1 ~lnnu Takalq og. _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig. Universitetsforlaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 ~lnnu Takalq og. _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig. Universitetsforlaget"

Transkript

1 .. 1 ~lnnu Takalq og _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig Universitetsforlaget

2

3 Krig og moral Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig

4

5 Hannu Takala og Henrik Tham (red.) Krig og moral Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig Universitetsforlaget Oslo - Bergen - Stavanger - Tromsø

6 UNIVERSITETSFORLAGET AS 1987 ISBN Utgitt med støtte fra Norges almenvitenskapelige forskningsråd, Oslo, Humanistisk-Samhallsvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm, Nordisk Samarbeidsråd for kriminologi, Helsingfors, og Brottsforebyggande rådet i Sverige Omslagsillustrasjon: Birgitte Brochmann Printed in Norway by a.s Joh. Nordahls Trykkeri, Oslo

7 Innhold INLEDNING Kriget i kriminologin Hannu Taka/a 7 DANMARK Kriminalitet i Danmark fra 1937 til 1948 Karl O. Christiansen 21 FINLAND Brottsligheten i Finland Risto Jaakkola Ransonering och brottslighet i Finland Hannu Taka/a Kvinnors brottslighet under andra varldskriget i Finland Nina Roos och Hannu Taka/a Generationer och kriminalitet i Finland Hannu Taka/a 97 NORGE Kriminaliteten i Norge under den tyske okkupasjon Per Madsen Politi og politi kultur i Norge i krigsårene Nils Johan Ring dal STAPO Norsk politi i tysk tjeneste Arnt-Erik Selliaas Norge og Holocoust Per Ole Johansen Dødsstraffen i Norge Hans Fredrik Dahl SVERIGE Stold i Sverige under andra varldskriget Henrik Tham Statsfientlig verksamhet i Sverige under andra varldskriget Janne Flyghed Svarta borsen i Sverige under andra varldskriget Johnny Wijk Flask, kop.troll och solidaritet Sven Sperlings AVSLUTNING Stoldutvecklingen under kriget som moralindikator Henrik Tham Medverkande forfattare Sakregister O Abstract

8 Forord Iden till projektet om brottsligheten i Norden under andra vlirldskriget uppkom vid svenska Brottsforebyggande rådets seminarium om kontroll och brottslighet som historiska fenomen på Barnens o 1981, konkretiserades vid Nordiska samarbetsrådets for kriminologi forskarseminarium i Laugarvatn samma år, och diskuterades vid nordisk forskarkurs i komparativ samhlillsforskning i Finse Till alla dem som vid dessa tillflillen bidragit till prosjektets utveckling framfor vi vårt tack. Projektet var från borjan mycket ambitiost. I en bred, jlimforande studie skulle hart nlir alla aspekter av brottslighet och kontroll under kriget belysas: traditionell vålds- och formogenhetsbrottslighet, kristidsbrottslighet, brott av krigsmlin och brott mot rikets slikerhet; lagstiftning, polis, domsolar och flingelser; kvinnor och barns brottslighet och utsatthet, behandlingen av judar och andra minoriteter osv. Jurister, historiker, sociologer och kriminologer från Danmark, Finland, Norge och Sverige vidtalades och intresset var stort. Många forskare var också från borjan engagerade i projektet. Arbetet har dock for alla inbladade fått konkurrera med andra uppgifter. Ingen av deltagarna har haft «brottsligheten under andra vlirldskriget» som sin huvuduppgift eller haft slirskilda medel for denna forskning. Flera forskare har dlirfor av tidsbrist tvingats ge återbud. Detta har i sin tur inneburit att ambitionerna något fått dras ned, att det jlimforande perspektivet inte alltid kunnat upprlitthållas, och att alla områden inte kunnat belysas. Antologin har dessutom, naturligt nog, kommit att prliglas av llindernas olika erfarenhet under kriget liksom av nationella slirintressen inom forskningen. Flera forskare lin som lir representerade i antologin har alltså deltagit i de seminarier som hållits inom projektet. For vlirdefulla bidrag i diskussionerna vill vi dlirfor tacka Flemming Balvig, Jens Engberg, Henning Koch, Britta Kyvsgaard, Henrik Stevnsborg, Elina Suominen, Dag Victor och Heikki Ylikangas. Också till dem som stott projektet finansiellt vill vi framfora ett tack. Nordiska samarbetsrådet for kriminologi har bekostat seminarierna och bidragit med mede) for publiceringen. Utgivningsstod har också erhållits från Brottsforebyggande rådet och Humanistisk-samhlillsvetenskapliga forskningsrådet i Sverige, och Norges allmennvitenskaplige forskningsråd. 6 Helsingfors och Stockholm den 10. november 1986 Hannu Taka/a och Henrik Tham

9 l HANNU TAKALA Utgångspunkten for denna bok kan åskådliggoras av två motsatta uppfattningar om sambandet mellan krig och kriminalitet. Båda kan illustreras med citat, det ena av den holhindske kriminologen W. A. Bonger, sjalv ett offer for andra varldskriget, det andra av den finska straffrattslarde Brynolf Honkasalo. Enligt Bonger: Det forsta varldskriget framjade i allra hogsta grad utvecklingen av alla de faktorer, som kunna leda till brott. Familjelivet revs isar, då mannen befunno sig vid fronten, kvinnorna gingo i arbete utom hemmet och stora skaror av barn lamnades utan vård. En annan foljd av kriget var att sexualmoralen sjonk. Fattigdom och nod harskade bland befolkningen, i synnerhet i de lander, som drabbades av blockaden. Det hoga priset på vissa varor uppmuntrade till att begå oratta handlingar. Medan manniskoslaktet jamrade sig under sina lidanden, vaxte njutnings- och vinningslystnaden. En allman demoralisation rådde under hela krigstiden då det ansågs vara fullt på sin plats att morda och lemlasta, att odelagga och forst6ra, att konfiskera och expropriera. Allt detta stod i fullkomlig motsats till den moral som horde till ett normalt liv. Och så har Honkasalo, med stod av de tyska kriminologerna Exner och Starke: Den fosterlandska andan griper medborgarna till den grad, den utovar inflytande också på de brottsliga lagren, ty icke ens de aro helt i avsaknad av fosterlandska kanslor, icke heller aro de så mindervardiga, att den bland folket intraffade allmanna uppryckningen icke i någon mån skulle inverka på dem. 2 Kriget demoraliserar allmant. Kriget hojer nationens moral. Båda uppfattningarna lever inom samhallsfilosofi, skonlitteratur och vardagstankande. Vilkendera ar riktig? Det enklaste svaret ar att båda ar lika felaktiga. De antar att det 7

10 finns ett overhistoriskt existerande samband mellan krig och brottslighet. I sjalva verket beskriver de ovan namnda citaten snarare två olika synsatt på krig an något man faktiskt vet om krigets verkan på moral och brottslighet. I samhallsfilosofisk litteratur overlever teorier om overhistoriska samband mellan krig och brottslighet envist. Som ett exempel på sådana ratt spekulativa teorier kan namnas iden att kriminaliteten ar cykliskt konstant. Enligt den svensk-danske samhallsvetaren Gunnar Adler-Karlsson turar krig och fred om; under fredstiden tar det samhalleliga missnojet sig uttryck i inre våld, dvs. brottslighet, under kriget i yttre våld, varigenom det inre våldet minskar.3 Enligt teorin ar det sjalvklart att brottsligheten minskar under krigstider. Tidigare undersokningar Kriminologins intresse for studier av krigets verkan på brottsligheten har varierat. Edwin Sutherland och Hermann Mannheim representerar ytterlighetsståndpunkterna. Sutherland fornekar helt det meningsfulla i frågestallningen. 4 Enligt Mannheim finns det knappast ett mer a intressant tema på kriminologins hela område. 5 Flera kriminologiska larobocker agnar en avdelning åt kriget, i allmanhet i sammanhang med andra sociala orsaker till brottslighet ( ekonomisk utveckling, kriser). Om man inte har givit kriget en systemskapande betydelse, kan man vanligtvis andå inte åsidosatta referenser till undersokningar om krigstida brottslighet. Så finns t.ex. i Inkeri Anttilas och Patrik Tornudds Kriminologi, vars kriminalpolitiska perspektiv medfor att kriget (som naturligtvis inte ar en kriminalpolitisk regleringsmetod) inte spe lar någon roll for bokens struktur, i flera sammanhang hanvisningar till forskningsresultat som angår forandringar i brottsligheten under krig. 6 Det finns viss kunskap om hur krigen redan under forra århundradet verkade på brottsligheten. Men bl.a. det dåvarande outvecklade statistiksystemet hindrar oss att få mycket gamla empiriska data. Samtidigt om vi går tillrackligt långt i historien - forlorar hela frågestallningen sin meningsfullhet. Så skulle t.ex. under det hundraåriga kriget mellan ;;-rankrike och England på medeltiden en dåtida kriminolog knappast ha stallt frågan om krigets verkan på brottsligheten, eftersom fredliga normalforhållanden var obegripliga som jamforelseobjekt. Historiska beskrivningar om den dåtida våldsamheten ifrågasatter i alla fall den ovan namnda teorin om det inre och det yttre våldets konstanta summa.7 Enligt de uppgifter vi har minskade krigen i allmanhet brottsligheten under det forra århundradet. Stephan Hurwitz och Karl O. Christiansen t.ex. namner att brottsligheten gick ner i Frankrike under Krim- 8

