Socialförsäkringsboken 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialförsäkringsboken 2006"

Transkript

1

2 Socialförsäkringsboken 2006

3 Årets temadel: På vuxenlivets tröskel

4 Försäkringskassan 2006 issn: isbn: illustrationer: Ted Hesselbom, Hesselboms Universum original och diagram: Kristina Malm, Försäkringskassan tryckeri: nrs Tryckeri, Huskvarna, 2006 Försäkringskassan Huvudkontoret Stockholm Telefon E-post Läs mer om socialförsäkringen på Försäkringskassans hemsida Socialförsäkringsboken 2006 kan beställas via Försäkringskassans hemsida Priset är 195 kronor exklusive moms och porto.

5 förord Med Socialförsäkringsboken 2006 fortsätter Försäkringskassan sin årligen återkommande utgivning. Socialförsäkringsbokens syfte är att samlat redogöra för och diskutera angelägna och aktuella frågor som rör socialförsäkringen. Temat för denna åttonde bok är På vuxenlivets tröskel. Det är svårare för unga i dag att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden, vilket får effekter på andra områden i livet. När en ung person vill börja arbeta, skaffa bostad eller bilda familj och inte förmår göra detta, är det inte är bra vare sig för den enskilde eller i ett samhällsperspektiv. På individnivå innebär den förlängda etableringen ett hinder för ett självständigt liv och oberoende från föräldrarna. Möjligheten att skapa ett eget hushåll eller påbörja ett föräldraskap i enlighet med egna önskningar kan begränsas. De som ändå skaffar barn utan att vara etablerade på arbetsmarknaden riskerar en svår ekonomisk situation. Ett tidigt föräldraskap kan även leda till en bestående låg ekonomisk standard genom att avbrutna eller uppskjutna studier blir ett hinder för inträde på arbetsmarknaden. Unga på väg in i arbetslivet drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Sedan krisen har det blivit svårare att få ett reguljärt arbete och stora grupper har blivit hänvisade till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller till att studera trots att de skulle ha föredragit att arbeta. Ett jobb påverkar inte bara den enskildes ekonomiska standard, utan har även en social dimension. Ett jobb kan skänka mening, en känsla av sammanhang och delaktighet med det omgivande samhället. Svårigheter på arbetsmarknaden har också betydelse för ungas hälsa. För den enskilde individen kan långvarig arbetslöshet i sig innebära en hälsorisk. Det finns belägg för att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa. Det svenska socialförsäkringssystemet bygger på arbetslinjen, och uppmuntrar genom sin konstruktion unga att starta eget hushåll och bilda familj först efter att de skaffat sig ett reguljärt arbete på arbetsmarknaden. Samtidigt har arbetsmarknadens förändring styrt många unga i riktning mot inkomstkällor som lån, ersättningar och bidrag under en period av år. Utvecklingen innebär ett slags omvänd etablering vad gäller försörjning. I stället för att först arbeta, få en egen inkomst och sedan ha tillgång till en inkomstrelaterad ersättning vid arbetsuppehåll på grund av till exempel sjukdom eller föräldraskap, så lever många unga i dag först på olika ersättningar under flera år, för att först därefter etablera sig på arbetsmarknaden och få en egen inkomst. Det innebär dels att många

6 unga under en rad år inte bidrar till socialförsäkringens finansiering, dels att de främst har tillträde till de behovsprövade delarna av försäkringen och till eventuell grundnivå i de inkomstrelaterade stöden. Många medarbetare på Försäkringskassan har deltagit i arbetet med Socialförsäkringsboken. Britt-Marie Anderson har varit redaktör. Det finns huvudförfattare till respektive avsnitt. Claudia Gardberg Morner har ansvarat för temadelen och medförfattare har varit Maria Lidström, Ulrik Lidwall och Mattias Ossowicki. Lena Ericson har ansvarat för Socialförsäkringen i siffror, Jon Dutrieux för Socialförsäkringens finansiella omfattning medan Lena Larsson har haft huvudansvar för Regeländringar. Manuset har kritiskt granskats och kommenterats av chef för verksamhetsområdet nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen, Inger Ashing, docent i socialmedicin vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, Gunnel Hensing, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet, Tapio Salonen och docent vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Peter Skogman Toursie. För deras insatser vill vi tacka. Stockholm i november 2006 Stig Orustfjord Chef för försäkringsdivisionen

7 På vuxenlivets tröskel 11 På vuxenlivets tröskel 11 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Ungas familjeetablering 61 Ungas sjukfrånvaro 89 Slingrig väg mot vuxen 123 Socialförsäkringen i siffror 139 Socialförsäkringens finansiella omfattning 139 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 151 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 166 Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 182 Regeländringar sedan Kapitlet redovisar kortfattat de regeländringar som trätt i kraft januari 2005 juli 2006 Källor och lästips 209 Publicerat av Försäkringskassan 215

8

9 På vuxenlivets tröskel

10 På vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel 11 En utdragen etablering 11 Ungas situation i dag 19 Frihet och otrygghet 30 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Arbetsmarknad och sysselsättning 34 Ungas ekonomi 44 Sen och oviss entré på arbetsmarknaden 58 Ungas familjeetablering 61 Ungas familjebildning 61 Att vara ung förälder 66 Unga föräldrars ekonomiska situation 69 Ensam förälder 81 Studerande 83 Bra och dåligt med ungt föräldraskap 86 Ungas sjukfrånvaro 89 Ungas sjukskrivningsmönster 89 Ungas sjuk- och aktivitetsersättning 110 Ungas ohälsa en oroande utveckling 120 Slingrig väg mot vuxen 123 Skilda mönster i etablering och ersatt ohälsa 124 Konsekvenser av en senare etablering 128 Jojo-etablering i ett linjärt system 132

11 på vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel När man är ung kan man göra mycket mer, när man inte är låst till familj och ansvar. Det känns som att det är en mer global värld i dag än vad det var för kanske tio, tjugo år sedan. Det finns möjligheter att plugga utomlands, söka jobb någon annanstans, komma ut och se världen. Det finns så mycket man vill göra innan man stadgar sig. Det här systemet som ska hjälpa oss att komma ut i vuxenvärlden ibland skjuter det oss bara emellan. Ingen vill ta ansvar, och man själv vill kanske inte heller ta ansvar, så man sitter lite i kläm. När man är ung är det svårt att bli tagen på allvar, det är svårt att få jobb Man vill komma ut i vuxenlivet men kan inte alltid. En utdragen etablering Mycket tyder på att etableringsperioden in i vuxenlivets centrala arenor arbetsmarknad, bostadsmarknad och familjebildning har blivit längre och mer oförutsägbar. Den så kallade etableringsåldern, det vill säga när tre fjärdedelar av en ungdomskull till exempel har fått arbete eller bildat familj, har ökat med flera år. Ungas etablering i vuxenlivet handlar inte längre om en kort övergång, utan snarare om en specifik livsfas som kan sträcka sig över ett tiotal år (Ungdomsstyrelsen 2003, 2005). Pelle och Sandra som citeras ovan är 23 respektive 20 år gamla. De är två av de unga som intervjuats i arbetet med årets Socialförsäkringsbok, som behandlar unga och socialförsäkringen. På sätt och vis har processen för vuxenblivandet sett likartad ut över generationer. Ordningsföljden utbildning, arbete, egen stabil försörjning, eget boende och slutligen familjebildning är vad som brukar kallas för en linjär etablering (t.ex. Hörnqvist 1994). Skillnaden mellan generationer ligger inte främst i dessa olika faser som ingår i en etablering, utan i att övergångarna numera dels inträffar vid en högre ålder, dels ofta inte kommer i en linjär ordning. I stället är det i dag så att många unga rör sig fram och tillbaka mellan olika faser såsom utbildning och arbete ett flertal gånger under sin etableringsprocess. Detta fenomen har kommit att kallas för jojo-etablering (Ungdomsstyrelsen 2005). Samtidigt som många ungas etablering är mer utdragen, varierad och osäker än tidigare, är socialförsäkringar och övriga trygghetssystem 11

12 OC A FÖ Ä G BO 6 till stora delar uppbyggda kring mer stabila levnadsförhållanden. Unga som inte har kommit in på arbetsmarknaden är antingen inte försäkrade alls, detta gäller till exempel sjukförsäkringen, eller har ersättning på en grundnivå som är relativt låg, till exempel genom föräldraförsäkringen. I förlängningen påverkas även pensionen. Det är inte nödvändigt att ha ett fast arbete för att få tillträde till socialförsäkringarna, utan det är möjligt också via kortare och tillfälliga anställningar. Dock bygger försäkringarna på inkomstbortfallsprincipen, vilket innebär att de har ett starkt samband med inkomstnivå. En mer utdragen etablering innebär därmed att många av dagens unga antingen inte har tillgång till, eller har låg ersättning från, socialförsäkringssystemen. En svag anknytning till arbetsmarknaden påverkar ungas möjligheter att försörja sig själva, starta eget hushåll och bilda familj. Det är viktigt att påpeka att det finns stora skillnader inom ungdomsgruppen 12

13 på vuxenlivets tröskel beträffande hur etableringen i vuxenlivet fungerar. Många unga väljer förstås självmant att variera sin etableringsprocess, till exempel att studera längre, prova på olika arbeten eller att resa eller arbeta utomlands en period. Samtidigt finns de som upplever en stor osäkerhet inför inträdet i vuxenlivet, och som uppger att svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande skapar stark oro. Studier pekar på en ökande polarisering mellan den majoritet unga som klarar sig bra och de som hamnar utanför arbetsmarknaden och möjligheterna till egen försörjning. Denna utveckling kan spåras tillbaka till den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet och hur olika grupper drabbades, vilket kommer att diskuteras vidare i kommande kapitel. En viktig skiljelinje beträffande hur väl unga lyckas etablera sig på arbetsmarknaden utgörs av utbildning och social bakgrund (Angelin och Salonen, kommande). Frågan om vilka effekter ungas förlängda etablering kan få på deras vuxenliv har diskuterats mycket under senare år. Leder problem i unga år per automatik till problem i vuxen ålder? (t.ex. Ungdomsstyrelsen 2005, Halleröd och Westberg 2006). En möjlig effekt av upplevda svårigheter i ungdomen som har uppmärksammats är en negativ inverkan på den vuxne individens hälsa. Mot bakgrund av att många unga rapporterar oro över sin livssituation, har det konstaterats att det är av avgörande betydelse att undersöka den eventuella kopplingen mellan ungas förlängda etablering och deras hälsa (Ungdomsstyrelsen 2005, Socialstyrelsen 2005, sou 2006:77). Förändringar och försämringar i ungas hälsa har också konstaterats, vilket har tagit sig uttryck i en oroande utveckling av ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Mot bakgrunden av en förlängd och ibland försvårad etablering på vuxenlivets arenor för unga, vill årets Socialförsäkringsbok fokusera på två angelägna teman. Det ena handlar om ungas tillgång till och nyttjande av de olika socialförsäkringarna. Vilken betydelse har socialförsäkringarna för ungas försörjning och för deras etablering som vuxna? Detta belyses genom att ungas situation på arbetsmarknaden, ungas ekonomiska situation samt ungas familjeetablering studeras. Det andra temat handlar om huruvida det finns ett samband mellan förlängd etablering, möjligheterna till egen försörjning och ungas ohälsa. Det studeras ur ett socialförsäkringsperspektiv, genom att ingående analysera ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning. Äldre tonåringar och unga vuxna en stor och heterogen grupp Denna temadel handlar i huvudsak om unga mellan 16 och 29 år. Den svenska ungdomspolitiken riktas till personer mellan 13 och 25 år och emellanåt upp till 29 år. Här tas inte gruppen år med, eftersom vi 13

14 OC A FÖ Ä G BO 6 i denna text behandlar ungas etablering i vuxenlivet. Ur ett socialförsäkringsperspektiv är 16 år en lämplig nedre gräns, eftersom den unge vid denna ålder har möjlighet att bli en självständig mottagare av socialförsäkringar. Den övre åldersgränsen kring 29 år följer gängse praxis i Sverige och internationellt. I den kommande framställningen blir det dock emellanåt även nödvändigt att ytterligare utsträcka den övre åldersgränsen, till 34 år. Eftersom år omfattar ett stort åldersspann och flera olika livsfaser, har en indelning gjorts i fyra olika åldersgrupper: år år år år Fokus i framställningen kommer att ligga på intervallen år och år, eftersom vi är intresserade av ungas försörjning, oberoende och etablering i vuxenlivet, och därmed främst av unga som avslutat sin gymnasieutbildning och flyttat hemifrån. Gruppen år kommer huvudsakligen att finnas med i det kapitel som behandlar ohälsa. Orsaken till detta är att hälsoproblem som inte är medfödda oftast visar sig lite längre upp i åldrarna, vilket gör att det är nödvändigt att utöka gruppen för att få tillräckligt statistiskt underlag. Också i sammanhang som rör till exempel arbetsmarknad och familjebildning är det dock emellanåt relevant att ha med gruppen. Unga människor, som befinner sig i olika faser vad gäller graden av etablering i ett självständigt vuxenliv, är sålunda temadelens fokus. Andelen unga i befolkningen varierar över tid. Den 31 december 2005 var knappt personer, eller knappt 24 procent av Sveriges befolkning, mellan 16 och 34 år (scb statistikdatabas). Indelade på de fyra åldersintervallen fördelar de sig som följer: år personer år personer år personer år personer 14

15 på vuxenlivets tröskel Antal Källa: SCB Ålder, år Sveriges befolkning i december 2005 En omedelbar reflektion blir att en knapp fjärdedel av landets befolkning naturligtvis är en heterogen grupp människor. Även om utgångspunkten är de berörda individernas ålder, måste därför hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer, som kan vara av både strukturell och individuell art. Faktorer på den samhälleliga nivån som i hög grad påverkar ungas etablering i vuxenlivet är exempelvis ekonomiska konjunkturer. Hur ser situationen ut i ekonomin och på arbetsmarknaden när den unge ska söka sitt första arbete? En annan viktig aspekt är demografisk. Olika ungdomskullar varierar i storlek, vilket har stor betydelse för uppkomsten av eventuella trängseleffekter på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller i den högre utbildningen. I diagrammet framträder till exempel 40- talisterna, som i dag är i 60-årsåldern, liksom 60-talisterna, som i dag är i 40-årsåldern, tydligt som jämförelsevis stora kohorter. Det gäller även dem som föddes i början av 1990-talet och i dag är i 15-årsåldern. Föränderliga värderingsmönster i samhället är ytterligare en viktig faktor. Synen på utbildning, arbete, eller familjebildning är inte statisk, vilket innebär att unga i olika generationer upplever delvis skilda förväntningar och också gör andra val. Av särskilt intresse är även vad vi kan kalla institutionella faktorer. Hur är välfärds- och försörjningssystemen i samhället utformade och hur stor är belastningen på dessa system? Kön, utbildningsnivå och sjukdom eller funktionshinder är exempel på individuella faktorer som har betydelse för vilka möjligheter och hinder den unge möter i sin etableringsprocess. Socioekonomisk bakgrund med vilken avses föräldrarnas utbildningsnivå och yrke har betydelse, liksom även var i landet den unge bor (Ungdomsstyrelsen 15

16 OC A FÖ Ä G BO , 2005). Det är här inte möjligt att genomgående ta hänsyn till alla bakgrundsfaktorer som kan vara av betydelse för ungas etablering. Exempelvis analyseras inte geografiska skillnader och födelseland behandlas endast på ett fåtal ställen, då med den mycket förenklade indelningen utrikes- respektive inrikesfödd. Ålder och kön, liksom utbildning och socioekonomisk bakgrund, i förhållande till demografi, ekonomiska konjunkturer och värderingsmönster i samhället, är de aspekter som huvudsakligen lyfts fram i olika sammanhang i den kommande texten. Ansats och innehåll När ålder studeras i förhållande till sociala företeelser kan olika perspektiv användas. Ett livscykelperspektiv innebär att man utgår ifrån de olika faser en människa genomgår i sitt liv lite förenklat barn, ungdom, vuxen och gammal. Antalet faser är inte givna och inte heller är de på förhand avgränsade åldermässigt, utan de bestäms av vilka problem man är intresserad av att belysa och vilka empiriska material som används. Perspektivet utgår från den enskilde individen och fokuserar på i vilken ordning och vid vilken tidpunkt olika rollövergångar i livet inträffar (t.ex. Soidre 2002). Livscykelperspektivet lämpar sig därmed väl för studier av ungas etablering i vuxenlivet. Även när en person är född har betydelse för analyserna i årets Socialförsäkringsbok. Olika födelsekohorter lever under olika historiska villkor, som sätter ramarna för deras individuella erfarenheter. Ungdomskullar varierar i storlek och sammansättning, vilket påverkar den enskilde unges förutsättningar för etablering. Analyserna ger en bild av utvecklingen över tid på de olika områden som berörs. Fokus ligger på de senaste två decennierna och framför allt åren efter 1990-talets ekonomiska kris. Frågorna som här behandlas ungas etablering, deras tillgång till de offentliga försäkringssystemen samt ohälsa studeras sålunda både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Därför har en kombination av metoder och källor an 16

17 på vuxenlivets tröskel vänts. En stor del av materialet består av statistiska analyser som baseras på bearbetningar av dels Försäkringskassans egna databaser, dels annan offentlig statistik. De unga själva kommer till tals via intervjuer i grupp och enskilt som genomfördes under våren 2006 (se faktarutan). Även intervjuer med unga som gjorts vid andra tillfällen, inom ramen för studier genomförda av Försäkringskassan eller andra, används (liksom förstås över huvud taget tidigare undersökningar och forskning om unga). Attitydundersökningar är ytterligare ett sätt att få en bild av hur de unga själva upplever sin situation. I respektive kapitel och avsnitt redogörs för vilket material som använts och vilka bearbetningar som gjorts. Försäkringskassans intervjuundersökning med unga Under perioden mars till maj 2006 genomfördes sex fokusgrupper med unga. Fokusgrupp innebär att ett antal personer (i denna undersökning mellan 3 och 8) träffas för en diskussion i grupp kring något tema. Samtalet, som bandas, leds av en moderator och en observatör för anteckningar. Tre fokusgrupper bestod av unga personer mellan 18 och 24 år som inte hade barn vid intervjutillfället. Tre fokusgrupper bestod av unga föräldrar i samma åldrar. Teman för samtalen var etablering i stort, dvs utbildning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och ekonomi, liksom kunskaper om och erfarenheter av socialförsäkringen. Särskilt fokus lades vid de ungas syn på familjeetablering (vilket är skälet till att unga föräldrar specifikt valdes ut). Intervjupersonerna hittades via register (spar), liksom via olika slags nätverk för unga (t.ex. nätverket Unga föräldrar) och kontaktades via brev och därefter telefon om medverkan. En viss geografisk spridning uppnåddes genom att två fokusgrupper vardera genomfördes i en stor och två mellanstora städer. Utöver fokusgrupperna genomfördes tre individintervjuer med unga fäder, som var underrepresenterade i fokusgrupperna. Alla bandade samtal och intervjuer transkriberades i sin helhet, varefter de kodades och analyserades. I texten redovisas resultat från undersökningen dels samlat ( i fokusgrupperna framkom att, de flesta unga som deltog i undersökningen tyckte att, etc.), dels i form av enskilda citat i kursiv text. Citaten är valda så att de är representativa för de huvudsakliga åsikter som framträdde i den samlade analysen av fokusgrupperna. Eftersom intervjuerna hade ungas syn på familjeetablering som särskilt tema innehåller kapitlet Ungas familjeetablering jämförelsevis många resultat från fokusgrupperna. För utförlig information om intervjuundersökningen hänvisas till en kommande rapport i Försäkringskassans serie Analyserar. 17

18 OC A FÖ Ä G BO 6 Kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen ger en bild av strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden i kölvattnet av 1990-talskrisen. Ungas situation på arbetsmarknaden, till exempel etableringsålder, sysselsättning, anställningsförhållanden och arbetslöshet studeras. Den bilden kopplas sedan samman med en översiktlig bild av ungas tillgång till socialförsäkringen. Kapitlet diskuterar också ungas ekonomiska situation i stort genom att beskriva nivån på ungas disponibla inkomster och undersöka från vilka olika källor inkomsterna kommer. Ungas ekonomiska situation har i sin tur betydelse för möjligheterna att etablera ett eget hushåll eller starta en familj. Kapitlet Ungas familjeetablering ger en bild av ungas kvarboende respektive utflyttning från ursprungsfamiljen. Bostadsmarknadens betydelse tas upp. Fokus i kapitlet ligger på ungas föräldraskap och etablering av en egen familj. Ungas attityder till familjebildning och erfarenheter av att vara unga föräldrar, unga familjers ekonomi samt tillgången till de familjepolitiska stöden är teman som behandlas. Ensamstående och studerande föräldrars situation ägnas särskilda avsnitt. I kapitlet Ungas sjukfrånvaro analyseras ungas nyttjande av sjukförsäkringen mot bakgrund av beskrivningarna av ungas arbets- och familjesituation. Vad är det som ligger bakom unga personers sjukskrivningar och att unga beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning? Riskfaktorer i arbetslivet och familjelivet för sjukskrivning bland unga ägnas en fördjupad analys. Konsekvenser av långvarig sjukfrånvaro, liksom rehabilitering och vad som krävs för att unga ska kunna återgå i arbete, är ytterligare teman i kapitlet. I det avslutande kapitlet Slingrig väg mot vuxen dras trådarna samman och möjligheter och svårigheter i ungas situation diskuteras, mot bakgrund av den information som kommit fram i tidigare kapitel. Skillnaderna inom ungdomsgruppen beskrivs. Särskilt fokus ligger på såväl individuella som samhälleliga konsekvenser i ett mer långsiktigt perspektiv av ungas senare etablering. Kapitlet tar också upp och problematiserar den mer övergripande frågan om och i vilken utsträckning dagens socialförsäkringssystem är anpassat till förändrade förhållanden på arbetsmarknaden och ungas mer utdragna etableringsmönster. 18

19 på vuxenlivets tröskel Inledningsvis ges en översiktlig bild av ungas situation i Sverige i dag. Betydelsen av social bakgrund, utbildning, liksom situationen vad gäller ungas hälsa och välbefinnande, är teman som diskuteras. Avsnittet presenterar även den svenska ungdomspolitiken. Ungas situation i dag Vad innebär det att bli vuxen? När unga besvarar denna fråga återkommer två viktiga aspekter i intervjuer och attitydundersökningar. Att bli vuxen innebär att vara självständig och att ta eget ansvar. De två hänger nära samman. Möjligheterna att ta ansvar för sina egna beslut är kopplade till ett självständigt liv. Ett självständigt liv är i sin tur kopplat till ekonomiskt oberoende. Det förväntas i vår typ av samhälle att vuxna personer försörjer sig själva. Och det förväntas att de gör det genom eget arbete. En viktig aspekt av vuxenblivandet är därför att få ett jobb. Att själv kunna bestämma över de ekonomiska aspekterna i tillvaron är ett av de avgörande stegen från barndom och beroende av föräldrarna till en självständig vuxentillvaro. Betydelsen av ett jobb är dock inte enbart ekonomisk. Att ha ett jobb visar att man hör till och har en funktion i samhället. Arbetet har betydelse för människors självbild och sociala tillhörighet. Men även om normen om att man som ung bör sikta på att kunna försörja sig själv genom eget arbete fortfarande är stark, så har förutsättningarna för att kunna göra detta förändrats under senare decennier. Övergången från ett samhälle baserat i huvudsak på industriproduktion till ett kunskaps- eller tjänstesamhälle har inneburit stora förändringar i arbetets organisering, innehåll och villkor, men också i hur välfärdssystem är organiserade, liksom i familje- och samlevnadsformer. Detta är en övergripande och pågående strukturell förändring som sätter ramarna för ungas etableringsprocesser. Dagens samhälle kännetecknas av osäkerhet, men också av många valmöjligheter och inte minst av föränderlighet. Det är vanligare än förr att människor byter anställning ett flertal gånger under sitt arbetsliv, till skillnad från att arbeta på samma arbetsplats i princip hela livet. Relativt många samboförhållanden och äktenskap slutar i separationer, och det är inte ovanligt att hinna med flera förhållanden eller familjebildningar under en livstid. Folk studerar längre, och kan också återgå till studier efter en tid i arbetslivet. Etableringsprocessen på livets olika arenor är inte alltid linjär, och därmed är den också mindre förutsägbar. Upplösning av traditionella roller och en ökad grad av individualisering ställer krav på unga att själva välja vilka liv de vill leva (t.ex. Bauman 1993, Beck 1992). 19

20 OC A FÖ Ä G BO 6 Inom ramen för övergripande samhällsförändringar inträffar variationer i form av konjunkturförändringar, som kan få mer eller mindre långtgående effekter. Det har stor betydelse för ungas etablering om de söker sig ut på arbetsmarknaden under en hög- eller en lågkonjunktur. Men inte bara arbetsmarknaden påverkas av ekonomiska konjunkturer, utan även till exempel bostadsbyggande, eller hur mycket resurser som finns inom utbildning, vård och omsorg. Konjunkturer tenderar att återkomma i cykler på mellan tre och åtta år (Konjunkturinstitutet 2005). Följande diagram visar mycket översiktligt utvecklingen sedan tidigt 1980-tal. Procent Källa: SCB, egna bearbetningar bnp-tillväxt Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet var en så kraftig och drastisk lågkonjunktur att den fick bestående strukturella effekter på arbetsmarknaden. Detta diskuteras närmare i kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen. Ännu i dag påverkas därför ungas etableringsmöjligheter i hög grad av 1990-talskrisen. Sedan dess har konjunkturen hunnit svänga några gånger, dock inte lika drastiskt, och i dag år 2006 befinner sig Sverige i en högkonjunktur. Ungas etablering påverkas även av hur konjunkturer samverkar med demografiska förändringar. Som framkommit var de kohorter som föddes i slutet av och början av 1990-talet jämförelsevis stora. Sedan början på 2000-talet har därför antalet 19-åringar stadigt ökat, en ökning som kommer att fortsätta ungefär fram till år Ökningstakten är relativt drastisk. Räknat från år 2006 kommer antalet 19-åringar år 2010 att vara 30 procent fler. 20

21 på vuxenlivets tröskel Antal Källa: SCB, egna bearbetningar Antal 19-åringar Sett bakåt i tid innebär utvecklingen att antalet elever i grundskolan var jämförelsevis högt och i uppgång samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar genomfördes i samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet. För närvarande är antalet elever på gymnasiet högre än på många år. Antalet unga som avslutat gymnasiet och antingen ska påbörja högre studier eller ta sig in på arbetsmarknaden har befunnit sig i stadig ökning under senare år och kommer att fortsätta öka relativt kraftigt under ytterligare en period. Efter år 2010 kommer antalet 19- åringar i stället att sjunka relativt snabbt under en följd av år. Social bakgrund Utvecklingen i arbetslivet kännetecknas av att vi på de flesta områden har gått mot en ökad grad av specialisering och professionalisering, medan enklare produktionsarbeten har minskat avsevärt i omfattning. Betydelsen av utbildning har därmed ökat, men också betydelsen av social kompetens. Muntlig, skriftlig och elektronisk kommunikation med andra karaktäriserar mycket av dagens arbetsliv. Men inte bara i arbetslivet utan också som medborgare behöver vi kapacitet att kunna tillgodogöra oss all den information som omgärdar oss och göra aktiva val. Vår förmåga att välja och förhandla oss fram inom olika samhällsarenor påverkar våra möjligheter i livet i hög grad. Denna typ av kunskaper och färdigheter grundläggs i barndomen. Det har konstaterats att familjens betydelse för barns framtida livschanser har ökat i det postindustriella samhället, eftersom den kognitiva och sociala kompetens som krävs kan vara svår att tillägna sig senare i livet 21

22 OC A FÖ Ä G BO 6 (Esping Andersen 2002). Det är inom familjen vår primära socialisation äger rum. Där skapas skilda förväntningar för flickor och pojkar, för arbetarbarn och tjänstemannabarn, liksom för barn med olika kulturell bakgrund. Ungas uppväxtvillkor genererar inte bara olikheter i objektiva livschanser, utan skapar även olika förhållningssätt hos den unge själv, till exempel beträffande vilka möjligheter man bedömer stå till buds, vad man ska välja för utbildning, vilken typ av arbete som är intressant och vilken livsstil som är eftersträvansvärd. Vår bakgrund påverkar sålunda både våra ekonomiska och materiella förutsättningar och våra individuella förhållningssätt och val, men också våra attityder och värderingar om samhället i stort (Westberg 2005, Ambjörnsson 2004). Det är av stor betydelse för ungas etableringsprocess om föräldrar har möjlighet att hjälpa till med ekonomiskt och annat stöd, till exempel vid studier eller när den unge ska skaffa egen bostad eller bilda familj. Detta diskuteras i kapitlet Ungas familjeetablering. Men förutsättningarna för många av de val vi gör på tröskeln till vuxenlivet grundläggs redan i den tidiga barndomen. Ett val som görs relativt tidigt och som får stor betydelse för våra möjligheter i livet, inte minst position på arbetsmarknaden, är valet av utbildning. Skolan och utbildningens betydelse Utbildning är för de flesta unga det första steget i processen mot ett självständigt vuxenliv. Under senare år har två trender blivit tydliga i ungas utbildningsmönster. Dels har utbildningstiden blivit längre, dels är det fler som vidareutbildar sig efter grundskolan. Ett ökat antal platser inom gymnasieskolan och högskolan har bidragit till denna utveckling, men även det faktum att det har blivit svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden har haft stor betydelse. För många unga är det också så i dag att utbildning och arbete avlöser varandra i omgångar, särskilt i åldrarna mellan 20 och 30 år. Högsta uppnådda utbildningsnivå vid 30 års ålder har ökat över tid. Sedan början av 1990-talet har andelen 30-åringar med högst förgymnasial utbildning mer än halverats, från 19 till 7 procent, medan andelen personer med en eftergymnasial utbildning som varar tre år eller mer har ökat betydligt, från 25 till 43 procent. Ökningen av andelen 30-åringar med treårigt gymnasium kan delvis förklaras av att alla gymnasieutbildningar blev treåriga i samband med gymnaisereformen 1995, men redan före det började en större andel välja treårigt gymnasium. Många har också kompletterat ursprunglig gymnasieutbildning via den kommunala vuxenskolan KomVux. 22

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Sysselsättning utbildning och utanförskap Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer