Nyckeltalsjämförelser 2016

Transkript

1 Nyckeltalsjämförelser 2016 Falu Kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga

2 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen... 2 Framtida tankar kring rapporten... 5 Projektgruppens analys av nyckeltalen... 5 Ekonomisk hållbarhet... 7 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Övergripande nyckeltal Personalnyckeltal Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet Förskola Grundskola Gymnasieskolan Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd Äldreomsorg, Hemtjänst Äldreomsorg, Särskilt boende Trafik och Mark Kultur och Fritid Energi, vatten och återvinning Appendix Nyckeltal i rapporten Projektgrupp Agneta Frisk, Miljö-och samhällsförvaltningen Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Linnea Bergström, Ekonomikontoret Malin Adolphson, Ekonomikontoret Margareta Gustafsson, Barn- & utbildningsförvaltningen Ove Stenberg, Socialförvaltningen Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid 1

3 Inledning Bakgrund och syfte Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi 2. Verksamhet i översikt 3. Hållbar utveckling 4. Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (Riket) Kommunerna i Dalarna Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet med liknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, d.v.s. åldersstrukturen, geografiska faktorer, d.v.s. om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2

4 Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg Liknande kommuner grundskola Liknande kommuner gymnasieskola Liknande kommuner IFO Liknande kommuner LSS Liknande kommuner äldreomsorg 3 Kommun Borlänge Norrtälje Nyköping Skellefteå Strängnäs Uddevalla Örnsköldsvik Borlänge Karlskrona Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Hässleholm Landskrona Nyköping Skellefteå Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Hässleholm Mölndal Norrtälje Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Haninge Järfälla Kristianstad Motala Sigtuna Sundbyberg Upplands Väsby Gotland Karlskrona Mölndal Norrtälje Skövde Trollhättan Örnsköldsvik Kalmar Karlskrona Trelleborg Trollhättan Uddevalla varberg Östersund

5 Rapporten uppdateras två gånger per år De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år, februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdaterats sedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svåra att förstå. I dessa fall kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada. För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött, de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan. 83 av av av 290 Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Utvecklingsnyckeltal Vad är det? I vissa nyckeltal står det i beskrivningstexten att Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla kommuner eller landsting. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. 4

6 Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade än genomsnittet i riket. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av år som jobbar. I Falun är andelen som är 64 år och äldre färre än liknande kommuner. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 200 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en standardkostnad 3 för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har en kostnadsnivå som motsvaras av kommunens strukturella förutsättningar. Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -5,3 procent vilket motsvarar c:a 26 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att 5

7 eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har haft kostnader som ligger över standardkostnaden med 9,1 procent vilket motsvarar c:a 19 mnkr. låg kostnadsnivån för gymnasieskolan på 12,3 procent över standardkostnaden, så utvecklingen går åt rätt håll. Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 16,4 procent över standardkostnaden vilket motsvarar c:a 43 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har många bistånd som varar 12 månader och längre men ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Vi kan lära av andra kommuner bl. a. Trelleborg som har en annan syn och hantering av ekonomiskt bistånd. Äldreomsorgen har kostnader som ligger 8,4 procent över standardkostnaden vilket motsvarar c:a 53 mnkr. Den senaste KKIK-undersökningen (Kommunens Kvalitet i Korthet) visar att väntetiden till särskilt boende i Falun har minskat och är nu 44 dagar vilket är under medelvärdet för 57 dagar. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga brukarenkätunder-sökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som bör lyftas är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod. När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 81 procent över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 64 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad innebär detta? Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 29 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som sticker ut mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 28. Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 6

8 Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N00941 andra kommuner: 83 av av av 290 Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 7

9 2. Demografisk försörjningskvot, kommun Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år ska försörja ytterligare 0.78 person (0-19, >65år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel i åldersgruppen år, (se nyckeltal 23 sid 29). Förutsatt att alla faktorer är jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc. har en arbetande falubo en lägre försörjningskvot. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 8

10 3. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) U Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N av av av 290 Falun är bäst i klassen när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 9

11 4. Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning viket ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Publicering i Kolada under Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 10

12 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har under tecknat nya avtal med Migrationsverket. Antalet flyktingar totalt har utökats från 120 till 152, och antalet platser för ensamkommande barn (vanligen i åldrarna år) ska enligt avtal uppgå till 40, varav 27 asylsökande. Ett nytt boende för ensamkommande barn öppnade, ytterligare ett tredje boende öppnas i september 2015, båda med 8 platser vardera. Under omfattade antalet flyktingar 76 vuxna och 94 barn, varav 6 ensamkommande som fick uppehållstillstånd och därmed kunde stanna. Därutöver finns ett tiotal unga, vilka andra kommuners socialtjänster placerat i familjehem i Falun. I statistiken för utrikes födda finns också personer, som kommunens flyktingmottagande inte har kontakt med. Det handlar om arbetskraftsinvandrare, kärleksinvandrare, d.v.s. utrikes födda partners till falubor. Eftersom Falun har högskola omfattar statistiken sannolikt även utländska studenter, som studerar på Högskolan i längre eller kortare perioder. Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel: , epost: laila.edholm@falun.se 11

13 6. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Kolada: N av av av 290 Diagrammet visar att andelen utrikes födda barn ökar i samma takt som liknande kommuner, möjligen något fler under. Under översteg antalet flyktingbarn antalet vuxna flyktingar, dvs. 94 barn upp till 18 år av totalt 170 flyktingar. I detta antal ingår även ensamkommande flyktingbarn. Barn som inte har svenska som modersmål går först till Centrum för flerspråkighet om de är mellan 6 och 15 år, dvs. i grundskoleålder, där de stannar sex månader innan de slussas ut till olika skolor. Barn från 16 år och uppåt går till IM-programmet på Lugnetgymnasiet. Antalet platser för ensamkommande barn, vilka vanligen är mellan 12 och 17 år när de anländer, kommer successivt att utökas till 40 enligt avtal med Migrationsverket. Fr.o.m. september 2015 finns totalt 29 platser fördelat på tre boenden. Barn som är yngre än 15 år placeras vanligen i familjehem. En utvärdering gjord över ensamkommande flyktingbarn, som Falun tagit emot under åren 2007 t o m och som lämnat det gemensamma boendet, visar att vi tog emot 86 flyktingbarn under perioden. 17 av dessa lämnade Falun tidigt efter ankomsten och flyttade till andra orter i Sverige av olika skäl eller utvisades. Av dem som kommit sedan 2004 finns nu 30 kvar i Falun, samtliga i arbete eller på gymnasieprogram. Andra gör som svenskfödda ungdomar, d.v.s. flyttar till större städer för vidare studier eller för att de får jobb. Falun är tillsammans med Tyresö och Vansbro de enda kommuner i Sverige, som har boenden för ensamkommande med både flickor och pojkar. Arbetssättet främjar jämställdhetstänket i den här gruppen. Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel: , epost: laila.edholm@falun.se 12

14 7. Skattesats, totalt kommun (%) Skattesats, totalt. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. Kommunalskatt: 22,31 % Landstingsskatt: 11,16 % Begravningsavgift: 0,29 % En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet där skattesatsen är en parameter. Landstinget höjde landstingsskatten mellan - med 50 öre. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 13

15 8. Företagsklimat/Serviceundersökning (Nöjd kund-index) - Totalt, NKI Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U av av 290 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Mätningarna 2011 och uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. På grund av tekniska problem i Kolada kunde data ej visas i diagrammet. års värde för Nöjd-Kund-Index (NKI) hamnade på 67. Vilket även är medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. De verksamhetsområden som mäts är miljö- och hälsoskydd, serveringstillstånd, brandtillsyn samt bygglov och markupplåtelse. Publicering i Kolada under februari. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 14

16 Ekologisk hållbarhet 9. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U av av av 290 Nyckeltalet för andelen miljöbilar fortsätter sjunka. I toppnoteringe 2011 ingår endast kommunorganisationen och den speglar ett kraftigt genomslag för resepolicyn. Från ingår Kopparstadens bilar och från även Falu Energi & Vattens. Kopparstaden har endast några fåtal miljöbilar. Falu Energi och Vatten har fokuserat på ett antal elbilar. I övrigt så är deras bilar i huvudsak miljöbilar enligt 2007 års definition vilket innebär att de inte bidrar till att höja nyckeltalet. Bolagens bilar är också i första hand servicefordon för vilka det finns ett mer begränsat utbud av funktionella miljöfordon. Kopparstadens miljöbilsandel är år procent och FEV 24 procent. Kommunorganisationens miljöbilsandel har också sjunkit till 40 procent. Många bilar har införskaffats under året som inte uppfyller gällande rekommendationer och det finns anledning att se över styrningen av bilvalen. Detta för att få ett större genomslag för resepolicyns rekommendationer och öka både andelen miljöbilar och antalet elbilar inom hela kommunkoncernen. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 15

17 10. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U av av av 270 Diagrammets fina värden för beror tyvärr på en felrapportering. Den verkliga andelen kvar på 80 procent. Den förnybara energi som används är främst den biobränslebaserade fjärrvärmen som värmer de flesta av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunen lokaler. Kopparstaden förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Solceller på en del av kommunens byggnader bidrar också. Den återstående andelen ej förnybar energi är den el som används av kommunorganisationen. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter där det sker en succesiv konvertering. Den påverkar dock inte andelen med mer än någon tiondels procent. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte i nyckeltalet. Till den verksamheten används deras egen förnybara el. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 16

18 11. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv. U Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N av av av 290 hade utsläppen minskat till 67 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Faluns har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och uppvärmning och arbetsmaskiner för 11 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 17

19 Social hållbarhet 12. Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, antal dagar Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N av av av 290 Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år Man kan se samma trend i riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan riket och Falun år var 0,9 dagar. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Totalt var det 9,6 sjukpenningdagar per person och kvinnorna i Falun hade i snitt 13,3 sjukpenningdagar medan männens var 6,1 dagar. Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är en ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta. Publicering i Kolada under mars. Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 18

20 13. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv. Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Källa: BRÅ. Kolada N av av av 290 För Faluns del har en minskning av antalet anmälda våldsbrott skett under några år. I riket i övrigt minskar några olika typer av våldsbrott t ex det dödliga våldet. För nästan alla typer av brott finns det ett s.k. mörkertal, d.v.s. brott som begåtts men som inte anmälts. För att få en tydligare bild av om brottsstatistiken stämmer behöver man därför också söka annan information än just anmälda brott. Varje år gör t ex BRÅ en nationell trygghetsundersökning. Där får man svar på också vad befolkningen svarat om brott som inte anmälts. I BRÅ:s Rapport 2015:5, Nationella trygghetsundersökningen 2006 framgår att Dalarna är ett av de län i landet där befolkningen över tid tycks vara mindre utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) än riket som helhet. I Falun bedrivs ett brottsförebyggande arbete av många olika aktörer t ex kommunala förvaltningar, privata aktörer, frivilligorganisationer, föreningar, samfund och polisen både separat och i samverkan. Samverkan mellan olika aktörer t ex skolan, socialtjänsten och polisen har under de senaste åren utökats och förbättrats i många avseenden. För att Faluns positiva utveckling skall fortsätta behövs fortsatta gemensamma och separata insatser på det brottsförebyggande området. Viktiga faktorer för att fortsätta den fina utvecklingen på lång och kort sikt i Falun är t ex förbättrade skolresultat, ökad trygghet i hemmen genom t ex minskat missbruk och våld samt ökad trygghet i offentlig miljö. Publicering i Kolada under mars. Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: Ulrika.Gustafsson-Lindberg@falun.se 19

21 14. Invånare 0-19 i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N av av av 290 Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år var 10,7 procent (, 11 procent). Det har varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket, länet och liknande kommuner. Antalet barn i biståndshushåll har ökat från 862 st 2011 till 1071 st. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Publicering i Kolada under februari. Åsa Johansson, tel: e-post asa.johansson@falun.se Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 20

22 15. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet. Källa: SKL Kolada U av av 290 Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort. Ett bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ som intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket gynnar partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta, eftersom deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också skolorna varit mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket bidragit till att andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock lägre bland övriga grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in i de politiska rättigheterna och vad partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid. Statistik för Falun saknas. Publicering i Kolada under september. Pernilla Nylander, tel e-post pernilla.nylander@falun.se 21

23 16. Elever i åk.9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Faluns resultat forsätter att sjunka, även om försämringstakten minskat något i jämförelse med hur det såg ut mellan och. Faluns resultat ligger fortfarande högt i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna. En viss resultatförbättring vad gäller Faluns grundskolor visar sig i de lägre årskurserna. Förväntningen är att det tydliga systematiska förbättringsarbetet på olika nivåer i verksamheten på lång sikt ska ge effekt. Grundskolan behöver hålla kvar gemensamt fokus på de utvecklingsområden som påbörjats, och se hur dessa på olika sätt kan samspela i skolformen och på skolenheterna. Publicering i Kolada under september. Mätning i samband med skolavslutning. Maria Sundström, tel e-post maria.sundstrom@falun.se 22

24 17. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) U Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara: Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildingar som inte möter branschernas behov? Publicering i Kolada under maj. Jonatan Block, tel: e-post: jonatan.block@falun.se 23

25 18. Återstående medellivslängde vid födseln (kvinnor) kommun, år Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N av av av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84,2 år (män 80,9 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 24

26 19. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige kommun. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,9 år (kvinnor 84,2 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 25

27 20. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U av av av 113 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta använda för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det sär större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år. Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 26

28 21. Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U av av av 173 Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till år har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste mätningen år har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Publicering i Kolada under maj. Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 27

29 Övergripande nyckeltal 22. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N av av av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun de senaste sex åren på 0,6-0,7 procent årligen mattades av förra året och var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen minskade jämfört med tidigare år från c:a personer till personer samtidigt som utflyttningen var personer. Positivt var födelseöverskottet på 126 personer vilket var 82 st. fler än. Publicering i Kolada under februari. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 28

30 23. Åldersstruktur, Invånare Liknande kommuner Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, Falun övergripande medel ovägt medel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år ,2% ,8% ,5% ,4% 7-15 år ,9% ,8% ,6% ,9% år ,6% ,4% 827 4,4% ,4% år ,8% ,5% ,2% ,9% år ,5% ,7% ,6% ,8% år ,9% ,1% ,4% ,1% år ,8% ,8% ,9% ,4% ,4% ,8% ,2% ,1% Totalt % % % % Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N Källa: SCB Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Publicering i Kolada under februari. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 29

31 24. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) U Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel år 17,3 16,6 21,9 21,1 19,1 18,3 20,7 19, år 57,9 58,2 64,0 64,3 64,1 64,3 62,3 62, år 77,2 78,0 77,0 76,8 77,0 77,3 76,3 76, år 87,8 87,7 86,6 86,5 85,9 86,0 85,5 85, år 85,9 86,2 84,3 84,6 84,0 84,5 82,8 83, år 73,2 73,3 69,2 69,6 69,0 69,7 68,6 69,0 Andel år 79,7 80,0 79,4 79,6 79,1 79,5 78,5 78,5 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N Källa: SCB Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen år är låg i Falun 6,6 % mot 8,0 som är snittet för Dalarnas län och 9,2 % och 9,1 % för Liknande kommuner respektive Alla kommuner. Publicering i Kolada under december. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 30

32 25. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 31

33 26. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Falun har högre långtidsarbetslöshet än snittet för Dalarnas kommuner. Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post: linda.noren@falun.se 32

34 27. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 33

35 28. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade ca 80 procent (50 procent ) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid-vm drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då individ- och familjeomsorg kostade kr/invånare i Falun och kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Publicering i Kolada under juni. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 34

36 29. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) Förskola och skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom gymnasieskolan 9,1 %, individ- och familjeomsorg 16,4% och äldreomsorgen 8,4 %. Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bröts och är nu på väg nedåt 16,4 % mot 17,2 % förhoppningsvis fortsätter den trenden. Grundskolan har lyckats hålla en låg kostnad -5,3 %. För gymnasieskolan har kostnadsavvikelsen ökat mellan men minskade till 9,1 % (12,3 % ). Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, 1,7 %. När det gäller äldreomsorgen så minskade kommunens nettokostnadsavvikelse till 8,4 % (9,2 % ). Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Publicering i Kolada under juni. Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 35