11 kriget 1855, i Tyskland under kriget mot Osterrike år 1866, i Tyskland och Frankrike under fransk-tyska kriget åren , i Japan åren under japansk-kinesiska kriget och i borjan av 1900-talet under rysk-japanska kriget åren Under dansk-tyska krigen åren och 1864 var krigsåren 1849 och 1864 de år som under en Hin gre period ha de den Uigsta brottsligheten. 8 Under forsta varldskriget konstaterades en nedgång i brottsligheten under krigets forsta år. Darefter okade brottsligheten och dess tillvaxt fortsatte ofta också efter kriget. Så skedde t.ex. i Tyskland och Osterrike enligt Franz Exners klassiska studier. 9 I Danmark o ka de under forsta varldskriget brottsligheten markant, utan någon nedgång under det forsta krigsåret. 1 0 Låt oss namna att också i Finland gick våldsbrottsligheten ner under krigets forsta år trots att landet inte tog del i kriget. 11 Forklaringen att kriminalitetens nedgång i Tyskland och Osterrike under forsta varldskrigets forsta år skulle ha fororsakats av nationernas moraliska uppryckning, har bestridits. Enligt Hans von Hentig racker sådana orsaker som omfattande inkallelser av den manliga befolkningen, begransningar i alkoholbruket, loneforhojningar på grund av arbetskraftsbristen osv. for att ensamma forklara forandringarna i brottsligheten, utan att man behover saka en forklaring i krigets verkan på moralen. 12 Om andra varldskrigets inverkan på brottsligheten finns ett material som man efteråt ofta har hanvisat till. The International Penal and Penitentiary Commission publicerade år 1951 boken The Effects of the War on Criminality. 13 Boken innehåller en av Thorsten Sellin strukturerad studie av kriminaliteten i Osterrike, Belgien, Danmark, Frankrike, England och Wales, Norge, Holland, Sverige och USA. På grund av detta material och det material FN har samlat har Karl O. Christiansen sammanfattat uppgifterna om brottslighetsutvecklingen åren i namnda och några andra lander i foljande figurer. 14 I figurerna syns att kriminaliteten tilltog i de fiesta landerna under kriget. De mest påfallande undantagen ar USA och Canada. Brottslighetens tillvaxt varierar an då avsevart i o lika lander. (Till en del lar dock detta bero på vilka statistikserier som anvants - samtliga polisanmalda brott, grovre polisanmalda brott eller påfoljder for brott. Så ar t.ex. brottsokningen i Norge nastan obefintlig om ringare brott inraknas, medan den ar avsevard om statistiken begransas till den grovre brottsligheten.) I alla nordiska lander publicerades således statistiska oversikter om andra varldskrigets verkan på brottsligheten nastan omedelbart efter krigets slut: av Karl O. Christiansen i Danmark, av Veli Verkko i Finland, av Andreas Aulie i Norge och av Sven Rengby i Sverige.15 Utover dessa allmanna statistiska oversikter ar det skal att namna åtminstone undersokningen om kvinnornas brottslighet i Finland av Urho Siivonen16 och Jørgen Trolles undersokning Syv maaneder uden 9

12 Figur l. Anmålda brott i vissa lander åren Figur 2. Domfiillda i vissa Hinder åren politi i Danmark. 17 Det finns också undersokningar och rikligt annat publicerat material om politisk brottslighet, om etterkrigstidens uppgorelse och om krigstida forandringar i kontrollmaskineriet i de nordiska landerna. lo

13 Det verkar vara så att forskningsintresset under kriget och de fem narmaste åren darefter for brottsligheten under andra varldskriget åter blommat upp efter en!angre tids trada (med undantag for temats «de brottsliga generationerna» korta blomstring på 1960-talet18). Over huvud taget har intresset att studera andra varldskriget ånyo blivit aktuellt, dels darfor att tidigare hemliga arkiv har oppnats, dels darfor att en ny forskargeneration tolkar kriget och dess orsaker och effekter från ny a utgångspunkter. I Norden pågår omfattande krigshistoriska projekt. En jamforelse mellan de nordiska landerna finns i boken Norden under 2. verdenskrig av Karl Molin m.fl.19 Några sidor behandlar också brottslighet och moral. Boken visar det aktuella intresset for att studera de nordiska landerna i ett socialhistoriskt perspektiv. Den vikt brottsligheten tillmats i boken bekraftar andå Mannheims gamla tes, att krigets verkningar på brottsligheten har praktiskt taget forbisetts i krigshistoriska undersokningar. - Uppenbarligen finns det också utanfor Norden ett aktuellt intresse for att undersoka krigets verkan på brottsligheten. I England publicerades nyligen en undersokning om brottsligheten under andra varldskriget, den forsta i England påstås det. 20 Och naturligtvis har Vietnam-kriget påverkat den amerikanska forskningen. Låt oss namna annu ett historiskt skal for att det ar aktuellt att undersoka kriget. Kvinnosynen på brottsligheten ar ett av de viktigaste nya fenomenen i vår tids kriminologi. Kriget spelar en central,roll t.ex. i kvinnokriminologins klassiska våldtaktsundersokning Against Our Will av Susan Brownmiller.21 Antagligen kommer kvinnosynen att ifrågasatta flera traditionella uppfattningar om krig och kriminalitet. Andra varldskriget och Norden Målet i denna bok ar inte att referera andra varldskrigets politiska och militara historia, annu mindre att ge nya tolkningar av den. Det finns gott om specialundersokningar darom, också en relativt ny jamforelse om ekonomiska och sociala forhållandeny Inledningsvis beskrivs har endast vissa centrala omstandigheter om hur de nordiska landerna drabbades av kriget. Når andra varldskriget borjade på hosten 1939 forklarade alla de nordiska landerna sig vara neutrala. Neutraliteten varade tre månader i Finland, i Danmark och Norge drygt ett halvt år, i Sverige under hela kriget. Krigets politiska nyckelfråga i alla dessa lander var relationen till Tyskland. Den lastes på olika satt. Danmark ockuperades nastan utan motstånd, Norge efter motstånd. Finland forde krig mot Sovjetunionen forst bredvid Tyskland, efteråt allierat. Sverige balanserade sina stor- 11

14 maktsrelationer utan att aktivt ta del i kriget. Gemensamt for alla dessa Hinder kan anses vara en tysk dominans linda till slutet av år De losgjorde sig från den på olika tidpunkter och genom olika politiska hlindelser. Sovjetunionen stlillde hosten 1939 anspråk på landovertrlidelser av Finland. De accepterades inte. Andra vlirldskriget borjade i Norden som det s.k. vinterkriget mellan Sovjetunionen och Finland den Vinterkriget varade tre och en halv månader. Det slutade i vapenstilleståndsavtalet i Moskva. Detta krig fordes i Finland under djup nationell enighet. «Vinterkrigets anda» lever fortfarande kvar som ett uttryck. I borjan av året 1941 fortlitade Finland sina tyska relationer och borjade bereda en offensiv mot Sovjetunionen. Når Tyskland inledde sin storoffensiv i juni 1941 forklarade Finland sig vara neutralt. Denna skenbara neutralitet varade några dagar. I juli anfoll den finska armen med framgång Sovjetunionen och ockuperade i några månader storre områden lin Finland forlorat i vinterkriget. Från slutet av år 1941 linda till år 1944 forde fronten ett stlillningskrig. Hosten 1944 var den finska armen tvungen att dra sig tillbaka från Karelska nliset och Ost-Karelen. De markanta forlusterna tvingade Finland att ingå fredsavtal i september Enlig detta avtal skulle Finland fordriva de tyska soldater som fanns i Finland. En del av dem llimnade landet frivilligt, men andra forst efter ett krig i Lappland. Detta krig varade ett halvt år och slutade , dvs. litet fore andra vlirldskrigets slut. Politiskt sett var det s.k. fortslittningskriget annorlunda till sin natur lin vinterkriget. Det var liventyrspolitik, som kritiserades av en tilltagande fredsopposition mot krigets utveckling och p.g.a. Tysklands motgångar. Finlands juridiskt-politiska system fungerade under kriget oforlindrat till sin grundstruktur. Man bor dock hålla i minnet att det kommunistiska partiet forbjods redan fore kriget. Litet efter det Finland hade ingått vapenstilleståndsavtalet som avslutade vinterkriget, blev Danmark och Norge indragna i kriget. Danmark hade ingått ett nonaggressionsavtal med Tyskland år Trots detta an foll Tyskland Danmark och ockuperade landet praktiskt taget utan motstånd på en dag. Omedelbart dlirefter landsteg tyskarna i Norge. Norge hade hunnit bereda sig på en offensiv, men motståndet (med hjalp av de allierade makterna) orkade endast några månader. Norge måste kapitulera fore borjan av juni månad. I Danmark kompletterades landets regering med oppositionen på grund av ockupationen. Kungen kvarstod i landet. I forhållandet till Tyskland holl Danmark sig till en underhandlingspolitik. Formellt tycktes det politiska systemet fungera ; våren 1943 arrangerades t.o.m. parlamentsval. Perioden har andå karakteriserats som «parlamentarism i katakomber». Den egentliga politiska verksamheten hade gått 12

15 under jorden. Denna utveckling kulminerade sommaren 1943 i sabotageverksamhet, i stora strejkar, i hårda tyska motåtgarder och slutligen i undantagstillstånd som den tyska Wehrmacht proklamerade. Darefter liknade situationen i Danmark forhållandena i Norge: tyskarna bade helt erovrat makten. I krigets slutskede ockuperade sovjetiska trupper Bornholm under elva månader. Nar Norges motstånd bade brutits flydde regeringen och kungafamiljen over till England. Tysken Terboven utnamndes till rikskomissarie. I juli 1940 proklamerades undantagstillstånd. Alla politiska partier forbjods utom det nationalsocialistiska Nasjonal Samling, vars ledare blev Norges statsminister i februari Omfattande masshaktningar foretogs. Sarskilt fr.o.m tilltog motståndsrorelsen i Norge. Tyskarna kapitulerade slutligen och motståndsrorelsens trupper erovrade med stod av amerikaner och engelsman landets viktigaste centralorter. Sverige forde inte krig. Militart genomfordes endast en opprustning och mobilisering. I utrikespolitiken fordes en balansgång och i inrikespolitiken stottades den nationella enigheten t.ex. genom en dampad politisk kamp. Trots att Sverige inte deltog militart i kriget, sågs krigets verkningar i landets politiska och ekonomiska forhållanden. Utanfor kriget var Sverige inte. I enlighet med de egentliga krigshiindelserna kan de nordiska landerna rangordnas klart i en skala dar den ena andan ar Finland med sin a krigsoffer, den andra an dan Sverige helt u tan krigshandlingar. De militara åtgarderna i Danmark begransade sig till sabotage mellan danskar och tysk ar, dar personforlusterna omfattade endast 400 soldater och l 000 civilpersoner. I Norge kravde kampen hela krigsoffer. Det juridiskt-politiska systemet forlamades av kriget djupast i Norge dar omedelbart efter besattningen hela den legitima forvaltningen åsidosattes. Darefter foljer Danmark dar det legitima statsmaskineriet brots ned forst efter krigets mitt. I Finland och Sverige, i de extrema andorna i den militara skalan bevarade det juridiskt-politiska systemet sin legitimitet. Ekonomiskt drabbades de nordiska landerna av kriget i foljande ordning matt t.ex. med produktionsindex for industrin: Finland, Norge, Danmark och Sverige. Samma ordning fås om levnadsforhållandenas utveckling mats med levnadskostnadsindex. 23 Livsmedelbristen var storst i Finland, darefter i Norge och Danmark. I Sverige var livsmedelslaget narmast ett distributionsproblem, inte en egentlig brist. Bland krigets verkningar på livet i Finland bor slutligen namnas de omfattande evakueringarna. 13

16 Bokens mål och innehåll De skandinaviska landerna tog således del i andra varldskriget på ratt olika satt. Internationellt sett ar Norden ganska enhetligt i ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt hanseende, vilket innebar att det i allmanhet ar relativt latt att peka på likheter och o likheter i brottslighet och kontroll i dessa lander. På det viset bildar landerna ett utmarkt experimentfalt for studier av krigets verkningar på brottsligheten. Målet i denna bok ar att beskriva och jiimfora hur andra viirldskriget inverkade på brottsligheten, brottskontrollen, moralen och riitten i de olika nordiska liinderna (Island undantaget). Boken ar en antologi. Vart och ett av inlaggen ar en sjalvstandig undersokning. Darfor har den komparativa aspekten beaktats på olika satt i dessa inlagg, mycket beroende på frågestallningarna. Variationerna beror också på bokens andra mål. Brottsligheten ar ett kulturfenomen och en undersokning av den ar således kulturforskning. Andra varldskriget ar en av de viktigaste handelserna i vår narhistoria. Det har på många satt påverkat den kulturella utvecklingen och de kulturella sardragen i de nordiska landerna. Dessa kulturella skillnader får implicit ett uttryck i hurudana frågestallningar som anses vara nationellt intressanta. Stravan efter explicita jamforelser och den implicita komparativitet som accepterar nationella frågestallningar och beskrivningar ar darfor varierande i boken. Materialet har tvingats!angst in i den statistiska komparativiteten i undersokningarna som angår den registrerade brottsligheten. Också har ar utgångspunkterna de nationella rapporter dar de nationella frågestallningarna och tonvikterna har accepterats. Således ar Risto Jaakkolas beskrivning av den registrerade brottsligheten i Finland samtidigt en beskrivning av Veli Verkko som en finsk kriminolog, och undersokningen konfronterar den officiella krigstida uppfattningen om moralen med dagens uppfattningar. Det dans ka bidraget ar en for kortad version av Karl O. Christiansens rapport från år 1951 som Gitte Høyer och Britta Kyvsgaard har bearbetat for boken. Per Madsen från Norge ger oss inte bara statistiska uppgifter for komparativa andamål utan forsaker också på grund av detta material besvara frågan om nationen stortade samman eller kom undan. Henrik Thams bidrag från Sverige koncentrerar sig på egendomsbrottsligheten. På grund av dessa nationella inlagg har Henrik Tham i avslutningskapitlet jamfort stoldutvecklingen och undersokt dess betydelse som moralindikator under kriget i de fyra nordiska landerna. Nina Roos' och Hannu Takalas inlagg om kvinnobrottsligheten innehåller en kortfattad nordisk jamforelse. Huvuduppgiften i bidraget ligger andå vid att på grund av det finska materialet studera ett fenomen som anses vara en av de obestridligaste effekterna av kriget; den okade kvinnobrottsligheten och dess forklaringar. 14

17 Den nationella synvinkeln återspeglas i att två svenska bidrag i boken behandlar svarta borsen. Av dem kan Johnny Wijks undersokning tolkas som ett metodiskt intressant forsok att forklara den ekonomiska brottsligheten en bart på grund av ekonomiska faktorer. For komparativitetens skull beskriver Hannu Takala den finska svarta borsen. Janne Fygheds artikel om den statsfientliga brottsligheten i Sverige har en nationell utgångspunkt. Inlagget beskriver hur Sverige trots att landet inte aktivt deltog i kriget var klart med i krigets politiska konjunkturforandringar. Foremålet for undersokningen, brottsligheten mot staten, ar typisk krigsbrottslighet och som sådan gemensam for alla krigforande lander. Man har t.o.m. påstått att det aktiva fredstillståndet visar sig forst då informationsutbytet mellan landerna ar så oppet att spioneri blir en begreppslig omojlighet. Temat har varit sarskilt aktuellt i Norge. - For den lasare som kan finska erbjuder Jukka Rislakkis nyligen publicerade undersokning om spioneriet i Finland ett komparativt material. 24 Kriget påverkade också på många satt kontrollsystemet och således den registrerade brottslighetens utveckling: måhanda forklarar upptacktsrisken och brottsdefinitionerna en stor del av forandringarna i den registrerade brottsligheten. Också om så inte skulle vara fallet, har andå kontrollsystemet en sjalvstandig betydelse. Några kriminologiska skolor lagger t.o.m. storre vikt vid undersokningar av kontrollsystemet an undersokningar av kriminellt beteende: ett beteende ar brottsligt endast om kontrollsystemet definierar det som sådant och i den mån det kontrolleras som brottsbeteende. Sjalva kontrollsystemet, som återspeglar de samhalleliga maktforhållandena, måste man kanna till for att forstå brottsligheten. Sålunda ar det sjalvklart att studera lagstiftningen, polisen och andra kontrollmyndigheter under krigstiden, i synnerhet som forandringarna till en del blev bestående och vi således kan finna kvarlevor i vår tids kontrollpolitik. - Låt oss har påminna om att Nils Christie och Kettil Bruun i boken Den gode fiende beskriver den finska narkotikakontrollen mot bakgrund av 1918 års inbordeskrig. 25 Forandringarna i kontrollsystemet återspeglar annu klarare an brottsutvecklingen de nationella sardragen. Darfor accentueras den nationella synvinkeln i de bidrag som beskriver kontrollsystemet. Det norska intresset har riktat sig mot polisen, som behandlas både i Nils Johan Ringdahls och Arnt-Erik Selliaas' bidrag. Som komparativt material kan for dansk del hanvisas till ett temanummer av Tidsskrift for Dansk Politi, som år 1984 tillagnades polisen under den tyska ockupationen /6 och for finsk del till Jukka Rislakkis ovan namnda bok om spionaget, som innehåller rikligt med information om den finska statspolisen under kriget. 27 I Sven Sperlings artikel om svarta borsen i Sverige ar beskrivningen av kontrollen central. Det ar inte nodvandigt att gora lasaren uppmark- 15

18 sam på likheterna mellan den dåtida diskussionen och den nu aktuella svenska eko-brottsdiskussionen. Per Ole Johanssen behandlar i sitt bidrag judefrågan i Norge. Bidraget baserar sig på hans nyligen utkomna bok. Analysen har kompletterats med vissa komparativa inslag. I samma mening som relationen till Tyskland lir en gemensam niimnare for de nordiska liinderna, lir relationen till nazismens konkreta fiender, judarna, en fråga genom vilken viisentliga skillnader mellan liinderna kan beskrivas. Hans Fredrik Dahls artikel om dodsstraffet i Norge beskriver från en synvinkel den riittsliga uppgorelsen efter kriget. Kriget lir alltid en moralfråga. En av krigets egendomligheter lir att det efteråt alltid sker en moralisk utviirdering, diir det straffriittsliga systemet inte siillan spelar en betydande roll. Via dodsstraffsproblematiken beskriver Hans Fredrik Dahl, bur olik den riittsliga uppgorelsen var i de nordiska liinderna. Samtidigt konkretiserar dodsstraffsdiskussionen i Norge, trots att beskrivningen lir nationell, allmiingiltigt den problematik som galler relationerna mellan krig, moral och ratt. Det lir latt att hiinvisa till bristerna i foreliggande bok. Boken lir inte nationellt balanserad. En iinnu viisentligare brist lir att flera intressanta frågor inte har behandlats eller att det endast i sidoanmiirkningar hiinvisas till dem. En lista over brister bor åtminstone ta upp foljande: Boken behandlar inte krigets verkningar på det riittsliga systemet i allmiinhet. I Norge och sedermera i Danmark avstannade det egentliga lagstiftningsarbetet under ockupationen. Men t.ex. i Finland giillde inte inter arma silent leges: omedelbart efter krigets borjan fordubblades lagstiftningsaktiviteten (matt med antalet publicerade forfattningar) jiimfort med de normala forhållandena. Forst på 1960-talet når den statliga interventionen samma omfattning. Boken behandlar inte denna riittsliga aktivitet, in te ens de viktigaste straffriittsliga forandringarna. For finsk del kan det har niimnas att landsforriideribestiimmelserna skiirptes redan fore kriget och ytterligare under kriget. Ransoneringslagstiftningen och straffbestiimmelser som hiinfor sig till den iindrades flera gånger under kriget. Etterkrigstidens foriindrade situation återspeglas for sin del i lagen om bestraffning av de krigsansvariga och lagen om bestraffning av forberedelse for viipnad verksamhet, som stiftades på grund av den s.k. vapensmusselaffiiren. Man kan inte saga att det skulle ha varit typiskt for den finska krigstiden att en bart skiirpa straffsystemet. T.ex. liberaliserades år 1944 forutsiittningarna for villkorlig frigivning, framfor allt på grund av triingsel i fiingelserna. For att befriimja den nationella solidariteten stiftades också lagar om allmiin amnesti. I Sverige infordes under kriget, med borjan 1939, successivt ett antal ransoneringsbestiimmelser och andra kristidsforfattningar (se Wijks bidrag). År 1941 skiirptes straffet for rattfylleri och rattonykterhet. År 16

19 1943 overfordes flera stolder till snatteri, misshandel kom att lyda under allmant åtal i flera fall an tidigare, en skattebrottslag med mojlighet att anvanda fangelsestraff tillkom och mojligheterna att vagra vapen begransades. År 1944 utvidgades mojligheterna att anvanda villkorligt straff och en lag om åtalseftergift for ungdomsbrottslingar stiftades. - Dessa ar bar a exempel från tv å lander, men som sådana racker de kanske for att visa hur det straffrattsliga systemet på många satt andrades under kriget. Kvarlevor från den tiden finns fortfarande i våra system. En i sig intressant fråga, som inte analyseras i boken, ar krigsmaktens egna strafflagar. De ras existens visar att egna lagar, en exceptionell ratt, galler for militaren och i krigstillstånd. I boken behandlas inte domstolsviisendet och dess verksamhet. Andå skulle t.ex. krigsdomstolarna med sina egna procedurer ha varit varda att analysera. En så viktig fråga som ockupationens betydelse for domstolsverksamheten i Danmark och Norge granskas inte har. Till krigets våld, en karnfråga i flera avseenden, gors bara en hanvisning. Det finns inget bidrag om straffverkstiilligheten. Ett intressant amne skulle ha varit t.ex. vågen av dodsfall bland fångar i Finland, ett annat masshaktningarna i Norge. En ytterligare fråga ar varfor norska forfattare (t.ex. Nils Christie) brukar slata ut toppar i statistiken over politiska norska fångar i nordiska fångantalsjamforelser. I Finland daremot ses dessa toppar som ett vasentligt element i fångantalets utveckling. Problemstallningen kanske återspeglar kulturella skillnader i fråga om vilken plats kriget får i tolkningen av narhistorien: kriget som avbrott, kriget som vasentligt element i utvecklingen. - Som en kuriositet kan namnas att den finska fångvården reformerades år 1946 av en kommitte, dar en stor del av medlemmarna bade personliga erfarenheter av tangelsestraff. 29 Till bristerna måste också raknas att utover judarna andra intressanta minoriteter och kontroll av dem inte får plats i boken. Bland sådana minoriteter kan t.ex. namnas de manniskor i Finland som på religiost-etiska grunder vagrade att ta del i kriget. Deras existens har avslojats forst på 1980-talet. Boken formedlar också bara en blek bild av vad kriget faktiskt innebar i det vardagliga livet for befolkningens majoritet. Sarskilt kan man fråga, hur barnen, mot vilka kriget alltid kan anses vara ett brott, upplevde det. - Som en detalj kan namnas, att Achilles Westling har konstaterat at brottsligheten hos barnen som evakuerades till Sverige eller Danmark var något rikligare efter hemkomsten an i den kontrollgrupp som vistades i Finland. Enligt honom ligger forklaringen inte i det trauma barnen åsamkats vid overflyttningen till frammande land utan i de anpassningssvårigheter som uppstått efter återkomsten till hemlandet

20 Dessa brister fororsakar forhoppningsvis ett fortsatt forskningsintresse. «Undersokningen vacker fler frågor an den ger svar.» Om det ar så ar det bra. Bokens bidrag har konfronterats i forfattargruppen, men åsikterna ar forfattarnas egna. Tyvarr har det inte varit mojligt att i forfattargruppen diskutera alla detaljer, inte ens sådana dar det bade funnits lockande mojligheter till jamforelser. Låt oss ta ett exempel: Per Madsen berattar i sitt bidrag att vissa kanda brottslingar i Norge bade sarskild framgång i kampen mot tyskarna. Han spekulerar i att krigssituationen erbjod en mojlighet att kanalisera aggressionen på ett (ur norsk synvinkel) legitimt satt. For jamforelsens skull kan berattas, att Finlands regering i slutet av år 1941 arrangerade ett experiment utgående just från antagandet: kriget behover experter, våldsbrottslingar ar experter på att utova våld. Våldsforbrytare benådades på villkor att de måste kriga i framsta linjen. Av dessa forbrytare och av kommunister bildades en specialbataljon. Experimenten misslyckades omedelbart vad gallde kommunisterna. Men det lyckades inte heller sarskilt bra med våldsforbrytarna. Bataljonen, dar två krigspoliskompanier upprattholl ordningen, bade avsevarda ordningsproblem: rymningar och vagran att fullgora tjanst intraffade dagligen under de ca sex månader specialavdelningen fanns tilly Exemplet leder till en djupare fråga, som boken inte ens forsaker besvara. Denna moralfråga finns i Charles Chaplins klassiker, Riddar Blåskiigg. Finns det brottslingar under brottsliga tider? Med tanke på det universella slakteri som andra varldskriget innebar, kanns det groteskt att stalla en manniska till svars for sina garningar. «Detta ar en hansynslos varld. Krigen, gransintermezzona, allt ar business. Skurken mordar en, hjalten miljoner. Siffrorna helgar.» Noter l Bonger 1939, s Honkasalo 1942, s Adlcr-Karlsson Suthcrland s Mannhcim 1974, s Anttila och Tornudd T.cx. Tuchman Hurwitz och Christiansen 1971, s Exner 1926 och se aven Sauer 1950, s dar det egentliga sammanbrottet i moralen dateras till 1920-talet. 10 Hurwitz och Christiansen 1971, s Il Ylikangas von Hentig 1974, s. 330 f. 13 The Effects of the War on Criminality Lånadc från Hurwitz och Christiansen 1971, s. 294 och 295. IS Christiansen, Aulie och Rengby i verket The Effects of the War on Criminality; Verkko 1942 och

Forbrugsvariationsprojektet

Forbrugsvariationsprojektet Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020

TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020 TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public

TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Internationell utblick gällande stölder

Internationell utblick gällande stölder Internationell utblick gällande stölder JUNI 018 En kartläggning genomförd av HUI på uppdrag av Svensk Handel. Juni 018 Förord Sverige har flest anmälda stöldbrott i hela Europa samtidigt som polistätheten

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN Håkan Arheden Ordförande for Svensk Förening För Klinisk Fysiologi 07-01-2009 Kære Håkan Arheden Tak for orientering om de svenske tiltag i retning

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Sveriges överenskommelser med främmande makter Sveriges överenskommelser med främmande makter Utgiven av utrikesdepartementet g Q J 9 g 7 * J 2 Nr 12 Avtal med Danmark om informationsutbyte och varsel rörande svenska och danska kärntekniska anläggningar

Läs mer

Rådgivning om krabbefiskeriet for samt status for krabbebestanden

Rådgivning om krabbefiskeriet for samt status for krabbebestanden Rådgivning om krabbefiskeriet for 15 1 samt status for krabbebestanden Den grønlandske vestkyst er i forhold til krabbeforvaltningen inddelt i seks områder: Upernavik Disko Bugt Uummannaq Sisimiut Maniitsoq

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx

TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx Metode Feltperiode: 5. oktober 2009 Målgruppe: Repræsentativt

Läs mer

Avelsstrategier för ökad lönsamhet

Avelsstrategier för ökad lönsamhet Avelsstrategier för ökad lönsamhet Morten Kargo Seges/Aarhus Universitet Växadagerna mjölk och kött 2019 Umeå d. 30-1, Jönköbing d. 6-2 Kommande halvtimme Presentation Frågeställningen Användning av köttrassemin

Läs mer

Nordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare

Nordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare 2 Uppdrag Bidrar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen Genom att sammanställa

Läs mer

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. 18 Publikationer nationellt Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. Belfrage H (2016). Bedömning av psykopati

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

TNS Gallup - Public Tema: Århus Kommune januar Public 56737

TNS Gallup - Public Tema: Århus Kommune januar Public 56737 TNS Gallup - Public Tema: 21.-26. januar 2010 Public 56737 Metode Feltperiode: Den 21. 26. januar 2010 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i Århus kommune på 18 eller derover Metode: GallupForum

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare.

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare. Undret i New York Medierna är fulla med positiva nyheter från brottslighetens New York, eller snarare det laglydiga New York. Sedan början av 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 60, 70 och 80 procent

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2010-2014 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København Marts 2016 1 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE

DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Hej och tack för att ni, Folk och Försvar anordnar det här seminariet. Tack för inbjudan Lars.

Hej och tack för att ni, Folk och Försvar anordnar det här seminariet. Tack för inbjudan Lars. Hej och tack för att ni, Folk och Försvar anordnar det här seminariet. Tack för inbjudan Lars. har arbetat länge för att lyfta frågan om drönare såväl i Sverige som internationellt men det känns som att

Läs mer

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Sammanfattning 2015:4

Sammanfattning 2015:4 Sammanfattning Betydelsen av skärpta straff och insatser som ökar upptäcktsrisken vid brottslighet har diskuterats flitigt i samhällsdebatten. En i sammanhanget viktig fråga vid sidan av alla etiska och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Sladdlampor/Kabellygter

Sladdlampor/Kabellygter Rohrlux handlampor, halogenljus och specialsystem för bl a verkstäder, byggarbetsplatser och laboratorier visar Rohrlux specialistkunnade på ljus. Rohrlux utvecklingsavdelning kounicerar kontinuerligt

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2006-2010 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København maj 2012 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

Andra världskriget. Läsförståelse. Elevmaterial TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Andra världskriget. Läsförståelse. Elevmaterial TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten. SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) 1. När började andra världskriget och när slutade det? 2. Vad berättar Max att barnen i Tyskland fick

Läs mer

Bilag 5. Marianne Håkansson. Samhällstjänst som reaktionsform

Bilag 5. Marianne Håkansson. Samhällstjänst som reaktionsform Bilag 5 Marianne Håkansson Samhällstjänst som reaktionsform SAMHÄLLSTJÄNST SOM REAKTIONSFORM Av överdirektören Marianne Håkansson, Sverige Åtminstone sedan mitten av 1900-talet har frågor rörande alternativ

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Prosjekter i skolene. Tema Modersmål Paula Ehrnebo Sprog i Norden, 2004, s. 133-137 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010

Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010 13 feb 2010 Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010 Finland efter kriget Våren 1945 domineras Finland av fruktan för

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,

Läs mer

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet.

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet. Första världskriget Europa år 1900 Optimism och framtidstro. Mer eller mindre lång sammanhängande fred. Industriexplosion. Tekniken tog stora steg framåt. Titanic lysande exempel på hur det inte alltid

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Kursplan. Kursen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet

Kursplan. Kursen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet Kursplan Samhällsvetenskapliga institutionen Kurskod SOA 509 Dnr 2:17D Beslutsdatum 2-11-11 Engelsk benämning Ämne Kriminologi Criminology Sociologi Poängtal 10 Nivå 1-10 Kursplanen gäller från 3-01-01

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer