Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg"

Transkript

1 Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg 1

2 I rollen som Meursault Jonas Nilsson Regi, dramatisering, scenografi och kostym Jonas Nilsson Mentor Carolina Frände Filosofisk support MK Larsson Ljud Markus Åberg Tekniskt team Scen Björn Eriksson Scen Anders Lindholm Belysningsmästare Jens Lindström Scenografi- och kostymassistent Carina Saxenberg Från 15 år Föreställningen är 1 timme och 20 min (utan paus) Premiär 13 februari

3 Introduktion till materialet Det här är ingen manual det är ett inspirationsmaterial. Det är till för att du som pedagog på ett enkelt sätt ska få idéer till hur du kan utveckla och fördjupa elevernas kunskap med avstamp i föreställningen Främlingen. Att utifrån en konstnärlig upplevelse arbeta med olika teman bidrar till förståelse för hur kultur kan spegla, diskutera och ifrågasätta världen vi lever i. Se materialet som ett smörgåsbord där du kan provsmaka dig fram du kan kombinera, modifiera eller servera de olika rätterna på vilket sätt som helst. Du som pedagog känner dina elever bäst och vet vilka kunskaper de är i behov av att utveckla. Vilka ämnen du har nytta av, vilka frågor du vill arbeta med och på vilket sätt avgör du därför själv. Många av förslagen på övningar är väldigt öppna och kan med lätthet anpassas mellan skriftligt och muntligt, eller mellan grupparbete och individuellt arbete. Materialet är indelat efter ämnesgrupper, men du är fri att hämta information och inspiration från vilken del av materialet som helst, oavsett inom vilket ämne du ska arbeta. Om du undervisar samma elevgrupp i flera ämnen, eller har möjlighet att arbeta ämnesövergripande med andra kollegor, är det ett utmärkt tillfälle att utifrån föreställningen arbeta från flera infallsvinklar med teman som den berör. Sist i materialet finns tips på litteratur och länkar. Dessa kan du som pedagog ha glädje av och de kan även fungera som tips till eleverna om ni väljer att jobba med någon av forskningsövningarna. Historia, samhällsvetenskap och litteratur Författaren Albert Camus ( ) föddes och växte upp i den franska kolonin Algeriet som var en av de politiskt, kulturellt och ekonomiskt sett viktigaste kolonierna som Frankrike hade. Camus var etnisk europé, men föddes och växte upp i en blandkultur i Algeriet där såväl arabiska som franska algerier ingick. Camus far dog i unga år och modern arbetade hårt för att sonen skulle kunna få utbildning. Familjen tillhörde arbetarklassen och ingick därför inte bland de högre stående kretsarna av koloniala bosättare. Camus behärskade det arabiska språket och identifierade sig med både fransk och arabisk kultur. På grund av detta, och på grund av att han inte ville sammanblanda sin roll som författare med politik, vägrade han ta ställning och öppet sympatisera med någondera sidan då Algeriets befrielsekrig mot Frankrike utspelade sig Han fick dock kritik för detta från båda håll; i arabiska ögon blev han en del av förtryckarsidan eftersom han var född av franska föräldrar i en kolonialstat och bland de franska intellektuella existentialisterna ansågs det fegt och oförenligt med existentialismens riktlinjer att inte inta en ståndpunkt. 3

4 Algeriet, Frankrike och kolonialtiden Det land som idag är Algeriet har en lång civilisationshistoria. Redan under antiken fanns en politisk statsbildning i området Maghreb, vilket inbegriper dagens Algeriet, Tunisien och Marocko, där det bedrevs jordbruk och handel. Innan dess bodde det människor där berberna, en ursprungsbefolkning som levde i stammar. Som så många andra ursprungsbefolkningar har de under civilisationens gång blivit diskriminerade och förtryckta och först år 2002 fick deras eget språk ett officiellt erkännande i Algeriet. I och med Romarrikets tilltagande sönderfall utsattes området för en rad invasioner, varav den arabiska som skedde under 600- och 700-talen blivit den som präglat Algeriet fram till idag. Frankrike påbörjade sin erövring av Algeriet De mötte motstånd i flera omgångar av Abd el-kader men övertog ändå styret i landet och drog upp gränserna för Algeriets nationalstat. Algeriet blev liksom många andra koloniserade länder en nybyggarkoloni dit européer från den koloniserande staten flyttade och detta skedde i högre utsträckning här än i någon annan kolonialstat i Afrika. Vid sekelskiftet 1900 bodde över en halv miljon fransmän i Algeriet. Eftersom länderna var så nära förbundna och det fanns starka franska ekonomiska intressen i landet, ville Frankrike inte släppa taget när Tunisien och Marocko tillerkändes självständighet i början av 1950-talet. Detta ledde till ett av de blodigaste och mest utdragna befrielsekrigen under kolonialeran. När Algeriet slutligen röstade om självständighet och fick den 1962 bodde ca européer i landet, många fransmän men också judar från bland annat Spanien som tvingats fly i samband med Andra världskriget. De flesta av dessa flydde eller utvisades när självständigheten trädde i kraft. Förslag på övningar Låt eleverna jobba i grupper eller individuellt. Varje individ/grupp forskar i historien för ett koloniserat land vilka folkgrupper som levt där under olika tider, vilka språk som talas, områdets ekonomiska, politiska och religiösa historia, hur koloniseringen såg ut och hur den påverkade landet. Redovisa för klassen. Låt eleverna jobba i grupper eller individuellt. Varje individ/grupp forskar i en ursprungsbefolkning någonstans i världen hur länge har de funnits i området? Vad kallas de? Hur levde de förr och hur lever de nu? Hur har deras situation sett ut i olika tider i relation till den nuvarande befolkningen i området? Redovisa för klassen. Diskutera folkgrupper och etniska benämningar. I Främlingen är Meursault, liksom Albert Camus var, en etnisk europé. Mannen han skjuter är arab, vilket dock inte anges som orsak till att Meursault skjuter honom. Hur uppfattade eleverna Meursault och hans handling? Finns det något som antyder rasistiska motiv till dådet? Finns det problem med begrepp som etnicitet och folkgrupp? Vilka? Vilka fördelar kan det finnas med att kunna omnämna en grupp människor och att en grupp människor som delar något viktigt kan omnämna sig själva med ett gemensamt ord? I vilka situationer kan det vara konstruktivt respektive 4

5 destruktivt att gruppera människor utifrån sådant som religion, hudfärg, språk, ålder, sexualitet eller kön? Spelar det någon roll vem som gör grupperingen? Mångfald och kulturellt utbyte är populära begrepp idag och man får nästan känslan av att det är nya företeelser för människan. Camus liv och bakgrund, liksom Algeriets historia, visar att så inte är fallet. Människor av olika ursprung och med olika språk och vanor har i så gott som alla tider levt sida vid sida, ibland fredligt och ibland inte. Vad finns det för fördelar med att växa upp med dubbel kulturell tillhörighet, om man exempelvis bor och lever i ett annat land än det där ens föräldrar är födda, som Camus? Vad kan vara svårt med det? Hur mycket av vår identitet är kopplad till vårt språk och de värdesystem (t ex politiska, religiösa eller sociala) som vi lever i? Spelar det roll hur vi själva, på en individuell nivå, identifierar oss, eller är identitet något som andra tillskriver en? Förklara och motivera! Främlingen ett stycke klassisk litteratur Främlingen kom ut 1942 och fick en enorm genomslagskraft, inte minst därför att Jean- Paul Sartre pekade ut den som ett lysande exempel på existentialism och därmed curlade fram Camus till de exklusivaste litterära och intellektuella kretsarna i Paris. I mycket koncentrerat format och helt subjektivt berättad i jag-form gestaltas den unge Meursaults livsöde med en ovanlig dramaturgi. Berättelsen är uppbyggd i två nästan precis lika långa delar; innan det ödesdigra skottet på stranden och sedan den efterföljande rättegången mot Meursault. Om ni väljer att arbeta med boken efter (eller innan) att ni har sett föreställningen, kan det vara intressant att diskutera texten lite mer och också jämföra med den sceniska gestaltningen av den. Förslag på övningar Diskutera hur ni upplever Meursault som karaktär. Är han svår att förstå? Är det något speciellt med honom eller är han som vem som helst? Det vi får veta kommer från honom kan vi lita på det han säger? Finns det saker i hans handlande och beteende som inte stämmer med det han säger? Finns det inga människor och ingenting som betyder något för honom? Han säger att han inte ångrar någonting betyder det att han inte alls påverkas eller förändras som människa av det som händer i hans liv? Hade Meursault kunnat vara en kvinna? Varför/varför inte? Vilka olika personer, förutom Meursault, får vi genom honom stifta bekantskap med i berättelsen? Vilka omnämns bara? Vilka säger något i boken respektive i föreställningen? Vad har de olika personerna för relation till Meursault? Är det någon av dem som betyder något för honom? Hur märks det? Vad säger han om dem och hur beter han sig mot dem? Hur länge har han känt dem och hur väl verkar han känna dem? Upplever ni Meursault som en ensam eller social karaktär? 5

6 Vad har Marie för betydelse för Meursault? Hur tror ni att hon ser på det han säger och det han gör? Låt eleverna individuellt skriva ett brev från Marie till Meursault eller Maries redogörelse för det som händer i boken/pjäsen. Om ni har tillgång till att läsa ett stycke ur boken kan ni också prova att försöka härma Camus stil skriver han långa eller korta meningar? Vilken sorts ord använder han? Är det mycket dialog? Mycket beskrivningar av omgivningen? Varför heter berättelsen Främlingen? Vem är det som är en främling och för vem eller vilka? Diskutera och motivera! Hur skiljer sig slutet i föreställningen åt från slutet i boken? Finns det något i boken som vi inte fick veta i teaterföreställningen? Vilka andra skillnader eller absoluta likheter kan ni identifiera om man jämför boken med det ni såg dramatiserat? Albert Camus fick Nobelpriset i litteratur Låt eleverna arbeta individuellt eller i grupp och välja en litteraturpristagare som de forskar kring. Vad skrev hen? Hur och när levde hen? Hur blev hen berömd? Vad var utmärkande för litteraturen på den tiden då hen fick priset? Om eleverna har drama på schemat skriv ett eget manus för den sista delen av rättegången där alla vittnen hörs och spela rollerna som domare, åklagare, Meursault och de olika vittnena. Filosofi, religion och värdegrundsfrågor Existentialistisk filosofi Existentialismen växte fram som filosofisk och litterär rörelse under det sena och tidiga 1900-talet. Den har rötter i de tankegångar som den danska filosofen Søren Kirkegaard respektive den tyska filosofen Friedrich Nietzsche förespråkade under talet. Kirkegaard hävdade t ex att subjektiviteten är sanningen, vilket är en central utgångspunkt i den individualistisk-humanistiska hållning som existentialistisk filosofi bygger på. Existentiella teman, som berör oförutsägbarheten, absurditeten och förvirringen inför meningen med livet, samt människans ansvar för sitt handlande och sin situation, fanns också i litteraturen under och tidiga 1900-talet hos författare som Fjodor Dostojevskij och Franz Kafka. Albert Camus roman Främlingen brukar dock räknas som det viktigaste skönlitterära verket inom existentialismen, inte minst för att tänkaren och författaren Jean-Paul Sartre utpekade boken som det ultimata litterära exemplet på en existentialistisk livsåskådning. Som kontinental och akademisk filosofi fick existentialismen sitt fäste och sin form under 1930-talet i Tyskland och under 1940-talet i Frankrike, framför allt genom Sartre, Simone de Beauvoir och deras krets av radikala intellektuella författare och akademiker. 6

7 Den existentialistiska filosofin intresserar sig inte minst för människans relation till frihet och ansvar. Grundantagandet är att människan är ingenting i sig, det vill säga det som konstituerar människan, hennes tillblivelse och hennes natur är hur hon väljer att handla. Hennes tankar, intentioner och förhoppningar spelar egentligen ingen roll det är genom handlingar som människan definierar och bevisar sig själv och sin existens. Enligt existentialismen, som i de flesta fall är en ateistisk världsåskådning, finns inga förutbestämda sociala eller moraliska regler, formade av ett högre väsen som en gud eller ett annat värdesystem. Det finns ingen kärna i begreppet mänsklighet som föreskriver hur människan bör handla eller vara. Det som utgör mänsklighet är helt upp till människan själv att konstruera och denna konstruktion tar form i våra handlingar. Enligt Sartre har människan full frihet att handla som hen vill i varje given situation. Det finns inga regler - varken moraliska eller andra - som kan tas för givna. Människan har därför full handlingsfrihet men också fullt ansvar för varje handling hen utför. Inga omständigheter kan tillskrivas någon egentlig betydelse eftersom människan är fri att handla eller fri att avstå från att handla och därför ensam måste ta konsekvenserna för dessa sina handlingar. En mer samtida filosof som diskuterar människans frihet och vad som eventuellt villkorar denna frihet är irländaren Philip Pettit. Till skillnad från Sartre tar Pettit stor hänsyn till individen som gruppmedlem och människan som social varelse. Han erkänner därför andras influens på våra val och handlingsmöjligheter. Men han menar också att andras influenser inte är en ensidig påverkan; vi tar bara hänsyn till dem och ändrar våra beslut om influenserna är i enlighet med vad vi själva anser vara rätt. Därför kan vi bara influeras av andra när de bidrar till en mer konstruktiv lösning på ett problem eller en situation än vi själva kunde tänka oss fram till. Utbytet av tankar, idéer och intentioner mellan individer är därmed grundstenen för vår möjlighet att fatta beslut som vi kan stå för. Vi ingår i sociala sammanhang där alla har rätt att bidra till diskussion och att framföra sin åsikt och syn på saker och ting. Vi kan bli influerade av våra diskussionspartners men vi har också möjlighet att influera dem. Och framförallt har vi valmöjligheten att inte ta hänsyn till andras influenser om vi anser att våra egna skäl och bevekelsegrunder för ett visst beslut eller val är mer relevanta. Människan bör därför i de flesta sammanhang ses som fri i den meningen att vi visserligen påverkas av och påverkar vår omvärld, men har möjlighet att styra hur mycket utrymme denna påverkan ska få. Därför kan och ska vi som individer ställas till ansvar för de beslut vi fattar och de handlingar vi utför. Förslag på övningar Diskutera begreppet mänsklighet eller människans natur. Finns det något sådant? Finns det någon innersta kärna i människans väsen, som är oberoende av historisk tidpunkt, plats, kulturella vanor och omständigheter? Vad består den av i så fall? Hur uppfattar och tolkar ni existentialismens grundtanke att människan inte har något egentligt syfte eller innehåll i sin existens på jorden, utan att denna existens bara blir till och blir meningsfull genom de handlingar vi utför? 7

8 Ofta förknippas existentialismen med ångest och känslor av meningslöshet just för att den inte föreskriver något högre syfte med vår existens och definierar människan som i grunden ensam och individuellt ansvarig för sitt liv. Vilka nivåer pratar vi om när vi diskuterar livets mening? Är det att finna en mening med människans/mänsklighetens (biologiska) existens på jorden eller att finna en känsla av meningsfullhet i det egna, personliga livet? Hur skiljer de perspektiven sig åt? Kan de samexistera? Hur och när kan de komma i konflikt med varandra? Existentialismen är starkt individualistisk. Filosofin utgår från att varje människa bestämmer över sig själv, gör sina egna val och ensam måste stå för dem. Men människan är också ett flockdjur, en social varelse som i alla tider levt i grupp och som varit och är beroende av att relatera till andra för sin överlevnad. Diskutera hur normer och gruppstrukturer påverkar oss. Kan vi verkligen se varje individ som oberoende av andra och helt frikopplad från de sociala, kulturella och materiella omständigheterna som hen ingår i? På vilket sätt ska vi i så fall förstå barn, till exempel, som är fysiskt, ekonomiskt och emotionellt beroende av vuxna? Finns det fler begränsningar i hur långt vi kan hävda varje enskild individs eget ansvar? För att kunna ta ansvar för något, exempelvis en situation, krävs att vi har makt att besluta och makt att handla. Existentialismen hävdar att varje människa har makten över sig själv och därmed det fulla ansvaret för sitt handlande. Men det finns många människor som lever i stor maktlöshet. Det finns människor som inte har särskilt många valmöjligheter, som är fast i strukturer av t ex fattigdom och förtryck eller som inte har makt över sitt eget liv och t o m sin egen kropp, exempelvis på grund av sjukdom eller handikapp. Hur ska man då förstå existentialismens människosyn? Vilka mänskliga situationer och omständigheter tar denna filosofi ingen hänsyn till? Religion och trossystem Kristendomen, som var den dominerande religionen i Västeuropa under den tid som existentialismen växte fram, fokuserar till stor del på livet efter döden och ser jordelivet som den arena där människan avgör om hon är ond eller god, och huruvida hon därmed efter sin död får evigt liv i himmelriket eller inte. Existentialistisk filosofi förnekar existensen av en gud eller en högre ordning som initierar, organiserar och fungerar som meningsskapare och domare över människans liv. Tanken är att människan själv, inte en abstrakt gestalt eller företeelse som en gudomlig kraft, gör upp reglerna och förutsättningarna för mänskligt liv och för vår existens. Förslag på övningar Vilka syften med människans liv och existens finns det i olika religioner och trosriktningar? Hur liknar de varandra och hur skiljer de sig åt? Hur exemplifierar olika religioner det allmänmänskliga syftet med livet genom 8

9 individuella livsberättelser berättelser om gestalter som Mohammed, Jesus och Buddha till exempel? Buddhismen kallas ibland inte för religion utan för livsåskådning eftersom den inte har någon tydlig gudsgestalt. Filosofiska skolor som existentialismen kan sägas vara livsåskådningar, en sorts trossystem som vill förklara en syn på människan, vårt mänskliga liv och förutsättningarna för detta. Diskutera vad en livsåskådning eller ett trossystem är. Vilka för- och nackdelar finns med att ha ett system utifrån vilket vi uppfattar, organiserar och bedömer vårt liv och hur det ska levas? Hur tolkar ni den enskilda människans roll och uppgift i de olika trossystem och religioner ni känner till? I många samhällen och kulturer är religion och människans tro på och förhållningssätt till gud intimt sammankopplade med lag, rätt och moral. Sverige idag är ett av världens mest sekulariserade samhällen, där religion och tro har väldigt liten plats i den offentliga organisationen av samhället och vårt liv tillsammans. Vad har det för för- och nackdelar? Kan lagar och regler i ett samhälle ses som ett trossystem? Varför/varför inte? Vem står bakom lagar och regler och vem står bakom religiösa trossystem? Vilka maktpositioner är det som styr de olika systemen? Vad betyder ord som tradition, förändring och anpassning i relation till sådana här organisatoriska system, oavsett om de är religiösa eller inte? Kan lagar, regler och normer i ett samhälle ses som en livsåskådning eller ett uttryck för en sådan? Och vad händer med denna livsåskådning i så fall när lagar, regler och normer förändras? Fundera över och diskutera om religioner, trossystem och olika perspektiv på människans liv kan och/eller bör förändras i takt med hur samhället utvecklas och förändras. I delar av världen, inte bara i Västeuropa, har organiserad religion och andlig tro fått allt mindre betydelse för hur samhället organiseras. Vilka andra tankesystem eller övertygelser har ersatt detta? Kan vetenskap och utbildning ses som ett sådant system? Varför/varför inte? Kan vi förstå nutida företeelser som konsumism och ständig jakt på pengar, lycka, framgång och status som en sorts trossystem, där det finns ett idealt tillstånd som vi upplever att vi bör sträva emot? På vilka sätt liknar respektive skiljer det sig från andra tros- och värdesystem som religiös tro, annan andlighet eller moraliska och/eller juridiska system? Moral och mänskliga rättigheter Både religioner och icke-religiösa livsåskådningar handlar mycket om etik och moral vad som är rätt och fel, hur människor bör behandla varandra och sig själva, och vilka moraliska dilemman vi kan hamna i. Vad som anses moraliskt riktigt skiljer sig åt i olika kulturer och samhällen, och har också skiftat under olika tider i människans historia. 9

10 Etik och moral är till stor del det som från början lagt grunden till de lagar samhällen stiftar för att organisera samhällslivet. Lagar är ofta lokala, nationella och regionala, men det finns också internationella värdesystem som föreskriver hur människor får handla och behandlas, exempelvis konventionen om de mänskliga rättigheterna. Förslag på övningar Ta reda på mer om de mänskliga rättigheterna när och hur kom de till? Vem ser till att de följs? Vad händer om/när de inte följs? Är de lagar eller riktlinjer? Varför finns det en särskild konvention om barns rättigheter? Hur skiljer den sig från de allmänna mänskliga rättigheterna? Diskutera dödsstraffet i relation till de mänskliga rättigheterna och i relation till föreställningen ni har sett. Förtjänar Meursault ett dödsstraff? Förtjänar någon det, någonsin? Om man tillämpar dödsstraffet vilka begränsningar och regler tycker ni borde reglera det i så fall? Vem har rätt att döma en människa till att inte vara människa längre? Kan man förstå Camus berättelse som ett existentialistiskt moralexempel på att den som dödar en annan människa som konsekvens får betala med sitt liv? Vilka problem finns det med resonemanget om öga för öga, tand för tand? Exemplifiera med verkliga eller fiktiva situationer! Hur förhåller sig lagstiftning och moral till varandra? De går delvis hand i hand, men båda förändras i takt med att samhället och människorna som lever där utvecklas och förändras. För mindre än hundra år sedan var det exempelvis olagligt att vara otrogen och den som begick äktenskapsbrott kunde åtalas och straffas med fängelse eller böter. Så är det inte idag. Många människor tycker dock fortfarande att det är omoraliskt med otrohet. Finns det fler exempel på saker som är lagliga men moraliskt tvivelaktiga? Finns det exempel på saker som är olagliga men kanske inte särskilt omoraliska? Fundera ut situationer där det kan vara moraliskt riktigt att göra något olagligt. Diskutera i grupper och presentera era svar för varandra i klassen. Är moral och lagstiftning till för att skydda eller för att kontrollera människan? Är det samhällets sätt att erbjuda beskydd eller ett sätt att utöva makt över individer? Diskutera och motivera med exempel på lagar, moraliska regler och situationer fiktiva eller verkliga som ni letar upp i nyhetsmedia. Att tolka och tala om teater Teater är en levande och kommunikativ konstform, i ännu högre grad så än till exempel litteratur och film, då den fiktiva berättelsen gestaltas och tar form i samma fysiska rum som publiken befinner sig och vid samma tidpunkt. Att med människor som skådespelare iscensätta och förevisa en fiktiv berättelse för publik är något som människan har gjort i tusentals år. Ändå är det inte alla som ofta kommer i kontakt med 10

11 denna konstform och känner sig bekväma med att tolka den och det som sker i en teaterföreställning. Men att prata om teater och om upplevelsen av den, är nästan lika viktigt som att se själva föreställningen. En teaterföreställning är också en kollektiv upplevelse i så måtto att vi sällan ser teater ensamma (som vi exempelvis ofta gör när vi tittar på film eller läser en bok). Både den enskilda, individuella och den kollektiva, gemensamma upplevelsen av en teaterföreställning kan utgöra en bra grund för att prata om såväl livsfrågor och kulturens mening, som mer konkreta ämnen som historia, samhällskunskap och språk. Scenisk gestaltning och teatrala uttrycksmedel Alla konstformer har sin egen kombination av uttrycksmedel, det vill säga de medel som används för att kommunicera de olika lagren och nyanserna i en berättelse. Medan litteraturen huvudsakligen arbetar med språket och orden (i skriven form), har teatern en rad olika sätt att uttrycka sig på. Förutom språket (i talad form) använder skådespelaren sin kropp; rörelsemönster, mimik och placering på scen. Dessutom finns det scenografi och rekvisita samt kläder/kostym och mask/smink som berättar något om var och kanske när det hela utspelar sig. Ljud/musik och ljussättning används för att förstärka, kontrastera eller kommentera det som sker på scenen. Ett sätt att skapa djupare förståelse för både det som utspelar sig på scenen och för teatern som konst- och uttrycksform är att göra en föreställningsanalys. En sådan kan göras på enklast möjliga sätt bara genom att prata om de olika kommunikativa och gestaltande elementen. När det gäller att tolka teater, precis som annan konst, finns det inget entydigt rätt eller fel det är snarare en fråga om att associera och formulera sig kring vilka tankar, känslor och minnen de olika uttrycksmedlen uppväcker. En tolkning är alltid personlig och olika åskådare kan tolka ett och samma uttryck på olika sätt. Här handlar det alltså inte om att förstå vad allting betyder, utan snarare reflektera och formulera hur olika uttrycksmedel samverkar och vad det får oss att känna och tänka vilken betydelse det skapar för oss. Förslag på övningar Prata efter föreställningen om vad ni minns av den hur såg scenen ut och vilka saker fanns där? Använde sig skådespelaren av alla sakerna? På vilka olika sätt? Var det någon eller några av sakerna som användes på flera sätt? Vilka? Vad symboliserade de sakerna vid olika tillfällen? Vilka färger ur föreställningen minns eleverna efteråt? Vad har Meursault för färg på sina olika klädesplagg? Kan färgerna symbolisera något speciellt? Har det någon betydelse vilka färger det är hade han uppfattats annorlunda om han till exempel hade haft många olika, färgglada klädesplagg? Om han hade haft hatt eller keps? Om han hade haft en annan stil? Titta gärna på affischen till föreställningen. Passar färgskalan och stilen på affischen ihop med er upplevelse av föreställningen? Varför/varför inte? Hur 11

12 tolkar ni bilden av affischen? Förutom att den visar den centrala vändpunkten i pjäsen så säger en bild också något om de personer som finns avbildade. Stämmer intrycket av affischen med er upplevelse av Meursault på scenen? Stämmer bilden av hans offer? Diskutera varför ni tror att affischen ser ut som den gör. Jämför gärna med andra teater- och filmaffischer eller bokomslag låt eleverna en och en eller i grupper presentera affischer eller bokomslag som de gillar eller tycker är intressanta, helst till filmer/föreställningar de har sett eller böcker de läst, och diskutera hur man skapar intresse för en film/föreställning/bok genom en affisch. Om ni har läst boken Främlingen kan ni jämföra teateraffischen med bokomslaget. Ni kan också prova att göra egna bokomslag (oavsett om ni läst boken eller ej) eller teater-/filmaffischer till berättelsen, genom att måla, fotografera eller designa digitalt, om eleverna har praktiska och estetiska ämnen på schemat. Vad var det för musik i föreställningen? Känner någon igen den? Passar de olika musikstyckena ihop med varandra eller är de helt olika? Vid vilka tillfällen spelas vilken sorts musik det vill säga, vad berättar musiken, hur skapar den stämning? Diskutera hur musik påverkar våra känslor och upplevelser kanske har eleverna egna exempel på musik från filmer eller andra teaterföreställningar. Låt dem spela upp en bit av sådan musik för klassen, berätta om den scen/händelse i en film/föreställning som de förknippar med musiken och vad musiken spelar för roll för helhetsupplevelsen. Hur använder sig Meursault av musiken? Finns musiken på något eller några ställen inskriven i berättelsen (dvs hör Meursault den) eller är den bara en teatral effekt som vi i publiken hör? Hur vet vi när Meursault också hör musik? Hur arbetade teatern med ljuset i den här föreställningen? Har eleverna några tydliga minnesbilder av när ljuset spelade stor roll för handlingen? Hur var ljuset i första delen innan vändpunkten det vill säga skottlossningen i pjäsen och hur förändras det i den andra delen? Vid vilka tillfällen var det väldigt mörkt på scenen och hur kan man tolka det? Vad brukar man förknippa ljus respektive mörker med i bilder, i språket, i dramatiska berättelser som film och teater? Hur byggdes den stora vändpunkten skottlossningen upp i föreställningen? Fick vi några ledtrådar till att det skulle hända något dramatiskt? Vilka då? Vilka fler spänningsmoment fanns det? Hur markerades dem? Finns det några indikationer i boken när något avgörande är på väg att hända? Sanden har flera betydelser i föreställningen, dels eftersom viktiga delar av berättelsen utspelar sig på stranden, dels för att en rinnande sandstråle markerar både moderns död i början och Mersaults egen död i slutet. Varför tror ni att man har valt att visa döendet just genom rinnande sand? Påminner det om någon sak där sand markerar hur tiden går och rinner ut? Om eleverna är vana teaterbesökare, har drama som skolämne eller om ni varit på teater med klassen förut, kan det vara intressant att göra en mer ambitiös föreställningsanalys. Då kan du som pedagog dela in eleverna i grupper i förväg och låta varje grupp titta särskilt på en aspekt av föreställningen, t ex 12

13 ljudet/musiken eller scenografi och rekvisita. Varje grupp pratar sedan ihop sig efter föreställningen och presenterar därefter för klassen sitt element eller uttrycksmedel, hur det användes, vad det gav dem för tankar och känslor och hur dessa påverkade deras upplevelse och tolkning av berättelsen. Låt eleverna arbeta i grupper och ta reda på mer om teater under en viss historisk epok. Hur, var och för vem spelade man teater i olika tider? Vad har teater om handlat om? Hur kan vi se historien återspeglas i teatern vilka historiska idéer och strömningar kommuniceras i teatern under olika historiska tidsepoker? Skådespeleri och publik Teater är en händelse, det är inte bara gestaltad fiktion utan också något som faktiskt pågår i rummet, en händelse som både jag och publiken deltar i. Jag vill göra publiken medveten om den händelsen, om sin egen teaterupplevelse. Jonas Nilsson På teatern möter vi skådespelare i livs levande form, till skillnad från i filmens fiktiva värld där vi är utestängda från direkt kontakt med den eller de människor som gestaltar berättelsen. Inom teatern finns det olika skolor, eller tankar om, hur skådespelaren ska förhålla sig till publiken och vad skådespelarens uppdrag i sin roll egentligen är. Konstantin Stanislavskij ( ) är den teaterteoretiker som utövat mest inflytande på skådespelartekniken i västvärlden i modern tid. Hans tankar om teater genomsyrar såväl teaterutbildningar som hela själva teaterväsendet. Stanislavskij hade ett naturalistiskt förhållningssätt till konsten. Han såg psykologisk äkthet som det eftersträvansvärda på teaterscenen vilket innebär att skådespelaren inte låtsas om publiken utan beter sig som om hen befann sig bakom en osynlig vägg. Publiken är då inte på något sätt deltagande i föreställningen, utan ska betrakta den som om den vore verklighet. Ett annat förhållningssätt till teatern som konstart hade Bertolt Brecht ( ). Brecht betonade teaterns funktion som underhållning och att den funktionen varken behöver försvaras eller förklaras. Med detta synsätt följer också att publiken har en viktig, till och med nödvändig, roll utan publik, ingen underhållning. Brecht myntade begreppet distanseringseffekt, som syftar till att genom skådespeleri och andra uttrycksmedel att förhålla sig på ett sådant sätt till publiken att den inte sugs in i en som om-verklighet, utan förblir medveten om sin roll som publik och att det den beskådar är just en föreställning ett iscensatt, fiktivt händelseförlopp. På så sätt skapas det en sorts distans mellan fiktion och den verkliga situation där fiktionen gestaltas gränsen mellan fiktion och verklighet, mellan scen och salong, pekas ut genom att den överbryggs. En distanseringseffekt kan till exempel vara ett direkt publiktilltal, där skådespelaren erkänner publikens närvaro och därmed skapar ett avstånd i publikens medvetande mellan verkligheten i salongen och fiktionen på scen. 13

14 I Främlingen arbetar Jonas Nilsson med ett aktivt förhållningssätt till publiken, och har också under förarbetet med den jobbat kontinuerligt med referensgrupper av publik ur den tilltänkta målgruppen. Ett sådant utforskande publikarbete har blivit en tradition inom svensk barn- och ungdomsteater inte minst genom Suzanne Osten. Hon menar att det är viktigt att ha en dialog med och få respons från publiken, och att låta detta påverka och forma arbetet med framtagandet av en föreställning. Detta blir extra viktigt när det finns en önskan om att teaterupplevelsen ska ligga till grund för diskussioner och att föreställningen ska mynna ut i samtal mellan de som har sett den. Förslag på övningar Prata i klassen om hur det kändes att vara publik och bli tilltalad i berättelsen. Gör det att vi i publiken får en roll i pjäsen? I vilka olika situationer vänder sig Meursault till publiken? Vem eller vilka roller får vi i publiken spela vid de olika tillfällena? Hur talar han till oss? När gör han det inte? När vi blir sedda, erkända och bekräftade som publik, hur påverkar det vår upplevelse av det som händer på scenen? Känns det som en berättelse, något som visas upp för oss, eller känns det mer som att vi är indragna i det som händer i berättelsen, att vi blir en del av den? Blir det lättare eller svårare att komma ihåg att det är en skådespelare i en fiktiv roll som talar med oss? Hur vet vi att det är Meursault som pratar med oss och inte skådespelaren själv som person? Den här sortens skådespeleri ser vi nästan bara på teatern eftersom publiken och skådespelarna befinner sig i samma fysiska rum vid samma tidpunkt och därför kan kommunicera direkt. På film är berättelsens värld sluten för oss och vi betraktar den helt och hållet utifrån, varför den (oftast) blir mer naturalistisk och vi inte på samma sätt blir medvetna om att vi tittar på ett skådespel. Prata om olika sätt att skådespela och presentera berättelser på film och i andra genrer inom rörlig bild. Hur är tilltalet i nyhetssändningar på tv? I dokumentärer? I barnprogram? I reklam? Vilka olika typer av tilltal har eleverna sett och upplevt inom olika medie- och kommunikationsformer? Hur påverkar tilltalet oss när vi ser olika berättelser, dokumentära såväl som fiktiva, i olika former av kultur och medier? Hur förstår vi vad som är verklighet respektive fiktion? Om ni läser boken Främlingen i anslutning till föreställningen kan det vara intressant att diskutera de här frågorna även i relation till litteratur. Finns det något läsartilltal i boken? Har eleverna exempel på böcker de läst där det finns ett tydligt läsartilltal, antingen av författaren själv eller av en eller flera karaktärer i boken? Vad är det för skillnad mellan de två läsartilltalen? Hur ska vi förstå relationen mellan fiktion och verklighet när författare skriver in sig själva som en karaktär i sin bok (som t ex Jonas Hassen Khemiri gör i Ett öga rött)? 14

15 Litteratur och länkar Fack- och referenslitteratur Om teater, Bertolt Brecht, Liten hjälpreda för teatern och andra skrifter i samma ämne, Bertolt Brecht, Mina meningar. Essäer, artiklar, analyser , Suzanne Osten, Att vara äkta på scen, Konstantin Stanislavskij, En skådespelares arbete med sig själv i inlevelsens skapande process, Konstantin Stanislavskij, Teaterhistoria, Carl-Gustav Pettersson, Existentialismen är en humanism, Jean-Paul Sartre, A Theory of Freedom: from psychology to the politics of agency, Philip Pettit, Albert Camus, offer eller bödel, Jenny Maria Nilsson, Skönlitteratur Främlingen, Albert Camus, Äcklet, Jean-Paul Sartre, Räddaren i nöden, J. D. Salinger, Ett öga rött, Jonas Hassen Khemiri, Ett arabiskt vemod, Abdellah Taïa, Kungens dag, Abdellah Taïa, Araben, Pooneh Rohi, Användbara webbsidor En webbsida med information, länk- och lästips m m för undervisning i SO-ämnen Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Svenska FN-förbundets hemsida 15

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER Av Ellinor Lidén, barnteaterforskare vid Stockholms universitet och av Malin Appeltoft, dramapedagog Texten är baserad på en handledning som skrevs för Stockholms

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Ta med skolklassen på teater!

Ta med skolklassen på teater! Ta med skolklassen på teater! Ett handledningsmaterial för högstadiet och gymnasiet Att ta med sina elever på en teaterföreställning behöver inte vara så svårt. Visst kan man vara orolig över hur de ska

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur.

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur. Att Analysera film Denna skrift innehåller olika analysscheman. Olika exempel som används i högskolestudier och lite enklare som kan vara lite enklare att applicera på de filmer ni arbetar med. / Lennart

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Redovisning av resebidrag inom teater. Resa till Paris och Marseille 22-28 juli 2014.

Redovisning av resebidrag inom teater. Resa till Paris och Marseille 22-28 juli 2014. Redovisning av resebidrag inom teater Resa till Paris och Marseille 22-28 juli 2014. Här kommer redovisning av resebidrag för Caroline Andréason (skådespelare och manusförfattare) och Heidi Saikkonen (scenograf

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer