1 ~lnnu Takalq og. _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig. Universitetsforlaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 ~lnnu Takalq og. _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig. Universitetsforlaget"

Transkript

1 .. 1 ~lnnu Takalq og _ HetL.ik Tham (red.) Krig og moral ~ Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig Universitetsforlaget

2

3 Krig og moral Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig

4

5 Hannu Takala og Henrik Tham (red.) Krig og moral Kriminalitet og kontroll i Norden under andre verdenskrig Universitetsforlaget Oslo - Bergen - Stavanger - Tromsø

6 UNIVERSITETSFORLAGET AS 1987 ISBN Utgitt med støtte fra Norges almenvitenskapelige forskningsråd, Oslo, Humanistisk-Samhallsvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm, Nordisk Samarbeidsråd for kriminologi, Helsingfors, og Brottsforebyggande rådet i Sverige Omslagsillustrasjon: Birgitte Brochmann Printed in Norway by a.s Joh. Nordahls Trykkeri, Oslo

7 Innhold INLEDNING Kriget i kriminologin Hannu Taka/a 7 DANMARK Kriminalitet i Danmark fra 1937 til 1948 Karl O. Christiansen 21 FINLAND Brottsligheten i Finland Risto Jaakkola Ransonering och brottslighet i Finland Hannu Taka/a Kvinnors brottslighet under andra varldskriget i Finland Nina Roos och Hannu Taka/a Generationer och kriminalitet i Finland Hannu Taka/a 97 NORGE Kriminaliteten i Norge under den tyske okkupasjon Per Madsen Politi og politi kultur i Norge i krigsårene Nils Johan Ring dal STAPO Norsk politi i tysk tjeneste Arnt-Erik Selliaas Norge og Holocoust Per Ole Johansen Dødsstraffen i Norge Hans Fredrik Dahl SVERIGE Stold i Sverige under andra varldskriget Henrik Tham Statsfientlig verksamhet i Sverige under andra varldskriget Janne Flyghed Svarta borsen i Sverige under andra varldskriget Johnny Wijk Flask, kop.troll och solidaritet Sven Sperlings AVSLUTNING Stoldutvecklingen under kriget som moralindikator Henrik Tham Medverkande forfattare Sakregister O Abstract

8 Forord Iden till projektet om brottsligheten i Norden under andra vlirldskriget uppkom vid svenska Brottsforebyggande rådets seminarium om kontroll och brottslighet som historiska fenomen på Barnens o 1981, konkretiserades vid Nordiska samarbetsrådets for kriminologi forskarseminarium i Laugarvatn samma år, och diskuterades vid nordisk forskarkurs i komparativ samhlillsforskning i Finse Till alla dem som vid dessa tillflillen bidragit till prosjektets utveckling framfor vi vårt tack. Projektet var från borjan mycket ambitiost. I en bred, jlimforande studie skulle hart nlir alla aspekter av brottslighet och kontroll under kriget belysas: traditionell vålds- och formogenhetsbrottslighet, kristidsbrottslighet, brott av krigsmlin och brott mot rikets slikerhet; lagstiftning, polis, domsolar och flingelser; kvinnor och barns brottslighet och utsatthet, behandlingen av judar och andra minoriteter osv. Jurister, historiker, sociologer och kriminologer från Danmark, Finland, Norge och Sverige vidtalades och intresset var stort. Många forskare var också från borjan engagerade i projektet. Arbetet har dock for alla inbladade fått konkurrera med andra uppgifter. Ingen av deltagarna har haft «brottsligheten under andra vlirldskriget» som sin huvuduppgift eller haft slirskilda medel for denna forskning. Flera forskare har dlirfor av tidsbrist tvingats ge återbud. Detta har i sin tur inneburit att ambitionerna något fått dras ned, att det jlimforande perspektivet inte alltid kunnat upprlitthållas, och att alla områden inte kunnat belysas. Antologin har dessutom, naturligt nog, kommit att prliglas av llindernas olika erfarenhet under kriget liksom av nationella slirintressen inom forskningen. Flera forskare lin som lir representerade i antologin har alltså deltagit i de seminarier som hållits inom projektet. For vlirdefulla bidrag i diskussionerna vill vi dlirfor tacka Flemming Balvig, Jens Engberg, Henning Koch, Britta Kyvsgaard, Henrik Stevnsborg, Elina Suominen, Dag Victor och Heikki Ylikangas. Också till dem som stott projektet finansiellt vill vi framfora ett tack. Nordiska samarbetsrådet for kriminologi har bekostat seminarierna och bidragit med mede) for publiceringen. Utgivningsstod har också erhållits från Brottsforebyggande rådet och Humanistisk-samhlillsvetenskapliga forskningsrådet i Sverige, och Norges allmennvitenskaplige forskningsråd. 6 Helsingfors och Stockholm den 10. november 1986 Hannu Taka/a och Henrik Tham

9 l HANNU TAKALA Utgångspunkten for denna bok kan åskådliggoras av två motsatta uppfattningar om sambandet mellan krig och kriminalitet. Båda kan illustreras med citat, det ena av den holhindske kriminologen W. A. Bonger, sjalv ett offer for andra varldskriget, det andra av den finska straffrattslarde Brynolf Honkasalo. Enligt Bonger: Det forsta varldskriget framjade i allra hogsta grad utvecklingen av alla de faktorer, som kunna leda till brott. Familjelivet revs isar, då mannen befunno sig vid fronten, kvinnorna gingo i arbete utom hemmet och stora skaror av barn lamnades utan vård. En annan foljd av kriget var att sexualmoralen sjonk. Fattigdom och nod harskade bland befolkningen, i synnerhet i de lander, som drabbades av blockaden. Det hoga priset på vissa varor uppmuntrade till att begå oratta handlingar. Medan manniskoslaktet jamrade sig under sina lidanden, vaxte njutnings- och vinningslystnaden. En allman demoralisation rådde under hela krigstiden då det ansågs vara fullt på sin plats att morda och lemlasta, att odelagga och forst6ra, att konfiskera och expropriera. Allt detta stod i fullkomlig motsats till den moral som horde till ett normalt liv. Och så har Honkasalo, med stod av de tyska kriminologerna Exner och Starke: Den fosterlandska andan griper medborgarna till den grad, den utovar inflytande också på de brottsliga lagren, ty icke ens de aro helt i avsaknad av fosterlandska kanslor, icke heller aro de så mindervardiga, att den bland folket intraffade allmanna uppryckningen icke i någon mån skulle inverka på dem. 2 Kriget demoraliserar allmant. Kriget hojer nationens moral. Båda uppfattningarna lever inom samhallsfilosofi, skonlitteratur och vardagstankande. Vilkendera ar riktig? Det enklaste svaret ar att båda ar lika felaktiga. De antar att det 7

10 finns ett overhistoriskt existerande samband mellan krig och brottslighet. I sjalva verket beskriver de ovan namnda citaten snarare två olika synsatt på krig an något man faktiskt vet om krigets verkan på moral och brottslighet. I samhallsfilosofisk litteratur overlever teorier om overhistoriska samband mellan krig och brottslighet envist. Som ett exempel på sådana ratt spekulativa teorier kan namnas iden att kriminaliteten ar cykliskt konstant. Enligt den svensk-danske samhallsvetaren Gunnar Adler-Karlsson turar krig och fred om; under fredstiden tar det samhalleliga missnojet sig uttryck i inre våld, dvs. brottslighet, under kriget i yttre våld, varigenom det inre våldet minskar.3 Enligt teorin ar det sjalvklart att brottsligheten minskar under krigstider. Tidigare undersokningar Kriminologins intresse for studier av krigets verkan på brottsligheten har varierat. Edwin Sutherland och Hermann Mannheim representerar ytterlighetsståndpunkterna. Sutherland fornekar helt det meningsfulla i frågestallningen. 4 Enligt Mannheim finns det knappast ett mer a intressant tema på kriminologins hela område. 5 Flera kriminologiska larobocker agnar en avdelning åt kriget, i allmanhet i sammanhang med andra sociala orsaker till brottslighet ( ekonomisk utveckling, kriser). Om man inte har givit kriget en systemskapande betydelse, kan man vanligtvis andå inte åsidosatta referenser till undersokningar om krigstida brottslighet. Så finns t.ex. i Inkeri Anttilas och Patrik Tornudds Kriminologi, vars kriminalpolitiska perspektiv medfor att kriget (som naturligtvis inte ar en kriminalpolitisk regleringsmetod) inte spe lar någon roll for bokens struktur, i flera sammanhang hanvisningar till forskningsresultat som angår forandringar i brottsligheten under krig. 6 Det finns viss kunskap om hur krigen redan under forra århundradet verkade på brottsligheten. Men bl.a. det dåvarande outvecklade statistiksystemet hindrar oss att få mycket gamla empiriska data. Samtidigt om vi går tillrackligt långt i historien - forlorar hela frågestallningen sin meningsfullhet. Så skulle t.ex. under det hundraåriga kriget mellan ;;-rankrike och England på medeltiden en dåtida kriminolog knappast ha stallt frågan om krigets verkan på brottsligheten, eftersom fredliga normalforhållanden var obegripliga som jamforelseobjekt. Historiska beskrivningar om den dåtida våldsamheten ifrågasatter i alla fall den ovan namnda teorin om det inre och det yttre våldets konstanta summa.7 Enligt de uppgifter vi har minskade krigen i allmanhet brottsligheten under det forra århundradet. Stephan Hurwitz och Karl O. Christiansen t.ex. namner att brottsligheten gick ner i Frankrike under Krim- 8

11 kriget 1855, i Tyskland under kriget mot Osterrike år 1866, i Tyskland och Frankrike under fransk-tyska kriget åren , i Japan åren under japansk-kinesiska kriget och i borjan av 1900-talet under rysk-japanska kriget åren Under dansk-tyska krigen åren och 1864 var krigsåren 1849 och 1864 de år som under en Hin gre period ha de den Uigsta brottsligheten. 8 Under forsta varldskriget konstaterades en nedgång i brottsligheten under krigets forsta år. Darefter okade brottsligheten och dess tillvaxt fortsatte ofta också efter kriget. Så skedde t.ex. i Tyskland och Osterrike enligt Franz Exners klassiska studier. 9 I Danmark o ka de under forsta varldskriget brottsligheten markant, utan någon nedgång under det forsta krigsåret. 1 0 Låt oss namna att också i Finland gick våldsbrottsligheten ner under krigets forsta år trots att landet inte tog del i kriget. 11 Forklaringen att kriminalitetens nedgång i Tyskland och Osterrike under forsta varldskrigets forsta år skulle ha fororsakats av nationernas moraliska uppryckning, har bestridits. Enligt Hans von Hentig racker sådana orsaker som omfattande inkallelser av den manliga befolkningen, begransningar i alkoholbruket, loneforhojningar på grund av arbetskraftsbristen osv. for att ensamma forklara forandringarna i brottsligheten, utan att man behover saka en forklaring i krigets verkan på moralen. 12 Om andra varldskrigets inverkan på brottsligheten finns ett material som man efteråt ofta har hanvisat till. The International Penal and Penitentiary Commission publicerade år 1951 boken The Effects of the War on Criminality. 13 Boken innehåller en av Thorsten Sellin strukturerad studie av kriminaliteten i Osterrike, Belgien, Danmark, Frankrike, England och Wales, Norge, Holland, Sverige och USA. På grund av detta material och det material FN har samlat har Karl O. Christiansen sammanfattat uppgifterna om brottslighetsutvecklingen åren i namnda och några andra lander i foljande figurer. 14 I figurerna syns att kriminaliteten tilltog i de fiesta landerna under kriget. De mest påfallande undantagen ar USA och Canada. Brottslighetens tillvaxt varierar an då avsevart i o lika lander. (Till en del lar dock detta bero på vilka statistikserier som anvants - samtliga polisanmalda brott, grovre polisanmalda brott eller påfoljder for brott. Så ar t.ex. brottsokningen i Norge nastan obefintlig om ringare brott inraknas, medan den ar avsevard om statistiken begransas till den grovre brottsligheten.) I alla nordiska lander publicerades således statistiska oversikter om andra varldskrigets verkan på brottsligheten nastan omedelbart efter krigets slut: av Karl O. Christiansen i Danmark, av Veli Verkko i Finland, av Andreas Aulie i Norge och av Sven Rengby i Sverige.15 Utover dessa allmanna statistiska oversikter ar det skal att namna åtminstone undersokningen om kvinnornas brottslighet i Finland av Urho Siivonen16 och Jørgen Trolles undersokning Syv maaneder uden 9

12 Figur l. Anmålda brott i vissa lander åren Figur 2. Domfiillda i vissa Hinder åren politi i Danmark. 17 Det finns också undersokningar och rikligt annat publicerat material om politisk brottslighet, om etterkrigstidens uppgorelse och om krigstida forandringar i kontrollmaskineriet i de nordiska landerna. lo

13 Det verkar vara så att forskningsintresset under kriget och de fem narmaste åren darefter for brottsligheten under andra varldskriget åter blommat upp efter en!angre tids trada (med undantag for temats «de brottsliga generationerna» korta blomstring på 1960-talet18). Over huvud taget har intresset att studera andra varldskriget ånyo blivit aktuellt, dels darfor att tidigare hemliga arkiv har oppnats, dels darfor att en ny forskargeneration tolkar kriget och dess orsaker och effekter från ny a utgångspunkter. I Norden pågår omfattande krigshistoriska projekt. En jamforelse mellan de nordiska landerna finns i boken Norden under 2. verdenskrig av Karl Molin m.fl.19 Några sidor behandlar också brottslighet och moral. Boken visar det aktuella intresset for att studera de nordiska landerna i ett socialhistoriskt perspektiv. Den vikt brottsligheten tillmats i boken bekraftar andå Mannheims gamla tes, att krigets verkningar på brottsligheten har praktiskt taget forbisetts i krigshistoriska undersokningar. - Uppenbarligen finns det också utanfor Norden ett aktuellt intresse for att undersoka krigets verkan på brottsligheten. I England publicerades nyligen en undersokning om brottsligheten under andra varldskriget, den forsta i England påstås det. 20 Och naturligtvis har Vietnam-kriget påverkat den amerikanska forskningen. Låt oss namna annu ett historiskt skal for att det ar aktuellt att undersoka kriget. Kvinnosynen på brottsligheten ar ett av de viktigaste nya fenomenen i vår tids kriminologi. Kriget spelar en central,roll t.ex. i kvinnokriminologins klassiska våldtaktsundersokning Against Our Will av Susan Brownmiller.21 Antagligen kommer kvinnosynen att ifrågasatta flera traditionella uppfattningar om krig och kriminalitet. Andra varldskriget och Norden Målet i denna bok ar inte att referera andra varldskrigets politiska och militara historia, annu mindre att ge nya tolkningar av den. Det finns gott om specialundersokningar darom, också en relativt ny jamforelse om ekonomiska och sociala forhållandeny Inledningsvis beskrivs har endast vissa centrala omstandigheter om hur de nordiska landerna drabbades av kriget. Når andra varldskriget borjade på hosten 1939 forklarade alla de nordiska landerna sig vara neutrala. Neutraliteten varade tre månader i Finland, i Danmark och Norge drygt ett halvt år, i Sverige under hela kriget. Krigets politiska nyckelfråga i alla dessa lander var relationen till Tyskland. Den lastes på olika satt. Danmark ockuperades nastan utan motstånd, Norge efter motstånd. Finland forde krig mot Sovjetunionen forst bredvid Tyskland, efteråt allierat. Sverige balanserade sina stor- 11

14 maktsrelationer utan att aktivt ta del i kriget. Gemensamt for alla dessa Hinder kan anses vara en tysk dominans linda till slutet av år De losgjorde sig från den på olika tidpunkter och genom olika politiska hlindelser. Sovjetunionen stlillde hosten 1939 anspråk på landovertrlidelser av Finland. De accepterades inte. Andra vlirldskriget borjade i Norden som det s.k. vinterkriget mellan Sovjetunionen och Finland den Vinterkriget varade tre och en halv månader. Det slutade i vapenstilleståndsavtalet i Moskva. Detta krig fordes i Finland under djup nationell enighet. «Vinterkrigets anda» lever fortfarande kvar som ett uttryck. I borjan av året 1941 fortlitade Finland sina tyska relationer och borjade bereda en offensiv mot Sovjetunionen. Når Tyskland inledde sin storoffensiv i juni 1941 forklarade Finland sig vara neutralt. Denna skenbara neutralitet varade några dagar. I juli anfoll den finska armen med framgång Sovjetunionen och ockuperade i några månader storre områden lin Finland forlorat i vinterkriget. Från slutet av år 1941 linda till år 1944 forde fronten ett stlillningskrig. Hosten 1944 var den finska armen tvungen att dra sig tillbaka från Karelska nliset och Ost-Karelen. De markanta forlusterna tvingade Finland att ingå fredsavtal i september Enlig detta avtal skulle Finland fordriva de tyska soldater som fanns i Finland. En del av dem llimnade landet frivilligt, men andra forst efter ett krig i Lappland. Detta krig varade ett halvt år och slutade , dvs. litet fore andra vlirldskrigets slut. Politiskt sett var det s.k. fortslittningskriget annorlunda till sin natur lin vinterkriget. Det var liventyrspolitik, som kritiserades av en tilltagande fredsopposition mot krigets utveckling och p.g.a. Tysklands motgångar. Finlands juridiskt-politiska system fungerade under kriget oforlindrat till sin grundstruktur. Man bor dock hålla i minnet att det kommunistiska partiet forbjods redan fore kriget. Litet efter det Finland hade ingått vapenstilleståndsavtalet som avslutade vinterkriget, blev Danmark och Norge indragna i kriget. Danmark hade ingått ett nonaggressionsavtal med Tyskland år Trots detta an foll Tyskland Danmark och ockuperade landet praktiskt taget utan motstånd på en dag. Omedelbart dlirefter landsteg tyskarna i Norge. Norge hade hunnit bereda sig på en offensiv, men motståndet (med hjalp av de allierade makterna) orkade endast några månader. Norge måste kapitulera fore borjan av juni månad. I Danmark kompletterades landets regering med oppositionen på grund av ockupationen. Kungen kvarstod i landet. I forhållandet till Tyskland holl Danmark sig till en underhandlingspolitik. Formellt tycktes det politiska systemet fungera ; våren 1943 arrangerades t.o.m. parlamentsval. Perioden har andå karakteriserats som «parlamentarism i katakomber». Den egentliga politiska verksamheten hade gått 12

15 under jorden. Denna utveckling kulminerade sommaren 1943 i sabotageverksamhet, i stora strejkar, i hårda tyska motåtgarder och slutligen i undantagstillstånd som den tyska Wehrmacht proklamerade. Darefter liknade situationen i Danmark forhållandena i Norge: tyskarna bade helt erovrat makten. I krigets slutskede ockuperade sovjetiska trupper Bornholm under elva månader. Nar Norges motstånd bade brutits flydde regeringen och kungafamiljen over till England. Tysken Terboven utnamndes till rikskomissarie. I juli 1940 proklamerades undantagstillstånd. Alla politiska partier forbjods utom det nationalsocialistiska Nasjonal Samling, vars ledare blev Norges statsminister i februari Omfattande masshaktningar foretogs. Sarskilt fr.o.m tilltog motståndsrorelsen i Norge. Tyskarna kapitulerade slutligen och motståndsrorelsens trupper erovrade med stod av amerikaner och engelsman landets viktigaste centralorter. Sverige forde inte krig. Militart genomfordes endast en opprustning och mobilisering. I utrikespolitiken fordes en balansgång och i inrikespolitiken stottades den nationella enigheten t.ex. genom en dampad politisk kamp. Trots att Sverige inte deltog militart i kriget, sågs krigets verkningar i landets politiska och ekonomiska forhållanden. Utanfor kriget var Sverige inte. I enlighet med de egentliga krigshiindelserna kan de nordiska landerna rangordnas klart i en skala dar den ena andan ar Finland med sin a krigsoffer, den andra an dan Sverige helt u tan krigshandlingar. De militara åtgarderna i Danmark begransade sig till sabotage mellan danskar och tysk ar, dar personforlusterna omfattade endast 400 soldater och l 000 civilpersoner. I Norge kravde kampen hela krigsoffer. Det juridiskt-politiska systemet forlamades av kriget djupast i Norge dar omedelbart efter besattningen hela den legitima forvaltningen åsidosattes. Darefter foljer Danmark dar det legitima statsmaskineriet brots ned forst efter krigets mitt. I Finland och Sverige, i de extrema andorna i den militara skalan bevarade det juridiskt-politiska systemet sin legitimitet. Ekonomiskt drabbades de nordiska landerna av kriget i foljande ordning matt t.ex. med produktionsindex for industrin: Finland, Norge, Danmark och Sverige. Samma ordning fås om levnadsforhållandenas utveckling mats med levnadskostnadsindex. 23 Livsmedelbristen var storst i Finland, darefter i Norge och Danmark. I Sverige var livsmedelslaget narmast ett distributionsproblem, inte en egentlig brist. Bland krigets verkningar på livet i Finland bor slutligen namnas de omfattande evakueringarna. 13

16 Bokens mål och innehåll De skandinaviska landerna tog således del i andra varldskriget på ratt olika satt. Internationellt sett ar Norden ganska enhetligt i ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt hanseende, vilket innebar att det i allmanhet ar relativt latt att peka på likheter och o likheter i brottslighet och kontroll i dessa lander. På det viset bildar landerna ett utmarkt experimentfalt for studier av krigets verkningar på brottsligheten. Målet i denna bok ar att beskriva och jiimfora hur andra viirldskriget inverkade på brottsligheten, brottskontrollen, moralen och riitten i de olika nordiska liinderna (Island undantaget). Boken ar en antologi. Vart och ett av inlaggen ar en sjalvstandig undersokning. Darfor har den komparativa aspekten beaktats på olika satt i dessa inlagg, mycket beroende på frågestallningarna. Variationerna beror också på bokens andra mål. Brottsligheten ar ett kulturfenomen och en undersokning av den ar således kulturforskning. Andra varldskriget ar en av de viktigaste handelserna i vår narhistoria. Det har på många satt påverkat den kulturella utvecklingen och de kulturella sardragen i de nordiska landerna. Dessa kulturella skillnader får implicit ett uttryck i hurudana frågestallningar som anses vara nationellt intressanta. Stravan efter explicita jamforelser och den implicita komparativitet som accepterar nationella frågestallningar och beskrivningar ar darfor varierande i boken. Materialet har tvingats!angst in i den statistiska komparativiteten i undersokningarna som angår den registrerade brottsligheten. Också har ar utgångspunkterna de nationella rapporter dar de nationella frågestallningarna och tonvikterna har accepterats. Således ar Risto Jaakkolas beskrivning av den registrerade brottsligheten i Finland samtidigt en beskrivning av Veli Verkko som en finsk kriminolog, och undersokningen konfronterar den officiella krigstida uppfattningen om moralen med dagens uppfattningar. Det dans ka bidraget ar en for kortad version av Karl O. Christiansens rapport från år 1951 som Gitte Høyer och Britta Kyvsgaard har bearbetat for boken. Per Madsen från Norge ger oss inte bara statistiska uppgifter for komparativa andamål utan forsaker också på grund av detta material besvara frågan om nationen stortade samman eller kom undan. Henrik Thams bidrag från Sverige koncentrerar sig på egendomsbrottsligheten. På grund av dessa nationella inlagg har Henrik Tham i avslutningskapitlet jamfort stoldutvecklingen och undersokt dess betydelse som moralindikator under kriget i de fyra nordiska landerna. Nina Roos' och Hannu Takalas inlagg om kvinnobrottsligheten innehåller en kortfattad nordisk jamforelse. Huvuduppgiften i bidraget ligger andå vid att på grund av det finska materialet studera ett fenomen som anses vara en av de obestridligaste effekterna av kriget; den okade kvinnobrottsligheten och dess forklaringar. 14

17 Den nationella synvinkeln återspeglas i att två svenska bidrag i boken behandlar svarta borsen. Av dem kan Johnny Wijks undersokning tolkas som ett metodiskt intressant forsok att forklara den ekonomiska brottsligheten en bart på grund av ekonomiska faktorer. For komparativitetens skull beskriver Hannu Takala den finska svarta borsen. Janne Fygheds artikel om den statsfientliga brottsligheten i Sverige har en nationell utgångspunkt. Inlagget beskriver hur Sverige trots att landet inte aktivt deltog i kriget var klart med i krigets politiska konjunkturforandringar. Foremålet for undersokningen, brottsligheten mot staten, ar typisk krigsbrottslighet och som sådan gemensam for alla krigforande lander. Man har t.o.m. påstått att det aktiva fredstillståndet visar sig forst då informationsutbytet mellan landerna ar så oppet att spioneri blir en begreppslig omojlighet. Temat har varit sarskilt aktuellt i Norge. - For den lasare som kan finska erbjuder Jukka Rislakkis nyligen publicerade undersokning om spioneriet i Finland ett komparativt material. 24 Kriget påverkade också på många satt kontrollsystemet och således den registrerade brottslighetens utveckling: måhanda forklarar upptacktsrisken och brottsdefinitionerna en stor del av forandringarna i den registrerade brottsligheten. Också om så inte skulle vara fallet, har andå kontrollsystemet en sjalvstandig betydelse. Några kriminologiska skolor lagger t.o.m. storre vikt vid undersokningar av kontrollsystemet an undersokningar av kriminellt beteende: ett beteende ar brottsligt endast om kontrollsystemet definierar det som sådant och i den mån det kontrolleras som brottsbeteende. Sjalva kontrollsystemet, som återspeglar de samhalleliga maktforhållandena, måste man kanna till for att forstå brottsligheten. Sålunda ar det sjalvklart att studera lagstiftningen, polisen och andra kontrollmyndigheter under krigstiden, i synnerhet som forandringarna till en del blev bestående och vi således kan finna kvarlevor i vår tids kontrollpolitik. - Låt oss har påminna om att Nils Christie och Kettil Bruun i boken Den gode fiende beskriver den finska narkotikakontrollen mot bakgrund av 1918 års inbordeskrig. 25 Forandringarna i kontrollsystemet återspeglar annu klarare an brottsutvecklingen de nationella sardragen. Darfor accentueras den nationella synvinkeln i de bidrag som beskriver kontrollsystemet. Det norska intresset har riktat sig mot polisen, som behandlas både i Nils Johan Ringdahls och Arnt-Erik Selliaas' bidrag. Som komparativt material kan for dansk del hanvisas till ett temanummer av Tidsskrift for Dansk Politi, som år 1984 tillagnades polisen under den tyska ockupationen /6 och for finsk del till Jukka Rislakkis ovan namnda bok om spionaget, som innehåller rikligt med information om den finska statspolisen under kriget. 27 I Sven Sperlings artikel om svarta borsen i Sverige ar beskrivningen av kontrollen central. Det ar inte nodvandigt att gora lasaren uppmark- 15

18 sam på likheterna mellan den dåtida diskussionen och den nu aktuella svenska eko-brottsdiskussionen. Per Ole Johanssen behandlar i sitt bidrag judefrågan i Norge. Bidraget baserar sig på hans nyligen utkomna bok. Analysen har kompletterats med vissa komparativa inslag. I samma mening som relationen till Tyskland lir en gemensam niimnare for de nordiska liinderna, lir relationen till nazismens konkreta fiender, judarna, en fråga genom vilken viisentliga skillnader mellan liinderna kan beskrivas. Hans Fredrik Dahls artikel om dodsstraffet i Norge beskriver från en synvinkel den riittsliga uppgorelsen efter kriget. Kriget lir alltid en moralfråga. En av krigets egendomligheter lir att det efteråt alltid sker en moralisk utviirdering, diir det straffriittsliga systemet inte siillan spelar en betydande roll. Via dodsstraffsproblematiken beskriver Hans Fredrik Dahl, bur olik den riittsliga uppgorelsen var i de nordiska liinderna. Samtidigt konkretiserar dodsstraffsdiskussionen i Norge, trots att beskrivningen lir nationell, allmiingiltigt den problematik som galler relationerna mellan krig, moral och ratt. Det lir latt att hiinvisa till bristerna i foreliggande bok. Boken lir inte nationellt balanserad. En iinnu viisentligare brist lir att flera intressanta frågor inte har behandlats eller att det endast i sidoanmiirkningar hiinvisas till dem. En lista over brister bor åtminstone ta upp foljande: Boken behandlar inte krigets verkningar på det riittsliga systemet i allmiinhet. I Norge och sedermera i Danmark avstannade det egentliga lagstiftningsarbetet under ockupationen. Men t.ex. i Finland giillde inte inter arma silent leges: omedelbart efter krigets borjan fordubblades lagstiftningsaktiviteten (matt med antalet publicerade forfattningar) jiimfort med de normala forhållandena. Forst på 1960-talet når den statliga interventionen samma omfattning. Boken behandlar inte denna riittsliga aktivitet, in te ens de viktigaste straffriittsliga forandringarna. For finsk del kan det har niimnas att landsforriideribestiimmelserna skiirptes redan fore kriget och ytterligare under kriget. Ransoneringslagstiftningen och straffbestiimmelser som hiinfor sig till den iindrades flera gånger under kriget. Etterkrigstidens foriindrade situation återspeglas for sin del i lagen om bestraffning av de krigsansvariga och lagen om bestraffning av forberedelse for viipnad verksamhet, som stiftades på grund av den s.k. vapensmusselaffiiren. Man kan inte saga att det skulle ha varit typiskt for den finska krigstiden att en bart skiirpa straffsystemet. T.ex. liberaliserades år 1944 forutsiittningarna for villkorlig frigivning, framfor allt på grund av triingsel i fiingelserna. For att befriimja den nationella solidariteten stiftades också lagar om allmiin amnesti. I Sverige infordes under kriget, med borjan 1939, successivt ett antal ransoneringsbestiimmelser och andra kristidsforfattningar (se Wijks bidrag). År 1941 skiirptes straffet for rattfylleri och rattonykterhet. År 16

19 1943 overfordes flera stolder till snatteri, misshandel kom att lyda under allmant åtal i flera fall an tidigare, en skattebrottslag med mojlighet att anvanda fangelsestraff tillkom och mojligheterna att vagra vapen begransades. År 1944 utvidgades mojligheterna att anvanda villkorligt straff och en lag om åtalseftergift for ungdomsbrottslingar stiftades. - Dessa ar bar a exempel från tv å lander, men som sådana racker de kanske for att visa hur det straffrattsliga systemet på många satt andrades under kriget. Kvarlevor från den tiden finns fortfarande i våra system. En i sig intressant fråga, som inte analyseras i boken, ar krigsmaktens egna strafflagar. De ras existens visar att egna lagar, en exceptionell ratt, galler for militaren och i krigstillstånd. I boken behandlas inte domstolsviisendet och dess verksamhet. Andå skulle t.ex. krigsdomstolarna med sina egna procedurer ha varit varda att analysera. En så viktig fråga som ockupationens betydelse for domstolsverksamheten i Danmark och Norge granskas inte har. Till krigets våld, en karnfråga i flera avseenden, gors bara en hanvisning. Det finns inget bidrag om straffverkstiilligheten. Ett intressant amne skulle ha varit t.ex. vågen av dodsfall bland fångar i Finland, ett annat masshaktningarna i Norge. En ytterligare fråga ar varfor norska forfattare (t.ex. Nils Christie) brukar slata ut toppar i statistiken over politiska norska fångar i nordiska fångantalsjamforelser. I Finland daremot ses dessa toppar som ett vasentligt element i fångantalets utveckling. Problemstallningen kanske återspeglar kulturella skillnader i fråga om vilken plats kriget får i tolkningen av narhistorien: kriget som avbrott, kriget som vasentligt element i utvecklingen. - Som en kuriositet kan namnas att den finska fångvården reformerades år 1946 av en kommitte, dar en stor del av medlemmarna bade personliga erfarenheter av tangelsestraff. 29 Till bristerna måste också raknas att utover judarna andra intressanta minoriteter och kontroll av dem inte får plats i boken. Bland sådana minoriteter kan t.ex. namnas de manniskor i Finland som på religiost-etiska grunder vagrade att ta del i kriget. Deras existens har avslojats forst på 1980-talet. Boken formedlar också bara en blek bild av vad kriget faktiskt innebar i det vardagliga livet for befolkningens majoritet. Sarskilt kan man fråga, hur barnen, mot vilka kriget alltid kan anses vara ett brott, upplevde det. - Som en detalj kan namnas, att Achilles Westling har konstaterat at brottsligheten hos barnen som evakuerades till Sverige eller Danmark var något rikligare efter hemkomsten an i den kontrollgrupp som vistades i Finland. Enligt honom ligger forklaringen inte i det trauma barnen åsamkats vid overflyttningen till frammande land utan i de anpassningssvårigheter som uppstått efter återkomsten till hemlandet

20 Dessa brister fororsakar forhoppningsvis ett fortsatt forskningsintresse. «Undersokningen vacker fler frågor an den ger svar.» Om det ar så ar det bra. Bokens bidrag har konfronterats i forfattargruppen, men åsikterna ar forfattarnas egna. Tyvarr har det inte varit mojligt att i forfattargruppen diskutera alla detaljer, inte ens sådana dar det bade funnits lockande mojligheter till jamforelser. Låt oss ta ett exempel: Per Madsen berattar i sitt bidrag att vissa kanda brottslingar i Norge bade sarskild framgång i kampen mot tyskarna. Han spekulerar i att krigssituationen erbjod en mojlighet att kanalisera aggressionen på ett (ur norsk synvinkel) legitimt satt. For jamforelsens skull kan berattas, att Finlands regering i slutet av år 1941 arrangerade ett experiment utgående just från antagandet: kriget behover experter, våldsbrottslingar ar experter på att utova våld. Våldsforbrytare benådades på villkor att de måste kriga i framsta linjen. Av dessa forbrytare och av kommunister bildades en specialbataljon. Experimenten misslyckades omedelbart vad gallde kommunisterna. Men det lyckades inte heller sarskilt bra med våldsforbrytarna. Bataljonen, dar två krigspoliskompanier upprattholl ordningen, bade avsevarda ordningsproblem: rymningar och vagran att fullgora tjanst intraffade dagligen under de ca sex månader specialavdelningen fanns tilly Exemplet leder till en djupare fråga, som boken inte ens forsaker besvara. Denna moralfråga finns i Charles Chaplins klassiker, Riddar Blåskiigg. Finns det brottslingar under brottsliga tider? Med tanke på det universella slakteri som andra varldskriget innebar, kanns det groteskt att stalla en manniska till svars for sina garningar. «Detta ar en hansynslos varld. Krigen, gransintermezzona, allt ar business. Skurken mordar en, hjalten miljoner. Siffrorna helgar.» Noter l Bonger 1939, s Honkasalo 1942, s Adlcr-Karlsson Suthcrland s Mannhcim 1974, s Anttila och Tornudd T.cx. Tuchman Hurwitz och Christiansen 1971, s Exner 1926 och se aven Sauer 1950, s dar det egentliga sammanbrottet i moralen dateras till 1920-talet. 10 Hurwitz och Christiansen 1971, s Il Ylikangas von Hentig 1974, s. 330 f. 13 The Effects of the War on Criminality Lånadc från Hurwitz och Christiansen 1971, s. 294 och 295. IS Christiansen, Aulie och Rengby i verket The Effects of the War on Criminality; Verkko 1942 och

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2006-2010 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København maj 2012 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Humanister på tværs af Øresund

Humanister på tværs af Øresund Humanister på tværs af Øresund Sammenligning af arbejdsmarkedet for humaniorakandidater/examinerade i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen Ole Krarup Jensen og Caja Lennartsdotter Den 1. maj 2006

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Rapporten indeholder papers fra NSfKs arbejdsgruppemøde: Straf for voldtægt i Oslo, Norge, 3. december 2012 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi

Rapporten indeholder papers fra NSfKs arbejdsgruppemøde: Straf for voldtægt i Oslo, Norge, 3. december 2012 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi 1 Rapporten indeholder papers fra NSfKs arbejdsgruppemøde: Straf for voldtægt i Oslo, Norge, 3. december 2012 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi 2012 Islands Universitet / Det juridiske fakultet Lögberg

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2006-2010 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København maj 2012 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion Nr 8 november 21 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud

Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud Fredag 22. august kl. 10.45 12.15 Sektionsmøde Strafferetlige sanktioner ved konkurrenceretsbrud (Se siderne 293-311 i Bind I) Referent: jur.dr. Jussi

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Nordisk Kriminologi, 28(2) 2002 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, augusti 2002

Nordisk Kriminologi, 28(2) 2002 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, augusti 2002 Nordisk Kriminologi, 28(2) 2002 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, augusti 2002 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 Blankett för ansökning om finansiellt stöd av NSfK 2003 5 Riktlinjer för ansökning

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 HOLGER CARLSSON Nazismen i Sverige Ett varningsord Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord I. NAZISMENS HISTORIA I SVERIGE. o Nazismens förelöpare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

MEDIA RESEARCH Øresund

MEDIA RESEARCH Øresund MEDIA RESEARCH Øresund 12 december 2012 BILLEDET AF ØRESUNDSREGIONEN I DANSKE OG SVENSKE MEDIER Forskningsrapport vedrørende svenske og danske mediers rapportering om Øresundsregionen BILDEN AV ÖRESUNDSREGIONEN

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Nordisk Kriminologi, 27(2) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2001

Nordisk Kriminologi, 27(2) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2001 Nordisk Kriminologi 27(2) 2001 Nordisk Kriminologi, 27(2) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2001 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 EG s 29 th Annual Conference, Call for papers 6 NAD's

Läs mer

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Torsdag den 23. august 1990 kl. 14.00 Sektionsmøde Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Referat: Del I, s. 373. Debatleder: Justitierådet Henry Ådahl, Finland

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 2002

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

Nordisk Kriminologi 24(1) 1998

Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Nordisk Kriminologi 24(1) 1998 Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi Scandinavian Research Council for Criminology Indhold: Fra Sekretariatet Forskerseminar 1998 Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer