Animation som illustration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Animation som illustration"

Transkript

1 EXAMENSARBETE U Avdelningen för informatik vid Institutionen för Ekonomi och Informatik Animation som illustration 3D-animation som ett verktyg att visualisera belastningsergonomi Johan Billing

2 DEGREE PROJECT Högskolan Trollhättan Uddevalla Institutionen för Ekonomi och Informatik Animation som illustration 3D-animation som ett verktyg att visualisera belastningsergonomi Johan Billing Examinator: Lena Pareto Handledare: Lena Pareto Institutionen för Ekonomi och informatik Institutionen för Ekonomi och informatik

3 DEGREE PROJECT Uddevalla, 2005 U05-065

4 DEGREE PROJECT Animation as illustration 3D-animation as a tool in visualizing ergonomics Johan Billing Abstract The goal of this project is to discuss animations potential in instructions and to find a successful design of an instructional animation about ergonomics. Therefore pedagogy, visual communication and instructional design will be considered. In extent, some ergonomic theory will be covered. Finally, a number of guidelines for design of instructional animations have bin selected. To realize those guidelines, an illustrative example of a ergonomic instruction was created. Animations in instructions must be trustworthy, and uphold a good attitude and relevance to the observer. An instruction should be rich in the sense that it should be detailed enough to be rememberable, but only details that have an instructional function should be included According to the literature, pictures, and especially animations, are powerful in catching and keeping the observers attention, but also to present a meaningful context and motivate the observer. It could also be useful to have visual accents in form of words, arrows and colours to attract structure and observe. As few colours as possible should be used, as long as they doesn't have a clear instructional purpose. It is also impotent that the pictures that are shown fit the goal of the instruction. While animations have a capacity to show things that can't be photographed, as well as easily illustrate changes over large times, it is clear that animations have it's great purpose in instructions. The animations capacity to control colour of a three dimensional object also appear to be very useful. To summarize, animations with there ability to control every piece can be a very successful instructional tool. But still, errors are easily made and a good knowledge in instructional design and visual communication are required to make animations the great tool in instructions. Publisher: University of Trollhättan Uddevalla, Department of Economics and Informatics P.O. Box 795, SE Uddevalla, SWEDEN Phone: Fax: Examiner: Lena Pareto, HTU Advisor: Lena Pareto, HTU Subject: Media informatics Language: Swedish Number: U Date: November 15, 2005 Keywords instructional design, visualizing, 3D-animation, visual communication

5 Animation som illustration 3D-animation som ett verktyg att visualisera belastningsergonomi Johan Billing Sammanfattning Målet med arbetet är att diskutera animationens potential i instruktionssammanhang samt att finna en god visuell design av en instruktionsfilm om belastningsergonomi. Vi kommer därför att behandla pedagogik, visuell kommunikation och instruktionsdesign. Även området ergonomi tas upp. Slutligen ställs en rad designriktlinjer upp och för att praktisera och realisera dessa skapades ett illustrativt exempel. Animationen ska bygga upp en trovärdighet, en god attityd och relevans till sin betraktare. Således ska alla detaljer som inte har en funktion för instruktionen plockas bort. Målet är att försöka skapa minnesbilder hos betraktaren. Använd bildkomposition och klippteknik för att föra betraktaren genom animationen. Teorin har också påpekat att man kan använda bilder, men framförallt animationer, för att fånga och bibehålla uppmärksamheten, men även för att presentera en meningsfull kontext och på så vis motivera betraktaren. Man kan även använda visuella betoningar i form av ord, pilar och färger för att attrahera, strukturera och uppmärksamma. Använd så få färger som möjligt som inte har någon funktion. Se till att de bilder som visas väl stämmer överens med instruktionens målsättning. Vi kan konstatera att animation har en styrka i att visa det som inte kan fotograferas. Då animationen också ger möjligheten att illustrera förändringar över tid och även har potentialen att visualisera i tre dimensioner ser vi goda möjligheter att skapa framgångsrika animationer. Då man i animation har stora möjligheter att även påverka färgen för olika områden kan den illustrativa förmågan bli mycket god. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att animation genom sin möjlighet till kontroll av varje del, kan bli ett framgångsrikt visualiseringsverktyg i instruktioner. Dock krävs goda kunskaper i instruktionsdesign. Utgivare: Högskolan Trollhättan Uddevalla, Institutionen för Ekonomi and Informatik Box 795, Uddevalla Tel: Fax: Lena Pareto, HTU Examinator: Handledare: Lena Pareto, HTU Huvudämne: Medieinformatik Språk: Svenska Nivå: C-nivå Poäng: 10 Rapportnr: U Datum: Nyckelord: instruktionsdesign, visualisering, 3D-animation, visuell kommunikation i

6 Förord Fröet till detta arbete såddes när COOP Distribution beställde undervisningsmaterial om ergonomi. Undervisningsmaterialet skulle produceras av Digital Video Produktion i Umeå AB och levereras som film på en DVD. Under arbetets gång väcktes tankar på att delar av materialet skulle vara framgångsrikt att visualisera med 3D-grafik. Där behövdes min kompetens i form av 3D-grafiker, men även mina kunskaper i visualiserings- och instruktionsdesign. Detta blev grunden och början på mitt arbete om ergonomivisualiseringar. I arbetet hade vi hjälp av Anders Janson som är ergonom på Previa i Umeå. Vi hade även tillgång till en för medieområdet kunnig person vid namn Boh Westerlund. Boh jobbar på Digital Video Produktion i Umeå AB. Jag vill passa på att tacka Anders Janson, ergonom Previa AB, för ditt engagemang i arbetet. Du har hjälpt mig mycket med de ergonomiska aspekterna på visualiseringarna. Jag vill också tacka Boh Westerlund, Digital Video Produktion i Umeå AB, för ditt intresse och ditt sätt att se möjligheterna i arbetet. Du har flera gånger inspirerat mig, särskilt i det praktiska arbetet. Slutligen vill jag framförallt tacka Lena Pareto för mycket givande handledning. Genom att komma med nya tankar och idéer har du i många fall gett mig stor hjälp på vägen. Tack! 1

7 Innehållsförteckning Abstract...iv Sammanfattning...i Förord Inledning Bakgrund Syfte och mål Förutsättningar Avgränsningar Metod Litteraturstudier Omvärldsstudier av andra produktioner Prototypverkstad Teori Ergonomi Pedagogik Visuell instruktion Bild Färg Befintliga visualiseringar av ergonomi och anatomi Designriktlinjer Riktlinjer från pedagogiken Riktlinjer för instruktion Riktlinjer för bilden Riktlinjer för färgen Tillämpning av riktlinjer Scen 1: Introducerar Scen2: Fokuserar Scen 3: Fördjupar Scen 4: Förklarar Diskussion Prototypen Animation som ett lämpligt verktyg för visualisering av ergonomi Animation som ett lämpligt verktyg inom andra områden Rekommendationer till fortsatt arbete...51 Referenser

8 1 Inledning Med hjälp av 3D-animation kan man visa objekt som inte skulle vara praktiskt möjliga att fotografera i verkligheten (Kerlow 2004). Vidare skriver Kerlow att man med film och 3D-animation kan skapa specialeffekter som visar mycket avancerade förlopp och samband. Detta genom att visa saker som inte skulle vara möjliga att visa i verkligheten. Vi ser därför att animation kan vara ett lämpligt verktyg för att visualisera aspekter på belastningsergonomi. Belastningsergonomi, menar Wirhed (1984) och Hedman (1992), handlar om hur kroppen påverkas av olika belastningar så som lyft eller sittställningar. Där är kroppsställningar, muskelstyrka och kroppsrörelser viktiga aspekter för att förklara sambanden. Samtidigt har andra egenskaper så som temperatur, vinklar, avstånd, vätskeflöden, kroppsdelars materiella egenskaper, krafter, belastningar och rörelser betydelse för att förstå belastningsergonomins aspekter. Vi kan inom belastningergonomi se att det handlar om flera samband. Det handlar om relationer mellan stort och litet samt rörelser, krafter och vinklar. I det här arbetet kommer vi vidare att titta på animationens potential som verktyg för att skapa instruktiva visualiseringar. Vi kommer att studera teori kring animationens styrkor, sätt att skapa återkallningskrokar samt vikten av bilders design i instruktionssammanhang. Vi kommer i slutändan sätta upp designprinciper samt beskriva ett illustrativt exempel för att besvara frågan: Hur kan man visualisera människan med 3D-animation för att visa aspekter på belastningsergonomi? Vilka olika vyer bör användas? 1.1 Bakgrund Bakgrunden till arbetet är att vi ser ett behov av en ökad förståelse för risken för arbetsskador. Weiner (2005) skriver att de vanligaste arbetsrelaterade besvären är tung manuell hantering, påfrestande arbetsställningar samt stress och psykiska påfrestningar. Mer än var femte kvinna som är 50 år eller äldre uppger besvär på grund av påfrestande arbetsställningar. 16 % av kvinnorna i samma åldersgrupp uppger att de har problem med axlar, armar och rygg. COOP Distribution är det företag som uppmärksammat behovet av utbildning inom ergonomi. Företaget distribuerar matvarorna till COOPs matvarubutiker. Distribueringen sker från samlingscentraler där matvarorna lastas om. Arbetet på dessa samlingscentraler består till stor del av tunga lyft vilket innebär en ökad risk för 3

9 arbetsskador. Därför har COOP beslutat att utbilda sin personal i hur arbetet kan göras mer hälsosamt. Utbildningen består bland annat av en DVD om ergonomi. Företaget Digital Video Produktion i Umeå AB har fått uppdraget att producera den DVD som är en del i utbildningen för personalen på COOP Distrubution. Den kommer att visa på situationer och arbetsmoment som påverkar människans fysiska hälsa på kort eller lång sikt. I DVD-produktionen finns intentionen att använda 3D-animation för att visa vad som händer i kroppen då personen gör en rörelse. Här väcktes tanken att studera hur animationen bör designas för att visa aspekter på belastningsergonomi. 1.2 Syfte och mål Syftet med arbetet är att finna riktlinjer för design av instruerande animationer samt att försöka ta reda på när animation är ett lämpligt instruktivt verktyg. Vidare är syftet även att finna en framgångsrik visuell design av 3D-animerade instruktionsfilmer för ergonomi. Instruktionsfilmerna ska övertyga allmänheten om vikten av att göra kroppsrörelser rätt. Förhoppningen är att det i förlängningen leder till färre förslitningsskador, fysiska samt psykiska skador hos allmänheten. Målet med arbetet är att sätta upp en rad riktlinjer för design av animationer i instruktioner. Detta för att hjälpa instruktionsdesignern vid skapandet av animationer. Målet är också att skapa en prototyp för att vidare visa hur designriktlinjerna kan tillämpas. 2 Förutsättningar Arbetet var begränsade till tio veckor heltid för en person. Dessa kunde vi fördela från mars till augusti, På prototypen ställer Digital Video Produktion i Umeå AB vissa krav. Visualiseringen skall passa in i DVD-produktionenen. Detta gäller framförallt berättandemässigt. Därför blir vi tämligen låsta till att använda det manus och den speakerröst som företaget tagit fram. 2.1 Avgränsningar Arbetet kommer enbart att innefatta den visuella delen av filmerna, med andra ord kommer projektet inte behandla ljud, musik eller speakerröst. I projektet har det även gjorts avgränsningar i teorin såväl som i prototypen. 4

10 2.1.1 I teorin Teoridelen är avgränsad till områdena ergonomi, pedagogik, visuell kommunikation och instruktionsdesign. Området ergonomi syftar till att skapa en förståelse för vad visualiseringarna ska förklara. Fem områden av ergonomi tas upp då vi ansett att dessa fem varit mest intressanta att visualisera med 3D-grafik. Här studerar vi även befintliga visualiseringar av anatomi och ergonomi. Då syftet med visualiseringarna är att förmedla budskapet på ett lättförståeligt sätt ser vi både pedagogik, visuell kommunikation och instruktionsdesign som tre viktiga områden. Det pedagogiska området syftar till att visa på aspekter för det mänskliga lärandet. Visuell kommunikation samt instruktionsdesign syftar till att visuellt förmedla budskapet till betraktaren på ett sätt så att det når fram och tas emot av betraktaren I prototypen Begränsningarna i prototypen är satta till att visualisera ett av de fem områdena av ergonomi som tas upp som intressanta. Det område som valts är visualisering av ytterlägesbelastningar i ryggen. Att visa ytterlägesbelastningar i ryggen innebär att både rörelse, belastning och olika kroppsdelars position måste visualiseras. Med rörliga 3D-illustrationer ser vi just styrkan att visualisera rörelse och objekts position i förhållande till varandra. Därför har vi valt att i prototypen illustrera ytterlägesbelastningar. Målet med prototypen är att praktisera de designriktlinjer som ställs upp och på så vis visa på hur en ergonomivisualisering kan designas. 3 Metod Wallén (1996) definierar forskning som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer. Därför har vi strävat efter att systematiskt och med vedertagna metoder skapa en framgångsrik design av ergonomivisualiseringen. Vi använde oss av följande tre tillvägagångssätt: (1) litteraturstudier, (2) omvärldsstudier av andra produktioner samt (3) prototypverkstad. 3.1 Litteraturstudier I forskningssammanhang är det enligt Holme och Solvang (1997) viktigt att skaffa sig en överblick över de källor som är, och som kan vara, relevanta för arbetet. I idealfallet skaffar man sig översikt och kunskaper om all tillgänglig information, men Holme och Solvang menar att detta i praktiken är ohanterligt och blir mycket tidskrävande. Därför får man göra ett urval i det stora utbudet av källor. De menar att man skall vara väl medveten om att urvalet kan göra att vi får ett systematiskt skevt material. Holme och 5

11 Solvang samt Wallén (1996) betonar också vikten av att källkritiskt granska de källor man använder sig av. De teorier som vi i huvudsak behandlade genom litteraturstudier var visuell kommunikation. Vidare fann vi att även instruktionsdesign och pedagogik var två andra intressanta områden. Utifrån teorierna skapade vi sedan förslag på visualiseringar. Teori om instruktionsdesign visade att det är mycket viktigt för designern att förstå det som ska instrueras. Därför studerade vi även ämnet ergonomi. Anders Janson, ergonom på Previa, förklarade också vad han ansåg var viktigt inom de olika ergonomiområdena. 3.2 Omvärldsstudier av andra produktioner För att se vad som tidigare producerats inom liknande områden gjorde vi omvärldsstudier. Här tittade vi framförallt efter tidigare visualiseringar inom ergonomi, men även visualiseringar av människokroppen. 3.3 Prototypverkstad I stadiet prototypverkstad gjordes prototyper av 3D-visualiseringen utifrån teorin och även från omvärldsstudierna. Varje prototyp användes som underlag för att tillsammans med Anders Janson, ergonom, och Boh Westerlund, mediaproducent, diskutera hur filmerna kunde förbättras. Detta gjordes med utgångspunkt från de ergonomiska aspekterna, att filmen skulle visa de ergonomiska aspekterna så tydligt som möjligt. Denna feedback gav nya riktlinjer för visualiseringarna. Den slutliga prototypen beskrivs under rubriken Prototypbeskrivning. Under utvecklingen av prototypen besökte vi även COOP Distribution. Där studerade vi hur arbetet på platsen gick till och försökte skapa oss en uppfattning om hur inställningen till ergonomiutbildningen var. Vi filmade även sekvenser som skulle användas i prototypen. 4 Teori För att börja behandla frågeställningen, hur man kan visualisera belastningsergonomi, ska vi här börja med att introducera området ergonomi. Detta för att få en uppfattning om vad det handlar om, och vad som är av vikt att visualisera. 4.1 Ergonomi Vi har tillsammans med Anders Janson, ergonom, samt Boh Westerlund, sakkunnig inom medieområdet, valt ut fem aspekter på ergonomi som kan vara lämpliga att 6

12 visualisera med 3D-grafik. Dessa har valts utifrån 3D-animationens styrkor, att visa saker som inte skulle gå att visa i verkligheten samt att visa förändring över tid. De fem ergonomiaspekterna är (1) ryggens ytterlägesbelastningar, (2) flödet av ledvätska i lederna, (3) ledernas brosktjocklek vid olika temperaturer, (4) muskelstyrka i olika lägen och (5) blodflödet i musklerna Ryggens ytterlägesbelastningar Hos icke idrottande människor menar Wirhed (1984) att den vanligaste anledningen för ryggbesvär är dåligt tränade rygg-, ben- och bukmuskler. Skador hos icke tränande personer kan också bero på slitage genom för ensidiga rörelser eller för mycket stillasittande. Ryggbesvär hos idrottsutövande människor beror oftast på tre anledningar; (1) för stora belastningar, (2) snedbelastningar eller (3) för snabba rörelser. Risken med ytterlägesbelastningar består i en snedbelastning (Bjålie et al. 1998, Hedman 1992). För att förstå ryggens svaghet vid ytterlägesbelastningar kommer vi att börja titta på ryggens uppbyggnad. Vi kommer först därefter gå in på vad som påverkar ryggen och utsätter den för en risk att skadas. Barcsay (1976), Bjålie et al. (1998), Hutchinson, Mallatt och Elaine (2001) och Wirhed (1984) skriver att ryggen består av totalt 24 kotor. Dessa delas in i sju stycken halskotor, tolv bröstkotor och slutligen fem ländkotor. Mellan varje kota finns en slags stötdämpare som kallas för disk eller mellankotsskiva. Vidare skriver Bjålie et al. och Wirhed att disken består av en kärna som är omgiven av ett trådbrosk. Bjålie et al. menar att den inre kärnan består av en mjuk massa som ger ryggraden en fjädrande effekt. Bjålie et al. (1998) skriver att det finns tre långa ligament som följer ryggraden. Ett av ligamenten följer ryggradens framsida (märkt 1 i bild 1). Det andra ligamentet löper längs den främre delen i kothålet (märkt 2 i bild 1) och det tredje och sista ligamentet följer kotbågarna (märkt 3 i bild 1). Bild 1: Kotsegment. (Wirhed 1984, s. 60) 7

13 Wirhed (1984) och Åstrand (1990) menar att trycket på diskarna varierar beroende på kroppsställning och yttre belastning. Men även belastningens avstånd från ryggraden är avgörande. En oskadad disk hos en ung person tål en belastning motsvarande 800 kg (~8000 N). Wirhed menar att diskarna hos äldre personer i de flesta fall tål endast hälften så mycket (~4000 N). Om diskarna utsätts för belastning under längre tid, eller mycket stor belastning, kan vätska pressas ut ur diskarna. Detta gör att och disken blir tunnare vilket leder till en förkortning av kroppslängden. Ryggdiskarnas tjocklek i relation till kroppshållningen är ett exempel på hur kroppens små delar påverkar människokroppen i stort. För att visa detta med bilder krävs att man kan visa både detaljer, och helheten. Detta är en situation där vi ser att 3D-animation troligen skulle kunna bli en framgångsrik visualiseringsmetod. Då en disk utsätts för mycket stora belastningar kan diskens kärna (märkt 1 i bild 2) spränga isär det omgivande trådbrosket (märkt 2 i bild 2) (Wirhed 1984). Hedman (1992) och Wirhed menar att disken också lätt tar skada om den utsätts för sned belastning, t.ex. vid lyft med böjd och vriden rygg. Vidare menar Wirhed att risken är särskilt stor då disken belastas samtidigt som bålen vrids. Detta är en rörelse som uppstår när man t.ex. skottar snö. I denna rörelse blir trycket på disken störst snett bakåt mot det område av disken som inte vaktas av något extra ligament. Bild 2: Bilden visar en sprucken disk. Kärnan (1) har pressats genom trådbrosket (2) och klämmer på en nerv. (Wirhed 1984, s. 61) Som vi kan läsa i stycket innan har Wirhed (1984) gjort en liknelse för att beskriva hur rörelsen ser ut. Vi tror oss att denna liknelse kan bli väldigt stark om man dessutom ser hur rörelsen ser ut, och i den situation den sker. Då har man även möjlighet att visa precis vilken del av rörelsen det är som är farlig. 8

14 4.1.2 Flödet av ledvätska i lederna Vi måste enligt Åstrand (1990) röra på oss för att hålla lederna i bra kondition. För att förklara detta kommer vi här titta på hur lederna i kroppen är uppbyggda. Bjålie (1998) och Wirhed (1984) skriver att en led alltid har en ledkapsel som omger de i leden ingående benen. Benens ändar är broskbeklädda. Inuti leden finns ett inre skikt som kan producera äggvitehaltig vätska som har i uppgift att smörja leden och ge broskcellerna näring. Denna vätska kallas även synovialvätska och kapselns inre skikt för synovialhinna. Bild 3: Ledkapsel. (Wirhed 1984, s. 10) Åstrand (1990) skriver att en ämnesomsättning i leden är nödvändig för att cellerna i leden ska överleva. Transporten av byggstenar och avfallsprodukter sker i huvudsak genom något som kallas diffusion. Detta förklarar Åstrand som att substanser kryper i riktning mot områden med lägre koncentration. Detta är en mycket långsam process. Den snabbas dock på genom den pumpeffekt som skapas då leden omväxlande belastas och avlastas. Därför är det viktigt att lederna används för att de ska hållas i god kondition. Ledens behov av rörelse är ett exempel på hur kroppens mindre delar påverkas av de större. Det krävs att både detaljer och helheten kan visualiseras. Vi ser att även rörelsen, den pumpeffekt som skapas, också kan bli framgångsrik att visualisera med 3Danimation Ledernas brosktjocklek vid olika temperaturer och läge För att inte få problem och smärtor från lederna krävs enligt Wirhed (1984) att brosket inte slits ner, eftersom ett tjockare ledbrosk tål en högre belastning. Ledbroskets tjocklek beror på den belastning den normalt utsätts för. Vidare skriver Wirhed att brosket har en förmåga att suga upp substanser och tillfälligt förtjockas. Detta sker då 9

15 leden blir varm. Vid långvarig träning kan även ledbrosken förtjockas genom att fler broskceller bildas. Wirhed menar att ledbrosket även kan förtunnas genom att slitas ner av för höga belastningar, eller av snedbelastningar. Ledbrosket är normalt även tunnare i ytterläget av ledens rörlighet. Detta gör att leden tål mindre belastning om den är kall, och om belastningen är då leden är i ett ytterläge. Ledernas brosktjocklek är ett exempel på hur 3D-animationens styrka att visa objekt i flera dimensioner kan komma till användning. Då vi även kan använda animationens möjligheter att visa förändring över tid kan slitaget visualiseras på ett mer lättbegripligt sätt än med stillbilder Muskelstyrka i olika lägen En muskels styrka menar Bjålie et al. (1998) och Grandjean och Kroemer (1997) varierar beroende på hur sträckt den är. Detta beror på muskelns uppbyggnad. En muskel består av muskelfibrer som i sin tur består av bland annat myosinfilament (lila, mörkare strängar i bild 4) och aktinfilament (röda, ljusare strängar i bild 4). Då muskeln är ihopdragen (kontraherad) har myosin- och aktinfilamenten klättrat in över varandra, så som vi kan se i bild 4. Det är då förhållandevis många myosin- och aktinceller som är i kontakt med varandra vilket gör att muskeln blir stark. Bild 4: Visar myosin- och aktinfilamentens position i förhållande till varandra då muskeln är sträckt respektive kontraherad. (Bjålie et al. 1998, s. 192) I de fall då myosin- och aktinfilamenten klättrat så långt att de klättrat förbi varandra menar Bjålie et al. (1998) och Grandjean och Kroemer (1997) att muskelkraften 10

16 minskar. Detta beror på att det då är färre myosin- och aktinceller som är i kontakt med varandra. Detta sker då muskeln är väldigt ihopdragen. Det samma händer då muskeln blir utsträckt. Då är myosin- och aktinfilamenten för korta för att alla dess celler ska kunna vara i kontakt. Bild 5: Graf över en muskels styrka i förhållande till dess längd. (Bjålie et al. 1998, s. 197) Blodflödet i musklerna Vid fysiskt arbete menar Åstrand (1990) att musklerna blir trötta. Arbetar vi fysiskt hårt en längre stund kan de arbetande musklerna utsättas för muskeltrötthet. Muskeln blir då svagare och risken för skador blir större. Vi ska nu titta på vad muskeln behöver vid arbete, detta för att förklara anledningen till muskeltrötthet. För att muskelns myosin- och aktinfilament ska kunna släppa och greppa vid varandra skriver Bjålie et al. (1998) att det krävs ett ämne som heter ATP. För att muskelns celler ska kunna framställa ämnet krävs bland annat glukos, syre och fettsyror transporteras med hjälp av blodet till muskeln. Vid muskelcellens omvandling av glukos till ATP skapas även mjölksyra. Bjålie et al. menar att denna slaggprodukt har inte någon funktion i muskeln och transporteras därför bort med hjälp av blodet. 11

17 Bild 6: Bild som illustrerar ATP-produktionen i en muskelcell. (Bjålie et al. 1998, s. 197) Vid intensivt arbete skriver Bjålie et al.(1998) att muskeltrötthet kan uppstå. Detta kan bero på flera anledningar. Om arbetet är mer kortvarigt bränner muskeln i huvudsak glukos, vilket innebär en större produktion av mjölksyra. Åstrand (1990) skriver att muskeln vid aktivt arbete inte bör överskrida 40 % av sin maximala kapacitet då det innebär att syretillförseln inte räcker till. Vid statiskt arbete bör inte kapaciteten överskrida 6-8 % av den maximala. Detta beror på att blodflödet i muskeln är lägre vid statiskt arbete vilket i sin tur leder till att transporten till och från muskeln är kraftigt begränsad. Att illustrera muskelstyrkan så väl som blodflödet i musklerna är ytterligare två exempel på hur ergonomivisualiseringar ställer krav på att både detaljer och helheten skall kunna visualiseras. Rörelsen, och på så vis tiden, har i båda fallen en stor betydelse. Återigen ser vi 3D-animation som ett framgångsrikt verktyg för visualisering av ergonomi. 4.2 Pedagogik Då visualiseringarna har i avsikt att betraktaren ska lära sig ser vi en anledning att titta på ämnet pedagogik. Rieber (2000) skriver att en pedagogisk förståelse är väsentlig när det gäller design av instruktiva bilder. I pedagogik, med inriktning mot instruktionsdesign, anser han att det finns två primära pedagogiska teorier som är viktiga för instruktionsdesign. Dessa är den behavioristiska och den kognitivistiska synen Behavioristisk syn I den behavioristiska synen ser man att lärandet sker i en relation av stimulans och respons (Jerlang et al & Rieber 2000). I visuell kommunikation ser man enligt Rieber och Bergström (2001) att en stimulans kan bestå av text eller bilder som får betraktaren att reagera. Som exempel nämner Riber att en användare inte har någon naturlig anledning att trycka på datorns mellanslagstangent eller sikta och klicka på en 12

18 ikon. Men då klickandet ger en respons kan man få betraktaren att fortsätta. Responsen blir en stimulans till fortsatt deltagande Kognitivistisk syn Tonvikten i den kognitivistiska teorin ligger i hur den lärande väljer, uppfattar, processar, avkodar och tar emot information från minnet (Rieber 2000). Med andra ord menar Rieber att kognitivismen behandlar tankeprocessen mellan stimulans och respons. Det finns en rad olika aspekter på kognitiv psykologi. Gemensamt för flertalet är att man försöker finna en modell på det mänskliga tänkandet utifrån informationsprocessning. Det är modeller, och inga fulländade beskrivningssystem för det mänskliga tänkandet. Jerlang et al. (2001) och Rieber beskriver tankarna bakom kognitiv psykologi som att man försöker med datorns egenskaper skapa en metafor till mänskligt tänkande. Slutligen skriver Rieber att man i den kognitivistiska teorin också kan se den behavioristiska teorins tanke med stimulans-respons. Skillnaden är att den kognitivistiska teorin försöker skapa en modell för tankeprocessen mellan stimulansen och responsen. Säljö (2000) skriver att vi i allmänhet har en allt för fysisk och datorrelaterad syn på lärande. Vi har länge sett lärande som en aktivitet där läraren lär ut kunskaper som studenterna tar in och lagrar i sitt långtidsminne. Lärande handlar mer om processande av information inom individen och med interaktion mellan individen och andra artefakter, ett lärande som påverkas av individens tidigare kunskaper och erfarenheter Uppnå reflektion Rieber (2000) skriver att man i instruktionssammanhang bör stimulera den lärande till att reflektera över informationen som bilden innehåller. Kanske är det av just den anledning som Säljö (2000) nämner, att vi i regel har en för enkel syn på lärandet. Rieber menar att det inte räcker med att vi ser en bild för att vi ska minnas den, vi måste även reflektera över den. Därför bör vi se till att instruktionen stimulerar den lärande till reflektion. Vidare skriver Rieber att relationen mellan visuell och verbal (eller textbaserad) information är avgörande för att den lärande ska börja reflektera över informationen Visuella minnesbilder För att få ett annat perspektiv på reflektion kan vi se till vår förmåga att använda bilder för att minnas. Rieber (2000) menar att vi länge har använt oss av olika visualiseringar för att komma ihåg. Han vill också säga att detta är en framgångsrik strategi. Visuell minnesteknik är hjärtat i många minneshjälpmedelssystem. I de här systemen lär sig användarna att ta fram och associera bilder till informationen som inte ska glömmas. 13

19 Rieber skriver att ju konstigare bilden är desto starkare blir minneskopplingen. Detta kan jämföras med vad Bergström (2001) skriver om våra vägar till att påverkas. Han menar att ju större ett sinnesintryck är, desto större påverkas vi av det. Clark (2003), Clark och Mayer (2003) och Rieber (2000) skriver att bilder i undervisningssammanhang kan förbättra den pedagogiska förmågan. Kanske är det just genom visuella minnesbilder som vi har lättare att förstå och minnas det som lärs ut. Författarna påpekar dock att svårigheten med bilder i undervisningssammanhang är att matcha bilderna med undervisningens sammanhang Motivation Rieber (2000) och Säljö (2000) skriver att mänskligt lärandet är ett otroligt komplext och dynamiskt utbyte av företeelser. Vidare anser Edigius (2002) och Rieber att instruktionens effekt är beroende av den lärandes attityd och intresse. Weiner (1990) menar att även om instruktionen är välorganiserad och väldesignad kommer den inte att ha en chans att lära ut om den inte tar hänsyn till den lärandes faktorer. I detta fall syftar Weiner på de sociala och motiverande faktorer som instruktionen har på personen som lär sig. När det gäller att härleda motivation i lärande ser Rieber (2000) två områden, ett behavioristiskt och ett kognitivt. När det gäller det kognitivistiska området ser man motivationen som en inre kraft. Något som får personen att fortsätta med uppgiften. I det behavioristiska området menar Rieber (2000) att motivation kan härledas till styrkan hos instruktionens förstärkningar. Med förstärkning i det här sammanhanget menar Rieber ett motivationshöjande element. Ju starkare förstärkningen är desto starkare blir motivationen att reagera. Vidare skriver Rieber att den lärande söker efter positiva förstärkningar i materialet. Bergström (2001) och Rieber menar att om avståndet mellan två förstärkningar blir för långt kommer den lärande att tappa intresset för instruktionen Positiva aspekter på underhållande material I visuell kommunikation pratar man om motivationshöjande element, element som finns där för att öka motivationen hos betraktaren. Dessa element kallar Bergström (2001) för förstärkningar. Bergström och Reiber (2000) anser att en förstärkning kan vara texter, bilder eller andra visuella element. Målet med en förstärkning är just att skapa en ökad motivation hos betraktaren. 14

20 Förstärkningsscheman Bergström (2001) skriver om olika mönster som förstärkningarna i form av bilder, animationer eller andra visuella element kan komma. Dessa mönster kallar han för förstärkningsscheman. Bergström menar att det finns tre olika typer av förstärkningsscheman; det kontinuerliga, det intervallbaserade och det variabla förstärkningsschemat. Det kontinuerliga förstärkningsschemat beskriver Bergström (2001) som en modell där förstärkningarna kommer i en jämn ström. Detta schema blir lätt alltför enahanda och förutsägbart. Det andra förstärkningsschemat är det intervallsbaserade. I detta är förstärkningarna placerade så att de kommer i jämna intervaller. Här finns risken att partierna mellan förstärkningsintervallerna blir för långa vilket leder till att betraktaren hinner tappa intresset. Slutligen nämner Bergström det variabla förstärkningsschemat. Detta är ett schema där förstärkningarna kommer ojämnt i tid och styrka. Det är ofta det mest effektiva schemat då betraktaren känner sig både överraskad och stimulerad. Rieber (2000) nämner en annan modell för design av instruktioner. Modellen kallar han för ARCS-modellen och den är uppkallad efter dess fyra komponenter: uppmärksamhet (eng. Attention), relevans (eng. Relevancy), självförtroende (eng. Confidence) och tillfredsställelse (eng. Satisfaction). Uppmärksamhet krävs för att den lärande över huvud taget ska kunna ta till sig en instruktion. Den lärande måste också känna en relevans till det som han/hon ska instrueras i. Relevansen kan antingen vara framtidsorienterat, med andra ord att kunskapen kan komma till nytta senare i livet. Men den kan också vara vad vi kallar nutidsorienterad relevans. Till exempel något som är relevant om det tillgodogör ett nuvarande behov. Den lärande ska också ha ett självförtroende inför det han/hon ska lära sig. Det behöver inte betyda att uppgiften är enkel, men framgång ska vara synligt inom räckhåll. Vi försöker att delta i aktiviteter vi upplever vara intressanta och relevanta. Vi finner dem vara tillfredsställande Negativa aspekter på underhållande material Underhållande material stimulerar betraktaren, vilket är bra för lärandet. Ändå menar Clark och Mayer (2003) att man ska vara försiktig med att lägga till underhållande eller motiverande material till instruktionen. Författarna vill här poängtera att det handlar om material som är intressant för betraktaren, men för lärprocessen onödigt material. Detta för att det intressanta materialet lätt kan distrahera betraktaren. Det underhållande materialet kan leda den lärandes uppmärksamhet bort från det relevanta materialet. Irrelevant material kan också leda till avbrott. Den lärande kan få svårt att se kopplingarna i det relevanta materialet om det underhållande materialet är i vägen. Slutligen nämner Clark och Mayer och Rieber (2000) att underhållande material också 15

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan.

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Plattform... 4 Text... 4 Ljud... 4 Musik... 4 Symboler... 4 Utrustning... 4 Tidsförlopp...

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding.

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Kunskapsprov i KUSK The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Yet data is merely the raw material of knowledge. We re rapidly

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola Ergonomi vid grepp 8 december 2009 Denna individuella inlämningsuppgift redogör för vilka förutsättningar människans hand skapar när det gäller utformningen av handtag på produkter samt vad ska man tänka

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film

Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film Inledning Du har tidigare fått uppgifter i medieundervisningen där du fått öva på att berätta något för en bestämd målgrupp eller att ditt

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

[ERGONOMI VID SITTANDE]

[ERGONOMI VID SITTANDE] 2011 Matilda Lagerkvist KPP039 Produktutveckling 3 Mälardalens högskola HT-10 Handledare: Rolf Lövgren [ERGONOMI VID SITTANDE] Detta fördjupningsarbete i kursen KPP039 Produktutveckling 3 handlar om ergonomi

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 0 minuter Målvakter 105 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel Mv - Skott, Utkast F12, P12 Mv -

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Add an Attitude. Arbetsbok

Add an Attitude. Arbetsbok Add an Attitude Arbetsbok 1 Varför är det så svårt att uppmuntra sig själv?! Det är en bra fråga. För vi det verkar vara så mycket lättare att vara negativ mot oss själva en vara positiv. I det här kapitlet

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Den konservativa organisationen

Den konservativa organisationen Den konservativa organisationen Marcus Ekström Inpre 4 VARNING! Användning sker på egen risk Tillämpning av materialet i detta dokument kan påverka företaget eller organisationens framgång och framtid

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer