Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid /2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid 13 16 18/2013"

Transkript

1 18/2013 Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid Upphovsrätt Flera lärosäten bryter mot lagen sid 4 Krafttag mot fusk Salstenta med upplägg som en flygresa sid 10 Självförtroende Nu kan filosoferna skratta åt bluffkänslan sid 17

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Pedagogisk kvalitet, hur då? Stiftelsefrågan i all ära, den högskolepolitiska debatten under 2013 har i mångt och mycket ändå rört sig om utbildningskvalitet: SFS publicerade rapporten Studentens lärande i centrum. Kvalitet ur ett studentperspektiv, Sveriges utvärderingssystem utvärderade och utvärderades, studenternas förkunskaper och motivation skärskådades, och vad som faktiskt utgör kvalitet debatterades. Men påfallande lite uppmärksamhet har ägnats åt grundfrågan om universitetslärarnas förutsättningar för att göra ett bra arbete: att faktiskt bedriva undervisning av god kvalitet. Ett enkelt sätt att närma sig frågan är förstås att se den resursurholkning som på grund av pris- och löneomräkningen försöker tvinga undervisningen att effektivisera på samma sätt som banker och försäkringsbolag. Men undervisning är mellanmänsklig kommunikation som är svår att effektivisera med några procent per år. Likväl är tiden i meningen minskad lärarledd tid eller så kallad kontakttid bara ett av de tänkbara skälen till eventuella kvalitetsbrister. Problemet är mer komplext än så. Ett minst lika viktigt skäl till att undervisningen inte alltid håller bästa tänkbara kvalitet är de ibland begränsade möjligheterna till för- och efterarbetet. Förslag på många håll syftar till att skriva ned omräkningsfaktorerna för föreläsningar och seminarier. Det finns i och för sig ingen naturlag som reglerar hur mycket för- och efter arbete en viss undervisningsform kräver, men om man generellt räknar om all undervisning som har haft faktor 4 till faktor 3 så minskar man tiden till för- och efterarbete med 33 procent. Då ökas den lärarledda tiden men bibehålls undervisningskvaliteten? På sina håll hävdar studierektorer till och med att det finns undervisning som inte kräver någon form av för- eller efterarbete alls. Mer än en universitetslärare har frågat sig om det då går att bedriva akademisk utbildning värd namnet. Men fortfarande: det här är bara en del av ett komplext problem. Ett annat sätt att se problemet är att lägga ansvaret utanför högskolan: i grundskolan, i gymnasiet, i politiska krav på fler högskoleutbildade, i lågkonjunkturen som tvingar omotiverade studenter till högskolan, i samhällsförändringar som ger mer heterogena studentgrupper. Och visst är det så att en heterogen student population kräver en annan pedagogik än en homogen. Men det är verkligen inte bara av ondo; undervisning berikas av mångfald eftersom det i sig innebär att de allt för enkla lösningarna avslöjas och komplexitet uppmuntras. Utbildning som ger kompetens i perspektivbyte och problematisering är samhällets bästa vaccin mot odemokratiska tendenser. En tredjedel av högskolans lärare är tidsbegränsat anställda. Den här gruppen omfattas långt ifrån alltid av högskolepedagogiska utbildningar och kompetensutveckling. Dessa lärare kan inte långsiktigt planera kursförbättringar, för de har ingen planerad anställning. I stort sett alla de goda förslag som finns i SFS-rapporten om stärkt pedagogisk utbildning går den här gruppen förbi. Är utbildningen dålig på svenska lärosäten? Sannolikt är den det ibland. Och det krävs många olika insatser innan den kan hålla jämn, hög kvalitet. Kavla upp ärmarna och börja förändra! git claesson pipping förbundsdirektör för sulf 2 Universitetsläraren 18/2013

3 INNEHÅLL 18: Ledare: Pedagogisk kvalitet, hur då? 4 Flera lärosäten bryter mot upphovsrätten 5 Författarna har rätt till skälig ersättning 6 Försäkringskassan rättar sig efter EU Tydligare regler för postdokstipendiater 7 Utbildning ger ny chans åt invandrade akademiker 8 Hon fick nyckeln till jobb Foto: valerie lundqvist 8 13 foto: alexander mahmoud/nobel media 10 Flygresa modell för salstenta för att undvika fusk 12 Jämställdhetsministerns nya översyn ifrågasätts av utredare illustration: Ebba berggren 95 procent av alla Nobelpris har gått till män: 13 Samhället går miste om viktig utveckling 17 Filosoferna synar bluffen 20 Rankningslistor används i lärosätenas marknadsföring 22 Den lilla högskolan formade Robert Boije Ett av världens minsta universitet vill tas på allvar 26 DEBATT Högskolelärare tar inte sitt ansvar 27 Kvalitetsbedömare riskerar att bli gisslan i systemet 29 Skulle utvärderingarna klara en utvärdering? 40 Gästkrönika: Den osynliga doktoranden Foto: anna rehnberg 37 PÅ GÅNG SULF kalendarium 38 SULF informerar Alfred Nobel skulle ha dragit in prispengarna 95 procent av Nobelprisen till män Professor Agnes Wold en av kritikerna sid Upphovsrätt Flera lärosäten bryter mot lagen sid 4 Krafttag mot fusk Salstenta med upplägg som en flygresa sid 10 18/2013 Självförtroende Nu kan filosoferna skratta åt bluffkänslan sid 17 På omslaget: Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska akademien, är kritisk till att kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland Nobelpristagare. Universitetsläraren nr 1/2014 har manus- och annonsstopp 10 januari Universitetsläraren 18/2013 3

4 Flera lärosäten bryter mot upphovsrätten Svenska lärosäten bryter mot lagen när de genom myndighetsbeslut anser sig ha omfattande förfoganderätt över universitetslärarnas undervisningsmaterial. Det konstaterade en rad akademiska experter på upphovsrätt vid en konferens i Uppsala nyligen. Text: per-olof eliasson foto: stockholms universitet Deltagarna vid konferensen Undervisningsmaterialets upphovsrätt i fokus gick igenom rättsläget. Bakgrunden är den snabba tekniska utvecklingen där lärarna använder många olika digitala hjälpmedel och plattformar i undervisningen. Konferensen hade deltagare från de andra nordiska länderna och man konstaterade att gällande rätt, inklusive det upphovsrättsliga lärarundantaget, är förhållandena likartade i Sverige, Finland, Danmark och Norge. I Finland är lärarundantaget för datorprogram och databaser till och med inskrivet i upphovsrättslagen, säger docent Sanna Wolk som är forskare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet och som arrangerade konferensen. Hon säger att till skillnad mot Sverige respekterar lärosätena i de andra nordiska länderna lärarundantaget och förhandlar och sluter avtal med lärarna om att använda deras digitala undervisningsmaterial. Men i Sverige har man vid en rad lärosäten tagit myndighetsbeslut som helt felaktigt refererar till gällande rätt. Det framkom under konferensen att lärosätena i besluten inte beskrev vad som gäller utan vad de önskade var gällande rätt. Sanna Wolk påpekar att lärosätena inte bara anser sig ha rätt att använda det material lärare tagit fram utan också menar att de får både bearbeta och uppdatera det. Många på konferensen frågade sig också varför svenska universitet vill ha så omfattande rättigheter. Detta särskilt som de inte har definierat sina egna skyldigheter. Och om det blir intrång i Sanna Wolk, docent, Uppsala universitet. upphovsrätten, kommer de att beivra den eller inte? Frågan är också hur upphovsmännen kan hävda sina rättigheter. Det konstaterades att man kan göra en JK-anmälan mot de svenska myndighetsbesluten. Och det kan vem som helst göra. Annars är det möjligt att driva ett enskilt fall. En lärare kan vända sig till exempelvis SULF och låta förbundet driva deras fall till tingsrätt och eventuellt vidare till hovrätten. De här lärosätena använder maktspråk för att tvinga till sig upphovsrätten, vilket är mycket olyckligt. Det kommer nog inte att bli någon ändring förrän det ställs på sin spets genom en JK-anmälan eller ett rättsfall, säger Sanna Wolk. Hon noterar att universiteten i Uppsala, Lund och Linköping inte har tagit några myndighetsbeslut att förfoga över undervisningsmaterialet, utan löser det genom avtal i det enskilda fallet. Chefsjurist Marianne Andersson på UU Innovation vid Uppsala universitet var en av talarna vid konferensen. Så här säger hon till Universitetsläraren: Huvudregeln är att det är upphovsmannen som bestämmer, om det finns en verkshöjd. Det är absolut inte så att ett lärosäte generellt kan bestämma över hur lärosätet ska förfoga över de anställdas upphovsrätt. Vill lärosätet förfoga över den får man träffa en överenskommelse. Digital upphovsrätt är så svårt att den är lättast att lösa i de enskilda fallen. Om en lärare vid Uppsala universitet har nedsatt undervisning för att ägna sig åt att ta fram undervisningsmaterial så träffar man ett avtal om förfoganderätten. Det finns argument att om arbetsgivaren har lagt ned mycket pengar på webbaserad undervisning eller liknande så ska lärosätet automatiskt ha rätt till materialet. Det är bara nys. Så kan man inte resonera. Men Marianne Andersson menar att det finns två sidor av myntet, den ena är att lärosätena gör rejäla övertramp när det gäller upphovsrätt. Den andra är att övertrampet innebär en kvalitetsdegradering av svenska högskolor. I den digitala miljön förändras allt väldigt fort, så som man undervisade för två år sedan, så undervisar man inte idag. Att fastställa generella regler som om man kunde använda samma inspelade föreläsning i år och dag är ju så dumt. Lärosäten som har ambitioner att ha kvalitet, eller kanske till och med excellens, kan inte hålla på så. Men hon citerar professor Stig Strömholm, som ledde den avslutande paneldebatten på konferensen: Vi kanske inte ska utgå från att alla de som tagit besluten är skurkar utan det kan faktiskt vara så att en och annan flitig bäver har navigerat fel. Jag tycker att det är en sympatisk beskrivning av situationen som kan vara väl värd att betona, säger Marianne Andersson. l Konferensen finns att se på webben: 4 Universitetsläraren 18/2013

5 Författarna har rätt till skälig ersättning I ett digitaliseringsprojekt har Stockholms universitet lagt ut avhandlingar på nätet utan att tillfråga författarna. Att inte fråga forskarna är anmärkningsvärt och ett brott mot upphovsrätten, säger upphovsrättsexperten Sanna Wolk. Text: per-olof eliasson foto: istock Sedan två år tillbaka har Stockholms univer sitets bibliotek drivit ett projekt att skanna in äldre avhandlingar, publicera dem i universitetets databas Diva och göra dem fritt tillgängliga via internet. Men universitetsbiblioteket har inte kontaktat författarna och har alltså inte tillstånd till publiceringen på nätet. Det hela uppdagades, enligt Svenska Dagbladet, när forskaren Pär Hultfors googlade på sig själv och hittade sin avhandling från 1986 i fulltext i databasen. Stockholms universitets publicering av avhandlingarna på nätet är utan tvekan ett intrång i författarnas upphovsrätt. Det är djupt olyckligt att man gör så utan att ta kontakt med och få ett godkännande av upphovsmännen, säger Sanna Wolk, docent vid IMK, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Hon anser att publiceringarna kan bli dyra för Stockholms universitet och att det inte spelar någon roll om det är ett företag eller en myndighet som gör intrång i upphovsrätten; otillåtna förfoganden ska upphovsmannen kompenseras för. Författarna har rätt till skälig ersättning för att deras verk har tillgängliggjorts. De har också rätt till skadestånd för upphovsrättsintrång. Troligen har de flesta forskare inget emot att deras avhandlingar får vidare spridning på nätet, under förutsättning att de blir tillfrågade. Men när det gäller forskningsresultat är det inte bara upphovsrätten man ska ta hänsyn till, utan det finns också forskningsetiska hänsyn. Allt är kanske inte lämpat att publiceras digitalt och den enda som kan avgöra det är forskaren själv. I det här fallet kan forskarna med stöd av upphovsrätten få stopp på olämpliga publiceringar, säger Sanna Wolk. Jonas Holm, jurist vid Stockholms universitet, gör avbön. Vi kan konstatera att det skett ett brott mot upphovsrätten och att det har funnits juridiska brister i hanteringen av detta, vilket vi beklagar, säger han. Var det ingen som tänkte på upphovsrätten? Vi håller nu tillsammans med universitetsbiblioteket på och utreder varför det inträffade. I väntan på att utredningen blir klar har vi stoppat tillgången till databasen och avhandlingarna i den med omedelbar verkan. Stockholms universitet vill göra avhandlingarna tillgängliga igen. Framöver är det vår förhoppning att vi ska kunna lösa det via avtal. Antingen centralt via en upphovsrättsorganisation eller med respektive författare. Det är oklart om det finns en organisation som kan företräda forskarna. Men en lagändring som trädde i kraft 1 november kan ge möjlighet till att avtalslicensiera med en organisation. Jag vill inte peka ut en avtalspartner, men en tänkbar möjlighet skulle kunna vara Alis, som bland annat företräder författare, säger Jonas Holm. l Universitetsläraren 18/2013 5

6 2,8 forskningsmiljarder från Vetenskapsrådet Årets stora utlysning av forskningsmedel från Vetenskapsrådet är klar. Av de ansökningar som skickades in har 742 beviljats. Totalt går cirka 2,8 miljarder kronor till grundläggande forskning inom alla ämnesområden de kommande fem åren. Den största delen, 2,2 miljarder kronor, går till fria projektbidrag. Beloppet som har fördelats är mindre än tidigare år, vilket enligt VR främst beror på längre bidragsperioder, vilket gör att färre projekt avlutas i år. l Försäkringskassan rättar sig efter EU Tydligare regler för postdokstipendiater Nu ska inte några postdokstipendiater kunna stå utan sjukförsäkring i Sverige. Detta sedan Försäkringskassan beslutat att följa EU:s regelverk. Text: per-olof eliasson 44 procent... av de personer som inför höstterminen 2013 sökte till högskolan för första gången kom in på en utbildning. Det innebär att det är svårare än någonsin att komma in på högskolan. Antalet sökande var också rekordstort. Störst var konkurrensen om platserna på psykologoch veterinärutbildningarna, skriver Universitetskanslersämbetet i ett pressmeddelande. l citatet Den ytterst blygsamma besparing som ett indraget tidskriftsstöd skulle medföra står inte på något sätt i paritet med skadeverkningarna för forskarsamhälle och forskningskommunikation. Bidragsformen för tidskriftsstöd måste därför bibehållas. Dekaner inom samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteter vid ett flertal universitet i ett öppet brev till Vetenskapsrådet, angående ett aviserat indragande av tidskriftsstöd till vetenskapliga tidskrifter inom samhällsvetenskap och humaniora. foto: håkan lindgren Det är ett plus att stipendiaterna inte kan falla mellan stolar på samma sätt som tidigare, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. Tidigare var det oklart vilka regler som Försäkringskassan tillämpade för bedömning av sjukförsäkring för postdokstipendiater, eller andra som inte är anställda, Robert Andersson, och som kommer från andra SULF:s förhandlings chef för statlig sektor. europeiska länder. Då kunde Försäkringskassan besluta att en person inte hade rätt till sjukförsäkring i Sverige, trots att denne bodde i Sverige och inte hade någon sjukförsäkring i hemlandet (se Universitetsläraren nr 5/2013). Men i ett informationsmeddelande till personalen underkänner nu Försäkringskassan sin gamla policy. Istället ska myndigheten följa EU:s regelverk som stipulerar att stipendiaters rätt till sjukförsäkring ska bedömas utifrån en helhetsbild som innefattar vistelsens längd, var man har sin familj, om man har permanent bostad och avsikten med vistelsen i landet. Skälet till varför personen flyttat anses avgörande för bedömningen. Dessutom säger reglerna att svenska myndigheter vid tveksamhet måste ta kontakt med personens hemland. Om länderna har olika uppfattning måste de komma överens om var personen är försäkrad. En stipendiat från EU ska alltså inte kunna bli utan sjukförsäkring. Det här är positivt för EU-postdokstipendiater, nu får de en mera rättssäker bedömning, säger Robert Andersson. Tidigare har dessutom postdokstipendiater kunnat råka ut för ett moment 22. Om de inte var sjukförsäkrade kunde de inte få ett personnummer och om de inte hade ett personnummer kunde de inte bli sjukförsäkrade. Det borde nu bli tydligare mellan svenska myndigheter, säger Robert Andersson. Han anser att det är en fördel att informationsmeddelandet är tydligt. Stipendiaterna ska få besked om att de har sjukförsäkring i något EU/EESland. Genom att uppvisa ett sådant intyg uppfyller de också kraven för folkbokföring om de avser att vistas här i minst ett år. Alla pågående ärenden kommer att bedömas enligt de nya reglerna. Och för gamla ärenden som redan är avgjorda kan man ju söka på nytt enligt de nya reglerna och då få ett nytt beslut. Man kan också alltid överklaga ett beslut om försäkringstillhörighet när det fattas enligt EU:s regelverk, så länge tidsfristen inte löpt ut. Som helhet är Robert Andersson positiv till Försäkringskassans nya riktlinjer. Men om man ska vara lite kritisk så har EU:s regelverk funnits i många år och vi har varit med i EU i 20 år. Och det är ingen nyhet att EU:s regelverk står över det svenska, så det är konstigt att Försäkringskassan först nu kommit på att tillämpa dem fullt ut i dessa fall. l 6 Universitetsläraren 18/2013

7 Utbildning ger ny chans åt invandrade akademiker Det finns ett stort antal kompletterande utbildningar för utländska akademiker med syfte att ge studenterna bättre möjligheter att få kvalificerade jobb. Men kunskapen om hur det har gått för studenterna efter utbildningen är ofullständig. text: Per-Olof Eliasson foto: lena holmgren De allra flesta utbildningar som riktar sig till invandrare med akademisk utbildning från hemlandet finns inom tre grupper: Utbildningar som ingår i regeringens integrationssatsning. Arbetsmarknadsutbildningar som ges på uppdrag av Arbetsförmedlingen, kallade Korta vägen. Aspirantutbildningar som ges på lärosätenas eget initiativ. Dessutom ger SLU en kompletterande utbildning för utländska veterinärer, Högskolan i Borås ger Svenska för utländska akademiker och Kungl. Tekniska högskolan ger i samarbete med Järfälla kommun Sfinx-programmet för utländska ingenjörer. I regeringens integrationssatsning har ett antal lärosäten fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildningar om högst 120 högskolepoäng för vissa yrkesgrupper: Jurister universiteten i Stockholm och Göteborg. Lärare universiteten i Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och Örebro samt Malmö högskola. Sjukvårdspersonal universiteten i Lund, Göteborg och Linköping samt Karolinska institutet. Utbildningarna i Korta vägen upphandlas från lärosätena av Arbetsförmedlingen. Det hela startade i början av 2000-talet med tre arbetsmarknadskurser i Västra Götaland. Sedan har antalet kurser utökats och efter en upphandling 2012 finns nu Korta vägen på ett 20-tal högskole- och universitetsorter. På eget initiativ anordnar Malmö högskola och Linköpings universitet aspirantutbildningar. Det är en fördel för det svenska samhället att fånga upp de här personerna och även för dem själva är det positivt att inte behöva jobba med något Ulrika Axelsson, programansvarig för aspirantkursen vid Linköpings universitet. de är överkvalificerade för eller att gå arbetslösa, säger Ulrika Axelsson, programansvarig för aspirantkursen vid Linköpings universitet. Den kursen vänder sig till personer med annan examen än läkare och lärare. Ungefär tio personer går utbildningen per år. Programmet startades 2002, det pågår i upp till två terminer och har en specialiserad studievägledning i anslutning till kursen. Kurserna består av tre block. Första blocket går halva första terminen. Då läser alla tillsammans en kurs om svenska samhället, kulturen och språket. I block två väljer studenterna kurser som kompletterar eller aktualiserar deras gamla utbildning. Alla kurser som finns på universitetet är möjliga att söka. Block tre består av praktik och pågår under andra terminen. Det vanligaste har hittills varit att de praktiserar i tio veckor. Men i år tycks nästa alla vilja ha 20 veckor, säger Ulrika Axelsson. Efter praktiken ska studenterna helst ut i jobb. Ungefär en tredjedel får jobb direkt efter, eller i anslutning till praktiken. En del får jobb lite senare men det finns studenter som fortsätter att vara arbetslösa. En stor stötesten är språket. Det är väldigt olika hur duktiga studenterna är på svenska, det beror på hur länge de har varit här och hur utvecklingsbara de är. Ett annat problem är att utbildningarna ofta inte är riktigt kompatibla. Även om studenterna har sin utbildning validerad från Högskoleverket kanske det ändå inte riktigt stämmer. För exempelvis jurister kan det vara stora skillnader mellan lagar i olika länder. Aspirantkursen förändras hela tiden. Vi utvecklar utbildningen för varje år och i år har vi lagt ännu mer fokus på språk och drillar studenterna lite hårdare. Och vi har också lagt in rätt mycket rekryteringsträning, som anställningsintervjuer på ett rekryteringsföretag. Själva utbildningen känns bra men jag önskar att alla skulle få jobb efter praktiken, säger Ulrika Axelsson. Uppskattningsvis deltar i storleksordningen till studenter per år i de olika utbildningarna. Kurserna varierar i längd från en till fyra terminer. Hur går det då för studenterna? Problemet är att ingen riktigt vet. Det saknas systematisk uppföljning av hur väl deltagarna lyckas på arbetsmarknaden, vilket naturligtvis är en stor brist. Men av de ofullständiga uppföljningar som finns tillgängliga verkar det som att en stor del av studenterna får jobb i det yrke de utbildats till. För olika yrkesgrupper och utbildningar verkar andelen som räknas som etablerade på arbetsmarknaden en tid efter avslutad kurs variera från under 50 procent upp mot 100 procent för tandläkare som är ett bristyrke. l Nästa sida: Hon fick nyckeln till jobb Universitetsläraren 18/2013 7

8 Jag har alltid varit en självständig kvinna så jag kunde inte sitta och vänta. Om det inte fanns något jobb åt mig kom jag på att ordna ett jobb själv, säger Oksana Lundqvist. Hon fick nyckeln till jobb En aspirantkurs för utländska akademiker på Linköpings universitet gav Oksana Lundqvist nyckeln till ett kvalificerat jobb i Sverige. Jag är så glad och tacksam för den utbildningen, säger hon. Text: per-olof eliasson foto: valerie lundqvist Från hemlandet Ukraina har Oksana Lundqvist en master i företagsekonomi. Till Sverige kom hon 2006 som au pair. Snart träffade hon sin nuvarande man och stannade kvar i Sverige. Under tiden som Oksana Lundqvist var au pair gick hon en enklare kurs i svenska och på våren 2007 började hon SFI på komvux. I stället för att studera svenska A läste hon sjukvårdssvenska A och B samtidigt för att det skulle gå snabbare. Men det visade sig vara mycket svårt att få jobb utan kontakter i Sverige. Jag har mina ryska väninnor här i Sverige och de är alla arbetande kvinnor, många är läkare. Det svåraste var när vi träffades och de pratade jobb och jag inte kunde delta i samtalen. Så hon letade efter vilket jobb som helst. Jag har alltid varit en självständig kvinna så jag kunde inte sitta och vänta. Om det inte fanns något jobb åt mig kom jag på att ordna ett jobb själv. Så jag startade ett städbolag. Där jobbade jag på morgonen, sedan studerade jag på dagen, för att sedan avsluta dagen med städning. Det var långa dagar men det gick. Det var roligt och jag är glad att det fungerade. Firman är fortfarande igång med några anställda och jag får fler kunder för varje år. Så för närvarande jobbar jag här på mitt vanliga jobb på heltid och så driver jag firman på kvällstid och helger. Hösten 2010 kom hon in på aspirantutbildningen för utländska akademiker på Linköpings universitet. Vi hade världens bästa lärare i svenska, så man kunde inte bara prata om svenska språket på lektionerna utan även om mycket annat. Vi hade dessutom en duktig lärare i samhällskunskap, vilket gjorde det jätteintressant att gå på lektionerna, jag sprang ofta dit. Universitetskursen gav Oksana Lundqvist en inblick i hur det fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Efter de inledande kurserna tänkte hon studera marknadsföring. Jag började men det var jättejobbigt att vara den enda invandraren bland alla svenskar. Det var väldigt hög nivå på 8 Universitetsläraren 18/2013

9 språket, så ibland förstod jag inte vad de andra menade. Jag kände mig uppgiven efter varje lektion. Så hon tänkte om. Jag förstod att jag suttit på skolbänken tillräckligt och att jag troligtvis lär mig fortare på en arbetsplats. Jag ville se hur det fungerar i verkligheten och var redo att praktisera länge för att lära mig. Nästa steg var att få en praktikplats. Jag var väldigt angelägen att hitta ett jobb och letade praktikplats överallt i Sverige, jag var beredd att pendla långt för ett jobb. Men då tipsade min program ansvariga om ett företag som tillverkar lantbruksmaskiner, Väderstad- Verken i Mjölby. Oksana Lundqvist fick praktikplatsen och skulle praktisera 20 veckor på ekonomiavdelningen. Efter två månader frågade logistikchefen om jag ville lära mig lite om logistik eftersom de kanske behövde en sommarvikarie på avdelningen. Så jag började jobba halva dagen på ekonomiavdelningen och den andra halvan på logistikavdelningen. Sedan fick jag sommarvikariat och efter det fick jag fast jobb i november för två år sedan. Efter att totalt ha jobbat i nästan tre år på företaget talar Oksana Lundqvist mycket bra svenska. Som invandrare måste man så snabbt som möjligt komma i miljöer där man kan prata svenska dagligen. Många invandrare gör det lätt för sig och tittar och lyssnar enbart på sitt hemlands tv och radio. Jag tror det är jätteviktigt att titta och lyssna på svensk tv och radio, även om man inte förstår mycket de första åren. Man bör dessutom läsa svenska tidningar, det ger jättemycket. Försök också skaffa svenska vänner och våga prata svenska. Det är bättre att säga fel än att inte säga något alls för det är då man lär sig. På Väderstad-Verken är koncernspråket engelska, men Oksana Lundqvist har stor användning även för sina andra språk som är ukrainska och ryska. Att jag kan bidra med mina språkkunskaper och mitt kulturella kapital är jätteroligt. I dagsläget är jag ansvarig för fyra länder, Ukraina, Frankrike, Polen och Ungern. l Due diligence - besiktning av företag Due diligence är den engelska termen för företagsbesiktning. Företagsbesiktning innebär att ett företag undersöks inför en transaktion för att minska risken för negativa överraskningar. I denna nya bok presenteras bakgrunden till och förutsättningarna för företagsbesiktning, inklusive den metod och de verktyg som används vid det praktiska arbetet. Boken är avsedd för kurser inom bland annat företagsförvärv, affärsstrategi, företagsorganisation, entreprenörskap och företagsfinansiering samt övrig affärsjuridik, företagsekonomi och industriell ekonomi. Läs mer om boken på Julklappsbokrea! Passa på att köpa en hård klapp till någon du tycker om till oslagbart pris Andra böcker av intresse 99: 99: 99: 99: 99: Moms ingår i priserna, frakt tillkommer. Mejla din beställning till: för att få del av detta erbjudande. Vi be höver ditt namn, adress och telefon nummer. Faktura 30 dagar. Extern redovisning Agil Projektledning OBM- Ledarskapets psykologi Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Erbjudandet gäller t.o.m. den 15 december tel Universitetsläraren 18/2013 9

10 Flygresa modell för salstenta för att undvika fusk Incheckning senast 30 minuter före aviserad starttid. För den som kommer för sent är dörren obönhörligen stängd. Södertörns högskola har, för att skapa lugn och ro och som en del i det kvalitets arbete som också är tänkt att stävja fusk, skapat ett upplägg för salsskrivningar som ska påminna om en flygresa. text: marielouise samuelsson illustration: ebba berggren Lokalerna är viktiga, liksom det att vi har skrivvärdar, ett begrepp som är ett sätt att komma bort från det mer polisiära uttrycket tentavakter, berättar Eva-Carolina Säfvelin, jurist och utredare vid Södertörns studentavdelning där hon bland annat arbetar med disciplinärenden. Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport gällande disciplinärenden vid samtliga universitet och högskolor visade att det 2012 var drygt 800 studenter som blev avstängda eller varnade. Grund för disciplinåtgärder delas upp i sex kategorier, 1) fusklappar och otilllåtna hjälpmedel, 2) otillåtet samarbete 3) plagiat och fabrikation 4) förfalskning av dokument 5) störande av undervisningen eller verksamheten i övrigt 6) sexuella eller etniska trakasserier. Den vanligaste orsaken är plagiering, i 460 av de 801 fallen. I UKÄ:s sammanställning återfinns Södertörns högskola i topp, 0,86 procent av antalet helårs studenter (6 850) hade varnats eller stängts av. Eva-Carolina Säfvelin säger att detta delvis kan förklaras med att Södertörns högskola under 2011 hade några ovanligt tidskrävande ärenden som gjorde att många av höstterminens anmälningar inte kunde slutföras förrän under Hon påpekar också, vilket även UKÄ framhåller, att den sortens topplacering kan vara ett gott tecken, som resultat av ett effektivt arbete, så att fusk verkligen upptäcks. Men det hjälper inte, i rubrikerna foto: södertörns högskola Det är ett sätt att skapa arbetsro, när vi tidigare accepterade ankomst 30 minuter efter utsatt tid innebar det att de sent anlända störde de andra. Eva-Carolina Säfvelin, jurist och utredare vid Södertörns högskola kan det ju ändå heta att våra studenter är de som fuskar mest En grundbult i Södertörns högskolas arbete mot fusk och annan oredlighet är likformighet, samma regler för exempel vis salsskrivningar ska gälla oavsett om studenten läser nationalekonomi eller sociologi. En annan del är att förutnämnda skrivvärdar är fler än på en del andra lärosäten en på 25 studenter och att samtliga får sammanlagt två dagars utbildning. Värdarna ska också de påminna om flygresekonceptet, genom att de inte enbart ska ha en övervakande roll, utan också stå till tjänst med information. Och studenter får alltså inte komma för sent, så för att underlätta med tanke på exempelvis tågförseningar börjar skrivningarna numera klockan tio, istället för som tidigare klockan åtta. Det är ett sätt att skapa arbetsro, när vi tidigare accepterade ankomst på 30 minuter efter utsatt tid innebar det att de sent anlända störde de andra, säger Eva- Carolina Säfvelin. Vidare är ambitionerna vid Södertörns högskola att också systemet kring anmälan och eventuella disciplinåtgärder ska vara likformigt och enkelt. En vanlig förklaring från den anmälda studentens sida kan vara att vederbörande råkat skicka in fel version av exempelvis ett examensarbete, men det är inte längre en gångbar ursäkt, oavsett om det är uppenbart att felet varit oavsiktligt. Disciplinnämnden skiljer inte längre på uppsåt och indirekt uppsåt, de är därmed tydliga med att studenten själv har ansvaret för att det som lämnas in ska vara den version som är färdig för examination. 10 Universitetsläraren 18/2013

11 Lärarens roll och en uppmärksam läsning är, enligt Eva-Carolina Säfvelin, det som har mest betydelse för att avslöja plagiat, vid Södertörns högskola liksom alla andra lärosäten det mest dominerande disciplinärendet. Det är genom läsningen som man kan upptäcka att språkbruket tyder på att studenten har ändrat meningsbyggnad och bytt ut ord, allt för att lura Urkund (den webbtjänst som avslöjar plagiat, genom att identifiera likheten med andra befintliga texter). Men det som passerat Urkund kan alltså upptäckas av lärare som noterar sådant som stolpiga omskrivningar och otympliga synonymer. Dessutom har kunskapen om Urkund ökat, då det blir allt vanligare att det används i gymnasieskolor, något som också bidrar till att studenterna redan från början är medvetna om att det inte är tillåtet att klippa och klistra från nätet. Samtidigt förekommer det att studenter försvarar sig med att de inte plagierat, utan istället bara lyft fram en text som de tycker uttrycker ämnet bättre än vad de själva kan göra. De som fuskar gör det självfallet av olika skäl, från att medvetet välja en enkel väg till desperation över att inte ha hunnit läsa eller inte förstått uppgiften. Studieåren är en intensiv period i studenternas liv och det kan inträffa svåra saker på det personliga planet, som sjukdom i familjen. I vårt arbete ingår också att vi träffar varje student som blivit anmäld, ibland kopplas också kurator in. Det är också viktigt att konstatera att de flesta av våra studenter är mycket skötsamma i sammanhanget, det är alltså 99,14 procent som inte har tilldelats en varning eller blivit avstängda, säger Eva-Carolina Säfvelin. l Universitetsläraren 18/

12 Jämställdhetsministerns nya översyn ifrågasätts av utredare Om regering och riksdag skulle gå in och styra ännu mer kring hur forskningsmedel fördelas riskerar det att göra mer skada än nytta. Även om det görs ur ett jämställdhetsperspektiv och avsikten alltså är aldrig så behjärtansvärd skulle det inte gynna kvinnokollektivet som forskare, snarare tvärtom. text: marielouise samuelsson foto: mälardalens högskola Det menar Ingegerd Palmér, tidigare rektor vid Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola, med anledning av att jämställdhetsminister Maria Arnholm nyligen har givit Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera fördelningen av anslagen för forskning, regeringen vill veta hur stor del av resurserna som går till kvinnor respektive män. Vilket kan sägas anknyta till att också Maria Arnholms företrädare Nyamko Sabuni tog upp frågan om fördelning av forskningsmedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta sedan professor Agnes Wold, professor Ulf Sandström och fil.dr Birgitta Jordansson 2010 hade presenterat sin uppmärksammade rapport Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer som hade tagits fram på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan och som visade att satsningarna i hög grad hade gynnat män och missgynnat kvinnor. Dåvarande jämställdhetsministern initierade då en förstudie, i vilken Ingegerd Palmér skulle kartlägga möjligheterna att följa upp hur statsanslagen för forskning och forskarutbildning fördelas på kvinnor och män. Resultatet av förstudien, som presenterades 2012, blev att Ingegerd Palmér av flera skäl starkt avrådde från införande av ett sådant uppföljningssystem. Enligt förstudien skulle det vara resurskrävande och samtidigt resultatlöst, det är svårt eller närmast omöjligt att göra jämförelser både mellan och inom lärosäten, exempelvis har de åtta fakulteterna vid Lunds universitet olika modeller för resursfördelning. Att hitta en modell som skulle göra Ingegerd Palmér. det möjligt att jämföra könsrelaterad medelsfördelning på ett sätt som blir likvärdigt för samtliga lärosäten ansågs orealistiskt. Anslagen till forskning används ju också till sådant som lokaler, utrustning och bibliotek som alla kräver mycket arbete att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv, om det ens är möjligt, säger Ingegerd Palmér som är förvånad över Arnholms initiativ och regeringens beslut att låta Statskontoret göra en kartläggning. Hon påpekar vidare att det är svårt att se hur jämställdhetsministerns intentioner överensstämmer med alliansens uttalade politik om utökad autonomi och att lärosätena självständigt ska få bestämma över sin verksamhet utifrån de mål och ramar som riksdag och regering ger. Det råder ju inget som helst tvivel om att det sker en orättvis fördelning som missgynnar kvinnor, men att ändra på det, vilket självfallet är eftersträvansvärt, kräver andra metoder. Det vore mycket mer angeläget att dra igång en genomgripande diskussion om kvalitet, det finns många utredningar och analyser som pekar mot att att vara man ses som en viktig kvalitetskomponent. Jämställdhetsminister Maria Arnholm är föga oväntat mer optimistisk om möjligheterna att kartlägga samt analysera hur forskningsanslagen fördelas till kvinnor respektive män: Statskontoret har sagt att de ser fram emot uppdraget och menar att det är möjligt att göra mera. De ska också genomföra det i samarbete med några få lärosäten som får gå före i det här arbetet, säger Maria Arnholm. Jag vill veta hur det ser ut, förstå mekanismerna, varför kvinnor försvinner mellan doktorshatt och professorsutnämning. Och det här är en alldeles för viktig fråga för att släppa den, bara för att det hittills inte har gått att få fram bättre underlag. Hon ser inte heller någon motsättning i förhållande till alliansregeringens politik gällande lärosätenas autonomi. Jämställdheten har knappast blivit sämre med ökad autonomi. Maria Arnholm vill definitivt inte före gripa Statskontorets kartläggning och analys genom att diskutera eventuella politiska åtgärder och krav för att uppnå en mer jämlik fördelning. Akademins frihet är en både känslig och viktig fråga. Statskontorets rapport ska vara färdig 31 december 2014, vid Universitetslärarens pressläggning var det inte klart vilka lärosäten som ska medverka i kartläggningen. l 12 Universitetsläraren 18/2013

13 foto: alexander Mahmoud/nobel media År 2012 gick alla Nobelpris till män, bortsett från fredspriset som tilldelades EU. En av ekonomipristagarna var Lloyd S. Shapley. 95 procent av alla Nobelpris har gått till män: Samhället går miste om viktig utveckling Av 876 Nobelpris har 45 gått till kvinnor. På Nobeldagen 2013 prisas elva män. Och en kvinna. Det räcker inte med vetenskaplig excellens för att komma med i Nobelförsamlingarna. Framför allt gäller det att ha rätt kontakter och kön det manliga, säger Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, samt hedersdoktor vid Chalmers efter ha studerat jämställdheten i forskningsvärlden. text: GUNNEL ÅHLANDER Nomineringsarbetet i Nobelförsamlingarna är en lång process med många involverade. Runt inbjudningar till att föreslå kandidater går varje år ut till världens lärosäten. Arbetet med att vaska fram möjliga kandidater sker sedan till stor del bakom lyckta dörrar och görs nästan uteslutande av män, som väljer män. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) utser pristagare i fysik, kemi och ekonomi. Akademien har 625 ledamöter, 76 är kvinnor. I Akademiens ledningsgrupp presidiet råder jämställdhet, preses och andra vice preses är kvinnor. I de inflytelserika Nobelkommit téerna för prisen i fysik, kemi och ekonomi sitter 20 män och fem kvinnor, att jämföra med två kvinnor för tre år sedan. Samtliga ordförande är män. Av 436 Nobelpristagare i fysik, kemi och ekonomi är endast sju kvinnor. De två kvinnor som fått priset i fysik prisades 1903 och De fyra kvinnorna som fått kemipriset 1911, 1935, 1964 och forts. nästa sida Universitetsläraren 18/

14 foto: anna rehnberg Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien och hedersdoktor vid Chalmers, är mycket kritisk till att så få kvinnor har tilldelats Nobelpriset. Nobelförsamlingarna skulle lätt kunna hitta kvalificerade kvinnor, men tycker uppenbarligen inte att det är viktigt, menar hon. Marie Curie fick priset i fysik 1903 och det i kemi Inte har det blivit mycket bättre på 2000-talet. Ser man på prisen i kemi, fysik och medicin, som brukar rankas som de förnämsta, har fem av 106 pris gått till kvinnor. Ett i kemi och fyra i medicin. Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet, genusforskare och författare, är inte förvånad över att så få kvinnor får Nobelprisen. Siffrorna tydliggör att det finns en över- och underordning mellan könen, säger hon. Statistik är ett bra verktyg. Yvonne Hirdman ser faror: Att som kvinna inte räknas eller känna av de rådande icke-förväntningarna på kunskap, intelligens och excellens deformerar kvinnors hjärnor, säger hon och fortsätter: Som feminist med genusglasögonen på känner man av den förolämpning som kvinnor blivit utsatta för genom årtusenden, ansedda som mindre begåvade, mer känsliga och så vidare i all oändlighet. Begåvning och intelligens är något som påverkas av miljön. På grund av de här sega strukturerna går hela samhället och vi alla miste om potentiell begåvning och intelligens och därmed utveckling. Tveklöst! Ju fler dörrar som öppnas desto mer begåvningar kommer vi alla, oavsett kön, att se och få ta del av. Dags att avskaffa Nobelprisen? Nej, snarare är det hög tid att erövra dem! Kvinnor måste som alltid ta sig in i slutna rum och do it the hard way! 50 professorer nio kvinnor och 41 män finns i Karolinska institutets Nobelförsamling. Ordförande och vice ordförande är båda män. Den mäktiga Nobelkommittén för priset i fysiologi eller medicin har fem ledamöter, två är kvinnor bland annat dess ordförande Juleen Zierath, fysiologiprofessor vid KI och kommitténs första kvinnliga ordförande någonsin. För tre år sedan bestod kommittén enbart av män. På frågan om hon kan se något problem med att så få kvinnor har fått priset, svarar Juleen Zierath per mejl: Allmänheten kan definitivt se det som ett problem, men vi som sitter i de olika församlingarna måste följa Alfred Nobels testamente, där han tydligt uttryckt att den som gjort den främsta upptäckten ska prisas. Vi kan alltså inte ta hänsyn till nationalitet, religion eller kön. Hon betonar att få kvinnor fanns inom den vetenskapliga forskningen före 1980-talet och att många upptäckter som nu prisas gjordes för decennier sedan. Men hon ser det som viktigt att på olika sätt uppmuntra kvinnor att välja en vetenskaplig karriär och tror att vi med tiden kommer att se en annan fördelning. Juleen Zierath tror inte att mänsk- 14 Universitetsläraren 18/2013

15 ligheten går miste om upptäckter i och med att så få kvinnor finns med i dessa sammanhang. Det finns andra, tunga vetenskapspriser som kvinnor får, påpekar hon. Däremot anser hon att det är nödvändigt, men att det går alldeles för långsamt för kvinnor att nå toppositioner i samhället. Den största förlusten är om det ena könet diskriminerar det andra och alla inte får samma möjligheter att nå samhällets toppositioner. Då riskerar vi att förlora i utveckling och framåtskridande. Professor Lars Brink, ordförande för Nobelkommittén för priset i fysik, är av liknande uppfattning: Prisen reflekterar en gången tid. I år skrevs arbetena för 49 år sedan och fördelningen var annorlunda då, svarar han via mejl, där han också skriver att han inte har mycket mer att säga, eftersom han är bunden vid sin tystnadsplikt, men tillägger: Det kommer ibland propåer om att vi är ett gubbvälde som inte ser kvinnorna men vi har en apparat som är mycket omfattande. Vi gör många externa utredningar och har haft många kvinnor som utredare. Lars Brink anser att Nobelprisen speglar forskarsamhället: Inga skulle väl vara gladare än vi om vi kunde ge priset till kvinnor, men vi måste ta den som gjort den viktigaste upptäckten oavsett kön. Prisets prestige hänger på att vi ger det till de mest förtjänta personerna och det är det vi arbetar på hela året. foto: anna rehnberg Om Alfred Nobel kom upp ur sin grav idag, skulle han genast dra in prispengarna. Det här är inte vad han ville. Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet Agnes Wold, överläkare och professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, avfärdar förklaringar som dessa som stor okunskap om den egna, vetenskapliga historien. Hon blev 2006 tillsammans med kollegan Christine Wennerås hedersdoktor vid Chalmers, sedan de studerat jämställdheten bland forskare i Sverige och kunnat belägga att en kvinna måste producera nästan tre gånger så mycket som en man för att få en tjänst av Medicinska forskningsrådet (MFR). De blev både hotade och förtalade av det akademiska etablissemanget, men deras arbete fick stor internationell uppmärksamhet. Nobelförsamlingarna är konservativa fästen för män, som trivs bra tillsammans och inte känner behov av kvinnliga kolleger, när Nobelpristagare ska utses, säger hon. Agnes Wold beskriver hur det såg ut i laboratorierna i slutet på 1800-talet, då kvinnor arbetade sida vid sida med sina manliga kolleger. Den tidens män såg kvinnor som jämlikar i den naturvetenskapliga forskningen, säger hon. Men de som delar ut priser har inte förstått att ta till vara det kapital av skickliga, kvinnliga forskare, som funnits i mer än hundra år. Pratet om att det inte finns kvinnor att välja anser hon både obildat och dumt. fakta Antal kvinnor av alla pristagare till och med år 2013: Kemi: 4 av 166 (2,4 procent) Fysik: 2 av 196 (1 procent) Medicin: 10 av 204 (5,2 procent) Litteratur: 13 av 110 (11 procent) Fred: 15 av 126 (12 procent) Ekonomi: 1 av 74 (1,4 procent) Totalt: 45 kvinnor av 876 pristagare (5,1 procent) De som får Nobelprisen är självklart oerhört kompetenta och lysande vetenskapare, men det finns en mängd forskare som är lika duktiga och som inte får Nobel pris och det av den enkla anledningen att det bara delas ut ett par inom ämnen som är jättelika. Den största delen av all genial forskning ger inga Nobelpris. Natur ligtvis kan man hitta kvinnor, som gjort tillräckligt banbrytande forskning för att få Nobelpris, om man tycker det är viktigt, vilket man uppenbarligen inte gör, säger Agnes Wold och tillägger: Om Alfred Nobel kom upp ur sin grav idag, skulle han genast dra in prispengarna. Det här var inte vad han ville. Nobelstiftelsen förvaltar arvet efter Alfred Nobel, dess styrelse har sju ledamöter och två suppleanter, en ledamot och en suppleant är kvinnor. Ordförande och vice ordförande är båda män. Sex kvinnor och dubbelt så många män är medlemmar i Svenska Akademien, som utser pristagare i litteratur, stol elva efter Ulf Linde som avled i oktober är just nu vakant. Den enda kvinnliga Nobelpristagaren i år Alice Munro, 82, som tilldelats årets litteraturpris kan inte komma till Stockholm för att ta emot det på grund av sviktande hälsa. På Akademiens aderton stolar har genom dess historia suttit 188 ledamöter varav nio kvinnor. Dess ständige sekreterare är och har alltid varit man. I Nobelkommittén för fredspriset sitter lika många kvinnor som män, ordföranden är man. Årets prissumma är på åtta miljoner kronor per Nobelpris. l Antal kvinnor bland pristagarna mellan åren 2000 och 2013: Kemi: 1 av 34 Fysik: 0 av 37 Medicin: 4 av 35 Litteratur: 4 av 14 Fred: 5 av 20 Ekonomi: 1 av 30 Totalt: 15 kvinnor av 170 pristagare (8,8 procent) Nästa sida: Så tycker tre forskare om könsfördelningen bland Nobelpristagarna. Universitetsläraren 18/

16 Vad säger du om att kvinnor fått 45 av 876 Nobelpris? text: GUNNEL ÅHLANDER foto: charlotte gustafsson foto: Per Pettersson foto: hans jonsson Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet Historiskt sett avspeglar det att vetenskapen varit en manligt dominerad värld. Kvinnor var länge uteslutna men i dag finns en majoritet kvinnor i studentsamhället även om det fortsatt är vita medel ålders och äldre män på toppen och det är ju de nätverken som utser Nobelpristagare. Homosocialitet är en del av förklaringen, det vill säga att män väljer män. Men jag är förhoppningsfull om år tror jag vi har en ändring även om strukturerna är sega och svåra att bryta. Spelar det någon roll att så få kvinnor prisas? Ja, definitivt! Det sänder signaler om att vetenskapen är en manlig verksamhet, vilket inte stämmer om man går lägre ner i hierarkierna. Vore jag ung skulle jag nog tycka att bilden av vetenskapen framstår som mossig och föråldrad. Faran är att ungdomar väljer bort akademin och framför allt de naturvetenskapliga ämnena. Att få med tjejerna borde vara en självklarhet, om inte sackar vi efter. Får vi inte med kvinnorna riskerar vi att gå miste om ett stort humankapital. Det vore vansinne! Mångfaldsfrågor är viktiga även när det gäller etnicitet. Enkel affärslogik säger att alla oavsett kön eller etnicitet behövs för vår gemensamma utveckling. l Lena Abrahamsson, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet Att så få kvinnor får Nobelprisen sänder en felaktig signal, nämligen den att riktigt stor och banbrytande forskning görs av män, något som inte alls stämmer med min bild! Fördelningen av Nobelprisen mellan kvinnor och män påverkar dessutom hur vi kvinnor blir bedömda, vilka som får forskningspengar och respekt och inte. Det är allvarligt. Nobelprisen går till forskare som ofta gjort upptäckter långt tillbaka i tiden. Det är inte så konstigt, så kanske det måste vara, men det kan också ge en konserverande bild av forskning och försvåra förnyelse och nytänkande, något som är hela grunden i akademin. Vi kanske till och med går miste om nya, banbrytande upptäckter i och med allt detta bevarande och hyllande av hjälteberättelser om det gamla. För kvinnor har det alltid varit svårt att bli sedda i den här världen, kvinnor har inte lyfts fram som ledare eller stjärnor även om de haft stor del i de arbeten som prisats. Ofta är det ju ett lag som arbetar tillsammans. Är det dags att avskaffa Nobelprisen? Nej, de har en funktion fest och party. Det är viktigt att synliggöra, hylla och fira forskningen och kunskapen. l Anna Kärrman, lektor och docent i kemi vid Örebro universitet Jag ser ingen större fara med det. Sifforna upprör mig inte. På sikt kommer fler kvinnor att få prisen, eftersom det ofta är äldre upptäckter som prisas idag. Ser vi tillbaka var det få kvinnor som doktorerade förr men det går hela tiden framåt, vi blir alltmer jämlika. Men visst, ser man bara till siffrorna så är det dåligt. Vad säger du om att endast fyra kvinnor fått kemipriset? Jag tror det speglar dåtidens akademi, i min värld spelar det ingen jätte stor roll. Däremot är det viktigt att olika individer får chansen att forska och komplettera varandra, vilket inte sker om halva befolkningen exkluderas av olika anledningar. Detta gäller även forskare av olika etnicitet. Har du någonsin känt dig diskriminerad som vetenskapskvinna? Nej, aldrig. Jag tycker att jag befinner mig i en jämlik miljö, men så är jag ju på ett ungt universitet, där man kanske tänker annorlunda. Min universitetsledning uppmuntrar mig som ung forskare jättemycket för att jag ska bli en framgångsrik forskningsledare. Jag får signaler om att man tror på mig och får också särskilda medel tack vare det. l 16 Universitetsläraren 18/2013

17 Jonas Åkerman, Olle Torpman, Sara Packalén och Eric Johannesson har alla ibland känt sig som en bluff i sin forskarroll. De har börjat prata med varandra om sådana känslor för att avdramatisera dem. Filosoferna synar bluffen Känslan av att vara en bluff. Den kämpar många med när självbilden inte stämmer överens med omgivningens förväntningar. Men filosofikollegorna på Stockholms universitet har synat bluffkänslan och lärt sig skratta åt den. text och foto: KAJSA SKARSGÅRD Sara Packalén var väldigt nervös inför att komma tillbaka till jobbet efter sin första semester som doktorand i teoretisk filosofi. Hon tänkte att de oklart vilka skulle ha insett att hon inte var så bra som hon hade gett sken av, och att hon därför skulle få sparken. Självklart visste hon att det inte är så uppsägningar går till. Men precis som känslan av att vara en bluff var dramatisk och utan förankring i verkligheten, var tanken om dess konsekvenser det. I ett förtroligt ögonblick med sina doktorandkollegor berättade Sara Packalén om sin rädsla att bli avslöjad som en bluff. Jag blev förvånad och glad när jag förstod att de andra hade hyst samma känslor, säger hon och skrattar åt minnet. Jag trodde att du skulle säga att du blev glad när du insåg att du inte var en bluff, säger doktoranden Olle Torpman. Men så lätt är det inte att helt skaka av sig sin självkritiska röst. I en randig gammal soffa på filosofiska institutionen har doktoranderna Sara Packalén, Olle Torpman och Eric Johannesson satt sig ner tillsammans med forskarassistenten Jonas Åkerman för att prata om just detta: oron över att bli avslöjad som en bluff. Att avdramatisera den känslan ser de som bästa försvar. Det är skönt när man i fikarummet kan prata om att man är stressad eller olycklig utan att det blir en stor grej, säger Sara Packalén. En av doktoranderna beskriver bluffkänslan som att ha en självbild som forts. nästa sida Universitetsläraren 18/

18 När den här tidsbegränsade anställningen är slut, då är det kört. Jag kommer aldrig mer att få ett jobb. Det är fas 3 nästa. När man känner sig dålig kan man se det framför sig, även om ett är ett oerhört tillspetsat och överdrivet scenario. Jonas Åkerman, forskarassistent, filosofiska institutionen, Stockholms universitet fluktuerar med den feedback man får. Eller att säga fel i rollen som lärare, och behöva rätta sig själv vid nästa undervisningstillfälle. För en annan handlar bluffkänslan om upplevelsen av att man inte alls är så duktig, men att folk tror det för att man är bra på att bete sig så. Eller att folk tror att man har koll på en helhet, när man själv bara tycker sig kunna redogöra för enskilda pusselbitar. När man börjar forska har många man ser upp till plötsligt höga förväntningar på en och man blir väldigt rädd för att inte kunna leva upp till dem. Man känner sig som en bluff för att man delvis har varit delaktig i att skapa förväntningarna, sammanfattar Jonas Åkerman och får medhåll av sina kollegor. Men om man kan känna sig som en bluff, måste man också känna att något är riktigt. Vad är det? Jag har alltid tänkt att det är Jonas, han är så framgångsrik, smart och gör bra grejer, säger Sara Packalén. Tycker du ja, kontrar Jonas Åkerman. Som de filosofer de är, hittar gänget i soffan lätt en logisk förklaring till varför beröm kan spä på känslan av att vara en bluff. Evidensen, eller berömmet, stödjer nämligen i lika hög grad tesen om att man faktiskt är bra, som tesen att man är bra på att verka vara bra. De fyra kollegorna tror att perioder av självtvivel är utbrett bland forskare. Att vara ödmjuk inför sina förmågor och ha ett kritiskt öga är till och med ett måste för att bli en bra forskare, menar de. Att forska skiljer sig också från många jobb eftersom det kan gå lång tid mellan tillfällena då avstämningar sker eller projekt avslutas. Kvittot på ansträngningarna kan då komma i luddig form, eller innehålla mestadels kritiska om än välmenande synpunkter. Jag tror inte att någon av oss på riktigt tror att det går att bluffa sig till en framgångsrik karriär. Det är inte bara att gå runt och låtsas kunna saker eller säga rätt saker. Det krävs att man gör ett hårt jobb och faktiskt har något att komma med och jag tror att alla i det här rummet, och alla som tar sig till forskarutbildningen, har den förmågan, säger Jonas Åkerman. Men det är hård konkurrens om tjänster och publikationsutrymme, och den miljön ökar pressen på att prestera. De ofta otrygga anställningsformerna ger extra utrymme för katastrofscenarion. När den här tidsbegränsade anställningen är slut, då är det kört. Jag kommer aldrig mer att få ett jobb. Det är fas 3 nästa. När man känner sig dålig kan man se det framför sig, även om det är ett oerhört tillspetsat och överdrivet scenario, säger Jonas Åkerman. Svackor i självkänslan är varken bra för hälsan eller tankens mod. Att prata om det, med både jämnåriga och seniora kollegor, är ett steg mot ett bättre arbetsklimat. När jag har insett att det finns folk över mig själv som inte heller har alla hästar i stallet, så har jag förstått att, okej, man kanske inte måste ha alla hästar i stallet. Har man en häst där och den är bra så kanske det är tillräckligt, säger Olle Torpman. Han försöker också separera sina olika roller. En dålig dag på jobbet betyder inte att han är en dålig vän, partner eller sångare. Sara Packalén har fått tipset att medvetet ställa en dum fråga, eller lämna in en text hon inte är nöjd med, för att testa om det leder till katastrof. Jag har gjort det, och det hände ingen ting, konstaterar hon. Eric Johannesson försöker lätta på trycket genom inställningen att även om det går åt helsike har han inte förlorat något, utan fått betalt i fyra år för att försöka. Men Jonas Åkerman påpekar att det mottot kanske inte gäller för alla. Ju längre man kommer i sin akademiska karriär desto mer kan man också ha att förlora. Insatsen växer ju längre man håller på. Man kanske skaffar familj, vänjer sig vid att ha en inkomst. Men man har fortfarande tidsbegränsad anställning och känslan av att karriären kan ta slut när som helst. l 18 Universitetsläraren 18/2013

19 Bluffkänslorna ett sundhetstecken Det är den ökande jakten på mätbara framgångar och bristen på reflektion som är akademins problem, inte forskarens otillräcklighet. Det menar Maria Jönsson, litteraturvetare vid Umeå universitet, som vill värna bluffkänslans kritiska röst. text: KAJSA SKARSGÅRD Foto: privat Är jag excellent? Den frågan har litteratur vetaren Maria Jönsson och konstvetaren Anna Rådström på Umeå universitet ställt sig själva på både allvar och skoj efter att ha medverkat i ett excellensprogram för forskare. Frågan ledde till en artikel i antologin Emotional Politics of Research Collaboration. Där kritiserar de vad de menar är rådande normer inom akademin. Vi lever i en utvärderingskultur där vi ständigt förutsätts Maria Jönsson, Umeå universitet. mäta och granska oss själva, till exempel i antal publikationer, citeringar eller förmåga att dra in forskningsmedel. Det skapar en känsla av konstant otillräcklighet som är helt rimlig. Samtidigt finns lite utrymme för den sorts självkritik och reflektion som tar tid, som problematiserar de egna utgångspunkterna och forskningens mål, mening och betydelse, säger Maria Jönsson i en mejlintervju med Universitetsläraren. När hon tar del av filosofiforskarnas bluffkänslor (se artikeln intill) slås hon av hur lite som har förändrats sedan 1980-talet. Då tog den amerikanska läraren och forskaren Peggy McIntosh upp problemet i artikeln Feeling Like a Fraud. McIntosh försvarar där alla dem som känner sig som bluffar i akademin och menar att det är en sund reaktion och ett tecken på att man inte fullt ut internaliserat de krav på självtillräcklighet, suveränitet och överprestation som råder i en hierarkiserande miljö som universitetets, säger Maria Jönsson. I samma anda som McIntosh menar hon att bluffkänslans konstruktiva sida behöver lyftas fram. Men ingen ska heller behöva brottas i ensamhet med den förtärande känslan av otillräcklighet och skam. Om man tar på allvar att känslor inte bara är individuella upplevelser utan något som skapas socialt mellan människor, är det ju inte fråga om att ändra inställningen till sig själv utan att hitta sociala sammanhang och strukturer som kan ta hand om dessa känslor och göra något vettigt av dem. Hennes tips är att skapa forum för att diskutera och driva frågor kring forskarens roll. Vår tanke är att man genom att uppmärksamma sin otillräcklighet stå för den, tala om den, göra den produktiv i sin forskning i form av självkritik och reflektion inte behöver känna sig som en bluff. Ett steg på vägen kan tas i fikarummet. På min arbetsplats bytte man vid ett tillfälle ut firarfikat där man firar varandras olika framgångar när det gäller att få forskningsmedel, publikationer, etcetera mot ett firande av allas våra misslyckanden, säger Maria Jönsson. l foto: privat Ökade intäkter ger mer forskningstid Sedan 2007 har forskningsintäkterna ökat påtagligt och den arbetstid som högskolans personal ägnar åt forskning och utbildning på forskarnivå har ökat i ungefär motsvarande utsträckning. Det visar en ny statistisk analys från Universitetskanslersämbetet. Utvecklingen för Sveriges lärosäten totalt visar att den arbetstid som ägnas åt forskning väl följer utvecklingen av den totala mängden forskningsintäkter. Om man sedan bryter ner siffrorna visar det sig dock att utvecklingen mellan de olika lärosätesgrupperna varierar stort. Mest har intäkterna ökat vid de fackinriktade universiteten och det är också vid dessa lärosäten som arbetstiden för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat mest. l Jeanette Lindberg ny doktorandordförande Jeanette Lindberg, doktorand i medicin vid Göteborgs universitet, är ny ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF. Hon valdes vid årsmötet den 25 november för ett års mandatperiod. Viktigast för SDF är att lika regler och villkor, bland annat i trygghetssystemet, ska gälla för alla forskarstuderande. Efter genomgången forskarutbildning ska nydisputerade kunna utföra självständig forskning, vilket kräver såväl hög kvalitet på utbildningen som god handledning. Extra fokus kommer under året att ligga på att nå och inkludera våra internationella doktorander, säger Jeanette Lindberg. l Mille Millnert avgår Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert har av hälsoskäl lämnat sin post den 1 december, meddelar VR på sin webbplats. Efterträdare är ännu inte utsedd. l Universitetsläraren 18/

20 Rankningslistor används i lärosätenas marknadsföring Efter tio år med internationella rankningslistor har svenska lärosäten vant sig. Den nervositet man såg till att börja med har lagt sig. Nu försöker man använda sig av ranknings listorna i sin marknadsföring, säger Magnus Gunnarsson. text: Per-Olof Eliasson foto: göteborgs universitet Nationella rankningslistor har funnits länge i USA och Storbritannien. Men 2003 kom den internationella Shanghai-rankningen, och det fick ett jättegenomslag. Året efter kom Times Higher Education-rankningen, säger Magnus Gunnarsson, utredare på Göteborgs universitet. Han bevakar rankningsfrågor för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och slår i en färsk lägesrapport fast att de rankningslistor som finns är oanvändbara för lärosätenas eget kvalitetsarbete. Det gäller såväl de internationella som de nationella; den sammanlagda rankningen i svenska Urank ger ingen intressant information och Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet ger ingen meningsfull information alls. Inte heller EU:s kommande U-Multirank tror Magnus Gunnarsson kommer att fylla uppgiften att vara rättvisande. Jag har svårt att se hur det skulle kunna gå till. Det är jättesvårt att jämföra universitet och högskolor mellan olika nationella system. Det är väldigt olika förutsättningar. Ett av grundproblemen är också att man mäter lärosäten som sysslar med många olika saker och ämnen, säger han. De tre stora internationella rankningslistorna som nu finns har olika syfte och metod. Shanghai-rankningen skapades för att mäta om den kinesiska satsningen att skapa toppuniversitet lyckades. Den mäter främst toppforskning inom natur, teknik och medicin; Nobelpris tillmäts stor vikt. QS- och THE-rankningarna görs båda i samarbeten mellan analysföretag och medieföretag (se faktaruta). 50 procent av resultatet av QS-rankningen baseras på webbenkäter om lärosätenas anseende. Enkäterna skickas troligen ut till hundratusentals personer men besvaras bara av några tusen. THE-rankningen har en liknande ansats men undersökningarna av lärosätenas anseende väger inte riktigt lika tungt. Magnus Gunnarsson påpekar att de här undersökningarna av anseende har en självgenererande effekt. Om man ligger bra till på rankningslistorna så tror andra inom akademin att man är ett högt ansett lärosäte. Så när de ska svara på enkäterna från rankningsföretagen så tittar de på rankningslistorna. Så gör också lärosäten när de ska välja samarbetspartners, och ett högrankat lärosäte har lättare att locka till sig duktig personal. Alla de tre stora rankningarna räknar också citeringar, fast på olika sätt. Hos THE väger citeringar så mycket som en tredjedel av slutresultatet. fakta Shanghai-rankningen heter egentligen Academic Ranking of World Universities och produceras av Shanghai Jiao Tong University. Den skapades för att mäta hur det går med den kinesiska satsningen på att skapa universitet av internationell toppklass. QS-rankningen heter QS World University Rankings och produceras av det brittiska analysföretaget QS. Tidigare producerades den på uppdrag av Times Higher Education, som då också publicerade listan. Nu publiceras den istället av QS själva samt av den amerikanska tidningen US News & World Report. THE-rankningen heter THE World University Rankings och produceras av den multinationella, New York-baserade nyhets- och informationskoncernen Thomson Reuters, på uppdrag av den brittiska tidskriften Times Higher Education. THE samarbetade fram till 2009 med QS om rankningen. Fakta från Magnus Gunnarsson: Lägesrapport om rankningar av universitet och högskolor 20 Universitetsläraren 18/2013

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre

Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre Detta är Andreas Lindgrens praktikrapport som avläggs efter fem spenderade veckor i Stockholm. Min praktik har bestått av tre mer eller mindre separata delar på fem olika företag. Dessa tre delar har jag

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet Statistik Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks studerandemedlemmar Höj kvaliteten i den akademiska utbildningen Kunskap är Sveriges framtid. En av

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen!

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! För tjugonde året i rad fördelar Lars Salvius-föreningen stipendier och projektbidrag till vetenskapliga skribenter, översättare och utgivare. Dessutom utdelas

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Shanghai-listan Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:01 Göteborgs universitet

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

IT Management, 60 högskolepoäng

IT Management, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZEG24 IT Management, 60 högskolepoäng IT Management, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls och vårdvetenskap

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer