Tema Arbetsmiljö. Förvaltningsrätten godtar inte delgivning av förbud Strängbetong slipper vite?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema Arbetsmiljö. Förvaltningsrätten godtar inte delgivning av förbud Strängbetong slipper vite?"

Transkript

1 Tema Arbetsmiljö Nr Årgång 5 Förvaltningsrätten godtar inte delgivning av förbud Strängbetong slipper vite? Strängbetong AB förbjöds i augusti 2011 att utföra arbete på höjder överstigande två meter om inte vissa villkor var uppfyllda. Till förbudet var kopplat ett löpande vite på kronor. Företaget har brutit mot förbudet, och Arbetsmiljöverket har därför begärt att vitet skulle dömas ut. Trots att Strängbetong gått med på att betala så avslår nu Förvaltningsrätten verkets begäran. Som skäl anges att förbudet delgivits en receptionist på Strängbetong, och inte någon person behörig att företräda bolaget. I början av augusti 2011 inspekterade Arbetsmiljöverket byggandet av ett nytt sovringsverk vid Dannemora gruvor. Där monterade Strängbetong AB prefabricerade bjälklagselement på hög höjd utan ordentliga fallskyddsanordningar. Verkets inspektörer lade ett omedelbart förbud för fortsatt arbete. Det följdes 9 augusti upp med ett generellt förbud med omedelbar verkan. Strängbetong förbjöds då att bedriva/utföra någon form av tak- eller monteringsarbeten på en höjd överstigande två meter om inte tre villkor beträffande fallskydd var uppfyllda. Förbudet gällde inom Stockholms, Gotlands och Uppsala län och var försett med löpande vite på kronor. Den 15 maj i år genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av en byggarbetsplats i Uppsala. Där höll Strängbetong på att med kranbil lyfta första bjälklagselementet på plats i stålstommen. Det fanns ingen trappa upp till det blivande bjälklaget så två montörer åkte med kranlyftet upp till montageplatsen och monterade elementet. Det är naturligtvis inte tillåtet och dessutom sker det hela utan något som helst fallskydd, varken fast eller personligt fallskydd. Därmed bryter företaget mot samtliga tre villkor i det tidigare meddelade vitesförbudet noterade inspektören senare i en så kallad vittnesattest. Montörernas övning dokumenterades för övrigt också på bild. Några månader senare, i slutet av augusti, vände sig Arbetsmiljöverket till Förvaltningsrätten i Stockholm med en ansökan om vitets utdömande. Strängbetong gick med på att betala vitet på kronor, det var ju helt klart så att man brutit mot Arbetsmiljöverkets förbud. Därmed borde Förvaltningsrättens hantering av ärendet vara enkel och kunna avklaras snabbt. Snabbt gick det, dom kom redan i slutet av oktober, och enkelt var det också. Men inte på det sätt som Arbetsmiljöverket (troligen också Strängbetong) räknat med. Felaktig delgivning Förvaltningsrätten hävdar nämligen att Arbetsmiljöverket inte levt upp till kraven i delgivningslagen, och avslår därför verkets ansökan utan att pröva ärendet i sak. Det av Arbetsmiljöverket utfärdade vitesföreläggandet den 9 augusti 2011 har enligt handlingarna i målet delgetts XX. Av utdrag från Infotorg framgår att vid tiden för vitesföreläggandets utfärdande hade sju styrelseledamöter vilka hade rätt att företräda bolaget. XX hade enligt utdraget inte rätt att företräda företaget. Att hon skulle ha varit behörig ställföreträdare för bolaget framgår inte heller på annat sätt av utredningen i målet. Av Strängbetong AB:s hemsida framgår att XX arbetar som receptionist. Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att vitesföreläggandet inte har delgetts bolaget i behörig ordning. Eftersom vitesföreläggandet inte har delgetts bolaget föreligger inte förutsättningar för att döma ut vitet. Arbetsmiljöverkets ansökan ska därför avslås.. (Anonymiseringen, XX, i det citerade stycket har Tema Arbetsmiljö gjort, de språkliga missödena ansvarar Förvaltningsrätten för). Lennart Adèrn, jurist på Arbetsmiljöverkets Stockholmsdistrikt, har svårt att förstå Förvaltningsrättens beslut, och hur verket skulle ha kunnat agera annorlunda vid delgivningen. Vi har i vanlig ordning skickat förbudet till Strängbetong med rekommenderad försändelse. Försändelsen har sedan hämtats ut av någon på företaget med behörighet att hämta ut posten. På Arbetsmiljöverket har man ännu inte bestämt sig för om och hur man ska gå vidare, diskussioner pågår säger Lennart Adèrn. Troligt är att domen överklagas. Vi får väl lyfta ärendet till Kammarrätten för att få en praxis för vad som gäller i fråga om delgivning, säger han. Delgivningen accepterad i våras Till saken hör att samma förvaltningsrätt, utifrån samma vitesförbud och med samma delgivningskvitto som underlag, den 4 maj i år dömde samma arbetsgivare (alltså Strängbetong AB) att betala kronor i vite (Tema Arbetsmiljö nr 6/2012). Den gången gällde det bygget av den nya Nationalarenan i Solna, där Strängbetong 1 september 2011 brutit mot Arbetsmiljöverkets vitesförbud. Förvaltningsrätten konstaterade då att bolaget har delgetts föreläggandet och det har vunnit laga kraft. Laga kraft har också den domen vunnit. Det ska tilläggas att Arbetsmiljöverket har en tredje ansökan om utdömande av vite som rör Strängbetong liggande hos Förvaltningsrätten i Stockholm. I botten ligger även här förbudet med löpande vite från augusti Ansökan gjordes efter en allvarlig fallolycka 13 augusti i år vid montering av bjälklag i Täby centrum. Fallskydd fanns, men hade inte använts. Men det var inte självklart att detta skulle tas till Förvaltningsrätten. Strängbetong hade tillhandahållit personlig skyddsutrustning och gett montören instruktioner att använda utrustningen. Montören lydde inte, föll och skadade sig. Skulle arbetsgivaren då hållas ansvarig? Man hade likafullt brutit mot förbudet, och orsaken till detta får sökas i organisatoriska faktorer, säkerhetskultur med mera som ligger på arbetsgivaren löd motargumentet. Detta ärende har ännu inte avgjorts av Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr Arbetsmiljöverket, förbud med omedelbar verkan, dnr IMS 2011/

2 Diskussion om pressetiska frågor avvisas 24-åring döms för att ha hotat journalist En 24-årig man med kopplingar till det kriminella MC-gänget Outlaws har dömts till tre månaders fängelse för att ha hotat en journalist på Östersunds-Posten. Hoten framfördes i samband med en häktningsförhandling mot några Outlawsmedlemmar i Östersunds tingsrätt. Journalisten från ÖP var i november 2010 på plats i tingsrätten för att bevaka häktningsförhandlingen mot flera Outlawsmedlemmar som var misstänkta för narkotikabrott. När en av de misstänkta, som hade filt över huvudet, var på väg in i rättssalen tog journalisten några bilder på mannen. 24-åringen, som var kamrat med två av de häktade, tog efter det kontakt med journalisten och frågade vad han skulle ha bilderna till. Svaret blev att bilderna skulle användas i tidningen, men att det inte skulle synas vem som var på bild. Journalisten fick sedan en fråga om vad han hette och var han jobbade, och när han svarat frågade 24-åringen vad han skulle skriva om händelsen. Förmodligen att de tre högsta inom det kriminella MC-gänget Outlaws häktats, förklarade journalisten. Ett svar som 24-åringen inte tyckte om, speciellt inte att journalisten skulle skriva det kriminella. Man kunde ju nöja sig med MC-gänget Outlaws föreslog journalisten, men 24-åringen insisterade på att det inte skulle skrivas något om Outlaws över huvud taget. Får jag läsa att det står Outlaws i ÖP i morgon då kommer jag upp och besöker dig på redaktionen sen, får vi ta ett vidare snack. Det skulle inte ses som ett hot tillade han åringen uppträdde enligt journalisten inte hotfullt eller aggressivt, men bestämt. Då journalisten frågade om mannen tillhörde något MC-gäng blev svaret det kommenterar vi inte. Tillbaka på redaktionen berättade journalisten för chefredaktören om det som hänt och att han inte ville skriva något om Outlaws. Det blev också så att han skrev om häktningsförhandlingen, men anonymt och utan att nämna Outlaws. Journalisten pratade även med en av poliserna som utredde narkotikaärendet, och förklarade då att han inte ville anmäla 24-åringen. Polisen såg dock till att en anmälan om olaga hot gjordes. Om journalisten känt obehag tidigare blev han nu riktigt rädd. Vad skulle hända, kanske hela MC-gänget nu kände till anmälan, kanske någon skulle komma på natten eller tända på huset? Han kände sig osäker om 24-åringens avsikter, hade han bara velat skrämma honom eller hade kontakter tagits inom MC-gänget? Han ville tona ned hela händelsen inför kontakterna med polisen för att undvika att 24-åringen blev häktad, det skulle bara göra saken värre. Därför sa han inget om att han blev rädd. I själva verket blev han skiträdd, förklarade han senare under rättegången i Östersunds tingsrätt. Rädslan och oron blev större ju längre tiden gick. Han var bland annat rädd för att det skulle hända familjen något. Tingsrätten konstaterade att journalisten och 24-åringen i fråga om samtalet dem emellan lämnat uppgifter som i flera avseende stämde överens. Och även om uppgifterna gick isär om exakt vad 24-åringen sagt så stod det klart att han låtit journalisten förstå att det skulle få konsekvenser om han skrev något om Outlaws. Att journalisten tog detta som ett hot och blev rädd, och att han såg 24-åringen som representant för Outlaws var helt rimligt enligt tingsrätten. Medan 24-åringens förklaring om att han tog en diskussion med journalisten för att han, närmast på grund av ett personligt ställningstagande i pressetiska frågor, värnade om att MC-klubben Outlaws inte skulle framstå som en kriminell organisation framstod som osannolik. 24-åringen hade av tingsrätten 2009 dömts till villkorlig dom för två fall av olaga hot, och 2010 till skyddstillsyn med 140 timmars samhällstjänst för två fall av olaga hot, försök till utpressning och två fall av övergrepp i rättssak. Denna gång dömde Östersunds tingsrätt honom till tre månaders fängelse. Domen överklagades, men Hovrätten för nedre Norrland gör nu samma bedömning som tingsrätten och fastställer tingsrättens dom i dess helhet. 24-åringens påstående att syftet med samtalet med journalisten och det eventuella besöket på tidningsredaktionen var att diskutera pressetiska frågor framstår som en efterhandskonstruktion anser hovrätten. Hans uttalanden om att han skulle besöka journalisten på redaktionen för det fall han publicerade något om Outlaws kan enligt hovrättens uppfattning inte ha haft något annat syfte än att skrämma journalisten från att publicera dessa uppgifter. Och därför döms 24-åringen för olaga hot. Hovrätten för nedre Norrland, mål nr B Arbetade över ett dygn utan ordentlig vila En anställd på Nyåkers Pepparkakor AB i Västerbotten arbetade minst 28 timmar i sträck med endast en timmes vila. Livs huvudskyddsombud gjorde därför en anmälan till Arbetsmiljöverket om brott mot arbetstidslagen, och verket har nu gått vidare till åklagare med en åtalsanmälan. Huvudskyddsombudet förklarade i sin anmälan att arbetsgivaren vet antingen inte hur arbetstidslagen är reglerad eller så struntar han bara i den (det sistnämnda mest troligt). Nyåkers VD har i en intervju med Västerbottens-Kuriren medgett att den anställde arbetat för länge, och att man därmed brutit mot den lagstadgade dygnsvilan. Men det är det inget problem eftersom den anställde är knuten till familjen hävdade han. Jag följer alltid reglerna. Det har jag gjort klart med Livsmedelsarbetareförbundet, men den här killen omfattas inte av LAS utan han tillhör mig direkt för han är inom släkten. Ett påstående som Arbetsmiljöverket inte alls håller med om. I sin ovanligt omfattande åtalsanmälan konstaterar verket, med hjälp av ett stort antal citat ur aktuell juridisk litteratur, att lagens undantag för personer i företagsledande eller därmed jämförlig ställning inte gäller, och inte heller bestämmelsen om tillfälliga avvikelser (nödfallsbestämmelsen). Arbetsmiljöverkets slutsats är klar och tydlig: Enligt vår bedömning har arbetsgivaren brutit mot 13 1 st arbetstidslagen då en av arbetsgivarens anställda vid två perioder om tjugofyra timmar under augusti månad 2012 inte haft minst elva timmars sammanhängande ledighet (dygnsvila).. Ärendet ligger nu hos åklagarkammaren i Umeå, där man beslutat inleda en förundersökning.

