Åtagande.2. Mål..3. Aktiviteter...4. Förhållningssätt, arbetssätt i förhållande till åtaganden..5. Miljöns utformning Utvärdering...

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtagande.2 Mål..3 Aktiviteter...4 Förhållningssätt, arbetssätt i förhållande till åtaganden..5 Miljöns utformning...10 Utvärdering...11 Motivation och utveckling 12

2 Åtaganden för att uppfylla målet Lust och glädje i lärandet. Vi är noggranna i våra bedömningar för att stödja barnens lärande. Alla arbetslag har god kännedom om samtliga barn som finns i arbetsenheten. Alla vuxna är engagerade i sitt arbete och nyfikna på att söka kunskap om varje barn och hur man genom positiv förstärkning och bra lärandestrategier kan bidra till varje barns glädje och lust till att lära. Vi ger alla barn med särskilda behov extra stöd utifrån de möjligheter som skolans budget medger. 2

3 MÅL Lust och glädje i lärandet Det lilla barnet drivs av sin lust och nyfikenhet att lära sig saker. Vi vill arbeta vidare och utveckla den kraften hos barnen. Vi lär genom hela vårt liv och behåller vi drivkraften och glädjen i att lära nya saker så har vi stora möjligheter att utvecklas. Tillfällena att lära är många och det gäller för skolan att förstå att skolan är en arena bland många när det lärande. Barnen har många erfarenheter och kunskaper när de börjar i skolan. Vi måste ta del av deras erfarenheter och bygga vidare utifrån dem. För att man ska behålla sin lust att lära sig saker är det viktigt att man upplever att man lär sig något meningsfullt, något som känns viktigt. Att man känner att man går framåt, att man klarar något idag som man inte klarade igår. Att undervisningen är varierad, man ska både kunna känna igen sig och uppleva att man utmanas. Att man känner att man får möjlighet att arbeta med allt svårare saker så att utmaningarna blir större med stigande ålder d.v.s. det måste finnas en för barnen klar progression. Varje barn som tappar lusten och glädjen att lära gör en stor förlust. Om det sker måste stora insatser göras för att barnet ska återfå tilltro till den egna förmågan genom att skapa nya utmaningar som på nytt kan väcka lusten att lära. 3

4 Aktiviteter som bidrar till lust och glädje i lärandet: Att barnen får utgå från sina egna kunskaper och därifrån lära sig mer om det som intresserar eller som barnet har behov av att lära sig. Att barnen har gott om utrymme för fri lek, där nya erfarenheter kan testas i leken. Att barnen uppmuntras att ställa frågor och därigenom får nya insikter som leder fram till att sammanhang och mening blir tydliga Att ha spännande inslag i vardagen som utmanar tanken, t.ex. temadagar, temaveckor och friluftsdagar. Att varje vecka bedriva utomhuspedagogiskt arbete för att öka möjligheterna till rörelse och välbefinnande. Att låta barnen uppleva kulturella arrangemang samt på egen hand skapa dem. Att genom it-teknik skapa mervärde i olika ämnen. Att alla barn, föräldrar och personal genom olika initiativ bidrar till skapa lust och glädje i lärandet. Att skolans väggar pryds med arbeten som kan bidra till lärande. Att uppmärksamma talanger på olika sätt. 4

5 Förhållningssätt i förhållande till åtaganden. Vi gör noggranna och korrekta bedömningar för att stödja varje barns lärande Våren innan barnen ska börja på skolan besöker skolans personal barnen på förskolan och kan där se barnet i en för barnet hemtam miljö. Personalen från de båda skolformerna träffas också till gemensamma möten för att underlätta övergången och utbyta erfarenheter. Att försöka förstå hur långt barnen kommit i sin utveckling är en viktig uppgift för dem som arbetar i förskoleklassen och på fritidshemmet. Vi styr personalresurser mot de yngsta barnen för att få en bra start och ge barnen hjälp till en god kunskapsutveckling. Språket har en central betydelse för alla när det gäller att kommunicera och är en viktig förutsättning för att lyckas i skolarbetet. Genom språktest kollar vi barnens språkutveckling i förskoleklassen. Från år ett testar vi barnens läsförmåga och följer sedan kontinuerligt upp den genom skolåren. Vi utför avkodningstest såväl som läsförståelsetest. Kommuntest genomförs i år 2 och 4.Vi har utarbetat mål i lästeknik, läshastighet, läsförståelse och läslust för att underlätta uppföljning. Varje lärare för noggranna anteckningar om barnens kunskapsutveckling. Information samlas i Mjölbys omdömesdatabas. Nationella prov genomförs i år 3 och 5. I samband med utvecklingssamtalet en gång per termin diskuteras barnets utveckling med barn och föräldrar och individuella utvecklingsplaner upprättas. Om barnet är i behov av riktade individuella insatser upprättas åtgärdsprogram. Barnen tränas med stigande ålder att ta ett större ansvar för samtalet. Lärarna utvärderar allt arbetet tillsammans med barnen för att se vilket resultat som uppnåtts. Utvärderingar sker i direkt anslutning till arbetet men också i en mer samlad form en gång per termin. I samband med att barnen byter skola lämnar vi noggranna bedömningar till mottagande skola för att underlätta mottagandet. Vi är särskilt noga med att beskriva hur barnen arbetat och vilka verktyg de är vana att använda. De barn som har behov av särskilda stödinsatser identifieras och aktuella åtgärdsprogram följer barnet, tidigare insatser ska beskrivas. Inför gruppdelningar till högstadiet samarbetar personal på överlämnande och mottagande skola. Det är viktigt att individuella relationer som är stödjande för ett gott lärandeklimat bibehålls. 5

6 Alla arbetslag ska ha god kännedom om samtliga barn som finns i arbetsenheten. Arbetslaget är grundbulten där alla samtal om barn förs. Vi har ett rullande system för hur våra arbetslag organiseras kan arbetslagets kunskap om barnen föras vidare och utvecklas. Arbetslaget för gemensamma minnesanteckningar över sitt arbete. Alla som arbetar i arbetslaget ska noga uppmärksamma utvecklingen hos barnen i arbetsenheten. Genom återkommande iakttagelser och samtal i vardagen upptäcker personalen var barnen finns i sin kunskapsutveckling. Genom frågor, diskussioner och reflektioner i arbetslagen kan sedan rätt insatser göras för att främja vidare utveckling. Arbetslaget kan göra omprioriteringar om så behövs för att hjälpa ett barn som är i behov av särskilt stöd. I det fall där särskilt stöd ges skrivs ett åtgärdsprogram. När arbetslaget behöver stöd i att främja barns utveckling kan de söka stöd från elevvårdande personal i skolområdet såväl som från den kommunala elevstödsenheten. Gemensamma aktiviteter genomförs i arbetslaget för att därigenom ytterligare ha kännedomen om samtliga barn. 6

7 Alla vuxna är engagerade i sitt arbete och nyfikna på att söka kunskap om varje barn och hur man genom positiv förstärkning kan bidra till varje barns glädje och lust att lära. Vår ambition är att vara goda pedagoger genom att: Konstruktivt lösa konflikter. Ha ett överskott av idéer. Respektera alla barn. Ha förmåga att sörja för produktiv arbetsro. Ha positiva förväntningar på barnens lärande. Anstränga oss för att lösa små och stora problem i vardagen. Vara villiga att engagera oss. Ta ansvar för barnens inlärning. Vara väl förberedd, mentalt, praktiskt och teoretiskt. Korrigera begynnande problem utan att avbryta inlärningen. Korrigera elevbeteenden utan att barnet kränks och utan att relationen förstörs. Be om hjälp vid behov. Klara att anpassa undervisningen efter barnens behov och förutsättningar. Ha roligt tillsammans med barnen. Förstå att alla barn har olika sätt att lära och därför variera arbetssätt och arbetsformer. Hålla diskussionen kring läroplaner och kursplaner levande. Synliggöra egna värderingar för att förstå hur det påverkar arbetet. Ta del av ny forskning och nya metoder för att utveckla vårt arbete Vi arbetar med positiv förstärkning på följande sätt: Små framsteg i vardagen uppmärksammas. När vi ser och gläds åt barnens framgångar bidrar vi till stärka deras självbild. De är en självklarhet för oss att ta del av, ställa frågor och kommentera det arbetet som barnen gör. Genom att uppmuntra barnen att visa upp vad de har arbetat med ökar vi möjligheterna till att de får positiv förstärkning från många. Att se något man själv gjort ensam eller tillsammans med andra kan få barnen att känna stolthet. När saker visas får barnen också frågor om sitt arbete vilket bidrar till att barnen uppmuntras till att lära sig mer och att reflektera kring sitt arbete. Genom att få möjlighet att lära mindre barn något samtidigt som man tränar inför redovisningen för den egna gruppen kan få positiva effekter. Genom att vi fotograferar och dokumenterar arbete kan vi också lyfta fram arbeten som görs. Genom att uppmärksamma föräldrar på barnens arbete möjliggörs ytterligare förstärkning. Genom att träna barnen att värdera sitt arbete och att konstruktivt ta emot kritik skapas möjligheter att förbättra det egna arbetet. Genom att skapa ett tillåtande klimat bidrar vi till att också fel kan lyftas fram och bidra till lärande. 7

8 Vi arbetar med att variera arbetssätt och arbetsformer genom att använda oss av både praktiska och teoretiska inslag genom att: Använda oss av olika sinnen vid genomgångar gör vi det lättare för alla barn att tillgodogöra sig information. Använda oss av olika informationskällor, såsom läroböcker, faktaböcker, filmer, Internet mm. Regelbundet gå till biblioteket och delta i boklek och bokprat. Experimentera och på egen hand söka kunskap. Låta gästföreläsare komma till skolan. Låter barnen arbeta såväl individuellt som i olika grupper. Låter barnen arbeta åldershomogent och ibland åldersblandat. Ibland använda oss av flick- och pojkgrupper. Vi är noga med att sprida goda idéer i skolan, så att vi kan lära av varandra. Vi ordnar aktiva temadagar och temaområden. Vi anordnar spännande redovisningar av kunskaper, för andra elever och föräldrar. Vi deltar i en del tävlingar och ordnar också egna tävlingar. Vi tar ansvar för barnens arbete genom att: Noga kontrollera att barnen inhämtat kunskaper. Regelbundet följa upp barnens arbete. Ser till att de barn som behöver extra stöd och hjälp får det i den utsträckning som skolans budget tillåter. Vi är noggranna att alltid informera rektor om de barn som riskerar att inte uppnå målen. Vi anpassar oss till barnens behov genom att: Erbjuda aktiviteter av olika svårighetsgrad. Anpassa texter efter barnens förmåga. Erbjuda alternativa vägar att lära. Lyssna noga på barnens förslag till lösningar. Vi säkerhetsställer att vi arbetar för vårt mål att främja lust och glädje i lärandet genom att Varje individ reflekterar regelbundet kring sin egen roll. Varje arbetslag reflekterar regelbundet kring de åtaganden som vi gjort och de aktiviteter som finns beskrivna. Minst en gång per termin görs en skriftlig reflektion från varje arbetslag. Rektor ansvarar för att göra sammanställningar och återkopplingar till arbetslaget. 8

9 Vi ger alla barn med särskilda behov extra stöd utifrån de möjligheter som skolans budget medger. Individuellt Inom ramen för den ordinarie undervisningen genom att: Stoffet anpassas till barnets förmåga. Barnet får mer vuxenstöd. Arbetet ytterligare struktureras och tydliggörs för barnet. Justeringar görs runt arbetsplatsen. Nivågruppera tillfälliga arbetsgrupper. Utanför ordinarie undervisning genom att: Enskild specialundervisning, individuella åtgärdsprogram upprättas. Specialundervisning i grupp. Barn får hjälp med läxor och andra hemuppgifter på fritids. Söka hjälp och stöd externt. 9

10 Miljöns utformning Miljön kan stimulera till lust och glädje i lärandet. Därför arbetar vi kontinuerligt med att vår skola ska ha en inbjudande och trevlig miljö. I det ingår att hjälpa barnen att hålla god ordning. Vi uppmärksammar att god ordning aldrig hämmar barnens lek och arbete. I lokalerna ska det finnas utrymme för att arbeta med olika aktiviteter. Gott om böcker ska finnas tillgängliga. Saker som kan väcka barnens nyfikenhet ska finnas framme. Barnens arbeten visas upp i skolans lokaler. Vi ser till att det finns gott om saker att lära genom att titta på våra väggar. Spel och andra verktyg kontrolleras så att de är hela och fungerar till lek och lärande. Vi varierar utbudet under året. I våra rum har vi ha olika typer av möbler. Vi har för de minsta barnen valt att ha små bänkar därför att barnen verkar trivas bäst med dem. Genom att nyttja skärmar ska vi kunna skapa tillfälliga avgränsningar och avskildhet. Datorer placeras så de kan nyttjas på bästa sätt och tillgängligheten ska vara stor för alla. Alla barn är i stort behov av rörelse, därför måste vi vara noga så att vi inte övermöblerar lokalerna utan att barnen har gott om svängrum. Särskilt viktigt för barnens lek och rörelse är vårt uterum. Skolgården ska inbjuda till en rad aktiviteter så att barnens motoriska, sociala och kognitiva utveckling stimuleras. På skolgården finns idag möjlighet till att spela fotboll, bandy, basket och smashboll, Där finns cyklar klätterställningar, gungor och sandlådor. Buskar som går att krypa in i och skapa egna små rum. Vi skapar vid behov en grillplats på gården. I skolans närområde finns kyrka och gott om andra historiska platser som utnyttjas för att göra undervisningen mer levande. Det finns också våtmark, skogsmark och ängsmark på gångavstånd från skolan. Motionsslingor och en konstgjord sjö finns också i närområdet. 10

11 Utvärdering Vi utvärderar arbetet i skolan kontinuerligt på olika nivåer. Eleverna är självklart den viktigaste målgruppen för utvärderingar. Det är dock viktigt att personalens lust och glädje i sitt lärande lyfts fram eftersom det förmodligen påverkar barnen. Varje lärare ansvarar för att utvärdera arbetet i den barngrupp som han/hon arbetar i. Varje lärare väljer metoder som passar med hänsyn till barnens ålder och arbetets art. Det kan vara enkäter, utvärderingsdagar, observationer eller intervjuer men också olika former av övningar och lekar för att ta fram synpunkter. Varje barn är delaktig i sin egen utvärdering av det egna arbetet. I samband med utvecklingssamtal diskuterar barnens lust att lära sig olika saker. Arbetslagen följer kontinuerligt upp arbetet och iakttar noga om något barn har svårigheter. Personalen uppmuntrar varandra att lyfta fram problem till diskussion genom att vara lyhörda för synpunkter. All sjukfrånvaro följs upp. När barns frånvaro överstiger tio dagar tas särskild kontakt med föräldrar och skolsköterska. Självklart påverkar barnens hälsa lusten och glädjen i lärandet. Brukarundersökningar genomförs regelbundet. Dessa kan göras av oss själva eller av externa undersökare. Resultatet bedöms alltid av oss själva och avgör vilka förbättringar som ska genomföras. All personal genomför utvärderingsdager varje år. Skriftliga sammanställningar lämnas till rektor. Dessa redovisningar blir en del av skolans kvalitetsredovisning. Rektor genomför observationer och samtal med barnen för att få kunskap om verksamheten. Rektor genomför medarbetarsamtal med all personal, kompetensutvecklingsplaner upprättas. 11

12 Motivation utveckling Att trivas och ha roligt på sin arbetsplats är viktigt för både barn och vuxna. För att de vuxna ska kunna inspirera till glädje är det viktigt att personalen tar väl hand om varandra och bidrar till den egna och kollegans utveckling. Framförallt är det viktigt med gemensamma stunder i vardagen. Genom noggrann planering ser vi till att vi skapar sådana stunder där vi kan utbyta spontana tankar med varandra. Personalen har tillfällen att reflektera på arbetslagsmöten, skolmöten, fritidsmöten, personalmöten medarbetarsamtal och i samverkansgruppen. Att tillsammans få fundera över hur det gick, varför det blev som det blev och vad jag har lärt mig är viktigt för skolutveckling. All personal har tillgång till en friskvårdstimme i veckan och uppmuntras att göra saker tillsammans. Den egna kompetensutvecklingen är viktig. All personal ska ha en kompetensutvecklingsplan för att tillgodose behovet av utveckling. Vi har under de senaste åren genomfört en del gemensamma satsningar för att utveckla utomhuspedagogik, specialpedagogik, informationsteknik och hälsobefrämjande arbete. Nya gemensamma satsningar kommer att göras kring språkundervisning och laborativa inslag i no undervisningen. Samtidigt som gemensamma satsningar görs är det viktigt att alla får tillfällen att utveckla sina egna idéer till gagn för skolans utveckling. Barnen måste också uppmuntras att ta väl hand om varandra. Dessutom erbjuds flera tillfällen till gemensamma positiva minnen i form av kulturinslag, badresor, skolresor, roliga timmar, temadagar, skolfester mm. Föräldragruppen brukar också bidra till att skapa gemensamma aktiviteter. Barnens möjlighet till reflektion finns inom klassen och fritids ram samt i elevråd och i vardagskontakt med lärare. 12