Gruppstation för vindkraft vid Vargträsk i Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft vid Vargträsk i Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län Miljökonsekvensbeskrivning

2 NV Nordisk Vindkraft AB Gruppstation för vindkraft vid Vargträsk i Lycksele och Åsele kommuner, Västerbottens län - miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden maj 2008 till december Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med 21 vindkraftverk vid Vargträsk i Lycksele och Åsele kommuner. Utredande konsult med ansvar för beskrivningar och bedömningar har varit Karolina Adolphson. Anders Granér har medverkat med delar av bedömningarna. Anders Enetjärn har kvalitetsgranskat dokumentet. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslag framsida: Utsikt över sjön Vargträsket mot höjderna där Nordisk Vindkraft planerar en vindkraftanläggning Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/1306.

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet - en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar 8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Lokaliseringsalternativ Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet 11 3 Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö 28 4 Mark och vatten Samhällsförutsättningar Lycksele kommun Åsele kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfartens intressen 33 6 Rennäringens förutsättningar Vapstens sameby Vilhelmina norra sameby Rennäringens markanvändning vid Vargträsk 37 7 Skadelindrande åtgärder Bedömda Metodik Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under byggskedet Säkerhet 66 9 Uppföljning Referenser Bilagor... 72

4 Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om upp till 21 vindkraftverk inom ett område på några höjder väster om byn Vargträsk i Lycksele kommun, Västerbottens län. Anläggningen, som även når in i Åsele kommun, beräknas kunna producera GWh per år. Området vid Vargträsk Det område som är aktuellt för anläggningen utgör en sydostlig utlöpare av Stöttingfjället, ett långsträckt högland i centrala delen av Västerbottens län. Stöttingfjällets högsta toppar når strax över 700 m.ö.h. Området vid Vargträsk utgörs av flera rundade skogklädda berg; Hultet med 570 m.ö.h., Stordalsliden med 510 m.ö.h och ett höjdområde på ca 500 m.ö.h. kring en stor myr; Stor-Lysarmyran. De lägsta delarna inom den planerade anläggningen ligger ca 350 m.ö.h. På ömse sidor av den planerade anläggningen finns dalgångarna kring Lögdeälven och Vargån på ca 300 m.ö.h. För närvarande uppför Vattenfall en vindkraftanläggning om 40 vindkraftverk på berget Stor- Rotliden ca fem km väster om planerad anläggning vid Vargträsk. Valet av lokalisering riksintresse för vindbruk. Detta innebär sammantaget att NV Nordisk Vindkraft AB bedömer Vargträsk som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under augusti Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, länsstyrelsen, Lycksele och Åsele kommuner m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. Anläggningen Tillståndsansökan avser 21 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 175 meter. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att ta i anspråk ca 50 ha, eller knappt 3 procent, av de ha som ingår i utredningsområdet. Anläggningen avses anslutas till elnätet mot en nära liggande kraftledning från Tuggens kraftstation i Umeälven. Riksintressen Utredningsområdet berör - utöver riksintresset för vindbruk - inga riksintressen utom Natura Tjärnar och bäckar inom utredningsområdet ingår i Natura 2000 som biflöden till Öre eller Lögde älv. Landskapets och samhällets förutsättningar SAMMANFATTNING NV Nordisk Vindkraft AB har utarbetat en GISmodell för urval av områden för etablering av vindkraft. Modellen bygger på vindförutsättningar och motstående intressen. Vargträsk har där jämförts med andra tänkbara lokaliseringar över hela landet. GIS-modellen rangordnar områdena inbördes utifrån vindstyrka, nätanslutning och ingenjörsmässiga förutsättningar. Vargträsk är ett av områdena med hög rang. Vindförhållandena är bra. Mätningarna har visat att den genomsnittliga vindhastigheten är 7-7,5 m/s på 80 m höjd i större delen av utredningsområdet. Dessutom är förutsättningarna för nät-anslutning och transportvägar goda och arrendeavtal är tecknade med berörda markägare. Förutom att delar av området har höga naturvärden är de motstående intressena få. Trakten kring den planerade anläggningen är glesbefolkad och berget är av Energimyndigheten utpekat som Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av utredningsområdet utgörs av skogsmark, mindre delar av myr. Längst i norr pågår bildandet av ett naturreservat. I övrigt utgörs skogen till största delen av skogsbruksmark. Några myrar med mycket höga naturvärden (klass 1) och höga naturvärden (klass 2) finns inom utredningsområdet. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den inte gör intrång i det planerade naturreservatet och så att intrånget i de känsliga myrarna endast blir mycket litet. Höjderna där vindkraftanläggningen planeras omges av några små byar. Inom 10 km från den planerade anläggningen bor 40 personer i fyra byar. Närmaste serviceorter är Fredrika och Örträsk.

5 Rennäringen Utredningsområdet vid Vargträsk är inte utpekat som ett område av särskild betydelse för rennäringen. Området berörs inte av något riksintresse för rennäringen till följd av att området är höglänt och snörikt. De viktiga vinterbetesmarkerna finns i omgivande dalgångar. Konsekvenser De som beskrivs i tabellen nedan är kvarstående efter en rad skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas. Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser i byggskedet Bedömda Positiva. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Positiva. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Positiva. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Små. Måttligt ingrepp i landskapsbilden men intrycket begränsas av det skogsdominerade landskapet. Få människor har utblickar mot anläggningen Måttliga. Området dominerat av skogsbruk. Påverkan på planerat naturreservat kan undvikas. Ingrepp kommer dock ske i form av flera vägpassager i myrar, bl.a. en klass 1-myr. Inga vattendrag påverkas. Kungsörn kan komma att påverkas Små. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras, inte minst för de som jagar i området Obetydliga. Bedömningen är att varken kulturmiljöer eller fornlämningar kommer att påverkas Obetydliga. Faktisk markpåverkan är liten. Området kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk Obetydliga. Åtgärder vidas för att MSA-ytor inte ska överskridas och för att vindkraftsanläggningen ska vara väl synlig för ambulanshelikoptern Obetydliga. Området har liten betydelse för rennäringen medan omgivande dalgångar är av stor betydelse. Det kommer vara möjligt för samebyn att fortsatt passera och nyttja betesområdet på berget Obetydliga. Ljudutbredningen kommer för alla närliggande fastigheter ligga under gällande riktvärde för bostadsfastighteter Obetydliga. Inga överskridna riktvärden Små. Anläggningsarbetet sker långt från bebyggelse och antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Sammanfattande översikt över anläggningens (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen SAMMANFATTNING

6 1 INLEDNING 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Vargträsk utredningsområde för vindkraft ligger i Lycksele och Åsele kommuner i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med upp till 21 vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Nordisk Vindkraft. Företagets kontaktperson är: Peter Lundahl NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg NV Nordisk Vindkraft AB, som tidigare hette RES Skandinavien AB, bildades 2001 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på över MW. Bolaget äger idag ca 560 MW i egen produktion. Anläggningen i King Mountain i Texas som består av 214 vindkraftverk med en produktionskapacitet om 278 MW var när den togs i drift 2001 världens största vindkraftanläggning. Bolaget har vidare en ständigt ökande projektportfölj på mer än MW. Nordisk Vindkraft projekterar och bygger vindkraftanläggningar i Norden. Företaget har uppfört vindkraftanläggningen vid Hornberget i Malå kommun, Västerbottens län, och Håcksta vindkraftanläggning vid Hudiksvall, Gävleborgs län. Vidare har bolaget tillstånd att uppföra vindkraftanläggningarna Ytterberg, Västerbottens län, och Kyrkberget, Dalarnas län. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftanläggningar, bland annat vid Vinliden, Lycksele kommun, och Åmliden, Malå kommun. I april 2008 påbörjade Nordisk Vindkraft byggnationen av Sveriges största landbaserade vindkraftanläggning, Havsnäs med 48 vindkraftverk, utanför Strömsund i Jämtlands län. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är att enligt 6 kap Miljöbalken - identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet - en läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess, dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor. Miljökonsekvensbeskrivningen inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 - det första av de fyra förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis

7 beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 6 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis den berörda samebyns årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Vargträsk. Kapitel 7 redovisar s.k. skadelindrande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver na för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Vargträsk. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring anläggningen Vargträsk påbörjades under september 2009 med att Nordisk Vindkraft via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till boende i närliggande byar inbjöd till ett öppet samråd. Mötet hölls i Restaurang Pärlan i Örträsk den 16 september Samtidigt skickade Nordisk Vindkraft ut skriftlig information om vindkraftprojektet och inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av ett faktablad om vindkraftanläggningen samt ett utkast till MKB. Dokumentet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1 INLEDNING

8 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Vargträsk kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte upphov till några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visat att ett vindkraftverk redan efter 8 månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Boverket, 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften utgör idag det enda reella alternativet för elproduktion vid sidan av vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades fast ett planeringsmål om vindkraft i Sverige som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år I februari 2008 beslutade regeringen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. Områden av riksintresse för vindbruk har pekats ut av Energimyndigheten. De täcker en yta av 5817 km 2 på land och 1908 km 2 i vatten, vilket motsvarar 2,2 procent av Sveriges yta. Som en jämförelse täcker områden av riksintresse för naturvården totalt ca km 2 och områden av riksintresse för friluftslivet ca km 2. Energimyndigheten bedömer att områdena 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fem månader. av riksintresse för vindbruk möjliggör en elproduktion på ca 20 TWh och att de är ett viktigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi (Energimyndigheten, 2008). Det finns alltså inte ett överflöd av utpekade riksintresseområden för vindbruk, utan områdena bedöms i stort kunna motsvara den utbyggnad som krävs för att uppnå de uppställda målen. Således är varje område av riksintresse för vindbruk en viktig byggsten i omställningen av samhället till förnybara energikällor.

9 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på denna sida. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara minst sju meter per sekund och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över 200 områden som är tänkbara att etablera vindkraft i. Rangordning av områden 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk Vindkraft gått till väga för att leta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i GIS-modellen kommer från tre olika källor: den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen, en kartläggning av vindpotentialen över Sverige, en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram, Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Riksantikvarieämbetets frisiktsområden 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN

10 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet och slutligen har man bedömt hur stor denna osäkerhet är och vägt in denna vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar Vargträskprojektet, som är huvudalternativet i denna MKB, och projekten Åmliden, Vitberget och Tuggenliden, som beskrivs mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankingslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand när man jobbar med ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet mycket dyker upp. För två av projekten, Vitberget och Tuggenliden, har dessa typer av komplikationer uppstått och i de fallen har Nordisk Vindkraft valt att inte gå vidare med projekten. Vargträsk och Åmliden är inte att betrakta som egentliga alternativ till varandra. Förutsättningarna för vindkraft på båda dessa platser är så pass bra att Nordisk Vindkraft bedömer att vindkraftetablering kan ske på båda lokaliseringarna. Huvudalternativ Vargträsk Vargträsk ligger i skogslandet på gränsen mellan Lycksele och Åsele kommun i Västerbottens län. Här planeras 21 vindkraftverk. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och arrendeavtal finns. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och de motstående intressena är få. Det finns dock områden med höga naturvärden inom utredningsområdet för vindkraft. Vid planeringen av lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur har dessa områden till allra största delen kunnat undvikas. Omgivningarna är mycket glesbefolkade och det stora avståndet till närmaste bebyggelse med utblickar över berget gör att skugg- och bullerutbredning inte behöver begränsa planeringen. Alternativ Åmliden Åmliden ligger i skogslandet i Malå kommun, precis vid gränsen till Norsjö kommun, i Västerbottens län. Här planeras upp till 23 vindkraftverk. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och nyttjanderättsavtal finns. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och de motstående intressena är få. Ett vattenskyddsområde finns inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Skyddsområdet kommer dock inte att påverkas, då varken någon form av anläggning eller verksamhet planeras inom området. Omgivningarna är glesbefolkade och det stora avståndet till närmaste bebyggelse med utblickar över berget gör att skugg- och bullerutbredning inte behöver begränsa planeringen. Nordisk Vindkraft lämnade i mars 2009 in sin tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Alternativ Vitberget Vitberget ligger i det höglänta skogslandet i Kramfors kommun i Västernorrlands län. Här planerades en etablering av 12 vindkraftverk. Området har mycket bra vindförhållanden, nära till elanslutning och transportvägar. Markavtal fanns. Det enda motstående intresse som hade framkommit var en porfyrgång som en mineralletare hade hittat i berget. Nordisk Vindkraft bedömde dock att detta intresse inte var av den dignitet att det utgjorde något hinder att gå vidare med projektet. I ett sent skede framkom militärintressen i ett angränsande område. Försvarsmakten motsatte sig vindkraftetableringen och omöjliggjorde för Nordisk Vindkraft att gå vidare med projektet. Alternativ Tuggenliden Tuggenliden och Brånaberget, där nio vindkraftverk planerades, ligger i Västerbottens län. Området ligger i skogslandet vid Knaften, söder om Lycksele. Markavtal fanns. Vindförhållandena, möjligheten till elanslutning och tillgången till transportvägar är goda. Det motstående intresse som framkommit är en gammelskog, men bedömningen var att vindkraftanläggningen kunde anläggas utan att beröra denna. Samråd hade genomförts, men Lycksele flygplats hade inte yttrat sig i detta. När Lycksele kommun skulle detaljplanelägga området uppdagades det att vindkraftetableringen stod i konflikt med det kommunala intresset Lycksele flygplats. Kommunen upprättade ingen detaljplan och Nordisk Vindkraft fick lägga ned projektet. 10

11 2.2 Nollalternativ Noll-alternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraftanläggningen vid Vargträsk. Det aktuella området är av riksintresse för vindbruk. Den sammanlagda riksintressearealen för vindbruk bedöms behövas för att producera den vindkraft som krävs för att uppnå de av EU och Sverige uppställda målen om förnybar energi (Energimyndigheten, 2008), se även avsnitt 1.5. Således innebär noll-alternativscenariot att det blir svårare att uppnå dessa mål. Noll-alternativet innebär att den mängd el-energi som skulle produceras vid Vargträsk istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på noll-alternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå noll-alternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir. Noll-alternativet får således, med alla aspeker sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering Den planerade vindkraftanläggningen om upp till 21 vindkraftverk kommer att anläggas inom ett höjdområde ca två km väster om byn Vargträsk. Området är beläget ca 14 km norr om samhället Fredrika inom Åsele kommun i Västerbottens län, se översiktskarta i bilaga 3. Vindkraftanläggningar i närområdet För närvarande håller Vattenfall på att uppföra en vindkraftanläggning om 40 vindkraftverk på berget Stor-Rotliden, som ligger ca fem km väster om den planerade vindkraftanläggningen vid Vargträsk. Områdets lämplighet för vindkraft Topografi Utredningsområdet för vindkraft ligger i ett höjdområde mellan Lögdeälven och Vargån, som är en sydostlig utlöpare av höglandet Stöttingfjället. Utredningsområdet utgörs av de rundade bergen Hultet i nordost, Stordalsliden i söder och ett flackare höjdområde med våtmarken Stor-Lysarmyran i väster. I huvudsak varierar höjden inom utredningsområdet mellan 400 och 500 m.ö.h. Vindmätningar Nordisk Vindkraft kartlägger sedan september 2008 vindförhållandena genom vindmätningar vid Vargträsk. En mätmast finns uppsatt på Hultet och en i Vargträsk, se karta i bilaga 4. Vindmätningarna har visat att den genomsnittliga vindhastigheten är 7-7,5 m/s på 80 m höjd i större delen av utredningsområdet. Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli lönsam. Innan byggstart kommer ytterligare vindmätningar och analyser att genomföras för att fastställa vindhastigheten och vindens energiinnehåll med större noggrannhet. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 11

12 Figur 2.1 Skogsbilvägen, kallad Vargenvägen, som leder in i och förgrenar sig inom utredningsområdet för vindkraft Figur 2.2 Kraftledningen från Tuggens kraftstation som passerar utredningsområdet för vindkraft 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Få motstående intressen Höjdområdet vid Vargträsk är väl lämpat för vindkraft med hänsyn taget till områdets och omgivningarnas motstående intressen. Området är till stora delar präglat av modernt skogsbruk. Här finns naturvärden, men de går i stor mån att undvika vid vindkraftetableringen. Det finns få kringboende och det är förhålandevis stora avstånd till närmaste bebyggelse. Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel 3-6. Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns allmän väg i direkt anslutning till utredningsområdet för vindkraft. Från denna väg leder en skogsbilväg, Vargenvägen, med god standard in i och förgrenar sig inom utredningsområdet. Även anslutningen till närliggande huvudvägar ner mot kusten är bra. Det finns goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. 400 kw-ledningen från Tuggens kraftstation i Umeälven passerar utredningsområdet på ca 2,5 km avstånd. Utöver detta har området bra markägarförhållanden. Sveaskog äger merparten av marken, medan SCA och privata markägare äger mindre delar. Det har varit möjligt att träffa avtal med berörda markägare inom utredningsområdet. Planförhållanden Utredningsområdet ligger i både Lycksele och Åsele kommun, inom ett område som av Energimyndigheten är utpekat som riksintresse för vindbruk. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser. Den gällande översiktsplanen för Lycksele kommun antogs i juni 2006 (Lycksele, 2006). I översiktsplanen redovisas inga intressen som överlappar utredningsområdet för vindkraft. Ingen inriktning för markanvändningen i utredningsområdet anges utöver pågående markanvändning som är skogsbruk. När det gäller vindkraft anges i översiktsplanen att Lycksele kommun gärna ser att vindkraftanläggningar placeras och byggs inom kommunen. En bedömning ska göras i det enskilda fallet i samband med bygglovprövningen. En viktig aspekt som anges är att flygräddningstjänstens möjligheter till insatser vid olyckor kan komma att begränsas i närheten av vindkraftparker på grund av de operativa säkerhetsavstånd som gäller med hänsyn till helikopterns prestanda. Hänsyn måste således tas till dessa förutsättningar, se vidare i avsnitt 5.5. Den 28 september 2009 antog kommunen ett tematiskt tillägg om vindkraft till översiktsplanen. Där anges riktlinjer för vindkraftsutbyggnaden, bl.a. att befintliga vägar ska nyttjas i så stor utsträckning som möjligt, att varningsskyltar för nedfallande is ska sättas upp, att hindermarkering ska ske i enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter, att hänsyn ska tas till naturvärden och att hydrologin ska beaktas. 12

13 Föjlande tre mål finns i tillägget: Att till 2015 ha en årlig produktion av 200 GWh vindkraftsenergi. Att ge möjlighet till forskning, utveckling och tillverkning av vindkraftverk. Att kommunen 2015 är andelsägare i vindkraftproduktionen. Åsele kommuns översiktsplan är från år 1990 och där nämns inget om vindkraft. Kommunen håller för tillfället på att ta fram ett tematisk tillägg om vindkraft till översiktsplanen tillsammans med Dorotea och Vilhelmina kommun. Vargträskområdet är inte utpekat som ett område där vindkraft ska prioriteras framför andra intressen i utställningshandlingen. Det är emellertid bara en liten del av utredningsområdet för vindkraft som ligger inom Åsele kommun. Tillägget förväntas antas våren 2010 och i utställningshandlingen finns övergripande och generella riktlinjer för vindkraftetablering, bl.a. att kommunen är positiv till vindkraftutbyggnad om den inte medför betydande konflikter med annan markanvändning och att risken för störningar på boendemiljöer genom skuggor, buller m.m. särskilt ska beaktas vid prövningen av vindkraftverk. Utredningsområde Höjdområdet ca 2 km väster om byn Vargträsk är avgränsat som utredningsområde för vindkraftanläggningen. Hela anläggningen, inklusive anslutningsväg, kommer att rymmas inom utredningsområdet. Utredningsområdets areal är ha (18,3 km 2 ). I miljökonsekvensbeskrivningen används återkommade begreppet utredningsområde. Utredningsområdet är den yta som undersökts och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande- och skyddsintressen. Utredningsområdet ligger också till grund för konsekvensanalysen. Det är således inom utredningsområdet som det gjorts en naturvärdesinventering och kulturmiljöanalys. Naturvärdesinventeringen (se bilaga 5) omfattar dock ett något större områden än själva utredningsområdet. Kulturmiljöanalysen (bilaga 6) som är en litteraturstudie omfattar även ett vidare landskap kring den planerade vindkraftanläggningen. Optimal placering av vindkraftverken Vindkraftverkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår av bilaga 7. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har opti- merats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Varje vindkraftverk kan komma att flyttas inom en radie av 100 m från redovisad position om detta inte inkräktar på områden med höga naturvärden eller områden som är känsliga för påverkan m.m. Se karta i bilaga 8 för de radier inom vilka respektive vindkraftverk kan komma att flyttas. Delområden som undvikits vid placering av vindkraftverken utgörs av topografiskt ogynnsamma områden (marklutning > 12 %) och särskilt värdefulla eller känsliga natur- och kulturmiljöer. Sådana begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i bilaga 8. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför måste det finnas en viss flexibilitet vad gäller placeringen av vindkraftverken. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så sätt resultera i att vindkraftanläggningen vid Vargträsk byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Vindkraftverken Vargträsk vindkraftanläggning kommer att bestå av upp till 21 vindkraftverk. Samtliga vindkraftverk kommer att ha en effekt på mellan 1,8 och 3 MW. Den totala installerade effekten kommer således att vara mellan 37,8 och 63 MW och den förväntade årliga produktionen beräknas till GWh. Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 9. Vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kan komma att variera något och som högst uppgå till 119 m. Variationen i navhöjd beror främst på vissa skillnader i topografi och vindtillgång mellan de olika platser där vindkraftverkenverken avses att placeras. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen ökar ju högre upp ett vindkraftverktorn når kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en optimal utformning av 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 13

14 Figur 2.3 Gjutning av gravitationsfundament på det närliggande berget Stor-Rotliden 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN anläggningen. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 175 m när något av rotorbladen pekar rakt upp (se också avsnittet Hindermarkering). Rotordiametern ska vara högst 112 m. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utomhus nedanför vart och ett av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt anvisningar från Luftfartsstyrelsen och Försvarsmakten. Vindkraftverken kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter smörjolja, dessutom finns ca 160 liter hydraulolja i styrsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart femte år. Vare sig kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. Eventuella risker med hanteringen av oljor belyses i kapitel Hindermarkering Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enligt med gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen. Eftersom regelverket för hindermarkering är under förändring kommer bolaget att följa utvecklingen och anpassa utformningen efter de regler som gäller. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 175 Figur 2.4 Montering av vindkraftverk (i Tyskland) med hjälp av en stor mobilkran och en mindre hjälpkran m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrade fundament respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk vid Vargträsk. Valet görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska undersökningar. En geoteknisk studie har genomförts, bilaga 10, men den kommer att kompletteras med mer detaljerade undersökningar. Vid det senare byggsamrådet med kommunen kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet i sig utgör motvikten till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong än ett bergförankrat fundament. Ritning i bilaga 11 visar ett exempel på ett gravitationsfundament och i bilaga 12 ett exempel på bergfundament för vindkraftverk. Schaktmassor som alstras i samband med 14

15 Figur 2.5 Exempel på etableringsyta för vindkraftverk. Håcksta, Hudiksvall. Foto: Nordisk Vindkraft Figur 2.6 Exempel på ny väg inom en vindkraftanläggning. Håcksta, Hudiksvall. Foto: Nordisk Vindkraft schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Färdigställandearbeten När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen, d.v.s. fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. Kringanläggningar För vissa typer av vindkraftverk måste rotorn monteras ihop på marken innan den monteras på vindkraftverkets torn. Om det blir aktuellt med sådana vindkraftverk vid Vargträsk måste en viss yta avverkas vid varje vindkraftverk för denna ihopmontering. Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till högst m 2. Markskiktet med dess markvegetation kommer inte att påverkas mer än marginellt. Ytan kommer - förutom de grusade uppställningsplatserna för kranar - att återplanteras med skog inom ett år efter avslutade byggnationer. Vid varje vindkraftverk kommer en två uppställningsplatser för kranar att anläggas. Dessa utgör en del av den ovan nämnda avverkade ytan. Uppställningsplatsen omfattar högst m 2 och kommer att vara grusad. Ritning i bilaga 13 visar en skiss på utformningen av uppställningsplatserna. Vindkraftanläggningen kommer eventuellt även att innefatta en eller två service- och driftbyggnader inom området, se bilaga 14 och 15. Byggnaderna kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Maximal storlek beräknas till 150 m 2 per byggnad. Vid var och en av servicebyggnaderna tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m 2 för uppställning av fordon. Alla byggnader kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter och för utformningen kommer det att ske en anpassning till bygdens traditonella ekonomibyggnader. Under byggtiden behövs även en tillfällig uppställningsplats för byggbaracker, fordon och liknande. Ytan kommer att vara högst m 2 stor, se bilaga 16. Se även rubriken Totalt markanspråk längre fram i detta avsnitt. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 15

16 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Vägsystem Befintliga vägar Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras till Umeå hamn. Därifrån kommer de att transporteras på väg till Vargträsk. Åtkomst till vindkraftanläggningen kommer att ske från den allmänna väg som går mellan Vargträsk och Baksjöliden, se bilaga 17. Från den allmänna vägen leder en befintlig skogsbilväg, Vargenvägen, in i utredningsområdet och förgrenar sig inom detta. De befintliga vägarna kan komma att förstärkas och breddas för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard vilket innebär att endast mindre åtgärder kommer att erfordras. Åtgärderna innebär förändringar av enstaka kurvradier, lutningar och vägbredd i syfte att uppnå de geometriska standardkrav som ställs på vägsystemet. Nya vägar Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Dessa kommer, med tre till fyra undantag, att anläggas på fast mark (läs mer om detta i avsnitt 8.6). De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. På ritningarna i bilaga 18 och 19 redovisas utformningen av vägar samt olika typsektioner för planerade vägar inom området. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för anläggningen av både vägsystem och kabelförläggning. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon som är fri från träd. Bedömningen är att detta blir aktuellt endast i några enstaka fall vid Vargträsk. Mätmast En permanent mätmast kommer att finnas kvar inom området för kalibrering av vindkraftverken. Masten har samma höjd som vindkraftverkens navhöjd, se ritning i bilaga 20 och karta i bilaga 21. Även temporära mätmaster för kalibrering och produktverifiering kan bli aktuella att uppföra inom området. Upp till två sådana master kan komma att uppföras med exakt samma position som några av de planerade vindkraftverken. Utöver det kan ytterligare en mast för var och en av dessa vindkraftverkslokaliseringar uppföras på ett avstånd av 2,5 rotordiametrar i lovarts riktning från de aktuella vindkraftverkslokaliseringarna, d.v.s. mot den förhärskande vindriktningen. Detta innebär att upp till fyra tillfälliga master kan komma att uppföras. Masterna kommer att ha samma höjd som vindkraftverkens navhöjder samt finnas på plats i några månader för att möjliggöra kalibrering och optimering av vindkraftverkens driftparametrar, se karta i bilaga 22. Elnät och nätanslutning Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Ansökan om linjekoncession ska alltså inte prövas av Länsstyrelsen i det tillståndsärende som denna MKB är knuten till. Nedan redovisas dock principerna för anläggning av nytt elnät. Anslutningen till överliggande elnät utreds för närvarande. Vattenfall håller på att anlägga en ny 130 kv-ledning mellan vindkraftanläggningen som är under uppbyggnad på Stor-Rotliden och Tuggens kraftstation för transitering av producerad energi. Sannolikt kommer Vargträsks vindkraftanläggning att anslutas till transformatorstationen vid Stor-Rotliden. Kabelnätet inom vindkraftanläggningen kommer att ägas av vindkraftbolaget. Detaljutformningen av det interna elnätet är ännu inte klar. Mellan vindkraftverken kommer det att läggas markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångspunkten är att den följer vägsystemet, se ritning respektive karta i bilaga 23 och 17. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Bygg- och drifttid Nordisk Vindkraft planerar att uppföra Vargträsk vindkraftanläggning med start under 2012 eller eventuellt redan Byggtiden uppskattas till 1-2 år. Nordisk Vindkraft bedömer att det under byggtiden kommer att krävas transporter för följande ändamål: 16

17 Material för vägar Material för fundament Konstruktionsmaskiner Kranar Vindkraftverk med tillhörande utrustning Material för servicebyggnader Persontransporter Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare transporter. Under hela drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall varierar mellan 6-12 månader. Vid större service krävs kran och lastbil. Eventuella åtgärder under drifttiden som innebär att rotorn monteras ned kan kräva att den inledningsvis temporärt avverkade och senare återställda ytan om högst m 2 åter kan behöva avverkas. Avveckling och återställning Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Fundamenten tas bort till 30 cm djup eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar som framledes inte Typ av yta Avverkning kring vindkraftverksplats, 21 st á 0,07 ha Avverkning kring uppställningsyta, 21 st á 0,30 ha Uppgradering av tillfartsvägar, längd 10 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc, i snitt 10 m ianspråktagen bredd) Nytt vägsystem uppe på berget, längd 15 km (i snitt 20 m ianspråktagen bredd) Ytor för servicebyggnader och övriga anläggningar m.m. Bedömd areal, ha 1,5 6,2 Figur 2.7 Grov uppskattning av vindkraftanläggningens totala markanspråk (avverkade ytor, vägar och anläggningsytor) i förhållande till hela utredningsområdets areal ,8 Summa direkt markanspråk 50 Utredningsområdets hela areal 1830 Andel av utredningsområdet som berörs av direkta markanspråk 2,75 % kommer att brukas eller nyttjas avlägsnas, under förutsättning att avlägsnandet inte påverkar infrastruktur som ska kvarstå i området. Det är avtalat med fastighetsägarna att vägarna ska lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen. På anläggningsytorna planteras skog. Totalt markanspråk Vindkraftanläggningens hela markanspråk i form av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc. beräknas i en grov uppskattning till ca 50 ha. Preliminärt beräknas ca 1,5 ha (0,07 ha x 21 st) skog behöva avverkas för var och en av vindkraftverksplatserna. Utöver detta kommer 6,2 ha (0,30 ha x 21 st) beröras av den avverkning som behöver göras vid varje vindkraftverk för uppställningsytor för kranar. En grov uppskattning är att ca 10 ha skog behöver avverkas för att uppgradera tillfartsvägarna med tillhörande zoner fria från träd. Ytterligare ca 30 ha skog beräknas behöva avverkas för de nya vägstystemen fram till vart och ett av vindkraftverken. Dessutom tillkommer ca 2,8 ha i form av ytor för servicebyggnader, transformator etc. Följdverksamheter Vid sidan om själva vindkraftanläggningen och de anslutande vägarna kommer projektet att medföra en del följdverksamheter som kommer att ha en miljöpåverkan. En följdverksamhet är försörjningen med gruseller bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är idag oklart hur försörjningen kommer att se ut men antingen kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och eller bergtäkter eller så kan det bli aktuellt att etablera någon ny täkt, se principskiss i bilaga 24. Ansökan om tillstånd för dessa lämnas i sådana fall in separat. En annan följdverksamhet är den trafik som kommer att genereras under anläggningsskedet. 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 17