3 Bröt fotleden under försök att undvika klämolycka Vid ABB AB, Power Transformers i Ludvika, pågick i december 2009 arbete med lastning av en transformator på en järnvägsvagn. En gummiduk som vägde två ton skulle placeras på transformatorn. När gummiduken började glida försökte en anställd undvika att få duken över sig genom att snabbt kana ned för en stege, men bröt fotleden när han nådde golvet. ABB har nu fått och godkänt ett straffföreläggande med företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Företrädare för bolaget hålls ansvariga för att inte ha riskbedömt arbetsmomentet och inte ha vidtagit nödvändiga åtgärder med anledning av riskbedömningen, och för att inte ha gett den anställde instruktioner så att arbetet kunde utföras på ett säkert sätt. Frakturer och skallskador efter fall från trucks gafflar En anställd på Lilla Tjärby Trädgård AB i Laholm föll från cirka 1,6 meter till ett betonggolv och ådrog sig flera frakturer och skallskador. Mannen arbetade stående i en trälåda som placerats löst på gafflarna till en truck. Trälådan tippade över och rasade från gafflarna. Lilla Tjärby Trädgård har nu fått ett strafföreläggande och ska betala en företagsbot på kronor för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Enligt åklagaren har företrädare för bolaget genom att använda en otillåten lyftanordning åsidosatt arbetsmiljölagens krav på säkerhet vid personlyft och därigenom orsakat den anställdes skador. Åklagaren har jämkat företagsboten med hänsyn till dels bolagets betalningsförmåga, dels visst medvållande från den skadades sida. Saknade arbetsmiljöplan för riskfyllt arbete på tak Hallborn Metall AB lät som byggnadsherre utföra arbeten på sin fastighet i Gnosjö. Trots att det handlade om arbete på tak med risk för fall över två meter hade inte någon arbetsmiljöplan upprättats. Bolaget hade därmed brutit mot en direkt straffsanktionerad bestämmelse i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete, AFS 2008:16. Avsaknaden av arbetsmiljöplan upptäcktes då Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen 1 november förra året, och åtalsanmäldes två veckor senare. Hallborn Metall har nu fått och godkänt ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Stoppa jycken på jobbet annars kan det bli dyrt Arbetsmiljöverket har gett Städab i Rosersberg ett vitesföreläggande med omedelbar verkan. Föreläggandet är av det mer udda slaget och innebär i korthet att Städab ska se till att de anställda slipper möta chefens hund när de kommer till jobbet. I annat fall riskerar bolaget att få betala kronor i vite. I en fastighet på Tallbacksgatan i Rosersberg finns två bolag dels Städab som har sina lokaler på det övre planet, dels American Cleaning Machines AB, ACM, som håller till på bottenplanet. Bolagen ingår i samma koncern, där ACM är moderbolag. Den 31 augusti i år begärde skyddsombudet på Städab i en skrivelse att Arbetsmiljöverket skulle ingripa med föreläggande eller förbud mot Städab. Detta för att säkerställa att personalen på Städab kunde komma till jobbet utan att vara rädd för en hund som attackerar dem. Skyddsombudet hade dessförinnan, i vanlig ordning, begärt att arbetsgivaren skulle vidta nödvändiga åtgärder. Utan framgång dock. På grund av skyddsombudets skrivelse inspekterade Arbetsmiljöverket arbetsplatsen. Det framkom då att en anställd hos ACM hade en hund som från och till vistats i Städabs lokaler. En hund som skrämde Städabs anställda och också hade attackerat dem. Bristerna var enligt Arbetsmiljöverket sådana att det fanns skäl att göra som skyddsombudet ville, och förelägga Städab att åtgärda bristerna. Till föreläggandet kopplades ett vite på kronor. Arbetstagare som är hundrädda eller allergiska ska inte behöva riskera att träffa på en hund på sitt arbetsställe. Risk finns för både psykisk och fysisk ohälsa påpekade verket. Föreläggandet skulle gälla omedelbart, det vill säga även om det överklagades. Städab fick två veckor på sig att rätta sig efter villkoren i föreläggandet. En fråga som direkt inställer sig är varför man inte kunnat lösa ett så enkelt problem lokalt? Varför ska Arbetsmiljöverket behöva kopplas in? Vi har inte kunnat nå skyddsombudet på Städab för ett svar, däremot Noe Arone Contreras som är regionalt skyddsombud på Fastighetsanställdas förbund. Och Noe Arone Contreras berättar att skälet till att det inte gått att få en lösning på hundproblemet är att det är chefens/ägarens hund. Vi ifrågasätter inte att han har hunden på jobbet, men då ska den vara kopplad eller instängd. Vi har inte fått gehör för vårt krav. Hunden har sprungit lös på området och inne i lokalerna, och anställda som kommer till jobbet på morgonen för att hämta sin utrustning innan de åker iväg på olika uppdrag har varit rädda att möta hunden. Det har vid åtminstone ett tillfälle hänt att en anställd blivit attackerad och omkullknuffad av hunden berättar Noe Arone Contreras. Hotet om vite på kronor har dock haft effekt. Enligt Städabs vice VD har man nu åtgärdat problemet. Detta genom att anställda på Städab fortsättningsvis använder lageringången för att komma till Städabs lokaler. Dörren mellan lagret och ACM:s lokaler hålls låst. Och trappan mellan ACM:s och Städabs lokaler har försetts med en grind. Noe Arone Contreras är inte övertygad om att det hjälper. Grinden i trappan är låg och det är inte någon chihuahua det handlar om utan en stor hund, centimeter hög. Satte minderårig på oskyddat takarbete En 17-åring arbetade under höstlovet som praktikant hos Bors Taktjänst AB i Bor, och sattes då att utföra takarbete på en fastighet i Gnosjö. När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatsen kunde man konstatera att praktikanten arbetade cirka fem meter över mark, och att vissa delar av taket saknade nödvändiga fallskydd längs ytterkant. Verket stoppade omedelbart fortsatt arbete på taket. Dessutom gjordes en anmälan till åklagare om misstänkt brott mot arbetsmiljölagen. I anmälan hänvisade verket till 5 i föreskrifterna om minderåriga (AFS 1996:1) och påpekade att: Minderårig får inte arbeta på tak där det finns nedstörtningsrisk och där höjden över mark eller motsvarande plan är mer än 3,5 m. Förbudet gäller inte om skyddsräcke eller likvärdig skyddsanordning finns. Detta saknades. Arbetsmiljöverket kan medge undantag från 5 om det finns särskilda skäl. Men något undantag hade man i detta fall inte gått med på, och därmed hade alltså bolaget brutit mot bestämmelserna hävdade verket. Kammaråklagare Jan Olof Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Jönköping är av samma åsikt. Bors Taktjänst AB har därför fått ett strafföreläggande med företagsbot på kronor för brott mot arbetsmiljölagen. 3

4 Kalla bussar kostar Nobina i vite Efter många turer har Arbetsmiljöverket än en gång fått rätt i ett mål om löpande vite och kalla bussar. Kammarrätten i Stockholm ändrar Förvaltningsrättens dom, som innebar att bussbolaget Nobina skulle betala kronor i vite, så att vitet istället bestäms till kronor. Bussbolaget Nobina Sverige AB fick 16 februari 2010 ett föreläggande från Arbetsmiljöverket. Bolaget förelades att senast 22 februari se till att temperaturen är minst +5 C vid förarplatsen när förarna tar en buss i drift, och att den temperaturen inte underskrids senare under dagen heller. Undantag gjordes för enstaka dagar då utomhustemperaturen är lägre än - 20 C. Föreläggandet gällde för samtliga bolagets depåer i Östergötland och Södermanland och var förenat med ett löpande vite om kronor per buss och kalenderdag som man inte klarade temperaturkravet. Vid en uppföljning ett år senare, 23 februari 2011, konstaterade Arbetsmiljöverket att 17 av 19 bussar vid depån i Nyköping inte höll +5 C. Utomhusluften mättes vid tillfället till -19,7 C, vilket betydde att undantaget inte gällde och därför begärde man att Förvaltningsrätten skulle döma ut kronor i vite. 4 Förvaltningsrätten fann att Nobina inte fullt ut rättat sig efter Arbetsmiljöverkets föreläggande, och att det därför fanns skäl att döma ut vite. Men det blev inte de kronor verket begärt. Med hänvisning till viteslagens bestämmelse, att löpande vite bara får dömas ut en gång i ett och samma mål även om flera överträdelser har skett, så bestämdes vitet till kronor (Tema Arbetsmiljö nr 3/2012). Två nämndemän var skiljaktiga. De ansåg inte att Arbetsmiljöverket visat att utomhustemperaturen vid uppföljningsbesöket var högre än - 20 C, och undantaget därmed inte gällde. De ville därför avslå verkets ansökan om utdömande av vite. Förvaltningsrätten var alltså oenig. Två nämndemän på ena sidan, rättens ordförande och en nämndeman på den andra. Ordförandens utslagsröst blev avgörande. Arbetsmiljöverket var ändå inte nöjt med beslutet, och vände sig till Kammarrätten i Stockholm för att få en ändring så att vite på kronor dömdes ut i enlighet med verkets ansökan hos förvaltningsrätten. Av detta blev det då inget. Kammarrätten i Stockholm konstaterade att i fråga om omröstning i förvaltningsdomstol finns två olika regler. När det handlar om tvistemål har rättens ordförande utslagsröst vid lika röstetal. När det rör sig om brottmål (och dit räknas vitesmål) ska den lindrigaste eller minst ingripande meningen gälla, i det aktuella fallet de skiljaktigas åsikt att vite inte skulle dömas ut. Förvaltningsrätten hade enligt Kammarrätten använt sig av fel omröstningsregel. Förfarandet utgjorde ett sådant rättegångsfel att domen undanröjdes, och målet återvisades till förvaltningsrätten för erforderlig handläggning. I mars i år kom en ny dom från Förvaltningsrätten i Stockholm, med samma innebörd som den förra men med en enig rätt denna gång. Arbetsmiljöverket överklagade på nytt, och får nu Kammarrätten med sig. Med den skrivning verkets föreläggande har, ett löpande vite om kronor per buss och dag, var inte den bestämmelse i viteslagen som Förvaltningsrätten hänvisat till tillämplig konstaterar Kammarrätten. Det som Nobina har anfört om risken för felmätningar och vad som framkommit i målet i övrigt utgör inte skäl att jämka vitesbeloppet. Kammarrätten dömer ut vite om totalt kronor, det vill säga kronor mer än vad Förvaltningsrätten beslutat i den överklagade domen. Snickares fall från tak blir hovrättssak En företrädare för Mikael Hamréns Byggnads AB dömdes i slutet av september till 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott och bolaget att betala kronor i företagsbot. Domen har nu överklagats av företrädaren och bolaget, och av åklagaren. Under sommaren 2011 började Mikael Hamréns Byggnads AB bygga en fristående villa i ett och ett halvt plan på Västra Stomnarö i Roslagens skärgård. Den 7 september höll en av bolagets snickare höll på att spika råspont på villataket. Under arbetet föll han drygt fyra meter ner mot betonggolvet och ådrog sig livshotande skallskador. Norrtälje tingsrätt konstaterade att byggbolaget inte hade upprättat någon arbetsmiljöplan, och att det heller inte fanns något fallskydd vid takarbetet. Snickaren hade inte haft någon hjälm på sig och var inte kopplad till säkerhetslina. Någon säkerhetslina fanns för övrigt inte på arbetsplatsen (Tema Arbetsmiljö nr 11/2012). Kammarrätten i Stockholm, mål nr Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr Kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål ansåg att där hade funnits ett medvetet risktagande och att företrädaren för bolaget gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Brottet var att bedöma som grovt arbetsmiljöbrott. Hon yrkade därför, och med tanke på snickarens svåra skador, att bolaget skulle dömas att betala företagsbot på kronor. Norrtälje tingsrätt höll inte med. Enligt tingsrättens bedömning har det inte varit fråga om ett medvetet risktagande av allvarligt slag utan brottet bottnar i oaktsamhet som inte är så kvalificerad att brottet behöver bedömas som grovt. Påföljden för företrädaren bestämdes till 60 dagsböter á 200 kronor. Bolaget dömdes att betala företagsbot på kronor. Företrädaren och bolaget har överklagat till Svea hovrätt. Företrädaren vill att hovrätten frikänner honom och undanröjer dagsboten, bolaget att företagsboten i första hand undanröjs, i andra hand sätts ned. Även kammaråklagare Aino Alhem är missnöjd med domen. Hon anser att tingsrätten hamnat fel i fråga om både brottsrubricering och påföljd. Alhem hävdar att företrädaren i flera avseenden helt åsidosatt grundläggande säkerhetskrav för det aktuella arbetet. Han var helt införstådd med att arbete skulle komma att bedrivas på hög höjd men hade trots det inte vidtagit några åtgärder för att se till att takarbetet kunde utföras på ett säkert sätt. Det handlade om ett medvetet risktagande av mycket allvarligt slag av en person som var ansvarig för bolagets arbetsmiljö. Hon vill därför att hovrätten dömer företrädaren för grovt arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter. Och att bolaget döms att betala företagsbot på kronor. Svea hovrätt, mål nr B , aktbilaga 1 och 2. Norrtälje tingsrätt, mål nr B

5 Stora arbetsmiljöproblem inom industrin enligt Metall Det finns stora arbetsmiljöbrister inom industrin hävdar IF Metall efter att ha genomfört ett stort antal skyddsronder runt om i landet. Tyvärr måste vi säga att läget ser mörkt ut för arbetsmiljön, sammanfattar Lea Skånberg, chef på IF Metalls arbetsmiljöoch försäkringsenhet. IF Metalls skyddsrondskampanj genomfördes under oktober med hjälp av en särskilt framtagen checklista. Totalt omfattades företag med tillsammans över anställda av kampanjen. IF Metall och tidningen Dagens Arbete har redovisat resultaten punktvis. Nedan återges en del av punkterna. På 37 procent av arbetsplatserna saknades skyddsombud. På 71 procent av arbetsplatserna har arbetsgivaren inte gjort en psykosocial riskbedömning, på 47 procent förekommer hög arbetsbelastning, på 10 procent förekommer mycket övertid, på 9 procent upplever anställda sitt jobb som psykiskt påfrestande, på 7 procent förekommer mobbing/trakasserier. På 45 procent av arbetsplatserna har arbetsgivaren inte gjort fysiska riskbedömningar, på 46 procent förekommer tunga lyft, på 56 procent förekommer buller, på 25 procent förekommer monotona arbetsmoment, på 30 procent förekommer vibrationer, på 35 procent förekommer problem med värme och kyla, på 40 procent har inte alla anställda relevant kemikalieutbildning. På 22 procent av arbetsplatserna kartläggs inte risker, på 10 procent åtgärdas inte brister, på 25 procent saknas rutiner för att utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, på 35 procent saknas rutiner för rehabilitering. Enligt IF Metall är det tydligt att det på arbetsplatserna saknas samverkan med arbetsgivarna. Arbetsmiljöarbetet fungerar inte med bara en part, både fack och arbetsgivare måste vara med, annars blir det så här, säger Lea Skånberg på IF Metalls arbetsmiljö- och försäkringsenhet. Motparten Industriarbetsgivarna har avrått medlemsföretagen från att delta i kampanjen. Det är enligt arbetsmiljölagstiftningen arbetsgivaren - inte skyddsombudet - som ansvarar för när och hur undersökning/skyddsrond och riskbedömning ska ske och vilka underlag/checklistor som då ska användas påpekar man. Dessutom anser Industriarbetsgivarna att Metalls checklista inte på ett relevant och rättvisande sätt kan beskriva arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatserna eller ge en samlad bild av arbetsmiljön. Tufft för skyddsombuden visar fl era fackliga enkäter Många skyddsombud har en otillräcklig utbildning eller saknar helt utbildning för sitt uppdrag. Få skyddsombud har möjlighet att ta all den tid som behövs för uppdraget. Det är vanligt att man inte får de utredningar och den fortlöpande information man behöver, och att man inte är med vid planering eller riskbedömningar. Det är den bild av skyddsombudens vardag som några aktuella fackliga undersökningar och enkäter ger. TCO har i en undersökning riktad till TCOförbundens alla skyddsombud ställt en rad frågor om det systematiska arbetsmiljöarbetet på deras arbetsplatser. Frågorna handlade bland annat om vilken utbildning skyddsombuden får och vilka möjligheter de själva och deras chefer och arbetsledare har att arbeta med det lokala arbetsmiljöarbetet. Det visade sig att det på de flesta arbetsplatser fanns ett helt (drygt 50 procent) eller delvis (cirka 40 procent) fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Däremot uppger fyra av tio skyddsombud att det saknas uppföljning av beslutade handlingsplaner och åtgärder. Sex av tio anser att det saknas en tydlig uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet. Det verkar alltså saknas en viktig del av systematiken i arbetsmiljöarbetet; det är inte klart vem eller vilka som ska se till att beslutade åtgärder genomförs och det brister i uppföljningen. Var sjätte skyddsombud uppgav att de aldrig genomgått någon utbildning inom ramen för sitt uppdrag, vart fjärde att det var mer än tre år sedan de gick någon arbetsmiljöutbildning. Mindre än vart tredje skyddsombud hade gått någon utbildning under det senaste året. Behovet av vidareutbildning uppfattas som störst i fråga om psykosocial arbetsmiljö (72 procent), konflikthantering/ mobbning (62 procent) och systematiskt arbetsmiljöarbete (54 procent). Endast vart femte skyddsombud anser sig ha möjlighet att ta all den tid som behövs för sitt uppdrag. Nästan vart fjärde skyddsombud uppger att cheferna och arbetsledarna på arbetsplatsen inte har tid för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet. TCO:s webbenkät gick ut till skyddsombud, av dem svarade. Svarsfrekvensen var alltså 33 procent. Även LO har, som ett led i firandet av skyddsombudens 100 år, gjort en undersökning med frågor om skyddsombudens arbete och erfarenheter. Omkring skyddsombud har haft möjlighet att svara på enkäten, ungefär hälften har gjort det. Nio av tio skyddsombud uppger då att de har ett bra stöd från de anställda. Närmare sex av tio anser att de har stöd från chefen, medan en av tjugo känner sig motarbetade av chefen. Samtidigt får endast hälften av skyddsombuden de utredningar och den fortlöpande information som de behöver i sitt uppdrag. Man får inte vara med vid riskbedömningar eller när rutiner tas fram. Det händer också att information om att Arbetsmiljöverket kommer på inspektion inte når skyddsombuden. Tunga lyft, och hårt fysiskt arbete i allmänhet, anges som det största problemet på arbetsplatsen. Därefter betonas högt uppskruvat arbetstempo (för mycket att göra på för få händer) och psykiskt påfrestande arbeten. LO:s rekommendation är att ett skyddsombud ska ha minst 40 timmars grundutbildning för sitt uppdrag. Knappt fyra av tio svarande har en så omfattande utbildning. Under de senaste tolv månaderna har närmare hälften av skyddsombuden (45 procent) inte fått någon vidareutbildning alls. Av ensamskyddsombuden är det 65 procent. Skyddsombuden uppger att de främst vill ha mer utbildning i psykosociala frågor, kris- och konflikthantering och om arbetsorganisation. Byggnadsarbetareförbundet håller också på med en enkät bland sina skyddsombud. Hittills har cirka 150 skyddsombud på främst större byggföretag kunnat svara på enkäten. Sju av tio svarar att det inte finns något fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, lika många att de inte är med när arbetsmiljöplaner tas fram. Knappt hälften (45 procent) uppger att de inte är med vid utredningar efter olycksfall eller vid övergripande riskbedömningar. Endast vart femtonde skyddsombud (drygt 6 procent) svarade ja på frågan om de får vara med i planeringen före byggstart, lite drygt hälften (56 procent) uppger att de inte får delta i planeringen. Övriga får vara med ibland. Senare ska enkäten utökas så att fler skyddsombud i mindre företag kommer med. Byggnadsarbetareförbundet tolkning av de svar som nu kommit in är att skyddsombuden fått en svagare ställning på arbetsplatsen, och att de inte får det inflytande de har rätt till. 5

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M I S T O C K H O L M 2015-04-23 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 12 Stockholm Mål nr 15899-14 Sida 1 (3) SÖKANDE Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm M O T P A R T Praktikertjänst

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Åtal. Åsidosatt sin skyldighet att förebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar. Anställd föll fem och en halv meter. Svåra ryggskador.

Åtal. Åsidosatt sin skyldighet att förebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar. Anställd föll fem och en halv meter. Svåra ryggskador. ARBETSMILJÖVERKET SAMMANSTÄLLNING 1 Avdelningen juridiska frågor strafelägganden i arbetsmiljömål 2004 1. Platschef att ebygga olycksfall och ohälsa.säkerhetsanordningar till byggställning saknades. Anställd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1876-12 KLAGANDE Öresundschark AB, 556539-8582 Spettgatan 1 211 24 Malmö Ombud: Advokat MH MOTPART Riksåklagaren Box 5553

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter 2014-03-16 1 2 2015-06-01 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2011-01-27 IMS 2010/48600 1 (5) Distriktet i Stockholm Anette Askelöf, 08-475 01 41 Sollentuna Kommun 191 86 Sollentuna Rek + mb Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Läs mer

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Lunchseminarium den 17 januari 2013 Pia Pehrson Anna Lundberg Foyen Advokatfirma Vad krävs för en giltig delegering? - Det ska finnas ett behov

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Sanktionsavgifter - Bygg 2014-09-10 1 Arbetsmiljöverkets nya regionala organisation Inspektionsavdelningar Nord Öst Mitt Väst Syd Umeå Sundsvall-filial (Idag

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2013-03-20 IMS 2013/9936 1 (4) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 9037 Uppsala läns landsting Box 602 751 25 UPPSALA Resultatet av inspektionen Ert org. nr 232100-0024 Arbetsställe Akademiska

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud och föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-10-31 IMS 2012/10479 1 (6) Distriktet i Stockholm Agneta Karlström, 010-730 90 37 Ellen Hall, jurist, 010-730 93 39 Ekerö kommun Box 205 178 23 EKERÖ Delgivning Förbud och föreläggande enligt 7 kap.

Läs mer

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015

054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se. Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 054-52 27 00 info@roofacsafety.se www.roofacsafety.se Få stenkoll på allt om de nya sanktionsavgifterna som träder i kraft 1 januari 2015 Sanktionsavgifter vid fallrisk över 2 meter Den 1 juli 2014 infördes

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Centrala samverkansgruppen Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande misstanke om brott mot arbetsmiljölagstiftningen m.m. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren förletts att ingå avtalet

Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren förletts att ingå avtalet Nr 1 / Januari 2012 Innehållet i korthet Från Arbetsdomstolen AD 2011 nr 90 Avskedande av chef som brutit mot ersättningsregler godtogs AD 2011 nr 92 Avtal om anställnings upphörande var ogiltigt då arbetstagaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Maj 2013 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Ett pussel med sju lika viktiga bitar Innehåll Förord... 2 Olika typer av ansvar... 3 Delegering ett pussel med sju lika viktiga

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2010-09-14 INH 2010/26577 1 (5) Distriktet i Härnösand Ingemar Norlén, 063-12 46 58 Skandinavisk Fastighetsfond Holding AB Box 5317 102 47 Stockholm Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING. 2012-03-07 Domar 2011 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen.

SAMMANSTÄLLNING. 2012-03-07 Domar 2011 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Avdelningen för juridik SAMMANSTÄLLNING 2012-03-07 Domar 2011 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Domarna har vunnit laga kraft om inget annat anges. Förklaringar till begrepp mm finns i en ordlista

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

DOM 2014-06-11 Stockholm

DOM 2014-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2014-06-11 Stockholm Mål nr M 5165-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-05 i mål nr M 1850-14, se bilaga KLAGANDE Kristianstads

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Aktiebolag och fysiska personer som arbetsgivare

Aktiebolag och fysiska personer som arbetsgivare Aktiebolag och fysiska personer som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen Femte upplagan Aktiebolag och fysiska personer som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg

Läs mer

DOM 2013-06-18 Stockholm

DOM 2013-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060109 DOM 2013-06-18 Stockholm Mål nr P 10617-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-07 i mål P 3298-12, se bilaga

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING. 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen.

SAMMANSTÄLLNING. 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Avdelningen för juridik SAMMANSTÄLLNING 2011-07-06 Domar 2009 i mål om viten grundade på arbetsmiljölagen. Domarna har vunnit laga kraft om inget annat anges. Att yrkat vite jämkats innebär att vissa krav

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

DOM 2015-06-18 Stockholm

DOM 2015-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060101 DOM 2015-06-18 Stockholm Mål nr M 11273-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-04 i mål M 3431-14, se bilaga KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet

TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 2003-03 LOs utredningsmall vid TILLBUD och OLYCKSFALL på jobbet 1 2 Utredningsmall vid tillbud och olycksfall Utredningens avsikt är att klarlägga varför tillbudet/olyckan skedde och förhindra att det

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

KFS normalinstruktion för ansvarsfördelning i arbetsmiljöfrågor

KFS normalinstruktion för ansvarsfördelning i arbetsmiljöfrågor 1 (15) KFS normalinstruktion för ansvarsfördelning i arbetsmiljöfrågor Om KFS normalinstruktion...2 Om ansvar i arbetsmiljöfrågor...3 Skadeståndsansvar...3 Straffrättsligt ansvar...3 Lag, föreskrift och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Statliga myndigheter och affärsverk som arbetsgivare

Statliga myndigheter och affärsverk som arbetsgivare Statliga myndigheter och affärsverk som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen Femte upplagan Statliga myndigheter och affärsverk som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKET SAMMANSTÄLLNING

ARBETSMILJÖVERKET SAMMANSTÄLLNING ARBETSMILJÖVERKET SAMMANSTÄLLNING 1 1. Kommun Utdömande av vite Åtgärder när det gäller att och brister i arbetsmiljön. 2. Kommun Utdömande av vite Rutiner för att regelbundet 3. Kommun Utdömande av vite

Läs mer

Arbetsmiljöansvar för dig som är arbetsgivare

Arbetsmiljöansvar för dig som är arbetsgivare Arbetsmiljöansvar för dig som är arbetsgivare Arbetsmiljöansvar Den här skriften tar upp frågor kring arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och hur du som arbetsgivare kan arbeta med arbetsmiljöfrågor.

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2011-10-28 1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö

Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,

Läs mer