Barnens Bio sid 5. Nya förtroendevalda sid 6. Burträsks församling 400 år sid 2-3. Skotergudstjänst sid 8

Transkript

1 tre- orn Nyheter från Burträsks församling Mars-Maj 2006 Burträsks församling 400 år sid 2-3 Barnens Bio sid 5 Nya förtroendevalda sid 6 Skotergudstjänst sid 8

2 2 tre- orn Sockenkyrkan Guds uppsökande gärning Många frågar sig, varför blev Burträsk just 1606 egen församling och på denna fråga, kan man inte ge ett entydigt svar utan bakom beslutet låg säkerligen många olika motiv. Det verkar ändock så, att det var slutligen Martin Luthers kyrkosyn som var den drivande kraften bakom strukturförändringar i Svenska Kyrkan under 1600-talet kan man beteckna svenska kyrkan som en nationell enhetskyrka. Tron var inte längre en privat angelägenhet. Alla svenska innevånare skulle enligt lagens föreskrifter bekänna sig till den evangelisklutherska tron. Den rätta läran var både en religiös och politisk fråga under 1600-talet. Enhetskyrkan garanterade samförstånd i landet och Sverige blev stark genom samma tro, som präglade hela folket. Det var nu prästernas uppgift att förverkliga statsmaktens intentioner och för detta krävdes goda kunskaper om församlingsbornas tankar och leverne. Med tanke på hur stora och vidsträckta de gamla norrländska församlingar var, en omöjlig uppgift. De stora församlingar fick brytas ner till mindre enheter. Först nu kunde prästerskapet fullfölja sina uppgifter. Huvudsaken för prästerskapet i 1600-talets Burträsk var, trots alla stridigheter i teologiska frågor, inte teologisk renlärighet, utan församlingens religiösa och sedliga fostran. Sockenprästerna hade den största betydelsen, när det gällde att påverka det vanliga folket ute i församlingen Han hade det avgörande ordet. Han såg på sin uppgift i ett gammaltestamentligt perspektiv, han var insatt av Gud som en andlig Moses. Det rent religiösa församlingsarbetet låg i hans hand: gudstjänst, själavård och kristendomsundervisning i anslutning till katekesen. Tillsammans med sockenstämman hade han ansvar för församlingsbornas liv och leverne. Bakom socken- och församlingsbild ningen, bakom födelsen av Burträsks församling låg alltså framförallt en genomreflekterad teologi. Den storhet, som klarast bringar Guds uppsökande gärning till uttryck är sockenkyrkan, vår mäktiga och vackra kyrka, vars klockor kalla alla. Man blir inte kristen på egen hand för att sedan bli medlem i kyrkan, utan sockenkyrkan är den handling, genom vilken syndernas förlåtelse räckes åt oss. Den svenska folkkyrkan, vars del vår församling är, är syndernas förlåtelse till svenska folket. ALEKSANDER RADLER KONTAKT med din församling Burträsks församling Kyrkogatan 1, Burträsk Telefon: , Fax: E-post: burtrask.forsamling@svenskak yrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/burtrask Pastorsexpeditionens öppettider: Måndag - torsdag Präst träffas: måndag och torsdag Präster Kyrkoherde Aleksander Radler Telefon: , Komminister Pär Häggström Telefon: , Komminister Bettina Radler Telefon: ,43713 Mobil: Vik Komminister Bengt Stenlund Telefon: , Diakon Svea Johansson Närvä, Tel: Församlingspedagog Malin Lithner, Tel: Kyrkomusiker Bengt-Ivan Henfridsson (Burträsk) Telefon: , Nils Ekman (Bygdsiljum) Telefon: , Gun Lundström (Kalvträsk) Telefon: , Kyrkogårdsexpedition Burträsk: Kalvträsk: Bygdsiljum: Kyrkokamrer Staffan Olsson, Tel: Ansvarig utgivare Tre Torn Aleksander Radler Kyrkvärdar utsedda Vid kyrkorådets första sammanträde utsågs följande personer till kyrkvärdar i församlingens tre kyrkor. Burträsk: Louise Viksten, Irene Wahlberg, Åsa Renström, Kerstin Eriksson, Karin Lundmark, Pia Widmark, Barbro Eriksson Bygdsiljum: Henrik Söderström, Anna Lindmark, Lennart Forsgren, Barbro Lindgren. Kalvträsk: Ingeborg Vestman, Ingrid Karlsson, Ulrika Fossland, Tommy Söderström. Redaktion Carin Lundberg, Barbro Lindgren, Vivi-Anne Fredriksson, Bettina Radler, Viktoria Wikström, Ulf Wikström Omslagsbild Medlemmarna i Burträsks kyrkoråd. Foto: Ulf Wikström S/v bild, Burträsks gamla kyrka. Foto: Privat

3 tre- orn 3 Ville Burträskarna bilda egen församling 1606? Inför 400-årsfirandet av socknens bildande, är det befogat att åter ställa sig frågan, ville Burträskarna bli egen församling? Enligt en skribent skulle förste kaplanen i Skellefteå, Mikael Laurensius, ha olovandes rest ner till konung Johan den III och krävt ett eget pastorat. Den långa vägen och de svåra strapatserna underkastade han sig gärna i utbyte mot den tacksamhet som Burträskarna hade visat i hans strävan att bilda en ny kyrksocken. Låg det någon sanning i detta? Knappast. Sverige var inne i en svår intern kris med stridigheter mellan Gustav Vasas söner. Tyska Hansan krävde ersättning och frihandel, allt medan danskarna skramlade med vapnen i syd. Inte blev det bättre när Johan den III dog och sonen Sigismund tog över. Denne yngling hade ärvt den Polska kronan efter modern och nu skulle han även bli Sveriges konung, om han avsade sig den katolska läran. Han lovade att bli protestant, vigdes under pompa och ståt till landets regent, tog krona, spira och äpple. Allt skulle ha varit lycka om han inte tvärt brutit sitt löfte och propsat på att Sverige åter skulle bli katolskt. Han återvände till Polen. Kaos uppstod bland präster, högre ämbetsmän och hans farbror hertig Karl. Man samlades till Uppsala möte 1593 för att som det heter en gång för alla bestämma färdriktningen inom den Svenska kyrkan. Protestanterna segrade stort och förhandlingar påbörjades med Sigismund för att han skulle abdikera från den svenska tronen. Han vägrade, i stället samlade han en hel armé för att storma landet och kräva sin rätt. Det blev inte så, i slaget vid Stångebro förlorade han och kastades ut ur landet. Nisse Lindblom menar att sockenbildningen kom som en överraskning för Burträskbönderna. Nu tillträder den nyblivne konungen Karl den IX in på scenen för att röja upp och få landets ekonomi på fötter. Nya socknar bildades över hela landet för att därmed ringa in de familjer som smitit inåt landet, undan skatt och utskrivning i krig. För Västerbotten och Norrbotten blev det nya församlingar i Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk och sist i Burträsk. (Daniel Thordsson Hjorts noteringar från sin resa) Burträsk förste herde blev Mikael Laurentius, tidigare kaplan i Skellefteå. För att kunna bilda Burträsks socken måste man låna bönder från andra församlingar, största delen från Skellefteå, Bygdeå, Lövånger och sedan några mindre gårdar från Umeå. Därmed uppnåddes minimiantalet, hundra skattebönder. Av allt att döma kom detta som en stor överraskning för bönderna, ingen visste något innan allt blev fastslaget. Då förenade man sig i en gemensam protest som även Skellefteborna stödde. Per Jönsson i Mjödvattnet tog på sig att resa och protestera inför konungen över det orimliga i bildandet av en så liten socken. Att förutom de tidigare plågorna även försörja prästen skulle bli för betungande. Protesten avslogs och uppviglare söktes i området utan resultat. För att sedan gjuta olja på vågorna kom Burträsk att kallas Nykyrkan under Skellefteå den första tiden. NISSE LINDBLOM Medlemmarna i samtliga distriktsråd är utsedda. I Burträsk representeras församlingen av Carin Lundberg, Thomas Lindberg, Martin Lindholm och Emelie Pettersson. Personalrepresentanter blev Bettina Radler Distriktsråden klara och Malin Lithner med Camilla Larsson som ersättare. Kyrkorådet representeras av Irene Wahlberg, ersättare Pia Widmark Gudrun Eriksson, Ingeborg Vestman, Maj- Britt Andersson representerar församlingen i Kalvträsk distriktsråd, medan Aleksander Radler, Gun Lundström och Vivi-Anne Fredriksson är utsedda att representera personalen. Kyrkorådets representant är Kjell-Erik Lundström med Lars-Erik Bergström som ersättare. Även i Bygdsiljum är distriktsrådet utsett. Se sidan 4.

4 4 tre- orn Bibelutdelning i Bygdsiljum Nog kan det vara spännande att gå fram och hämta sin aldelens egen Barnens Bibel. Malin Lithner skötte utdelningen i Bygdsiljum. Att ta emot Barnens Bibel, uppleva Jesus som stillar stormen och hjälpa den rädde lärjungen att ro båten var en spännande och rolig upplevelse för barnen i Bygdsiljum. I Bygdsiljums kyrka har det varit utdelning av Barnens Bibel. Församlingspedagogen Malin Lithner och ungdomsledaren Viktoria Wikström uppförde ett drama om Jesus som stillar stormen, en berättelse som barnen kan läsa om i sin egen bibel. Jesus (Viktoria) hade somnat i båten då det började storma. En av lärjungarna (Malin) blev rädd och ville ha hjälp med att ro och det var många barn som kom till hennes hjälp. Något spännande höll på att hända och barnen såg både glada och förväntansfulla ut. Men stormen blev bara värre och till sist var de tvungna att väcka Jesus, som lugnade stormen så att de kunde ta sig i land. Efter gudstjänsten bjöd församlingen på kyrkkaffe och ett församlingsmöte hölls. Lennart Forsgren informerade om Bygdsiljums distriktsråd. Som representanter från församlingen till distriktsrådet valdes, Marianne Persson och Maria Berggren, ersättare Jenny Vallgren. Förutom dessa är det prästen Per Häggström, kyrkorådets representant Lennart Forsgren och diakon Svea Johansson-Närvä, ersättare Nils Ekman, som sitter med i distriktsrådet. Som representant för EFS valdes Nils Bäckman och ersättare Ingrid Bäckman. TEXT OCH BILD: BARBRO LINDGREN Våga prova något nytt Det handlar om att engagera sig, om att vara delaktig och att kanske våga ta steget och testa något nytt. Inom församlingen provas bland annat nya gudstjänstformer där fler kan vara delaktiga. För den som vill, finns många uppgifter som behöver lösas. Människor som är beredda att offra några timmar på ideellt engagemang är en bristvara idag. Det är något som inte minst märks inom idrottsrörelsen och det politiska livet. Men även inom kyrkan har man känt av problemet att få folk att ställa upp i olika sammanhang. Jag tror det delvis kan bero på att vi har varit dåliga på att tala om att vi behöver hjälp med olika saker. Ofta blir det så att man frågar de som tidigare ställt upp, menar Bettina Radler. Inom det kyrkliga arbetet finns många olika uppgifter som sköts av ideella krafter, som att exempelvis servera kaffe och dela ut psalmböcker i kyrkan. Under de senaste åren så har kortare dramatiseringar blivit en del av vissa gudstjänster och till det behövs skådespelare. Ledare behövs även inom ungdomsverksamheten och många äldre behöver en hjälpande hand och någon att prata med. Alla är vi bra på något och tillsammans kan vi ordna det mesta. Man behöver inte alls känna att man ska behärska allt, det viktigaste är att det känns roligt och meningsfullt, säger Bettina Så har du några timmar över ibland och känner att du skulle vilja göra en insats och kanske prova på någonting nytt? Då ska du inte tveka att kontakta någon inom församlingen. Din hjälp är alltid välkommen. TEXT: ULF WIKSTRÖM

5 tre- orn 5 Succé för Kyrkans barnbio Den 19 januari var det premiär för kyrkans barnbio och det blev helt klart en succé. Ett 60-tal personer kom för att se filmen Valiant och de fjäderlätta flygarna. Idéen att visa barnfilmer på församlingshemmet kommer från Brännkyrka församling, utanför Stockholm, som har visat barnfilm i över 25 år. Tanken bakom kyrkans barnbio är att erbjuda alla barn i Burträsk samma möjlighet att få se film. Filmerna som visas är oftast ganska nya och det är alltid kostnadsfritt. Om man vill ha snacks till filmen får man ta med det själv. Förhoppningsvis kan också barnbion bli en samlingsplats för vuxna och barn, ett ställe där man knyter nya kontakter och pratar med varandra. Därför är föräldracafét en viktig del, här kan de vuxna, som tycker bättre om fika än om barnfilm, slappna av med en kopp kaffe eller te, medan barnen ser film i rummet intill. I fortsättningen återkommer Kyrkans barnbio en gång i månaden fram till sommaren. Filmerna visas på torsdagar kl och några filmer att se fram emot är bland annat Kejsarens nya stil 2, Kalle och Chokladfabriken och Madagaskar. Om du ännu inte varit på Kyrkans barnbio håll utkik efter nästa film. För det är ju trots allt så att film är bäst på bio. VIKTORIA WIKSTRÖM En okänd verksamhet Komminister Pär Häggström tänder brasan och förbereder för en träff med en sorgegrupp. Församlingen i Burträsk har en stor och omfattande verksamhet där Gudstjänsterna i kyrkor och bönhus kanske är det man först tänker på. Men det sker också ett omfattande arbete som inte så många känner till. En sån verksamhet är sorgegrupperna. Sedan några år tillbaka har man inom församlingen arrangerat sorgegrupper för de som mist någon nära anhörig. Sorgegruppen fyller flera funktioner, men framför handlar det om att få möjlighet att under trivsamma former träffa andra i samma situation. Inom gruppen får den enskilde möjlighet att prata och på så sätt bearbeta sin sorg. Tanken är även att de som är med ska bygga relationer mellan varandra för att sedan kanske fortsätta att umgås även privat, berättar diakon Svea Johansson-Närvä Det är Svea som tillsammans med Pär Häggström håller i verksamheten. De berättar vidare att alla som mist en nära anhörig får en inbjudan att delta i en sorgegrupp. Gruppen träffas sedan ett par timmar vid sju tillfällen, utspridda över tid på några månader. De påpekar vidare att det inte handlar inte om någon terapi utan att det är en samtalsgrupp. Gemenskapen är A och O, något som man sedan kan bygga vidare på. Det är också viktigt med förtroende inom gruppen så att man vet att det man säger stannar inom gruppen och inte hamnar på byn, säger Pär När man börjar i en sorgegrupp så har det i regel gått några månader sedan man mist sin nära och kära. Oftast finns det mycket folk i närheten av de anhöriga strax efter det att någon gått bort, men med tiden minskar oftast den skaran. Men naturligtvis är det ju så att en sorgegrupp inte passar alla. En del kanske hellre vill bearbeta sin sorg genom enskilda samtal, menar Svea. TEXT OCH BILD: ULF WIKSTRÖM

6 6 tre- orn Nytt kyrkoråd i ny församling Nya kyrkorådet. Bakre raden från vänster. Stefan Pettersson, Robert Lindberg, Kjell-Erik Lundström. Främre raden från vänster. Margareta Karlsson, Irene Wahlberg, Gerd Johansson, Lennart Forsgren, Aleksander Radler. Saknas på bilden gör Henry Andersson. Från och med årsskiftet fick Burträsks församling en ny organisation, en församling med tre kyrkor. Ett nytt kyrkoråd har utsetts för mandatperioden utifrån höstens valresultat. Den nya ordföranden i kyrkorådet, Margareta Karlsson, förklarar rådets uppdrag. Kyrkorådets roll som församlingens styrelse ska bereda och verkställa vad som beslutas i kyrkofullmäktige. Det innebär att kyrkorådet har ansvar för att församlingens grundläggande uppgifter, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, blir genomförd. Kyrkorådet ansvarar också för församlingens ekonomiska förvaltning och egendom samt är formell arbetsgivare för de anställda. Vid det första kyrkorådsmötet handlade mer än hälften av de drygt 40 ärendena om val av kyrkvärdar, ombud och olika kontaktpersoner. Vi måste börja med att få den nya organisationen att fungera på ett bra sätt, fortsätter Margareta och syftar då bland annat på de nya distriktsråden i Burträsk, Kalvträsk och Bygdsiljum. Distriktsråden, som består av företrädare från kyrkoråd, arbetslag och församlingsbor, har till uppgift att främja och utveckla gudstjänstlivet, församlingsverksamheten och frivilligarbetet. Från församlingsmötet som hölls i januari framkom flera förslag och önskemål som kyrkorådet har att bearbeta under våren. Mer drama, musikal och gospel i kyrkan efterfrågades liksom en satsning på barn och ungdom. Att lägga ut en del gudstjänster eller helgmålsböner till byarnas bönhus, speciellt sommartid när byarna ofta växer i befolkning, var ett annat förslag som väcktes. Förnyelsearbetet inom församlingen är en viktig fråga som vi ska fortsätta att jobba med, menar Margareta. TEXT: CARIN LUNDBERG Förtroendevalda i kyrkorådet Margareta Karlsson ordförande ers. Göran Wahlberg Robert Lindberg vice ordförande ers. Martin Lindblom Lennart Forsgren ers. Barbro Lindgren Stefan Pettersson ers. Pia Widmark Gerd Johansson ers. Kurt Jonsson Kjell-Erik Lundström ers. Lars-Erik Bergström Henry Andersson ers. Georg Andersson Irene Wahlberg ers. Kjell-Olov Norqvist Förutom de förtroendevalda ingår även kyrkoherde Aleksander Radler i kyrkorådet

7 tre- orn Utrota hungern Fastetiden är sedan gammalt en tid på året då man avstår av sitt eget för att hjälpa andra. Under den perioden pågår Lutherhjälpens stora fastekampanj, Utrota hungern. Målet är att samla in femtio miljoner kronor till det internationella arbetet. Hunger är inte bara en följd av utan också en orsak till fattigdom. Hunger leder till sjukdom, kraftlöshet och sämre mental hälsa. Det minskar människors arbetsförmåga, vilket i sin tur leder till ännu svårare fattigdom. Fem miljoner barn dör varje år för att de inte har tillräckligt att äta. Över en miljard människor är ständigt hungriga. Det kan tyckas övermäktigt, men det finns hopp: egentligen finns det tillräckligt med mat för att alla skall kunna äta sig mätta. Den når bara inte de som bäst behöver den. Svenska kyrkan arbetar genom Lutherhjälpen för att jordens tillgångar ska fördelas rättvist. Det handlar om liv eller död. Och det brådskar. I år infaller fastan mellan den 26 februari och den 9 april. I Burträsk kommer de välbekanta insamlingssparbössorna att finns tillgängliga i kyrkan, på församlingshemmet och vid gudstjänsterna ute i byarna. På palmsöndagen avslutas fasteinsamlingen med en gudstjänst med offergång där sparbössorna samlas in. TEXT: ULF WIKSTRÖM José Ernando, åtta år, skrapar det fastbrända ur en tom kastrull för att stilla hungern. Han bor i flyktingbosättningen Nueva Colombia i Colombia. Foto: Lotta Sundberg/IKON. Ny verksamhet i Bygdsiljum Film, musik och mat är några av ingredienserna på de träffar som går av stapeln på EFS i Bygdsiljum under mars och april. Det handlar om att utveckla en ny verksamhet med lite annorlunda innehåll. Den fjärde mars startar en ny verksamhet på EFS i Bygdsiljum. Första gången visas filmen om Luther, som när den visades i Burträsk drog en stor publik. Totalt finns tre träffar inplanerade under vårvintern och vid de övriga två tillfällena kommer det bland annat att bjudas på mat, trubadurframträdande och diktläsning. Vi skulle gärna vilja träffa många fler Bygdsiljumsbor och vi hoppas att den nya verksamheten ska locka nya besökare, säger Melker Stenberg Det är Melker tillsammans med Pär Häggström som kommer att hålla i verksamheten. Från början var det tänkt att man skulle hålla till i kyrkan, men av praktiska skäl valde man till slut att flytta arrangemangen till EFS. De görs väldigt mycket för att utveckla Bygdsiljum på olika sätt och då vill ju även vi utvecklas, menar Melker. Den fjärde mars, första och tjugoandra april är de datum som gäller. Då är du välkommen till en stunds trivsam gemenskap på EFS i Bygdsiljum. TEXT: ULF WIKSTRÖM Gudstjänster på Edelvik Taizémässa kl Tisdag 14 mars, Tisdag 11 april, Tisdag 16 april Gudstjänst i annorlunda form kl Söndag 26 mars, Söndag 23 april Avslutning minioroch juniorverksamhet Västanträsk 23 maj kl Bengt Stenlund, Viktoria Wikström m.fl. Fastegudstjänster i byarna S. Renbergsvattnet 1 mars kl Melker Stenberg, Burträsk kyrkokör Innansjön 2 mars kl Pär Häggström, Burträsk kyrkokör Järvtjärn 6 mars kl Bengt Stenlund, Bygdsiljums kyrkokör Andersvattnet 8 mars kl Aleksander Radler, Burträsks kyrkokör Renfors 13 mars kl,18.30 Bettina Radler, André Malmén Välvsjöliden 21 mars kl Pär Häggström, B-I Henfridsson Mjödvattnet 27 mars kl Bengt Stenlund, Bygdsiljums kyrkokör Södra Åbyn 29 mars kl Pär Häggström, SPF-kören Övre Fäboliden 3 april kl Bettina Radler, B-I Henfridsson Bodbysund 4 april kl Aleksander Radler, SPF-kören Kvarnbyn 5 april kl Melker Stenberg, André Malmén Med reservation för ändringar 7

8 8 tre- orn Ta skotern till gudstjänsten På den tiden då Burträskbygden till stora delar bestod av väglöst land användes vintertid ofta häst och släde för att ta sig till gudstjänsterna. Nu kommer andra modernare hästkrafter till användning för att klara resan till en gudstjänst vid sidan av den plogade vägen. Melker Stenberg tillhör nog inte de riktigt inbitna skoterfantasternas skara och när han ska ge sig ut i vinterlandskapet spänner han lika gärna på sig skidorna. Men han har tidigare vid flera tillfällen varit med på olika skotergudstjänster och nu har han tagit initiativet till en liknande gudstjänst inom Burträsks församling. Det handlar om att kombinera naturupplevelsen med gemenskap och möjligheten att fira gudstjänst tillsammans, säger Melker På annandag påsk, den 17 april, är det bara att ta på sig varma kläder och skor och ge sig iväg till Tallträsk. Och även om man inte har någon skoter så är man naturligtvis välkommen ändå. Kanske kan man lifta den sista biten med någon som har en plats över på skotern eller i pulkan. Men det går även bra att ta en kortare promenad från bilen fram till skotergudstjänsten. Naturligtvis spelar väder och vind en avgörande faktor, men förhoppningen är att gudstjänsten ska kunna hållas utomhus. Melker Stenberg välkomnar alla, med eller utan skoter, till skotergudstjänsten i Tallträsk. Förhoppningsvis så kommer vårsolen att skina från en klarblå himmel och den grillade korven, som ersätter kyrkkaffet, kommer att smaka så där underbart gott som den bara gör ute i naturen. Personligen tycker jag att en fin dag på vårvintern är något fantastiskt och bland det bästa man kan uppleva, menar Melker. 35:an direkt efter skolan Kom till 35:an Alla onsdagar kl i församlingshemmets källare På 35:an kan man inte bara pyssla utan även spela innebandy, träna på läxorna och mycket annat 35:an är ny verksamhet för barn i årskurs 3-5. Hit kommer man på onsdagarna direkt efter skolan för att träffa andra barn, spela bandy, pyssla, träna läxor, spela spel eller bara ta det lugnt. Efter en del terminer utan någon som helst barnverksamhet i Burträsk var det dags att testa något nytt och det har fått namnet 35: an. Tanken med 35:an är att man ska ha en trygg och trivsam miljö att komma till efter skolan. I källaren på församlingshemmet finns det gott om plats för både spring, lek, pyssel och läxläsning. Varje gång avslutar man med en lugn stund tillsammans, då man slappnar av till musik, sjunger eller tänder ljus. När barnen kommer är fikat redan framdukat. Victoria Wikström som ansvarar för 35:an har valt att satsa på ett lite nyttigare fika. Mjölk, mackor med fibrer och frukt är det som bjuds. När man är hungrig ska man få ett ordentligt mellanmål, kakor och saft är inget att mätta hungriga barnmagar med, tycker hon. 35:an har redan efter ett par veckor visat sig vara populärt bland skolbarnen, det kommer fler barn för varje gång!