Konst och ljussättning i särskilt boende för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konst och ljussättning i särskilt boende för äldre"

Transkript

1 Konst och ljussättning i särskilt boende för äldre Morgan Andersson Arkitekt SAR/MSA, tekn dr Centrum för Vårdens Arkitektur Institutionen för Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola September

2 Inledning Den här lilla skriften är ett försök att kort beskriva olika aspekter av konst och ljus inom särskilda boendeformer för äldre. Syftet är dels att ge några exempel på forskning och utveckling kring bildprojektion och ljussättning i relation till konst. Det är dels att beskriva förutsättningarna för upplevelsen av konst för den grupp äldre som bor i särskilda boendeformer för äldre utifrån olika sinnesfunktioner och utifrån den fysiska miljöns egenskaper. Jag gör här inget försök att definiera konst utifrån någon teoretisk referensram. Konstupplevelsen beskrivs därför i ett vidare perspektiv som upplevelsen av bilder, synintryck, ljud, lukter och andra sinnesintryck. Innehåll Ljus, färg och form... 3 Förutsättningar för upplevelsen av visuell konst... 4 Arkitektur och ljus... 9 Projektion och ljussättning som konst Allmänna reflektioner Referenser

3 Ljus, färg och form Seende personer hämtar den dominerande mängden information om omvärlden genom synsinnet. Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. 1 Det motsvarar dock en mycket liten del av det elektromagnetiska spektrumet. Illustration 1. Det synliga ljusets position i det elektromagnetiska spektrumet. De två viktigaste faktorerna för att urskilja visuell information är ljus och färgkontrast (Wijk 2001). Att mäta ljus kallas fotometri. Man använder olika enheter beroende på vilken egenskap man vill mäta. Fotometriska storheter och SI-enheter Storhet SI-enhet Förkortning Kommentar Ljusflöde lumen lm Ljusenergi per tidsenhet Illuminans lux lx eller lm/m² Ljusflöde per belyst ytenhet Ljusstyrka candela cd eller lm/sr Ljusflöde per rymdvinkelenhet Luminans candela per kvadratmeter cd/m² Ljusflöde per rymdvinkelenhet per belyst ytenhet. Illustration 2. De viktigaste fotometriska storheterna enligt Internationella måttenhetssystemet, SI eller SI-systemet (Système International d'unités). Synorganen är utformade för att kunna uppfatta kontraster och förändringar i synfältet; förutsättningen för uppfatta dessa är ljus (Billger 2006). Begreppet kontrast omfattar ljushet, kulörton och kulörstyrka (Liljefors 2006). Ljushet är en egenskap hos färg som beskriver hur ljus eller mörk färgen uppfattas. En färg som helt saknar ljushet är svart. När vi säger att en färg är röd eller blå så anger vi dess kulörton. Detta anges i hur många procent röd respektive blå färg den innehåller. Olika färger med samma kulörton kan beskrivas som starkare eller svagare. Gråskalan samt svart och vitt har ingen kulörton. Kulörstyrka anger hur stark färgen är, vilket anges i procent. 1 En nanometer motsvarar en miljarddels meter eller 0, meter. 3

4 Illustration 3. Ljushet. Fältet till vänster är rött. Fältet till höger innehåller mer svart och har lägre ljushet. Illustration 4. Kulörton. Fältet i mitten är rött. Det vänstra fältet innehåller 65 procent rött och 35 procent blått. Fältet till höger innehåller 70 procent rött och 30 procent grönt. Illustration 5. Kulörstyrka. Fältet till höger är rött. Fältet i mitten innehåller mindre rött och har lägre kulörstyrka. Det vänstra fältet innehåller minst rött och har lägst kulörstyrka. Vi upplever former med våra sinnen. Tack vare ljuset kan vi se former och färger. Med känseln upplever vi andra dimensioner av form, t ex yta, struktur, temperatur. Med luktsinnet känner vi lukten av t ex mat, eld, wellpapp eller ylletyg. Med hörseln kan vi höra hur metall, papper eller porslin låter. Upplevelsen av vår omgivning och av arkitekturen är en sammanlagd upplevelse, bestående av de olika sinnesintrycken. Den synliga världen består för oss människor av två dimensioner av ljus. Först det direkta ljuset i form av lysande objekt. Sedan det indirekta ljuset i form av belysta ytor. Ljuskällan kan vara solljuset (naturligt ljus) eller belysning (artificiellt ljus). Samspelet mellan ljus och skugga gör att vi kan uppfatta kontraster och se hur vår omvärld är beskaffad. Förutsättningar för upplevelsen av visuell konst Upplevelsen av konst och konstföremål är en process som innebär en kommunikation mellan konstverket och den som upplever det. Konstnären skiljs från sitt konstverk som sedan existerar som ett självständigt objekt. De som upplever konstverket upplever det sedan naturligtvis på olika sätt. Det är en upplevelse av något som ligger utanför den egna personen. Att på så sätt gå utanför den egna personen kan i en vårdmiljö innebära positiv distraktion från smärta, åldrande och sjukdom (Ulrich 1991). Konsten har en lång tradition i vården (Wikström 2008). Redan Florence Nightingale (1859) skrev om konst som positiv distraktion. Studier antyder att föreställande konst med naturmotiv kan ha en positiv distraktion medan abstrakt konst kan ha negativa konsekvenser (Carpman & Grant 1993, Ulrich & Gilpin 2003). Det finns också studier som visar att konstverk som framställer obehagliga motiv, lidande och död har en negativ effekt på vårdupplevelsen (Kraft 1976, Wikström 2003). 4

5 Whall och kollegor (1997) visar att personer med Alzheimers sjukdom uppvisar mindre aggressivitet vid bad om de tittar på färgbilder. Norska studier visar att kulturaktiviteter skapar trivsel och samvaro som verkar hälsofrämjande (Baklien & Carlsson 2000, Jorgensen 2000). Det finns också nordiska studier av personer med demensproblematik som visar att musik som är bekant för den demente kan förhindra aggressivitet i samband med matning, tandborstning och påklädning (Brown et al. 2001, Götell et al. 2000, Wijk 2001). Andra studier visar på positiva effekter av musik vid agitationstillstånd (Ragneskog et al. 1996, Aldridge 1993, Gerdner & Swanson 1993). Andra studier visar på negativa effekter av störande ljud i hem- och sjukvårdsmiljöer (Dewing 2009, Osborn et al. 2000, Mazer 2008, Topf 2000). Det normala åldrandet påverkar våra sinnesfunktioner på olika sätt (Dehlin et al. 2000). Det innebär bortfall av visuella och auditiva funktioner, minskad orienteringsförmåga samt försämrad balans och kognitiv förmåga. Känseln tycks inte påverkas i nämnvärd grad, men förmågan att skilja mellan sött och salt påverkas. Luktsinnet försämras men har en förmåga att väcka starka minnen av välbehag eller obehag. Förmågan att uppleva färger, ljus, ljud och lukter utgör förutsättningarna för konstupplevelsen. Men olika människor upplever verkligheten på olika sätt. Människor med demensproblematik utvecklar dessutom en förändrad verklighetsuppfattning som i ett framskridet skede kan innebära stora svårigheter att tolka olika sinnesintryck (Gustafson 1992, Morris 1996, Kaskie & Storandt 1995, Nebes 1992). Särskilt boende för äldre är en kollektiv boendeform för äldre människor med omfattande behov av vård och omsorg och där den fysiska miljön skall fungera för många olika äldre människor över lång tid. Detta innebär att de lösningar man väljer måste fungera för flertalet människor som bor där. Det innebär också att särskilda hänsyn måste tas till de krav som åldrande och sjukdom ställer på funktion och användning. Många studier visar på vikten av en medveten användning av belysning och dagsljus i miljöer för äldre (Arditi 2005, Boyce 2003, Hegde 2011, Lepeleire et al. 2007, Moller 2008, Torrington och Tregenza 2007). Ett normalt åldrande innebär att en försämring av den visuella kapaciteten börjar i 40-årsåldern (Corso 1971, Cristarella 1977, Gordon 1967). Det finns flera orsaker (Dehlin et al. 2000). Såväl synnerven som neuroner i hjärnan förstörs. En stelare lins ger svårigheter att fokusera gör det svårare att se en klar bild. Försämrad mörkeradaption, det vill säga att ställa om ögat från en ljus till en mörk miljö och vice versa, innebär problem med stora kontrastskillnader mellan ljus och mörker. Färgseendet påverkas mer av hög ålder än av Alzheimers sjukdom (Wijk et al. 2002). Hög ålder är också den största riskfaktorn för ögonsjukdomar och grå starr (katarakt) är den vanligaste (Kahn et al. 1977, Heijl 1997, Lindblad 2011, Lundström och Stenevi 1997). En omfattande amerikansk studie (n=2675) påvisade glaukom hos 5 % av samtliga undersökta personer i åldersklassen år och i 46 % i åldersklassen år (Kahn et al. 1977). Effekterna är på många sätt desamma som vid normalt åldrande, men kraftigare, och leder obehandlade till blindhet. 5

6 Illustration 6. Gemensamt vardagsrum och TV-rum. Dagsljuset mildras av hellånga vita gardiner. Väggarna och konstverket belyses av spotlights i taket, vilket ger ett indirekt, bländfritt ljus. Ljuskronan har dimbart ljus. Sittmöblerna har en tydligt avvikande färg mot bakgrunden, vilket gör dem lätta att se. Kuddarna har i sin tur en avvikande färg mot sittmöblerna. De vita möblerna syns tydligt mot golvet, vilket har en mörkare färg än väggarna. Det är tydligt var väggar och tak möts. Här har man strävat efter att skapa en hemlik miljö där ljuset spelar en stor roll. Foto: Morgan Andersson. Grumlingar i hornhinnan, glaskroppen och linsen gör att vi uppfattar världen som suddigare och mer gulaktig, vilket påverkar både färg- och mörkerseendet och ökar problem med bländning på grund av ljusspridning i ögat (Thaung & Sjöstrand 1996). Att risken för bländning ökar med stigande ålder har man känt till sedan länge (Corso 1971, Cristarella 1977, Elliott et al. 2013, Gordon 1967, Moller 2008, Navara and Nelson 2007, Wahl et al. 1999). Löfving & Thaung vid Göteborgs Universitet har tagit fram ett instrument, VISSLA, för att simulera funktionsnedsättning hos det åldrade ögat eller vid grå starr. De visar genom den bländning som orsakas av direkt ljusinstrålning i ögat drastiskt påverkar den visuella förmågan hos äldre och hos personer med synnedsättningar av typ grå starr. Inte bara direkt ljus från en ljuskälla kan orsaka bländning. Även en ljus, reflekterande yta upplevs som obehaglig. En effekt av ålderförändringarna är svårigheter att uppfatta svaga kontraster (Wijk 2001) och svaga nyanser, särskilt ljusgult (Liljefors 1990). Små färg- eller kontrastskillnader mellan vägg och tak eller mellan inredningsföremål och omgivning innebär problem. 6

7 Illustration 7. Artificiellt ljus i takhöjd. Bilderna till vänster visar normala kamerabilder. De högra bilderna har tagits med HDR-teknik (High Dynamic Range) och bearbetats med hjälp av VISSLA för att simulera grå starr i ett något framskridet skede. Bilderna är tagna i de gemensamma utrymmena i ett äldreboende. Det framgår tydligt att låg-energilamporna i taket är starkt bländande på grund av det direkta ljusinfallet i ögat. Det resulterar i bländning samt svårigheter att uppfatta kontraster. Föremål och ytor flyter i varandra. Följden kan bli svårigheter att orientera sig och risk för fallolyckor. Foto: Fotis Xenokotas. Illustration 8. Artificiellt ljus på vägg. Bilderna visar armaturer i ett trapphus respektive i en korridor med lägenhetsentréer. När ljuset kommer i ögonhöjd är det svårt att skärma av. Foto: Morgan Andersson. 7

8 Illustration 9. Dagsljus. Dagsljuset står i skarp konstrast mot de objekt som befinner sig i lokalen. Här har VISSLA använts på den högra bilden. Det direkt infallande ljuset gör att en person med grå starr upplever en stark bländning samt att det är svårt att urskilja vad som finns i lokalen på grund av låg kontrastverkan. Effekten är likartad på ett normalt åldrat öga men mindre uttalad. Foto: Fotis Xenokotas. Illustration 10. Dagsljus. Teckningarna till vänster visar hur dagsljuset leds in i rummet. Hög fönsterbröstning (1) släpper in det bländande himmelsljuset och skapar stark kontrast. Låg fönsterbröstning (2), ca cm, gör att man ser marken och inte bländas lika mycket av himmelsljuset. En tunn, ljus gardin (3) fördelar ljuset och minskar ytterligare risken för bländning. Illustration: Morgan Andersson. På bilden överst till höger mildras bländningseffekten av det reflekterade dagsljuset av att bord och stolar har en mörk, matt färg. På bilder nederst till höger skapar den skarpa kontrasten mellan det direkta dagsljuset och den mörkare korridoren bländningsproblem. Det blanka golvmaterialet förstärker effekten eftersom ljusöppningen går ända ner till golvet. Inga gardiner finns som mildrar kontrasten. Foto: Morgan Andersson. 8

9 Äldre människor behöver alltså mer ljus på de ytor och föremål som betraktas men är samtidigt mer känsliga för starkt direkt ljusinstrålning i ögat. Belysning och färgkontraster har länge använts i terapeutiska miljöer för äldre, till exempel genom kontrasterande färgmarkeringar för att framhäva olika inredningselement (Cooper et al. 1986, Wijk 2004, Green 2005, Smith 2008). Illustration 11. Ljuskällans placering. Hur ljuskällan är avskärmad och på vilken höjd betraktaren befinner sig spelar stor roll för hur situationen upplevs. Detta är speciellt viktigt i särskilt boende eftersom dessa skall fungera för många människor över lång tid. Illustration: Morgan Andersson. Arkitektur och ljus Vitruvius beskrev ca 15 f.kr. (Vitruvius 1960) arkitektur i form av tre egenskapsområden; firmitas, utilitas, venustas. Det finns flera möjliga översättningar, men det betyder ungefär konstruktion, användbarhet och estetik. Vi up npfattar arkitekturen med våra sinnen; främst med synen. I särskilt boende för äldre är det speciellt viktigt att tydliggöra den visuella miljön, såväl byggnadens utformning som inredning och konst. Viktiga aspekter är samspelet mellan dagsljus och artificiellt ljus och skillnaderna mellan dag och natt. Illustration 12. Bilden till vänster visar de gemensamma utrymmena i dagsljusbelysning. Bilden till höger visar ett utrymme på samma våningsplan kvällstid. Foto: Morgan Andersson. 9

10 Illustration 13. Bilden visar Kalmar Konstmuseum. Byggnadens form skapar en ljus, bländfri rymd. Arkitekturen är här en konstform som bildar ram för den konst som skall ställas ut. Tham & Videgård Arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman. a. b. c. d. Illustration 14. Ljuskällornas olika placering och avskärmning betonar olika aspekter av rummet. I bild a betonas golvet och den nedre delen av rummet. I bild b betonas taket och den övre delen av rummet. I bild c betonas rummets vertikala verkan. I bild d jämnas ut rummet genom att sprida ett jämnt sken i alla riktningar. Illustration: Morgan Andersson. Projektion och ljussättning som konst Ljus är en rumslig, eller fysisk, egenskap. Beroende på hur man använder ljuset, kan man framställa rummet på olika sätt och med varierande resultat. Skillnaden mellan hur ett rum upplevs i dagsljus respektive artificiell belysning är enorm. Ofta innebär det att ljuset kommer från andra riktningar och har helt andra egenskaper. 10

11 Det finns flera tekniker för att använda ljus som konst eller skapa konst med ljus. Ett sätt är att skapa ett lysande konstverk där en ljuskälla lyser upp det inifrån, som i Edvin Öhrström ljusskulptur på Sergels Torg i Stockholm. Ett annat sätt är förstås att belysa ett självständigt konstverk, t ex ett bildkonstverk eller en skulptur. En metod är att projicera digitala bilder eller färger på en yta; antingen på en digital skärm eller med en projektor. Projection Mapping innebär att bilder projiceras tredimensionellt på föremål eller rum för att förändra upplevelsen rummet eller föremålet (Rowe 2014). Denna teknik kan även användas interaktivt. I ett projekt förstärktes blommorna i en trägård (Ou 2012). Det finns ett forskningsfält kring interaktiva konstupplevelser (Dolinsky et al. 2012). Man kan ändra färgen på belysningen efter ett visst mönster, t ex dagsljus/kväll. På så sätt kan man följa dygnet och den så kallade cirkadiska rytmen som styr vakenhet och sömn (van Someren et al. 1997). Illustration 17. Glasprismor i en modern kristallkrona ger betraktaren en visuell estetisk upplevelse och skapar ett tydligt riktmärke. Foto: Morgan Andersson. Ett intressant projekt är ett interaktivt projekt där boende på Sekelbo Äldreboende i Göteborg sedan 2013 kan cykla runt, Bike Around, i en web-applikation i Google Maps. Applikationen används på flera äldreboenden i Sverige. (Vårt Göteborg 2013). Högskolan i Halmstad jobbar med 3D och 4D-teknik på äldreboenden (Högskolan i Halmstad 2014). Här använder man interaktiva bilder både i upplevelserum och i hemmiljön. Hjälpmedelsinstitutet arbetade 2010 med TV-spel på äldreboenden (Hjälpmedelsinstitutet 2010). Kommunförbundet i Skåne tog 2012 fram idéer om att projicera bilder i upplevelsecentra, t ex simbassänger (Kommunförbundet i Skåne 2012). I Lund projicerades 2013 rörliga bilder av ett hav i ett stort fönster (Lunds Domkyrkoförsamling 2013). På Gerdas Gård i Göteborg har man hämtat inspiration från hotelldesign för att skapa en hemlikhet som är tänkt att passa de flesta boende. 11

12 Illustration 23. Sällskapsutrymme på Gerdas Gård i Göteborg. Spotlights och punktbelysning skapar, tillsammans med dimbar takbelysning en god ljusmiljö. Alla inredningsdetaljer är visuellt tydliga. Inspirationen är hämtad från hotellmiljöer. Foto: Morgan Andersson Allmänna reflektioner Utgångspunkten när man arbetar med belysning som konst borde vara att målgruppen som skall uppleva konsten ges de bästa möjligheterna för detta. Den grupp äldre som bor i särskilt boende har en mängd funktionsnedsättningar som är relaterade till det naturliga åldrandet. Åldrandet innebär också en ökad risk för sjuklighet, vilket ytterligare påverkar sinnesfunktionerna. Att skapa visuell konst med hjälp av belysning i särskilt boende för äldre bör därför ta hänsyn till dessa förutsättningar. Några saker att tänka på är: Viktigast att målgruppen kan uppfatta konstverket. Tänk alltid sammanhang; ljus, ytfärg, kontrast, rum, övrig belysning! Skillnader mellan dag och natt; omvända förhållanden och olika temperaturer. Direkt och indirekt ljus; bländning, ljusfärg, tydlighet, avskärmningsvinkel! Andra sinnen; kan konstverket stimulera andra sinnen än synen? Artificiellt ljus eller dagsljus? Interaktivt? Omfattning; solitär, stråk eller integrerad? Utomhus eller inomhus? Fråga de boende; undersök vad som fungerar! Att samla många saker som var för sig är värdefulla behöver inte vara bra; Korv med tårta är inte gott Sammanhanget är komplext. Ett äldreboende är en kollektiv bostad med många boende över tid. Gemensamma utrymmen. 12

13 Referenser Aldridge, D. (1993). Music Therapy research. A review of the medical research litterature. The Arts in Psychotherapy, 20(1), Arditi, A. (2005). Enhancing the visual environment for older and visually impaired persons. Alzheimer s Care Quarterly, 6(4): Baklien, B., Carlsson, Y. (2000). Helse og kultur. Processevaluering av en nasional sastning på kultur som helsefremmende virkemedel. Oslo: NIBR. Rapport 11, Billger, M. (2006). Rummet som färgernas mötesplats. I: Fridell Anter, Solvej red. Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas. Boyce, P. R. (2003). Lighting for the Elderly. Technology and Disability, 15(3), Brown, S., Götell, E., Ekman, S.-L. (2001). Music-therapeutic caregiving. The necessity of active music-making in clinical care. The Arts in Psychotherapy, 28, Carpman, J., Grant, M. (1993). Design that cares: Planning health facilities for patients and visitors (2nd ed.). Chicago: American Hospital Publishing. Cooper, B. A., Gowland, C., McIntosh, J. (1986). The Use of Color in the Environment of the Elderly to Enhance Function. Clinics in Geriatric Medicine, 2(1), Corso, J. (1971). Sensory Processes and Age Effects in Normal Adults. Journal of Gerontology, 26(1), Cristarella, M. (1977). Visual Functions of the Elderly. American Journal of Occupational Therapy, 31(7), Dehlin, O., Hagberg., Rundgren, Å., Samuelsson, G., Sjöbeck, B. (2000). Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur. Dewing, J. (2009). Caring for Older People with Dementia: Noise and Light. Nursing Older People, 21(5): Dolinsky, M., Sherman, W., Wernert, E., Chi, Y. C. (2012). Reordering virtual reality: Recording and recreating real-time experiences. Proceedings of SPIE - The International Society for Optical Engineering, Volume 8289, Article number 82890H. Elliott, A.F., McGwin Jr., G., Owsley, C. (2013). Vision Impairment Among Older Adults Residing in Assisted Living. Journal of Aging and Health, 25(2), Gerdner, L. A., Swanson, E. A. (1993). Effects of individualized music on confused and agitated elderly patients. Archives of Psychiatric Nursing, 7(5), Gordon, D. (1967). Visual Impairment in the Older Patient. Journal of American Geriatric Society, 15(11), Green, M. (2005). Using colour to improve care environments. Nursing and Residential Care, 7(11), Gustafson, L. (1992). Clinical classification of dementia conditions. Acta Neurologica Scandinavica, 85(suppl. 139), Götell, E., Brown, S., Ekman, S.-L. (2000). Caregiver-assisted music events in psychogeriatric care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 7(2), Hegde, A. L. (2011). Effect of light and color on subjective evaluative impressions by the elderly: Implications for creating nurturing and aesthetically pleasing interior environments. International Journal of Health & Wellness, 1(1), Heijl, A. (1997). Kliniska riktlinjer. Öppenvinkelglaukom. Version 1.0 publ MARS CD-ROM Ögonsjukvård Stockholm: Socialstyrelsen. Hjjälpmedelsinstitutet (2010). Accessed: Högskolan i Halmstad (2014). Accessed: Jorgensen, M. A. (2000). Kultur gir helse. Evaluering av et tversektoriellt forsöksprosjekt. Oslo: NIBR. Rapport 108. Kahn, H. A., Liebowitz, H. M., Ganley, J. P., Kini, M. M., Colton, T., Nickerson, R. S., Dawber, T. R. (1977). The Framingham eye study: outline and major prevalence findings. American Journal of Epidemiology, 106(1), Kaskie, B., Storandt, M. 1995, Visuospatial deficit in dementia of the Alzheimer type. Archives of Neurology, 52(4), Kommunförbundet i Skåne (2012) /IdeaMapping+Id%C3%A9katlog+PDF.pdf. Accessed Kraft, H. (1976). The suitable sick-room picture. The Medical World, 27(16),

14 Lepeleire, de, J., Bouwen, A., de Coninck, L., Buntinx, F. (2007). Insufficient Lighting in Nursing Homes. Journal of American Medical Directors Association, 8(5), Liljefors, A., Ejhed, J. (1990). Bättre Belysning. Stockholm: Statens Råd för Byggnadsforskning. Liljefors, A. (2006). Ljus och färg i seendets rum. I: Fridell Anter, Solvej red. Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas. Lindblad, A. (2011). Accessed: Lunds Domkyrkoförsamling (2013). Accessed: Lundström, M., Stenevi, U. (1997). State of the Art - Katarakt. Version 1.0 publ MARS CD- ROM Ögonsjukvård Stockholm: Socialstyrelsen Mazer, S. E. (2008). Turning in to the 'sound' environment. Improve quality of life, sensitize staff to hearing-impaired residents. Long-Term Living, 57(6), Moller, J. (2008). Design primer for the aging eye. Long-Term Living. 57(6), 24-. Morris, R. G., red. (1996). The cognitive neuropsychology of Alzheimer-type dementia. Oxford: Oxford University Press. Navara K. J., Nelson, R. J. (2007). The dark side of light at night: physiological, epidemiological, and ecological consequences. Journal of Pineal Research, 43(3), Nebes, R. D. (1992). Cognitive dysfunction in Alzheimer's disease. In: Craik, F. I. M., Salthouse, T. A. red. Handbook of ageing and cognition. Hillsdale New Jersey: Erlbaum. Nightingale, F. (1859). Notes on Nursing. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. Osborn, R., Erber, N., Galletti, A. (2000). Effects on background noise on the perception of speech by sighted older adults with severe low vision. Journal of Visual Impairment and Blindness, 94(10), Ragneskog H., Kihlgren M., Karlsson I., Norberg A. (1996). Dinner Music for Demented Patients. Clinical Nursing Research, 5(3), Rowe, A. (2014). Designing for engagement in mixed reality experiences that combine projection mapping and camera-based interaction. Digital Creativity, 25(2), Smith, D. (2008). Color-Person-Environment Relationships. Color Research and Application, 33(4), Someren, E. J. W. van, Kessler, A., Mirmiran, M., Swaab, D. F. (1997). Indirect bright light improves circadian rest-activity rhythm disturbances in demented patients. Biological Psychiatry, 4(19), Thaung, J., Sjöstrand, J. (1996). Integrated angular light scattering measurements in extracted eye lenses. Investigative Ophthalmology and Visual Science, 37(3), 601- Topf, M. (2000). Hospital noise pollution: an environmental stress model to guide research and clinical interventions. Journal of Advanced Nursing, 31(3), Torrington, J. M., Tregenza, P. R. (2007). Lighting for people with dementia. Lighting Research Technology, 39(1), Ulrich, R. S., Gilpin, L. (2003). Healing arts: Nutrition for the soul. In S. B. Frampton, L. Gilpin & P. Charmel (Eds.), Putting patients first: Designing and practicing patient centered care. San Francisco: Jossey-Bass Ulrich, R. S. (1991). Effects of interior design on wellness: Theory and recent scientific research. Journal of Health Care Interior Design, 3(1), Wahl, H. W., Oswald, F., Zimprich, D. (1999). Everyday competence in visually impaired older adults: A case for person-environment perspectives. The Gerontologist, 39(2), Whall, A. L., Black, M. E., Groh, C. J., Yankou, D. J., Kupferschmid, B. J., & Foster, N. L. (1997). The effect of natural environments upon agitation and aggression in late stage dementia patients. American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, September-October: Wijk, H. (2001). Colour Perception in Old Age. Göteborg: GU. Doktorsavhandling. Wijk, H. red. (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur. Wijk, H., Berg, S., Bergman, B., Hanson, A. B., Sivik, L., Steen, B. (2002). Colour perception among the very elderly related to visual and cognitive function. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), Wikström, B.-M. (2003). Estetik och Omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Wikström, B.-M. (2008). Konst och vård i historisk belysning. Stockholm: Vårdalinstitutet. Vitruvius Pollo, M. (2009). Om Arkitektur. (Original: De Architectura, Rom ca. 15 f.kr.). Stockholm: Dymlings. Vårt Göteborg (2013). kan_vacka_minnen_hos_aldre. Accessed:

Projektion och ljussättning som konst i våra äldreboenden

Projektion och ljussättning som konst i våra äldreboenden Projektion och ljussättning som konst i våra äldreboenden Morgan Andersson arkitekt SAR/MSA, teknologie doktor morgan.andersson@chalmers.se Morgan Andersson 2014 Innehåll Ljus, färg och form Förutsättningar

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning? Helle Wijk, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

Designa en personcentrerad miljö

Designa en personcentrerad miljö Designa en personcentrerad miljö Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet. Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan

Läs mer

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Belysning. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Belysning Belysningens betydelse för syn- och hörselskadade personer Bra belysning är speciellt viktig för personer med svag syn. Det beror på belysningens styrka och kvalitet och hur färger används hur

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen?

Belysning sida 1. Hur mycket ljus får vi från solen? Belysning sida 1 I flera av de tidigare delkurserna har det varit tal om ljus. Du har fått klart för dig att växter behöver ljus, men du sitter säkert med en mängd frågor kring det här med ljus. Det blir

Läs mer

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig

Läs mer

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi

Lär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi 2011 Energi PHILIPS LJUSGUIDE 2011 Välj rätt lj s DIMBARA LED-NYHETER! Sid 4 Vad är luminans? Vad innebär den tredje receptorn. Vad talar man egentligen om när man säger ljusflöde? Vi ger dig svaren Lär

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign Synsinnet är anpassat till dagsljus som är varierade: - ljusstyrka - ljusfärg - ljuskaraktär Människan mår inte bra i statisk och monoton ljussättning. Människans

Läs mer

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar

Läs mer

FRAMTIDENS BADRUM FÖR ÄLDRE

FRAMTIDENS BADRUM FÖR ÄLDRE FRAMTIDENS BADRUM FÖR ÄLDRE SUSANNE CLASE, ARKITEKT KAJSA SPERLING, ARKITEKT, LJUSDESIGNER INGRID BACKMAN, INREDNINGSARKITEKT, DESIGNER BADRUM FÖR ÄLDRE - 12 APRIL 2013 FOKUSOMRÅDE ÄLDREBOENDE KUB FOU

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

RoomDesigner Manual... 1

RoomDesigner Manual... 1 RoomDesigner Manual Innehållsförteckning RoomDesigner Manual RoomDesigner Manual... 1 Översikt... 3 2D- lägets verktyg... 4 3D- lägets verktyg... 5 2D- LÄGET... 6 Införande av fönster, dörrar samt inredning

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

TÄBY IP SPILLJUSANALYS

TÄBY IP SPILLJUSANALYS SPILLJUSANALYS Jönköping Kent Hulusjö +46 10 722 54 75 kent.hulusjo@wspgroup.se WSP Ljusdesign, Box 2211, 555 55 Jönköping Handläggare belysning: Kent Hulusjö 2 INLEDNING Seende och ljusstrålning Seendet

Läs mer

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till

Läs mer

t h e br i g h t e r si d e of li g h t

t h e br i g h t e r si d e of li g h t 1 9 9 6 t h e br i g h t e r si d e of li g h t Lysande lösningar för vackra miljöer Allt du ser är ljus. Med ljus skapar du atmosfär och värme. Med ljus sätter du färg och gör ditt hem, eller din arbetsplats,

Läs mer

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign

Hinderbelysning. Stephanie Sales WSP Ljusdesign Hinderbelysning Stephanie Sales WSP LJUSDESIGN utför tjänster inom: Belysningsplanering Ljusgestaltning Belysningsteknik Visuell komfort Dagsljusplanering Energieffektivisering Ekonomi, livscykelkostnader

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion LED information från branschen Belysningsbranschens LED sektion LED i press och oseriös marknadsföring LED ersätter alla andra ljuskällor 100-200.000 h livslängd Optimala ljuskällan O.s.v LED branschen

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin Forskningsprojekt Huvudman är Högskolan Dalarna Finansieras av Högskolan Dalarna, forskningsprofilen

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Tommy Govén, Fagerhult AB

Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Tommy Govén, Fagerhult AB Utveckling av en holistisk metod för utvärdering av framtida och befintliga belysningsanläggningar Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Tommy Govén, Fagerhult AB Syfte Utveckla en holistisk metod för att

Läs mer

Arkitekturens vägledande förmåga för synskadade patienter - Studie av akutmottagningens väntrum på St Eriks Ögonsjukhus 1

Arkitekturens vägledande förmåga för synskadade patienter - Studie av akutmottagningens väntrum på St Eriks Ögonsjukhus 1 Arkitekturens vägledande förmåga för synskadade patienter - Studie av akutmottagningens väntrum på St Eriks Ögonsjukhus 1 Therese Gradin Elective course: Universal architecture in the designer s eye Fall

Läs mer

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk PM - Regler för hindermarkering av vindkraftverk Scanergy, december 2016 Sammanfattning Från och med TSFS 2013:9 är skrivningen om att,

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT Läget förr. Samlingsljuset. Läget i dag. Lightpollution/Ljusföroreningar. Bevara natthimlen! EKONOMISK HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET HÅLLBAR BELYSNING SOCIAL

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT

LJUS FRÅN NOBLE LIGHT Noble Light..... the best for your sight! Elektromagnetisk strålning nm 10 13 MIL FUNK KM 10 11 MW KW 10 9 METER UKW 10 7 TV RADAR 10 5 IR-STRÅLNING 10 3 SYNLIGT LJUS 10 UV-STRÅLNING SOLEN 10-1 RÖNTGENSTRÅLNING

Läs mer

HINDERBELYSNING HÖGA VINDKRAFTVERK 2011-02-14. Upprättad av Anna Lund, WSP, för:

HINDERBELYSNING HÖGA VINDKRAFTVERK 2011-02-14. Upprättad av Anna Lund, WSP, för: 2011-02-14 Upprättad av Anna Lund, WSP, för: Konsult Anna Lund WSP Ljusdesign Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 04 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer

Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Ljus spelar en nyckelroll i människans liv, då vi uppfattar världen omkring oss till största delen med våra ögon. Då endast litet eller

Läs mer

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Belysningsplanering SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Planeringsstruktur Analysera Planera Granska Dokumentera Utvärdera Analysera Rummets användning Kapslingsklass Val

Läs mer

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö

Synsystemet. Synergonomi. Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se. Visible stars. - ett uråldrigt organ i modern miljö Gas station with hanging globe fixtures Synergonomi FTF Syd:s temadag belysning 2010-10-11 Per Nylén 08-730 97 74 per.nylen@av.se Gas station with hanging globe fixtures Visible stars In the future, seeing

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

LTH E-huset Ljusdesign, Belysningskriterier Datum: 2010-09-07

LTH E-huset Ljusdesign, Belysningskriterier Datum: 2010-09-07 RUM ATT TRIVAS I Dagsljus och artificiell belysning är aldrig någon neutral förmedlare av omgivningen utan bidrar i hög grad till att utforma de vi ser. Beroende på ljusets intensitet, riktning, färg,

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó är ett belysningssystem i moduler där du kan följa och förbättra arkitekturen i en byggnad. Systemet är helt flexibelt: du kan skapa långa eller korta moduler, raka

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Flare. Effektivitet och komfort med LED

Flare. Effektivitet och komfort med LED Flare Effektivitet och komfort med LED Flare Downlights och spotlights med LED-teknik Flare, ett unikt designkoncept Produktdesign Mun* Flare är en komplett familj runda downlights och spotlights. De ger

Läs mer

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus Sammanställning av begrepp som kan förekomma vid arbete med belysning. A Adaptation/adaption Adaptiv belysning (Styrning) Allmänbelysning Armatur Armaturverkningsgrad

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER. En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21

UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER. En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21 UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21 INNEHÅLL BAKGRUND...3 HINDERBELYSNING AV VINDKRAFTVERK...4 Krav från

Läs mer

Vad är LED? Hur upplever vi LED? Thorbjörn Laike Miljöpsykologi Institutionen för arkitektur och byggd miljö LTH Lunds Universitet

Vad är LED? Hur upplever vi LED? Thorbjörn Laike Miljöpsykologi Institutionen för arkitektur och byggd miljö LTH Lunds Universitet Vad är LED? Hur upplever vi LED? Thorbjörn Laike Miljöpsykologi Institutionen för arkitektur och byggd miljö LTH Lunds Universitet Målet för belysningsutveckling har hittills varit att producera mycket

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Riksantikvarieämbetet april 2014 Ljusmätning Ljus är en viktig del i upplevelsen av en utställning eller miljö. Samtidigt kan ljuset förändra färger och ändra materialens fysiska egenskaper.

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Möbler 4.815:- 1.245:-/st Barnstol Flex se sid 206. /sats. Möbler och inredningar för lärande miljöer www.lekolar.se 2011

Möbler 4.815:- 1.245:-/st Barnstol Flex se sid 206. /sats. Möbler och inredningar för lärande miljöer www.lekolar.se 2011 Möbler och inredningar för lärande miljöer www.lekolar.se 2011 1.245:-/st Barnstol Flex se sid 206 4.815:- /sats 34999 Grupparbetsplats 3 bord HH och 7 st stol Selma Möbler Belysning Det finns de som påstår

Läs mer

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite

Projekt Philips kontor. Plats Philips Lighting. Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite Projekt Philips kontor Plats Philips Lighting Kista, Stockholm SmartBalance, StyliD, CoreView panel, Luminous Textiles, Dynalite LED-armaturen SmartBalance ger en bra arbetsplatsbelysning. Energisnål belysningslösning

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Classic Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s Klassisk design, vit (blank) Silverfärgad, exklusiv look 3W vit 3W silver - Vit färg som passar i de flesta

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

SEE THE LIGHT En inspirationsbok om ljus, ljusfilosofi, ljusdesign och konsten

SEE THE LIGHT En inspirationsbok om ljus, ljusfilosofi, ljusdesign och konsten Nyhetsbrev Nr 2, 2015, Årgång 7 I detta nummer av Ceebels nyhetsbrev presenteras tre böcker om ljus som har kommit ut under det senaste året. Den första boken är SEE THE LIGHT En inspirationsbok om ljus,

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Kort introduktion till POV-Ray, del 1

Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kjell Y Svensson, 2004-02-02,2007-03-13 Denna serie av artiklar ger en grundläggande introduktion och förhoppningsvis en förståelse för hur man skapar realistiska

Läs mer

effektivitet, komfort och enkelhet

effektivitet, komfort och enkelhet UM UM effektivitet, komfort och enkelhet UM-sortimentet innehåller diffusorer med MesoOptics -teknik. Fördelarna med den här tekniken högeffektiv och optimerad ljusfördelning i kombination med en modern

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Dagsljus (fasad & belysning) WSP Ljusdesign

Dagsljus (fasad & belysning) WSP Ljusdesign Dagsljus (fasad & belysning) WSP Ljusdesign www.literoflight.org www.literoflight.org Fasaden KLIMATSKYDD - Nederbörd, vind, kyla, värme FILTER - Stoppa oönskad värme (direkt solinstrålning) - Släppa

Läs mer

Palais de la Cambre. Stilfullt i. sommardrink. svenska lanthus. chicago lockar. husbåten. 8 000 kr N 05 2014. inspirerande läsning

Palais de la Cambre. Stilfullt i. sommardrink. svenska lanthus. chicago lockar. husbåten. 8 000 kr N 05 2014. inspirerande läsning säsongens snyggaste sidobord dynor stolar kuddar bärbart ljud till bryggan 5 inspirerande läsning bryssel São Paulo london dorset melbourne shanghai Warszawa N 05 2014 59 KRONOR 80 NOK vinn digitalt hemsystem

Läs mer

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Ylva Mattsson Sydner Associate Professor Department of Food, Nutrition & Dietetics Uppsala University Matvanors tillkomst och utformning kan relateras till

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

inled Classic Series information och support: web: telefon: !1

inled Classic Series information och support: web:  telefon: !1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s Klassisk design, vit (blank) Silverfärgad, exklusiv look 3W vit 3W silver - Vit färg som passar i de flesta

Läs mer

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Uppdrag Titel på rapport: Brf Räven Belysningsförslag Gårdar Status Förhandskopia Datum: 2014-04-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brf Räven Lukas Berglind

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Våglängder Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Vad ÄR färg? Aspekter som påverkar färguppfattning Fysikaliska Kemiska Fysiologiska Psykologiska färgen beroende av applikation enhet färgdefekter intensitetsskillnader

Läs mer

Ljusdesign - och hur vi påverkas av ljus

Ljusdesign - och hur vi påverkas av ljus Seminarium Malmö, 14 januari 2014 Energieffektiv belysning Ljusdesign - och hur vi påverkas av ljus Jan Ejhed, prof KTH STH Lighting Laboratory, Stockholm INNEHÅLL 1. Ljus och människa Seende, välbefinnande

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y.

Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y. Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y. Design by Överst och mitten: Sydney ljusgrå. Nederst: Höganäs grågrön och ljusgrå. Stora bilden: Ljusgrå elegans, Sydney på väggen, Höganäs på golvet. Skandinavisk

Läs mer

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar.

Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets omgivningar. Festival Hall / Delugan Meissl Associated Architects En exponerad juvel Tyrolerfesten har äntligen fått en konsertarena i de österrikiska Alperna. Byggnaden i dekonstruktivistisk stil följer landskapets

Läs mer

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd innehåll s. 3 Fina soprum s. 4 Färg, form och material s. 5 Placering s. 6 Trygghet och trivsel s. 7 Sammanfattning soprum - finrum Ett fint

Läs mer