Innehåll. Till lärare och elever 5

Transkript

1 Innehåll Till lärare och elever 5 1 Ensam är stark? 7 Att fundera över innan du lyssnar 8 Uppgifter till uppläsningen ur Ondskan av Jan Guillou 9 Utdrag ur romanen Ondskan 10 Presentation av romanen Ondskan 14 Författarpresentation: Jan Guillou 15 Uppgifter till romanen Ondskan 16 Ordkunskap 1 18 Korsord 19 Ordkunskap 2 20 Faktaläsning: Vem är egentligen normal? 21 Grammatik: substantiv och adjektiv 24 IT-länkar och muntliga uppgifter 26 2 Vi och dom 27 Att fundera över innan du lyssnar 28 Uppgifter till uppläsningen ur Mördare utan ansikte av Henning Mankell 29 Utdrag ur romanen Mördare utan ansikte 30 Presentation av romanen Mördare utan ansikte 35 Författarpresentation: Henning Mankell 36 Uppgifter till romanen Mördare utan ansikte 37 Ordkunskap 1 38 Korsord 39 Ordkunskap 2 40 Faktaläsning: Rinkeby en samlingspunkt i Hammarkullen 42 Grammatik: verb 46 IT-länkar och muntliga uppgifter 48 3 Att växa upp i Fattig-Sverige 49 Att fundera över innan du lyssnar 50 Uppgifter till uppläsningen ur Mor gifter sig av Moa Martinson 51 Utdrag ur romanen Mor gifter sig 52 Presentation av romanen Mor gifter sig 59 Författarpresentation: Moa Martinson 60 Uppgifter till romanen Mor gifter sig 61 Ordkunskap 1 62 Korsord 63 Ordkunskap 2 64 Faktaläsning: Vem minns statarhustrun? 66 Grammatik: pronomen 70 IT-länkar och muntliga uppgifter 72 4 Svindlande höjder 73 Att fundera över innan du lyssnar 74 Uppgifter till uppläsningen ur Göran Kropp av David Lagercrantz 75 Utdrag ur romanen Göran Kropp Presentation av romanen Göran Kropp Författarpresentation: David Lagercrantz 84 Uppgifter till romanen Göran Kropp Ordkunskap 1 86 Korsord 87 Ordkunskap 2 88 Faktaläsning: Därför är några modiga 89 Grammatik: adverb och prepositioner 94 IT-länkar och muntliga uppgifter 96 5 Första kärleken 97 Att fundera över innan du lyssnar 98 Uppgifter till uppläsningen ur En liten kärlekssång av Michelle Magorian 99 Utdrag ur romanen En liten kärlekssång 100 Presentation av romanen En liten kärlekssång 106 Författarpresentation: Michelle Magorian 107 Uppgifter till romanen En liten kärlekssång 108

2 Ordkunskap Korsord 110 Ordkunskap Faktaläsning: Kusinerna som gav flirten två ansikten 113 Grammatik: subjekt och predikat 118 IT-länkar och muntliga uppgifter I galaxernas värld 121 Att fundera över innan du lyssnar 122 Uppgifter till uppläsningen ur Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams 123 Utdrag ur romanen Liftarens guide till galaxen 124 Presentation av romanen Liftarens guide till galaxen 129 Författarpresentation: Douglas Adams 130 Uppgifter till romanen Liftarens guide till galaxen 131 Ordkunskap Korsord 133 Ordkunskap Faktaläsning: Star Trek. Lagbrott främjar teknikintresse 135 Grammatik: objekt 138 IT-länkar och muntliga uppgifter Bland slavar och gladiatorer 141 Att fundera över innan du lyssnar 142 Uppgifter till uppläsningen ur Sabina av Vibeke Olsson 143 Utdrag ur romanen Sabina 144 Presentation av romanen Sabina 151 Författarpresentation: Vibeke Olsson 152 Uppgifter till romanen Sabina 153 Ordkunskap Korsord 155 Ordkunskap Faktaläsning: Kejsarens dom: Skär halsen av honom 158 Grammatik: adverbial 162 IT-länkar och muntliga uppgifter 163 Sakregister 165

3 Till lärare och elever Välkommen till Aktiv svenska som är en allt-i-ett-bok för gymnasiets A-kurs i svenska. Bokens grundidé är att stimulera till romanläsning och ge praktisk träning i skriftlig och muntlig kommunikation genom många enkla och konkreta uppgifter. Aktiv svenska består av sju kapitel som vardera presenterar en roman. Utifrån romanen har varje kapitel fått ett tema som avspeglar sig i en faktatext. Alla kapitel följer ett visst mönster: Avlyssning av romanens inledning, ca 30 min. med frågor Utdrag ur romanen, med uppgifter Romanpresentation Författarpresentation med uppgift Uppgifter till hela romanen Ordkunskap och korsord till kommande faktatext Ordbildning En faktatext och uppgifter Grammatikavsnitt IT-länkar och muntliga uppgifter Eleven kan i samråd med läraren välja vilka av romanerna som han/hon vill läsa i sin helhet. Vissa romaner kanske hela klassen läser gemensamt och vissa läser eleven själv. I varje kapitel finns det uppgifter till hela romanen, både skriftliga och muntliga av varierande svårighetsgrad. Det är tänkt att eleven ska välja uppgifter efter eget intresse och behov. Här kan läraren välja om eleverna ska göra samma uppgifter eller om de ska arbeta individuellt i egen takt. Ambitiösa elever kan hitta utmanande uppgifter och det finns även enklare uppgifter för de elever som behöver det. I varje kapitel finns det en skrivuppgift markerad med fet stil. Den uppgiften övar en viss texttyp som finns beskriven i kom-i-håg-rutan under uppgiften. I lärarmaterialet finns det en allmän instruktion, OH-material samt exempel på den beskrivna texttypen. Om eleverna skriver dessa uppgifter har de övat på de olika texttyper som de bör behärska vid A-kursens slut. Till Aktiv svenska hör ett lärarmaterial som innehåller facit till korsorden, kopierings- och OH-material, ytterligare lästips och grammatikprov samt ett avslutande A-kursprov. Vi hoppas att Aktiv svenska ska vara en utgångspunkt, som väcker intresse till romanläsning och övar grunderna, nämligen att läsa, skriva och tala. Aktiv svenska är enkelt upplagd både för självstudier och för användning i klassrummet. Lycka till! Eva Almqvist Eva Karlsson

4 Rätta ordlistorna så här: 1 Vik sidan med Ordkunskap 2 på mitten åt vänster. 2 Vänd därefter över samma sidhalva en gång till åt vänster så att spalten med ord 1 20 hamnar intill motsvarande spalt i den vänstra kolumnen (1 20). 3 Vänd tillbaka sidhalvan för att få förklaringen till orden

5 KAPITEL 1 Ensam är stark? 1 INNEHÅLL 1 Att fundera över innan du lyssnar 8 2 Uppgifter till uppläsningen ur Ondskan av Jan Guillou 9 3 Utdrag ur romanen Ondskan 10 4 Presentation av romanen Ondskan 14 5 Författarpresentation: Jan Guillou 15 6 Uppgifter till romanen Ondskan 16 7 Ordkunskap 1 (inför faktaläsning) 18 8 Korsord 19 9 Ordkunskap 2 (inför faktaläsning) Faktaläsning: Vem är egentligen normal? Grammatik: substantiv och adjektiv IT-länkar och muntliga uppgifter 26 7

6 1 Att fundera över innan du lyssnar 1 Vilken relation tror du att den äldre pojken på bilden och mannen har? 2 Hur känner sig den äldre pojken? Rädd? Arg? Hämndlysten? 3 Vilka är de övriga personerna på bilden? Hur tror du att de känner inför det som händer? 8

7 2 Uppgifter till uppläsningen Lyssna på uppläsningen av de två första kapitlen i romanen Ondskan. 1 För att träna din studieteknik och öva upp din förmåga att anteckna, skriv ned stödord medan du lyssnar. 2 Gör en kort sammanfattning med hjälp av dessa stödord. Återberätta handlingen muntligt för en kamrat. Diskutera följande: 1 Hur tänker du dig fortsättningen av romanen? Vad kommer att hända med Erik? 2 Hur tycker du att språket är? Använder Jan Guillou svåra ord? Slanguttryck? Gammaldags ord? 3 Vad skulle du ha gjort om du hade varit i Eriks situation? Är det första gången Erik får stryk av sin pappa? 4 Hurdan är Eriks familj? Hur bor de? Vad arbetar pappan med? 5 Hur skulle du beskriva Erik, som person och till utseende? 6 Beskriv hur skolan är som Erik går i. Vad skiljer den från din skola? 7 Hur behandlar lärarna eleverna? 8 Beskriv gänget som Erik är ledare för! 9 Ser du någon likhet mellan Erik och hans pappa? 10 Har prestationer i idrott samma betydelse i dag för rangordningen i klassen som de har i Ondskan? JASÄGARNAS FÖRSAMLING Jasägarnas församling närmar jag mig med tvekan Nejsägarnas förening betraktar jag med respekt. Kanskesägarnas spridda, sällan samlade skara är mig smärtsamt förtrogen. Kan jag skiljas från dem? Endast de liknöjt tysta, dessa som anser frågan skäligen oväsentlig, skall jag aldrig förstå. Ur Den saliga osäkerheten av Anna Greta Wide. 9

8 3 Utdrag ur romanen Ondskan Läs följande utdrag ur romanen Ondskan av Jan Guillou och gör sedan uppgifterna på sidan Erik har kommit till en internatskola, Stjärnsberg, där pennalismen är satt i system av äldre elever. Erik delar rum med Pierre, en kille som är duktig i skolan men usel i idrott. Pierre kan inte slåss som Erik utan drar sig undan. Just då rycktes dörren upp och takbelysningen tändes. Där stod viceprefekten. Razzia! Alla ut i dagrummet! vrålade han. De tumlade ut i dagrummet tillsammans med alla de andra realskoleeleverna som bodde i korridoren. Så gick rådet från rum till rum. De slet ut byrålådor och tömde innehållet över golvet, vände upp och ner på sängarna. Letade genom garderober och andra tänkbara gömställen. Längre neråt korridoren hade de tydligen hittat piptobak hos en, en cigarettrullningsmaskin hos en annan och tobaksflagor hos en tredje. De skyldiga fördes åt sidan för att bokföras. I Pierres och Eriks rum hittades ingenting. Men alla kläderna låg i en hög mitt på golvet och över klädhögen slängdes sen alla böckerna från bokhyllorna. Överst i högen tömdes deras skrivbordslådor och sist tog en rådsmedlem tandkrämstuberna och klämde ut tandkrämen som tårtsprits kors och tvärs över böcker och sängkläder. Sen kommenderades alla in för att städa sina rum och razzian drog vidare. Varför gjorde de så där med tandkrämen? undrade Erik när de kommit in på rummet och börjat städningen. För att jävlas förstås. Dom jävlas olika i olika rum beroende på hur käftig den är som bor där. Så vi kan nog räkna med en och annan razzia till här hos oss. De torkade sina böcker rena från tandkräm sågott det gick, städade nödtorftigt bokhyllorna och garderoben och gick och la sig. Efter en stund rycktes dörren upp igen. Den här gången var det inspektion av städningen. De fick naturligtvis underkänt på sin städning och kommenderades upp på nytt. Och på nytt hamnade allting i en hög mitt på golvet. Så fortsatte det i några omgångar. Till slut drog razzian vidare. Det hördes avlägsna skrik från elevhemmet intill. Du ser vad som händer, Erik. Rådisarna* kan göra så här med vårt rum varje kväll om dom har lust. Rådisarna behöver ju inte vara *rådisar = äldre elever som är med i Rådet 10

9 E N S A M Ä R STARK? rädda för dej eftersom du inte kan göra dom något för då får du rellen*. Det finns inget sätt att försvara sig mot rådisar utom möjligen i rutan och som du redan förstått så kommer ingen rådis att släpa ut dej till rutan, så dumma är dom inte. Men hur tror du det ska gå att försvara sig mot våld utan att du får använda våld? Du måste ju följa reglerna och det är deras regler. Deras regler gäller härifrån och till Gnesta, så långt sträcker sig skolans lag och mot den lagen kan du inte göra någonting bara för att du kan hota med att misshandla dom på det där bestialistiska viset, bestialiska menar jag, det betyder djuriskt. Ändå kan du aldrig ställa upp med mera våld än hela Rådet eftersom det är dom som har makten och lagen på sin sida och det hjälper ingenting att säga att det är en taskig lag. Vi i realskolan kan ju inte ändra på den. Förresten måste jag börja gömma mina cigaretter på ett bättre ställe nu. Ja jag röker inte så mycket, det är mest för att det är förbjudet att röka som jag röker. I protest skulle man kunna säga. I alla fall så har jag cigaretterna fasttejpade under skrivbordet, men fortsätter dom med såna här razzior så hittar dom paketet ganska snart. Jag får göra som dom som har åkt på tredje och fjärde resan tjuvrökning, ha cigaretterna i en plastpåse i skogen tillsammans med tändstickor och Vademecum. Jo Vademecum använder man efteråt, så att det inte ska lukta rök om en när man kommer från skogen. Fast man måste ju hitta på ett bättre sätt att göra motstånd än våld. Det måste finnas ett intellektuellt sätt att göra det istället för att misshandla andra människor, har du aldrig tänkt på det? Men Pierre, du tycks tro att jag är nån sorts sadist. Du får inte tro det, jag tycker inte alls att det är särskilt lustigt att slå andra killar så att dom får märken kvar i ansiktet för resten av sitt liv. När jag kom hit till det här plugget var jag dum nog att tro att jag skulle ha slagits för sista gången i mitt liv, nej kanske inte för sista gången men i alla fall. Ja och så blev det som det blev. Men vad skulle jag ha gjort? Vad skulle jag ha gjort i den där rutan, skulle jag ha gått in för att låtsas förlora efter lagom mycket stryk och sen krupit ut under mängdens hån och garv och sen bara väntat på nästa gång några idioter i tredje ring ville ha dit mej? Och vad skulle jag ha gjort nästa gång? Förstår du inte att jag åtminstone slipper peppisar* och slipper rutan och slipper stryk från fjärderingare från och med nu? Du säger att då är i alla fall rådisarna kvar och det har du kanske rätt i. Men om man får välja mellan rådisarna och bordscheferna och fjärderingarna å ena sidan och bara rådisarna å andra sidan så är det väl bättre med bara rådisarna? Sen är det en annan sak som du kanske inte riktigt förstår *få rellen = bli relegerad, dvs. förvisad från skolan p.g.a. disciplinbrott *peppisar = bestraffningar, ett slag med knivskaft mot hjässan 11

10 eftersom du vet så lite om våld. Inte heller för rådisarna kan det bli så lätt även om dom får. Det dom såg i rutan sitter i huvet på dom. Det är som om du tänker dej att du ska piska en bunden hund. Det kan du förstås göra så länge hunden är bunden, men vad händer om den sliter sig? Förstår du hur jag menar, våldet sitter i huvet på folk och inte så mycket i knytnävarna som du tror. Och om du vill veta vad jag tror så tror jag inte att jag kommer att slå någon enda kille mer så länge jag går kvar här. Vad jag försöker förklara är alltså att man kan använda våld för att slippa våld. Det kanske till och med är enda sättet ibland. Allt det där låter rätt Erik fast ändå tror jag inte riktigt på det. Du försöker ställa dig själv utanför hela systemet på Stjärnsberg, du tror att det går att upphäva alla lagar som gäller peppisar och tjänst åt fjärderingarna. Men det kan ju bara leda till att rådisarna kommer att göra allt vad dom kan för att få in dej i fållan igen. För tänk om det hela skulle sprida sig i realskolan, tänk om fler än du plötsligt skulle börja vägra göra ärenden åt fjärderingarna och vägra ta emot peppisar. Dom skulle få överfullt med arrestanter och straffarbetare på helgerna så att arresterna inte räckte till och så att alla rådisarna fick stanna här över helgerna för att hålla igång straffarbetarna och det skulle dom nog inte tycka var så kul. Och blev det tillräckligt många som hade så många lördagsöndagar i svarta boken att dom inte längre hade något pris att betala för att käfta eller vägra så skulle hela systemet paja. Det är som när Indien blev fritt. Gandhi du vet. Jasså du har inte läst det där om Gandhi men då ska du låna en bok av mej så förstår du vad jag menar. Alltså om flera protesterar på en gång så kan det funka, men en ensam prins Valiant kan bara dra på sig själv en massa stryk från rådisar som kanske inte leder nån vart alls, varken för dej eller för rådisarna. Du kunde ju tala med dom i Facket, det är våra förtroendevalda i realskolan. Fast riktigt valda kanske dom inte är, egentligen är dom bara utnämnda av Rådet. I alla fall ska Facket ta vara på realskolans intressen gentemot Rådet. Det hela började för några år sen när några i realskolan gick och la anonyma klagobrev i ett litet fack på mösshyllan intill klassrum sex där rådet sammanträder. Sen blev det system och nu är det fem sex killar i realskolan som ska framföra våra klagomål över orättvisa domar och sånt. Kunde man få Facket att ställa upp på att få slut på exempelvis peppisarna så skulle det kanske gå. Du förstår vad jag menar va? Man måste använda andra metoder än våld om man ska slåss mot djävulskapet och man måste vara många lilleputtar på en gång om det ska gå. United we stand divided we fall, som det står i Amerikas vapen. 12

11 Allt det där du säger, Pierre, låter rätt på det där konstiga sättet som när man svarar på frågor i historia och samhällskunskap till exempel och man vet att det man svarar är det svar som räknas som rätt fastän det ändå är något fel med det. På nåt sätt kan det också påminna om en tränare i fotboll som håller på med långa teorigenomgångar om placeringar hit och passningar dit och det låter rätt fastän man vet att det egentligen inte går till så utan bara är frågan om att tränga sig fram och skjuta bollen i mål och ha lite tur så att man får tillräckligt många lägen för att skjuta. Äh, det är säkert en dålig jämförelse eftersom du inte spelar fotboll. Men det du säger är bara teori, Pierre. Det låter snyggt och det låter rätt men för att det där skulle fungera så krävs det ju att dom där människorna ställer upp och då krävs det att dom inte är fega till exempel. Eller att dom inte tror att dom har mer att vinna på att låta bli och där tror jag det spricker. I det gäng jag var med i trodde jag att alla var kompisar och att alla ställde upp för alla just därför att vi var kompisar. Men när det verkligen gällde så svek alla och skyllde på alla och försökte bara klara sig själva. Det krävs mod för att slåss, Pierre, och då menar jag inte bara sånt som att våga gå in i rutan utan det har att göra med att man måste vara bergis på att man har rätt också. Äh det här blir så konstigt så att jag inte vet om jag kan förklara vad jag menar. Men i alla fall så är dom flesta killar ganska fega i ett läge när dom ska välja mellan att bara hålla med den som är starkast, hålla god min och slippa stryk, fjäska och säga att man är kompisar. Uppgifter till romanutdraget 1 Hur skulle du reagera om de äldre eleverna kom in i ditt rum och behandlade dig så här? 2 På vilka sätt skulle man kunna få slut på pennalismen på Stjärnsberg utan att ta till våld? 3 Rökförbud råder på alla skolor i Sverige. Är det många elever som, liksom Pierre, röker bara för att det är förbjudet? 4 Vad menar Erik när han säger att våldet sitter i huvudet på folk och inte i knytnävarna? 5 Pierre tror inte att man ensam kan ändra på saker och ting, utan man behöver få fler med sig. Tror du att Erik ensam kan ändra på systemet med pennalism på Stjärnsberg? 13

12 4 Ondskan Ondskan, som kom ut 1981, handlar om Erik som blir slagen hemma och själv slåss i skolan. Han tvingas därför flytta till en internatskola där han heller inte kommer ifrån våldet. Pennalismen är utbredd på skolan och alla förväntas rätta sig efter detta system. Erik är dock van att slåss och han tänker inte tåla den mobbning som han blir utsatt för. I romanen får du följa Erik och hans enda vän Pierre och deras sätt att handskas med ondskan. 14

13 E NSAM ÄR STARK? 5 Författarpresentation Jan Guillou Jan Guillou är författare och journalist. Han är född 1944 och han beskriver sin barn- och ungdom i den självbiografiska romanen Ondskan, som kom ut Jan Guillou hade tänkt utbilda sig till jurist, men han blev istället reporter på tidningen Fib/Aktuellt. Romanen Det stora avslöjandet handlar om just detta. Guillou hamnade i rampljuset när han och Peter Bratt avslöjade IB-affären. De avslöjade en statlig hemlig underrättelsetjänst där man infiltrerat olika vänsterorganisationer och utfört spionage i länder kring Mellanöstern. Guillou satt i fängelse 10 månader för olovlig underrättelseverksamhet. Om denna period säger Guillou att det i fängelset fanns tid för att läsa sådant han inte hunnit med förut. Jan Guillou har skrivit romaner, böcker om jakt, debattböcker och även tv-pjäser, bl.a. Anna Holt. Det är en tv-serie om Anna Holt som är kriminalinspektör i Stockholm. Mest känd är kanske Guillou för de tio böckerna om Carl Hamilton som sålt i väldigt stora upplagor och även filmatiserats med Peter Haber och Stellan Skarsgård i huvudrollen. Hamilton är en svensk James Bond och titlar som I nationens intresse och I hennes majestäts tjänst känner du kanske igen. Hamiltonböckerna har alltid en medalj på omslaget. Det är för att romanerna inte ska se ut som många andra i den genren, med pistoler, knivar och andra klichéer. Guillous förebilder inom litteraturen är bl.a. August Strindberg och Jan Myrdal. Nyligen har han kommit ut med tre böcker om riddaren Arn Magnusson; Vägen till Jerusalem, Tempelriddaren och Riket vid vägens slut. Dessa böcker utspelar sig under medeltiden och har blivit en stor framgång och har hyllats av kritikerna. Böckerna om Hamilton har sålt i ca 5 miljoner exemplar i ett 20-tal länder. Ondskan är också en framgång och den fick Prix France Culture som bästa utländska roman när den kom ut. (Källa: och Uppgift Välj en författare, skådespelare, sångare eller grupp som du tycker är bra eller som du är nyfiken på. Leta information på Internet, bibliotek och i tidningar och gör ett kollage av bilder och text. Sätt upp det på väggen i klassrummet eller i korridoren! Tänk på att göra kollaget intressant även bildmässigt! Använd tidningsurklipp, fotografier och måla och rita gärna själv! 15

14 6 Uppgifter till romanen Ondskan 1 Skriv en recension av Ondskan. Redogör kort för handlingen och skriv utförligare om dina egna tankar och reflektioner kring boken. Är Erik en ond eller en god människa? Utvecklas han under den tidsrymd som romanen skildrar? Hur är vänskapen mellan honom och Pierre? Kan det finnas skolor som fungerar som Stjärnsberg idag? Vad tyckte du om boken? Texttyp: Recension 2 Välj en av huvudpersonerna i Ondskan och gör en beskrivning av honom/henne. Försök att beskriva personen så fylligt som du kan; är det en god eller ond person? Ställer han/hon upp för sina vänner? Är den här personen duktig på något speciellt? Hur reagerar han/hon i olika situationer? Du kan även välja att beskriva utseendet. Tänk då på att använda flera sinnen: lukt, hörsel, syn och känsel. I denna uppgift är det viktigt att ta med detaljer, den som läser din text ska kunna se personen framför sig. 3 Internatskolor är inte så vanliga i Sverige idag. Det finns några kända internatskolor, t.ex. Lundsberg och Sigtuna. I England är det vanligare med s.k. boarding schools. Ta reda på fakta om någon eller några skolor och presentera dem för klassen. Vad är det som skiljer en internatskola från en vanlig skola? En del skolor har hemsidor på Internet där du kan hämta information. Du kan även jämföra det brittiska skolsystemet med det svenska, vilka skillnader finns? Detta kan ni presentera muntligt för klassen. 4 Tänk er att ni i gruppen ska vara med i ett debattprogram i TV. Kvällens program ska handla om mobbning i skolan. Fördela roller inom gruppen; t.ex. programledare, den som varit mobbad, lärare, kurator, föräldrar, två före detta mobbare och rektor. Innan debatten börjar presenterar var och en sin roll. Träna ordentligt innan ni spelar upp rollspelet. Tänk på att det inte är era egna åsikter ni ska framföra utan rollfigurens. Ni får alltså tänka er in i hur exempelvis den mobbade känner sig och vad han/hon skulle säga i ett debattprogram. Använd rollspelskorten i lärarmaterialet. 5 Intervjua lärare, elever, skolsköterska, rektor och kurator om deras erfarenheter av mobbning. Ta reda på handlingsplanen mot mobbning på din skola, diskutera den i gruppen och föreslå förbättringar. Redogör eller spela upp intervjuerna för klassen. Presentera även de reflektioner ni har haft under arbetets gång. 6 Pierre i Ondskan förespråkar en icke-våldslösning av problemen på skolan. Det har funnits flera kända personer som anser att man ska lösa problem på annat sätt än med våld, t.ex. Gandhi och M. L. King. Ta reda på mer fakta om dessa personer eller andra pacifister ni kan komma på och presentera dessa muntligt. Hur är er inställning i denna fråga? Tänk på att inleda era muntliga framträdanden på ett intresse- 16

15 väckande sätt och att avsluta genom att knyta ihop eller sammanfatta det ni pratat om. Var noga med att läsa på i manus så att ni inte behöver läsa innantill vid presentationen. KOM IHÅG! En recension innehåller bl.a. dina åsikter med motivering mycket kort redogörelse för handlingen ev. något om en speciell händelse/person något om budskapet i t.ex. boken, kommentar om språk/filmteknik/uppträdande KOM IHÅG! Att tänka på inför ett muntligt framträdande: bra manus inte läsa innantill publikkontakt inledning och avslutning tydligt tal och språk att ha övat på talet hålla tidsgräns ev. hjälpmedel 17

16 7 Ordkunskap 1 (inför faktaläsning) Välj rätt synonym bland orden längst ned på sidan innan du läser texten på s konventionell 21plågoande 2 översittare 22 anlägga moteld 3 gliring 23 perspektiv 4 införliva 24 självförtroende 5 påhopp 25 omgivning 6 sekretess 26 insikt 7 komplicerad 27 gensvar 8 auktoritet 28 benägenhet 9 konstatera 29 kompetens 10 faktum 30 anpassning 11 manipulera 31pekpinne 12 hävda 32 norm 13 definiera 33 aggressiv 14 hackkyckling 34 tolerans 15 trakassera 35 maktlöshet 16 radie 36 dominera 17 avvikande 37 organisation 18 empati 38 beteende 19 slump 39 utlösa 20 kombination 40 uppmana ange, bestämma angrepp duglighet ej normal en som mobbar erkänt duktig person fiffla, mixtra med framkalla, sätta igång förfölja, plåga förståelse förtryckare förvärvad kunskap ha för vana att göra ha makt över integration känslan att inte kunna göra ngt medkänsla mobbningsoffer moralisk tillsägelse notera, fastslå när man ger igen område ordning, förening personer/miljö runt ngn påstå, försvara reaktion från omgivningen regel, mönster ren tillfällighet sammankoppling självsäkerhet spydig kommentar stridslysten svår synvinkel säga åt ngn att göra ngt ta till sig, uppta tystnadsplikt uppförande, handlande vanlig verklig händelse 18

17 8 Korsord Ö Tystnadsplikt Tillta Medkänsla Gris Rad, följd Dött djur Läckande Utomjording Utrop Tillfällighet På bil Tilldela Jan Nilsson Terrängbil Rak Fordon Blond Ha makt över Sjåpa sig Område, streck från cirkelns mitt Del Fördämning Tvekamp Ursinne, vrede Italiens huvudstad på eng. Indiskt klädesplagg Slagsmål Begrepp I brev Förståelse Anklagelse i rätten Duglighet och så Kant Alfred Teorin Vila, lugn Blir smalare 3,14 Förvärvad kunskap Kan, mäktar, uthärdar Göra ren, putsa, ta bort skräp Mycket billig bil Vad som är normalt Nederbörd Vimsa, vandra utan mål Görs genom näsan Studentfest Flicknamn Sätter på bete Vimsig Beteckning på ångfartyg Guldmynt Per Ek Brås på Dålig Hink Förföljas, plågas 19

18 E N S A M ÄR STARK? 9 Ordkunskap 2 (inför faktaläsning) Skriv synonymer till följande ord och rätta enligt instruktionen på sidan 6. 21en som mobbar 22 när man ger igen 23 synvinkel 24 självsäkerhet 25 personer/miljö runt ngn 26 förvärvad kunskap 27 reaktion från omgivningen 28 ha för vana att göra 29 duglighet 30 integration 31moralisk tillsägelse 32 regel, mönster 33 stridslysten 34 förståelse 35 känsla av att inte kunna göra ngt 36 ha makt över 37 ordning, förening 38 uppförande, handlande 39 framkalla, sätta igång 40 säga åt ngn att göra ngt 1vanlig 2 förtryckare 3 spydig kommentar 4 ta till sig, uppta 5 angrepp 6 tystnadsplikt 7 svår 8 erkänt duktig person 9 notera, fastslå 10 verklig händelse 11 fiffla, mixtra med 12 påstå, försvara 13 ange, bestämma 14 mobbningsoffer 15 förfölja, plåga 16 område 17 ej normal 18 medkänsla 19 ren tillfällighet 20 sammankoppling Ordbildning Vi kan bilda nya ord i svenska språket på flera sätt. Vi kan t.ex. låna ord från andra språk, vi kan skapa nya ord, vi kan sätta samman ord och lägga till ändelser så att ett ord får en annan betydelse. De flesta nybildade orden är sammansättningar, t.ex. klass + rum = klassrum. Det är viktigt att inte särskriva sammansatta ord. Det är skillnad på rått kött och råttkött! Om du är osäker på om du ska särskriva ordet ska du slå upp ordet i en ordbok eller försöka att uttala ordet högt så hör du att t.ex. små pengar låter annorlunda än småpengar. Leta efter sammansatta ord i ordlistan på sidan 18 och skriv ned dem. 20

19 10 Faktaläsning Läs följande artikel och gör sedan uppgifterna som följer. De ord som är markerade med färg är de ord som du övat på i ordkunskapen. Vem är egentligen normal? Barnen har sina egna regler för vilka som passar in i gruppen. Vad betraktar barn som normalt och vad tycker de är avvikande? Hur måste man bete sig och hur ska man se ut för att få tillhöra gruppen? Kan man själv påverka situationen om man blir utstött? Vilken roll spelar skolans organisation för förekomsten av mobbning? Vad kan lärarna göra? I en färsk studie av en mellanstadieklass för Tema barn vid Linköpings Universitet söker Disa Bergnéhr svaret på de här frågorna utifrån ett socialantropologiskt perspektiv. Det handlar om den mänskliga benägenheten att dela upp världen i vi och "dom" och vilka värden man då utgår från. En tjej ska vara smal och gullig, en kille stark och tuff, konstaterar Disa Bergnéhr, själv en aning förvånad över hur konventionella värderingarna är bland elva tolvåriga flickor och pojkar. Samtidigt noterar hon en viktig könsskillnad. Pojkarnas frihetsradie är betydligt större, de kan både bråka och vara aggressiva utan att det definieras som problem eller betraktas som avvikande, säger hon. I en klass med 22 elever är det ändå de nio pojkarna som anger tonen. De bestämmer vem som är ute eller inne, vilka tjejer som är mest poppis och vem som får tillhöra tuffa killgänget. I den klass som Disa Bergnéhr besökte fanns en flicka som var offer för mobbning. Hon var ständigt utsatt för påhopp och gliringar från de tuffa killarnas sida och hade lärt sig att slå tillbaka mot dem. Stötte de på henne på rasterna gav hon igen. Det kan ju verka starkt, men detta killbeteende gjorde henne bara ännu mera avvikande, konstaterar Disa Bergnéhr. Att vara flicka och slagskämpe var en kombination som bröt allt för starkt mot klassens normer. Hade hon varit pojke hade hon inte dömts lika hårt. Över huvud taget, konstaterar Disa Bergnéhr, är pojkarnas utrymme för att manipulera omvärlden med olika typer av beteenden betydligt större än flickornas. Flickor ska vara på ett visst sätt, pojkar kan vara på många sätt. Det tolereras av omgivningen. Den här flickan var ju inte alls särskilt stark i grunden, säger hon. Hon led av dåligt självförtroende och betraktade sig själv som ful och tjock och illa omtyckt. Vad omgivningen tyckte och tänkte hade hon införlivat med sin egen självbild. 21

20 Det är ingen slump vem som blir offer för mobbning, säger Disa Bergnéhr. Det beror också på hur man själv bemöter sina plågoandar: Man blir inte mobbningsoffer för att man har glasögon, den sociala kompetensen avgör fortsättningen. Hackkycklingens gensvar talar om för översittaren om det är lönt att fortsätta, om det går att få ut någonting mer av trakasserierna. En pojke i samma klass var tjejaktig, ställde inte upp på killarnas tuffhetskrav, pluggade och var duktig och lekte med sin lillasyster på fritiden. Han var underlig, tyckte klasskamraterna, men det gick inte att mobba honom. Han tog inte vid sig. I likhet med flera andra mobbningsforskare noterar hon att mobbarna oftare utlöser omgivningens (skräckblandade) beundran än dess avståndstagande. Att trakassera andra kan ingå i en tuff killroll. Det är ett sätt att dominera och visa att här är det jag som bestämmer. För att kunna bryta det mönstret måste omgivningen lägga moteld. Frågan är bara hur. Mobbning har diskuterats i över tjugo år och litteraturen är jättelik, konstaterar Bergnéhr. Men diskussionen står och stampar. Ingenting nytt har sagts i mobbningsdebatten på länge. Själv menar hon att man borde titta närmare på skolan som organisation. Om läraren intar rollen av en avlägsen auktoritet och skolarbetet mest går ut på att hävda sig själv då kan man också räkna med utstötningstendenser i grupppen, menar hon. Men om skolarbetet får karaktären av grupparbete där eleverna lär känna varandra väl ökar förutsättningen för empati och inlevelse. Det sämsta man kan göra är att blunda för mobbningen, eftersom det är i hägnet av tystnad som mobbning uppstår och hålls vid liv. Sekretess och hysch-hysch skyddar ingen, menar Disa Bergnéhr. Samtalet med eleverna ska vara en del av vardagen. Också mindre barn är intresserade av att prata om normer, varför man gillar det eller det, vad som är avvikande och om vad tolerans innebär, säger hon. Det är livsviktigt nu när det finns så många invandrarelever i den svenska skolan. Det ökar kraven på anpassning också från de svenska elevernas sida. Man får inte stöta ut någon för att den är annorlunda. Och samtidigt måste man förstå att man inte själv förlorar på att vara tolerant, att tolerans inte är tecken på maktlöshet. Jag tror inte på att en lärare kan överföra sådana komplicerade insikter med hjälp av pekpinnar, säger Disa Bergnéhr. Om man verkligen ska ta emot vad läraren säger måste man känna att han står en nära och tycker om en. Då är man beredd att lyssna. Prata innan, uppmanar hon. När väl mobbningen är ett faktum kan det vara mycket svårt att bryta mönstret både hos mobbare och mobbningsoffer. (Kerstin Vinterhed, DN ) 22