Förstå och ansvara för den egna kursens roll i en helhet! Samarbeta Engelska översättningar! Hur uppdaterad är HSV:s lexikon t.ex. huvudområde Examensbenämningar! För- och efterled

40 Sammanfattning q Beslut har kommit i fel ordning. Vi var tvungna att börja med delen (kursplanen) innan vi kunde arbeta med helheten (examensbeskrivningarna). q Det som fungerar i teorin fungerar inte alltid i praktiken. Det gör att implementeringen kommer att ta många år genom trial and error. q För att få tydlighet i systemet behövs en större samordning mellan lärosäten.

41 Fördelar och vinster En kontinuerlig pedagogisk utveckling En kontinuerlig förbättring av kvalitetsarbetet

42 Största hotet är att inte ta till vara på möjligheterna!