Socialförsäkringsboken 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialförsäkringsboken 2006"

Transkript

1

2 Socialförsäkringsboken 2006

3 Årets temadel: På vuxenlivets tröskel

4 Försäkringskassan 2006 issn: isbn: illustrationer: Ted Hesselbom, Hesselboms Universum original och diagram: Kristina Malm, Försäkringskassan tryckeri: nrs Tryckeri, Huskvarna, 2006 Försäkringskassan Huvudkontoret Stockholm Telefon E-post Läs mer om socialförsäkringen på Försäkringskassans hemsida Socialförsäkringsboken 2006 kan beställas via Försäkringskassans hemsida Priset är 195 kronor exklusive moms och porto.

5 förord Med Socialförsäkringsboken 2006 fortsätter Försäkringskassan sin årligen återkommande utgivning. Socialförsäkringsbokens syfte är att samlat redogöra för och diskutera angelägna och aktuella frågor som rör socialförsäkringen. Temat för denna åttonde bok är På vuxenlivets tröskel. Det är svårare för unga i dag att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden, vilket får effekter på andra områden i livet. När en ung person vill börja arbeta, skaffa bostad eller bilda familj och inte förmår göra detta, är det inte är bra vare sig för den enskilde eller i ett samhällsperspektiv. På individnivå innebär den förlängda etableringen ett hinder för ett självständigt liv och oberoende från föräldrarna. Möjligheten att skapa ett eget hushåll eller påbörja ett föräldraskap i enlighet med egna önskningar kan begränsas. De som ändå skaffar barn utan att vara etablerade på arbetsmarknaden riskerar en svår ekonomisk situation. Ett tidigt föräldraskap kan även leda till en bestående låg ekonomisk standard genom att avbrutna eller uppskjutna studier blir ett hinder för inträde på arbetsmarknaden. Unga på väg in i arbetslivet drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Sedan krisen har det blivit svårare att få ett reguljärt arbete och stora grupper har blivit hänvisade till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller till att studera trots att de skulle ha föredragit att arbeta. Ett jobb påverkar inte bara den enskildes ekonomiska standard, utan har även en social dimension. Ett jobb kan skänka mening, en känsla av sammanhang och delaktighet med det omgivande samhället. Svårigheter på arbetsmarknaden har också betydelse för ungas hälsa. För den enskilde individen kan långvarig arbetslöshet i sig innebära en hälsorisk. Det finns belägg för att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa. Det svenska socialförsäkringssystemet bygger på arbetslinjen, och uppmuntrar genom sin konstruktion unga att starta eget hushåll och bilda familj först efter att de skaffat sig ett reguljärt arbete på arbetsmarknaden. Samtidigt har arbetsmarknadens förändring styrt många unga i riktning mot inkomstkällor som lån, ersättningar och bidrag under en period av år. Utvecklingen innebär ett slags omvänd etablering vad gäller försörjning. I stället för att först arbeta, få en egen inkomst och sedan ha tillgång till en inkomstrelaterad ersättning vid arbetsuppehåll på grund av till exempel sjukdom eller föräldraskap, så lever många unga i dag först på olika ersättningar under flera år, för att först därefter etablera sig på arbetsmarknaden och få en egen inkomst. Det innebär dels att många

6 unga under en rad år inte bidrar till socialförsäkringens finansiering, dels att de främst har tillträde till de behovsprövade delarna av försäkringen och till eventuell grundnivå i de inkomstrelaterade stöden. Många medarbetare på Försäkringskassan har deltagit i arbetet med Socialförsäkringsboken. Britt-Marie Anderson har varit redaktör. Det finns huvudförfattare till respektive avsnitt. Claudia Gardberg Morner har ansvarat för temadelen och medförfattare har varit Maria Lidström, Ulrik Lidwall och Mattias Ossowicki. Lena Ericson har ansvarat för Socialförsäkringen i siffror, Jon Dutrieux för Socialförsäkringens finansiella omfattning medan Lena Larsson har haft huvudansvar för Regeländringar. Manuset har kritiskt granskats och kommenterats av chef för verksamhetsområdet nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen, Inger Ashing, docent i socialmedicin vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, Gunnel Hensing, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet, Tapio Salonen och docent vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Peter Skogman Toursie. För deras insatser vill vi tacka. Stockholm i november 2006 Stig Orustfjord Chef för försäkringsdivisionen

7 På vuxenlivets tröskel 11 På vuxenlivets tröskel 11 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Ungas familjeetablering 61 Ungas sjukfrånvaro 89 Slingrig väg mot vuxen 123 Socialförsäkringen i siffror 139 Socialförsäkringens finansiella omfattning 139 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 151 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 166 Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 182 Regeländringar sedan Kapitlet redovisar kortfattat de regeländringar som trätt i kraft januari 2005 juli 2006 Källor och lästips 209 Publicerat av Försäkringskassan 215

8

9 På vuxenlivets tröskel

10 På vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel 11 En utdragen etablering 11 Ungas situation i dag 19 Frihet och otrygghet 30 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Arbetsmarknad och sysselsättning 34 Ungas ekonomi 44 Sen och oviss entré på arbetsmarknaden 58 Ungas familjeetablering 61 Ungas familjebildning 61 Att vara ung förälder 66 Unga föräldrars ekonomiska situation 69 Ensam förälder 81 Studerande 83 Bra och dåligt med ungt föräldraskap 86 Ungas sjukfrånvaro 89 Ungas sjukskrivningsmönster 89 Ungas sjuk- och aktivitetsersättning 110 Ungas ohälsa en oroande utveckling 120 Slingrig väg mot vuxen 123 Skilda mönster i etablering och ersatt ohälsa 124 Konsekvenser av en senare etablering 128 Jojo-etablering i ett linjärt system 132

11 på vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel När man är ung kan man göra mycket mer, när man inte är låst till familj och ansvar. Det känns som att det är en mer global värld i dag än vad det var för kanske tio, tjugo år sedan. Det finns möjligheter att plugga utomlands, söka jobb någon annanstans, komma ut och se världen. Det finns så mycket man vill göra innan man stadgar sig. Det här systemet som ska hjälpa oss att komma ut i vuxenvärlden ibland skjuter det oss bara emellan. Ingen vill ta ansvar, och man själv vill kanske inte heller ta ansvar, så man sitter lite i kläm. När man är ung är det svårt att bli tagen på allvar, det är svårt att få jobb Man vill komma ut i vuxenlivet men kan inte alltid. En utdragen etablering Mycket tyder på att etableringsperioden in i vuxenlivets centrala arenor arbetsmarknad, bostadsmarknad och familjebildning har blivit längre och mer oförutsägbar. Den så kallade etableringsåldern, det vill säga när tre fjärdedelar av en ungdomskull till exempel har fått arbete eller bildat familj, har ökat med flera år. Ungas etablering i vuxenlivet handlar inte längre om en kort övergång, utan snarare om en specifik livsfas som kan sträcka sig över ett tiotal år (Ungdomsstyrelsen 2003, 2005). Pelle och Sandra som citeras ovan är 23 respektive 20 år gamla. De är två av de unga som intervjuats i arbetet med årets Socialförsäkringsbok, som behandlar unga och socialförsäkringen. På sätt och vis har processen för vuxenblivandet sett likartad ut över generationer. Ordningsföljden utbildning, arbete, egen stabil försörjning, eget boende och slutligen familjebildning är vad som brukar kallas för en linjär etablering (t.ex. Hörnqvist 1994). Skillnaden mellan generationer ligger inte främst i dessa olika faser som ingår i en etablering, utan i att övergångarna numera dels inträffar vid en högre ålder, dels ofta inte kommer i en linjär ordning. I stället är det i dag så att många unga rör sig fram och tillbaka mellan olika faser såsom utbildning och arbete ett flertal gånger under sin etableringsprocess. Detta fenomen har kommit att kallas för jojo-etablering (Ungdomsstyrelsen 2005). Samtidigt som många ungas etablering är mer utdragen, varierad och osäker än tidigare, är socialförsäkringar och övriga trygghetssystem 11

12 OC A FÖ Ä G BO 6 till stora delar uppbyggda kring mer stabila levnadsförhållanden. Unga som inte har kommit in på arbetsmarknaden är antingen inte försäkrade alls, detta gäller till exempel sjukförsäkringen, eller har ersättning på en grundnivå som är relativt låg, till exempel genom föräldraförsäkringen. I förlängningen påverkas även pensionen. Det är inte nödvändigt att ha ett fast arbete för att få tillträde till socialförsäkringarna, utan det är möjligt också via kortare och tillfälliga anställningar. Dock bygger försäkringarna på inkomstbortfallsprincipen, vilket innebär att de har ett starkt samband med inkomstnivå. En mer utdragen etablering innebär därmed att många av dagens unga antingen inte har tillgång till, eller har låg ersättning från, socialförsäkringssystemen. En svag anknytning till arbetsmarknaden påverkar ungas möjligheter att försörja sig själva, starta eget hushåll och bilda familj. Det är viktigt att påpeka att det finns stora skillnader inom ungdomsgruppen 12

13 på vuxenlivets tröskel beträffande hur etableringen i vuxenlivet fungerar. Många unga väljer förstås självmant att variera sin etableringsprocess, till exempel att studera längre, prova på olika arbeten eller att resa eller arbeta utomlands en period. Samtidigt finns de som upplever en stor osäkerhet inför inträdet i vuxenlivet, och som uppger att svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande skapar stark oro. Studier pekar på en ökande polarisering mellan den majoritet unga som klarar sig bra och de som hamnar utanför arbetsmarknaden och möjligheterna till egen försörjning. Denna utveckling kan spåras tillbaka till den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet och hur olika grupper drabbades, vilket kommer att diskuteras vidare i kommande kapitel. En viktig skiljelinje beträffande hur väl unga lyckas etablera sig på arbetsmarknaden utgörs av utbildning och social bakgrund (Angelin och Salonen, kommande). Frågan om vilka effekter ungas förlängda etablering kan få på deras vuxenliv har diskuterats mycket under senare år. Leder problem i unga år per automatik till problem i vuxen ålder? (t.ex. Ungdomsstyrelsen 2005, Halleröd och Westberg 2006). En möjlig effekt av upplevda svårigheter i ungdomen som har uppmärksammats är en negativ inverkan på den vuxne individens hälsa. Mot bakgrund av att många unga rapporterar oro över sin livssituation, har det konstaterats att det är av avgörande betydelse att undersöka den eventuella kopplingen mellan ungas förlängda etablering och deras hälsa (Ungdomsstyrelsen 2005, Socialstyrelsen 2005, sou 2006:77). Förändringar och försämringar i ungas hälsa har också konstaterats, vilket har tagit sig uttryck i en oroande utveckling av ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Mot bakgrunden av en förlängd och ibland försvårad etablering på vuxenlivets arenor för unga, vill årets Socialförsäkringsbok fokusera på två angelägna teman. Det ena handlar om ungas tillgång till och nyttjande av de olika socialförsäkringarna. Vilken betydelse har socialförsäkringarna för ungas försörjning och för deras etablering som vuxna? Detta belyses genom att ungas situation på arbetsmarknaden, ungas ekonomiska situation samt ungas familjeetablering studeras. Det andra temat handlar om huruvida det finns ett samband mellan förlängd etablering, möjligheterna till egen försörjning och ungas ohälsa. Det studeras ur ett socialförsäkringsperspektiv, genom att ingående analysera ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning. Äldre tonåringar och unga vuxna en stor och heterogen grupp Denna temadel handlar i huvudsak om unga mellan 16 och 29 år. Den svenska ungdomspolitiken riktas till personer mellan 13 och 25 år och emellanåt upp till 29 år. Här tas inte gruppen år med, eftersom vi 13

14 OC A FÖ Ä G BO 6 i denna text behandlar ungas etablering i vuxenlivet. Ur ett socialförsäkringsperspektiv är 16 år en lämplig nedre gräns, eftersom den unge vid denna ålder har möjlighet att bli en självständig mottagare av socialförsäkringar. Den övre åldersgränsen kring 29 år följer gängse praxis i Sverige och internationellt. I den kommande framställningen blir det dock emellanåt även nödvändigt att ytterligare utsträcka den övre åldersgränsen, till 34 år. Eftersom år omfattar ett stort åldersspann och flera olika livsfaser, har en indelning gjorts i fyra olika åldersgrupper: år år år år Fokus i framställningen kommer att ligga på intervallen år och år, eftersom vi är intresserade av ungas försörjning, oberoende och etablering i vuxenlivet, och därmed främst av unga som avslutat sin gymnasieutbildning och flyttat hemifrån. Gruppen år kommer huvudsakligen att finnas med i det kapitel som behandlar ohälsa. Orsaken till detta är att hälsoproblem som inte är medfödda oftast visar sig lite längre upp i åldrarna, vilket gör att det är nödvändigt att utöka gruppen för att få tillräckligt statistiskt underlag. Också i sammanhang som rör till exempel arbetsmarknad och familjebildning är det dock emellanåt relevant att ha med gruppen. Unga människor, som befinner sig i olika faser vad gäller graden av etablering i ett självständigt vuxenliv, är sålunda temadelens fokus. Andelen unga i befolkningen varierar över tid. Den 31 december 2005 var knappt personer, eller knappt 24 procent av Sveriges befolkning, mellan 16 och 34 år (scb statistikdatabas). Indelade på de fyra åldersintervallen fördelar de sig som följer: år personer år personer år personer år personer 14

15 på vuxenlivets tröskel Antal Källa: SCB Ålder, år Sveriges befolkning i december 2005 En omedelbar reflektion blir att en knapp fjärdedel av landets befolkning naturligtvis är en heterogen grupp människor. Även om utgångspunkten är de berörda individernas ålder, måste därför hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer, som kan vara av både strukturell och individuell art. Faktorer på den samhälleliga nivån som i hög grad påverkar ungas etablering i vuxenlivet är exempelvis ekonomiska konjunkturer. Hur ser situationen ut i ekonomin och på arbetsmarknaden när den unge ska söka sitt första arbete? En annan viktig aspekt är demografisk. Olika ungdomskullar varierar i storlek, vilket har stor betydelse för uppkomsten av eventuella trängseleffekter på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller i den högre utbildningen. I diagrammet framträder till exempel 40- talisterna, som i dag är i 60-årsåldern, liksom 60-talisterna, som i dag är i 40-årsåldern, tydligt som jämförelsevis stora kohorter. Det gäller även dem som föddes i början av 1990-talet och i dag är i 15-årsåldern. Föränderliga värderingsmönster i samhället är ytterligare en viktig faktor. Synen på utbildning, arbete, eller familjebildning är inte statisk, vilket innebär att unga i olika generationer upplever delvis skilda förväntningar och också gör andra val. Av särskilt intresse är även vad vi kan kalla institutionella faktorer. Hur är välfärds- och försörjningssystemen i samhället utformade och hur stor är belastningen på dessa system? Kön, utbildningsnivå och sjukdom eller funktionshinder är exempel på individuella faktorer som har betydelse för vilka möjligheter och hinder den unge möter i sin etableringsprocess. Socioekonomisk bakgrund med vilken avses föräldrarnas utbildningsnivå och yrke har betydelse, liksom även var i landet den unge bor (Ungdomsstyrelsen 15

16 OC A FÖ Ä G BO , 2005). Det är här inte möjligt att genomgående ta hänsyn till alla bakgrundsfaktorer som kan vara av betydelse för ungas etablering. Exempelvis analyseras inte geografiska skillnader och födelseland behandlas endast på ett fåtal ställen, då med den mycket förenklade indelningen utrikes- respektive inrikesfödd. Ålder och kön, liksom utbildning och socioekonomisk bakgrund, i förhållande till demografi, ekonomiska konjunkturer och värderingsmönster i samhället, är de aspekter som huvudsakligen lyfts fram i olika sammanhang i den kommande texten. Ansats och innehåll När ålder studeras i förhållande till sociala företeelser kan olika perspektiv användas. Ett livscykelperspektiv innebär att man utgår ifrån de olika faser en människa genomgår i sitt liv lite förenklat barn, ungdom, vuxen och gammal. Antalet faser är inte givna och inte heller är de på förhand avgränsade åldermässigt, utan de bestäms av vilka problem man är intresserad av att belysa och vilka empiriska material som används. Perspektivet utgår från den enskilde individen och fokuserar på i vilken ordning och vid vilken tidpunkt olika rollövergångar i livet inträffar (t.ex. Soidre 2002). Livscykelperspektivet lämpar sig därmed väl för studier av ungas etablering i vuxenlivet. Även när en person är född har betydelse för analyserna i årets Socialförsäkringsbok. Olika födelsekohorter lever under olika historiska villkor, som sätter ramarna för deras individuella erfarenheter. Ungdomskullar varierar i storlek och sammansättning, vilket påverkar den enskilde unges förutsättningar för etablering. Analyserna ger en bild av utvecklingen över tid på de olika områden som berörs. Fokus ligger på de senaste två decennierna och framför allt åren efter 1990-talets ekonomiska kris. Frågorna som här behandlas ungas etablering, deras tillgång till de offentliga försäkringssystemen samt ohälsa studeras sålunda både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Därför har en kombination av metoder och källor an 16

17 på vuxenlivets tröskel vänts. En stor del av materialet består av statistiska analyser som baseras på bearbetningar av dels Försäkringskassans egna databaser, dels annan offentlig statistik. De unga själva kommer till tals via intervjuer i grupp och enskilt som genomfördes under våren 2006 (se faktarutan). Även intervjuer med unga som gjorts vid andra tillfällen, inom ramen för studier genomförda av Försäkringskassan eller andra, används (liksom förstås över huvud taget tidigare undersökningar och forskning om unga). Attitydundersökningar är ytterligare ett sätt att få en bild av hur de unga själva upplever sin situation. I respektive kapitel och avsnitt redogörs för vilket material som använts och vilka bearbetningar som gjorts. Försäkringskassans intervjuundersökning med unga Under perioden mars till maj 2006 genomfördes sex fokusgrupper med unga. Fokusgrupp innebär att ett antal personer (i denna undersökning mellan 3 och 8) träffas för en diskussion i grupp kring något tema. Samtalet, som bandas, leds av en moderator och en observatör för anteckningar. Tre fokusgrupper bestod av unga personer mellan 18 och 24 år som inte hade barn vid intervjutillfället. Tre fokusgrupper bestod av unga föräldrar i samma åldrar. Teman för samtalen var etablering i stort, dvs utbildning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och ekonomi, liksom kunskaper om och erfarenheter av socialförsäkringen. Särskilt fokus lades vid de ungas syn på familjeetablering (vilket är skälet till att unga föräldrar specifikt valdes ut). Intervjupersonerna hittades via register (spar), liksom via olika slags nätverk för unga (t.ex. nätverket Unga föräldrar) och kontaktades via brev och därefter telefon om medverkan. En viss geografisk spridning uppnåddes genom att två fokusgrupper vardera genomfördes i en stor och två mellanstora städer. Utöver fokusgrupperna genomfördes tre individintervjuer med unga fäder, som var underrepresenterade i fokusgrupperna. Alla bandade samtal och intervjuer transkriberades i sin helhet, varefter de kodades och analyserades. I texten redovisas resultat från undersökningen dels samlat ( i fokusgrupperna framkom att, de flesta unga som deltog i undersökningen tyckte att, etc.), dels i form av enskilda citat i kursiv text. Citaten är valda så att de är representativa för de huvudsakliga åsikter som framträdde i den samlade analysen av fokusgrupperna. Eftersom intervjuerna hade ungas syn på familjeetablering som särskilt tema innehåller kapitlet Ungas familjeetablering jämförelsevis många resultat från fokusgrupperna. För utförlig information om intervjuundersökningen hänvisas till en kommande rapport i Försäkringskassans serie Analyserar. 17

18 OC A FÖ Ä G BO 6 Kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen ger en bild av strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden i kölvattnet av 1990-talskrisen. Ungas situation på arbetsmarknaden, till exempel etableringsålder, sysselsättning, anställningsförhållanden och arbetslöshet studeras. Den bilden kopplas sedan samman med en översiktlig bild av ungas tillgång till socialförsäkringen. Kapitlet diskuterar också ungas ekonomiska situation i stort genom att beskriva nivån på ungas disponibla inkomster och undersöka från vilka olika källor inkomsterna kommer. Ungas ekonomiska situation har i sin tur betydelse för möjligheterna att etablera ett eget hushåll eller starta en familj. Kapitlet Ungas familjeetablering ger en bild av ungas kvarboende respektive utflyttning från ursprungsfamiljen. Bostadsmarknadens betydelse tas upp. Fokus i kapitlet ligger på ungas föräldraskap och etablering av en egen familj. Ungas attityder till familjebildning och erfarenheter av att vara unga föräldrar, unga familjers ekonomi samt tillgången till de familjepolitiska stöden är teman som behandlas. Ensamstående och studerande föräldrars situation ägnas särskilda avsnitt. I kapitlet Ungas sjukfrånvaro analyseras ungas nyttjande av sjukförsäkringen mot bakgrund av beskrivningarna av ungas arbets- och familjesituation. Vad är det som ligger bakom unga personers sjukskrivningar och att unga beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning? Riskfaktorer i arbetslivet och familjelivet för sjukskrivning bland unga ägnas en fördjupad analys. Konsekvenser av långvarig sjukfrånvaro, liksom rehabilitering och vad som krävs för att unga ska kunna återgå i arbete, är ytterligare teman i kapitlet. I det avslutande kapitlet Slingrig väg mot vuxen dras trådarna samman och möjligheter och svårigheter i ungas situation diskuteras, mot bakgrund av den information som kommit fram i tidigare kapitel. Skillnaderna inom ungdomsgruppen beskrivs. Särskilt fokus ligger på såväl individuella som samhälleliga konsekvenser i ett mer långsiktigt perspektiv av ungas senare etablering. Kapitlet tar också upp och problematiserar den mer övergripande frågan om och i vilken utsträckning dagens socialförsäkringssystem är anpassat till förändrade förhållanden på arbetsmarknaden och ungas mer utdragna etableringsmönster. 18

19 på vuxenlivets tröskel Inledningsvis ges en översiktlig bild av ungas situation i Sverige i dag. Betydelsen av social bakgrund, utbildning, liksom situationen vad gäller ungas hälsa och välbefinnande, är teman som diskuteras. Avsnittet presenterar även den svenska ungdomspolitiken. Ungas situation i dag Vad innebär det att bli vuxen? När unga besvarar denna fråga återkommer två viktiga aspekter i intervjuer och attitydundersökningar. Att bli vuxen innebär att vara självständig och att ta eget ansvar. De två hänger nära samman. Möjligheterna att ta ansvar för sina egna beslut är kopplade till ett självständigt liv. Ett självständigt liv är i sin tur kopplat till ekonomiskt oberoende. Det förväntas i vår typ av samhälle att vuxna personer försörjer sig själva. Och det förväntas att de gör det genom eget arbete. En viktig aspekt av vuxenblivandet är därför att få ett jobb. Att själv kunna bestämma över de ekonomiska aspekterna i tillvaron är ett av de avgörande stegen från barndom och beroende av föräldrarna till en självständig vuxentillvaro. Betydelsen av ett jobb är dock inte enbart ekonomisk. Att ha ett jobb visar att man hör till och har en funktion i samhället. Arbetet har betydelse för människors självbild och sociala tillhörighet. Men även om normen om att man som ung bör sikta på att kunna försörja sig själv genom eget arbete fortfarande är stark, så har förutsättningarna för att kunna göra detta förändrats under senare decennier. Övergången från ett samhälle baserat i huvudsak på industriproduktion till ett kunskaps- eller tjänstesamhälle har inneburit stora förändringar i arbetets organisering, innehåll och villkor, men också i hur välfärdssystem är organiserade, liksom i familje- och samlevnadsformer. Detta är en övergripande och pågående strukturell förändring som sätter ramarna för ungas etableringsprocesser. Dagens samhälle kännetecknas av osäkerhet, men också av många valmöjligheter och inte minst av föränderlighet. Det är vanligare än förr att människor byter anställning ett flertal gånger under sitt arbetsliv, till skillnad från att arbeta på samma arbetsplats i princip hela livet. Relativt många samboförhållanden och äktenskap slutar i separationer, och det är inte ovanligt att hinna med flera förhållanden eller familjebildningar under en livstid. Folk studerar längre, och kan också återgå till studier efter en tid i arbetslivet. Etableringsprocessen på livets olika arenor är inte alltid linjär, och därmed är den också mindre förutsägbar. Upplösning av traditionella roller och en ökad grad av individualisering ställer krav på unga att själva välja vilka liv de vill leva (t.ex. Bauman 1993, Beck 1992). 19

20 OC A FÖ Ä G BO 6 Inom ramen för övergripande samhällsförändringar inträffar variationer i form av konjunkturförändringar, som kan få mer eller mindre långtgående effekter. Det har stor betydelse för ungas etablering om de söker sig ut på arbetsmarknaden under en hög- eller en lågkonjunktur. Men inte bara arbetsmarknaden påverkas av ekonomiska konjunkturer, utan även till exempel bostadsbyggande, eller hur mycket resurser som finns inom utbildning, vård och omsorg. Konjunkturer tenderar att återkomma i cykler på mellan tre och åtta år (Konjunkturinstitutet 2005). Följande diagram visar mycket översiktligt utvecklingen sedan tidigt 1980-tal. Procent Källa: SCB, egna bearbetningar bnp-tillväxt Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet var en så kraftig och drastisk lågkonjunktur att den fick bestående strukturella effekter på arbetsmarknaden. Detta diskuteras närmare i kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen. Ännu i dag påverkas därför ungas etableringsmöjligheter i hög grad av 1990-talskrisen. Sedan dess har konjunkturen hunnit svänga några gånger, dock inte lika drastiskt, och i dag år 2006 befinner sig Sverige i en högkonjunktur. Ungas etablering påverkas även av hur konjunkturer samverkar med demografiska förändringar. Som framkommit var de kohorter som föddes i slutet av och början av 1990-talet jämförelsevis stora. Sedan början på 2000-talet har därför antalet 19-åringar stadigt ökat, en ökning som kommer att fortsätta ungefär fram till år Ökningstakten är relativt drastisk. Räknat från år 2006 kommer antalet 19-åringar år 2010 att vara 30 procent fler. 20

21 på vuxenlivets tröskel Antal Källa: SCB, egna bearbetningar Antal 19-åringar Sett bakåt i tid innebär utvecklingen att antalet elever i grundskolan var jämförelsevis högt och i uppgång samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar genomfördes i samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet. För närvarande är antalet elever på gymnasiet högre än på många år. Antalet unga som avslutat gymnasiet och antingen ska påbörja högre studier eller ta sig in på arbetsmarknaden har befunnit sig i stadig ökning under senare år och kommer att fortsätta öka relativt kraftigt under ytterligare en period. Efter år 2010 kommer antalet 19- åringar i stället att sjunka relativt snabbt under en följd av år. Social bakgrund Utvecklingen i arbetslivet kännetecknas av att vi på de flesta områden har gått mot en ökad grad av specialisering och professionalisering, medan enklare produktionsarbeten har minskat avsevärt i omfattning. Betydelsen av utbildning har därmed ökat, men också betydelsen av social kompetens. Muntlig, skriftlig och elektronisk kommunikation med andra karaktäriserar mycket av dagens arbetsliv. Men inte bara i arbetslivet utan också som medborgare behöver vi kapacitet att kunna tillgodogöra oss all den information som omgärdar oss och göra aktiva val. Vår förmåga att välja och förhandla oss fram inom olika samhällsarenor påverkar våra möjligheter i livet i hög grad. Denna typ av kunskaper och färdigheter grundläggs i barndomen. Det har konstaterats att familjens betydelse för barns framtida livschanser har ökat i det postindustriella samhället, eftersom den kognitiva och sociala kompetens som krävs kan vara svår att tillägna sig senare i livet 21

22 OC A FÖ Ä G BO 6 (Esping Andersen 2002). Det är inom familjen vår primära socialisation äger rum. Där skapas skilda förväntningar för flickor och pojkar, för arbetarbarn och tjänstemannabarn, liksom för barn med olika kulturell bakgrund. Ungas uppväxtvillkor genererar inte bara olikheter i objektiva livschanser, utan skapar även olika förhållningssätt hos den unge själv, till exempel beträffande vilka möjligheter man bedömer stå till buds, vad man ska välja för utbildning, vilken typ av arbete som är intressant och vilken livsstil som är eftersträvansvärd. Vår bakgrund påverkar sålunda både våra ekonomiska och materiella förutsättningar och våra individuella förhållningssätt och val, men också våra attityder och värderingar om samhället i stort (Westberg 2005, Ambjörnsson 2004). Det är av stor betydelse för ungas etableringsprocess om föräldrar har möjlighet att hjälpa till med ekonomiskt och annat stöd, till exempel vid studier eller när den unge ska skaffa egen bostad eller bilda familj. Detta diskuteras i kapitlet Ungas familjeetablering. Men förutsättningarna för många av de val vi gör på tröskeln till vuxenlivet grundläggs redan i den tidiga barndomen. Ett val som görs relativt tidigt och som får stor betydelse för våra möjligheter i livet, inte minst position på arbetsmarknaden, är valet av utbildning. Skolan och utbildningens betydelse Utbildning är för de flesta unga det första steget i processen mot ett självständigt vuxenliv. Under senare år har två trender blivit tydliga i ungas utbildningsmönster. Dels har utbildningstiden blivit längre, dels är det fler som vidareutbildar sig efter grundskolan. Ett ökat antal platser inom gymnasieskolan och högskolan har bidragit till denna utveckling, men även det faktum att det har blivit svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden har haft stor betydelse. För många unga är det också så i dag att utbildning och arbete avlöser varandra i omgångar, särskilt i åldrarna mellan 20 och 30 år. Högsta uppnådda utbildningsnivå vid 30 års ålder har ökat över tid. Sedan början av 1990-talet har andelen 30-åringar med högst förgymnasial utbildning mer än halverats, från 19 till 7 procent, medan andelen personer med en eftergymnasial utbildning som varar tre år eller mer har ökat betydligt, från 25 till 43 procent. Ökningen av andelen 30-åringar med treårigt gymnasium kan delvis förklaras av att alla gymnasieutbildningar blev treåriga i samband med gymnaisereformen 1995, men redan före det började en större andel välja treårigt gymnasium. Många har också kompletterat ursprunglig gymnasieutbildning via den kommunala vuxenskolan KomVux. 22

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer