Konst och ljussättning i särskilt boende för äldre

Transkript

1 Konst och ljussättning i särskilt boende för äldre Morgan Andersson Arkitekt SAR/MSA, tekn dr Centrum för Vårdens Arkitektur Institutionen för Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola September

2 Inledning Den här lilla skriften är ett försök att kort beskriva olika aspekter av konst och ljus inom särskilda boendeformer för äldre. Syftet är dels att ge några exempel på forskning och utveckling kring bildprojektion och ljussättning i relation till konst. Det är dels att beskriva förutsättningarna för upplevelsen av konst för den grupp äldre som bor i särskilda boendeformer för äldre utifrån olika sinnesfunktioner och utifrån den fysiska miljöns egenskaper. Jag gör här inget försök att definiera konst utifrån någon teoretisk referensram. Konstupplevelsen beskrivs därför i ett vidare perspektiv som upplevelsen av bilder, synintryck, ljud, lukter och andra sinnesintryck. Innehåll Ljus, färg och form... 3 Förutsättningar för upplevelsen av visuell konst... 4 Arkitektur och ljus... 9 Projektion och ljussättning som konst Allmänna reflektioner Referenser

3 Ljus, färg och form Seende personer hämtar den dominerande mängden information om omvärlden genom synsinnet. Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. 1 Det motsvarar dock en mycket liten del av det elektromagnetiska spektrumet. Illustration 1. Det synliga ljusets position i det elektromagnetiska spektrumet. De två viktigaste faktorerna för att urskilja visuell information är ljus och färgkontrast (Wijk 2001). Att mäta ljus kallas fotometri. Man använder olika enheter beroende på vilken egenskap man vill mäta. Fotometriska storheter och SI-enheter Storhet SI-enhet Förkortning Kommentar Ljusflöde lumen lm Ljusenergi per tidsenhet Illuminans lux lx eller lm/m² Ljusflöde per belyst ytenhet Ljusstyrka candela cd eller lm/sr Ljusflöde per rymdvinkelenhet Luminans candela per kvadratmeter cd/m² Ljusflöde per rymdvinkelenhet per belyst ytenhet. Illustration 2. De viktigaste fotometriska storheterna enligt Internationella måttenhetssystemet, SI eller SI-systemet (Système International d'unités). Synorganen är utformade för att kunna uppfatta kontraster och förändringar i synfältet; förutsättningen för uppfatta dessa är ljus (Billger 2006). Begreppet kontrast omfattar ljushet, kulörton och kulörstyrka (Liljefors 2006). Ljushet är en egenskap hos färg som beskriver hur ljus eller mörk färgen uppfattas. En färg som helt saknar ljushet är svart. När vi säger att en färg är röd eller blå så anger vi dess kulörton. Detta anges i hur många procent röd respektive blå färg den innehåller. Olika färger med samma kulörton kan beskrivas som starkare eller svagare. Gråskalan samt svart och vitt har ingen kulörton. Kulörstyrka anger hur stark färgen är, vilket anges i procent. 1 En nanometer motsvarar en miljarddels meter eller 0, meter. 3

4 Illustration 3. Ljushet. Fältet till vänster är rött. Fältet till höger innehåller mer svart och har lägre ljushet. Illustration 4. Kulörton. Fältet i mitten är rött. Det vänstra fältet innehåller 65 procent rött och 35 procent blått. Fältet till höger innehåller 70 procent rött och 30 procent grönt. Illustration 5. Kulörstyrka. Fältet till höger är rött. Fältet i mitten innehåller mindre rött och har lägre kulörstyrka. Det vänstra fältet innehåller minst rött och har lägst kulörstyrka. Vi upplever former med våra sinnen. Tack vare ljuset kan vi se former och färger. Med känseln upplever vi andra dimensioner av form, t ex yta, struktur, temperatur. Med luktsinnet känner vi lukten av t ex mat, eld, wellpapp eller ylletyg. Med hörseln kan vi höra hur metall, papper eller porslin låter. Upplevelsen av vår omgivning och av arkitekturen är en sammanlagd upplevelse, bestående av de olika sinnesintrycken. Den synliga världen består för oss människor av två dimensioner av ljus. Först det direkta ljuset i form av lysande objekt. Sedan det indirekta ljuset i form av belysta ytor. Ljuskällan kan vara solljuset (naturligt ljus) eller belysning (artificiellt ljus). Samspelet mellan ljus och skugga gör att vi kan uppfatta kontraster och se hur vår omvärld är beskaffad. Förutsättningar för upplevelsen av visuell konst Upplevelsen av konst och konstföremål är en process som innebär en kommunikation mellan konstverket och den som upplever det. Konstnären skiljs från sitt konstverk som sedan existerar som ett självständigt objekt. De som upplever konstverket upplever det sedan naturligtvis på olika sätt. Det är en upplevelse av något som ligger utanför den egna personen. Att på så sätt gå utanför den egna personen kan i en vårdmiljö innebära positiv distraktion från smärta, åldrande och sjukdom (Ulrich 1991). Konsten har en lång tradition i vården (Wikström 2008). Redan Florence Nightingale (1859) skrev om konst som positiv distraktion. Studier antyder att föreställande konst med naturmotiv kan ha en positiv distraktion medan abstrakt konst kan ha negativa konsekvenser (Carpman & Grant 1993, Ulrich & Gilpin 2003). Det finns också studier som visar att konstverk som framställer obehagliga motiv, lidande och död har en negativ effekt på vårdupplevelsen (Kraft 1976, Wikström 2003). 4

5 Whall och kollegor (1997) visar att personer med Alzheimers sjukdom uppvisar mindre aggressivitet vid bad om de tittar på färgbilder. Norska studier visar att kulturaktiviteter skapar trivsel och samvaro som verkar hälsofrämjande (Baklien & Carlsson 2000, Jorgensen 2000). Det finns också nordiska studier av personer med demensproblematik som visar att musik som är bekant för den demente kan förhindra aggressivitet i samband med matning, tandborstning och påklädning (Brown et al. 2001, Götell et al. 2000, Wijk 2001). Andra studier visar på positiva effekter av musik vid agitationstillstånd (Ragneskog et al. 1996, Aldridge 1993, Gerdner & Swanson 1993). Andra studier visar på negativa effekter av störande ljud i hem- och sjukvårdsmiljöer (Dewing 2009, Osborn et al. 2000, Mazer 2008, Topf 2000). Det normala åldrandet påverkar våra sinnesfunktioner på olika sätt (Dehlin et al. 2000). Det innebär bortfall av visuella och auditiva funktioner, minskad orienteringsförmåga samt försämrad balans och kognitiv förmåga. Känseln tycks inte påverkas i nämnvärd grad, men förmågan att skilja mellan sött och salt påverkas. Luktsinnet försämras men har en förmåga att väcka starka minnen av välbehag eller obehag. Förmågan att uppleva färger, ljus, ljud och lukter utgör förutsättningarna för konstupplevelsen. Men olika människor upplever verkligheten på olika sätt. Människor med demensproblematik utvecklar dessutom en förändrad verklighetsuppfattning som i ett framskridet skede kan innebära stora svårigheter att tolka olika sinnesintryck (Gustafson 1992, Morris 1996, Kaskie & Storandt 1995, Nebes 1992). Särskilt boende för äldre är en kollektiv boendeform för äldre människor med omfattande behov av vård och omsorg och där den fysiska miljön skall fungera för många olika äldre människor över lång tid. Detta innebär att de lösningar man väljer måste fungera för flertalet människor som bor där. Det innebär också att särskilda hänsyn måste tas till de krav som åldrande och sjukdom ställer på funktion och användning. Många studier visar på vikten av en medveten användning av belysning och dagsljus i miljöer för äldre (Arditi 2005, Boyce 2003, Hegde 2011, Lepeleire et al. 2007, Moller 2008, Torrington och Tregenza 2007). Ett normalt åldrande innebär att en försämring av den visuella kapaciteten börjar i 40-årsåldern (Corso 1971, Cristarella 1977, Gordon 1967). Det finns flera orsaker (Dehlin et al. 2000). Såväl synnerven som neuroner i hjärnan förstörs. En stelare lins ger svårigheter att fokusera gör det svårare att se en klar bild. Försämrad mörkeradaption, det vill säga att ställa om ögat från en ljus till en mörk miljö och vice versa, innebär problem med stora kontrastskillnader mellan ljus och mörker. Färgseendet påverkas mer av hög ålder än av Alzheimers sjukdom (Wijk et al. 2002). Hög ålder är också den största riskfaktorn för ögonsjukdomar och grå starr (katarakt) är den vanligaste (Kahn et al. 1977, Heijl 1997, Lindblad 2011, Lundström och Stenevi 1997). En omfattande amerikansk studie (n=2675) påvisade glaukom hos 5 % av samtliga undersökta personer i åldersklassen år och i 46 % i åldersklassen år (Kahn et al. 1977). Effekterna är på många sätt desamma som vid normalt åldrande, men kraftigare, och leder obehandlade till blindhet. 5

6 Illustration 6. Gemensamt vardagsrum och TV-rum. Dagsljuset mildras av hellånga vita gardiner. Väggarna och konstverket belyses av spotlights i taket, vilket ger ett indirekt, bländfritt ljus. Ljuskronan har dimbart ljus. Sittmöblerna har en tydligt avvikande färg mot bakgrunden, vilket gör dem lätta att se. Kuddarna har i sin tur en avvikande färg mot sittmöblerna. De vita möblerna syns tydligt mot golvet, vilket har en mörkare färg än väggarna. Det är tydligt var väggar och tak möts. Här har man strävat efter att skapa en hemlik miljö där ljuset spelar en stor roll. Foto: Morgan Andersson. Grumlingar i hornhinnan, glaskroppen och linsen gör att vi uppfattar världen som suddigare och mer gulaktig, vilket påverkar både färg- och mörkerseendet och ökar problem med bländning på grund av ljusspridning i ögat (Thaung & Sjöstrand 1996). Att risken för bländning ökar med stigande ålder har man känt till sedan länge (Corso 1971, Cristarella 1977, Elliott et al. 2013, Gordon 1967, Moller 2008, Navara and Nelson 2007, Wahl et al. 1999). Löfving & Thaung vid Göteborgs Universitet har tagit fram ett instrument, VISSLA, för att simulera funktionsnedsättning hos det åldrade ögat eller vid grå starr. De visar genom den bländning som orsakas av direkt ljusinstrålning i ögat drastiskt påverkar den visuella förmågan hos äldre och hos personer med synnedsättningar av typ grå starr. Inte bara direkt ljus från en ljuskälla kan orsaka bländning. Även en ljus, reflekterande yta upplevs som obehaglig. En effekt av ålderförändringarna är svårigheter att uppfatta svaga kontraster (Wijk 2001) och svaga nyanser, särskilt ljusgult (Liljefors 1990). Små färg- eller kontrastskillnader mellan vägg och tak eller mellan inredningsföremål och omgivning innebär problem. 6

7 Illustration 7. Artificiellt ljus i takhöjd. Bilderna till vänster visar normala kamerabilder. De högra bilderna har tagits med HDR-teknik (High Dynamic Range) och bearbetats med hjälp av VISSLA för att simulera grå starr i ett något framskridet skede. Bilderna är tagna i de gemensamma utrymmena i ett äldreboende. Det framgår tydligt att låg-energilamporna i taket är starkt bländande på grund av det direkta ljusinfallet i ögat. Det resulterar i bländning samt svårigheter att uppfatta kontraster. Föremål och ytor flyter i varandra. Följden kan bli svårigheter att orientera sig och risk för fallolyckor. Foto: Fotis Xenokotas. Illustration 8. Artificiellt ljus på vägg. Bilderna visar armaturer i ett trapphus respektive i en korridor med lägenhetsentréer. När ljuset kommer i ögonhöjd är det svårt att skärma av. Foto: Morgan Andersson. 7

8 Illustration 9. Dagsljus. Dagsljuset står i skarp konstrast mot de objekt som befinner sig i lokalen. Här har VISSLA använts på den högra bilden. Det direkt infallande ljuset gör att en person med grå starr upplever en stark bländning samt att det är svårt att urskilja vad som finns i lokalen på grund av låg kontrastverkan. Effekten är likartad på ett normalt åldrat öga men mindre uttalad. Foto: Fotis Xenokotas. Illustration 10. Dagsljus. Teckningarna till vänster visar hur dagsljuset leds in i rummet. Hög fönsterbröstning (1) släpper in det bländande himmelsljuset och skapar stark kontrast. Låg fönsterbröstning (2), ca cm, gör att man ser marken och inte bländas lika mycket av himmelsljuset. En tunn, ljus gardin (3) fördelar ljuset och minskar ytterligare risken för bländning. Illustration: Morgan Andersson. På bilden överst till höger mildras bländningseffekten av det reflekterade dagsljuset av att bord och stolar har en mörk, matt färg. På bilder nederst till höger skapar den skarpa kontrasten mellan det direkta dagsljuset och den mörkare korridoren bländningsproblem. Det blanka golvmaterialet förstärker effekten eftersom ljusöppningen går ända ner till golvet. Inga gardiner finns som mildrar kontrasten. Foto: Morgan Andersson. 8

9 Äldre människor behöver alltså mer ljus på de ytor och föremål som betraktas men är samtidigt mer känsliga för starkt direkt ljusinstrålning i ögat. Belysning och färgkontraster har länge använts i terapeutiska miljöer för äldre, till exempel genom kontrasterande färgmarkeringar för att framhäva olika inredningselement (Cooper et al. 1986, Wijk 2004, Green 2005, Smith 2008). Illustration 11. Ljuskällans placering. Hur ljuskällan är avskärmad och på vilken höjd betraktaren befinner sig spelar stor roll för hur situationen upplevs. Detta är speciellt viktigt i särskilt boende eftersom dessa skall fungera för många människor över lång tid. Illustration: Morgan Andersson. Arkitektur och ljus Vitruvius beskrev ca 15 f.kr. (Vitruvius 1960) arkitektur i form av tre egenskapsområden; firmitas, utilitas, venustas. Det finns flera möjliga översättningar, men det betyder ungefär konstruktion, användbarhet och estetik. Vi up npfattar arkitekturen med våra sinnen; främst med synen. I särskilt boende för äldre är det speciellt viktigt att tydliggöra den visuella miljön, såväl byggnadens utformning som inredning och konst. Viktiga aspekter är samspelet mellan dagsljus och artificiellt ljus och skillnaderna mellan dag och natt. Illustration 12. Bilden till vänster visar de gemensamma utrymmena i dagsljusbelysning. Bilden till höger visar ett utrymme på samma våningsplan kvällstid. Foto: Morgan Andersson. 9

10 Illustration 13. Bilden visar Kalmar Konstmuseum. Byggnadens form skapar en ljus, bländfri rymd. Arkitekturen är här en konstform som bildar ram för den konst som skall ställas ut. Tham & Videgård Arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman. a. b. c. d. Illustration 14. Ljuskällornas olika placering och avskärmning betonar olika aspekter av rummet. I bild a betonas golvet och den nedre delen av rummet. I bild b betonas taket och den övre delen av rummet. I bild c betonas rummets vertikala verkan. I bild d jämnas ut rummet genom att sprida ett jämnt sken i alla riktningar. Illustration: Morgan Andersson. Projektion och ljussättning som konst Ljus är en rumslig, eller fysisk, egenskap. Beroende på hur man använder ljuset, kan man framställa rummet på olika sätt och med varierande resultat. Skillnaden mellan hur ett rum upplevs i dagsljus respektive artificiell belysning är enorm. Ofta innebär det att ljuset kommer från andra riktningar och har helt andra egenskaper. 10

11 Det finns flera tekniker för att använda ljus som konst eller skapa konst med ljus. Ett sätt är att skapa ett lysande konstverk där en ljuskälla lyser upp det inifrån, som i Edvin Öhrström ljusskulptur på Sergels Torg i Stockholm. Ett annat sätt är förstås att belysa ett självständigt konstverk, t ex ett bildkonstverk eller en skulptur. En metod är att projicera digitala bilder eller färger på en yta; antingen på en digital skärm eller med en projektor. Projection Mapping innebär att bilder projiceras tredimensionellt på föremål eller rum för att förändra upplevelsen rummet eller föremålet (Rowe 2014). Denna teknik kan även användas interaktivt. I ett projekt förstärktes blommorna i en trägård (Ou 2012). Det finns ett forskningsfält kring interaktiva konstupplevelser (Dolinsky et al. 2012). Man kan ändra färgen på belysningen efter ett visst mönster, t ex dagsljus/kväll. På så sätt kan man följa dygnet och den så kallade cirkadiska rytmen som styr vakenhet och sömn (van Someren et al. 1997). Illustration 17. Glasprismor i en modern kristallkrona ger betraktaren en visuell estetisk upplevelse och skapar ett tydligt riktmärke. Foto: Morgan Andersson. Ett intressant projekt är ett interaktivt projekt där boende på Sekelbo Äldreboende i Göteborg sedan 2013 kan cykla runt, Bike Around, i en web-applikation i Google Maps. Applikationen används på flera äldreboenden i Sverige. (Vårt Göteborg 2013). Högskolan i Halmstad jobbar med 3D och 4D-teknik på äldreboenden (Högskolan i Halmstad 2014). Här använder man interaktiva bilder både i upplevelserum och i hemmiljön. Hjälpmedelsinstitutet arbetade 2010 med TV-spel på äldreboenden (Hjälpmedelsinstitutet 2010). Kommunförbundet i Skåne tog 2012 fram idéer om att projicera bilder i upplevelsecentra, t ex simbassänger (Kommunförbundet i Skåne 2012). I Lund projicerades 2013 rörliga bilder av ett hav i ett stort fönster (Lunds Domkyrkoförsamling 2013). På Gerdas Gård i Göteborg har man hämtat inspiration från hotelldesign för att skapa en hemlikhet som är tänkt att passa de flesta boende. 11

12 Illustration 23. Sällskapsutrymme på Gerdas Gård i Göteborg. Spotlights och punktbelysning skapar, tillsammans med dimbar takbelysning en god ljusmiljö. Alla inredningsdetaljer är visuellt tydliga. Inspirationen är hämtad från hotellmiljöer. Foto: Morgan Andersson Allmänna reflektioner Utgångspunkten när man arbetar med belysning som konst borde vara att målgruppen som skall uppleva konsten ges de bästa möjligheterna för detta. Den grupp äldre som bor i särskilt boende har en mängd funktionsnedsättningar som är relaterade till det naturliga åldrandet. Åldrandet innebär också en ökad risk för sjuklighet, vilket ytterligare påverkar sinnesfunktionerna. Att skapa visuell konst med hjälp av belysning i särskilt boende för äldre bör därför ta hänsyn till dessa förutsättningar. Några saker att tänka på är: Viktigast att målgruppen kan uppfatta konstverket. Tänk alltid sammanhang; ljus, ytfärg, kontrast, rum, övrig belysning! Skillnader mellan dag och natt; omvända förhållanden och olika temperaturer. Direkt och indirekt ljus; bländning, ljusfärg, tydlighet, avskärmningsvinkel! Andra sinnen; kan konstverket stimulera andra sinnen än synen? Artificiellt ljus eller dagsljus? Interaktivt? Omfattning; solitär, stråk eller integrerad? Utomhus eller inomhus? Fråga de boende; undersök vad som fungerar! Att samla många saker som var för sig är värdefulla behöver inte vara bra; Korv med tårta är inte gott Sammanhanget är komplext. Ett äldreboende är en kollektiv bostad med många boende över tid. Gemensamma utrymmen. 12

13 Referenser Aldridge, D. (1993). Music Therapy research. A review of the medical research litterature. The Arts in Psychotherapy, 20(1), Arditi, A. (2005). Enhancing the visual environment for older and visually impaired persons. Alzheimer s Care Quarterly, 6(4): Baklien, B., Carlsson, Y. (2000). Helse og kultur. Processevaluering av en nasional sastning på kultur som helsefremmende virkemedel. Oslo: NIBR. Rapport 11, Billger, M. (2006). Rummet som färgernas mötesplats. I: Fridell Anter, Solvej red. Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas. Boyce, P. R. (2003). Lighting for the Elderly. Technology and Disability, 15(3), Brown, S., Götell, E., Ekman, S.-L. (2001). Music-therapeutic caregiving. The necessity of active music-making in clinical care. The Arts in Psychotherapy, 28, Carpman, J., Grant, M. (1993). Design that cares: Planning health facilities for patients and visitors (2nd ed.). Chicago: American Hospital Publishing. Cooper, B. A., Gowland, C., McIntosh, J. (1986). The Use of Color in the Environment of the Elderly to Enhance Function. Clinics in Geriatric Medicine, 2(1), Corso, J. (1971). Sensory Processes and Age Effects in Normal Adults. Journal of Gerontology, 26(1), Cristarella, M. (1977). Visual Functions of the Elderly. American Journal of Occupational Therapy, 31(7), Dehlin, O., Hagberg., Rundgren, Å., Samuelsson, G., Sjöbeck, B. (2000). Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. Dewing, J. (2009). Caring for Older People with Dementia: Noise and Light. Nursing Older People, 21(5): Dolinsky, M., Sherman, W., Wernert, E., Chi, Y. C. (2012). Reordering virtual reality: Recording and recreating real-time experiences. Proceedings of SPIE - The International Society for Optical Engineering, Volume 8289, Article number 82890H. Elliott, A.F., McGwin Jr., G., Owsley, C. (2013). Vision Impairment Among Older Adults Residing in Assisted Living. Journal of Aging and Health, 25(2), Gerdner, L. A., Swanson, E. A. (1993). Effects of individualized music on confused and agitated elderly patients. Archives of Psychiatric Nursing, 7(5), Gordon, D. (1967). Visual Impairment in the Older Patient. Journal of American Geriatric Society, 15(11), Green, M. (2005). Using colour to improve care environments. Nursing and Residential Care, 7(11), Gustafson, L. (1992). Clinical classification of dementia conditions. Acta Neurologica Scandinavica, 85(suppl. 139), Götell, E., Brown, S., Ekman, S.-L. (2000). Caregiver-assisted music events in psychogeriatric care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 7(2), Hegde, A. L. (2011). Effect of light and color on subjective evaluative impressions by the elderly: Implications for creating nurturing and aesthetically pleasing interior environments. International Journal of Health & Wellness, 1(1), Heijl, A. (1997). Kliniska riktlinjer. Öppenvinkelglaukom. Version 1.0 publ MARS CD-ROM Ögonsjukvård Stockholm: Socialstyrelsen. Hjjälpmedelsinstitutet (2010). Accessed: Högskolan i Halmstad (2014). Accessed: Jorgensen, M. A. (2000). Kultur gir helse. Evaluering av et tversektoriellt forsöksprosjekt. Oslo: NIBR. Rapport 108. Kahn, H. A., Liebowitz, H. M., Ganley, J. P., Kini, M. M., Colton, T., Nickerson, R. S., Dawber, T. R. (1977). The Framingham eye study: outline and major prevalence findings. American Journal of Epidemiology, 106(1), Kaskie, B., Storandt, M. 1995, Visuospatial deficit in dementia of the Alzheimer type. Archives of Neurology, 52(4), Kommunförbundet i Skåne (2012) /IdeaMapping+Id%C3%A9katlog+PDF.pdf. Accessed Kraft, H. (1976). The suitable sick-room picture. The Medical World, 27(16),

14 Lepeleire, de, J., Bouwen, A., de Coninck, L., Buntinx, F. (2007). Insufficient Lighting in Nursing Homes. Journal of American Medical Directors Association, 8(5), Liljefors, A., Ejhed, J. (1990). Bättre Belysning. Stockholm: Statens Råd för Byggnadsforskning. Liljefors, A. (2006). Ljus och färg i seendets rum. I: Fridell Anter, Solvej red. Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas. Lindblad, A. (2011). Accessed: Lunds Domkyrkoförsamling (2013). Accessed: Lundström, M., Stenevi, U. (1997). State of the Art - Katarakt. Version 1.0 publ MARS CD- ROM Ögonsjukvård Stockholm: Socialstyrelsen Mazer, S. E. (2008). Turning in to the 'sound' environment. Improve quality of life, sensitize staff to hearing-impaired residents. Long-Term Living, 57(6), Moller, J. (2008). Design primer for the aging eye. Long-Term Living. 57(6), 24-. Morris, R. G., red. (1996). The cognitive neuropsychology of Alzheimer-type dementia. Oxford: Oxford University Press. Navara K. J., Nelson, R. J. (2007). The dark side of light at night: physiological, epidemiological, and ecological consequences. Journal of Pineal Research, 43(3), Nebes, R. D. (1992). Cognitive dysfunction in Alzheimer's disease. In: Craik, F. I. M., Salthouse, T. A. red. Handbook of ageing and cognition. Hillsdale New Jersey: Erlbaum. Nightingale, F. (1859). Notes on Nursing. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. Osborn, R., Erber, N., Galletti, A. (2000). Effects on background noise on the perception of speech by sighted older adults with severe low vision. Journal of Visual Impairment and Blindness, 94(10), Ragneskog H., Kihlgren M., Karlsson I., Norberg A. (1996). Dinner Music for Demented Patients. Clinical Nursing Research, 5(3), Rowe, A. (2014). Designing for engagement in mixed reality experiences that combine projection mapping and camera-based interaction. Digital Creativity, 25(2), Smith, D. (2008). Color-Person-Environment Relationships. Color Research and Application, 33(4), Someren, E. J. W. van, Kessler, A., Mirmiran, M., Swaab, D. F. (1997). Indirect bright light improves circadian rest-activity rhythm disturbances in demented patients. Biological Psychiatry, 4(19), Thaung, J., Sjöstrand, J. (1996). Integrated angular light scattering measurements in extracted eye lenses. Investigative Ophthalmology and Visual Science, 37(3), 601- Topf, M. (2000). Hospital noise pollution: an environmental stress model to guide research and clinical interventions. Journal of Advanced Nursing, 31(3), Torrington, J. M., Tregenza, P. R. (2007). Lighting for people with dementia. Lighting Research Technology, 39(1), Ulrich, R. S., Gilpin, L. (2003). Healing arts: Nutrition for the soul. In S. B. Frampton, L. Gilpin & P. Charmel (Eds.), Putting patients first: Designing and practicing patient centered care. San Francisco: Jossey-Bass Ulrich, R. S. (1991). Effects of interior design on wellness: Theory and recent scientific research. Journal of Health Care Interior Design, 3(1), Wahl, H. W., Oswald, F., Zimprich, D. (1999). Everyday competence in visually impaired older adults: A case for person-environment perspectives. The Gerontologist, 39(2), Whall, A. L., Black, M. E., Groh, C. J., Yankou, D. J., Kupferschmid, B. J., & Foster, N. L. (1997). The effect of natural environments upon agitation and aggression in late stage dementia patients. American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, September-October: Wijk, H. (2001). Colour Perception in Old Age. Göteborg: GU. Doktorsavhandling. Wijk, H. red. (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur. Wijk, H., Berg, S., Bergman, B., Hanson, A. B., Sivik, L., Steen, B. (2002). Colour perception among the very elderly related to visual and cognitive function. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), Wikström, B.-M. (2003). Estetik och Omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Wikström, B.-M. (2008). Konst och vård i historisk belysning. Stockholm: Vårdalinstitutet. Vitruvius Pollo, M. (2009). Om Arkitektur. (Original: De Architectura, Rom ca. 15 f.kr.). Stockholm: Dymlings. Vårt Göteborg (2013). kan_vacka_minnen_hos_aldre. Accessed: