7 INTERVJUER. Hur kan vi öka bostadsbyggandet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7 INTERVJUER. Hur kan vi öka bostadsbyggandet?"

Transkript

1 7 INTERVJUER Hur kan vi öka bostadsbyggandet?

2 Innehåll Förord: Det är dags att gå från ord till handling Lars Jagrén, chefekonom Sveriges Byggindustrier 3 Hård beskattning slår mot byggandet Bo Antoni, vd Sveriges Byggindustrier 4 Politisk enighet bästa grunden Lars Birve, vd MKB 6 Det behövs en helt ny bostadspolitik Thomas Ringdahl, Skanska Nya Hem 8 Det är för mycket marknad i boendet Barbro Engman, ordf Hyresgästernas Riksförbund 10 Kommunerna måste återta initiativet Gun-Britt Mårtensson, ordf HSB Riksförbund 12 Byggkostnaderna är inte problemet Stellan Lundström, professor KTH 14 Hur ska vi få fart på bostadsbyggandet? Nils-Eric Sandberg, f.d. ledarskribent i DN 16 Sveriges Byggindustrier

3 Förord Det är dags att gå från ord till handling Debatten om det låga bostadsbyggandet i Sverige har blivit intensivare under det senaste året. Detta beror sannolikt främst på att bostadsbristen ökat kraftigt i allt fler kommuner. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörlighet och effektivitet på arbetsmarknaden, men också för att den ambitiösa utbyggnaden av högskolorna ska kunna förverkligas. Dessutom har den bostadspolitiska debatten intensifierats. En rad olika frågor har diskuterats, t.ex: Hur bör framtidens skattesystem för bygg- och bostadssektorn utformas? Hur ska hyrorna bestämmas? Hur kan plan- och byggprocessen effektiviseras? Hur kan konkurrensen på marknaden säkerställas? Vad betyder de kraftigt stigande markkostnaderna och vilket ansvar kan läggas på kommunerna? Sveriges Byggindustrier (BI) har under året presenterat en rad rapporter som på olika sätt behandlat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Denna skrift redovisar hur sju olika representanter för bygg- och bostadssektorn ser på hur vi kan få en bättre fungerande bostadsmarknad. Det finns självfallet betydande olikheter vad avser konkreta åtgärder och förslag. Men kanske än mer tydlig är den samsyn som finns vad gäller vikten att öka bostadsbyggandet samt att få byggprocessen att fungera bättre i alla led. Vår förhoppning är att med denna intervjusamling kunna bidra till att bostadsfrågorna prioriteras av politikerna även efter valet Det är dags att gå från ord till handling och det brådskar. Bostadsbristen hotar redan vår framtida tillväxt och välstånd. Lars Jagrén Chefekonom Sveriges Byggindustrier Bostadsbyggandet i Europa 1999 Irland Grekland Portugal Spanien Österrike Finland Tyskland Nederländerna Europa-snitt Frankrike Luxemburg Norge Belgien Danmark Storbritannien Italien Sverige Färdigställda lägenheter per miljon invånare (Källa: European Housing Statistics)

4 Bo Antoni, vd Sveriges Byggindustrier: Hård beskattning slår mot byggandet Idag byggs det någonstans mellan och lägenheter om året i Sverige. Bo Antoni, vd för branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, anser att det skulle behöva byggas omkring bostäder varje år för att täcka behoven. Läget i bostadssektorn är allvarligt redan idag. Det låga bostadsbyggandet hämmar tillväxten, vilket redan märks framförallt i Stockholm; vissa utbildningar och näringslivet börjar få svårt att rekrytera personer från övriga landet, säger Bo Antoni. Bo Antoni pekar också på andra effekter som nu blir allt tydligare: Den svarta bostadsmarknaden växer och frodas. Samtidigt hämmas flexibiliteten i boendet, vilket gör att många hushåll bor i alldeles för små eller för stora bostäder, utan möjlighet att kunna göra ett enkelt byte. En annan effekt är att segregationen förstärks, eftersom det idag endast är en mycket liten del av befolkningen som har råd att efterfråga nya bostäder. Men Bo Antoni menar att det inte främst är själva byggkostnaden som ligger bakom att boendet blivit så dyrt och att det byggs för lite. Byggkostnaderna utgör endast drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden. De andra två tredjedelarna är alltså en viktigare förklaring till dagens problem. Jag kan inte se någon annan förklaring till det låga byggandet än att det är bostadspolitiken som ligger bakom. Fanns det bara möjlighet så skulle ju alla i vår bransch vilja vara med och bygga fler bostäder. Men det saknas helt enkelt ekonomiska förutsättningar som det ser ut nu. Den höga beskattningen är enligt Antoni den enskilt viktigaste orsaken till dagens kris i bostadssektorn. Det hela startade i samband med skattereformen i början av 90-talet då byggsektorn plötsligt påfördes full moms, samtidigt som fastighetsskatten breddades och höjdes. Beskattningen är en väldigt stor del av problemet. Vi vill att byggandet ska ha samma skattebelastning som andra sektorer, men nu drabbas vi exempelvis både av moms och av fastighetsskatt. Det kan inte vara rimligt med en dubbelbeskattning av boendet Bo Antoni menar att det idag finns likheter mellan beskattningen av bostäder och av onyttigheter som alkohol och cigaretter sådant som samhället inte gillar tenderar att överbeskattas. Det kan inte vara rimligt med en dubbelbeskattning av boendet. Helst ska byggmomsen tas bort, eller fastighetsskatten. Den här sektorn måste beskattas neutralt, precis som alla andra nyttigheter. Jag tror att det kommer att ske så småningom, eftersom dagens situation är helt orimlig. En annan orsak bakom det låga bostadsbyggandet är hyresregleringen. Den förhindrar fastighetsägarna att ta ut en tillräcklig hyra trots att efterfrågan finns, åtminstone i storstäderna. 4

5 Det här systemet måste reformeras så att fastighetsägarna kan få betalt för sina investeringar i nya bostäder. I befintliga fastigheter måste man avveckla regleringen successivt, medan det vore möjligt att direkt införa ett nytt system i nyproduktionen, där förstagångshyran kan sättas fritt. Kommunerna har också en viktig roll i arbetet med att få fart på byggandet. Bo Antoni pekar på att många kommuner ser till att ta ut höga priser för bostadsmarken, samtidigt som kostnaderna för anslutning till el- och va-nät är mycket höga på sina håll. Ofta blir detta en stor kostnad som nyproduktionen måste bära och ett område där kommunerna tjänar mycket pengar. Kommunernas planmonopol, som innebär att de kan bestämma vad som ska byggas på ett område och vem som ska få göra det, vill Bo Antoni också göra något åt. Vi vill att monopolet avskaffas. Planprocessen måste snabbas på och sedan ska vem som helst kunna ta fram en plan. Det skulle öppna för en större kreativitet och konkurrens och en större mångfald i byggandet. Det är ju planen i sig, inte vem som tagit fram den, som ska bedömas. Det viktigaste framöver är att bostäder måste byggas på marknadsmässiga grunder Ett slopande av planmonopolet skulle enligt förespråkarna kunna öka utbudet av byggbar mark, vilket i sin tur skulle kunna sänka markpriserna och underlätta nyproduktionen. Bo Antoni ser trots kritiken en del positiva tecken i dagens bostadsdebatt. Väldigt många börjar få en insikt i att det låga byggandet är ett allvarligt problem, menar han. Det gäller även politikerna. Det viktigaste framöver är att bostäder måste byggas på marknadsmässiga grunder. Men vi vill inte ha någon anarki, utan fortfarande ett regelsystem. Men systemet måste moderniseras och marknadsanpassas. Långsiktiga spelregler, med en bred politisk enighet bakom, lyder receptet. Det är viktigt eftersom nybyggen är extremt långsiktiga investeringar och varje osäkerhet tenderar att minska investerarnas vilja att satsa. Generellt tror jag det är bra med så mycket marknad som möjligt i byggandet. Det är ju de boendes synpunkter och preferenser som måste vara styrande, inte statens regler eller lånevillkor, säger Bo Antoni. Att det skulle var bristande konkurrens inom byggsektorn som ligger bakom det låga bostadsbyggandet, menar han, är helt fel. Det finns tusentals byggföretag i landet och jag är säker på att väldigt många av dem skulle vara intresserade av att bygga, om det bara gick att göra med vettig lönsamhet. Ju större byggvolymerna blir, desto större är också utrymmet för konkurrens. Det skulle alltså gynna mångfalden om det gick att bygga fler bostäder. Total skatt på egen bostad: Löneskatt på sparande Inkomstskatt på sparande Avkastningsskatt på sparande Byggmoms Skatt på lagfart Skatt på inteckningar Fastighetsskatt Energiskatt Moms på energi + energiskatt Moms på underhåll Ev förmögenhetsskatt Reavinstskatt Alt arvsskatt 5

6 Lars Birve, vd MKB: Politisk enighet bästa grunden Det kommunala bostadsföretaget MKB i Malmö är känt som ett starkt företag som ofta går före övriga branschen och inte räds okonventionella lösningar för att vitalisera bostadsmarknaden. Men även om företaget är relativt välmående är vd Lars Birve bekymrad över det låga bostadsbyggandet i landet. Det skulle kunna byggas mycket mer i Malmö-regionen än vad som görs idag och på andra håll i landet är problemen ännu större. Men idag är det för dyrt att bygga. Många projekt vi skulle vilja bygga blir omöjliga att genomföra, säger Lars Birve. Lars Birve pekar på att MKB måste ta ut hyror på minst kronor per kvadratmeter och år för sin nyproduktion. Det motsvarar kronor i månaden för en lägenhet på 75 kvadratmeter, vilket trots allt betraktas som en relativt låg kostnad för en nybyggd lägenhet. Men ofta går det inte att få ned hyrorna till denna nivå och då blir det svårt att alls genomföra projekten. I längden riskerar vi att det låga byggandet sätter spår i den ekonomiska tillväxten, som kan mattas av. I Stockholm kan man idag redan se tecken på detta, med problem att attrahera arbetskraft på grund av svårigheter att hitta en bostad, säger Lars Birve. I förlängningen leder det här också till ökat bidragsberoende hos de mest utsatta grupperna och en kraftigare segregation i samhället. Han konstaterar att det redan idag är mycket få lägenheter som byggs för den vanliga befolkningen. Det mesta som byggs är så kallade kategorilägenheter, främst studentbostäder och seniorlägenheter, men också en del riktigt exklusiva bostäder för de rika. Samtidigt märker vi att hyresrätten efterfrågas mer och mer, oavsett inkomstnivå. Anledningen är att det är ett mer flexibelt sätt att bo, som passar den tidsanda vi är i nu. Det är lättare att flytta och många har också upptäckt risken att förlora pengar som finns med bostadsrätter. Många vill heller inte engagera sig så mycket som man måste i en bostadsrättsförening. Byggherrar och entreprenörer fokuserar alldeles för mycket på upphandlingsarbete och på att få igenom extraräkningar. Vilka är då de bakomliggande orsakerna till det låga bostadsbyggandet idag? Lars Birve pekar bland annat på flera brister i byggprocessen och på att byggherrarnas roll förändrats. Byggprocessen framstår som väldigt föråldrad. Här har inte alls skett samma utveckling som inom exportindustrin. Byggherrar och entreprenörer fokuserar alldeles för mycket på upphandlingsarbete och på att få igenom extraräkningar, snarare än slutresultatet, säger Lars Birve. Fokus riktas för lite på kvaliteten och slutresultatet. Det är tydligt att byggherrerollen måste utvecklas och att vi och våra kolleger behöver bli bättre på att välja partners och leda upphandlingen, att styra processen. 6

7 Sedan behövs det helt enkelt fler byggherrar som är redo att beställa hyreshus. Problemet är att det vi bygger idag endast är svagt lönsamt. Men risken är hög och då blir det mycket svårt att få ekonomi i projekten. Beskattningen är en annan faktor bakom det låga byggandet, menar MKB:s vd. Särskilt momsen slår hårt, inte bara på själva byggkostnaderna utan också på de förvaltningstjänster som ingår i hyresrätten. Löneavtalen i byggsektorn skulle också behöva förändras, de är inte tillräckligt flexibla idag. För att sänka kostnaderna skulle man behöva öka andelen prefabricering i byggandet, men med dagens ackordssystem finns inga incitament för detta. Det är inte vettigt att något så grundläggande som boendet beskattas så högt. På Lars Birves önskelista till politikerna står framförallt en större enighet. Bäst vore om politikerna kunde komma överens över blockgränserna om bostadspolitiken, så att det kunde bli en större stabilitet i systemet. Sedan handlar det mycket om att hålla tassarna borta och låta aktörerna få en chans att verka långsiktigt. Konkret vill han se en lindring av beskattningen. Det är inte vettigt att något så grundläggande som boendet beskattas så högt, lyder resonemanget. Det är också viktigt att förbättra och effektivisera planprocessen. Möjligheterna att överklaga byggplaner bör även begränsas. Som det är nu kan överklaganden försena och fördyra byggen ordentligt. Det skapar en osäkerhet som kan äventyra projekten, säger Birve. Han är ingen anhängare av subventioner och menar att det i grunden är fel väg att gå, eftersom konsumenternas och branschens beteende förstörs. Men det är trots allt bättre med investeringsbidragen än med de gamla räntebidragen. Fast vi törs inte räkna med investeringsbidragen. Vi har inte startat något projekt som inte skulle ha gått igång annars, på grund av de här bidragen. Trots allt ser Lars Birve en viss ljusning i situationen. Ja, jag tycker att det verkar ljusna lite. Här i Öresundsregionen har vi nu en långsam men stabil tillväxt. Det finns nu också en begynnande insikt att det inte längre går att reglera sönder bostadspolitiken. Han ser också ägarlägenheter som ett möjligt positivt tillskott på marknaden. Jag tror att det skulle kunna ge ett visst tillskott av bostäder. Exempelvis skulle det kunna attrahera en del invandrare, som är vana vid denna upplåtelseform från sina hemländer. Vi är redo att pröva det här på några delar av vårt bestånd för att öka mångfalden i våra bostadsområden. Ägarlägenheter radhus på höjden Ägarlägenheter innebär att lägenheten ägs individuellt på samma sätt som egna hem med en samfällighetsförening som har ansvar för de gemensamma funktionerna. Ägaren har långtgående rätt att självständigt disponera över lägenheten t.ex. genom att överlåta, pantsätta eller hyra ut den. Tillämpas bland annat i Danmark, Norge och Finland. 7

8 Thomas Ringdahl, Skanska Nya Hem Det behövs en helt ny bostadspolitik Dagens bostadspolitik har nått vägs ände och det krävs nya tag. Staten har då en nyckelroll i att få fart på byggandet igen genom att lindra beskattningen och lämna mer utrymme för marknadskrafterna. Det menar Thomas Ringdahl, chef för affärsområdet Nya Hem inom Skanska Sverige. Bäst vore att helt och hållet lägga om den svenska bostadspolitiken, i stället för att som nu lappa och laga. Genom åren har vi sett alldeles för mycket av kortsiktiga lösningar och utredningar. Att föredra vore en flerpartiöverenskommelse, liknande den som gjorts kring pensionssystemet. Då skulle man skapa långsiktiga spelregler för oss att arbeta efter, säger Thomas Ringdahl. Idag byggs det lite drygt lägenheter om året. Åtminstone en dubbling vore rimligt, anser Thomas Ringdahl. På de nivåerna har vi legat historiskt i Sverige och så mycket byggs också i våra närmaste grannländer. En av de viktigaste orsakerna till att byggandet har pressats ned så kraftigt är det höga uttaget av skatter och avgifter från bostadssektorn. Skatter och avgifter är nummer ett att ta tag i. De står för mer än hälften av hyran idag, det är en alldeles för stor andel. Man kan säga att staten helt enkelt har beskattat ihjäl bostadsbyggandet. Det var skattereformen 1992 som utlöste de stora förändringarna. Bland annat så höjdes momsen kraftigt och subventionerna började avvecklas. Samtidigt sjönk inflationen rejält och därmed blev det plötsligt betydligt dyrare att låna pengar och finansiera bostadsbyggande. I stort sett över en natt föll bostadsbyggandet från till lägenheter per år. Det här har starkt påverkat alla bostadskalkyler och vi är nu i en situation där bostäder är den dyraste konsumentprodukten. Det är antagligen också den enda nyttighet som beskattas både som konsumtionsvara och som kapitalvara, genom fastighetsskatten, säger Thomas Ringdahl. Han tycker att hans egen bransch fått oförtjänt mycket kritik för det låga bostadsbyggandet. Vi vill ju inget annat än att bygga. Det finns ingen anledning för oss eller våra kolleger att inte göra det om det vore ekonomiskt möjligt. Hyresrätten är faktiskt den dyraste upplåtelseformen Ringdahl menar att det inte riktigt är sant att det bara byggs dyra bostäder idag. Skanska bygger exempelvis ungefär lika många billiga Bo Klok-lägenheter som dyra lägenheter, det är bara inte lika spektakulärt för media att tala om det. Idag får de flesta projekten, som ligger mittemellan prismässigt, ingen uppmärksamhet. Jag tror inte heller att bristande konkurrens i byggsektorn är något större problem. Tvärtom upplever vi en hård 8

9 konkurrens idag. Det är många olika företag som slåss om marken, vilket trissar upp priserna. För även om det inte finns så många stora, rikstäckande byggföretag, så finns det en hel del konkurrenter på varje lokal marknad. Förutom en minskad skattebelastning räknar han med att det krävs ett batteri av olika åtgärder för att få igång byggandet. Den kommunala planprocessen kväver idag exempelvis en del möjligheter till bostadsbyggande. Den måste gå snabbare och möjligheterna för vem som helst att överklaga ärendena måste begränsas, så att osäkerheterna minskas. Någon form av skattesänkning eller subventioner kommer troligen att behövas För att kunna öka produktionen av hyresrätter måste bruksvärdessystemet, som styr hyresnivåerna, ses över och marknadsanpassas. Samtidigt menar Ringdahl att det inte finns något självändamål i att bygga fler hyresrätter. Hyresrätten är faktiskt den dyraste upplåtelseformen, eftersom tjänster som hyresgästerna skulle kunna utföra själva då kostar pengar och dessutom beskattas. Viktigast är ju att folk har råd att efterfråga en bostad, inte i vilken form denna upplåts. Då borde det kunna öppna upp för exempelvis ägarlägenheter, som ju är vanliga i många grannländer. Han ser tredimensionell fastighetsbildning som en annan ny möjlighet att få lite skjuts i bostadsbyggandet. Här har vi på Skanska varit med och tagit initiativ, och nu ser det ut att komma ett lagförslag senare i år. Det kan ge en del nya byggrätter och bostäder i anslutning till fastigheter där det hittills inte lönat sig att bygga. Den egna branschen måste också fortsätta jobba med kvalitetsfrågorna och successivt försöka pressa ned produktionskostnaderna. Exempelvis tror Thomas Ringdahl att det ytterligare går att utveckla Bo Klok och andra koncept för serieproduktion av bostäder. Men på egen hand tror jag inte att marknaden kommer att kunna arbeta sig upp till lägenheter. Någon form av skattesänkning eller subventioner kommer troligen att behövas om vi ska kunna nå dit. Med subventioner menar jag då ett system för dem som idag inte har råd att efterfråga en god bostad, det handlar alltså inte om generella stöd i de former som förekom tidigare. Ringdahl efterlyser också någon form av system som gynnar sparandet till nya bostäder. Men någon omedelbar ljusning kan han inte riktigt skönja i den bostadspolitiska debatten. Det man kan hoppas på är att flera av partierna nu säger sig vilja reformera fastighetsbeskattningen, även om regeringen fortfarande kämpar emot. En annan möjlig förändring är att en översyn av bruksvärdessystemet verkar närma sig Antal påbörjade lägenheter (Källa: SCB)

10 Barbro Engman, ordf Hyresgästernas Riksförbund Det är för mycket marknad i boendet Det byggs på tok för lite bostäder i landet just nu. Och mycket av det som byggs är alldeles för dyrt. Det menar Barbro Engman, ordförande i Hyresgästernas Riksförbund. Som relativt nyinflyttad till Stockholm är hon själv en av dem som påverkas av bostadsbristen, tillsammans med närmare personer i bostadskön. Situationen är illa och det går snabbt utför nu. Effekterna av det låga byggandet är redan drastiska, inte minst på grund av den dramatiska befolkningsomflyttningen i landet som vi har haft på senare år. Barbro Engman pekar på flera tydliga tecken på en allvarlig bostadsbrist i huvudstaden, den plats i landet där konsekvenserna av det låga bostadsbyggandet fått värst effekter. Svarthandeln med lägenheter blomstrar, skumrasket bland hyresvärdarna likaså. Bostadssektorn blir allt mer kriminell, som Engman utrycker saken. Den omfattande omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är en annan effekt som uppstår när människor plötsligt ser möjligheter att tjäna rejält med pengar på sitt boende. Trångboddheten, med allt fler boende per lägenhet, är ett annat gissel. Om det här fortsätter, hotas tillväxten i Sverige. De sociala påfrestningarna blir också allt större och vi riskerar att färre barn föds. Människor kommer i längden varken att kunna gifta sig eller skilja sig på grund av den rigida bostadsmarknaden. Redan idag ser vi också att det börjar bli svårt att rekrytera personal utifrån landet till Stockholm. Barbro Engman är tydlig med att lösningen på problemen inte går i riktning mot avreglering och mer marknadsekonomi. Snarare tvärtom. Jag tycker redan att det är för mycket av marknad och avreglering i boendet. Det är inte bara det att det byggs för lite bostäder, utan det som verkligen byggs är alldeles för dyrt. Nu är det mindre än 10 procent av befolkningen i Stockholm som har råd att efterfråga nyproduktion, och då är det något som är fel. Det behövs fler och mindre byggföretag och en ökad trovärdighet i branschen Hon menar att det nu visar sig genom att det börjar bli svårt att sälja de dyraste bostadsrätterna. Det byggs fel typer av bostäder, nästan enbart för de rika. Det skapar lätt konstgjorda stadsdelar enbart för en viss typ av människor. Då är man fel ute, det är ju fungerande samhällen vi vill ha. Byggbranschen bör ta på sig en del av ansvaret för den här utvecklingen, anser Barbro Engman. Hon tror att de höga bostadspriserna i Stockholm inte bara har med kostnaderna att göra. Det känns snarast som att byggbranschen ogillar dem som försöker bygga billigare. Jag tror att det behövs mer av vi kan i byggbranschen, mer av visioner och innovationskraft. Man måste ge branschen utmaningar, det finns ju fak- 10

11 tiskt jättevolymer av bostäder som väntar på att bli byggda. Nu försöker många skylla på att vi hyresgäster skulle stå i vägen för en förändring. Byggföretagen är idag allt för fokuserade på att vara inne och tjäna snabba pengar, snarare än att ta ett långsiktigt ansvar för de bostäder de är med och bygger, lyder resonemanget. Det behövs fler och mindre byggföretag och en ökad trovärdighet i branschen. Mer konkurrens behövs och här kan säkert Konkurrensverket och andra myndigheter göra mer. Kommunpolitikerna måste återerövra bostadspolitiken och ta tillbaka initiativet Även stat och kommuner är en del av problemet. Statens höga skatteuttag från bostadssektorn gynnar inte direkt nyproduktionen. Hyresgästernas Riksförbund vill därför avskaffa fastighetsskatten på bostäder. Hyresrätten är den högst beskattade boendeformen, det kan inte vara rimligt. Det borde också vara dags att se över momsen på förvaltningstjänster för bostäder. Barbro Engman betonar att kommunerna har en nyckelroll i att få fart på byggandet. Kommunpolitiken är ofta helt avgörande. Stockholm är ett tydligt och olyckligt exempel, där man nu för en ideologisk strid kring omvandlingen till bostadsrätter. Men kommunerna kan också påverka genom sin markpolitik där man ofta missgynnar hyresrätten genom hastigheten i planprocessen och nivån på exploateringsavgifterna. Hon anser att kommunpolitikerna måste inse sin roll i bostadspolitiken och använda sina olika verktyg för att främja byggandet av nya bostäder. De måste återerövra bostadspolitiken och ta tillbaka initiativet. De har möjligheten att skapa ett samhälle som folk vill leva i, och inte bara bygga för en liten grupp rika. Hyresgästföreningen är för en översyn av hyressättningen, i enlighet med den trepartsöverenskommelse som man ingått med SABO och Fastighetsägarna. Men fri hyressättning är inget reellt alternativ. Det skulle ge en omedelbar skiktning av de boende. Men det är klart att det skulle kunna byggas fler hyresrätter om hyran fick sättas fritt. Det är naturligtvis önskvärt för dem som vill ha ett sådant samhälle, men vi tror att samhället blir sundare med balans mellan olika befolkningsgrupper. Barbro Engman ser en del ljuspunkter i den svenska bostadsdebatten. Hon menar att många nu börjat inse att helt marknadsanpassade hyror inte är en möjlighet ur ett socialt perspektiv. Fler pratar nu också om kvalitet i byggandet, om hur byggherrarna ska kunna utveckla sin roll och om livscykelkostnader och långsiktigt ansvar i boendet. Rent konkret dyker det också upp en del exempel som tyder på att det faktiskt går att bygga till acceptabla kostnader, exempelvis i Bunkeflostrand i utkanten av Malmö. Ägarlägenheter tror hon inte kommer att få någon större betydelse, medan däremot möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning skulle kunna öppna för nya lösningar och att fler bostäder kan byggas. Tredimensionell fastighetsbildning Tredimensionell fastighetsbildning tillåter att en fastighet kan delas in på längden och bredden men även på höjden. Tredimensionell fastighetsbildning möjliggör byggandet av bostäder ovanpå varuhus och kontor. Genom att bygga på redan befintliga byggnader så kan man minska bostadsbristen utan att grönområden tas i anspråk. Tillämpas i våra nordiska grannländer. 11

12 Gun-Britt Mårtensson, ordf HSB Riksförbund Kommunerna måste återta initiativet Landets kommuner sitter på en viktig del av lösningen på dagens problem med lågt bostadsbyggande. De kan inte längre nöja sig med att tjäna pengar på boendet, utan måste återta initiativet och ta sitt samhällsplaneringsansvar på allvar. Kommunerna kan inte bara sitta och tjäna pengar på marken. Om de skulle avstå från det skulle sannolikt många fler bostäder kunna byggas, säger Gun-Britt Mårtensson, ordförande för HSB Riksförbund. De goda samhällsplaneringsidealen måste komma tillbaka och kommunerna åter sörja för att medborgarna får bostäder, säger Gun-Britt Mårtensson. Staten, via exempelvis sitt fastighetsbolag Vasakronan, borde också hjälpa till med sin del och se till så att bolagets mark används till bostäder. Jag tror inte marknaden ensam klarar att få fart på byggandet. Stat och kommuner har en avgörande roll. Minst nya bostäder per år anser hon vara en rimlig nivå på bostadsbyggandet. Dit är det ännu mycket långt och för att nå målet krävs inte bara fler hyresrätter utan också att det byggs fler bostadsrätter. Det finns en mytbildning kring vad som kan byggas idag. Det är inte alls bara bostadsrätter som byggs, faktum är att statistiken visar att det mest är kategoribostäder som byggs. Men det är inte bara svårt att bygga hyresrätter idag utan också bostadsrätter. Nu tenderar egenavgifterna att bli mycket höga, vilket gör lägenheterna svårare att sälja, säger Gun-Britt Mårtensson. Jag tycker att man i debatten stirrar sig väl blind på att det byggs så få hyresrätter. Det viktiga är att vi skapar integrerade bostadsområden, där man får en blandning av upplåtelseformer och boende. Då blir det ett gott boende. Mårtensson pekar på fyra huvudanledningar till att bostadsbyggandet hålls tillbaka. Det handlar om höga markkostnader, främst på orter och platser där det är trångt. Redan markpriserna gör en del byggprojekt olönsamma. Det handlar också om anslutningsavgifter för vatten och avlopp, el etc ett område där många kommuner idag tjänar ganska mycket pengar. Finansieringen är ett annat problemområde. Tidigare var statliga Bostadskreditnämnden en aktör som kunde finansiera projekt som den kommersiella marknaden inte ville finansiera, men idag är det ingen större skillnad gentemot privata finansiärer. Det viktiga är att vi skapar integrerade bostadsområden En fjärde faktor är att det är för lite konkurrens inom byggsektorn. Det finns idag bara fyra stora entreprenörer i landet och det är alldeles för få för att få en fungerande konkurrens. Det är ett problem om du ska bygga lite större projekt, där de små företagen inte räcker till. Enligt Gun-Britt Mårtensson är det kombinationen av de 12

13 här fyra hindren som skapar dagens svaga byggmarknad. De gör det svårt att bygga hyresrätter, men också svårt att bygga bostadsrätter utan mycket höga egenavgifter. Man ska också tänka på att bostadsrätterna beskattas hårdareän exempelvis villor, trots att regeringen säger sig arbeta för neutralitet mellan upplåtelseformerna. Just frågan om skatteneutralitet är något som HSB nu driver starkt gentemot regeringen. Det skulle ge lägre egenavgifter direkt och möjlighet att bygga fler bostadsrätter, lyder resonemanget. Jag hoppas att man tar tag i neutralitetsproblemet. De politiska partierna verkar nu vara på samma linje, så vi har gott hopp. Det skulle ge oss nya möjligheter att bygga bostadsrätter. HSB och andra byggherrar måste bli skickligare som beställare och utvecklare av nya bostadsprojekt Generellt ser HSB-ordföranden en handfallenhet i bostadspolitiken. Det finns en dröm om att utbud och efterfrågan skulle få styra allena, men det fungerar helt enkelt inte. Viktigast är att man nu vågar satsa på ekonomiskt, ekologiskt och socialt uthålliga områden, där man blandar bostadsrätter med hyreslägenheter och andra upplåtelseformer. Hon påpekar också att HSB och andra byggherrar måste bli skickligare som beställare och utvecklare av nya bostadsprojekt. Vi måste arbeta hårdare för att försöka hitta nya samarbeten och entreprenörer och få fram ny mark för bostadsbyggen. Sedan tror jag också att det krävs en ökad konkurrens i byggsektorn, med fler aktörer. Förändringar i hyressättningen är däremot ingen lösning på problemen. Det riskerar bara att skapa ett mer segregerat boende. Inte heller ägarlägenheter är någon säker lösning. Jag tror inte att det får så stor betydelse. Det kräver en större insats av de boende och det kan bli svårare att få likviditet på marknaden. Däremot är tredimensionell fastighetsbildning en nyordning som HSB vill titta närmare på. Det har många fördelar, inte minst för att komma ifrån problemen idag med oäkta bostadsrättsföreningar. Exempelvis skulle man säkert kunna bygga till många centrumfastigheter i bostadsområdena med ett antal lägenheter. Jag tror att det vore en bra idé för oss att genomföra sådana här förtätningar. Gun-Britt Mårtensson tycker sig på senare tid ha märkt en förändrad inställning bland byggentreprenörerna. Det finns en begynnande diskussion om hur man långsiktigt ska bygga. Det är bra. Men det krävs samarbete mellan alla parter för att det ska bli någon förändring. Glädjande är att man nu ser en begynnande dialog, där det tidigare har funnits ett bostadspolitiskt ointresse under lång tid. Fördelningen hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter % 19% 54% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 13

14 Stellan Lundström, professor KTH Byggkostnaderna är inte problemet Det är tre faktorer som tillsammans utgör den främsta förklaringen till det låga bostadsbyggandet och den ökande bostadsbristen. Byggkostnaderna är däremot ingen avgörande del av problemet. Det menar Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Hans viktigaste recept är att prioritera tillväxtfrågorna i ekonomin. Befolkningens inkomstutveckling är grundläggande för våra möjligheter att ha råd att efterfråga boende i framtiden. Först och främst så har svensken helt enkelt blivit gradvis fattigare under de senaste decennierna. Vi måste nu jobba betydligt hårdare för att ha råd att efterfråga en god bostadsstandard, lyder Lundströms resonemang. Den här utvecklingen, med en kraftigt sjunkande köpkraft, har de flesta som varit utomlands noterat och det är samma effekt som också märks i möjligheterna att konsumera boende och andra tjänster. Sedan har bostäder blivit relativt sett dyrare. Nu står bostäder för drygt 30 procent av den disponibla inkomsten mot omkring 20 procent tidigare. Det gör att konsumenterna får svårare att efterfråga bostäder i lika stor utsträckning som tidigare, säger Stellan Lundström. Det är viktigt att det skapas förutsättningar för att kunna tjäna pengar på byggandet Här spelar bland annat det höga skattetrycket in. Skatterna kommer in i alla led av byggandet och fördyrar byggandet. Men det är inte de enskilda skatterna som är problemet, utan helheten och den höga totalnivån. Bostadssektorn har också blivit mindre effektiv och staten har klivit av sin roll som riskbärare. Tidigare var det i princip vattentätt att bygga bostäder, man kunde inte misslyckas eftersom staten stod för en stor del av risken. Numera arbetar också statliga BKN, Bostadskreditnämnden, på marknadsmässiga villkor och då har många projekt blivit dyrare att finansiera. Ett annat problem är att lagar, institutioner och organisationer inte tillräckligt har anpassats efter det nya marknadsläget. Exempelvis är de kommunala bostadsföretagen i huvudsak kvar, trots att deras förutsättningar kraftigt har förändrats. Vad är det då som borde göras åt problemen? Stellan Lundströms viktigaste recept är att prioritera tillväxtfrågorna i ekonomin. Befolkningens inkomstutveckling är grundläggande för dess möjligheter att ha råd att efterfråga boende i framtiden. Sedan handlar det om att fortsätta omreglera bostadssektorn. Systemen måste anpassas så att aktörerna släpps fram på marknadsmässiga villkor. Det är viktigt att det skapas förutsättningar för att kunna tjäna pengar på byggandet. En prioriterad fråga är också att ge kommunerna incitament att främja bostadsbyggandet. 14

15 Det är exempelvis inte bra att de samtidigt är stora fastighetsägare, vilket kan skapa intressekonflikter med det kommunala planmonopolet. Man kan också fundera på om den kommunala fastighetsbeskattningen borde återuppstå, det skulle kunna öka incitamenten. Att byggkostnaderna skulle vara särskilt höga i Sverige har Stellan Lundström däremot svårt att belägga. Rensat för valutaeffekter och annat ligger vi ungefär i mittfältet. Detta är inget stort problem. Då är det viktigare att klargöra aktörernas olika roller och öka konkurrensen om mark och planer. De stora byggföretagen är idag så dominerande att de kan kontrollera utbudet. En möjlighet att få större dynamik och mer mångfald i planprocessen vore att ge även privata företag möjlighet att expropriera kommunal mark för att bygga bostäder. Min gissning är att det i princip inte kommer att finnas några hyresrätter i Stockholms innerstad om år Stellan Lundström tror inte på något kraftigt uppsving för hyresrätten framöver. Det omfattande tjänsteinnehållet och den höga beskattningen gör hyreslägenheter till en dyr boendeform, som främst riktar sig mot kategorier som studenter och äldre samt mot grupper som har råd att betala en hög hyra. Hyresrätter kommer att vara ett nischat byggande. Jag tror i stället att det mest blir bostadsrätter och ägarlägenheter som byggs framöver. I storstäderna blir det ännu tydligare eftersom hyressättningen inte är marknadsanpassad, vilket gör att det byggs få hyresrätter. Min gissning är att det i princip inte kommer att finnas några hyresrätter kvar i Stockholms innerstad om år, givet att dagens system finns kvar. Det stora problemet är att det idag inte finns några incitament för de stora fastighetsbolagen att utveckla hyresrätten. Ska hyresrätten överleva krävs produktutveckling och en mer individuell hyressättning. Som det är nu så kramar Hyresgästföreningen och de privata fastighetsägarna ihjäl hyresrätten i en ohelig allians, konstaterar Stellan Lundström. När nu hyresrätten i princip fallit bort leder detta till att privata byggherrar bygger mycket mindre. Det gör att det idag knappt finns några kvalificerade beställare alls. Många kommunala bostadsföretag har också svårt att bygga på grund av sin ansträngda finansieringssituation. För att lösa problemen i Stockholm och på andra orter med en kraftig bostadsbrist efterlyser Lundström en fri hyressättning. Det är nödvändigt. Som det är nu växer bara gapet mellan hyresrätter och bostadsrätter, vilket gör det svårt att fylla behovet. Det är viktigt att hyrorna släpps även i det befintliga beståndet, annars blir prisskillnaderna för stora gentemot nyproduktionen. Det skulle skapa en alltför stor svart marknad. Hushållens utgifter för bostad, andel av disponibel inkomst (Källa: SCB)

16 Nils-Eric Sandberg, f.d. ledarskribent i DN Hur ska vi få fart på bostadsbyggandet? Vi har drygt 4 miljoner bostäder i landet. Om vi räknar med att varje hus håller i 75 år måste vi bygga drygt nya bostäder per år för att bevara beståndet (lite mindre i början, eftersom en viss del av beståndet är relativt nytt). Till detta kommer stora eftersatta behov av renovering. Det hävdar Nils-Eric Sandberg, bostadspolitisk debattör och f.d. ledarskribent i Dagens Nyheter. Under åren försvann nästan 80 procent av bostadsbyggandet. Om Boverkets mest optimistiska prognoser slår in närmar vi oss snart 30 procent av 1990 års nivå. Vi har hamnat i en extrem situation. Hur kan vi ta oss ur den? Sverige måste bygga fler bostäder än andra länder. Förklaringen ligger i geografin. Sverige är som helhet extremt glesbefolkat. Sedan slutet av talet har ekonomisk utveckling varit kopplad till migration. Den ekonomiska tillväxten kan inte vara lika snabb i varje del av landet den har alltid koncentrerats till vissa områden. Alltså flyttar människor dit. Och där måste det finnas bostäder, för att ekvationen ska gå ihop. Bostadsbristen blir ett hinder för tillväxten Tillväxt förutsätter migration som förutsätter bostadsbyggande. I Holland och Danmark kan alla cykla till jobbet, oavsett var de arbetar, och därmed bo i samma bostad oavsett hur ofta de byter jobb. I Sverige förutsätter arbetsbyte ofta flyttning, och ny bostad. Därför måste Sverige bygga fler bostäder än de allra flesta andra länder. Vi ser just nu den här mekanismen. Husen står tomma i glesbygdskommuner, och rivs på statens bekostnad. Men inflyttande till en rad stadsregioner trängs i bostadsköerna. Studenter kan inte börja högskolestudier eftersom de inte kan få någonstans att bo. Bostadsbristen blir ett hinder för tillväxten. Vad kan staten göra för att få fart på bostadsbyggandet? I svensk debatt utgår man nästan ifrån att staten måste starta processer. Varför? Givetvis för att staten har gripit in så mycket på alla områden med lagar, skatter och subventioner så att ingenting kommer igång förrän ett statsråd tryckt på startknappen. Kanske ska vi se detta som en del av problemet. Det statliga regelverket har styrt bostadsbyggandet in i detalj under hela efterkrigstiden. Därmed blir byggandet helt beroende av statliga beslut. Hyresregleringen har hållit priset på hyreslägenheter under marknadsnivån, på bristorterna. Det har bromsat byggandet. Staten har delvis kompenserat hyresregleringen genom de generella räntesubventionerna, sedan Under femton år täckte subventionerna 75 procent av kapitalkostnaderna och 65 procent av de totala hyreskostnaderna för en genomsnittlig nyproducerad lägenhet. Subventionerna har nu nästan försvunnit. I absoluta tal 16

17 har de minskat från nästan 40 till strax under 2 miljarder kronor per år. Omvänt har skatten på bostäderna ökat. Behöver vi en ny bostadspolitik för att få upp byggandet? Jag vill ifrågasätta det. Byggandet totalt har länge utgjort ca 10 procent av BNP. Hälften har bestått av bostadsbyggande. Boendet har länge tagit 20 procent av disponibelinkomsten; sedan 1990 har andelen ökat till 30 procent. En så stor sektor av ekonomin påverkas av den allmänna ekonomiska politiken. Kraschen i bostadsbyggandet i början av nittiotalet berodde inte främst på att bostadspolitiken lades om, utan på att realräntorna steg från noll till procent. Detta berodde på den allmänna misstro mot svensk ekonomi som skapats av den långa kombinationen av kostnadskriser och devalveringar. Den logiska utvägen vore att omvandla bostadsrätter till ägarlägenheter Statsmakten har länge fört en allmänt investeringshämmande politik, med höga skatter. Investeringskvoten, dvs den andel av BNP som investeras, har från mitten av sextiotalet till slutet av nittiotalet fallit från 25 till 15 procent. Därmed försvagas basen för långsiktig tillväxt, eftersom tillväxten till stor del är en funktion av investeringarna. Om den ekonomiska politiken bromsar investeringar generellt kan staten inte skydda bostadssektorn, annat än med en återgång till de massiva subventionerna. Ett långsiktigt stabilt bostadsbyggande förutsätter följande: 1. Först en ekonomisk politik som håller räntorna nere även de reala räntorna. 2. Prisregleringen dvs hyresregleringen måste bort. Först på nyproduktionen, sedan successivt på resten av hyressektorn. Hyrorna kommer då att stiga på bristorterna, falla brant i glesbygden. Först då blir det lönsamt att bygga hyreshus och först då kommer hyreshusbyggandet igång. 3. Ägarlägenheter. Från mitten av åttiotalet byggdes många bostadsrätter med liten kontantinsats. När kostnaderna steg och fastighetsvärdena föll i början av nittiotalet valde många att avsäga sig bostadsrätten dvs när värdet av den egna kontantinsatsen var borta flyttade de. Det är tillåtet, enligt bostadsrättslagen 4 kap 11. Därmed steg kostnaderna för de kvarboende. Fler flyttade. En ond spiral ledde till att föreningen gick i konkurs. Alltså finns i bostadsrätten en inbyggd risk för att bostadsrättshavarna i en kris överger föreningen. Bankerna garderar sig nu mot detta genom att kräva höga kontantinsatser. Det är logiskt, från deras synpunkt. Men det sätter upp ett högt hinder för hushåll med litet sparande, särskilt ungdomar. Och därmed bromsar det byggandet. Den logiska utvägen vore att omvandla bostadsrätter till ägarlägenheter. Då ligger lånen i den enskilda lägenheten. Envar svarar för sina lån. Avsägelser och negativa spiraler blir omöjliga. Därmed får ägarlägenheten bättre kreditvärdighet än dagens bostadsrätt, och kontantinsatserna blir lägre. 4. Bostadssparande. Beskattningen har pressat ned det privata sparandet i Sverige till en internationellt extrem låg nivå. Men köp av ägda bostäder förutsätter en kontantinsats, som förutsätter sparande. Om människor ska kunna skaffa egen bostad måste de få förslagsvis privata investeringsfonder, dvs avsätta en viss del av ett basbelopp skattefritt, per person eller hushåll. Pengarna får användas till köp av egen bostad. Om ett sådant system införts 1971, när marginalskatterna höjdes, hade många fler haft råd att köpa en egen bostad. Den allmänna bostadsstandarden hade varit högre. 5. Boendet dubbelbeskattas nu som både kapital och konsumtion. Det höjer priset. Bostadsministern sliter förtvivlat med att vända på den ekonomiska grundteorin och få höjt pris att leda till ökad efterfrågan. Det måste finnas någon enklare metod. Vi måste få ned den totala skatten på boendet, och få en bas för fastighetsskatten som gör skatteuttaget stabilt och förutsebart. En investering i egen bostad måste bli en investering i trygghet, inte som nu ett högriskprojekt. Annars blir det inte många fler bostäder. 17

18 18

19 19

20 Sveriges Byggindustrier ska bidra till en stabilt hög och ekologiskt hållbar tillväxt genom sunda marknadsvillkor och tidsenliga medarbetarrelationer inom hela byggsektorn Sveriges Byggindustrier Norrlandsgatan 15 Box Stockholm Tfn

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE 1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Det började med barnrikehusen

Det började med barnrikehusen Det började med barnrikehusen Nedanför Vita Bergen på Södermalm ligger kvarteret Kristallen, omringat av Bondegatan, Borgmästargatan, Klippgatan och Skånegatan. På 1930-talet var alla husen i kvarteret

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE

ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE I Sverige bor nära 10 miljoner människor. Befolkningen ökar, och störst är ökningen i storstadsregionerna. Idag lever och verkar närmare 25 % av Sveriges

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas?

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? 1 (7) Handläggare Datum Jens Lundberg och Georg Hardt 2013-10-14 Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? Hyresrättens plats i en expanderande kommun Bristen på bostäder hotar både tillväxt och utveckling

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Svår bostadssituation för unga Bostadssituationen för unga människor är tuff i hela landet. I år bedömer 119 kommuner att de har brist på bostäder 1.

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse

Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse BOSTADSPOLITISKT PROGRAM UMEÅ 2017 Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Hyresgästföreningen

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna Vänsterpartiet Storstockholm Januari, 2013 Bryt segregationen - bygg fler hyrerätter Sammanfattning Vi har beställt statistik från SCB som visar

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Klicka här för aändra format

Klicka här för aändra format Klicka här för aändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Hur påverkas bygg- och bostadspolitiken av valresultatet och regeringsbildningen? Vilka reformer kan vi förvänta

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

studentbostadsmarknad

studentbostadsmarknad Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad - ett bostadsfilosofiskt åtgärdsprogram från Utmaningar Planering Förvaltning Nybyggnation Sverige är unikt. När det gäller utbildning Sverige är unikt

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet?

Planering för en bra boendemiljö för äldre. Men, går det att planera bostadsbyggandet? Planering för en bra boendemiljö för äldre Men, går det att planera bostadsbyggandet? Förr Kommunalt planmonopol Kommunala markförvärvslån Kommunal bostadsförmedling Bostadslån genom kommunens förmedlingsorgan

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Så här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar

Så här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar Så här vill vi göra det lättare för dig som är utlandssvensk! Centerpartiets politik för utlandssvenskar Mindre byråkrati och färre krångliga regler även för dig som är utlandssvensk. Du som är utlandssvensk

Läs mer

Bostadsutskottets motion

Bostadsutskottets motion Matilda Bolin Bostadsutskottet Ungdomsparlamentet Bostadsutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att utöka utbudet av lägenheter som unga har råd med (18-26 år): Situationsbeskrivning I

Läs mer

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

Produktdagar. 17 november 2011, Borås Produktdagar 17 november 2011, Borås Välkommen till 2011 års produktdagar i Borås PAGE 2 Produktdagar 2011-11-17 Finns det en framtid för småhusbranschen? Ja! Det råder bostadsbrist i Sverige PAGE 3 Produktdagar

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2017 Storsjöbygden Hyresgästföreningen en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser med över en halv miljon medlemmar. I över 100 år har vi arbetat

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Vad betyder regeringsöverenskommelsen från bostadssynpunkt? Överenskommelsen. En diskussion av överenskommelsen och en redovisning av vad som saknas.

Vad betyder regeringsöverenskommelsen från bostadssynpunkt? Överenskommelsen. En diskussion av överenskommelsen och en redovisning av vad som saknas. 13 januari 2019 1(5). Vad betyder regeringsöverenskommelsen från bostadssynpunkt? En diskussion av överenskommelsen och en redovisning av vad som saknas. Överenskommelsen 4. En omfattande skattereform

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla Nytt bostadspolitiskt program 30 december 2013 1(7). Nytt bostadspolitiskt program Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla tillräckligt med bostäder högre boendekvalité attraktiv

Läs mer