Högskolepoäng som XP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolepoäng som XP"

Transkript

1 D A T A S P E L S B R A N S C H E N S R A P P O R T E R Högskolepoäng som XP Synlig och osynlig kunskap inom spelutveckling hos akademi och industri

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Syfte... 5 Åtgärder... 6 Analys... 8 Relationik Att organisera för lärande Relationik i hela spelindustrin Intervjuresultat Kompetensutvecklingsprocesser Fortbildning Spelutbildningar Validering av reella kompetenser Spelforskning Samverkan inom industrin Metod Metodologiska ställningstaganden Intervjupersoner Källor Författare Appendix - Intervjumaterial

3 Förord Bolag inom svensk spelindustri är tekniktunga, personalintensiva, kompetenskrävande och hårt konkurrensutsatta. Hur dessa organisationer kan arbeta för en så gynnsam kompetensförsörjning som möjligt kommer påverka deras konkurrenskraft och avgöra deras framtid. Den grundläggande frågan för arbetet med denna rapport är: Hur kan vi skapa förutsättningar för att uppnå expertkompetens inom området dataspelsutveckling? Både institutionaliserat (formellt) och informellt lärande 1 bidrar till kompetensutvecklingen, också utbyten mellan organisationer både på ett formellt och informellt plan. Diskussionen kring informellt och organisatoriskt lärande är fortfarande ung, och teoribildningen desto yngre, vilket har medfört komplikationer med brist på definitionsmässig konsensus i det epistemologiska fältet. Ur detta väljer vi en explorativ ansats som vill undersöka förekomsten av medvetenhet om processerna kring det informella lärandet och vad det får för individuella och organisatoriska resultat. Detta gör anspråk att bidra till kartläggning av de gynnsamma informella processerna som genom analys kan leda till åtgärdsförslag för den att utveckla och stärka kompetensen inom spelindustrin. Rapporten är en av de första som applicerar organisationspedagogiska koncept om relationik 2, kunskapsöverföring och informell kompetensutveckling till förhållanden inom den svenska spelbranschen. Vi utreder även hur samverkan mellan de akademiska lärosätena och spelföretagen kan förbättras, både vad gäller utbildning och forskning. Denna rapport är en del av projektet Expertkompetens i dataspel som Dataspelsbranschen och Högskolan i Skövde samordnar. Projektet finansieras av KK-stiftelsen. Anton Albiin, Tanvir Mansur och Per Strömbäck Dataspelsbranschen 1 Informellt lärande sker i de aktiviteter där strävan efter förståelse, kunskap eller färdighet sker utan närvaro av läroplaner eller kriterier utifrån. 2 Relationik är organiserandet av lärande för att stärka kompetensbärande relationer i grupper eller organisationer 3

4 Sammanfattning Ett av de större problemen i den svenska spelindustrin är att den höga koncentrationen av utbildningar inom spelutveckling och den stora mängd forskning som bedrivs inom akademin har en bristfällig kontakt med spelbranschen. Hur kan denna förtroendeklyfta överbryggas för att stärka den svenska spelbranschens övergripande kompetens och innovation? En del spelutvecklingsföretag öppnar kontor utomlands för att hitta rätt kompetens, trots att Sverige har en stor mängd utbildningar inom spelutvecklingsområdet. En anledning kan vara att spelutbildningarna inte verkar matcha den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Den negativa bild arbetsgivare har av de akademiska utbildningarna beror främst på en delvis föråldrad analys, som bygger på hur spelutbildningarna var tidigare. Kvalitetsarbetet har förändrats sedan dess och utbildningarna har förbättrats, men bilden kvarstår. Ett generellt perspektiv är att arbetsgivare enbart ser spelutbildningars förmåga att filtrera fram talangfulla medarbetare, men har lågt förtroende för utbildningarnas förmåga att producera kunskap och kompetens. Samtidigt har arbetsgivare höga förväntningar på vad den nyanställda personalen ska kunna, de anställer sällan oerfaren personal och prioriterar inte att vidareutbilda oerfaren personal. Här finns stora möjligheter till förbättringar för kontakten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Rapporten SPoKK (Sydow, Wilhelmson et al. 2011) pekar på kommunikationsproblem mellan akademin och näringslivet som behöver överbryggas. I Spelutbildarindex 2011 (Berg Marklund, 2011) noteras att akademiska utbildningar inom spelutvecklingsområdet växer allt snabbare i Sverige samtidigt som antalet nyantagna till utbildningarna blir fler. Detta trots att antalet nyexaminerade spelutvecklingsstudenter är förhållandevis låga och antalet nyanställda på spelföretagen utgör enbart en bråkdel av dessa. Hur kan studenters kunskaper och kompetenser förbättras genom förbättrad kontakt till näringslivet? Denna rapport föreslår större medverkan från branschföreträdare vid planering och utveckling av utbildningar. Utbildningar bör även inkludera studier på själva företagen, där teori kombineras med praktik. Vi föreslår även en unik social IT-plattform för att stärka kontaktytorna mellan studenter och arbetsgivare, där studenter bl.a. kan visualisera sin kompetens. Denna plattform ska använda sig av begreppet gamification (spelifiering) för att öka engagemanget hos användare. En av den svenska spelbranschens viktigaste frågor är att säkra en stabil kompetensförsörjning, då spelföretagen måste vara i kompetensmässigt toppskikt för att kunna stå sig i den internationella konkurrensen. Denna utredning kartlägger några av de processer som spelföretagen använder för att förmedla kompetenser (formaliserat informellt lärande) mellan medarbetare. Vi föreslår att dessa kompetensutvecklingsprocesser valideras som akademiska kurser, att medarbetares reella kompetenser kan valideras som akademiska meriter samt mer flexibel akademisk kursverksamhet för yrkesverksamma spelutvecklare. Vi föreslår även att Dataspelsbranschen ansvarar för att sprida kunskapen om dessa processer mellan företagen. Samverkan mellan företag kan också vara en viktig del i kompetensutvecklingen på arbetsplatserna, en del i undersökningen anser att branschen skulle ha större nytta med mer utbyte mellan företagen. Rapporten föreslår att medarbetare inom samma specialiseringar på olika företag ska kunna delta i regelbundna träffar. När det gäller den branschövergripande kompetensen i övrigt finner rapporten att det informella lärandet som sker på spelutvecklarkonferenser är oerhört viktigt för kompetensförsörjningen i spelindustrin. Därför föreslår vi att försöka hitta en finansieringsform för den typen av konferenser. Företag inom spelindustrin har olika erfarenheter av samverkan med akademin när det gäller forskning, men tror sig kunna ta större del av den akademiska forskningen. För att både den akademiska forskningen och den forskning som bedrivs företagen ska kunna spridas mellan aktörerna behövs även här förbättrad samverkan. Vi föreslår att skapa ett nytt valideringssystem för att den företagsanknutna 4

5 forskningen ska kunna få akademisk status och öppna upp för möjligheten att skapa labbmiljöer på företagen för forskare från akademin. Det bör skapas forskningsnätverk eller -institut, en nationell databas för forskning inom spelutvecklingsområdet och det bör även skapas professurer på de svenska lärosätena. Syfte Studien vill utreda hur samverkan mellan akademi och näringsliv kan öka för att utveckla disseminationen av forskning, hur samverkan kan stärka kompetensutvecklingen hos medarbetare och organisationer samt hur den kan underlätta för studenters övergång till arbetslivet. Studien vill identifiera svenska spelföretags kompetensutvecklingsprocesser, såväl formella som informella, och se hur arbetsgivare och medarbetare förhåller sig till dem. Studien syftar vidare till att utreda hur dessa kan valideras och utvecklas. Den vill utröna hur spelföretag i Sverige värderar akademiska meriter hos medarbetare, hur medarbetare kan fortbildas och validera sina reella kompetenser som högskolepoäng. Högskolepoäng som XP För att beskriva kopplingen mellan kompetensutvecklingen av medarbetare och akademiska utbildningar och utveckla en gemensam begreppsapparat använder vi oss av begreppet gamification. Gamification, eller spelifiering, handlar om att använda spelmekanik för att lösa problem och öka engagemang i situationer som annars inte är spelrelaterade. I det här fallet använder vi det som ett perspektiv för att synliggörahur medarbetares kompetens utvecklas och identifiera förutsättningar som kan förändras för att stärka och validera kompetens. För att synliggöra det akademiska systemet och kompetensutvecklingen presenterar vi det hela som ett RPG-spel (Role Playing Game). De högskolepoäng som studenter förvärvar liknas vid XP (Experience points) som kan användas för att öka i level (nivåer), vilket motsvarar examina. Ett vanligt element i RPGspel är att en grupp olika individer med olika bakgrunder går ihop för att arbeta mot ett gemensamt mål. När det gäller studier i spelutveckling kan detta mål vara att genomföra ett spelutvecklingsprojekt. För att ta sig fram till målet behöver gruppen ta sig igenom ett antal prövningar, även kallade quests, för att kunna erhålla tillräckligt mycket XP för att öka i level och lära sig hur de ska överkomma nästa quest. Dessa quests kan i den akademiska världen motsvara studentens examination, dvs. salstentamen, hemtentamen, duggor, uppsatser m.m. Under varje quest kommer grupperna alltid att skapa sig nya färdigheter som kan användas vid andra quests, dessa kallas oftast skills. De kan motsvara de kunskaper som studenter erhåller under studietiden, både före och efter examinationer, och som kan användas vid andra examinationer eller projekt. Ibland kan studenter behöva arbeta med projekt vid sidan av studierna för att erhålla kunskaper, kontakter och kompetenser som kan vara användbara efter studietiden. Dessa motsvarar de side-quests som i RPG-spel brukar ge extra skills, och en rikare spelupplevelse. I princip kan XP-metaforen användas för att validera informellt förvärvad kompetens, även om processerna för detta behöver formaliseras. Då akademin och spelföretagen har olika organisatoriska, forsknings- och utbildningsmässiga kulturer skiljer sig deras språkbruk avsevärt. Användningen av vår terminologi kring XP är ett sätt att översätta spelbranschens begreppsvärld till akademins och vice versa för ökat samförstånd och dialog. Med hjälp av denna metafor utreder vi hur kompetenser kan utvecklas på spelföretagen, hur de kan valideras inom akademin och hur lärosäten och branschen kan fördjupa sin samverkan. Till detta anlägger vi även ett organisationspedagogiskt perspektiv (läs om relationik nedan) för en förståelse av de lärandeprocesser som sker på spelföretagen. 5

6 Åtgärder Visualisera kompetens Förslag till åtgärd: Synliggör spelutvecklarens studier, karriär och kompetens samt samverkan mellan lärosäten och spelbranschen i en spelifierad IT-plattform Fortbildning av medarbetare Förslag till åtgärder: Utforma kurser som kan läsas parallellt med förvärvsarbete, där arbetsuppgifterna fungerar som praktiska moment i kurserna Utforma ett system för validering av reella kompetenser hos medarbetare Utforma ett system för att låta medarbetare slutföra examina genom att utföra något som motsvarar examensarbetet, men inte innebär att slutföra själva examensarbetet Validering av företagens kompetensutvecklingsprocesser Förslag till åtgärder: Skapa ett valideringssystem för att de kompetensutvecklingsprocesser som finns på spelföretagen ska kunna användas som akademiska kurser för medarbetare och en del av fortbildningen. Formalisera och komplettera dem med exempelvis kurslitteratur, examination etc. Tillåt kunskapsbärande personer inom industrin fungera som externa bedömare för att hjälpa examinatorer på dessa kurser Visualisera kompetens genom XP-liknande system. Även sociala nätverk kan fungera som hjälp i valideringen. Samproduktion av spelutbildningar Förslag till åtgärder: Öka spelföretagens närvaro på utbildningarna o Anordna regelbundna föreläsningar med industriverksamma, som ingår i den ordinarie undervisningen (utöver gästföreläsningar) o Låt företagen delta i planeringen och genomförandet av utbildningarna, t.ex. i skapandet av kursplaner o Ha med företagen i utbildningsanordnares Advisory Boards o Etablera ett samarbete för att bygga broar mellan kompetenser inom akademi och näringsliv så att lärare ska kunna fortbilda sig som gränsgångare (sådana som på olika sätt rör sig mellan akademi och näringsliv) på företagenetablera ett samarbete för att skapa tjänster inom akademin för adjungerade lärare/professorer från näringslivet Implementera ett organisationspedagogiskt perspektiv med relationik som utgångspunkt i undervisningen på utbildningarna o Skapa tvärdisciplinära arbetsgrupper/team med hänsyn till personliga egenskaper o Erfarenhetsnivåer (levels) - låt äldre och yngre studenter arbeta på projekt tillsammans Etablera förlängda praktikperioder på utbildningarna Uppmuntra studenter att delta i konferenser och mässor för att öka deras kontaktnät, erfarenheter, bredda deras kunskap om branschen 6

7 Akademisk validering av spelföretagens forskning Förslag till åtgärder: Skapa samverkansformer mellan akademin och spelföretagen så att forskningen på företagen kan publiceras, t.ex. som medskribenter i vetenskapliga artiklar Se till att finansiering finns för möjligheter att skapa labbmiljöer hos företagen där forskare inom akademin kan vara gästforskare eller som s.k. gränsgångare Dissemination av spelföretagens forskning via andra akademiska kanaler, t.ex. forskningskonferenser Skapa ett samarbete för att ha s.k. industridoktorander på lärosätena, dvs. doktorander från företag som samfinansieras av lärosäte, företag och annan extern finansiering Dissemination av akademisk forskning Förslag till åtgärder: Skapa ett forskningsnätverk eller -institut för spridning av upptäckter och annan forskning inom spelbranschen och akademin o Skapa en databas för forskning inom spelutvecklingsområdet, med akademiska tidskriftsartiklar och annan forskning o Skapa professurer Upprätta former för samverkan kring analys och utveckling av forskningsprojekt mellan näringsliv och akademi o Gör forskningen mer tillgänglig för branschen genom spelifierad social IT-plattform o Akademiska forskare behöver presentera sina projekt för företagen o Upprätta nätverk, t.ex. genom sociala medier Publicera akademisk forskning i högre grad på nätet, helst i populärvetenskapligt format, riktat till branschen, forskare och studenter Vid branschevenemang, bjud in forskare till att medverka vid branschkonferenser Relationik i branschen som helhet Förslag till åtgärder: Garantera finansiering för utvecklarkonferensen Nordic Game Satellite där branschen får träffa varandra, en essentiell del av den övergripande relationiken i branschen Anordna regelbundna träffar för de specifika specialiseringarna på företagen, samt även sociala nätverk Anordna workshops och föreläsningar genom Dataspelsbranschens HR-grupp om olika kompetensutvecklingsprocesser för att dela med sig av olika lärdomar mellan företagen Skapa ett mentorskapsprogram för yrkesverksamma och studenter 7

8 Analys De genomförda intervjuerna har lett till insikter om bland annat olika typer av informella lärandeprocesser inom företagen, hur spelutbildningarnas och den akademiska forskningens anknytning till branschen kan förbättras samt hur kompetenser kan synliggöras och stärkas. Vi har analyserat intervjuerna och utifrån dessa insikter kommit fram till förslag till åtgärder för de problem som intervjupersonerna lyfter fram. Visualisera kompetens Utbildningarna bör prioritera ett livslångt lärande-perspektiv, där studenter förbereds inför ett arbetsliv där de kommer att fortsätta att lära. Detta kan jämföras med läkarutbildningar där studenter börjar arbetslivet med grundläggande kunskaper och färdigheter och förväntas lära sig mer under hela sitt arbetsliv. Efter ett par år kan läkaren specialisera sig, det tankesättet bör även finnas och formaliseras inom spelbranschen. För att åstadkomma ett formaliserat livslångt lärande föreslås spelbranschen och lärosätena utveckla en social IT-plattform som skapar incitament, återkoppling och kontaktytor för att visualisera kompetenser, öka viljan till att fortbilda sig och förbättra samverkan mellan aktörerna. Vi föreslår att konceptet spelifiering tillämpas i denna plattform, då det visar sig vara ett effektivt sätt att öka engagemang. Ett karriärspel där studenter, lärare, forskare, anställda på företag och arbetsgivare deltar. För att skapa optimala kontaktytor mellan dessa aktörer bör plattformen använda sig av befintliga sociala medier såsom Facebook och LinkedIn, och även lösa frågan om plattformen ska vara en tredjepartssajt eller byggas inom de existerade systemen (exempelvis en Facebook-app). Olika nivåer av utbildning, såsom examensnivåer, kan motsvara levels för de olika användarna i plattformen och övriga spelliknande element som beskrivs under rubriken Högskolepoäng som XP bör även användas. Om studenter skriver upp vilka färdigheter och kunskaper de har erhållit från utbildningen, ger det dem större förståelse för vad utbildningen ger dem och bättre koppling till de lärandemål som finns i kursplanen. Då kan även en särskild färdighet (eller skill) exempelvis AIprogrammering göras om till kategorier som används för att sortera samma färdighet hos andra användare, utbildningar på lärosäten, användningsområden på företag etc. Det öppnar även för att kompetens ska kunna definieras och valideras av användarna. Alla dessa levels kan definieras av användare (studenter, yrkesverksamma m.fl.) själva, då nivåerna blir mer legitima då, samt kan de gemensamt inom gruppen användare komma överens om kriterier för att någon ska komma till nästa level. Dessa kan sedan utgöra underlag för certifiering av olika nivåer av kompetens för spelutvecklare i övrigt (såsom bälten med olika färger används i karate), då det har tidigare saknats ett bra system för att synliggöra kompetenser. Projektet med en spelifierad plattform för kontakt mellan bransch och akademi bör ta in kunskap och erfarenheter från andra spelifieringsprojekt från t.ex. Gameful.org och andra resurser inom området. En fråga som måste hanteras i utvecklingen av plattformen är huruvida användare ska ha avatarer, dvs. fiktiva karaktärer, då syftet är att koppla ihop personers verkliga identiteter. Plattformen bör inte vara slutgiltig när den lanseras, utan vara öppen för utveckling, då fler möjliga tillämpningar skulle kunna tillkomma (se nedanstående förslag om dissemination av forskning). Användarspråket bör vara svenska, då det är den nationella arbetsmarknaden som avses (med vissa spelbegrepp på engelska), men vid andra tillämpningar (t.ex. för forskning eller internationell verksamhet) kan engelska vara att föredra, detta måste lösas i utvecklingen av plattformen. Det är även viktigt att den, som de flesta sociala medier, byggs med hjälp av användarna. 8

9 Fortbildning av medarbetare Önskvärt hos företagen är relevant fortbildning för medarbetare som inte tar för mycket tid eller resurser från spelproduktionen. Flera företag skulle uppskatta att medarbetare fick spetskompetenser inom vissa områden, men kunde arbeta samtidigt. Särskilt viktig skulle fortbildningen vara för medarbetare som inte läst färdigt sin utbildning och saknar examen, men även för de som vill bredda sin kompetens. Det bör anordnas akademiska kurser och utbildningar som kan läsas parallellt med förvärvsarbete, likt distanskurser, med kurslitteratur byggd på vetenskaplig grund och med examination, men där arbetet på företaget också är en del av de praktiska momenten på kursen. För att masterutbildningar ska kunna tillgängliggöras för fler inom spelindustrin behövs ett system för validering av reella kompetenser. Då kan de kompetenser som medarbetarna erhållit i arbetslivet valideras som akademiska meriter tillräckligt för att exempelvis ta ut en kandidatexamen. För att kunna få tillgång till eventuella masterutbildningar inom spelutvecklingsområdet krävs en kandidatexamen, men många inom branschen som läst den typen av utbildning har inte tagit ut sina examina, men fortsätter som yrkesverksamma. Det finns även de som har en examen i ett annat område men har arbetat länge inom en viss spelutvecklingsdisciplin och vill läsa en masterutbildning inom spelutveckling, valideringen skulle även gynna dem. Detta kan ske genom olika former av examination, exempelvis tentor, uppsatser, inlämningsuppgifter, laborationer eller dylikt. För att de medarbetare som inte har lyckats göra klart sina examensarbeten bör ett system för att använda förvärvsarbetet på arbetsplatsen för kunskapstillägnande upprättas som något som motsvarar ett examensarbete. Om verksamhet på arbetsplatsen, med dess olika teoretiska och metodologiska modeller, kan valideras för att motsvara ett examensarbete kan detta leda till att fler medarbetare tar ut sina examina. Det kan innehålla skrivarbete och exempelvis samtal med studievägledare/handledare, men inte nödvändigtvis detsamma som att slutföra examensarbete som påbörjats under utbildningen. Validering av företagens kompetensutvecklingsprocesser Genom intervjuerna har vi kunnat identifiera tre sorters lärande: formellt, informellt och spontant lärande. Det är svårt att avgränsa dessa typer av lärande från varandra, då de går in i varandra, men kategorierna har gett en intressant analys. Formellt lärande Det formella lärandet på de deltagande företagen består oftast av utbildningsverksamhet i form av olika slags kurser, men på vissa företag hålls det workshops på arbetsplatsen och på en del företag uppmuntras även medarbetare själva att föreläsa inför sina kollegor. Informellt lärande Informellt lärande är svårt att definiera, men kan generellt ses som en aktivitet där någon eller några strävar efter förståelse, kunskap eller färdighet utan externt påförda läroplansmässiga kriterier (Livingstone, 2001). Det är en inlärningsprocess där den som lär sig har huvudsaklig kontroll över lärandet, till skillnad från formellt lärande där en extern aktör såsom en lärare eller instruktör har den dominerande kontrollen och bestämmer hur lärandet ska se ske. Det finns olika sätt att organisera så att lärande sker under det vardagliga arbetet och under medarbetarens anställningsperiod. Företagen i den här undersökningen arbetar i varierande grad med processer eller åtgärder som ska stärka eller förbättra det informella lärandet. Ett sätt är den s.k. 9

10 Google-modellen där medarbetare avsätter viss tid varje vecka åt att arbeta med ett sidoprojekt av eget intresse och varifrån ny kunskap och nya idéer kan tillkomma till dess övriga arbete. Det är ett slags formaliserat informellt lärande. Spontana lärandet En annan typ av lärande är den där de individuella medarbetarna själva aktivt söker upp information och kunskap när de behöver det, ofta lustfyllt eller drivet av passion. Detta kan vi kalla spontant lärande. Det spontana lärandet sker även när medarbetare arbetar med andra projekt än det som krävs i arbetet, detta kan göras utanför arbetstid. Ofta bygger det spontana lärandet på individens egen nyfikenhet eller inclination to explore (Williams, 2007), dvs. medarbetarens benägenhet att lösa problem och utforska på egen hand och därmed lära sig saker. Det är förstås en typ av informellt lärande, men eftersom den skiljer sig från lärandet som sker på arbetsplatsen är det intressant att undersöka. De interna drivkrafterna utgörs av individens egen benägenhet att utforska och lösa problem. Då använder den sig av sin nyfikenhet för att lösa problem som sedan kan ge kunskap som den kan använda på arbetsplatsen. Detta genom förmågor som bland annat bygger på kunskap som medarbetaren har erhållit på tidigare arbetsplatser och som kan användas på den befintliga arbetsplatsen. Medarbetares fritidsprojekt kan också öka inlärningen på längre sikt, den kan exempelvis skapa en app på fritiden, vilket kan ge värdefulla kunskaper som kan tillämpas i dess arbete på arbetsplatsen. Spelföretagens kompetensutvecklingsprocesser Denna utredning har funnit att tre typer av lärande används i olika kompetensutvecklingsåtgärder på spelutvecklingsarbetsplatser: Formellt, informellt och spontant lärande. Bland de formella åtgärderna återfinns deltagande i kurser och upprättande av föreläsningar med medarbetare och gäster. Spelföretagen använder sig av många olika åtgärder för att organisera för att informellt lärande ska ske på arbetsplatsen, det innebär att arbetsplatsen ser till att medarbetaren lär sig under arbetets gång. Exempel på dessa är när programmerare arbetar i par, när företaget har regelbundna möten för varje utvecklingsspecialisering, när de organiserar arbetsgrupper efter mångfald i personlighet och när de besöker konferenser för att skapa kontaktnät som bygger på medarbetares kompetensbärande relationer. Inspiration är ett viktigt resultat av t.ex. konferenser, inspirationen kan leda vidare till spontant lärande. Dessa kompetensutvecklingsprocesser är dock inte akademiskt förankrade och kan därmed inte legitimeras som pedagogiska verktyg för akademin. Trots det är processerna viktiga pedagogiska verktyg för arbetsplatserna och relationiken. Det är rimligt att anta att den här typen av organisering av lärande ger ökade kunskaper och kompetenser hos medarbetare, samt att en medarbetare kommer ha utvecklats mer när den slutar på en arbetsplats än när den har börjat. Själva arbetsuppgifterna innebär också lärande, genom att lösa verkliga problem förvärvar medarbetarna kunskap. Erfarna medarbetare och andra personer som i en kompetensbärande relation har mer kunskap om en viss företeelse har en särskild position i relationen som också kan ha en bekräftande funktion för den som ska lära sig något från den. En del av dessa personer håller stora föreläsningar på konferenser och har en särskild position inom industrin som bärare av kunskap. Denna unika position bör användas för att dessa personer ska kunna validera kunskap i en eventuell examination. Kompetensutvecklingsprocesserna på företagen bör valideras för att kunna likställas med akademiska kurser, vilket skulle ge medarbetare en chans att fortbilda sig på arbetsplatsen och erhålla akademiska meriter genom dessa. För att accepteras av akademin kan de behöva kompletteras med vetenskaplig teori och metod, vilket kan innebära en del kurslitteratur eller föreläsningar. I valideringssystemet kan 10

11 kompetenser visualiseras genom XP-liknande system, såsom i den tidigare föreslagna IT-plattformen. Även yrkesverksamma inom branschen kan vara med och verifiera vilka kunskaper som krävs för att komma till nästa nivå i utvecklandet av valideringen av dessa kompetensutvecklingsprocesser, t.ex. vilka kunskapskraven är för att kunna komma vidare till App-utvecklare Level 2. Samproduktion av spelutbildningar Utbildningarna bör efterlikna arbetssätt som finns ute på företagen. Flera av företagen önskar att utbildningarna tar hänsyn till de till de olika kompetensutvecklingsprocesserna som finns i branschen, men också inkluderar en hög grad av praktiskt arbete för studenterna. Arbetsgrupper och team behöver ta hänsyn till personliga egenskaper och olika kompetenser, som många företag gör när de utvecklar spel. Detta gör att relationiken mellan dem förbättras och lärandet effektiviseras. Undervisningen bör använda sig av ett organisationspedagogiskt perspektiv med relationik som utgångspunkt för att synliggöra hur inlärningen sker på arbetsplatser i spelbranschen. Exempelvis bör äldre och yngre studenter kunna arbeta på projekt tillsammans, för att den relationik som skapas på spelföretagen även ska finnas på utbildningarna. Inom spelindustrin förväntas arbetssökande snarare ha stor erfarenhet när de söker, vilket få nyexaminerade studenter har. Genom förlängda praktikperioder, där studier bedrivs på företagen kan studenter i högre grad erhålla den erfarenhet som arbetsgivare efterfrågar. Det finns redan ett etablerat samarbete gällande planering av spelutvecklingsutbildningar, och en fördjupning av detta skulle vara önskvärt, möjligen med ett ökat deltagande av fler lärosäten. Detsamma gäller samarbetet mellan branschföreningens kansli, HR-gruppen och lärosätena, detta bör formaliseras och inkludera fler lärosäten. Detta skulle bidra till att utbildningsanordnarna kan identifiera olika behov i utbildningarna i god tid och etablera ett bredare kontaktnät för att ta reda på vem inom branschen som skulle kunna bidra med sin expertkompetens i undervisningen. Spelbranschens närvaro på spelutbildningarna behöver öka. Detta kan göras genom fler föreläsare från spelbranschen för att nyttja företagens expertkompetens. Föreläsningarna behöver inte enbart handla om inspiration, utan kan vara konkreta hantverksspecifika föreläsningar. På en del företag är det vanligt att medarbetare föreläser för varandra, en del av dessa föreläsningar skulle kunna användas för att tala inför studenter. Undervisningen kan med fördel kompletteras med digitala kommunikationsplattformar, som podcasts, Youtube-föreläsningar och större användande av sociala medier. För att överbrygga geografiska avstånd kan företagen även vara delaktiga i att skapa webbsända seminarier för studenterna, s.k. webinars, där studenter kan ställa frågor och diskutera relevanta ämnen med föreläsare. För att bygga broar mellan kompetenser mellan kunskap och kompetenser inom akademi och näringsliv, bör ett samarbete etableras för att lärare ska kunna fortbilda sig på företagen. Då blir de s.k. gränsgångare, som rör sig mellan akademi och näringsliv som även kan överföra forskningsanknuten kunskap från lärosätena till företagen och industrianknuten kunskap från företagen till lärosätena. Högskolor har ofta möjlighet att tillsätta tjänster med adjungerade lärare eller adjungerade professorer från näringslivet. De bör etablera ett samarbete för att skapa dessa tjänster. Dessa blir också gränsgångare. Utöver detta kan studenter uppmuntras att delta på konferenser och mässor. Lärare på utbildningar i spelutvecklingsområdet skulle även kunna fortbilda sig på spelföretagen och använda sig av samma kompetensutvecklingsprocesser som andra medarbetare. Ett ökat deltagande i spelutvecklingen skulle ge lärare bättre förståelse för hur spelutvecklingen sker inom industrin. För att hålla sig a jour med de senaste verktygen som används på spelföretagen bör lärare bjudas in till de utbildningar som dessa leverantörer arrangerar. 11

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

Att sätta lön vid lönerevision

Att sätta lön vid lönerevision 1 (7) BESLUT 2012-05-16 Dnr SU 609-1594-12 Personalchefen Att sätta lön vid lönerevision Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A 106 91 Stockholm 2 (7) Innehåll Inledning...

Läs mer

Syfte och övergripande långsiktiga mål

Syfte och övergripande långsiktiga mål Syfte och övergripande långsiktiga mål Sektionen för Industriell ekonomi Inom Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Antagna 2014-04-10 Senaste ändringar tagna 2014-04-10 SektionenförIndustriellekonomi

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Vi slösar med värdefulla resurser 2011 drygt 27 000 samhällsvetare i Sverige med utländsk utbildning En tredjedel saknar jobb

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi s Pedagogiska Akademi Lärare som är involverade i s utbildningar är välkomna att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att antas som ledamot till s Pedagogiska Akademi. Lärare som kontinuerligt

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering med mervärde (Ds 2016:24) 1(5) Beredningsdatum 2016-10-24 Utbildningsdepartementet Kristina Lovén Seldén Postnr Ort 070-406 56 66 Land kristina.lovenselden@tco.se Validering med mervärde (Ds 2016:24) TCO har från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Avsatt studietid från arbetsgivaren är den viktigaste framgångsfaktorn för att lyckas med distansstudier i Räddningsledning. Det anser ledningslärare

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SUHF-seminarium om lärosätenas roll i arbetet med flyktingar 2016-02-16 Patricia Staaf 2 AV 4 PRIORITERINGAR 2016: Att utveckla

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Fyrklöververktyget Rapport

Fyrklöververktyget Rapport Fyrklöververktyget Rapport Innovationskontoret Fyrklövern K3: Delprojekt 2 Fyrklöververktyget 2015 Författare: David Calås 2 Inledning Fyrklöververktyget är ett verktyg som utvecklats för att skatta ett

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 högskolepoäng. Master s Programme in Human Rights

Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 högskolepoäng. Master s Programme in Human Rights Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 Avancerad nivå Master s Programme in Human Rights Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2014-06-05 1. Utbildningsprogrammets

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN Industridesigns grunder Industrial designs basis 26,5 högskolepoäng / 26,5 ECTS credits Kurskod: IDK112, termin 2 Kursens indelning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Medarbetarpolicy i Landstinget

Medarbetarpolicy i Landstinget MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer