Eskilstuna. Stad i förvandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eskilstuna. Stad i förvandling"

Transkript

1 Eskilstuna Stad i förvandling

2 Eskilstuna stad i förvandling Från grått till..? Eskilstuna har genomgått en mycket stor förändring de senaste tjugo åren. Förändringen ses lättast rent fysiskt, i nya byggnader, parker och offentliga rum som torg och platser och inte minst i form av ombyggda gator. Den gamla industristaden Eskilstuna, med ett ibland grått och skamfilat rykte, har förmått att förändra och bättre lyfta fram kvaliteter som skönhet, ett utvecklat stadsliv och ökad hållbarhet. Staden klassas som en av de absolut bästa inom miljöarbetet i Sverige. Men vad innebär det egentligen för invånarna att en stad förändras? Eskilstunas centrala delar visar upp en klassisk europeisk stad med ett stort centralt torg och rutnätsplan. De yttre delarna som växte till parallellt med industrin är modernistiskt planerade med bilen som riktmärke. Bilen som ideal karaktäriserar mycket av Eskilstunas stadsbild. Den amerikanska drömmen med utspridd stadsbebyggelse fungerar inte längre och vi vet att vi måste hitta mer hållbara lösningar. En mer sammanhållen stad är därför en av de stora utmaningarna både fysiskt och socialt. I denna exempelsamling nöjer vi oss inte med genomförda projekt utan tar också upp pågående utvecklingsprojekt som pekar i hållbar riktning. Vid sidan om faktiska förändringar så sker också en förändring i bilden av en stad. Dels för människorna i staden men också för besökare och gäster. Den gäst som om något år går en promenad vid ån och tittar in i Munktellarenan och Konstmuseet, provar att bada i nya badhuset, noterar nya bostäder vid Drottninggatan och sedan avslutar med en kopp kaffe vid det nyss ombyggda Fristadstorget kommer att ha svårt att förstå den gamla gråa bilden av Eskilstuna. Det betyder inte att jobbet är klart, det blir det aldrig i stadsbyggnad och stadsutveckling. Att börja inifrån och jobba utåt är strategin i den nya översiktsplanen för kommunen. En av de stora utmaningarna är att ha kraft att komma längst ut i såväl stadsbygden som i hela kommunen. Eskilstuna är fortfarande en industristad men ändå inte. Med det menar vi att det glädjande nog finns mycket produktion kvar i staden men att den också ställer nya krav på till exempel utbildning av arbetskraften och kanske också av den stad som omger den. I tjänsteindustrisamhället räcker inte de gamla stadsbyggnadslösningarna till. Komplexiteten har ökat och nya prioriteringar måste göras. Hastigheten i en stad måste åter värderas efter mänskliga möten och samtal inte efter enbart framkomlighet. En del är gjort men mycket återstår. Dag Johansson, stadsbyggnadschef september 2013 Denna skrift är framtagen av följande personer på stadsbyggnadsförvaltningen: Karin Ermegård, Sheraz Iqbal, Dag Johansson, Magdis Karlsson, Magdalena Lindfeldt, Pernilla Lindström, Ella-Klara Santin, Petter Skarin, Mathias Thuen och Anna Wilhelmsson. Illustration: Johan Ahlström

3 1. En studentstad tar nästa steg I slutet av 1990-talet kom Svealandsbanan och högskolan till Eskilstuna. Dessa två viktiga faktorer innebar en vidgad bostads- och arbetsmarknad, höjd utbildningsnivå, ökat differentierat företagsutbud och mer samverkan med Västerås. År 2009 tecknades ett avtal kallat Samhällskontraktet där Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola (MDH) kom överens om att arbeta tillsammans med utveckling inom skola, omsorg och framtidens arbetskraft för regionens bästa. Ambitionen är att studenter på MDH ska få jobb i vår region och att kunna erbjuda studenter på högskolan karriärutveckling från dag ett. Högskolans etablering i centralt belägna ombyggda industrilokaler visar på ett sätt hur den äldre industribebyggelsen kommer till användning och bidrar till en utveckling av industriarvet. Som ringar på vattnet har också Eskilstuna som studentstad fått ett mer vitalt stadsliv och tilldelades 2012/2013 utmärkelsen Årets studentstad. Idag finns studenter på Mälardalens Högskola. Foto: Jonas Bilberg 2. Ett nytt kunskapsstråk En ny mer central placering av ett samlat campus i ett attraktivt läge utmed ån är nästa steg i högskolesamarbetet. Kommunen och högskolan har som avsikt att tillsammans möta de krav som ställs på ett konkurrenskraftigt lärosäte och samtidigt utveckla staden för att möta framtiden. En viktig del i detta är att tydligt binda samman staden med ett attraktivt stråk från järnvägsstationen mot högskolan och vidare mot Munktellstaden. Högskolans profil i staden blir en viktig del för att synliggöra och fördjupa Eskilstunas identitet som studieort. Det nya kunskapsstråket ska gå via den centrala Strömsholmen i Eskilstunaån. Denna plats har varit uppe för diskussion i många år och många olika förslag har dykt upp kring Strömsholmens användning. Nu får den och Faktoriholmens bebyggelse en ny betydelse som framtida studentpark. Strömsholmen Munktellstaden Nytt campus Centralstation MDH flyttar Eskilstuna kommun

4 Eskilstuna Centralstation. Foto: Göran Jonsson 3. Regionalisering till följd av Svealandsbanan Den kanske största förändringen av alla för en industristad som Eskilstuna är regionaliseringen. I och med utbyggnaden av Svealandsbanan i slutet av 1990-talet fick staden snabbare förbindelse med Stockholm men det innebar också att pendlingsmöjligheten till och från till exempel Strängnäs förbättrades oerhört. Resandeprognoserna har överträffats och en tidigare relativt lokal arbets- och studiemarknad har förändrats totalt. I och med att restiden ligger runt en timme från Stockholm hamnar Eskilstuna inom den magiska gränsen för dagspendling. Förutom bättre möjligheter till försörjning, innebär det också vidgad bostadsmarknad och bättre möjligheter till rekrytering av kompetens. Svealandsbanans utbyggnad och kommunens egen insats i frågan diskuterades mycket. Idag har frågeställningen vänts från att handla om banans utbyggnad till att mer handla om varför man inte byggde dubbelspår direkt. Linjenätskarta för Eskiltunas busstrafik. Källa: lanstrafiken.se 4. Hållbar kollektivtrafik Under och 70-talet var Eskilstuna en utpräglad industristad där många reste med buss till och från arbetet. När industrin förändrades minskade bussresandet, samtidigt som allt fler använde bilen som transportmedel. Eskilstuna har, i förhållande till andra lika stora svenska städer, haft ett lågt resande med kollektivtrafiken i många år. År 2000 genomfördes en genomgripande utredning för att se över hur Eskilstunas stadstrafik kunde utvecklas och bli mer attraktiv. Kampanjer och utställningar genomfördes för att uppmärksamma förändringen som var på gång och ge resenärerna chansen att vara delaktiga och lämna synpunkter på den nya busstrafiken. Ett nytt linjenät startade i december 2011 med tätare trafik, fler biogasbussar, genomgående landsbygdslinjer och subventionerad taxa. Under 2012 har resandet med Eskilstunas kollektivtrafik ökat och ökningen fortsätter. Fler bostäder planeras på sikt i närheten av kollektivtrafikförsörjda stråk för att stärka resandeunderlaget ytterligare.

5 5. Fler bostäder i centrum Eskilstuna innerstad har genomgått ett stålbad i form av en mängd rivningar under och 1970-talen. Den gamla relativt låga staden med sin Fristadskaraktär har inneburit att tätheten varit och är låg för att vara i en av Sveriges tjugo största städer. I dagsläget bor det bara några tusen i stadens absoluta centrum och fler vill nu bo och leva i Eskilstuna. Det är alltså angeläget att starta fler bostadsprojekt i centrum och i centrums omedelbara närhet. Några större bostadsprojekt pågår redan till exempel på en ödetomt på norr och vid den gamla brandstationen på Rademachergatan, men fler måste till. Ett bostadsförsörjningsprogram är framtaget och målet är att minst 300 nya bostäder ska byggas varje år de närmaste sex åren. Framöver kan man också fundera på om inte vissa industribyggnader som i den första förändringsfasen byggdes om till kontor och skollokaler i en andra fas kan konverteras till bostäder. Förslag på nya bostäder i kvarteret Vulkanen vid korsningen Kungsgatan/Drottninggatan. Arkitekt och illustration: Modellera arkitektur Inspirationsbild för nya bostäder vid Drottninggatan/Rademachergatan. Arkitekt: Engstrand och Speek AB Bildkälla: WEC360 för HSB Stark befolkningsökning Efter en lång period med fallande befolkningstal har antalet invånare i Eskilstuna stadigt ökat och kommunen passerar nu invånare. Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet invånare fortsätta öka, Eskilstuna är bland de snabbast växande kommunerna i Sverige, och översiktsplanen siktar mot invånare år Detta ställer krav på utbyggnad av exempelvis bostäder, skolor, infrastruktur och kollektivtrafik. Källa folkmängd 1855: Åkersteins stadskarta från 1857

6 6. Det industriella byggnadsarvet Nedgången inom industrin och delvis också expansionen av industriell verksamhet i stadens yttre områden har inneburit att en rad byggnader i centrala delar blivit över. En mycket viktig del i Eskilstunas förändring är dessa tegelbyggnaders förvandling till skolor, kontor och i något fall även bostäder. I ett attraktivt läge längs ån finns Tunafors fabriker som länge stått tomma och övergivna. Här finns nu konkreta planer på att förvandla byggnaderna till bostäder och detta är bara en i raden av ombyggnader. Dessa följs ofta av en problembild i form av miljöföroreningar, men när dessa avlägsnats blir resultaten intressanta återanvändningar av ofta vackra tegelbyggnader med stiliga detaljer. Eskilstuna har kvar några av Sveriges mest intressanta äldre industribyggnader från den expansiva tiden Gamla Stålpressen och Bok-Öbergs välbevarade tegelfasader på Gymnastikgatan i centrala Eskilstuna. Båda byggnaderna är ritade av arkitekt Emil Befwe. Foto: Magdis Karlsson 7. Munktellstaden växer och utvecklas Slagsta Torshälla Årby Skiftinge Det delområde i Eskilstuna som tydligast visar Eskilstunas förändring över tid är kanske Munktellstaden. BolinderMunktells fabriksområde har idag stegvis förvandlats till ett kunskaps- och kulturområde med ett varierat innehåll. MUNKTELL I de gamla byggnaderna finns hotell, kontor, Science Park, skolor, konstmuseum, hälsovård, idrott, restaurang, stadsmuseum med mera. Byggnaderna har anpassats till nya ändamål men med stor respekt för historien. VÄSTER Norr Nu står Munktellstaden inför ytterligare förändringar i form av ett nytt badhus som placeras här samt stadens nya idrottsoch evenemangsarena. Dessutom planeras för första gången bostäder i området. Läget är attraktivt nära ån och knyts samman med kunskapsstråket. CENTRUM Fröslunda Eskilstuna kommun Nyfors Jämte städer som till exempel Västerås och Norrköping står sig Eskilstunas kulturarv mycket gott. Byggnaderna bidrar till att fläta samman historien med nutid och framtid, de tre tidsperspektiven sammanfaller i användningen av det industriella byggnadsarvet. Söder I och med att högskolan flyttar närmare Munktell och Väster skapar detta möjlighet för ett utvidgat Eskilstuna centrum. Munktellstaden Munktellstaden är uppkallat efter entreprenören Johan Theofron Munktell, som började tillverka verktyg, ångmaskiner och annan mekanisk utrustning i området i början av 1880-talet. Hans företag blev senare Volvo BM och är idag en del av VCE, Volvo Construction Equipment. Arkitekt: Ferdinand Boberg Bild- och textkälla: munktellstaden.se

7 8. Science Park - här kläcks nya idéer! Munktell Science Park fungerar som mötesplats och som man själv beskriver det krockplats för innovatörer. Kopplingen till högskolan är självklar. Mötesplatsen är neutral och kan tjäna som sådan för mer än innovativa företag i inkubatorsfas. Science Park fungerar också som kontor och arbetsplats för kunskapsföretag. Den utgör en oerhört viktig del i Eskilstunas utveckling. Porträtt av Theofron Munktell ur boken Svenska industriens män (1875). Science Park i Munktellstaden. Foto: munktellstaden.se 9. En attraktiv stad växer fram Under 2000-talet har Eskilstuna satsat stort för att skapa levande och vackra stadsrum. Flera stora ombyggnadsprojekt har bidragit till att försköna staden och dess entréer. De nya stadsmiljöerna ger större plats för människors behov, vilja och lust. Bilen får träda tillbaka till förmån för fotgängare och cyklister. Konstnärliga utsmyckningar med inslag av tegel, väl vald grönska och effektbelysning förhöjer upplevlesen. Ombyggnationen av Hamngatan vann Vackra vägars pris Ombyggnaden möttes av motstånd, men när projektet var klart hade invånarna fått ett nytt och uppskattat stadsrum. Västergatan och en vackrare entré norrifrån blev nästa projekt. Därefter omvandlades Nyforsgatan från en tidigare sliten miljö till en livfull stadsmiljö kantad av en mängd aktivitetsytor. Kyrkogatan och Smörtorget byggdes om för att bli ett tryggt stråk och tillgänglig mötesplats som även förstärkte kopplingen mellan centrum och Gamla staden. Pusselbit för pusselbit växer ett mer attraktivt Eskilstuna fram. Invigning av Nyforsgatans ombyggnad Foto: Göran Jonsson Hamngatan vann Vackra vägars pris Foto: Göran Jonsson

8 10. Två mil av åstråk längs Eskilstunaån Genom Eskilstuna rinner en å. Inte ett smalt litet dike utan en bred, rejäl å som tar plats och ger karaktär. Historiskt har Eskilstunaån möjliggjort handel, transport och gett energi till stadens verkstäder. Idag utvecklas årummet till att bli ett stadselement fyllt av möjligheter för rekreation och aktivitet. Genom arbetet med Å-stråket skapas ett 2 mil långt sammanhängande promenadstråk längs ån. Utanför stadskärnan har rastplatser och nya gångvägar byggts och inne i staden planeras nu för nya parkrum och upprustning av befintliga miljöer. I anslutning till ån har exempelvis den gamla konstmuseiparken byggts om och utrymmet mellan ån och de nya bostadshusen har rustats. Den ånära passagen har förbättrats med nya sittplatser, konst och renoverade fiskebryggor. Ån kan också upplevas från vattnet och kanotleden har under senaste tiden förbättrats med nya infoskyltar och bryggor som placerats ut. Med hjälp av enkla flytbryggor kan kanotisterna ta sig förbi de fall och hinder som finns i ån. Eftersom ån är bred kan också vattenspegeln tas i anspråk och mitt i staden där ån är som bredast utformas nu en ny fontän. Vattenspelet ger ett nytt blickfång, rörelse i vattnet och skapar en pampig entré till staden. Andra exempel på utvecklingen av årummet är bland annat den nya bro som planeras i och med ombyggnationen av stadsdelen väster. Bron ska länka samman den nya stadsdelen med den befintliga staden och samtidigt, liksom fontänen, fungera som ett smycke för årummet. Med nya investeringar och en blick för vilka befintliga kvalitéer som finns kring Eskilstunaån arbetar kommunen vidare med utvecklingen av årummet. Ån blir inte längre en barriär utan en viktig kvalité för staden, ett rum att vistas i och visa upp. Flygfoto: Blom, övriga foton: Göran Jonsson

9 11. Nya Fristadstorget - ditt torg! Mitt i Eskilstuna ligger Fristadstorget. Senast torget förändrades var Då rådde helt andra förutsättningar för både invånare och trafik och nu nästan 30 år senare är platsen sliten och i stort behov av renovering. En omfattande ombyggnad pågår och det nya Fristadstorget ska stå klart hösten I ett tidigt skede av planeringen bjöds allmänheten in att komma med synpunkter på det nya torget. Önskemål om mer vatten och grönska, fler inbjudande sittplatser, torghandel och bättre möjligheter för uteserveringar har fått styra gestaltningen. vatten övervakningskameror sittplatser infoskyltar kultur akvarium skateboard förbättringar för cyklister saluhall ny bussterminal vid Myntverket fler parkeringar städning bort med bussarna öppna torget för bilar bort med bilar vision grönska scen belysning graffitikonst turistinfo på torget isbana problem med alkoholister ingenting toaletter korvkiosken är fin evenemang parkering under torget bussarna ska vara kvar uteserveringar bort med korvkiosken Det nya torget utformas som en helhet med tre olika teman: den avslappnande och behagliga grässlänten, den öppna och flexibla torgytan och den representativa och avskalade förplatsen till Stadshuset. För att skapa ett flexibelt torg krävs stora generösa ytor. Mer utrymme för människor och aktiviteter skapas genom att ta bort en fast byggnad på torget och en bussgata. Målet är att skapa en trevligare plats som lockar fler människor. Nya samverkansformer ska utveckla torgets innehåll. lekplats flytta fontänen boule konst handel är viktig tak över förbättra torghandel Kungsgatan Illustrationer över nya Fristadstorget. Torget beräknas bli färdigt hösten 2014.

10 Trojansk häst av Lenny Clarhäll utanför konstmuseet i Munktellstaden. I bakgrunden ses Hemligheten av Kent Karlsson. Foto: Magdis Karlsson Dansuppvisning utanför biblioteket. Foto: Cecilia Mörnhed En av flera mötesplatser längs Eskilstunaån i centrala delar av staden. Foto: Göran Jonsson 12. Konst som mätinstrument Snabba förändringar i en stad leder också till ifrågasättanden och kraftfulla diskussioner. När identiteter och sammanhang förskjuts uppstår emellanåt reaktioner och försvarstal för det historiska arvet blir viktigare än det som andra ser som utveckling. Gemensamma monument och bilder kommer ofta i fokus för den typen av förändringsdiskussioner. Detta är väldigt tydligt i Eskilstuna där bytet av den tillbakablickande statyn Smederna mot den nya konstverket Receiver på Fristadstorget skapat stort engagemang. En avbildning av två grova smeder som berättar om stadens historia ersätts av en högrest antenn som på ett mer abstrakt sätt utmanar fantasin. Men historien måste också få plats och Smederna har nu funnit en ny placering som också leder till att kanske ännu fler människor kommer passera nära bilden av den manliga industriella styrkan. Den offentliga konsten betyder mycket för vårt sätt att se en stad och för vår förmåga att känna igen oss. Eskilstuna har satsat på offentlig konst som en del av förändringen, främst i centrum och Munktellstaden. Vad blir nästa skulptur att blicka in i framtiden och vilken diskussion uppstår då? Kanske något som mer och bättre än dagens statyutbud skildrar alla de människor som kommit till Eskilstuna från hela världen? 13. Aktiviteter för en levande stad Utöver fysiska förändringar i det offentliga rummet finns en vilja hos kommunen och andra aktörer att skapa ett innehåll och folkliv som lockar fler människor att vistas i staden. En samverkan är initierad av kommunen tillsammans med olika aktörer, till exempel fastighetsägare, handeln och polisen. Dessa parter ska tillsammans verka för att Fristadstorget i framtiden blir fyllt av liv och rörelse. Som en förberedelse för detta förvandlas under sommaren två offentliga platser till mötesplatser för kultur och mängder av aktiviteter. Föreningsliv, organisationer och kulturskapare är delaktiga och informerar eller visar upp sig. På plats finns personal, stolar och bord till alla för medhavd lunch och mängder med erbjudanden att uppleva eller delta i kulturaktiviteter. Genom att planera aktiviteter på detta sätt fylls Eskilstunas stadsrum med liv och glädje för alla. 14. Bada i ån? Eskilstunaån är stadens livsnerv. I stadens centrala del går det ännu inte att bada, vattnet är inte tillräckligt rent, men Eskilstuna har på stadsparkssidan möjligheter att skapa badoch strandmöjlighet mitt i stan, något som få svenska städer har. I samband med en framtida upprustning och aktiverande av stadsparken ska denna möjlighet undersökas. Varför är detta viktigt? Precis som så många andra av de åtgärder som genomförts i staden under de senaste tjugo åren syftar de till ett bra liv och till höga kvaliteter i den offentliga miljön. Fler mötesplatser och möjligheter för stadens befolkning att få rekreation i närmiljön är viktigt. Stadsparkens förändring startar med att riva en nedsliten restaurang och anlägga beachvolleyplaner. På sikt kan parken sedan kompletteras med bad och någon ny mindre byggnad för servering.

11 15. Ny arena och nytt badhus i Munktellstaden Dagens sporthall i Eskilstuna används i första hand för handboll men även andra bollsporter. Med åren har publikkapaciteten blivit för liten och träningsmöjligheterna för få. Även Vattenpalatset har, liksom många andra av landets badhus, blivit för gammalt och det råder brist på träningstider för simundervisning och simklubben. Förberedelser pågår nu för att bygga ett nytt badhus och en ny arena med träningshallar i Munktellstaden. De planerade anläggningarna bidrar till att det gamla industriområdet fortsätter att utvecklas till en levande stadsdel i Eskilstuna. Placeringarna ger synergieffekter i Munktellstaden, en modern byggnad ersätter en gammal förfallen och bidrar till att lyfta områdets attraktionskraft. Detta innebär också en möjlighet att satsa på hög miljöprestanda och hållbara lösningar som sänker driftkostnaden. Förslag på nytt badhus. Illustration: Liljewalls Arkitekter 16. Det gång- och cykelvänliga Eskilstuna Eskilstuna har alltid varit en stad för fotgängare det är en kompakt stad med många natursköna gångstråk. Andelen fotgängare är hög och det beror på att det är enkelt att förflytta sig till fots i staden. I Eskilstuna har cyklisternas inslag i stadsrummet minskat i och med bilens frammarsch under en väldigt lång tid. Bilen som norm är nu passé. Idag är trenden den omvända cyklisterna växer i antal och cykelns attraktivitet ökar. Gång- och cykelplanering idag ger egna broar över ån och kommunens egendesignade cykelställ är moderna inslag som knyter an till Eskilstunas industritradition. Detta är exempel som visar starten på en resa mot ett gång- och cykelnät som tål att jämföras. Cykelbarometer på Nybron. Foto: Göran Jonsson 17. Översiktsplanen växlar paradigm Efterkrigstidens planering har i hög grad bekräftat bilen och därmed också bidragit till en utglesning urban sprawl samtidigt som en mängd barriärer byggts in i stadskroppen. Bebyggelsen har tagit alltmer yta i anspråk och resandet på korta sträckor har bara ökat. De negativa effekterna av detta har varit ett problem länge men det har ändå varit svårt att begränsa stadsutbredningen. Under 2013 antas en ny översiktsplan för Eskilstuna kommun. Den har en tydlig inriktning på förtätning och att staden ska koncentreras. Det innebär tillsammans med en ny trafikstrategi ett helt nytt synsätt. Många översiktsplaner i Sverige andas samma hållbarhet, utmaningen är att nu översätta detta i praktisk handling och inte återigen låta detaljplaneringen domineras av ad-hocliknande tillägg utanför befintlig stadskropp i Eskilstuna stad. Samma utmaning råder för kommunens andra stad Torshälla samt för övriga mindre orter i kommunen. Ett annat tecken i tiden är att den nya översiktsplanen presenteras i digital form. Genom modern teknik blir det möjligt att söka specifik information i en webbaserad karta som uppdateras kontinuerligt. Utvecklingen inom området går fort och Eskilstuna har gjort ett modigt vägval i och med att man satsat på att utveckla översiktsplanen i Eskilstunakartan en helt digital och papperslös produkt. Kvicksund Sundbyholm Tumbo Torshälla Kjula Eskilstuna Skogstorp Hällberga Enligt den nya översiktsplanen planeras Eskilstuna växa i pärlband och noder längs kollektivtrafikstråken mot bland annat Kvicksund, Torshälla och Sundbyholm.

12 18. Eskilstuna C kommer Citybanan vara klar i Stockholm. Det kan ge Eskilstuna nya möjligheter. Trafikprognoser visar generellt på ökat resande men också att kraven från resenärer ökar. Människor som pendlar önskar mer service och bättre utbud i resnoderna. Det leder till att resecentrum i Eskilstuna behöver uppgraderas de kommande åren. Kopplingen till lokal busstrafik och till cykel är viktiga delar i den utvecklingen. Ett utredningsarbete är påbörjat för att undersöka förutsättningarna för ett uppgraderat och attraktivt nytt resecentrum i Eskilstuna. 19. Light in the City Den nya belysningsplanen för Eskilstuna fokuserar på kopplingar och stråk. Ljuset är en del av arkitekturen som bidrar till att göra offentliga miljöer säkrare och tryggare, men som också skapar inbjudande platser och rumslighet i staden. Light in the City är ett EU-projekt där Eskilstuna deltar tillsammans med städerna Jyväskylä, Tartu och Hasselt. Syftet med projektet är att främja utveckling av utomhusbelysning i de deltagande städerna. Eskilstuna genomför under hösten 2014 sitt första stora belysningsevent och deltagare bjuds in från hela världen. Under eventet kommer Eskilstuna att visas upp från sin ljusa sida med hjälp av både permanenta och tillfälliga ljussättningar. Eventet kommer bland annat lyfta fram kvaliteter som finns i Eskilstunas industriomvandlingsområden som Väster och Munktellstaden. Tunafors fabrikers fasader upplysta med färger i vintermörkret. Foto: Tomas Eriksson Strukturspiral av Takashi Naraha i rondellen på Kyrkogatan. Foto: Göran Jonsson 1234 Det första stadsrummet utgörs av bostäder, och det andra stadsrummet av arbets- och studieplatser. Det tredje stadsrummet är det offentliga i form av gator, parker och platser. Det fjärde stadsrummet består av övergångsrummen, de hybrida mellanrummen. 20. Det fjärde stadsrummet Eskilstunas traditionella struktur innebär i hög grad en funktionsuppdelning och även separering med kraftiga barriärer mellan funktioner och stadsdelar. I de mer centrala delarna är detta också tydligt. De senaste åren har arbetet med det offentliga rummet prioriterats och varit framgångsrikt. Eskilstuna har dock mycket arbete kvar i att skapa mer av det hybrida fjärde stadsrummet. Antalet fria mötesplatser är idag för få. Det finns inte minst i Munktellstadens byggnader men kan stärkas ytterligare. Särskilt vid den framtida flyttningen av högskolan kommer det att krävas mer av ett fjärde innovativt stadsrum för att öka kunskapstillväxten i staden.

13 21. Starkare strukturella kopplingar I Eskilstuna finns bostadsområden från 1970-talet som är socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade från sina närområden. Segregationen i de flesta miljonprogramsområden i Sverige har oftast studerats inom stadsplanering utifrån de fysiska byggnaderna och boendeperspektivet dock sällan med fokus på rummet. ÅRBY Årby skola Eskilstuna har ett flertal områden nära centrum (Årby, Skiftinge och Lagersberg) inom 3 kilometers fågelavstånd från Fristadstorget. Analyser har visat att dessa områden har en svag koppling till staden genom ett segregerat vägnät. Stadsbyggnadsförvaltningen har inlett ett projekt som syftar till att förstärka kopplingarna mellan dessa stadsdelar för ett mer sammanhängande och integrerad vägnät. Det publika rummet ska utgöra grunden för en naturlig rörelse och förflyttning genom bostadsområden för ett mer socialt hållbart samhälle. CENTRUM Eskilstuna kommun Årby ligger nära centrum men är rumsligt avskilt av trafikbarriärer. 22. Omvandling av Väster - den hållbara stadsdelen Att omvandla ett centralt industriområde till att på sikt utgöra en ny stadsdel som avspeglar platsens industrihistoria är både modigt, utmanande och hållbart helt i linje med Eskilstunas vision. En av stadsdelens Västers största tillgångar är närheten till ån och möjligheten att utveckla åstranden till ett attraktivt vardagsrum för alla eskilstunabor. En annan viktig utgångspunkt för en levande attraktiv stadsdel är att värna de industribyggnader och verksamheter som finns i området och som kan samverka med och omvandlas för boende eller andra användningar. Munktellstaden med bland annat Munktell Science Park utgör en viktig motor för näringslivets samarbete samt innovations- och företagsutveckling. Att verka för att rörelsen genom stadsdelen blir omväxlande och intressant är viktigt, vilket också uppmuntrar till att gå och cykla. Som ett första steg byggs en ny gång- och cykelbro som knyter ihop den södra sidan med Munktellstaden samt en ny arena, badhus och bostäder i attraktivt läge invid ån. Illustration: Andrea McNicholas

14 Spadenprojekt för att utveckla åstråket. Foto: Göran Jonsson Eskilstuna har en vision om framtiden. Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära. Foto: Göran Jonsson 23. Mer delaktiga invånare I sociala medier både gillas och ifrågasätts kommunens stadsbyggande. Den kommunala verksamheten har blivit mer tillgänglig, dialogen når fler och kravet på snabba svar ökar. Vid alla större förändringar i stadsmiljön behövs demokratiska processer för att ge invånarna möjlighet till insyn och påverkan. De senaste åren har kommunen arbetat både planerat och aktivt med kommunikationsinsatser i samband med ombyggnationer, nedtagning av träd, utsmyckningar och underhåll för att ge eskilstunaborna möjlighet att vara förberedda på vad som är på gång, men också för att skapa bättre förståelse för förändringarna. Eskilstunas stadsbyggnadsförvaltning har genomfört ett antal spadenprojekt där man satt upp skyltar på platser som ska förändras för att be om synpunkter innan spaden sätts i jorden. Satsningen på Spaden har fått mycket uppmärksamhet och metoden har också fungerat i flera fall för att få människor att engagera sig i tid innan beslut är fattat. 24. Förändringens betydelse Så kallade varumärkesundersökningar om Eskilstuna visar att det som är mest känt i Sverige från staden i hög grad är rockgruppen Kent. Det är populärkulturen som satt staden på kartan för många inte minst unga i Sverige, delvis även utomlands. Gruppen skriver relativt lite om Eskilstuna, men beskriver en stad främst innan den större förändringen. En av låtarna heter till exempel Spökstad. Stadskulturens förändring, antal ställen att äta på, antal uteserveringar sommartid, utbudet av musik och annan kultur kanske är det som tydligast visar och känns hos Eskilstunabon. Boendet och arbetet har förändrats i mindre grad. Eskilstuna har haft problem med sin stolthet. En vackrare mer välbearbetad stad föder större stolthet och kanske mer mod att pröva ytterligare nya saker. 25. Eskilstunas hastighet Eskilstuna kommun vill minska på bilresandet i staden till förmån för gång, cykel eller kollektivtrafik. Det innebär åtgärder som både handlar om fysiska åtgärder i stadsmiljön och att arbeta med mjuka åtgärder som syftar till att förändra besökarnas resemönster så att de blir mer hållbara. En mobilitetsgrupp har bildats med uppdrag planera och genomföra kampanjer för att förändra resemönster för en mer hållbar utveckling. Arbetet ställer egentligen den mer övergripande frågan om vilken hastighet ska Eskilstuna ha? Och då inte utifrån trafikkungörelsen utan utifrån upplevelsen av staden. Vem äger stadsrummet i Eskilstuna? Hittills har det varit bilen, nu ändras prioriteringen.

15 Epilog - Eskilstuna 2020 Resan fortsätter Eskilstunas resa till 2020 handlar om att skapa bättre kvalitet på de enskilda objekten husen, parkerna etc - men framför allt sätta in objekten i en bra struktur. Strukturen måste understödja målsättningen att ge Eskilstuna fler bra mötesplatser och offentliga rum med bra innehåll och hög tillgänglighet före framkomlighet. Det innebär en stad med en hastighet som främjar möten mellan människor och hållbara resor. Strukturen måste prioriteras på ett helt annat än vad som varit fallet. För många objekt och bostäder har hittills byggts som tillägg var för sig utan strukturell tanke. För det andra måste Eskilstuna tydligare diskutera vilken verkan eller effekt olika stadsbyggnadsåtgärder har och mindre fastna i hur representativ en åtgärd är. Utformning och utseende är viktigt men trots det underordnat vilken effekt som byggandet av till exempel en gatumiljö eller park har. Den nya översiktsplanen ger ett bra underlag för detta men den måste också konkretiseras. Det kan inledningsvis ske via ett antal konkreta arbeten; Stadsvision för de centrala delarna, utveckla och knyta ihop centrum med Munktellstaden och Väster för ett större kulturellt och innovativt Eskilstuna centrum. Använda stadsbyggandet tydligare i utvecklingen av näringslivet. Utvecklingsplan för en mer sammanhållen stad, i första hand knyta Årby närmare sin omedelbara omgivning samt studera Lagersberg, Råbergstorp och Fröslunda möjlighet att bli en mer sammanhållen del av staden. Utveckla det gröna och det blå Fortsätta arbetet runt Eskilstunaån samt förbättra kopplingen till den stadsnära naturen mellan olika stadsdelar. Skapa ny form av park i stadens yttre delar Den Nya stadsparken. Frågan lurar onekligen runt hörnet. Kommer Eskilstuna någonsin ikapp? Städer som drabbades hårt av strukturrationaliseringen och industriproduktionens globalisering har haft en tuffare resa i sin utveckling än andra. Eskilstuna har tagit avgörande steg men mycket återstår. Kommer vi ikapp? Gör vi rätt nu? Exemplen som beskrivs i denna skrift är en sammanfattning av en stad i rörelse och utveckling. Kanske det viktigaste är rörelsen och resan i sig. Enskilda åtgärder i staden kan spela stor roll men resans förändring av människors liv och upplevelse av staden är det viktigaste kvittot. Idag växer Eskilstuna, fler vill bo och leva här. Resan fortsätter. Illustration: Linn Eldin

16 Eskilstuna - stad i förvandling 25 exempel på stadsomvandling i Eskilstuna inför Nordic City Network konferens oktober 2013 Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsförvaltningen Läs mer om stadsplanering på eskilstuna.se

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG ETT LEVANDE KVARTER MED FLERA FRAMSIDOR Mer publik bottenvåning Då kopplingen i markplan mellan DN-skrapan och Tidningshuset rivs får byggnaden flera

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop 1 2015-10-20

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop 1 2015-10-20 BILDPROTOKOLL ÖVNING 2 Designdialog Lyckeby Workshop 1 Workshopen bestod av två övningar, en SWOT-analys och en framtidsspaning. Övning 1 gjordes individuellt och övning 2 gjordes i grupp. I Swotanalysen

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Stadskärnan utvecklas.

Stadskärnan utvecklas. Stadskärnan utvecklas. Utvecklingsarbetet går vidare. Exempel på vad som hänt: K Gångbryggan vid Gamla Bryggeriet K Belysningen utmed åpromenaden K Utvecklingen av Nyköpings hamn K Stensättning av Storgatans

Läs mer

eskilstuna.se/eskilstunavaxer Eskilstuna Väx med oss!

eskilstuna.se/eskilstunavaxer Eskilstuna Väx med oss! eskilstuna.se/eskilstunavaxer Eskilstuna Väx med oss! 100 000 blir fler Eskilstuna kommun fortsätter växa och har nu fler än 100 000 invånare. Mälardalen och Stockholmsregionen flätas samman allt mer och

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

RESECENTRUM 2.1 RESECENTRUM 2.1 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 09 23

RESECENTRUM 2.1 RESECENTRUM 2.1 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 09 23 RESECENTRUM 2.1 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 2.1 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL

Läs mer

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA Maj 2006 1. Inledning Miljö- och byggförvaltningen gjorde under februari månad en framställan till kommunstyrelsen om att få använda LommaPanelen för att

Läs mer

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning Ropstens båtklubb öppningsbar del mastkran Bryggan på nivå +1 går under Gång och cykelbron F lutning 1:20 B Gång och cykelvägen går längs k j tt k t fö tt k Trappor leder ner från kajen till en brygga

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Olika typer av planer Översiktsplan (ÖP) Fördjupad översiktsplan (FÖP) Detaljplan (DP) Program-/planområde Tidigare planer Detaljplaner från år

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08 BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund 2016-05-18 Dnr 2016/422-KS-249 Mikael Forsberg planarkitekt Västerås stad Pernilla Lindström översiktsplanerare Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Uppdragsbeskrivning Ortsanalys och utvecklingsplan för

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING 2016-01-20

PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING 2016-01-20 PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING 206020 PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING Arbetsgrupp: Peter Juterot, Kommunledningskontoret (projektledare) Marcus Horning, Kommunledningskontoret Kosovar Gashi, Kommunledningskontoret

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05

Åtvidaberg Satsar. Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Åtvidaberg Satsar Centrumutveckling Gruppmöte 3, 2014-09- 05 Dagordning 1. Vad har ske6 sedan föregående möte 2. Förslagsverket PartnerTech 3. Workshop Centrumutveckling 4. Konkreta projekt 5. Redovisning

Läs mer

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19 RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Utveckling och komplettering av gröna stråk Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer