Botaniska illustrationer som marknadsföringsmaterial

Transkript

1 Sara Lind Digitala tjänster Kultur, information och kommunikation Bilddigitalisering av kulturarvet, 7,5 hp Vårterminen 2012 Botaniska illustrationer som marknadsföringsmaterial - Ett digitaliseringsprojekt inom kursen Bilddigitalisering av kulturarvet, 7,5 hp 1

2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Vad är digitalisering? s. 3 Marknadsföring av (och med) digitala samlingar s. 4 Tematiska samlingar s. 5 Om projektet s. 6 Målgruppsanpassning s. 7 Processen i praktiken Förberedelser s. 8 Urval s. 9 Bildfångst s. 10 Metadata s. 11 Presentation s. 14 Sätt att nå ut s. 16 Utvärdering och efterarbete s. 18 Slutdiskussion s. 18 Referenser s. 20 Projektlänkar s. 20 2

3 Inledning Att använda digitaliserat material för marknadsföring har det hitintills forskats mycket lite kring. Digitaliserat (och digitalt fött) material är en outnyttjad resurs som med relativt enkla medel skulle kunna marknadsföra den ägande (eller samarbetande) institutionen. Men som det ser ut nu är en klassisk digitaliseringsverksamhet oftast åtskiljd från marknadsföringsperspektivet. Build it and they will come är en attityd som många institutioner fortfarande dras med. Med denna dokumentation är det mitt uppsåt att försöka bygga en bro mellan de två. Med mitt digitaliseringsprojekt ville jag undersöka om det över huvudet taget går att skapa någon slags databas eller utrymme för digitaliserat material med mycket enkla och resurssnåla medel. Mitt projekt är utfört på en institution utan några som helst resurser för att syssla med något annat än den absoluta kärnverksamheten. Därför var det viktigt att det projekt som jag utförde inte skulle kosta pengar (jag väljer här att inte räkna in egen investerad tid i projektet. Jag kommer dock återkomma till den resursproblematiken). Jag var medveten om att ingen regelrätt digitaliseringsverksamhet pågick på institutionen i fråga. Det var i sig en utmaning som jag var intresserad av att ta mig an hur kan man som en liten institution med begränsat budget ändå ägna sig åt en småskalig digitaliseringsverksamt? Och bör man ens göra det? Och hur tekniskt avancerat måste ett digitaliseringsprojekt vara? Syftet med projektet är att visa upp material som inte är tillgängligt i sin fysiska form för allmänheten, eftersom böckerna är värdefulla och sköra verk. Målet är inte att visa upp hela verk, utan endast en utvald tematisk bildserie skapad utefter vissa kriterier. Syftet är inte att materialet ska användas för forskning (det finns andra källor som tillhandahåller detta material), utan att ta fram digitalt material som är visuellt tilltalande och intresseväckande för en specifik målgrupp. Biblioteket är en viktig resurs för institutionen (inte minst internt), men behöver marknadsföras för att kännedomen och användningen ska öka. Ökad användning bidrar till ökade siffror i statistiken, vilket resursfördelare ofta använder som hållpunkt. Vad är digitalisering? Enligt Kungliga bibliotekets rapport DIGSAM: digitalisering och dess samordning inom Kungl. biblioteket så avses med digitalisering hela processen att överföra objekt ur samlingar till digital form. Det innebär 3

4 urval av objekten/originalen förberedelse och efterbehandling av objekten bildfångst, att i digital form avbilda, d.v.s. skanning eller digital fotografering efterkontroll och efterbearbetning av filer och i vissa fall optisk teckenläsning (OCR) registrering inläggning i digital bildbank och i kataloger insatser för långsiktigt bevarande av digitalt material och permanent åtkomst paketering för användarna Kungliga biblioteket särskiljer också digitalt fött material och digitaliserat material, även om de båda materialtyperna ofta ingår i digitala bibliotek (KB 2005:21). Dahlström pekar på två modala strategier inom bakom bibliotekens kulturarvsdigitalisering; textdigitalisering och bilddigitalisering. Textdigitalisering är en digital kopia som i första hand är intressant i sin lingvistiska form, och är oftast transkriberad och därför sökbar. Bilddigitalisering är i första hand objekt med som presenteras som bilder, det vill säga visuella avbildningar. (Dahlström 2009:174) Dahlström presenterar också två huvudfåror inom digitaliseringsverksamhet - massdigitalisering och kritisk digitalisering. Massdigitalisering syftar till att digitalisera stora samlingar på relativt kort tid, och där så många delar som möjligt i processen är automatiserade. (Dahlström 2009:176) Kritisk digitalisering syftar till att förhålla sig till digitalisering på ett manuellt, intellektuellt och kritiskt sätt. Urval och tolkningar spelar stor roll, och enskilda verk eller samlingar lyfts fram på individnivå. Objekten kan förses med kvalitativ metadata, och bibliografisk data och annan forskning kan bäddas in i själva objektet (Dahlström 2009:179f). Marknadsföring av (och med) digitala samlingar Man kan se marknadsföring av digitala samlingar på två olika sätt. Antingen så har man en digital samling som man vill nå ut med och öka användningen av, eller så är den digitala samlingen ett medel i sig att öka kännedomen om antingen en samling, ett tema, en institution etc. Madsen beskriver det som att [m]aking a digital collection publically available means that your potential user base your potentialpatron pool is the whole world. (Madsen 2009:1) Hon menar att det fortfarande finns en viss attityd inom branschen som kanske bäst kan beskrivas som; build it and 4

5 they will come, och att detta givetvis inte är hur det fungerar i verkligheten. Hon påpekar vidare att bibliotek inte endast är en fysisk eller digital plats för informationsinhämtning, utan även [ ]dynamic spaces for discovery, learning, knowing, and creation. Libraries are essentially there to facilitate the creation of knowledge. They do this by connecting people with information and providing the tools for them to organize, evaluate, and transform it. They are about structuring relationships between researchers, and between publishers, researchers, information, and knowledge. (Madsen 2009:7) Fältet marknadsföring av digitala samlingar är fortfarande outforskat, men det börjar talas om det allt mer. På biblioteken är vi vana vid hur pass enkelt det är att visa upp en fysisk hylla med fysiska böcker, men i den digitala världen är samma förhållningssätt inte gångbart. Det krävs nya idéer. Ju mer resurser det läggs på digitalisering, desto viktigare är det att materialet används (med viss reservation för institutioner med uppdraget att bevara kulturarv. Dock inte sagt att de inte behöver marknadsföras för det). Tematiska samlingar Enligt Kjellman så har den institutionella kontexten stor betydelse för resultatet av en digitaliseringsprocess och dess produkt. Hur en digitaliseringsprocess än ser ut går den aldrig att få helt objektiv, utan det finnas alltid subjektiva undertoner (hur mycket av sida eller bild som visas, i vilken upplösning etc etc). Det innebär alltid förlust och förändring vid konvertering från ett medium till ett annat. Både avkontextualisering och rekontextualisering. Hon menar att [i]nternets förutsättningar för en global och informationsomsättande marknad har i sig skapat behov av att kunna kommunicera mellan och över institutionsgränser, vilket innebär att standardisering och formalisering är nödvändigt (Kjellman 2009:221ff). Inom mitt projekt är det däremot nödvändigt att kunna gå utanför den standardiseringen som i nuläget finns, för att kunna anpassa materialet till institutionens begränsade möjligheter, men också till det specifika syftet. Tematiska samlingar är samlingar som har flätats ihop baserat på ett tema, ofta för att underlätta för ett specifikt forskningsfält. Enligt Palmer så är [t]he premise behind the principle is that rather than striving for a critical mass of content, digital research libraries should be systematically collecting sources and developing tools that work together to provide a supportive context for the research process. For libraries, this approach to collection development requires analysis of the materials and activities involved in the practices of the different research communities served. (Palmer 2004) Även om Palmer utgår från ett forskningsperspektiv så är grundtanken med mitt projekt något liknande. 5

6 Man skulle kunna sortera det som ett kritiskt och tematiskt urval, med syfte att marknadsföra institutionen. Idéen skulle kunna appliceras även på forskningsmaterial. Om projektet Jag gjorde en tremånaders praktik på ett botaniskt bibliotek i Kalifornien, på Los Angeles County Arboretum & Botanic Garden. Jag hade en idé om vilket sorts material jag ville jobba med, vilket var botaniska illustrationer från huvudsakligen första delen av 1800-talet. Att använda material där upphovsrätten är utgången underlättar processen betydligt (enligt svensk och amerikansk lag slutar upphovsrätten att gälla 70 år efter upphovsmannens död, vilket i det här fallet ger god marginal). Mitt huvudsakliga mål med projektet var att försöka knyta ihop institutionens olika verksamheter. Biblioteket är en liten, och också rätt så outnyttjad del av den stora botaniska trädgården. Biblioteket är öppet för allmänheten, men för att låna böcker måste man vara medlem hos institutionen. Som många kommunala verksamheter har också The Arboretum fått utstå nedskärningar och krass budget under de senaste åren då USA har drabbats av ekonomiska svårigheter. Jag ville med mitt projekt peka på hur det kulturella arvet är av största vikt för att förstå och tillhandahålla de verksamheter som en botanisk trädgård ger allmänheten. Att se de detaljerade och vackra illustrationerna ger ytterligare en dimension till att upptäcka och uppleva plantorna som finns i trädgården. Jag är medveten om att många av mina huvudsakliga källor redan har digitaliserats, vissa flera gånger, både av Google, Internet Archive och Europeana (för att nämna några). Detta material finns ofta med öppen åtkomst på internet, för vem som helst att titta på. Jag valde ändå att genomföra mitt projekt med att återigen digitalisera bilderna. Jag tror att det finns en viss stolthet hos institutionen i fråga att veta att det är just deras material som är den digitala kopian, istället för ett annat universitet eller museums material. Jag tror att denna medvetenhet bringar ett visst mått av mervärde till institutionen i fråga. Det faktum att jag också villa ha åtkomst till högupplösta masterfiler som var helt och hållet institutionens egna bidrog också till beslutet. Jag gjorde också en mindre undersökning över vad som hände om jag försökte googla fram samma bilder, och oftast blev resultatet inte särskilt upplyftande, antingen för att metadatafilerna till andra digitala kopior var av för låg kvalitet och inte syntes i sökresultatet, eller att den digitaliserade filen inte uppfyllde mina förväntningar. Färgåtergivningen tenderar att vara grådaskig om man jämför med min digitaliserade fil. Enligt min subjektiva uppfattning är färgåtergivningen på mitt exemplar mer överensstämmande med verklighetens original (jag vet ju dock inte i vilket skick den andra ursprungliga kopian är i. Filen i 6

7 fråga är också uppladdad av en privatperson, men är den enda bilden av samma källa som dyker upp på förstasidan vid en bildsökning på Google). Bild från Wikimedia Commons Inscannad bild på The Arboretum Givetvis spelade också faktumet att jag ville genomföra ett eget projekt på mina premisser, in. Jag var också tidigt på det klara med att jag ville arbeta med visuellt material, framförallt för att det i denna kontext var det mest passande alternativet. Målgruppsanpassning Målet med projektet var att skapa en digital utställning som uppmärksammar bibliotekets resurser. Målgruppen består först och främst av de ca 4000 medlemmarna, men även potentiella nya medlemmar eller engångsbesökare. Målgruppen är en homogen grupp, men drivs definitivt av ett engagemang för botanik, hortikultur, natur, växter och miljö. Många barnfamiljer och skolor besöker The Arboretum. The Arboretum bedrev tidigare en del forskning kring botanik och hortikultur, men på grund av neddragningar är det endast bevarande av samlingarna som nu prioriteras (både den levande samlingen ute i trädgården och den icke-levande i biblioteket). I Kalifornien finns det också en ganska nyväckt miljömedvetenhet, och kommunerna i Los Angeles County jobbar med olika projekt för att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning. The Arboretum har en stor samling av växter som klarar perioder av torka, som också är vad fler och fler odlar i sina trädgårdar för att minska vattenförbrukningen. Det digitaliserade materialet skulle alltså inte användas huvudsakligen för forskning, utan för att locka nya kunder till biblioteket och dess samlingar. Tillsammans med bibliotekarien på biblioteket bestämde vi att temat för utställningen skulle vara Treasures from the Rare Book Collection Plants 7

8 from Mediterranean Climate Areas, som alltså är det klimat som Södra Kalifornien har. Vi hoppades att detta tema skulle vara de mest intressanta för vår tänkta målgrupp. I slutändan betydde detta att jag letade efter bilder som innehöll tre kriterier; bilden måste finnas i någon av mina källor, växtens ursprung måste vara av medelhavsklimat och växten måste även finnas i trädgården. Dessa tre kriterier visade sig inte vara helt enkla att uppfylla, vilket gjorde att jag utökade kriteriet om att växten skulle finnas i trädgården till att åtminstone växtfamiljen skulle vara representerad. Processen i praktiken Förberedelser Det är mycket svårt att föreställa sig vad ett projekt såsom mitt skulle komma att innebära när man står där på tröskeln första dagen på praktikplatsen. Innan jag kom så hade en annan praktikant lagt upp en digital utställning, Early Fruit & Vegetable Seed Catalogs of Southern California: , som jag i vissa utgångslägen använde som modell för mitt eget projekt. Ett digitaliseringsprojekt kräver lång och noggrann förberedelse, särskilt i ett storskaligt format. Enligt Kungliga bibliotekets så bör man ha en plan för följande punkter; noggrann planering och bred organisatorisk förankring projektorganisation och projektkoordinering samverkan över yrkes- och avdelningsgränser verktyg för urval och dokumentation enhetliga kvalitetsnivåer för långsiktig och resursriktig hantering av bildfångst verktyg för systematisk lagring och åtkomst verktyg för tillgängliggörande av bild för utställningsändamål och över Internet nationellt samarbete kring digitaliseringsfrågor inom kulturarvssektorn tillgång till gedigna kunskaper om copyrightfrågor i förkommande fall: kunskaper om elektronisk textpublicering (KB 2005:10) Inom mitt projekt har jag försökt utgå från dessa punkter, men applicerat dem på ett mindre, småskaligt projekt vars främsta syfte är marknadsföring. Jag har fokuserat mer på en del av dessa punkter, särskilt samverkan över yrkes- och avdelningsgränser samt verktyg för tillgängliggörande av bild för utställningsändamål och över Internet. Bland annat har jag haft mycket kontakt med 8

9 både botanister och trädgårdsmästare, men även med marknadsföringsavdelningen och webbredaktören. Urval Temat på utställningen är växter från Medelhavsklimat, och växtfamiljen ska finnas representerad i trädgården. Den stora frågan var hur jag som varken är botanist eller biolog i grunden skulle kunna utföra urvalet på ett tillfredsställande sätt. Bibliotekets resurser är mycket knappa vilket gjorde att jag inte hade andra resurser än mig själv att tillgå. Jag valde ut 4 huvudsakliga källor som består av inbundna tidskrifter, i ett tio - trettiotal volymer vardera, de äldsta från 1794 och de yngsta från Källorna är huvudsakligen från England, se mer information om källorna på webbsidan About the books. Efter en del funderade fram och tillbaka såg jag som enda möjligheten att faktiskt bläddra igenom källorna på jakt efter passande bilder. Att göra sökningar i redan digitaliserade kopior skulle inte ge ett snabbare resultat, dels för att medelhavsklimat inte är ett ämnesord för de botaniska källorna, dels för att källorna inte presenteras med det moderna botaniska namnet (som gör att jag kan lokalisera växten i trädgården). Källan anger nästan alltid vilket land eller världsdel som fröet eller löken kommer ifrån, varpå jag kan göra en beräkning om växten i så fall är av Medelhavsklimat. I många fall är det dock gamla koloniala namn som används för att beskriva platser, så jag var ofta tvungen att söka fram vilket land som åsyftades. När jag konfirmerat plantans ursprung, går jag vidare till papperslistan över alla växter som finns representerade i trädgården och ser efter om materialet även fyller detta kriterium. Om klartecken ges här, går jag vidare till att scanna bilden. Skulle jag göra om samma urvalsprocess igen skulle jag genast säga ifrån. Det undersökande arbetet är alldeles för krävande i förhållande till resultatet (vilket är svårt att förstå omfattningen av när man är i uppstartsfasen). Kanske skulle man kunna ha gjort tvärtom utgå från en plantfamilj i trädgården för att därefter söka i digitala resurser för att lokalisera källorna. 9

10 Bildfångst För att digitalisera bilderna använde jag bibliotekets flatbed scanner Canon CanoScan 8800F. Jag valde att scanna in alla bilder i 400 dpi (dpi står för dots per inch och används i utskriftssammanhang och ppi står för pixels per inch och används i bildskärmssammanhang) och i färg. Enligt KB bör [k]valiteten hos en masterfil [ ] kunna tillgodose samtliga behov; från den genereras filer som lämpar sig för de olika användningsområden som kan komma efterfrågas, exempelvis enkla arbetskopior, webbvisning, tryckkvalitet och faksimiler (KB 41). Det är rekommenderat att scanna masterfiler i absolut minst 300 dpi, och ska bilden återanvändas för reproduktion eller forskning bör upplösningen uppgå i dpi (Terras 2008:43). Jag valde 400 dpi för att filerna inte skulle bli allt för tunga att arbete med på laptopen som jag hade att tillgå, och även för att de inte skulle ta upp allt för stort utrymme på hårdisken. Med detta tillvägagångssätt väger varje fil ungefär Mb. Att arbeta med äldre material kräver också att man är rädd om originalet. Även om jag inte använde handskar så tvättade jag händerna varje gång inför hanteringen och såg till att aldrig ha några drycker i samma rum. Böckernas ryggar är de mest känsliga, vilket gjorde att jag försökte lägga på så lite tyngd som möjligt men ändå få ett platt resultat. Detta bidrar till att bilderna får en skugga invid ena långsidan, från bokens mittuppslag. Detta kan dock bidra till att bilderna får mer autenticitet, ett djup och ett tredimensionellt uttryck, vilket jag anser vara positivt för mitt ändamål. Om jag ansåg att materialet Skuggan som uppstår vid scanning av ett uppslag. var för omtåligt för att lägga i scannern valde jag bort detta material. Hade projekttiden varit längre hade jag med all sannolikhet försökt att använda en annan bildfångstmetod för det överkänsliga materialet, exempelvis en digitalkamera. Alla bilder är beskurna så att man kan se viktig information, såsom växtnamn, plate (nr) och i många fall också illustratör (engraver), vilket för övrigt inte ingår i metadatafilen (eftersom det skulle bli för mycket detektivarbete). Jag har också valt att i efterhand ta bort smuts eller fläckar (som uppstått av 10

11 att det legat damm eller liknande på scannerglaset). Om bilderna hade varit producerade för forskning är detta inte gångbart, men jag valde på grund av tidsbrist att hellre retuschera än att göra om scanningen. Detta klargörs om man går in på sidan About the project på utställningens hemvist på webbplatsen. Alla bilder har sedan beskurits och eventuella sneda scanningar har justerats med rotation i Photoshop. Alla masterfiler finns dock intakta i en version i sitt ursprungliga scanningsformat. Alla bilder sparas i TIFF som är det rekommenderade formatet för långvarig bevaring. Alla filer sparas på en extern hårdisk, där också konservatorn av historiska objekt samlar sina digitala filer, vilket på så sätt känns som det tryggaste alternativet för långvarig bevaring. Jag skapar också en JPEG-fil for publicering på webben. En monitor eller bildskärm klarar av att visa mellan ppi. Eftersom The Arboretums Flickr-konto är ett betalkonto med obegränsad uppladdning, laddade jag upp JPEGbilder i relativt stort format, ca 1000 x 1600 pixlar. I Flickr finns sedan funktionen att kunna välja i vilket storlek man vill se bilden i fråga. Sammanlagt scannade jag ca 400 bilder. I slutändan var det bara ca 120 stycken som uppfyllde de kriterier vi hade valt ut (och som uppdagades när processen sattes in för att kontrollera fakta). De övriga bilderna finns dock kvar i sin mapp för att kunna användas i andra syften. Metadata En av mina största utmaningar var hur jag skulle förhålla mig till metadata. Eftersom biblioteket i fråga inte redan hade en databas eller en utvecklad digitaliseringsverksamhet så visste jag inte riktigt vilket format eller standard som var det mest lämpliga. Jag läste igenom tiotals guider på internet och lusläste kurslitteraturen, men de flesta guiderna fokuserade på standarder såsom VRA Core och XMP. Det var inte riktigt det jag var ute efter. Min huvudsakliga plan var att bilderna enkelt skulle kunna hittas för personer som letade efter en viss planta eller växt, och på så vis bli inskjutsad till bibliotekets sida, inte nödvändigtvis de som faktiskt letade efter källan ifråga. Även detta något schizofrena tankesätt var också något som tog upp mycket av min tankeverksamhet. Hur gör jag en metadatafil till en bild som innehåller två saker, dels en växt och växtens botaniska historia, och dels bokens visuella innehåll och historiska tillhörighet? 11

12 Jag bestämde mig för att hålla det enkelt och övergripande, och använda de digitala verktyg som institutionen redan använde, nämligen Picasa och Flickr. I Picasa skapade jag captions (beskrivningar) som innehöll plantans namn ur källan, plantans nuvarande namn om det hade ändrats, plantans vardagliga namn, källa med titel, plate (ett unikt nummer för illustrationen) eller sidnummer, årtal, vilken institution som stod bakom den digitaliserade bilden samt hänvisning till den digitala utställningen med länkadress. Jag skapade även ett flertal taggar, för att smidigt kunna sätta ihop sets i Flickr för att kunna presentera bilderna på ett så kreativt sätt som möjligt. Dessa taggar bestod bland annat av ursprungsland, växtfamilj, växtgenus, blommans färg, om den specifika växten finns i trädgården, samt om växten i fråga är en perenn, buske, träd, suckulent, kaktus eller lökväxt. Geotaggad bild visar var växten finns i trädgården. Sets som bilden ingår in. Plantans nuvarande botaniska namn. Vad plantan kallas i vardagligt bruk. Källhänvisning. Titel, år, volym och plate (nr). Taggar för att göra bilden sökbar på många olika kriterier, samt möjlighet att skapa framtida sets. Kontexten. Ansvarig institution. Länkadress till webbplatsen med resten av utställningen. 12

13 Jag exporterade därefter bilderna till Flickr där metadatat följer med bilden. Dock krävs en sista handpåläggning i Flickr för att skapa en tilltalande layout. Denna sorts metadata bidrog till mycket extra detektivarbete, och nya frågor uppstod ständigt. Ska rubriken på bilden vara plantans nuvarande (korrekta) namn eller ska det vara direkt kopierat från källan? För mig så var det självklart att det skulle vara plantans namn ur källan, men jag stötte snart på patrull från botanisterna i trädgården. De ville inte att inkorrekt data skulle synas som rubrik till bilderna. Jag var alltså tvungen (med hjälpsamma medarbetare) gå igenom all data igen för att se till att allt var korrekt. Samma sak med plantans ursprung. Data ur källan är inte nödvändigtvis pålitligt, utan man måste gå igenom allt manuellt, med moderna källor som hjälp. Till detta tillkommer också mina interna metadatafiler som jag lagrade i mappen med alla bilder. Jag sorterade alla bilder i mappar baserat på källan. Källorna består oftast av en serie tidskrifter, inbundna i en bok. Varje volym fick en egen mapp i sin källmapp. Varje tidskriftsmapp fick en enkel Wordpad-fil där jag deklarerade vilken bild som innehöll vilket material. Även här finns givetvis den mänskliga faktorn som ständig överhängande risk, att jag någonstans har skrivit in en siffra fel, eller ett felstavat växtnamn. Eftersom böckerna också är tryckta med en gammaldags stil och stavning kan det vara ännu svårare att faktakontrollera. I Photoshop använde jag funktionen Spara för web för att skapa JPEG-filerna, vilket betyder att EXIF-metadata (hur och med vilken utrustning bilden har tagits) inte följer med till Picasa, och vidare till Flickr. EXIF-filen finns dock intakt i masterfilen. I beskrivningen under sidan About the project finns information om vilken utrustning som har använts för scanna bilderna. 13

14 Presentation Jag har valt att använda Flickr som min huvudsakliga hemvist för de digitaliserade bilderna. Flickr är den populäraste fotosajten just nu, ett slags community där användarna kan ladda upp egna bilder, tagga bilder och kommentera varandras bilder. Publiceringsverktyget för The Arboretums webbplats heter Express, och fungerar i mångt och mycket som en blogg. En blogg kan ha många fördelar, men en stor nackdel är att den kan vara mycket fokuserad på publiceringstidpunkt, alltså att inlägg publiceras kronologiskt. Då jag ville ha en yta med Menyn som följer med varje sida. 14

15 flera olika undersidor blev det genast problematiskt. Det fanns ingen möjlighet att använda ett externt verktyg, då institutionen vill samla all verksamhet på webbplatsen. Jag löste detta med att använda publiceringsdatum för flera år sedan för att få bort undersidorna från nyhetsflödet. Jag skapade även en meny som följer med alla undersidor. På startsidan får man ett smakprov på en av de historier som berättas om varje växt som finns representerad i utställningen. Alla texter om växterna är skrivna av en volontärarbetare på biblioteket. Övriga texter är skrivna av mig med hjälp av bibliotekarien på biblioteket. De växter som är representerade i utställningen har en mindre version av bilden uppladdad på webbplatsens server (width 565 pixels). Bilden är vidarelänkad till bildens hemvist på Flickr där övrig information finns att tillgå, samt i olika storlekar. För att ge liv åt utställningen har jag också skapat imagesliders ( där bilderna presenteras i en slideshow. Dessa sliders är skapade utefter de sets som jag tidigare gjorde i Flickr, och placeras strategiskt intill relaterade ämnen. Man kan bland annat se en hel sida där bilderna presenteras utefter blommans färg. Jag vill på detta sätt lätta upp och göra utställningen med lekfull och visuellt tilltalande. 15

16 Sätt att nå ut Tanken med att använda etablerade gratisverktyg på internet för att presentera materialet var att det är lätt att nå ut till den tänkta målgruppen. Bilder som laddas upp på Flickr blir inom ett par Bilderna inlagda i Google Maps. veckor lokaliserade av Google- botsen och kommer att synas i användarnas bildsökning, både om de söker på plantans botaniska namn, dess vardagliga namn eller källan. Den bör även dyka upp om de söker på Los Angeles och Arboretum, etc etc. Genom att ha en riktad metadatafil så är min förhoppnings att fler ska hitta till materialet på webbplatsen. När jag har försökt göra samma slags sökningar för att hitta material från exempelvis Internet Archive har jag inte haft någon framgång. Däremot är det många företag som har specialserat sig på att sälja botaniska illustrationer, alltså sprätta upp böcker och sälja sidorna var för sig, och dessa dyker allt som oftast upp. Bilderna är dock av relativt dålig kvalitet och med vattenstämpel, för att förhindra att en eventuell köpare skulle välja att bara skriva ut versionen som finns tillgänglig på internet. En ytterligare kanal skulle kunna vara att lägga ut materialet med Creative commons-licens eller Public Domain Art-tag på exempelvis Wikimedia Commons. 1 Eftersom ett av mina huvudsakliga mål var att knyta ihop biblioteket och trädgården försökte jag hitta en ett verktyg som bokstavligen flyttade ut biblioteket ut i trädgården. Jag fick tillgång till en plantdatabas som innehöll alla specifika plantors GPS-koordinatorer. I databasen kunde jag exportera information till en KML- eller KMZ-fil, alltså en geotaggningsfil. Dessa modifierade jag sedan i Google Earth, kopierade in all metadata samt länkade till bildens hemvist på Flickr, och fick på så vis fram en liknande fil som den i Flickr, men anpassad till att kunna visas i Google Maps. I Google Maps gjorde jag sedan en egen karta som jag döpte till The Rare Book Walk by the Arboretum Library där man kan följa GPS:en i mobilen när man vandrar i trädgården och på så vis komma fram till den specifika plantan, och då kunna se hur plantan såg ut när den illustrerades i England i början av 1800-talet. Ett 1 Enligt Wikimedia så är {t]he official position taken by the Wikimedia Foundation is that "faithful reproductions of two-dimensional public domain works of art are public domain, and that claims to the contrary represent an assault on the very concept of a public domain". Bilderna inom mitt projekt förefaller att hamna under denna beskrivning. Jag har dock i skrivande stund inte fått tillåtelse av institutionen att märka bilder med PD Art-licens ännu, varvid jag stunden inte fördjupar mig ytterligare i frågan. (Läs mer på Wikimedia; Hämtad ) 16

17 tjugotal växter finns med på denna karta. Varje växt som finns representerad i utställningen har också en direktlänk till Google Maps med den specifika placeringen. Jag tillverkade även en flyer och affisch med QR-koder, både till själva utställningen på institutionens webbplats och till Google Maps-kartan. 17

18 En artikel kommer också att publiceras i julinumret av The Arboretum News Letter, en tidning som går ut till de 4000 medlemmarna. Där kommer också Amaryllis belladonna att presenteras, en spektakulär blomma som blommar under sensommaren. På bibliotekets sida på webbplatsen kommer också en egen flik med digitala utställningar att presenteras. Vid några väl valda tillfällen kommer också topbilden på startsidan bestå av en bild från rariteterna med hänvisning till utställningssidan. En förhoppning är också att de högupplösta filerna ska kunna användas på andra trycksaker och profilprodukter i framtiden. Tyvärr var min praktikperiod för kort för att undersöka dessa aspekter. Utvärdering och efterarbete Utvärdering kan utföras både på själva digitaliseringsprocessen, och sedan över hur materialet används. Utvärdering är av största vikt för att framtida misstag ska undvikas. Önskat resultat måste vägas mot resurser och balanseras gentemot varandra. Inom detta projekt har jag ännu inte haft möjlighet att utföra en mer ingående utvärdering, men jag reflekterar vidare över resursutnyttjande i sammanfattningen. Jag har också efterlämnat ett kortfattat beskrivande dokument med förslag till hur man vidare kan använda sig av bildmaterialet. Min intention är också att hålla kontakt med praktikplatsen och föreslå marknadsföringsinsatser, exempelvis när en viss blomma blommar. Slutdiskussion Deegan och Tanner beskriver det som att varje digitaliseringsprojekt är dependent upon (a) the materials themselves; (b) the reasons for capturing them; (c) the technical and financial resources available to the project; and (d) the potential uses and users. (Deegan och Tanner 2004). Detta är något man alltid måste ha i åtanke när man utför ett digitaliseringsprojekt, hur litet det än må vara. Planeringsarbetet är mycket resurskrävande, och även om det finns standardmodeller att rätta sig efter så är det ändå en struktur och ett arbetsflöde som måste byggas upp och underhållas. Om man väl kan få ihop en fungerande organisation så anser jag att även små institutioner kan ägna sig åt småskalig digitaliseringsverksamt, och med fördel ta in praktikanter från bibliotekarieutbildningar. 18

19 Mitt främsta syfte med utställningen har varit att knyta ihop verksamheterna. Jag har använt mig av gratisverktyg på internet för att bygga upp olika lösningar för att presentera materialet och göra det visuellt tilltalande. Jag har också undersökt hur man kan lyfta ut det digitala materialet ur sin digitala kontext och göra det flexibelt och rörligt, exempelvis med GPS-funktionen. Även om jag har fokuserat på marknadsföring i denna dokumentation, så kan man fundera vidare kring hur det tematiska i utställningen eventuellt skulle kunna användas i forskningssammanhang. Exempelvis så skulle det kunna tänkas att det underlättar för en forskare om botaniska illustrationer var samlade efter teman (såsom ursprungsland, exempelvis). Givetvis kräver det en enorm resursinsats, men det tål att tänkas på. Såhär i efterhand kan jag fundera kring hur man bäst väljer en praktikplats (och om man har råd att vara kräsen). Kanske skulle jag ha valt en praktikplats med en etablerad digitaliseringverksamhet, för att på så vis bli kunna bli en del av en storskalig process. Å andra sidan har jag varit tvungen att ta många egna beslut, och efterforskat delar av processen mycket mer noggrant än vad jag skulle ha gjort som vanlig student. Man lär sig också det alltid finns många viljor inblandade, och att synsätten kan skilja sig åt väldigt mycket, beroende på vilken bakgrund man har. Inget synsätt behöver vara felaktigt, men man behöver förhålla sig till det. 19

20 Referenser Dahlström, Mats (2009) "Kritisk digitalisering", Lund, Niels D. et al. (2009). Fra samling til sampling: digital formidling af kulturarv. Copenhagen: Multivers. Deegan, Marilyn and Tanner, Simon Conversion of Primary Sources, Schreibman, Susan, Siemens, Ray & Unsworth, John, eds. (2004). A Companion to digital humanities. Oxford: Blackwell. Kjellman, Ulrika (2009) "Digitalisering som standardisering: verktyg i koncipieringen av kulturarv", Lund, Niels D. et al. (2009). Fra samling til sampling: digital formidling af kulturarv. Copenhagen: Multivers. Hämtad Kungliga Biblioteket (2005). DIGSAM: digitalisering och dess samordning inom Kungl. biblioteket. Stockholm. (Hämtad ) Madsen, Christine McCarthy (2008), The importance of marketing digital collections: including a case study from Harvard s Open Collections Program, (Hämtad ) Palmer, Carole Thematic Research Collections, Schreibman, Susan, Siemens, Ray & Unsworth, John, eds. (2004). A Companion to digital humanities. Oxford: Blackwell. Hämtad Terras, Melissa (2008). Digital Images for the Information Professional. London: Ashgate. Projektlänkar Treasures of the Rare Book Collection - Plants of Mediterranean Climate Areas The Rare Book Walk by the Arboretum Library 20