Illustration, Sweco. Illustration, Sweco. Illustration, Dorte Mandrup arkitekter. Illustration, Mats Dahlström arkitekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illustration, Sweco. Illustration, Sweco. Illustration, Dorte Mandrup arkitekter. Illustration, Mats Dahlström arkitekter"

Transkript

1 Illustration, Sweco Illustration, Sweco Illustration, Dorte Mandrup arkitekter Illustration, Mats Dahlström arkitekter 25

2 C4. Potentialanalys synergieffekter och mervärden Programområdets potential har analyserats utifrån att möjligheter utnyttjas. Främst består har fyra kategorier bedömts; utvecklingsområde (vad omfattas), insats (vad görs), vinst (vad får man ut) och synergieffekter (vad kan återanvändas och spridas till kringliggande delar av staden). Utvecklingsområde Insats Vinst Synergieffekter Berga företagspark Bergagården Södra vimpeltorpet Berga blandstad, inkl kvarteret Rybsen mfl Knytplatsen Skogsrået Berga C Privata aktörer satsar, förtätning och samordning, tredimensionell fastighetsbildning Privat aktör bygger bostäder i känslig grön kulturmiljö, ökat antal lägenheter med delvis äldreboende Kommunen förädlar park- och naturmarksanläggningar med ev energi- och vattentema, privata aktörer bygger etappvis ut bostadsområden Privata aktörer satsar, förtätning, samordning, bostadskompletteringar Kommunen satsar på utbyggnation av unik kollektivtrafiksnod Privat aktör förädlar och förtätar befintliga bostadsområden Privat aktör och kommunen investerar i förtätning och förädling av stadsdelscentrum Fler arbetsplatser, fler människor, utnyttjande av skyltningslägen mot större huvudgator och E22, effektivitet i markutnyttjande Symbolik för utveckling, högre effektivitet i markutnyttjande, rese-, utbuds- och service underlag Nytt kvarter med stadsstruktur och stora park- och naturvärden, rese-, utbuds- och service underlag Blandindustri- och handelsområde med helt nya funktioner Symbolik för stadsomvandling och effektivitet i markutnyttjande, färdsättsmöjligheter, utökad arbetsmarknad, urbana offentliga miljöer med stark rumslighet Effektivitet i markutnyttjande, fler boende i området, rese-, utbuds- och service underlag Ökat utbud, fler aktörer, högre kvalitet i stadsliv Mental bild av området, Norra Kalmars roll i Kalmar stad, grön- blå teman i områden med industrikaraktär, stadsomvandling Kulturhistoriska detaljer i genomförandet, arkitektonisk kvalitet, hög bebyggelse, ambitionsnivå, utnyttjande av historik och höjdskillnader i stadsbilden Vatten- och energitema, täthet, arkitektonisk kvalitet, ambitionsnivå, kontrasteffekter mellan park/natur och formalistisk utformning Nya kombinationer av markanvändningar, 3D fastighetsbildn. Ambitionsnivå, offentliga platser med rumslighet, flexibilitet i mobilitet Stadsomvandling, förtätning och förädling av befintliga bostadsstrukturer Utveckling av bef underlag, stadsdelscentrumkaraktär, mental bild av området 26

3 Värdering av fastigheter och hur dess värden påverkas av en utveckling i linje med områdets potential är ett viktigt nästa steg 27

4 D PROGRAMFÖRSLAG D1. Roll All planering och utveckling av Tyska vägen och dess kringliggande områden måste ta hänsyn till dess olika roller i Kalmar stad! - Del av visioner Diagonalen Handelsslingan Stadsutveckling A-Ö Omvandlingen till Berga företagspark Huvudangöring för många bostadsområden (Djurängen, Bergagården mfl) - Färdsättsmöjligheter och mobilitet Möjliggöra en utökad arbetsmarknadsregion Smidiga pendlingsmöjligheter Byte av färdsätt - Övergripande gator, 10 årsperspektiv (se separat kartbild) - Knytplatsen, 10 årsperspektiv (se separat kartbild) - Övergripande entré Kalmar stad Stadsdelen norra staden Norra Kalmars kärnområde Berga företagspark Befintliga och nya bostadsområden - Gång- och cykelmöjligheter För befintliga och nya bostadsområden Till och från Hansa city/arenaområdet Tillgänglighet till färdsätt och mobilitet - Förtätning Inom områdets befintliga kvarter Nya kvarter längs Norra vägen Nya kvarter i Södra vimpeltorpet - Geografiska läget Utnyttja stadens skyltfönster mot europaväg E22 Fasader utåt för Berga företagspark

5 Tyska vägens rumsliga roller:: entrépark, stadsrum och knytplats 29

6 30

7 31

8 D2. Karaktär All planering och utveckling av Tyska vägen och dess kringliggande områden måste ligga i linje med skapandet av dessa olika karaktärer: - Entrérummet (a) Tydlighet i gestaltade fysiska miljöer Tema med gröna och blå värden Höjdskillnader i stadsbilden Rumsliga kvaliteter Nya platsbildningar med gröna och blåa värden Mikroklimat, sol och skuggförhållanden Robust mobilitet i fokus - Gaturummet (b) Stadsrum med tydlig rumslighet Hög nivå i gestaltningsdetaljer och utformning Kontakt mellan verksamheter och offentliga stråk Tema med gröna och blåa värden Tydliga entréer med platsbildningar och funktioner Robust mobilitet inordnad i gestaltningen - Tyska vägens helhet Ett rikare stadsliv i en tydligt fysiskt stadsrum med offentlig karaktär Utåtriktade etableringar i byggnader som vänder sig mot gatan Tydligare färdsättsmöjligheter Prioritering av framkomlighet för motortrafikfordon Trivsamma gång- och cykelmöjligheter längs stråk med urbana kvaliteter Tema kring gröna och blåa värden Gynnsamt mikroklimat i gaturummet a - Knytplatsen (c) Dignitet i kvalitativa offentliga rum med torgmiljöer Rumsligt och funktionsmässigt aktiva byggnader Tema: resor i, till och från Kalmar Urbana platsbildningar med spontana aktiviteter Hög ambitionsnivå i gestaltningen Robust mobilitet underordnad gestaltningen b c 32

9 Tyska vägen: park, rum och plats 33

10 D3. Struktur All planering och utveckling av Tyska vägen och dess kringliggande områden måste ta hänsyn till dessa rekommendationer om områdets strukturer: Entréområdet Förädla och utveckla gröna och blåa värden kring damm och grönskande kulle. Skapa platsbildningar längs slingrande stråk i en södersluttning med goda klimatförhållanden. Utveckla kopplingar till området mot norr och söder så att det blir tillgängligt. Förädla den gröna kullen som särdrag och utveckla möjligheter för verksamhet som kan utnyttja läget och den unika identiteten (ex. restaurang, vandrarhem, konferenslokaler, kontor). 34

11 Gaturummet En karaktär av stadsliv och en ökad attraktivitet som vistelsemiljö skapas genom: ökad närvaro av människor, aktiviteter och företag effektivare utnyttjande av byggrätter och skyltningsläge medveten utformning av offentliga rummet fler arbetsplatser och bredare utbud fler tillgängliga attraktiva färdsättsalternativ ökat antal målpunkter större tillgänglighet till och från influensområden offentliga miljöer med hög gestaltningsambition krav på byggnader vars fasader mot Tyska vägens gaturum har en arkitektonisk identitet och förmedlar ett öppet intryck rumsliga platsbildningar, ex vid entréer och korsningsområden, som är inbjudande för gående och stimulera vistelse. Nollalternativ och konsekvenser Inga kommunala investeringar utöver missing links i gc-nätet samt underhåll av allmän platsmark. Enstaka privat investering kan generera motiv till begränsad förändring och därmed viss förbättring. Möjligheter för stadsdelsförnyelse och förtätningar i andra områden i stadsdelen är mycket små. Kapacitetsproblem i trafiken och dagvattenhanteringen framtvingar vissa begränsade tekniska lösningar utan mervärde för områdets utveckling. Kompletteras innan utskick: Bef. karta Bef. Sektion Bild Det finns två huvudförslag utöver nollalternativet (hur framtiden ser ut om inga förändringar görs): Förslag L: stora investeringar för stadsdelsförnyelse som ger stora vinster Förslag XL: mycket stora investeringar för stadsdelsförnyelse som genererar mycket stora vinster. 35

12 Förslag L Stora satsningar på att förtydliga Tyska vägen som smal stadsgata, antingen med gestaltningstema med gröna och blåa värden eller en förtätning med utökade byggrätter. Minskat fokus på kapaciteten, ökat fokus på kosrningsmöjligheter Konsekvenser Utveckling: vid förtätning skapas ett intimt gaturum med tydlig rumslighet, vid gestaltningstema skapas ett attraktivt stadsrum. Ny identitet, underlag för fler verksamheter, fler målpunkter, ökad betydelse i stadstrukturen. Sämre utnyttjande längs NV Trafik: lägre hastighet, fler cirkulationsplatser och passager, sämre framkomlighet och kapacitet. NV: högre flöden och hastigheter, färre in- och utfarter, sämre konnektivitet Ekonomi: stor kommunal investering vid gestaltningtema, vissa intäkter vid förtätning (kommunal markförsäljning), långsiktiga vinster utifrån gatukvarterens ökade status, utnyttjande och värde, begränsade inkomster från förtätning längs NV Miljö: öppen dagavttenhantering, vid förtätning färre gröna miljöer längs gatan,vid gestaltningstema modifierade gröna miljöer och nya blåa miljöer, vid förtätning behov av ökat dagvattenledningskapacitet Förslag XL Mycket stora satsningar på att bygga om gaturummet till en fyrfältigt bred boulevard, med stora nya gröna värden som tillför rumslighet i olika grader för olika slags mobilitet. Ökat fokus på kapaciteten, minskat fokus på korsningsmöjligheter. Konsekvenser Utveckling: Ett intimt gaturum med tydlig rumslighet, vid gestaltningstema skapas ett attraktivt stadsrum. Ny identitet, underlag för fler verksamheter, fler målpunkter, ökad betydelse i stadstrukturen. Sämre utnyttjande längs NV Trafik: högre hastighet, färre passager, ökad framkomlighet och kapacitet. NV: lägre flöden och hastigheter, fler in- och utfarter, bättre konnektivitet Ekonomi: inga intäkter från förtätning längs Tyska vägen, mycket stor kommunal investering i gaturummet, intrång på fastigheter samt detaljplaneprocesser, långsiktigt stora vinster utifrån stadsdelens ökade status, utnyttjande och värde, mycket stora inkomster från förtätning längs NV Miljö: nya grönare miljöer, behov av ökad dagvattenledningskapacitet, inga nya blåa miljöer 36

13 Knytplatsen Som funktion samlar knytplatsen flera busslinjer i stadstrafiken och skapar bytesmöjligheter mellan dem samt bytesmöjligheter till andra färdsätt. Dock på sikt koppling till regionbuss. Knytplatsen förenar en lösning för motortrafiken med en attraktiv offentlig miljö för de som går, cyklar och åker kollektivt i staden. Platsen gestaltas som ett torg med större träd vars höga stammar skapar ett slags rumsligt tak -liknande element. Fokus ligger på ytorna vid sidan om den cirkulationsplats som motortrafiken nyttjar. Passagerna är viktiga att lyfta som torgelement. 37

14 Markanvändning Utifrån befintlig markanvändning bör området i första hand utvecklas utifrån tre grundläggande områden. Norr om Tyska vägen bör verksamheter renodlas mot ett mer företags- och småindustriområde. Vissa inslag av övrig verksamhet och boende bör kunna prövas i områden mot Tyska vägen och Norra vägen. Söder om Tyska vägen och mot Norra vägen bör en tät blandstad med nya kombinationer prövas. Söder om blandstaden bör främst bostadsprojekt prövas med inslag av ett lokalt handels- och serviceutbud. Mot Berga centrum kan inslag av kompletterande handelsetableringar vara mycket positivt. Primär markanvändning, kompletteringar och kombinationer i områdenas gränser kan generera ytterliggare mervärden 38

15 Mobilitet och färdsätt (var kan man röra sig och hur) - Franska vägen-baltiska vägen (2) utgör fortsatt ett viktigt cykelstråk för pendling, handling samt potentiellt rekreation i Krafslösa kulturlandskap via Krafslösavägen i nordväst. - Arenaområdet-Tyska vägen-norrlidsvägen-norrliden strand (3) blir främst ett gent cykelstråk med många målpunkter och stor strategisk potential. Utmaningar i trafiksäkerhet finns att lösa i Berga trafikplats. - Hansa city-djurängsvägen-berga centrum-värsnässtråket (4) blir ett gång- och cykelvänligt stråk med nåbara rekreativa värden. Bro över E22 uppförs Hansa city-lybecksvägen-dagövägen-norra vägen-berga C (5) är ett historiskt stråk med tillgängliga rekreativa värden för fotgängaren. Koppling över E22 endast aktuell på lång sikt. - Hansa city-tyska vägen-norra vägen-södra vimpeltorpet (6) är ett mer lokalt stråk för fotgängare och ev cykel som kan erbjuda intressanta alternativ och bryta upp storskaliga kvarter i Berga företagspark till mer finmaskiga stadsmiljöer. Motiveras utifrån en exploatering i Södra vimpeltorpet. - Djurängen-Bergabanan-Kungsgårdsvägen-Dagövägen-Norra vägen (7) är ett lokalt viktigt stråk för att integrera Bergagården i stadsdelen och knyta an till utbudet av resande och service. Utvecklas i detalj vid explaotering av Bergagården - Norrliden strand-brunnslättsvägen-amerikavägen-rigavägenarenaområdets träningsplaner (8) kan ses som ett stråk som på sikt kan göra arenaområdet och främst träningsaktiviteterna tillgängliga. Motiveras utifrån en exploatering. GÅ RESPEKTIVE CYKLA! - Norra vägen (1) är fortsatt områdets starkaste stråk för gång- och cykeltrafik, stora inslag av arbetspendling mot Berga C och innerstaden. Viss betydelse även för gångtrafik i motions- resp kompletteringshandlingssyfte. 39

16 - När tågtrafiken utvecklas med ett stationsläge i höjd med Hansa city (3) blir Trångsundsvägen-Tyska vägen-norrlidsvägen centralt för stadens in- och utpendling samt en grundläggande kontakt för kollektivt resande mellan Norrliden strand och Hansa city/arenaområdet Regionbuss - Busslinjer kan överlag förlängas (4) till Hansa city för att integrera handelsområdet, förbereda en struktur för koppling till framtida tågförbindelser samt öka möjligheterna att åka kollektivt i vardagen ÅK! - Ytterliggare två linjer kan med fördel förlängas till knytplatsen NVTV (1); 421 och 422 (två olika linjedragningar mellan Berga CLänssjukhuset, grå resp. orange). Knytplatsen blir då ett nav i det kollektiva resandet med sex stadsbusslinjer vilket ställer stora krav på platsens gestaltning och utformning. - Regionbussen kan förläggas till E22 (2) för kortare regional restid inom Kalmarsundsregionen, stadstrafik får ansluta till knytplatsen NVTV. 40

17 kräva ökad dimensionering. Övriga korsningar och gator är av sekundär betydelse och får bedömas från fall till fall utifrån en analys av kostnad, nytta och framkomlighet. Trafikflöden bedöms minska avsevärt i avlastade korsningar och trafikrörelser som korsar flera körfält (vänstersvängar) kan stängas för prioritering av framkomlighet. KÖR! - E22 (1) är stadens huvudstråk gällande mobilitet för motortrafik. Som stadsmotorväg kommer E22 mer utnyttjas som en del i stadens lokala rörelsemönster (utifrån målpunkt och resandesyfte). - Tyska vägen (2) är främst huvudentré till Norra Kalmar, en robust framkomlighet för motortrafik kan kräva ökad dimensionering. - Norra vägen respektive Norrlidsvägen (3) är ett viktigt stråk för motortrafikens målpunkter men förtätning och utveckling av gång-, cykel- och kollektivtrafik kan prioriteras högre - Franska vägen (4) och Baltiska vägen (5) kommer att tjäna som områdets prioriterade in- och utfarter mot söder och norr vilket kan - Cirkulationsplats TVFV (6) utgör ett centralt nav i områdets struktur för motortrafik vilket kan kräva ökad dimensionering. - Nya gator kan behövas vid prioritering av Tyska vägens framkomlighet, ex. kontakt mellan Franska vägen och Engelska vägen (7). Kontakt mellan Baltiska vägen och Djurängsvägen (8) kan avlasta skolmiljöerna i öst, Norra vägen söderut samt förbättra förutsättningarna för att nyttja Tyska vägen/e22 för resor mot innerstaden. Fler cirkulationsplatser (ex. Tyska vägen-engelska vägen) är inte lämpligt längs Tyska vägen, ev. vinst av tillgänglighet till fastigheter är inte större än minskad framkomlighet det resulterar i Gällande övergripande mobilitet för motortrafik utgör Tyska vägen (1) en av huvudentréerna till Kalmar. För resor mellan olika stadsdelar är E22 (2) som stadsmotorväg den sammanbindande länken. Via Ölandsleden (3) och koppling kring innerstaden (4) alt Erik Dahlbergs väg (5) eller Södra vägen (6) kan innerstaden nås från norra Kalmar och E22. Norra vägens (7) nedtonade status för motor-trafiken framgår tydligt. I norr kan en framtida länk (8) ytterliggare avlasta Norra vägen. 41

18 SAMMANFATTNING MOBILITET OCH FÄRDSÄTT: Gällande mobilitet och färdsätt finns det utifrån resandet två prioriterade områden, som målbilder är dessa viktiga att bevaka i alla planering och utveckling i norra Kalmar: Prio 1: Tyska vägen är en av stadens viktigaste entréer. Här prioriteras motortrafikens robusta framkomlighet (kapacitet på lång sikt för stadens övergripande trafiknät), vissa möjligheter finns att arbeta med bättre lösningar för kollektivtrafik. Stor kapacitet och framtida utveckling skapar flöden, hastigheter och behov som andra trafikslag får tolerera. Norrlidsvägen bör ses som en del av infarten till Norra Kalmar, främst Norrliden strand men med en något mer balanserad prioritering av trafikslag. Trångsundsvägen utgör del av kopplingen mellan framtida tågförbindelser och Norrliden strand. Tyska vägen ökad mobilitet, skyltningsläge och betydelse Prio 2: Norra vägen är en av stadens viktigaste stråk och utifrån vision Diagonalen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafiken för att möjliggöra förtätning. Motortrafik kan anvisas till E22 för resor mellan norra Kalmar och innerstaden. Lägre hastigheter för motortrafik minskar buller och möjliggör förtätning. Ett underlag för ökat stadsliv skapas vilket motortrafiken får tolerera. Övriga gatulösningar, lokala resor och behov samt aktörer får ta hänsyn till dessa två gators övergripande betydelse för stadens utveckling och dess roller som ryggrader i mobiliteten, färdsättsbytena och förtätningen och utvecklingen. Norra vägen ökad aktiv transport och antal boende 42

19 Grönstråk och rekreation Området är unikt i Kalmar utifrån en urbana och kommersiella utvecklingsptoential i ett läge mellan Krafslösa kulturlandskap i väster och Kalmarsund i öster. I kommunen grönstrukturplan pekas flera viktiga grånstråk ut. Två kompletterande stråk kan förstärka stadens övergripande förutsättningar för levande rekreationsmöjligheter integrerat i stadsmiljön. Stråket mellan gamla järnvägens sträckning (Bergabanan) och Södra vimpeltorpet i nordost är av mycket stor betydelse att beakta vid planläggning av Bergagården. Det sammankopplar kärnområdet med kringliggande grönstråk och stärker knytplatsens roll som kollektivtrafiksnod i staden. a b Stråk 1 går mellan Tyska vägen och Krafslösavägen, stråk 2 går mellan Djurängsvägen och Södra vimpeltorpet 43 Stråk 2 genomkorsar kärnområdet och integrerar det i befintliga strukturer På sikt kan även en koppling skapas mellan Dagövägen norr om Bergagården och grönytorna kring Berga vattentorn öster om Norra vägen (a). Nordost om Berga företagspark finns också stora grönytor (b) med potential att utvecklas till ett område med starka gröna och blåa värden (bitvis låglänta och tidvis vattenfyllda). Ev. kan dagvattenfunktioner samordnas och med rätt utformning kan platsen lämpa sig för större upplag av snömassor vintertid.

20 E GENOMFÖRANDE Denna del syftar till att beskriva vad som händer efter programarbetet. Ett par projekt nämnda i programmet är redan planerade i detalj eller påbörjade. Programmet i sig utgör ingen grundplan för utvecklingen vilken behöver stöd i den översiktliga planeringen men framförallt följas upp i detaljplaneringen. Projekt i innerstaden (Linnéuniversitetets etablering och centrumförtätning Kvarnholmen och Västra Malmen/Fredriksskans) förväntas få en högre prioritering. Detta innebär att utveckling i området inom 5-10 år kommer att drivas av enskilda privata aktörers initiativ. Dock kan mervärdesprojekt som Bergagården och satsningar på Berga C göra att behov och stöd för kommunala satsningar skapas snabbare än så. Exploatering- och investeringsekonomi Den främsta utmaningen gällande kvarteren kring Tyska vägen är det begränsade kommunala markägandet. Detta gör att kommunala initiativ till stora delar behöver finansieras av exploateringsprojekt i andra delar av stadsdelen och/eller skattemedel. Det rör främst investeringar i infrastruktur och offentliga platsbildningar samt ev markinköp och planeringsinsatser för att möjliggöra visioner om en bredare mer robust gatusektion. De stora möjligheterna är att enskilda privata investeringar och initiativ kan utlösa kedjereaktioner av utvecklingstankar och kraft i området. Främst rör de företagsexpansion via förtätning (området tål både ytmässig och vertikal förtätning). Detta ändrar planeringsförutsättningar och motiv till investering även för kommunen vilket gör utvecklingen svårbedömd. Plan- och förrättningsbehov I nollalternativet krävs inga detaljplaner. Under togs planer fram för korsningarna i Tyska vägen-franska vägen respektive Tyska vägen-norra vägen. Syftet var att möjliggöra förrättningsbehov utifrån redan byggd cirkulationsplats respektive möjliggöra byggande av ny cirkulationsplats (knytplatsen NVTV). Det finns en stor potential i området men bef byggrätter rymmer viss förtätning och utveckling. Alternativet L skapar ev vissa förtätningsmöjligheter, då allmän platsmark längs Tyska vägen kan omvandlas till kvartersmark. Dock är bef dagvattenhantering beroende av åtgärder om markanvändningen förändras. Tankar kring gestaltningstema ryms inom bef detaljplan. För att möjliggöra alternativet XL krävs detaljplaner för ändrad användning, från kvartersmark till allmän platsmark. Andra områden kan utredas i detalj och möjligen resultera i allmän platsmark som kan ändras till kvartersmark. Gällande lantmäteriförrättningar kommer dessa att behövas för exempelvis justeringar av fastighetsgränser, servitut, avtal och andra rättigheter. Detta kommer att klargöras närmare i respektive detaljplan. Etapper Alla delar hänger samman och beroende på utvecklingstakt och konjunktur kan vissa etapper bli aktuella mycket tidigare eller senare än väntat. Rekommendationen är att utveckla stadsdelen utifrån de värden som finns idag och framtidens behov. Inom 5 år: 1. Bergagården (ny detaljplan krävs, prövas under ) 2. Berga centrum (nya detaljplaner kan krävas, dels för handelsförtätning och bostäder) 3. Södra vimpeltorpet (ny detaljplan krävs, lämpligtvis i flera etapper. Plan finns för en första etapp i kv Tehuset) Inom 10 år: 4. Norra vägen (förtätning i ett flertal nya detaljplaner krävs, oklart antal och etapper) 44

21 5. Tyska vägen (dels förtätning och utveckling där ett flertal detaljplaner krävs, oklart antal och etapper. Gäller även ev förändringar av gatusektion och offentliga miljöer) 6. Skogsrået (ny detaljplan krävs för att förtäta, öppna upp eller utveckla området) Inom 15 år: 7. Berga företagspark (bef detaljplan rymmer utveckling men gällande markanvändning och ytterligare flexibilitet eller byggnadshöjd kan ett stort antal detaljplaner krävas i flera etapper) Etappkarta med zoner upprättas till utskicket 45

PROGRAM INFÖR DETALJPLAN TYSKA VÄGEN. Samrådskoncept 2012-09-12 DNR 2009-5012

PROGRAM INFÖR DETALJPLAN TYSKA VÄGEN. Samrådskoncept 2012-09-12 DNR 2009-5012 PROGRAM INFÖR DETALJPLAN TYSKA VÄGEN Samrådskoncept 2012-09-12 DNR 2009-5012 PROGRAM INFÖR DETALJPLAN - TYSKA VÄGEN Innehållsförteckning Kompletteras innan utskick Materialet framtaget på Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag

Planens syfte och huvuddrag PLANBESKRIVNING Samrådshandling 1(5) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2012-04-11 2012-0128 Sara Norlin Detaljplan för del av Djurängen 2:4 m.fl. (cirkulationsplats

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) 2014-05-21 Handläggare Helena Hultgren Telefon 08-508 27 545 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan,

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Detaljplan för del av Svaneberg 2:13, Svaneberg. Planens syfte och huvuddrag. Behovsbedömning (se bilaga)

Detaljplan för del av Svaneberg 2:13, Svaneberg. Planens syfte och huvuddrag. Behovsbedömning (se bilaga) PLANBESKRIVNING Utställningshandlingar 1(6) Normalt planförfarande Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan och bygglovavdelningen 2011-01-14 2010-0725 Erik Mejer Sen. Rev 2011-09-22 0480-45 03

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig. Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Mer stad på samma yta

Mer stad på samma yta Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social

Läs mer

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun 2013-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2012/161-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 88:1, Alphyddevägen 1-7 på Sicklaön, Nacka kommun Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9 Bilaga 9 Sidan 1 av 7 PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid Sidan 2 av 7 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 2. Roslagsvägen idag 3 3. Område i förändring 4 4. Roslagsvägen i framtiden 5 4.1 Överdäckning

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN PRIORN 1 M FL OLYMPIA, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 334/2012 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighets AB Hebsacker har ansökt om planändring. SYFTE Planändringen ska möjliggöra att förtäta

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

20 / Programförslag / Bredgatan 1:1

20 / Programförslag / Bredgatan 1:1 20 / Programförslag / Bredgatan 1:1 > Exempel på kanalrummets karaktär, Illustration: Benthem Crouwel och Mandaworks. lländaretorget 2. PROGRAMFÖRSLAG 21 22 / Programförslag / Bredgatan 1:1 VISION 2035

Läs mer

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret Om Sverigeförhandlingen FAH oktober 2016 Uppdraget Framtidens järnvägsnät för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och för ett hållbart resande En tolkning av uppdraget Den nya stambanan ska dras där den

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Förtydligande inför markanvisningstävling för centrala Ulleråker 2016-06-23 Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker I

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (10) 2015-02-23 Handläggare Anna-Stina Bokander Telefon 08-508 26 265 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Kavringen

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer