Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg"

Transkript

1 Illustration: Niklas Asker Foto: Petra Hellberg 1

2 I rollen som Meursault Jonas Nilsson Regi, dramatisering, scenografi och kostym Jonas Nilsson Mentor Carolina Frände Filosofisk support MK Larsson Ljud Markus Åberg Tekniskt team Scen Björn Eriksson Scen Anders Lindholm Belysningsmästare Jens Lindström Scenografi- och kostymassistent Carina Saxenberg Från 15 år Föreställningen är 1 timme och 20 min (utan paus) Premiär 13 februari

3 Introduktion till materialet Det här är ingen manual det är ett inspirationsmaterial. Det är till för att du som pedagog på ett enkelt sätt ska få idéer till hur du kan utveckla och fördjupa elevernas kunskap med avstamp i föreställningen Främlingen. Att utifrån en konstnärlig upplevelse arbeta med olika teman bidrar till förståelse för hur kultur kan spegla, diskutera och ifrågasätta världen vi lever i. Se materialet som ett smörgåsbord där du kan provsmaka dig fram du kan kombinera, modifiera eller servera de olika rätterna på vilket sätt som helst. Du som pedagog känner dina elever bäst och vet vilka kunskaper de är i behov av att utveckla. Vilka ämnen du har nytta av, vilka frågor du vill arbeta med och på vilket sätt avgör du därför själv. Många av förslagen på övningar är väldigt öppna och kan med lätthet anpassas mellan skriftligt och muntligt, eller mellan grupparbete och individuellt arbete. Materialet är indelat efter ämnesgrupper, men du är fri att hämta information och inspiration från vilken del av materialet som helst, oavsett inom vilket ämne du ska arbeta. Om du undervisar samma elevgrupp i flera ämnen, eller har möjlighet att arbeta ämnesövergripande med andra kollegor, är det ett utmärkt tillfälle att utifrån föreställningen arbeta från flera infallsvinklar med teman som den berör. Sist i materialet finns tips på litteratur och länkar. Dessa kan du som pedagog ha glädje av och de kan även fungera som tips till eleverna om ni väljer att jobba med någon av forskningsövningarna. Historia, samhällsvetenskap och litteratur Författaren Albert Camus ( ) föddes och växte upp i den franska kolonin Algeriet som var en av de politiskt, kulturellt och ekonomiskt sett viktigaste kolonierna som Frankrike hade. Camus var etnisk europé, men föddes och växte upp i en blandkultur i Algeriet där såväl arabiska som franska algerier ingick. Camus far dog i unga år och modern arbetade hårt för att sonen skulle kunna få utbildning. Familjen tillhörde arbetarklassen och ingick därför inte bland de högre stående kretsarna av koloniala bosättare. Camus behärskade det arabiska språket och identifierade sig med både fransk och arabisk kultur. På grund av detta, och på grund av att han inte ville sammanblanda sin roll som författare med politik, vägrade han ta ställning och öppet sympatisera med någondera sidan då Algeriets befrielsekrig mot Frankrike utspelade sig Han fick dock kritik för detta från båda håll; i arabiska ögon blev han en del av förtryckarsidan eftersom han var född av franska föräldrar i en kolonialstat och bland de franska intellektuella existentialisterna ansågs det fegt och oförenligt med existentialismens riktlinjer att inte inta en ståndpunkt. 3

4 Algeriet, Frankrike och kolonialtiden Det land som idag är Algeriet har en lång civilisationshistoria. Redan under antiken fanns en politisk statsbildning i området Maghreb, vilket inbegriper dagens Algeriet, Tunisien och Marocko, där det bedrevs jordbruk och handel. Innan dess bodde det människor där berberna, en ursprungsbefolkning som levde i stammar. Som så många andra ursprungsbefolkningar har de under civilisationens gång blivit diskriminerade och förtryckta och först år 2002 fick deras eget språk ett officiellt erkännande i Algeriet. I och med Romarrikets tilltagande sönderfall utsattes området för en rad invasioner, varav den arabiska som skedde under 600- och 700-talen blivit den som präglat Algeriet fram till idag. Frankrike påbörjade sin erövring av Algeriet De mötte motstånd i flera omgångar av Abd el-kader men övertog ändå styret i landet och drog upp gränserna för Algeriets nationalstat. Algeriet blev liksom många andra koloniserade länder en nybyggarkoloni dit européer från den koloniserande staten flyttade och detta skedde i högre utsträckning här än i någon annan kolonialstat i Afrika. Vid sekelskiftet 1900 bodde över en halv miljon fransmän i Algeriet. Eftersom länderna var så nära förbundna och det fanns starka franska ekonomiska intressen i landet, ville Frankrike inte släppa taget när Tunisien och Marocko tillerkändes självständighet i början av 1950-talet. Detta ledde till ett av de blodigaste och mest utdragna befrielsekrigen under kolonialeran. När Algeriet slutligen röstade om självständighet och fick den 1962 bodde ca européer i landet, många fransmän men också judar från bland annat Spanien som tvingats fly i samband med Andra världskriget. De flesta av dessa flydde eller utvisades när självständigheten trädde i kraft. Förslag på övningar Låt eleverna jobba i grupper eller individuellt. Varje individ/grupp forskar i historien för ett koloniserat land vilka folkgrupper som levt där under olika tider, vilka språk som talas, områdets ekonomiska, politiska och religiösa historia, hur koloniseringen såg ut och hur den påverkade landet. Redovisa för klassen. Låt eleverna jobba i grupper eller individuellt. Varje individ/grupp forskar i en ursprungsbefolkning någonstans i världen hur länge har de funnits i området? Vad kallas de? Hur levde de förr och hur lever de nu? Hur har deras situation sett ut i olika tider i relation till den nuvarande befolkningen i området? Redovisa för klassen. Diskutera folkgrupper och etniska benämningar. I Främlingen är Meursault, liksom Albert Camus var, en etnisk europé. Mannen han skjuter är arab, vilket dock inte anges som orsak till att Meursault skjuter honom. Hur uppfattade eleverna Meursault och hans handling? Finns det något som antyder rasistiska motiv till dådet? Finns det problem med begrepp som etnicitet och folkgrupp? Vilka? Vilka fördelar kan det finnas med att kunna omnämna en grupp människor och att en grupp människor som delar något viktigt kan omnämna sig själva med ett gemensamt ord? I vilka situationer kan det vara konstruktivt respektive 4

5 destruktivt att gruppera människor utifrån sådant som religion, hudfärg, språk, ålder, sexualitet eller kön? Spelar det någon roll vem som gör grupperingen? Mångfald och kulturellt utbyte är populära begrepp idag och man får nästan känslan av att det är nya företeelser för människan. Camus liv och bakgrund, liksom Algeriets historia, visar att så inte är fallet. Människor av olika ursprung och med olika språk och vanor har i så gott som alla tider levt sida vid sida, ibland fredligt och ibland inte. Vad finns det för fördelar med att växa upp med dubbel kulturell tillhörighet, om man exempelvis bor och lever i ett annat land än det där ens föräldrar är födda, som Camus? Vad kan vara svårt med det? Hur mycket av vår identitet är kopplad till vårt språk och de värdesystem (t ex politiska, religiösa eller sociala) som vi lever i? Spelar det roll hur vi själva, på en individuell nivå, identifierar oss, eller är identitet något som andra tillskriver en? Förklara och motivera! Främlingen ett stycke klassisk litteratur Främlingen kom ut 1942 och fick en enorm genomslagskraft, inte minst därför att Jean- Paul Sartre pekade ut den som ett lysande exempel på existentialism och därmed curlade fram Camus till de exklusivaste litterära och intellektuella kretsarna i Paris. I mycket koncentrerat format och helt subjektivt berättad i jag-form gestaltas den unge Meursaults livsöde med en ovanlig dramaturgi. Berättelsen är uppbyggd i två nästan precis lika långa delar; innan det ödesdigra skottet på stranden och sedan den efterföljande rättegången mot Meursault. Om ni väljer att arbeta med boken efter (eller innan) att ni har sett föreställningen, kan det vara intressant att diskutera texten lite mer och också jämföra med den sceniska gestaltningen av den. Förslag på övningar Diskutera hur ni upplever Meursault som karaktär. Är han svår att förstå? Är det något speciellt med honom eller är han som vem som helst? Det vi får veta kommer från honom kan vi lita på det han säger? Finns det saker i hans handlande och beteende som inte stämmer med det han säger? Finns det inga människor och ingenting som betyder något för honom? Han säger att han inte ångrar någonting betyder det att han inte alls påverkas eller förändras som människa av det som händer i hans liv? Hade Meursault kunnat vara en kvinna? Varför/varför inte? Vilka olika personer, förutom Meursault, får vi genom honom stifta bekantskap med i berättelsen? Vilka omnämns bara? Vilka säger något i boken respektive i föreställningen? Vad har de olika personerna för relation till Meursault? Är det någon av dem som betyder något för honom? Hur märks det? Vad säger han om dem och hur beter han sig mot dem? Hur länge har han känt dem och hur väl verkar han känna dem? Upplever ni Meursault som en ensam eller social karaktär? 5

6 Vad har Marie för betydelse för Meursault? Hur tror ni att hon ser på det han säger och det han gör? Låt eleverna individuellt skriva ett brev från Marie till Meursault eller Maries redogörelse för det som händer i boken/pjäsen. Om ni har tillgång till att läsa ett stycke ur boken kan ni också prova att försöka härma Camus stil skriver han långa eller korta meningar? Vilken sorts ord använder han? Är det mycket dialog? Mycket beskrivningar av omgivningen? Varför heter berättelsen Främlingen? Vem är det som är en främling och för vem eller vilka? Diskutera och motivera! Hur skiljer sig slutet i föreställningen åt från slutet i boken? Finns det något i boken som vi inte fick veta i teaterföreställningen? Vilka andra skillnader eller absoluta likheter kan ni identifiera om man jämför boken med det ni såg dramatiserat? Albert Camus fick Nobelpriset i litteratur Låt eleverna arbeta individuellt eller i grupp och välja en litteraturpristagare som de forskar kring. Vad skrev hen? Hur och när levde hen? Hur blev hen berömd? Vad var utmärkande för litteraturen på den tiden då hen fick priset? Om eleverna har drama på schemat skriv ett eget manus för den sista delen av rättegången där alla vittnen hörs och spela rollerna som domare, åklagare, Meursault och de olika vittnena. Filosofi, religion och värdegrundsfrågor Existentialistisk filosofi Existentialismen växte fram som filosofisk och litterär rörelse under det sena och tidiga 1900-talet. Den har rötter i de tankegångar som den danska filosofen Søren Kirkegaard respektive den tyska filosofen Friedrich Nietzsche förespråkade under talet. Kirkegaard hävdade t ex att subjektiviteten är sanningen, vilket är en central utgångspunkt i den individualistisk-humanistiska hållning som existentialistisk filosofi bygger på. Existentiella teman, som berör oförutsägbarheten, absurditeten och förvirringen inför meningen med livet, samt människans ansvar för sitt handlande och sin situation, fanns också i litteraturen under och tidiga 1900-talet hos författare som Fjodor Dostojevskij och Franz Kafka. Albert Camus roman Främlingen brukar dock räknas som det viktigaste skönlitterära verket inom existentialismen, inte minst för att tänkaren och författaren Jean-Paul Sartre utpekade boken som det ultimata litterära exemplet på en existentialistisk livsåskådning. Som kontinental och akademisk filosofi fick existentialismen sitt fäste och sin form under 1930-talet i Tyskland och under 1940-talet i Frankrike, framför allt genom Sartre, Simone de Beauvoir och deras krets av radikala intellektuella författare och akademiker. 6

7 Den existentialistiska filosofin intresserar sig inte minst för människans relation till frihet och ansvar. Grundantagandet är att människan är ingenting i sig, det vill säga det som konstituerar människan, hennes tillblivelse och hennes natur är hur hon väljer att handla. Hennes tankar, intentioner och förhoppningar spelar egentligen ingen roll det är genom handlingar som människan definierar och bevisar sig själv och sin existens. Enligt existentialismen, som i de flesta fall är en ateistisk världsåskådning, finns inga förutbestämda sociala eller moraliska regler, formade av ett högre väsen som en gud eller ett annat värdesystem. Det finns ingen kärna i begreppet mänsklighet som föreskriver hur människan bör handla eller vara. Det som utgör mänsklighet är helt upp till människan själv att konstruera och denna konstruktion tar form i våra handlingar. Enligt Sartre har människan full frihet att handla som hen vill i varje given situation. Det finns inga regler - varken moraliska eller andra - som kan tas för givna. Människan har därför full handlingsfrihet men också fullt ansvar för varje handling hen utför. Inga omständigheter kan tillskrivas någon egentlig betydelse eftersom människan är fri att handla eller fri att avstå från att handla och därför ensam måste ta konsekvenserna för dessa sina handlingar. En mer samtida filosof som diskuterar människans frihet och vad som eventuellt villkorar denna frihet är irländaren Philip Pettit. Till skillnad från Sartre tar Pettit stor hänsyn till individen som gruppmedlem och människan som social varelse. Han erkänner därför andras influens på våra val och handlingsmöjligheter. Men han menar också att andras influenser inte är en ensidig påverkan; vi tar bara hänsyn till dem och ändrar våra beslut om influenserna är i enlighet med vad vi själva anser vara rätt. Därför kan vi bara influeras av andra när de bidrar till en mer konstruktiv lösning på ett problem eller en situation än vi själva kunde tänka oss fram till. Utbytet av tankar, idéer och intentioner mellan individer är därmed grundstenen för vår möjlighet att fatta beslut som vi kan stå för. Vi ingår i sociala sammanhang där alla har rätt att bidra till diskussion och att framföra sin åsikt och syn på saker och ting. Vi kan bli influerade av våra diskussionspartners men vi har också möjlighet att influera dem. Och framförallt har vi valmöjligheten att inte ta hänsyn till andras influenser om vi anser att våra egna skäl och bevekelsegrunder för ett visst beslut eller val är mer relevanta. Människan bör därför i de flesta sammanhang ses som fri i den meningen att vi visserligen påverkas av och påverkar vår omvärld, men har möjlighet att styra hur mycket utrymme denna påverkan ska få. Därför kan och ska vi som individer ställas till ansvar för de beslut vi fattar och de handlingar vi utför. Förslag på övningar Diskutera begreppet mänsklighet eller människans natur. Finns det något sådant? Finns det någon innersta kärna i människans väsen, som är oberoende av historisk tidpunkt, plats, kulturella vanor och omständigheter? Vad består den av i så fall? Hur uppfattar och tolkar ni existentialismens grundtanke att människan inte har något egentligt syfte eller innehåll i sin existens på jorden, utan att denna existens bara blir till och blir meningsfull genom de handlingar vi utför? 7

8 Ofta förknippas existentialismen med ångest och känslor av meningslöshet just för att den inte föreskriver något högre syfte med vår existens och definierar människan som i grunden ensam och individuellt ansvarig för sitt liv. Vilka nivåer pratar vi om när vi diskuterar livets mening? Är det att finna en mening med människans/mänsklighetens (biologiska) existens på jorden eller att finna en känsla av meningsfullhet i det egna, personliga livet? Hur skiljer de perspektiven sig åt? Kan de samexistera? Hur och när kan de komma i konflikt med varandra? Existentialismen är starkt individualistisk. Filosofin utgår från att varje människa bestämmer över sig själv, gör sina egna val och ensam måste stå för dem. Men människan är också ett flockdjur, en social varelse som i alla tider levt i grupp och som varit och är beroende av att relatera till andra för sin överlevnad. Diskutera hur normer och gruppstrukturer påverkar oss. Kan vi verkligen se varje individ som oberoende av andra och helt frikopplad från de sociala, kulturella och materiella omständigheterna som hen ingår i? På vilket sätt ska vi i så fall förstå barn, till exempel, som är fysiskt, ekonomiskt och emotionellt beroende av vuxna? Finns det fler begränsningar i hur långt vi kan hävda varje enskild individs eget ansvar? För att kunna ta ansvar för något, exempelvis en situation, krävs att vi har makt att besluta och makt att handla. Existentialismen hävdar att varje människa har makten över sig själv och därmed det fulla ansvaret för sitt handlande. Men det finns många människor som lever i stor maktlöshet. Det finns människor som inte har särskilt många valmöjligheter, som är fast i strukturer av t ex fattigdom och förtryck eller som inte har makt över sitt eget liv och t o m sin egen kropp, exempelvis på grund av sjukdom eller handikapp. Hur ska man då förstå existentialismens människosyn? Vilka mänskliga situationer och omständigheter tar denna filosofi ingen hänsyn till? Religion och trossystem Kristendomen, som var den dominerande religionen i Västeuropa under den tid som existentialismen växte fram, fokuserar till stor del på livet efter döden och ser jordelivet som den arena där människan avgör om hon är ond eller god, och huruvida hon därmed efter sin död får evigt liv i himmelriket eller inte. Existentialistisk filosofi förnekar existensen av en gud eller en högre ordning som initierar, organiserar och fungerar som meningsskapare och domare över människans liv. Tanken är att människan själv, inte en abstrakt gestalt eller företeelse som en gudomlig kraft, gör upp reglerna och förutsättningarna för mänskligt liv och för vår existens. Förslag på övningar Vilka syften med människans liv och existens finns det i olika religioner och trosriktningar? Hur liknar de varandra och hur skiljer de sig åt? Hur exemplifierar olika religioner det allmänmänskliga syftet med livet genom 8

9 individuella livsberättelser berättelser om gestalter som Mohammed, Jesus och Buddha till exempel? Buddhismen kallas ibland inte för religion utan för livsåskådning eftersom den inte har någon tydlig gudsgestalt. Filosofiska skolor som existentialismen kan sägas vara livsåskådningar, en sorts trossystem som vill förklara en syn på människan, vårt mänskliga liv och förutsättningarna för detta. Diskutera vad en livsåskådning eller ett trossystem är. Vilka för- och nackdelar finns med att ha ett system utifrån vilket vi uppfattar, organiserar och bedömer vårt liv och hur det ska levas? Hur tolkar ni den enskilda människans roll och uppgift i de olika trossystem och religioner ni känner till? I många samhällen och kulturer är religion och människans tro på och förhållningssätt till gud intimt sammankopplade med lag, rätt och moral. Sverige idag är ett av världens mest sekulariserade samhällen, där religion och tro har väldigt liten plats i den offentliga organisationen av samhället och vårt liv tillsammans. Vad har det för för- och nackdelar? Kan lagar och regler i ett samhälle ses som ett trossystem? Varför/varför inte? Vem står bakom lagar och regler och vem står bakom religiösa trossystem? Vilka maktpositioner är det som styr de olika systemen? Vad betyder ord som tradition, förändring och anpassning i relation till sådana här organisatoriska system, oavsett om de är religiösa eller inte? Kan lagar, regler och normer i ett samhälle ses som en livsåskådning eller ett uttryck för en sådan? Och vad händer med denna livsåskådning i så fall när lagar, regler och normer förändras? Fundera över och diskutera om religioner, trossystem och olika perspektiv på människans liv kan och/eller bör förändras i takt med hur samhället utvecklas och förändras. I delar av världen, inte bara i Västeuropa, har organiserad religion och andlig tro fått allt mindre betydelse för hur samhället organiseras. Vilka andra tankesystem eller övertygelser har ersatt detta? Kan vetenskap och utbildning ses som ett sådant system? Varför/varför inte? Kan vi förstå nutida företeelser som konsumism och ständig jakt på pengar, lycka, framgång och status som en sorts trossystem, där det finns ett idealt tillstånd som vi upplever att vi bör sträva emot? På vilka sätt liknar respektive skiljer det sig från andra tros- och värdesystem som religiös tro, annan andlighet eller moraliska och/eller juridiska system? Moral och mänskliga rättigheter Både religioner och icke-religiösa livsåskådningar handlar mycket om etik och moral vad som är rätt och fel, hur människor bör behandla varandra och sig själva, och vilka moraliska dilemman vi kan hamna i. Vad som anses moraliskt riktigt skiljer sig åt i olika kulturer och samhällen, och har också skiftat under olika tider i människans historia. 9

10 Etik och moral är till stor del det som från början lagt grunden till de lagar samhällen stiftar för att organisera samhällslivet. Lagar är ofta lokala, nationella och regionala, men det finns också internationella värdesystem som föreskriver hur människor får handla och behandlas, exempelvis konventionen om de mänskliga rättigheterna. Förslag på övningar Ta reda på mer om de mänskliga rättigheterna när och hur kom de till? Vem ser till att de följs? Vad händer om/när de inte följs? Är de lagar eller riktlinjer? Varför finns det en särskild konvention om barns rättigheter? Hur skiljer den sig från de allmänna mänskliga rättigheterna? Diskutera dödsstraffet i relation till de mänskliga rättigheterna och i relation till föreställningen ni har sett. Förtjänar Meursault ett dödsstraff? Förtjänar någon det, någonsin? Om man tillämpar dödsstraffet vilka begränsningar och regler tycker ni borde reglera det i så fall? Vem har rätt att döma en människa till att inte vara människa längre? Kan man förstå Camus berättelse som ett existentialistiskt moralexempel på att den som dödar en annan människa som konsekvens får betala med sitt liv? Vilka problem finns det med resonemanget om öga för öga, tand för tand? Exemplifiera med verkliga eller fiktiva situationer! Hur förhåller sig lagstiftning och moral till varandra? De går delvis hand i hand, men båda förändras i takt med att samhället och människorna som lever där utvecklas och förändras. För mindre än hundra år sedan var det exempelvis olagligt att vara otrogen och den som begick äktenskapsbrott kunde åtalas och straffas med fängelse eller böter. Så är det inte idag. Många människor tycker dock fortfarande att det är omoraliskt med otrohet. Finns det fler exempel på saker som är lagliga men moraliskt tvivelaktiga? Finns det exempel på saker som är olagliga men kanske inte särskilt omoraliska? Fundera ut situationer där det kan vara moraliskt riktigt att göra något olagligt. Diskutera i grupper och presentera era svar för varandra i klassen. Är moral och lagstiftning till för att skydda eller för att kontrollera människan? Är det samhällets sätt att erbjuda beskydd eller ett sätt att utöva makt över individer? Diskutera och motivera med exempel på lagar, moraliska regler och situationer fiktiva eller verkliga som ni letar upp i nyhetsmedia. Att tolka och tala om teater Teater är en levande och kommunikativ konstform, i ännu högre grad så än till exempel litteratur och film, då den fiktiva berättelsen gestaltas och tar form i samma fysiska rum som publiken befinner sig och vid samma tidpunkt. Att med människor som skådespelare iscensätta och förevisa en fiktiv berättelse för publik är något som människan har gjort i tusentals år. Ändå är det inte alla som ofta kommer i kontakt med 10

11 denna konstform och känner sig bekväma med att tolka den och det som sker i en teaterföreställning. Men att prata om teater och om upplevelsen av den, är nästan lika viktigt som att se själva föreställningen. En teaterföreställning är också en kollektiv upplevelse i så måtto att vi sällan ser teater ensamma (som vi exempelvis ofta gör när vi tittar på film eller läser en bok). Både den enskilda, individuella och den kollektiva, gemensamma upplevelsen av en teaterföreställning kan utgöra en bra grund för att prata om såväl livsfrågor och kulturens mening, som mer konkreta ämnen som historia, samhällskunskap och språk. Scenisk gestaltning och teatrala uttrycksmedel Alla konstformer har sin egen kombination av uttrycksmedel, det vill säga de medel som används för att kommunicera de olika lagren och nyanserna i en berättelse. Medan litteraturen huvudsakligen arbetar med språket och orden (i skriven form), har teatern en rad olika sätt att uttrycka sig på. Förutom språket (i talad form) använder skådespelaren sin kropp; rörelsemönster, mimik och placering på scen. Dessutom finns det scenografi och rekvisita samt kläder/kostym och mask/smink som berättar något om var och kanske när det hela utspelar sig. Ljud/musik och ljussättning används för att förstärka, kontrastera eller kommentera det som sker på scenen. Ett sätt att skapa djupare förståelse för både det som utspelar sig på scenen och för teatern som konst- och uttrycksform är att göra en föreställningsanalys. En sådan kan göras på enklast möjliga sätt bara genom att prata om de olika kommunikativa och gestaltande elementen. När det gäller att tolka teater, precis som annan konst, finns det inget entydigt rätt eller fel det är snarare en fråga om att associera och formulera sig kring vilka tankar, känslor och minnen de olika uttrycksmedlen uppväcker. En tolkning är alltid personlig och olika åskådare kan tolka ett och samma uttryck på olika sätt. Här handlar det alltså inte om att förstå vad allting betyder, utan snarare reflektera och formulera hur olika uttrycksmedel samverkar och vad det får oss att känna och tänka vilken betydelse det skapar för oss. Förslag på övningar Prata efter föreställningen om vad ni minns av den hur såg scenen ut och vilka saker fanns där? Använde sig skådespelaren av alla sakerna? På vilka olika sätt? Var det någon eller några av sakerna som användes på flera sätt? Vilka? Vad symboliserade de sakerna vid olika tillfällen? Vilka färger ur föreställningen minns eleverna efteråt? Vad har Meursault för färg på sina olika klädesplagg? Kan färgerna symbolisera något speciellt? Har det någon betydelse vilka färger det är hade han uppfattats annorlunda om han till exempel hade haft många olika, färgglada klädesplagg? Om han hade haft hatt eller keps? Om han hade haft en annan stil? Titta gärna på affischen till föreställningen. Passar färgskalan och stilen på affischen ihop med er upplevelse av föreställningen? Varför/varför inte? Hur 11

12 tolkar ni bilden av affischen? Förutom att den visar den centrala vändpunkten i pjäsen så säger en bild också något om de personer som finns avbildade. Stämmer intrycket av affischen med er upplevelse av Meursault på scenen? Stämmer bilden av hans offer? Diskutera varför ni tror att affischen ser ut som den gör. Jämför gärna med andra teater- och filmaffischer eller bokomslag låt eleverna en och en eller i grupper presentera affischer eller bokomslag som de gillar eller tycker är intressanta, helst till filmer/föreställningar de har sett eller böcker de läst, och diskutera hur man skapar intresse för en film/föreställning/bok genom en affisch. Om ni har läst boken Främlingen kan ni jämföra teateraffischen med bokomslaget. Ni kan också prova att göra egna bokomslag (oavsett om ni läst boken eller ej) eller teater-/filmaffischer till berättelsen, genom att måla, fotografera eller designa digitalt, om eleverna har praktiska och estetiska ämnen på schemat. Vad var det för musik i föreställningen? Känner någon igen den? Passar de olika musikstyckena ihop med varandra eller är de helt olika? Vid vilka tillfällen spelas vilken sorts musik det vill säga, vad berättar musiken, hur skapar den stämning? Diskutera hur musik påverkar våra känslor och upplevelser kanske har eleverna egna exempel på musik från filmer eller andra teaterföreställningar. Låt dem spela upp en bit av sådan musik för klassen, berätta om den scen/händelse i en film/föreställning som de förknippar med musiken och vad musiken spelar för roll för helhetsupplevelsen. Hur använder sig Meursault av musiken? Finns musiken på något eller några ställen inskriven i berättelsen (dvs hör Meursault den) eller är den bara en teatral effekt som vi i publiken hör? Hur vet vi när Meursault också hör musik? Hur arbetade teatern med ljuset i den här föreställningen? Har eleverna några tydliga minnesbilder av när ljuset spelade stor roll för handlingen? Hur var ljuset i första delen innan vändpunkten det vill säga skottlossningen i pjäsen och hur förändras det i den andra delen? Vid vilka tillfällen var det väldigt mörkt på scenen och hur kan man tolka det? Vad brukar man förknippa ljus respektive mörker med i bilder, i språket, i dramatiska berättelser som film och teater? Hur byggdes den stora vändpunkten skottlossningen upp i föreställningen? Fick vi några ledtrådar till att det skulle hända något dramatiskt? Vilka då? Vilka fler spänningsmoment fanns det? Hur markerades dem? Finns det några indikationer i boken när något avgörande är på väg att hända? Sanden har flera betydelser i föreställningen, dels eftersom viktiga delar av berättelsen utspelar sig på stranden, dels för att en rinnande sandstråle markerar både moderns död i början och Mersaults egen död i slutet. Varför tror ni att man har valt att visa döendet just genom rinnande sand? Påminner det om någon sak där sand markerar hur tiden går och rinner ut? Om eleverna är vana teaterbesökare, har drama som skolämne eller om ni varit på teater med klassen förut, kan det vara intressant att göra en mer ambitiös föreställningsanalys. Då kan du som pedagog dela in eleverna i grupper i förväg och låta varje grupp titta särskilt på en aspekt av föreställningen, t ex 12

13 ljudet/musiken eller scenografi och rekvisita. Varje grupp pratar sedan ihop sig efter föreställningen och presenterar därefter för klassen sitt element eller uttrycksmedel, hur det användes, vad det gav dem för tankar och känslor och hur dessa påverkade deras upplevelse och tolkning av berättelsen. Låt eleverna arbeta i grupper och ta reda på mer om teater under en viss historisk epok. Hur, var och för vem spelade man teater i olika tider? Vad har teater om handlat om? Hur kan vi se historien återspeglas i teatern vilka historiska idéer och strömningar kommuniceras i teatern under olika historiska tidsepoker? Skådespeleri och publik Teater är en händelse, det är inte bara gestaltad fiktion utan också något som faktiskt pågår i rummet, en händelse som både jag och publiken deltar i. Jag vill göra publiken medveten om den händelsen, om sin egen teaterupplevelse. Jonas Nilsson På teatern möter vi skådespelare i livs levande form, till skillnad från i filmens fiktiva värld där vi är utestängda från direkt kontakt med den eller de människor som gestaltar berättelsen. Inom teatern finns det olika skolor, eller tankar om, hur skådespelaren ska förhålla sig till publiken och vad skådespelarens uppdrag i sin roll egentligen är. Konstantin Stanislavskij ( ) är den teaterteoretiker som utövat mest inflytande på skådespelartekniken i västvärlden i modern tid. Hans tankar om teater genomsyrar såväl teaterutbildningar som hela själva teaterväsendet. Stanislavskij hade ett naturalistiskt förhållningssätt till konsten. Han såg psykologisk äkthet som det eftersträvansvärda på teaterscenen vilket innebär att skådespelaren inte låtsas om publiken utan beter sig som om hen befann sig bakom en osynlig vägg. Publiken är då inte på något sätt deltagande i föreställningen, utan ska betrakta den som om den vore verklighet. Ett annat förhållningssätt till teatern som konstart hade Bertolt Brecht ( ). Brecht betonade teaterns funktion som underhållning och att den funktionen varken behöver försvaras eller förklaras. Med detta synsätt följer också att publiken har en viktig, till och med nödvändig, roll utan publik, ingen underhållning. Brecht myntade begreppet distanseringseffekt, som syftar till att genom skådespeleri och andra uttrycksmedel att förhålla sig på ett sådant sätt till publiken att den inte sugs in i en som om-verklighet, utan förblir medveten om sin roll som publik och att det den beskådar är just en föreställning ett iscensatt, fiktivt händelseförlopp. På så sätt skapas det en sorts distans mellan fiktion och den verkliga situation där fiktionen gestaltas gränsen mellan fiktion och verklighet, mellan scen och salong, pekas ut genom att den överbryggs. En distanseringseffekt kan till exempel vara ett direkt publiktilltal, där skådespelaren erkänner publikens närvaro och därmed skapar ett avstånd i publikens medvetande mellan verkligheten i salongen och fiktionen på scen. 13

14 I Främlingen arbetar Jonas Nilsson med ett aktivt förhållningssätt till publiken, och har också under förarbetet med den jobbat kontinuerligt med referensgrupper av publik ur den tilltänkta målgruppen. Ett sådant utforskande publikarbete har blivit en tradition inom svensk barn- och ungdomsteater inte minst genom Suzanne Osten. Hon menar att det är viktigt att ha en dialog med och få respons från publiken, och att låta detta påverka och forma arbetet med framtagandet av en föreställning. Detta blir extra viktigt när det finns en önskan om att teaterupplevelsen ska ligga till grund för diskussioner och att föreställningen ska mynna ut i samtal mellan de som har sett den. Förslag på övningar Prata i klassen om hur det kändes att vara publik och bli tilltalad i berättelsen. Gör det att vi i publiken får en roll i pjäsen? I vilka olika situationer vänder sig Meursault till publiken? Vem eller vilka roller får vi i publiken spela vid de olika tillfällena? Hur talar han till oss? När gör han det inte? När vi blir sedda, erkända och bekräftade som publik, hur påverkar det vår upplevelse av det som händer på scenen? Känns det som en berättelse, något som visas upp för oss, eller känns det mer som att vi är indragna i det som händer i berättelsen, att vi blir en del av den? Blir det lättare eller svårare att komma ihåg att det är en skådespelare i en fiktiv roll som talar med oss? Hur vet vi att det är Meursault som pratar med oss och inte skådespelaren själv som person? Den här sortens skådespeleri ser vi nästan bara på teatern eftersom publiken och skådespelarna befinner sig i samma fysiska rum vid samma tidpunkt och därför kan kommunicera direkt. På film är berättelsens värld sluten för oss och vi betraktar den helt och hållet utifrån, varför den (oftast) blir mer naturalistisk och vi inte på samma sätt blir medvetna om att vi tittar på ett skådespel. Prata om olika sätt att skådespela och presentera berättelser på film och i andra genrer inom rörlig bild. Hur är tilltalet i nyhetssändningar på tv? I dokumentärer? I barnprogram? I reklam? Vilka olika typer av tilltal har eleverna sett och upplevt inom olika medie- och kommunikationsformer? Hur påverkar tilltalet oss när vi ser olika berättelser, dokumentära såväl som fiktiva, i olika former av kultur och medier? Hur förstår vi vad som är verklighet respektive fiktion? Om ni läser boken Främlingen i anslutning till föreställningen kan det vara intressant att diskutera de här frågorna även i relation till litteratur. Finns det något läsartilltal i boken? Har eleverna exempel på böcker de läst där det finns ett tydligt läsartilltal, antingen av författaren själv eller av en eller flera karaktärer i boken? Vad är det för skillnad mellan de två läsartilltalen? Hur ska vi förstå relationen mellan fiktion och verklighet när författare skriver in sig själva som en karaktär i sin bok (som t ex Jonas Hassen Khemiri gör i Ett öga rött)? 14

15 Litteratur och länkar Fack- och referenslitteratur Om teater, Bertolt Brecht, Liten hjälpreda för teatern och andra skrifter i samma ämne, Bertolt Brecht, Mina meningar. Essäer, artiklar, analyser , Suzanne Osten, Att vara äkta på scen, Konstantin Stanislavskij, En skådespelares arbete med sig själv i inlevelsens skapande process, Konstantin Stanislavskij, Teaterhistoria, Carl-Gustav Pettersson, Existentialismen är en humanism, Jean-Paul Sartre, A Theory of Freedom: from psychology to the politics of agency, Philip Pettit, Albert Camus, offer eller bödel, Jenny Maria Nilsson, Skönlitteratur Främlingen, Albert Camus, Äcklet, Jean-Paul Sartre, Räddaren i nöden, J. D. Salinger, Ett öga rött, Jonas Hassen Khemiri, Ett arabiskt vemod, Abdellah Taïa, Kungens dag, Abdellah Taïa, Araben, Pooneh Rohi, Användbara webbsidor En webbsida med information, länk- och lästips m m för undervisning i SO-ämnen Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Svenska FN-förbundets hemsida 15

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Ämnet teater behandlar skapande och gestaltande arbete samt hur olika sceniska uttrycksmedel kan kombineras för att kommunicera med en publik. Ämnet handlar om teater som konstform samt om att gestalta

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Judendomen och Kristendomen

Judendomen och Kristendomen Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen.

LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen. LÄRARHANDLEDNING Don Quijote - Riddaren av den sorgliga skepnaden av Pelle Öhlund Efter Miguel de Cervantes roman Den snillrike riddaren Don Quijote Till läraren: Det lämpligaste är att använda handlingsbeskrivningen

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17: That s revolting (åk 8 & 9) RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim (åk 4-6) Att Mima Hösten (förskolan & åk F) Kroppens fantasi (åk 2-6) Did I Really? (åk 4-6) Hej!

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER Av Ellinor Lidén, barnteaterforskare vid Stockholms universitet och av Malin Appeltoft, dramapedagog Texten är baserad på en handledning som skrevs för Stockholms

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING DUVA Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING Stockholm november 2016 Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA. Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att utvidga

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer