Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid /2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid 13 16 18/2013"

Transkript

1 18/2013 Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid Upphovsrätt Flera lärosäten bryter mot lagen sid 4 Krafttag mot fusk Salstenta med upplägg som en flygresa sid 10 Självförtroende Nu kan filosoferna skratta åt bluffkänslan sid 17

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Pedagogisk kvalitet, hur då? Stiftelsefrågan i all ära, den högskolepolitiska debatten under 2013 har i mångt och mycket ändå rört sig om utbildningskvalitet: SFS publicerade rapporten Studentens lärande i centrum. Kvalitet ur ett studentperspektiv, Sveriges utvärderingssystem utvärderade och utvärderades, studenternas förkunskaper och motivation skärskådades, och vad som faktiskt utgör kvalitet debatterades. Men påfallande lite uppmärksamhet har ägnats åt grundfrågan om universitetslärarnas förutsättningar för att göra ett bra arbete: att faktiskt bedriva undervisning av god kvalitet. Ett enkelt sätt att närma sig frågan är förstås att se den resursurholkning som på grund av pris- och löneomräkningen försöker tvinga undervisningen att effektivisera på samma sätt som banker och försäkringsbolag. Men undervisning är mellanmänsklig kommunikation som är svår att effektivisera med några procent per år. Likväl är tiden i meningen minskad lärarledd tid eller så kallad kontakttid bara ett av de tänkbara skälen till eventuella kvalitetsbrister. Problemet är mer komplext än så. Ett minst lika viktigt skäl till att undervisningen inte alltid håller bästa tänkbara kvalitet är de ibland begränsade möjligheterna till för- och efterarbetet. Förslag på många håll syftar till att skriva ned omräkningsfaktorerna för föreläsningar och seminarier. Det finns i och för sig ingen naturlag som reglerar hur mycket för- och efter arbete en viss undervisningsform kräver, men om man generellt räknar om all undervisning som har haft faktor 4 till faktor 3 så minskar man tiden till för- och efterarbete med 33 procent. Då ökas den lärarledda tiden men bibehålls undervisningskvaliteten? På sina håll hävdar studierektorer till och med att det finns undervisning som inte kräver någon form av för- eller efterarbete alls. Mer än en universitetslärare har frågat sig om det då går att bedriva akademisk utbildning värd namnet. Men fortfarande: det här är bara en del av ett komplext problem. Ett annat sätt att se problemet är att lägga ansvaret utanför högskolan: i grundskolan, i gymnasiet, i politiska krav på fler högskoleutbildade, i lågkonjunkturen som tvingar omotiverade studenter till högskolan, i samhällsförändringar som ger mer heterogena studentgrupper. Och visst är det så att en heterogen student population kräver en annan pedagogik än en homogen. Men det är verkligen inte bara av ondo; undervisning berikas av mångfald eftersom det i sig innebär att de allt för enkla lösningarna avslöjas och komplexitet uppmuntras. Utbildning som ger kompetens i perspektivbyte och problematisering är samhällets bästa vaccin mot odemokratiska tendenser. En tredjedel av högskolans lärare är tidsbegränsat anställda. Den här gruppen omfattas långt ifrån alltid av högskolepedagogiska utbildningar och kompetensutveckling. Dessa lärare kan inte långsiktigt planera kursförbättringar, för de har ingen planerad anställning. I stort sett alla de goda förslag som finns i SFS-rapporten om stärkt pedagogisk utbildning går den här gruppen förbi. Är utbildningen dålig på svenska lärosäten? Sannolikt är den det ibland. Och det krävs många olika insatser innan den kan hålla jämn, hög kvalitet. Kavla upp ärmarna och börja förändra! git claesson pipping förbundsdirektör för sulf 2 Universitetsläraren 18/2013

3 INNEHÅLL 18: Ledare: Pedagogisk kvalitet, hur då? 4 Flera lärosäten bryter mot upphovsrätten 5 Författarna har rätt till skälig ersättning 6 Försäkringskassan rättar sig efter EU Tydligare regler för postdokstipendiater 7 Utbildning ger ny chans åt invandrade akademiker 8 Hon fick nyckeln till jobb Foto: valerie lundqvist 8 13 foto: alexander mahmoud/nobel media 10 Flygresa modell för salstenta för att undvika fusk 12 Jämställdhetsministerns nya översyn ifrågasätts av utredare illustration: Ebba berggren 95 procent av alla Nobelpris har gått till män: 13 Samhället går miste om viktig utveckling 17 Filosoferna synar bluffen 20 Rankningslistor används i lärosätenas marknadsföring 22 Den lilla högskolan formade Robert Boije Ett av världens minsta universitet vill tas på allvar 26 DEBATT Högskolelärare tar inte sitt ansvar 27 Kvalitetsbedömare riskerar att bli gisslan i systemet 29 Skulle utvärderingarna klara en utvärdering? 40 Gästkrönika: Den osynliga doktoranden Foto: anna rehnberg 37 PÅ GÅNG SULF kalendarium 38 SULF informerar Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid Upphovsrätt Flera lärosäten bryter mot lagen sid 4 Krafttag mot fusk Salstenta med upplägg som en flygresa sid 10 18/2013 Självförtroende Nu kan filosoferna skratta åt bluffkänslan sid 17 På omslaget: Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska akademien, är kritisk till att kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland Nobelpristagare. Universitetsläraren nr 1/2014 har manus- och annonsstopp 10 januari Universitetsläraren 18/2013 3

4 Flera lärosäten bryter mot upphovsrätten Svenska lärosäten bryter mot lagen när de genom myndighetsbeslut anser sig ha omfattande förfoganderätt över universitetslärarnas undervisningsmaterial. Det konstaterade en rad akademiska experter på upphovsrätt vid en konferens i Uppsala nyligen. Text: per-olof eliasson foto: stockholms universitet Deltagarna vid konferensen Undervisningsmaterialets upphovsrätt i fokus gick igenom rättsläget. Bakgrunden är den snabba tekniska utvecklingen där lärarna använder många olika digitala hjälpmedel och plattformar i undervisningen. Konferensen hade deltagare från de andra nordiska länderna och man konstaterade att gällande rätt, inklusive det upphovsrättsliga lärarundantaget, är förhållandena likartade i Sverige, Finland, Danmark och Norge. I Finland är lärarundantaget för datorprogram och databaser till och med inskrivet i upphovsrättslagen, säger docent Sanna Wolk som är forskare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och som arrangerade konferensen. Hon säger att till skillnad mot Sverige respekterar lärosätena i de andra nordiska länderna lärarundantaget och förhandlar och sluter avtal med lärarna om att använda deras digitala undervisningsmaterial. Men i Sverige har man vid en rad lärosäten tagit myndighetsbeslut som helt felaktigt refererar till gällande rätt. Det framkom under konferensen att lärosätena i besluten inte beskrev vad som gäller utan vad de önskade var gällande rätt. Sanna Wolk påpekar att lärosätena inte bara anser sig ha rätt att använda det material lärare tagit fram utan också menar att de får både bearbeta och uppdatera det. Många på konferensen frågade sig också varför svenska universitet vill ha så omfattande rättigheter. Detta särskilt som de inte har definierat sina egna skyldigheter. Och om det blir intrång i Sanna Wolk, docent, Uppsala universitet. upphovsrätten, kommer de att beivra den eller inte? Frågan är också hur upphovsmännen kan hävda sina rättigheter. Det konstaterades att man kan göra en JK-anmälan mot de svenska myndighetsbesluten. Och det kan vem som helst göra. Annars är det möjligt att driva ett enskilt fall. En lärare kan vända sig till exempelvis SULF och låta förbundet driva deras fall till tingsrätt och eventuellt vidare till hovrätten. De här lärosätena använder maktspråk för att tvinga till sig upphovsrätten, vilket är mycket olyckligt. Det kommer nog inte att bli någon ändring förrän det ställs på sin spets genom en JK-anmälan eller ett rättsfall, säger Sanna Wolk. Hon noterar att universiteten i Uppsala, Lund och Linköping inte har tagit några myndighetsbeslut att förfoga över undervisningsmaterialet, utan löser det genom avtal i det enskilda fallet. Chefsjurist Marianne Andersson på UU Innovation vid Uppsala universitet var en av talarna vid konferensen. Så här säger hon till Universitetsläraren: Huvudregeln är att det är upphovsmannen som bestämmer, om det finns en verkshöjd. Det är absolut inte så att ett lärosäte generellt kan bestämma över hur lärosätet ska förfoga över de anställdas upphovsrätt. Vill lärosätet förfoga över den får man träffa en överenskommelse. Digital upphovsrätt är så svårt att den är lättast att lösa i de enskilda fallen. Om en lärare vid Uppsala universitet har nedsatt undervisning för att ägna sig åt att ta fram undervisningsmaterial så träffar man ett avtal om förfoganderätten. Det finns argument att om arbetsgivaren har lagt ned mycket pengar på webbaserad undervisning eller liknande så ska lärosätet automatiskt ha rätt till materialet. Det är bara nys. Så kan man inte resonera. Men Marianne Andersson menar att det finns två sidor av myntet, den ena är att lärosätena gör rejäla övertramp när det gäller upphovsrätt. Den andra är att övertrampet innebär en kvalitetsdegradering av svenska högskolor. I den digitala miljön förändras allt väldigt fort, så som man undervisade för två år sedan, så undervisar man inte idag. Att fastställa generella regler som om man kunde använda samma inspelade föreläsning i år och dag är ju så dumt. Lärosäten som har ambitioner att ha kvalitet, eller kanske till och med excellens, kan inte hålla på så. Men hon citerar professor Stig Strömholm, som ledde den avslutande paneldebatten på konferensen: Vi kanske inte ska utgå från att alla de som tagit besluten är skurkar utan det kan faktiskt vara så att en och annan flitig bäver har navigerat fel. Jag tycker att det är en sympatisk beskrivning av situationen som kan vara väl värd att betona, säger Marianne Andersson. l Konferensen finns att se på webben: 4 Universitetsläraren 18/2013

5 Författarna har rätt till skälig ersättning I ett digitaliseringsprojekt har Stockholms universitet lagt ut avhandlingar på nätet utan att tillfråga författarna. Att inte fråga forskarna är anmärkningsvärt och ett brott mot upphovsrätten, säger upphovsrättsexperten Sanna Wolk. Text: per-olof eliasson foto: istock Sedan två år tillbaka har Stockholms univer sitets bibliotek drivit ett projekt att skanna in äldre avhandlingar, publicera dem i universitetets databas Diva och göra dem fritt tillgängliga via internet. Men universitetsbiblioteket har inte kontaktat författarna och har alltså inte tillstånd till publiceringen på nätet. Det hela uppdagades, enligt Svenska Dagbladet, när forskaren Pär Hultfors googlade på sig själv och hittade sin avhandling från 1986 i fulltext i databasen. Stockholms universitets publicering av avhandlingarna på nätet är utan tvekan ett intrång i författarnas upphovsrätt. Det är djupt olyckligt att man gör så utan att ta kontakt med och få ett godkännande av upphovsmännen, säger Sanna Wolk, docent vid IMK, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Hon anser att publiceringarna kan bli dyra för Stockholms universitet och att det inte spelar någon roll om det är ett företag eller en myndighet som gör intrång i upphovsrätten; otillåtna förfoganden ska upphovsmannen kompenseras för. Författarna har rätt till skälig ersättning för att deras verk har tillgängliggjorts. De har också rätt till skadestånd för upphovsrättsintrång. Troligen har de flesta forskare inget emot att deras avhandlingar får vidare spridning på nätet, under förutsättning att de blir tillfrågade. Men när det gäller forskningsresultat är det inte bara upphovsrätten man ska ta hänsyn till, utan det finns också forskningsetiska hänsyn. Allt är kanske inte lämpat att publiceras digitalt och den enda som kan avgöra det är forskaren själv. I det här fallet kan forskarna med stöd av upphovsrätten få stopp på olämpliga publiceringar, säger Sanna Wolk. Jonas Holm, jurist vid Stockholms universitet, gör avbön. Vi kan konstatera att det skett ett brott mot upphovsrätten och att det har funnits juridiska brister i hanteringen av detta, vilket vi beklagar, säger han. Var det ingen som tänkte på upphovsrätten? Vi håller nu tillsammans med universitetsbiblioteket på och utreder varför det inträffade. I väntan på att utredningen blir klar har vi stoppat tillgången till databasen och avhandlingarna i den med omedelbar verkan. Stockholms universitet vill göra avhandlingarna tillgängliga igen. Framöver är det vår förhoppning att vi ska kunna lösa det via avtal. Antingen centralt via en upphovsrättsorganisation eller med respektive författare. Det är oklart om det finns en organisation som kan företräda forskarna. Men en lagändring som trädde i kraft 1 november kan ge möjlighet till att avtalslicensiera med en organisation. Jag vill inte peka ut en avtalspartner, men en tänkbar möjlighet skulle kunna vara Alis, som bland annat företräder författare, säger Jonas Holm. l Universitetsläraren 18/2013 5

6 2,8 forskningsmiljarder från Vetenskapsrådet Årets stora utlysning av forskningsmedel från Vetenskapsrådet är klar. Av de ansökningar som skickades in har 742 beviljats. Totalt går cirka 2,8 miljarder kronor till grundläggande forskning inom alla ämnesområden de kommande fem åren. Den största delen, 2,2 miljarder kronor, går till fria projektbidrag. Beloppet som har fördelats är mindre än tidigare år, vilket enligt VR främst beror på längre bidragsperioder, vilket gör att färre projekt avlutas i år. l Försäkringskassan rättar sig efter EU Tydligare regler för postdokstipendiater Nu ska inte några postdokstipendiater kunna stå utan sjukförsäkring i Sverige. Detta sedan Försäkringskassan beslutat att följa EU:s regelverk. Text: per-olof eliasson 44 procent... av de personer som inför höstterminen 2013 sökte till högskolan för första gången kom in på en utbildning. Det innebär att det är svårare än någonsin att komma in på högskolan. Antalet sökande var också rekordstort. Störst var konkurrensen om platserna på psykologoch veterinärutbildningarna, skriver Universitetskanslersämbetet i ett pressmeddelande. l citatet Den ytterst blygsamma besparing som ett indraget tidskriftsstöd skulle medföra står inte på något sätt i paritet med skadeverkningarna för forskarsamhälle och forskningskommunikation. Bidragsformen för tidskriftsstöd måste därför bibehållas. Dekaner inom samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteter vid ett flertal universitet i ett öppet brev till Vetenskapsrådet, angående ett aviserat indragande av tidskriftsstöd till vetenskapliga tidskrifter inom samhällsvetenskap och humaniora. foto: håkan lindgren Det är ett plus att stipendiaterna inte kan falla mellan stolar på samma sätt som tidigare, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. Tidigare var det oklart vilka regler som Försäkringskassan tillämpade för bedömning av sjukförsäkring för postdokstipendiater, eller andra som inte är anställda, Robert Andersson, och som kommer från andra SULF:s förhandlings chef för statlig sektor. europeiska länder. Då kunde Försäkringskassan besluta att en person inte hade rätt till sjukförsäkring i Sverige, trots att denne bodde i Sverige och inte hade någon sjukförsäkring i hemlandet (se Universitetsläraren nr 5/2013). Men i ett informationsmeddelande till personalen underkänner nu Försäkringskassan sin gamla policy. Istället ska myndigheten följa EU:s regelverk som stipulerar att stipendiaters rätt till sjukförsäkring ska bedömas utifrån en helhetsbild som innefattar vistelsens längd, var man har sin familj, om man har permanent bostad och avsikten med vistelsen i landet. Skälet till varför personen flyttat anses avgörande för bedömningen. Dessutom säger reglerna att svenska myndigheter vid tveksamhet måste ta kontakt med personens hemland. Om länderna har olika uppfattning måste de komma överens om var personen är försäkrad. En stipendiat från EU ska alltså inte kunna bli utan sjukförsäkring. Det här är positivt för EU-postdokstipendiater, nu får de en mera rättssäker bedömning, säger Robert Andersson. Tidigare har dessutom postdokstipendiater kunnat råka ut för ett moment 22. Om de inte var sjukförsäkrade kunde de inte få ett personnummer och om de inte hade ett personnummer kunde de inte bli sjukförsäkrade. Det borde nu bli tydligare mellan svenska myndigheter, säger Robert Andersson. Han anser att det är en fördel att informationsmeddelandet är tydligt. Stipendiaterna ska få besked om att de har sjukförsäkring i något EU/EESland. Genom att uppvisa ett sådant intyg uppfyller de också kraven för folkbokföring om de avser att vistas här i minst ett år. Alla pågående ärenden kommer att bedömas enligt de nya reglerna. Och för gamla ärenden som redan är avgjorda kan man ju söka på nytt enligt de nya reglerna och då få ett nytt beslut. Man kan också alltid överklaga ett beslut om försäkringstillhörighet när det fattas enligt EU:s regelverk, så länge tidsfristen inte löpt ut. Som helhet är Robert Andersson positiv till Försäkringskassans nya riktlinjer. Men om man ska vara lite kritisk så har EU:s regelverk funnits i många år och vi har varit med i EU i 20 år. Och det är ingen nyhet att EU:s regelverk står över det svenska, så det är konstigt att Försäkringskassan först nu kommit på att tillämpa dem fullt ut i dessa fall. l 6 Universitetsläraren 18/2013

7 Utbildning ger ny chans åt invandrade akademiker Det finns ett stort antal kompletterande utbildningar för utländska akademiker med syfte att ge studenterna bättre möjligheter att få kvalificerade jobb. Men kunskapen om hur det har gått för studenterna efter utbildningen är ofullständig. text: Per-Olof Eliasson foto: lena holmgren De allra flesta utbildningar som riktar sig till invandrare med akademisk utbildning från hemlandet finns inom tre grupper: Utbildningar som ingår i regeringens integrationssatsning. Arbetsmarknadsutbildningar som ges på uppdrag av Arbetsförmedlingen, kallade Korta vägen. Aspirantutbildningar som ges på lärosätenas eget initiativ. Dessutom ger SLU en kompletterande utbildning för utländska veterinärer, Högskolan i Borås ger Svenska för utländska akademiker och Kungl. Tekniska högskolan ger i samarbete med Järfälla kommun Sfinx-programmet för utländska ingenjörer. I regeringens integrationssatsning har ett antal lärosäten fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildningar om högst 120 högskolepoäng för vissa yrkesgrupper: Jurister universiteten i Stockholm och Göteborg. Lärare universiteten i Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och Örebro samt Malmö högskola. Sjukvårdspersonal universiteten i Lund, Göteborg och Linköping samt Karolinska institutet. Utbildningarna i Korta vägen upphandlas från lärosätena av Arbetsförmedlingen. Det hela startade i början av 2000-talet med tre arbetsmarknadskurser i Västra Götaland. Sedan har antalet kurser utökats och efter en upphandling 2012 finns nu Korta vägen på ett 20-tal högskole- och universitetsorter. På eget initiativ anordnar Malmö högskola och Linköpings universitet aspirantutbildningar. Det är en fördel för det svenska samhället att fånga upp de här personerna och även för dem själva är det positivt att inte behöva jobba med något Ulrika Axelsson, programansvarig för aspirantkursen vid Linköpings universitet. de är överkvalificerade för eller att gå arbetslösa, säger Ulrika Axelsson, programansvarig för aspirantkursen vid Linköpings universitet. Den kursen vänder sig till personer med annan examen än läkare och lärare. Ungefär tio personer går utbildningen per år. Programmet startades 2002, det pågår i upp till två terminer och har en specialiserad studievägledning i anslutning till kursen. Kurserna består av tre block. Första blocket går halva första terminen. Då läser alla tillsammans en kurs om svenska samhället, kulturen och språket. I block två väljer studenterna kurser som kompletterar eller aktualiserar deras gamla utbildning. Alla kurser som finns på universitetet är möjliga att söka. Block tre består av praktik och pågår under andra terminen. Det vanligaste har hittills varit att de praktiserar i tio veckor. Men i år tycks nästa alla vilja ha 20 veckor, säger Ulrika Axelsson. Efter praktiken ska studenterna helst ut i jobb. Ungefär en tredjedel får jobb direkt efter, eller i anslutning till praktiken. En del får jobb lite senare men det finns studenter som fortsätter att vara arbetslösa. En stor stötesten är språket. Det är väldigt olika hur duktiga studenterna är på svenska, det beror på hur länge de har varit här och hur utvecklingsbara de är. Ett annat problem är att utbildningarna ofta inte är riktigt kompatibla. Även om studenterna har sin utbildning validerad från Högskoleverket kanske det ändå inte riktigt stämmer. För exempelvis jurister kan det vara stora skillnader mellan lagar i olika länder. Aspirantkursen förändras hela tiden. Vi utvecklar utbildningen för varje år och i år har vi lagt ännu mer fokus på språk och drillar studenterna lite hårdare. Och vi har också lagt in rätt mycket rekryteringsträning, som anställningsintervjuer på ett rekryteringsföretag. Själva utbildningen känns bra men jag önskar att alla skulle få jobb efter praktiken, säger Ulrika Axelsson. Uppskattningsvis deltar i storleksordningen till studenter per år i de olika utbildningarna. Kurserna varierar i längd från en till fyra terminer. Hur går det då för studenterna? Problemet är att ingen riktigt vet. Det saknas systematisk uppföljning av hur väl deltagarna lyckas på arbetsmarknaden, vilket naturligtvis är en stor brist. Men av de ofullständiga uppföljningar som finns tillgängliga verkar det som att en stor del av studenterna får jobb i det yrke de utbildats till. För olika yrkesgrupper och utbildningar verkar andelen som räknas som etablerade på arbetsmarknaden en tid efter avslutad kurs variera från under 50 procent upp mot 100 procent för tandläkare som är ett bristyrke. l Nästa sida: Hon fick nyckeln till jobb Universitetsläraren 18/2013 7

8 Jag har alltid varit en självständig kvinna så jag kunde inte sitta och vänta. Om det inte fanns något jobb åt mig kom jag på att ordna ett jobb själv, säger Oksana Lundqvist. Hon fick nyckeln till jobb En aspirantkurs för utländska akademiker på Linköpings universitet gav Oksana Lundqvist nyckeln till ett kvalificerat jobb i Sverige. Jag är så glad och tacksam för den utbildningen, säger hon. Text: per-olof eliasson foto: valerie lundqvist Från hemlandet Ukraina har Oksana Lundqvist en master i företagsekonomi. Till Sverige kom hon 2006 som au pair. Snart träffade hon sin nuvarande man och stannade kvar i Sverige. Under tiden som Oksana Lundqvist var au pair gick hon en enklare kurs i svenska och på våren 2007 började hon SFI på komvux. I stället för att studera svenska A läste hon sjukvårdssvenska A och B samtidigt för att det skulle gå snabbare. Men det visade sig vara mycket svårt att få jobb utan kontakter i Sverige. Jag har mina ryska väninnor här i Sverige och de är alla arbetande kvinnor, många är läkare. Det svåraste var när vi träffades och de pratade jobb och jag inte kunde delta i samtalen. Så hon letade efter vilket jobb som helst. Jag har alltid varit en självständig kvinna så jag kunde inte sitta och vänta. Om det inte fanns något jobb åt mig kom jag på att ordna ett jobb själv. Så jag startade ett städbolag. Där jobbade jag på morgonen, sedan studerade jag på dagen, för att sedan avsluta dagen med städning. Det var långa dagar men det gick. Det var roligt och jag är glad att det fungerade. Firman är fortfarande igång med några anställda och jag får fler kunder för varje år. Så för närvarande jobbar jag här på mitt vanliga jobb på heltid och så driver jag firman på kvällstid och helger. Hösten 2010 kom hon in på aspirantutbildningen för utländska akademiker på Linköpings universitet. Vi hade världens bästa lärare i svenska, så man kunde inte bara prata om svenska språket på lektionerna utan även om mycket annat. Vi hade dessutom en duktig lärare i samhällskunskap, vilket gjorde det jätteintressant att gå på lektionerna, jag sprang ofta dit. Universitetskursen gav Oksana Lundqvist en inblick i hur det fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Efter de inledande kurserna tänkte hon studera marknadsföring. Jag började men det var jättejobbigt att vara den enda invandraren bland alla svenskar. Det var väldigt hög nivå på 8 Universitetsläraren 18/2013

9 språket, så ibland förstod jag inte vad de andra menade. Jag kände mig uppgiven efter varje lektion. Så hon tänkte om. Jag förstod att jag suttit på skolbänken tillräckligt och att jag troligtvis lär mig fortare på en arbetsplats. Jag ville se hur det fungerar i verkligheten och var redo att praktisera länge för att lära mig. Nästa steg var att få en praktikplats. Jag var väldigt angelägen att hitta ett jobb och letade praktikplats överallt i Sverige, jag var beredd att pendla långt för ett jobb. Men då tipsade min program ansvariga om ett företag som tillverkar lantbruksmaskiner, Väderstad- Verken i Mjölby. Oksana Lundqvist fick praktikplatsen och skulle praktisera 20 veckor på ekonomiavdelningen. Efter två månader frågade logistikchefen om jag ville lära mig lite om logistik eftersom de kanske behövde en sommarvikarie på avdelningen. Så jag började jobba halva dagen på ekonomiavdelningen och den andra halvan på logistikavdelningen. Sedan fick jag sommarvikariat och efter det fick jag fast jobb i november för två år sedan. Efter att totalt ha jobbat i nästan tre år på företaget talar Oksana Lundqvist mycket bra svenska. Som invandrare måste man så snabbt som möjligt komma i miljöer där man kan prata svenska dagligen. Många invandrare gör det lätt för sig och tittar och lyssnar enbart på sitt hemlands tv och radio. Jag tror det är jätteviktigt att titta och lyssna på svensk tv och radio, även om man inte förstår mycket de första åren. Man bör dessutom läsa svenska tidningar, det ger jättemycket. Försök också skaffa svenska vänner och våga prata svenska. Det är bättre att säga fel än att inte säga något alls för det är då man lär sig. På Väderstad-Verken är koncernspråket engelska, men Oksana Lundqvist har stor användning även för sina andra språk som är ukrainska och ryska. Att jag kan bidra med mina språkkunskaper och mitt kulturella kapital är jätteroligt. I dagsläget är jag ansvarig för fyra länder, Ukraina, Frankrike, Polen och Ungern. l Due diligence - besiktning av företag Due diligence är den engelska termen för företagsbesiktning. Företagsbesiktning innebär att ett företag undersöks inför en transaktion för att minska risken för negativa överraskningar. I denna nya bok presenteras bakgrunden till och förutsättningarna för företagsbesiktning, inklusive den metod och de verktyg som används vid det praktiska arbetet. Boken är avsedd för kurser inom bland annat företagsförvärv, affärsstrategi, företagsorganisation, entreprenörskap och företagsfinansiering samt övrig affärsjuridik, företagsekonomi och industriell ekonomi. Läs mer om boken på Julklappsbokrea! Passa på att köpa en hård klapp till någon du tycker om till oslagbart pris Andra böcker av intresse 99: 99: 99: 99: 99: Moms ingår i priserna, frakt tillkommer. Mejla din beställning till: erbjudande@santerus.se för att få del av detta erbjudande. Vi be höver ditt namn, adress och telefon nummer. Faktura 30 dagar. Extern redovisning Agil Projektledning OBM- Ledarskapets psykologi Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Erbjudandet gäller t.o.m. den 15 december tel info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 18/2013 9

10 Flygresa modell för salstenta för att undvika fusk Incheckning senast 30 minuter före aviserad starttid. För den som kommer för sent är dörren obönhörligen stängd. Södertörns högskola har, för att skapa lugn och ro och som en del i det kvalitets arbete som också är tänkt att stävja fusk, skapat ett upplägg för salsskrivningar som ska påminna om en flygresa. text: marielouise samuelsson illustration: ebba berggren Lokalerna är viktiga, liksom det att vi har skrivvärdar, ett begrepp som är ett sätt att komma bort från det mer polisiära uttrycket tentavakter, berättar Eva-Carolina Säfvelin, jurist och utredare vid Södertörns studentavdelning där hon bland annat arbetar med disciplinärenden. Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport gällande disciplinärenden vid samtliga universitet och högskolor visade att det 2012 var drygt 800 studenter som blev avstängda eller varnade. Grund för disciplinåtgärder delas upp i sex kategorier, 1) fusklappar och otilllåtna hjälpmedel, 2) otillåtet samarbete 3) plagiat och fabrikation 4) förfalskning av dokument 5) störande av undervisningen eller verksamheten i övrigt 6) sexuella eller etniska trakasserier. Den vanligaste orsaken är plagiering, i 460 av de 801 fallen. I UKÄ:s sammanställning återfinns Södertörns högskola i topp, 0,86 procent av antalet helårs studenter (6 850) hade varnats eller stängts av. Eva-Carolina Säfvelin säger att detta delvis kan förklaras med att Södertörns högskola under 2011 hade några ovanligt tidskrävande ärenden som gjorde att många av höstterminens anmälningar inte kunde slutföras förrän under Hon påpekar också, vilket även UKÄ framhåller, att den sortens topplacering kan vara ett gott tecken, som resultat av ett effektivt arbete, så att fusk verkligen upptäcks. Men det hjälper inte, i rubrikerna foto: södertörns högskola Det är ett sätt att skapa arbetsro, när vi tidigare accepterade ankomst 30 minuter efter utsatt tid innebar det att de sent anlända störde de andra. Eva-Carolina Säfvelin, jurist och utredare vid Södertörns högskola kan det ju ändå heta att våra studenter är de som fuskar mest En grundbult i Södertörns högskolas arbete mot fusk och annan oredlighet är likformighet, samma regler för exempel vis salsskrivningar ska gälla oavsett om studenten läser nationalekonomi eller sociologi. En annan del är att förutnämnda skrivvärdar är fler än på en del andra lärosäten en på 25 studenter och att samtliga får sammanlagt två dagars utbildning. Värdarna ska också de påminna om flygresekonceptet, genom att de inte enbart ska ha en övervakande roll, utan också stå till tjänst med information. Och studenter får alltså inte komma för sent, så för att underlätta med tanke på exempelvis tågförseningar börjar skrivningarna numera klockan tio, istället för som tidigare klockan åtta. Det är ett sätt att skapa arbetsro, när vi tidigare accepterade ankomst på 30 minuter efter utsatt tid innebar det att de sent anlända störde de andra, säger Eva- Carolina Säfvelin. Vidare är ambitionerna vid Södertörns högskola att också systemet kring anmälan och eventuella disciplinåtgärder ska vara likformigt och enkelt. En vanlig förklaring från den anmälda studentens sida kan vara att vederbörande råkat skicka in fel version av exempelvis ett examensarbete, men det är inte längre en gångbar ursäkt, oavsett om det är uppenbart att felet varit oavsiktligt. Disciplinnämnden skiljer inte längre på uppsåt och indirekt uppsåt, de är därmed tydliga med att studenten själv har ansvaret för att det som lämnas in ska vara den version som är färdig för examination. 10 Universitetsläraren 18/2013

11 Lärarens roll och en uppmärksam läsning är, enligt Eva-Carolina Säfvelin, det som har mest betydelse för att avslöja plagiat, vid Södertörns högskola liksom alla andra lärosäten det mest dominerande disciplinärendet. Det är genom läsningen som man kan upptäcka att språkbruket tyder på att studenten har ändrat meningsbyggnad och bytt ut ord, allt för att lura Urkund (den webbtjänst som avslöjar plagiat, genom att identifiera likheten med andra befintliga texter). Men det som passerat Urkund kan alltså upptäckas av lärare som noterar sådant som stolpiga omskrivningar och otympliga synonymer. Dessutom har kunskapen om Urkund ökat, då det blir allt vanligare att det används i gymnasieskolor, något som också bidrar till att studenterna redan från början är medvetna om att det inte är tillåtet att klippa och klistra från nätet. Samtidigt förekommer det att studenter försvarar sig med att de inte plagierat, utan istället bara lyft fram en text som de tycker uttrycker ämnet bättre än vad de själva kan göra. De som fuskar gör det självfallet av olika skäl, från att medvetet välja en enkel väg till desperation över att inte ha hunnit läsa eller inte förstått uppgiften. Studieåren är en intensiv period i studenternas liv och det kan inträffa svåra saker på det personliga planet, som sjukdom i familjen. I vårt arbete ingår också att vi träffar varje student som blivit anmäld, ibland kopplas också kurator in. Det är också viktigt att konstatera att de flesta av våra studenter är mycket skötsamma i sammanhanget, det är alltså 99,14 procent som inte har tilldelats en varning eller blivit avstängda, säger Eva-Carolina Säfvelin. l Universitetsläraren 18/

12 Jämställdhetsministerns nya översyn ifrågasätts av utredare Om regering och riksdag skulle gå in och styra ännu mer kring hur forskningsmedel fördelas riskerar det att göra mer skada än nytta. Även om det görs ur ett jämställdhetsperspektiv och avsikten alltså är aldrig så behjärtansvärd skulle det inte gynna kvinnokollektivet som forskare, snarare tvärtom. text: marielouise samuelsson foto: mälardalens högskola Det menar Ingegerd Palmér, tidigare rektor vid Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola, med anledning av att jämställdhetsminister Maria Arnholm nyligen har givit Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera fördelningen av anslagen för forskning, regeringen vill veta hur stor del av resurserna som går till kvinnor respektive män. Vilket kan sägas anknyta till att också Maria Arnholms företrädare Nyamko Sabuni tog upp frågan om fördelning av forskningsmedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta sedan professor Agnes Wold, professor Ulf Sandström och fil.dr Birgitta Jordansson 2010 hade presenterat sin uppmärksammade rapport Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer som hade tagits fram på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan och som visade att satsningarna i hög grad hade gynnat män och missgynnat kvinnor. Dåvarande jämställdhetsministern initierade då en förstudie, i vilken Ingegerd Palmér skulle kartlägga möjligheterna att följa upp hur statsanslagen för forskning och forskarutbildning fördelas på kvinnor och män. Resultatet av förstudien, som presenterades 2012, blev att Ingegerd Palmér av flera skäl starkt avrådde från införande av ett sådant uppföljningssystem. Enligt förstudien skulle det vara resurskrävande och samtidigt resultatlöst, det är svårt eller närmast omöjligt att göra jämförelser både mellan och inom lärosäten, exempelvis har de åtta fakulteterna vid Lunds universitet olika modeller för resursfördelning. Att hitta en modell som skulle göra Ingegerd Palmér. det möjligt att jämföra könsrelaterad medelsfördelning på ett sätt som blir likvärdigt för samtliga lärosäten ansågs orealistiskt. Anslagen till forskning används ju också till sådant som lokaler, utrustning och bibliotek som alla kräver mycket arbete att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv, om det ens är möjligt, säger Ingegerd Palmér som är förvånad över Arnholms initiativ och regeringens beslut att låta Statskontoret göra en kartläggning. Hon påpekar vidare att det är svårt att se hur jämställdhetsministerns intentioner överensstämmer med alliansens uttalade politik om utökad autonomi och att lärosätena självständigt ska få bestämma över sin verksamhet utifrån de mål och ramar som riksdag och regering ger. Det råder ju inget som helst tvivel om att det sker en orättvis fördelning som missgynnar kvinnor, men att ändra på det, vilket självfallet är eftersträvansvärt, kräver andra metoder. Det vore mycket mer angeläget att dra igång en genomgripande diskussion om kvalitet, det finns många utredningar och analyser som pekar mot att att vara man ses som en viktig kvalitetskomponent. Jämställdhetsminister Maria Arnholm är föga oväntat mer optimistisk om möjligheterna att kartlägga samt analysera hur forskningsanslagen fördelas till kvinnor respektive män: Statskontoret har sagt att de ser fram emot uppdraget och menar att det är möjligt att göra mera. De ska också genomföra det i samarbete med några få lärosäten som får gå före i det här arbetet, säger Maria Arnholm. Jag vill veta hur det ser ut, förstå mekanismerna, varför kvinnor försvinner mellan doktorshatt och professorsutnämning. Och det här är en alldeles för viktig fråga för att släppa den, bara för att det hittills inte har gått att få fram bättre underlag. Hon ser inte heller någon motsättning i förhållande till alliansregeringens politik gällande lärosätenas autonomi. Jämställdheten har knappast blivit sämre med ökad autonomi. Maria Arnholm vill definitivt inte före gripa Statskontorets kartläggning och analys genom att diskutera eventuella politiska åtgärder och krav för att uppnå en mer jämlik fördelning. Akademins frihet är en både känslig och viktig fråga. Statskontorets rapport ska vara färdig 31 december 2014, vid Universitetslärarens pressläggning var det inte klart vilka lärosäten som ska medverka i kartläggningen. l 12 Universitetsläraren 18/2013

13 foto: alexander Mahmoud/nobel media År 2012 gick alla Nobelpris till män, bortsett från fredspriset som tilldelades EU. En av ekonomipristagarna var Lloyd S. Shapley. 95 procent av alla Nobelpris har gått till män: Samhället går miste om viktig utveckling Av 876 Nobelpris har 45 gått till kvinnor. På Nobeldagen 2013 prisas elva män. Och en kvinna. Det räcker inte med vetenskaplig excellens för att komma med i Nobelförsamlingarna. Framför allt gäller det att ha rätt kontakter och kön det manliga, säger Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, samt hedersdoktor vid Chalmers efter ha studerat jämställdheten i forskningsvärlden. text: GUNNEL ÅHLANDER Nomineringsarbetet i Nobelförsamlingarna är en lång process med många involverade. Runt inbjudningar till att föreslå kandidater går varje år ut till världens lärosäten. Arbetet med att vaska fram möjliga kandidater sker sedan till stor del bakom lyckta dörrar och görs nästan uteslutande av män, som väljer män. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) utser pristagare i fysik, kemi och ekonomi. Akademien har 625 ledamöter, 76 är kvinnor. I Akademiens ledningsgrupp presidiet råder jämställdhet, preses och andra vice preses är kvinnor. I de inflytelserika Nobelkommit téerna för prisen i fysik, kemi och ekonomi sitter 20 män och fem kvinnor, att jämföra med två kvinnor för tre år sedan. Samtliga ordförande är män. Av 436 Nobelpristagare i fysik, kemi och ekonomi är endast sju kvinnor. De två kvinnor som fått priset i fysik prisades 1903 och De fyra kvinnorna som fått kemipriset 1911, 1935, 1964 och forts. nästa sida Universitetsläraren 18/

14 foto: anna rehnberg Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien och hedersdoktor vid Chalmers, är mycket kritisk till att så få kvinnor har tilldelats Nobelpriset. Nobelförsamlingarna skulle lätt kunna hitta kvalificerade kvinnor, men tycker uppenbarligen inte att det är viktigt, menar hon. Marie Curie fick priset i fysik 1903 och det i kemi Inte har det blivit mycket bättre på 2000-talet. Ser man på prisen i kemi, fysik och medicin, som brukar rankas som de förnämsta, har fem av 106 pris gått till kvinnor. Ett i kemi och fyra i medicin. Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet, genusforskare och författare, är inte förvånad över att så få kvinnor får Nobelprisen. Siffrorna tydliggör att det finns en över- och underordning mellan könen, säger hon. Statistik är ett bra verktyg. Yvonne Hirdman ser faror: Att som kvinna inte räknas eller känna av de rådande icke-förväntningarna på kunskap, intelligens och excellens deformerar kvinnors hjärnor, säger hon och fortsätter: Som feminist med genusglasögonen på känner man av den förolämpning som kvinnor blivit utsatta för genom årtusenden, ansedda som mindre begåvade, mer känsliga och så vidare i all oändlighet. Begåvning och intelligens är något som påverkas av miljön. På grund av de här sega strukturerna går hela samhället och vi alla miste om potentiell begåvning och intelligens och därmed utveckling. Tveklöst! Ju fler dörrar som öppnas desto mer begåvningar kommer vi alla, oavsett kön, att se och få ta del av. Dags att avskaffa Nobelprisen? Nej, snarare är det hög tid att erövra dem! Kvinnor måste som alltid ta sig in i slutna rum och do it the hard way! 50 professorer nio kvinnor och 41 män finns i Karolinska institutets Nobelförsamling. Ordförande och vice ordförande är båda män. Den mäktiga Nobelkommittén för priset i fysiologi eller medicin har fem ledamöter, två är kvinnor bland annat dess ordförande Juleen Zierath, fysiologiprofessor vid KI och kommitténs första kvinnliga ordförande någonsin. För tre år sedan bestod kommittén enbart av män. På frågan om hon kan se något problem med att så få kvinnor har fått priset, svarar Juleen Zierath per mejl: Allmänheten kan definitivt se det som ett problem, men vi som sitter i de olika församlingarna måste följa Alfred Nobels testamente, där han tydligt uttryckt att den som gjort den främsta upptäckten ska prisas. Vi kan alltså inte ta hänsyn till nationalitet, religion eller kön. Hon betonar att få kvinnor fanns inom den vetenskapliga forskningen före 1980-talet och att många upptäckter som nu prisas gjordes för decennier sedan. Men hon ser det som viktigt att på olika sätt uppmuntra kvinnor att välja en vetenskaplig karriär och tror att vi med tiden kommer att se en annan fördelning. Juleen Zierath tror inte att mänsk- 14 Universitetsläraren 18/2013

15 ligheten går miste om upptäckter i och med att så få kvinnor finns med i dessa sammanhang. Det finns andra, tunga vetenskapspriser som kvinnor får, påpekar hon. Däremot anser hon att det är nödvändigt, men att det går alldeles för långsamt för kvinnor att nå toppositioner i samhället. Den största förlusten är om det ena könet diskriminerar det andra och alla inte får samma möjligheter att nå samhällets toppositioner. Då riskerar vi att förlora i utveckling och framåtskridande. Professor Lars Brink, ordförande för Nobelkommittén för priset i fysik, är av liknande uppfattning: Prisen reflekterar en gången tid. I år skrevs arbetena för 49 år sedan och fördelningen var annorlunda då, svarar han via mejl, där han också skriver att han inte har mycket mer att säga, eftersom han är bunden vid sin tystnadsplikt, men tillägger: Det kommer ibland propåer om att vi är ett gubbvälde som inte ser kvinnorna men vi har en apparat som är mycket omfattande. Vi gör många externa utredningar och har haft många kvinnor som utredare. Lars Brink anser att Nobelprisen speglar forskarsamhället: Inga skulle väl vara gladare än vi om vi kunde ge priset till kvinnor, men vi måste ta den som gjort den viktigaste upptäckten oavsett kön. Prisets prestige hänger på att vi ger det till de mest förtjänta personerna och det är det vi arbetar på hela året. foto: anna rehnberg Om Alfred Nobel kom upp ur sin grav idag, skulle han genast dra in prispengarna. Det här är inte vad han ville. Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet Agnes Wold, överläkare och professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, avfärdar förklaringar som dessa som stor okunskap om den egna, vetenskapliga historien. Hon blev 2006 tillsammans med kollegan Christine Wennerås hedersdoktor vid Chalmers, sedan de studerat jämställdheten bland forskare i Sverige och kunnat belägga att en kvinna måste producera nästan tre gånger så mycket som en man för att få en tjänst av Medicinska forskningsrådet (MFR). De blev både hotade och förtalade av det akademiska etablissemanget, men deras arbete fick stor internationell uppmärksamhet. Nobelförsamlingarna är konservativa fästen för män, som trivs bra tillsammans och inte känner behov av kvinnliga kolleger, när Nobelpristagare ska utses, säger hon. Agnes Wold beskriver hur det såg ut i laboratorierna i slutet på 1800-talet, då kvinnor arbetade sida vid sida med sina manliga kolleger. Den tidens män såg kvinnor som jämlikar i den naturvetenskapliga forskningen, säger hon. Men de som delar ut priser har inte förstått att ta till vara det kapital av skickliga, kvinnliga forskare, som funnits i mer än hundra år. Pratet om att det inte finns kvinnor att välja anser hon både obildat och dumt. fakta Antal kvinnor av alla pristagare till och med år 2013: Kemi: 4 av 166 (2,4 procent) Fysik: 2 av 196 (1 procent) Medicin: 10 av 204 (5,2 procent) Litteratur: 13 av 110 (11 procent) Fred: 15 av 126 (12 procent) Ekonomi: 1 av 74 (1,4 procent) Totalt: 45 kvinnor av 876 pristagare (5,1 procent) De som får Nobelprisen är självklart oerhört kompetenta och lysande vetenskapare, men det finns en mängd forskare som är lika duktiga och som inte får Nobel pris och det av den enkla anledningen att det bara delas ut ett par inom ämnen som är jättelika. Den största delen av all genial forskning ger inga Nobelpris. Natur ligtvis kan man hitta kvinnor, som gjort tillräckligt banbrytande forskning för att få Nobelpris, om man tycker det är viktigt, vilket man uppenbarligen inte gör, säger Agnes Wold och tillägger: Om Alfred Nobel kom upp ur sin grav idag, skulle han genast dra in prispengarna. Det här var inte vad han ville. Nobelstiftelsen förvaltar arvet efter Alfred Nobel, dess styrelse har sju ledamöter och två suppleanter, en ledamot och en suppleant är kvinnor. Ordförande och vice ordförande är båda män. Sex kvinnor och dubbelt så många män är medlemmar i Svenska Akademien, som utser pristagare i litteratur, stol elva efter Ulf Linde som avled i oktober är just nu vakant. Den enda kvinnliga Nobelpristagaren i år Alice Munro, 82, som tilldelats årets litteraturpris kan inte komma till Stockholm för att ta emot det på grund av sviktande hälsa. På Akademiens aderton stolar har genom dess historia suttit 188 ledamöter varav nio kvinnor. Dess ständige sekreterare är och har alltid varit man. I Nobelkommittén för fredspriset sitter lika många kvinnor som män, ordföranden är man. Årets prissumma är på åtta miljoner kronor per Nobelpris. l Antal kvinnor bland pristagarna mellan åren 2000 och 2013: Kemi: 1 av 34 Fysik: 0 av 37 Medicin: 4 av 35 Litteratur: 4 av 14 Fred: 5 av 20 Ekonomi: 1 av 30 Totalt: 15 kvinnor av 170 pristagare (8,8 procent) Nästa sida: Så tycker tre forskare om könsfördelningen bland Nobelpristagarna. Universitetsläraren 18/

16 Vad säger du om att kvinnor fått 45 av 876 Nobelpris? text: GUNNEL ÅHLANDER foto: charlotte gustafsson foto: Per Pettersson foto: hans jonsson Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet Historiskt sett avspeglar det att vetenskapen varit en manligt dominerad värld. Kvinnor var länge uteslutna men i dag finns en majoritet kvinnor i studentsamhället även om det fortsatt är vita medel ålders och äldre män på toppen och det är ju de nätverken som utser Nobelpristagare. Homosocialitet är en del av förklaringen, det vill säga att män väljer män. Men jag är förhoppningsfull om år tror jag vi har en ändring även om strukturerna är sega och svåra att bryta. Spelar det någon roll att så få kvinnor prisas? Ja, definitivt! Det sänder signaler om att vetenskapen är en manlig verksamhet, vilket inte stämmer om man går lägre ner i hierarkierna. Vore jag ung skulle jag nog tycka att bilden av vetenskapen framstår som mossig och föråldrad. Faran är att ungdomar väljer bort akademin och framför allt de naturvetenskapliga ämnena. Att få med tjejerna borde vara en självklarhet, om inte sackar vi efter. Får vi inte med kvinnorna riskerar vi att gå miste om ett stort humankapital. Det vore vansinne! Mångfaldsfrågor är viktiga även när det gäller etnicitet. Enkel affärslogik säger att alla oavsett kön eller etnicitet behövs för vår gemensamma utveckling. l Lena Abrahamsson, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet Att så få kvinnor får Nobelprisen sänder en felaktig signal, nämligen den att riktigt stor och banbrytande forskning görs av män, något som inte alls stämmer med min bild! Fördelningen av Nobelprisen mellan kvinnor och män påverkar dessutom hur vi kvinnor blir bedömda, vilka som får forskningspengar och respekt och inte. Det är allvarligt. Nobelprisen går till forskare som ofta gjort upptäckter långt tillbaka i tiden. Det är inte så konstigt, så kanske det måste vara, men det kan också ge en konserverande bild av forskning och försvåra förnyelse och nytänkande, något som är hela grunden i akademin. Vi kanske till och med går miste om nya, banbrytande upptäckter i och med allt detta bevarande och hyllande av hjälteberättelser om det gamla. För kvinnor har det alltid varit svårt att bli sedda i den här världen, kvinnor har inte lyfts fram som ledare eller stjärnor även om de haft stor del i de arbeten som prisats. Ofta är det ju ett lag som arbetar tillsammans. Är det dags att avskaffa Nobelprisen? Nej, de har en funktion fest och party. Det är viktigt att synliggöra, hylla och fira forskningen och kunskapen. l Anna Kärrman, lektor och docent i kemi vid Örebro universitet Jag ser ingen större fara med det. Sifforna upprör mig inte. På sikt kommer fler kvinnor att få prisen, eftersom det ofta är äldre upptäckter som prisas idag. Ser vi tillbaka var det få kvinnor som doktorerade förr men det går hela tiden framåt, vi blir alltmer jämlika. Men visst, ser man bara till siffrorna så är det dåligt. Vad säger du om att endast fyra kvinnor fått kemipriset? Jag tror det speglar dåtidens akademi, i min värld spelar det ingen jätte stor roll. Däremot är det viktigt att olika individer får chansen att forska och komplettera varandra, vilket inte sker om halva befolkningen exkluderas av olika anledningar. Detta gäller även forskare av olika etnicitet. Har du någonsin känt dig diskriminerad som vetenskapskvinna? Nej, aldrig. Jag tycker att jag befinner mig i en jämlik miljö, men så är jag ju på ett ungt universitet, där man kanske tänker annorlunda. Min universitetsledning uppmuntrar mig som ung forskare jättemycket för att jag ska bli en framgångsrik forskningsledare. Jag får signaler om att man tror på mig och får också särskilda medel tack vare det. l 16 Universitetsläraren 18/2013

17 Jonas Åkerman, Olle Torpman, Sara Packalén och Eric Johannesson har alla ibland känt sig som en bluff i sin forskarroll. De har börjat prata med varandra om sådana känslor för att avdramatisera dem. Filosoferna synar bluffen Känslan av att vara en bluff. Den kämpar många med när självbilden inte stämmer överens med omgivningens förväntningar. Men filosofikollegorna på Stockholms universitet har synat bluffkänslan och lärt sig skratta åt den. text och foto: KAJSA SKARSGÅRD Sara Packalén var väldigt nervös inför att komma tillbaka till jobbet efter sin första semester som doktorand i teoretisk filosofi. Hon tänkte att de oklart vilka skulle ha insett att hon inte var så bra som hon hade gett sken av, och att hon därför skulle få sparken. Självklart visste hon att det inte är så uppsägningar går till. Men precis som känslan av att vara en bluff var dramatisk och utan förankring i verkligheten, var tanken om dess konsekvenser det. I ett förtroligt ögonblick med sina doktorandkollegor berättade Sara Packalén om sin rädsla att bli avslöjad som en bluff. Jag blev förvånad och glad när jag förstod att de andra hade hyst samma känslor, säger hon och skrattar åt minnet. Jag trodde att du skulle säga att du blev glad när du insåg att du inte var en bluff, säger doktoranden Olle Torpman. Men så lätt är det inte att helt skaka av sig sin självkritiska röst. I en randig gammal soffa på filosofiska institutionen har doktoranderna Sara Packalén, Olle Torpman och Eric Johannesson satt sig ner tillsammans med forskarassistenten Jonas Åkerman för att prata om just detta: oron över att bli avslöjad som en bluff. Att avdramatisera den känslan ser de som bästa försvar. Det är skönt när man i fikarummet kan prata om att man är stressad eller olycklig utan att det blir en stor grej, säger Sara Packalén. En av doktoranderna beskriver bluffkänslan som att ha en självbild som forts. nästa sida Universitetsläraren 18/

18 När den här tidsbegränsade anställningen är slut, då är det kört. Jag kommer aldrig mer att få ett jobb. Det är fas 3 nästa. När man känner sig dålig kan man se det framför sig, även om ett är ett oerhört tillspetsat och överdrivet scenario. Jonas Åkerman, forskarassistent, filosofiska institutionen, Stockholms universitet fluktuerar med den feedback man får. Eller att säga fel i rollen som lärare, och behöva rätta sig själv vid nästa undervisningstillfälle. För en annan handlar bluffkänslan om upplevelsen av att man inte alls är så duktig, men att folk tror det för att man är bra på att bete sig så. Eller att folk tror att man har koll på en helhet, när man själv bara tycker sig kunna redogöra för enskilda pusselbitar. När man börjar forska har många man ser upp till plötsligt höga förväntningar på en och man blir väldigt rädd för att inte kunna leva upp till dem. Man känner sig som en bluff för att man delvis har varit delaktig i att skapa förväntningarna, sammanfattar Jonas Åkerman och får medhåll av sina kollegor. Men om man kan känna sig som en bluff, måste man också känna att något är riktigt. Vad är det? Jag har alltid tänkt att det är Jonas, han är så framgångsrik, smart och gör bra grejer, säger Sara Packalén. Tycker du ja, kontrar Jonas Åkerman. Som de filosofer de är, hittar gänget i soffan lätt en logisk förklaring till varför beröm kan spä på känslan av att vara en bluff. Evidensen, eller berömmet, stödjer nämligen i lika hög grad tesen om att man faktiskt är bra, som tesen att man är bra på att verka vara bra. De fyra kollegorna tror att perioder av självtvivel är utbrett bland forskare. Att vara ödmjuk inför sina förmågor och ha ett kritiskt öga är till och med ett måste för att bli en bra forskare, menar de. Att forska skiljer sig också från många jobb eftersom det kan gå lång tid mellan tillfällena då avstämningar sker eller projekt avslutas. Kvittot på ansträngningarna kan då komma i luddig form, eller innehålla mestadels kritiska om än välmenande synpunkter. Jag tror inte att någon av oss på riktigt tror att det går att bluffa sig till en framgångsrik karriär. Det är inte bara att gå runt och låtsas kunna saker eller säga rätt saker. Det krävs att man gör ett hårt jobb och faktiskt har något att komma med och jag tror att alla i det här rummet, och alla som tar sig till forskarutbildningen, har den förmågan, säger Jonas Åkerman. Men det är hård konkurrens om tjänster och publikationsutrymme, och den miljön ökar pressen på att prestera. De ofta otrygga anställningsformerna ger extra utrymme för katastrofscenarion. När den här tidsbegränsade anställningen är slut, då är det kört. Jag kommer aldrig mer att få ett jobb. Det är fas 3 nästa. När man känner sig dålig kan man se det framför sig, även om det är ett oerhört tillspetsat och överdrivet scenario, säger Jonas Åkerman. Svackor i självkänslan är varken bra för hälsan eller tankens mod. Att prata om det, med både jämnåriga och seniora kollegor, är ett steg mot ett bättre arbetsklimat. När jag har insett att det finns folk över mig själv som inte heller har alla hästar i stallet, så har jag förstått att, okej, man kanske inte måste ha alla hästar i stallet. Har man en häst där och den är bra så kanske det är tillräckligt, säger Olle Torpman. Han försöker också separera sina olika roller. En dålig dag på jobbet betyder inte att han är en dålig vän, partner eller sångare. Sara Packalén har fått tipset att medvetet ställa en dum fråga, eller lämna in en text hon inte är nöjd med, för att testa om det leder till katastrof. Jag har gjort det, och det hände ingen ting, konstaterar hon. Eric Johannesson försöker lätta på trycket genom inställningen att även om det går åt helsike har han inte förlorat något, utan fått betalt i fyra år för att försöka. Men Jonas Åkerman påpekar att det mottot kanske inte gäller för alla. Ju längre man kommer i sin akademiska karriär desto mer kan man också ha att förlora. Insatsen växer ju längre man håller på. Man kanske skaffar familj, vänjer sig vid att ha en inkomst. Men man har fortfarande tidsbegränsad anställning och känslan av att karriären kan ta slut när som helst. l 18 Universitetsläraren 18/2013

19 Bluffkänslorna ett sundhetstecken Det är den ökande jakten på mätbara framgångar och bristen på reflektion som är akademins problem, inte forskarens otillräcklighet. Det menar Maria Jönsson, litteraturvetare vid Umeå universitet, som vill värna bluffkänslans kritiska röst. text: KAJSA SKARSGÅRD Foto: privat Är jag excellent? Den frågan har litteratur vetaren Maria Jönsson och konstvetaren Anna Rådström på Umeå universitet ställt sig själva på både allvar och skoj efter att ha medverkat i ett excellensprogram för forskare. Frågan ledde till en artikel i antologin Emotional Politics of Research Collaboration. Där kritiserar de vad de menar är rådande normer inom akademin. Vi lever i en utvärderingskultur där vi ständigt förutsätts Maria Jönsson, Umeå universitet. mäta och granska oss själva, till exempel i antal publikationer, citeringar eller förmåga att dra in forskningsmedel. Det skapar en känsla av konstant otillräcklighet som är helt rimlig. Samtidigt finns lite utrymme för den sorts självkritik och reflektion som tar tid, som problematiserar de egna utgångspunkterna och forskningens mål, mening och betydelse, säger Maria Jönsson i en mejlintervju med Universitetsläraren. När hon tar del av filosofiforskarnas bluffkänslor (se artikeln intill) slås hon av hur lite som har förändrats sedan 1980-talet. Då tog den amerikanska läraren och forskaren Peggy McIntosh upp problemet i artikeln Feeling Like a Fraud. McIntosh försvarar där alla dem som känner sig som bluffar i akademin och menar att det är en sund reaktion och ett tecken på att man inte fullt ut internaliserat de krav på självtillräcklighet, suveränitet och överprestation som råder i en hierarkiserande miljö som universitetets, säger Maria Jönsson. I samma anda som McIntosh menar hon att bluffkänslans konstruktiva sida behöver lyftas fram. Men ingen ska heller behöva brottas i ensamhet med den förtärande känslan av otillräcklighet och skam. Om man tar på allvar att känslor inte bara är individuella upplevelser utan något som skapas socialt mellan människor, är det ju inte fråga om att ändra inställningen till sig själv utan att hitta sociala sammanhang och strukturer som kan ta hand om dessa känslor och göra något vettigt av dem. Hennes tips är att skapa forum för att diskutera och driva frågor kring forskarens roll. Vår tanke är att man genom att uppmärksamma sin otillräcklighet stå för den, tala om den, göra den produktiv i sin forskning i form av självkritik och reflektion inte behöver känna sig som en bluff. Ett steg på vägen kan tas i fikarummet. På min arbetsplats bytte man vid ett tillfälle ut firarfikat där man firar varandras olika framgångar när det gäller att få forskningsmedel, publikationer, etcetera mot ett firande av allas våra misslyckanden, säger Maria Jönsson. l foto: privat Ökade intäkter ger mer forskningstid Sedan 2007 har forskningsintäkterna ökat påtagligt och den arbetstid som högskolans personal ägnar åt forskning och utbildning på forskarnivå har ökat i ungefär motsvarande utsträckning. Det visar en ny statistisk analys från Universitetskanslersämbetet. Utvecklingen för Sveriges lärosäten totalt visar att den arbetstid som ägnas åt forskning väl följer utvecklingen av den totala mängden forskningsintäkter. Om man sedan bryter ner siffrorna visar det sig dock att utvecklingen mellan de olika lärosätesgrupperna varierar stort. Mest har intäkterna ökat vid de fackinriktade universiteten och det är också vid dessa lärosäten som arbetstiden för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat mest. l Jeanette Lindberg ny doktorandordförande Jeanette Lindberg, doktorand i medicin vid Göteborgs universitet, är ny ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF. Hon valdes vid årsmötet den 25 november för ett års mandatperiod. Viktigast för SDF är att lika regler och villkor, bland annat i trygghetssystemet, ska gälla för alla forskarstuderande. Efter genomgången forskarutbildning ska nydisputerade kunna utföra självständig forskning, vilket kräver såväl hög kvalitet på utbildningen som god handledning. Extra fokus kommer under året att ligga på att nå och inkludera våra internationella doktorander, säger Jeanette Lindberg. l Mille Millnert avgår Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert har av hälsoskäl lämnat sin post den 1 december, meddelar VR på sin webbplats. Efterträdare är ännu inte utsedd. l Universitetsläraren 18/

20 Rankningslistor används i lärosätenas marknadsföring Efter tio år med internationella rankningslistor har svenska lärosäten vant sig. Den nervositet man såg till att börja med har lagt sig. Nu försöker man använda sig av ranknings listorna i sin marknadsföring, säger Magnus Gunnarsson. text: Per-Olof Eliasson foto: göteborgs universitet Nationella rankningslistor har funnits länge i USA och Storbritannien. Men 2003 kom den internationella Shanghai-rankningen, och det fick ett jättegenomslag. Året efter kom Times Higher Education-rankningen, säger Magnus Gunnarsson, utredare på Göteborgs universitet. Han bevakar rankningsfrågor för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och slår i en färsk lägesrapport fast att de rankningslistor som finns är oanvändbara för lärosätenas eget kvalitetsarbete. Det gäller såväl de internationella som de nationella; den sammanlagda rankningen i svenska Urank ger ingen intressant information och Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet ger ingen meningsfull information alls. Inte heller EU:s kommande U-Multirank tror Magnus Gunnarsson kommer att fylla uppgiften att vara rättvisande. Jag har svårt att se hur det skulle kunna gå till. Det är jättesvårt att jämföra universitet och högskolor mellan olika nationella system. Det är väldigt olika förutsättningar. Ett av grundproblemen är också att man mäter lärosäten som sysslar med många olika saker och ämnen, säger han. De tre stora internationella rankningslistorna som nu finns har olika syfte och metod. Shanghai-rankningen skapades för att mäta om den kinesiska satsningen att skapa toppuniversitet lyckades. Den mäter främst toppforskning inom natur, teknik och medicin; Nobelpris tillmäts stor vikt. QS- och THE-rankningarna görs båda i samarbeten mellan analysföretag och medieföretag (se faktaruta). 50 procent av resultatet av QS-rankningen baseras på webbenkäter om lärosätenas anseende. Enkäterna skickas troligen ut till hundratusentals personer men besvaras bara av några tusen. THE-rankningen har en liknande ansats men undersökningarna av lärosätenas anseende väger inte riktigt lika tungt. Magnus Gunnarsson påpekar att de här undersökningarna av anseende har en självgenererande effekt. Om man ligger bra till på rankningslistorna så tror andra inom akademin att man är ett högt ansett lärosäte. Så när de ska svara på enkäterna från rankningsföretagen så tittar de på rankningslistorna. Så gör också lärosäten när de ska välja samarbetspartners, och ett högrankat lärosäte har lättare att locka till sig duktig personal. Alla de tre stora rankningarna räknar också citeringar, fast på olika sätt. Hos THE väger citeringar så mycket som en tredjedel av slutresultatet. fakta Shanghai-rankningen heter egentligen Academic Ranking of World Universities och produceras av Shanghai Jiao Tong University. Den skapades för att mäta hur det går med den kinesiska satsningen på att skapa universitet av internationell toppklass. QS-rankningen heter QS World University Rankings och produceras av det brittiska analysföretaget QS. Tidigare producerades den på uppdrag av Times Higher Education, som då också publicerade listan. Nu publiceras den istället av QS själva samt av den amerikanska tidningen US News & World Report. THE-rankningen heter THE World University Rankings och produceras av den multinationella, New York-baserade nyhets- och informationskoncernen Thomson Reuters, på uppdrag av den brittiska tidskriften Times Higher Education. THE samarbetade fram till 2009 med QS om rankningen. Fakta från Magnus Gunnarsson: Lägesrapport om rankningar av universitet och högskolor 20 Universitetsläraren 18/2013

Disciplinärenden kvinnor och män

Disciplinärenden kvinnor och män TillsynsPM 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Sofia Tiberg 08-563 088 38 sofia.tiberg@uka.se Disciplinärenden kvinnor och män Bakgrund Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter under

Läs mer

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet Rapport 9: R Disciplinärenden vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan Box, 99 Stockholm tfn - fax - e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Disciplinärenden vid högskolor och universitet Utgiven

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet www.hsv.se Rapport 2010:11 R Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Sammanställning av beslut och domar i disciplinärenden som rör studerande vid universitet och högskolor 2002

Sammanställning av beslut och domar i disciplinärenden som rör studerande vid universitet och högskolor 2002 Sammanställning av beslut och domar i disciplinärenden som rör studerande vid universitet och högskolor 2002 Högskoleverket 2003 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085

Läs mer

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01 Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01 Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från förvaltningsdomstolar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar):

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar): Alfred Nobel Han var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat UF 23 SM 1701 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2016 Higher Education. Employees in Higher Education 2016 I korta drag Andelen forskande och undervisande personal med en

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier

Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier BESLUT 1(4) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Anna Sandström 08-563 085 32 Anna.Sandstrom@uka.se Umeå universitet Rektor Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Anmälan om felaktig och otydlig information

Anmälan om felaktig och otydlig information BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Christoffer Svensson 08-563 087 05 Christoffer.svensson@uka.se Göteborgs universitet Rektor Anmälan om felaktig och otydlig information Anmälan NN

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare

sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program 2019-2024 SULF:s vision, antagen av kongressen 2015, är tydlig i skrivningarna

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN STYRDOKUMENT Dnr V 2018/1047 HANDLINGSPLAN 2017-2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN Publicerad Beslutsfattare Sven Enerbäck, prefekt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

GÄRDET. Öppet hus. 27 jan kl

GÄRDET. Öppet hus. 27 jan kl GÄRDET Öppet hus 27 jan kl. 12.00-14.00 Välkommen till Hermods Gymnasium Vi vill få dig att utvecklas, växa och få de bästa förutsättningarna för framtiden och för vidare studier. När du tar studenten

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor

Läs mer

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken?

Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Universitetet och läraren i utmanande undervisningssituationer vad säger juridiken? Ruth Mannelqvist & Nina Nilsson Rådeström Juridiska institutionen Ruth Nina 2 1 Regler som styr universitet och högskolor

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Internationell mobilitet på forskarnivå

Internationell mobilitet på forskarnivå Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition SULF:s kongress 2018 Bilaga 19 Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021 Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen för kongressperioden är SULF:s vision I mänsklighetens tjänst: Högre

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,

Läs mer

Ärende Anmärkningar Ansvarig. Föredragningslista godkänns

Ärende Anmärkningar Ansvarig. Föredragningslista godkänns Sid 1 (5) Ärende Anmärkningar Ansvarig 1. Fastställande av föredragningslista Föredragningslista godkänns 2. Information Information från ordförande Heidi Hansson och vice ordförande Lars Nordlander, (Bilaga

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer