Barns hälsa och miljö i Solna 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns hälsa och miljö i Solna 2007"

Transkript

1 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 6/2007 Barns hälsa och miljö i Solna 2007 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN SOLNA DECEMBER 2007

2 Rapport 6/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Elisabeth Bood Christina Hellman Ylva Lidblom Annelie Lindahl Jonas Roos Postadress Solna stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Webbplats

3 SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 2 Barnen mer utsatta än vuxna... 2 Miljöhälsorapport 2005 nationell rapport... 2 Barns hälsa och miljö i Stockholm län Projektet Barns hälsa och miljö i Solna SYFTE OCH MÅL... 5 UTFÖRANDE OCH METODER... 5 FÖR RESPEKTIVE DELPROJEKT... 5 Egenkontroll på förskolor i Solna Höga ljudnivåer på förskolor i Solna... 5 Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna... 6 Radonmätningar förskolor och skolor i Solna... 7 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn... 8 RESULTAT FÖR RESPEKTIVE DELPROJEKT Egenkontroll på förskolor i Solna Höga ljudnivåer på förskolor i Solna Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna Radonmätningar förskolor och skolor i Solna Kosmetiska och hygieniska produkter för barn Bad DISKUSSION OCH SLUTSATSER Barn är extra känsliga Buller och allergier Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens delprojekt Vikten av egenkontroll REFERENSER... 18

4 Sammanfattning Barn väljer inte i vilken miljö de ska vistas i och de är därför beroende av att de vuxna placerar dem i en miljö som inte medför något negativt för deras hälsa. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens olika delprojekt som ingår i denna rapport Barns hälsa och miljö i Solna 2007 har visat att det finns brister i barns miljö i Solna. Detta gäller offentliga miljöer som barn vistas i utanför hemmet en stor del av vardagen så som förskolor, skolor och fritidsverksamheter. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att skolor, förskolor och fritidsverksamheter behöver arbeta mer aktivt med sin egenkontroll. Verksamheterna saknar till största delen i dag ett fungerande egenkontrollprogram. En god inomhusmiljö främjar en god hälsa för barn och därmed bidrar detta till en god samhällsinvestering. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedömer att barns miljö i Solna kan bli betydligt bättre om verksamheterna har en fungerande egenkontroll. Bakgrund Barnen mer utsatta än vuxna Barn kan oftast inte välja den miljö de vistas i. De är beroende av att vuxna flyttar dem ifrån farliga miljöer och skyddar dem mot skadlig exponering. Luftföroreningar, mögel, dålig ventilation och buller är exempel på sådant som medför hälsorisker som barn kan utsättas för i förskola, skola samt på fritids. Foster och barn är i vissa avseenden speciellt sårbara för miljöpåverkan. Barn har högre ämnesomsättning och därmed större näringsbehov än vuxna, vilket medför ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt. Barn har också högre andningsfrekvens och inandas mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. Därför får de i sig mer miljöföroreningar än vuxna per kroppsvolym. Barns miljö och hälsa har uppmärksammats i flera olika sammanhang under senare år. Sommaren 2004 anordnade WHO (Europa) den fjärde miljö- och hälsoministeriekonferensen inom den process som kallas Enviroment and Health for Europe. Konferensen hölls i Budapest med temat The future of our children. Vid konferensen antog sig medlemsländerna att utarbeta nationella aktionsplaner för barns miljö och hälsa. Miljöhälsorapport 2005 nationell rapport Socialstyrelsen utkom 2005 med Miljöhälsorapport 2005 som beskriver olika miljöfaktorers betydelse för ohälsa hos barn i Sverige. Det är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige, och utgör ett viktigt underlag i utvärderingen och uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen samt folkhälsomålen. Målsättningen med rapporten har varit att ta fram bättre kunskap om barns exponering för olika prioriterade miljöfaktorer, och beskriva de hälsorisker som är förknippade med dessa miljöfaktorer. Enligt Miljöhälsorapport 2005 orsakas barns ohälsa av bl.a. buller, allergi och luftvägssymtom p.g.a. av fukt och mögel. Det mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Barnen störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Effekter av det kan bli nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga. 2

5 De operativa tillsynsmyndigheterna under miljöbalken, de kommunala miljönämnderna, har en viktig uppgift när det gäller att förbättra barns miljö. Nämnder har uppdrag att dels se till att miljöbalken efterlevs och därmed se till att miljön och hälsobelastningen blir så låg som möjligt. Under senare år har särskilt buller- och allergifrågor uppmärksammats. Miljöhälsorapport 2005 kan användas som underlag för de behovsutredningar och tillsynsplaner som de operativa tillsynsmyndigheterna ska upprätta enligt miljöbalken. Barns hälsa och miljö i Stockholm län 2006 Det regionala arbetet har resulterat till att rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, tagits fram av Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa. I denna rapport står det att miljön i Stockholms län präglas i hög grad av närheten till storstaden och regionens tillväxt. Länets tillväxt ger möjligheter att förbättra miljön, men kan också leda till att barnen i länet exempelvis utsätts för mer luftföroreningar och buller och att deras möjligheter att röra sig fritt i grönområden försämras. Ett annat problem som uppstått på grund av länets tillväxt är bristen på mark för ny bebyggelse. Det leder till att nya bostäder ofta byggs på förorenad mark eller i närheten av redan bebyggda områden, som ligger nära trafikintensiva vägar. För att sådana områden ska bli lämpliga för bostäder krävs omfattande saneringar av marken och en rad andra miljöförbättrande åtgärder. Tack vare ett effektivt miljöarbete har halterna av kända miljöföroreningar minskat i Stockholms län. För att miljön ska bli ännu bättre måste miljöarbetet fortsätta samtidigt som nya skadliga ämnen behöver identifieras och begränsas för att inte orsaka problem i framtiden. Rapporten belyser bl.a. att partiklar från biltrafiken är det största luftföroreningsproblemet i länet och barn utsätts främst för luftföroreningar när de vistas i trafikmiljöer, men även genom att luftföroreningarna tränger in i bostaden. Luftföroreningar ökar risken för olika luftvägsbesvär och barn som har astma får ofta förvärrade besvär. För att skydda barn mot luftföroreningar måste de miljöer som barn vistas i prioriteras i samhällsplaneringen. Barn i Stockholms län utsätts för mer buller i sina hem än barn i övriga Sverige. Nästan hälften av alla barn i Stockholms innerstad har ett sovrumsfönster som vetter mot en trafikerad gata. Men det som stör barn mest är buller i skola. Av länets barn störs 30 procent av buller och höga ljudnivåer i skolan. Sömnstörningar och försämrad inlärningsförmåga är några effekter som buller kan ge. Vart femte barn i länet växer upp i hem som har tecken på fukt- och mögelskador. Hög luftfuktighet eller fukt- och mögelskador avger irriterande ämnen som ökar risken för astma och andra luftvägsbesvär hos barn. Inomhusmiljöproblem förekommer även i skolor. En vanlig orsak till klagomål på skolors innemiljö är bristfällig ventilation. Men även fukt- och mögelskador, felaktig användning av lokaler och felaktig eller otillräcklig städning kan försämra inomhusluftens kvalitet i skolan. Vidare i rapporten står att allergisjukdomar är något vanligare bland barn i Stockholms län än i övriga Sverige och att 28 procent av barnen i Stockholms län har astma, allergisnuva, eksem eller födoämnesallergi. 3

6 Projektet Barns hälsa och miljö i Solna 2007 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens projekt Barns hälsa och miljö i Solna 2007 har sin bakgrund i Socialstyrelsens Miljöhälsorapport Rapporten har varit ett viktigt underlag för förvaltningens operativa tillsynsarbete vad gäller för den riskgrupp som barn utgör i samhället. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har valt att fokusera på vissa områden där barn vistas utanför sitt hem. Förvaltningen startade projektet våren 2005 och slutförde det under hösten Projektet är indelat i flera delprojekt som egenkontroll på förskolor i Solna, höga ljudnivåer på förskolor, ljudnivåer inom fritidsanläggningar, kosmetiska och hygieniska produkter för barn, radonresultat från mätningar i skolor och förskolor samt resultat från provtagningar vid strandbad. Egenkontroll på förskolor i Solna Delprojektets syfte och mål har varit att informera förskolorna om egenkontroll samt kontrollera hur egenkontrollen fungerar med att förebygga ohälsa orsakad av inomhusmiljön enligt gällande lagstiftning. Syftet var också att verksamheterna skulle få mer kunskap om egenkontroll och att de skulle införa det i sina verksamheter. Höga ljudnivåer på förskolor Delprojektet syfte och mål har varit att kartlägga ljudnivåerna på förskolor i Solna och uppmärksamma riskerna med höga ljudnivåer för barn. Ljudnivåer inom fritidsanläggningar Delprojektet syfte och mål har varit att kartlägga ljudnivåerna på fritidsanläggningar i Solna, samt att informera verksamheterna om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna. Kosmetiska och hygieniska produkter för barn Delprojektets huvudsyfte har varit att få bort skadliga och felaktigt märkta kosmetiska och hygieniska produkter för barn (KoH-produkter) från försäljning och därmed samtidigt kontrollera att gällande lagar, förordningar och föreskrifter efterlevdes. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte 19 butiker i Solna där KoH-produkter säljs. Radon i skolor och förskolor Delprojektets huvudsyfte har varit att det nationella miljömålet God bebyggd miljö, som antogs av riksdagen 1999, ska uppfyllas. Miljömålet innebär att alla förskolor och skolor ska ha en radongashalt på högst 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) senast den 31 december Delprojektet påbörjades 2005 och ingår i ett flerårigt tillsynsprojekt riktad mot fastighetsägare i staden. Projektet omfattar såväl fastigheter med bostäder som fastigheter med förskolor och skolor. Friluftsbad I Solna finns inte några officiella friluftsbad vilket gör att regelbundna provtagningar inte är nödvändiga. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utför ändå fem provtagningar av badvattnet under badsäsongen på Solnas så kallade spontanbad, de platser där det badas ofta fastän det inte är någon organiserad badplats. Dessa provtagningar har ingått som ett delprojekt eftersom dessa platser besöks av många barn. 4

7 Syfte och mål Syfte: Att kartlägga brister, få ökad kunskap och underlag för hur barns vardagsmiljöer utanför hemmet ser ut i Solna, samt att informera verksamhetsutövare, politiska beslutsfattare samt kommuninnevånare om kvalitén på de miljöer som barn vistas i utanför hemmet. Mål: Projekt ska ge större kunskap om barnens miljöer och de offentliga lokalerna i Solna. Denna kunskap ska leda till förbättrade åtgärder. Utförande och metoder För respektive delprojekt Egenkontroll på förskolor i Solna Hösten 2004 skickades information ut om projektet samt information om egenkontroll och ett förslag till egenkontroll till samtliga förskolor i Solna. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informerade de kommunala förskolecheferna muntligt om egenkontroll i slutet av 2004 samt delade ut skriftlig information om egenkontroll och ett förslag på egenkontroll. Under våren 2005 och hösten 2006 utförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 8 respektive 13 föranmälda inspektioner på enskilda och kommunala förskolor. Kontroll av förskolornas egenkontroll genomfördes och ansvarig eller motsvarande på varje förskola informerades muntligt om egenkontroll. En översiktlig inspektion av lokalerna genomfördes vid besöket. Efter tillsynsbesöken skickade förvaltningen ut en inspektionsrapport med bedömning av brister i egenkontrollen och i lokalernas underhåll till barn- och utbildningsförvaltningen samt till de enskilda förskolorna. I inspektionsrapporterna uppmanades verksamhetsutövaren/förskolorna om att vidta åtgärder där det fanns brister. Höga ljudnivåer på förskolor i Solna Mätningar av ljudnivån utfördes på 11 kommunala förskolor samt 6 privata förskolor. Förskolorna valdes ut av barn- och utbildningsförvaltningen, för att på så sätt få med de förskolor där t ex förskolelärare har utryckt att det finns problem med buller samt för att få en bra geografisk och pedagogisk spridning på förskolorna. De utvalda förskolorna inspekterades och mätningar utfördes under våren I juli 2005 skickades en rapport med mätresultaten till de inspekterade förskolorna. De förskolor som överskred både ekvivalenta (medelljudnivå, L eqt ) och maximala ljudnivåer besöktes igen under hösten. Vid detta tillfälle gjordes ingen mätning, utan fokus låg på att noggrannare kontrollera lokalernas utformning och akustik. Det finns ingen standardiserad metod för ljudnivåmätningar vid förskoleverksamheter där syftet är att kontrollera ljudnivån i barnens miljö. Viktigt är dock att utföra mätningarna på ett sådant sätt att mätningarna representerar den ljudnivådos som barnen utsätts för under en dag och mätningarna måste därför göras så nära barnens öron som möjligt. 5

8 Den mätmetod som har valts i detta projekt är delvis hämtat från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades på förskolepersonalen i midjehöjd (se bild 2). Metoden att placera mikrofonen i midjehöjd är för att på bästa sätt representera barnens ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till förskolelärarna var att dosimetern skulle bäras under en hel dag, för att mätningen på bästa sätt ska representera den dos av höga ljudnivåer som barnen utsätts för under en dag, samt att en dag med mycket inomhusaktiviteter skulle väljas för mätningarna. Mikrofon fäst i midjehöjd. Dosimeter. Bild 1 och 2. Till vänster, dosimeter av märket Larson Davis, modell 706. Till höger, placering av mikrofon på förskolelärare. Ett protokoll användes som stöd vid inspektionerna. Några korrigeringar av mätresultaten till följd av kroppens inverkan på mätningen har inte utförts. Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna Metodbeskrivningen som används i detta projekt bygger på det projekt som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde under 2005 då ljudnivån mättes inom stadens förskolor. Mätmetoden för projektet 2005 var delvis hämtad från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn från 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad år För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades i axelhöjd på fritidspedagogerna (se bild 3). Mikrofonen placerades i axelhöjd för att på bästa sätt representera barnens/ungdomarnas ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens/ungdomarnas öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till fritidspedagogerna var att dosimetern skulle bäras under en hel eftermiddag, för att mätningen på bästa sätt skulle representera den dos av ljudnivåer som barnen/ungdomarna utsätts för under en eftermiddag på fritidsanläggningen. Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen informerade om att en dag med mycket inomhusaktiviteter var bäst att välja för att få ett mätresultat som så bra som möjligt speglar bullernivåerna inomhus. 6

9 Mikrofon fäst i axelhöjd. Dosimeter Bild 3. Placering av mikrofon vid mätning med dosimeter. Fritidspedagogerna instruerades att under mätperioden föra in information om aktiviteter och händelser, samt klockslag för dessa, i ett protokoll Radonmätningar förskolor och skolor i Solna Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samlade in information via förvaltningens register samt via internet för att sammanställa de förskolor och skolor som finns inom staden. Fastighetsägarna till dessa förskolor och skolor uppmanades i två omgångar 2005 och 2006 att utföra radonmätningar. Mätningar av radongas i fastigheter utförs under eldningssäsong, 1 oktober-30 april. Kontrollmätning av radon görs under eldningssäsongen, 1 oktober-30 april. Under denna period beräknas dygnsmedeltemperaturen vara under +10 C. Anledningen till att mätningar görs under perioden är att det är viktigt att ventilationen fungerar optimalt när mätningar görs. För fastigheter med självdragsventilation fungerar ventilationen i praktiken endast när det finns tillräckligt stor skillnad mellan temperaturen inomhus och utomhus. En mätplan upprättades för respektive skola där uppgifter angavs om fastighetens ventilation, byggnadsår, antal lokaler, lokalyta, våningsplan och om det fanns blåbetong i byggnadsmaterialet. Mätplanens syfte var att säkerställa att Statens strålskyddsinstituts (SSI) metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser följdes. Ett föreläggande att följa mätplanen upprättades med krav på redovisning av mätresultatet senast den 31 maj följande år. För de förskolor och skolor som uppvisade förhöjda halter av radongas, d.v.s. mer än 200 Becquerel/m 3 luft uppmanades fastighetsägarna att redovisa en åtgärdsplan med ett datum för när åtgärderna ska vara klara och när de planerar att mäta om. Ett föreläggande upprättades med kravet att mätresultatet redovisas senast den 31 mars året därpå. 7

10 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn Tillsynsbesök utfördes under en eftermiddag i maj 2006 då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte 19 butiker i Solna som säljer KoH-produkter för barn. De produkter som valdes ut var riktade till barn mellan 0-12 år. Butikerna valdes ut så att det blev en bra spridning mellan olika typer av butiker, t.ex. varuhus, leksaksbutiker, specialbutiker och matvarubutiker. I varje butik gjordes stickprovskontroller av några produkter, från några upp till tio stycken, lite beroende på hur stort utbud av barnprodukter som fanns. Att kontrollera samtliga produkter i varje butik skulle vara allt för tidskrävande. I butiken lämnades ett brev med kort information om projektet samt med hänvisningar till aktuell lagstiftning. Vid tillsynsbesöken kontrollerades följande: Finns innehållsdeklaration? Finns hand i bok- symbol i de fall det är nödvändigt? Verkar innehållsdeklarationen stämma och följer den INCI-märkningen? Finns namn och adress till tillverkare inom EES? Finns beskrivning av användningsområde? (I de fall detta är nödvändigt.) Om varningstext finns är den på svenska? (Varningstext är inte alltid nödvändigt.) Efter diskussioner med Läkemedelsverket bestämdes att kontroll av varningstext skulle göras genom att granska produkten om den hade någon varningstext som var på ett annat språk än svenska. Fanns varningstext på ett annat språk men saknades på svenska, bedömdes det som en brist. För vissa ämnen krävs att produkten har varningstext. I regel är det för starkare typer av produkter där varningstext krävs, t.ex. för olika hårfärger. Därutöver kontrollerades innehållet av ett urval av förbjudna ämnen samt ett antal miljöskadliga ämnen. Dessa ämnen valdes ut tillsammans med Läkemedelsverket eftersom tillsyn direkt från lagstiftningen blir mycket svårt och omfattande. I de fall då allvarliga brister förekom noterades också produktens satsnummer för att lättare kunna göra uppföljningar. Satsnumret används för att kunna identifiera produkten. Bild 4. Exempel på olika typer av kosmetiska och hygieniska produkter som är riktade till barn. Se vidare i respektive delrapport för mer ingående metod och utförandebeskrivning samt bilagor i dessa. 8

11 Resultat för respektive delprojekt 1. Egenkontroll på förskolor i Solna Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomförde inspektioner på 7 enskilda och 14 kommunala förskolor under projektet. Majoriteten av de besökta förskolorna saknade egenkontroll helt. Samtliga besökta förskolor fick någon typ av anmärkning då det gällde egenkontrollen. Brister i det organisatoriska ansvaret Samtliga förskolor hade någon typ av anmärkning eller saknade helt dokumenterad och fastställd ansvarsfördelning. Ansvaret var oftast enbart muntligt fördelat mellan t.ex. förskolechef och arbetslagsledare på förskolan. Ansvarsfördelningen sträckte sig sällan längre än mellan arbetslagsledare och förskolechef, övrig personal var sällan med i ansvarsfördelningen. En brist som var återkommande på många förskolor var att dokumenterad ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare saknades eller inte fanns tillgänglig på förskolan vare sig för personalen eller för tillsynsmyndigheten. Brister i rutiner för kontroll Majoriteten av de besökta förskolorna saknade dokumenterade rutiner för kontroll. De enskilda förskolorna hade i högre grad rutiner för kontroll av verksamheten än de kommunala. De flesta förskolorna hade rutiner för att göra felanmälningar av bristande teknisk utrustning och flera av förskolorna dokumenterade även att de hade gjort felanmälan. Dokumenterade rutiner gällande golvvård fanns på majoriteten av förskolorna, de flesta hade även rutiner för att felanmäla bristande golvvård. Samtliga kommunala förskolor saknade dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning. Någon regelbunden kontroll av att städrutinerna fungerade gjordes inte på någon av de kommunala förskolorna. De enskilda förskolorna hade i högre grad dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning, leksakstvätt m.m. och de fick vid besöket inte heller någon anmärkning gällande damning. Samtliga förskolor hade bristande rutiner i hygien och smittskydd, vissa förskolor saknade den typen av rutiner helt. Brister i undersökning av risker samt underrättelse till tillsynsmyndigheten Det var vanligt förekommande med brister i genomförande och dokumentation av riskbedömningar. Samtliga kommunala förskolor genomförde dock allergirond regelbundet även om uppföljningen var av varierande art. På några förskolor utfördes ingen uppföljning alls. Dokumentation från allergironder kunde sällan visas vid tillsynsbesöket. I stort sett samtliga verksamheter saknade kunskap och uppgifter om att tillsynsmyndigheten ska underrättas vid driftstörning och haverier som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. Brister i upprättandet av förteckning över kemiska produkter Förteckning över kemiska produkter i verksamheten som kan innebära risker ur hälsooch miljösynpunkt saknades på majoriteten av förskolorna. De kemiska produkter som fanns var oftast tvättmedel, maskindiskmedel samt rengöringsmedel. Rengöringsmedlen var inlåsta i städrum och det var oftast bara städföretagen som hade vetskapen om vad som användes. 9

12 2. Höga ljudnivåer på förskolor i Solna Följande mätvärden erhölls vid inspektionerna. Tiden för mätningarna varierade från förskola till förskola. Se tabell 1 nedan. Tabell 1: Uppmätta ljudnivåer i decibel (db) på de olika förskolorna, ekvivalenta ljudnivåer (L AeqT ) samt maximala (L AFmax ). De markerade representerar de mätningar då båda ekvivalenta och maximala ljudnivåer överskreds. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå (L AeqT ) Mättid (h.min) (L AFmax ) Tabell 2: Sammanställda mätresultat. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 110 dba maximal nivå 77 dba 103 dba 81 dba 72 dba 120 dba 97 dba 8 st 9 st 5 st Av de totalt 17 förskolor som besöktes överskred 9 av förskolorna den av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen rekommenderade ekvivalenta ljudnivån och 5 den maximala ljudnivån. Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 120 dba och den lägsta 97 dba. Se tabell 2 ovan. 10

13 125 (dba) Mätresultat - ljudnivåer på förskolor Maximala ljudnivåer Ekvivalenta ljudnivåer Riktvärde max Riktvärde ekv. Diagram 1: Uppmätta ekvivalenta (L AeqT ) och maximala ljudnivåer (L AFmax ) i förhållande till riktvärdena. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde en andra inspektion av lokalerna på de fyra förskolor som överskred både ekvivalenta och maximala ljudnivåer. Noteringar från dessa tillsynsbesök redovisas i tabell 3. Tabell 3: Sammanställning av noterade byggnadsakustiska åtgärder. Tak Golv Vägg Förskola 1 Akustikplattor (ca 2 cm) Linoleummatta på betonggolv. I huvudsak gipsväggar, monterade direkt mot innertak. mycket kala och hårda ytor i form av glasdörrar, glasväg- Förskola 2 Masonitplattor med hål, 2 cm luftspalt till tak och ingen isolering. Förskola 3 Masonitplattor med springor, monterade 1 cm från tak, Förskola 4 ingen isolering. Akustikplattor (ca 2 cm) monterade direkt mot innertak. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på okänt golvmaterial. gar och skiljevägg av plåt. I huvudsak betongväggar. I huvudsak betongväggar. Okänt material med kal och hård yta. 11

14 Nedan följer förslag från personalen på åtgärder i pedagogiken som kan bidra till lägre ljudnivåer på förskolorna. Tabell 4: Sammanställning av personalens tankar kring hur man kan agera för att sänka ljudnivåerna. Dela upp gruppen, mindre grupper 9 st. Sänka rösten 5 st. Aktiviteter, ljudexperiment för att uppmärksamma barnen på ljud och ljudnivåer 2 st. Prata en i taget 1 st. Tysta stunder 1 st. Vara ute mycket 1 st. Inget spring 1 st. Montessoripedagogik 1 st. Använda Örat som redskap 1 st. Påvisa genom att hålla för öronen 1 st. Hålla barnen sysselsatta för att undvika spring 1 st. Ute får dom skrika, inomhus får barnen ha en inneröst som är låg 1 st. 3. Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna Mätningarna visade att av de totalt 13 fritisen var det höga ljudnivåer på fem stycken. Det var inte den ekvivalenta ljudnivån som i dessa fall överskreds utan det var uppmätta maxvärden som upprepade gånger var för höga. Följande mätvärden erhölls vid mättillfället, tiden för mätningarna har varierat från fritidsanläggning till fritidsanläggning (se tabell 5) Tabell 5. Visar resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Ekvivalenta ljudnivåer db (L Aeq T) Maximala ljudnivåer db (L Afmax ) Mättid (h.min) (115) * , (112) * * Maximal ljudnivå inom parentes = enstaka ljudtopp vid mätning, bedömdes som en enstaka händelse. 12

15 Nedan redovisas också de sammanställda mätresultaten för samtliga fritidsanläggningar (se tabell 6). Tabell 6. Visar det sammanställda resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) 77 db Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) 110 db Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) 80 db Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) 74 db Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 133 db Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 95 db Lägre än 85 dba ekvivalent nivå 13 st Högre än 85 dba ekvivalent nivå 0 st Högre än 110 dba maximal nivå 7 st Många av lokalerna hade någon form av ljuddämpande lösning. Vanligt förekommande var det med så kallade akustikplattor i taket. Dock var plattorna på flera ställen trasiga t.ex. i bollrum där bollar slår i taket och personalen upplevde också att de inte alltid kändes som de hjälpte så mycket. På några fritidsanläggningar hade personalen också försökt att få till bullerdämpande åtgärder genom att sätta upp mycket textilier, exempelvis i tak och på väggar. Det var ovanligt med möbeltassar under stolar och bord och personalen upplevde att skrap från dessa möbler var mycket störande. I samband med inspektionerna framkom att många ur personalen upplevde att den miljö de arbetade i var mycket bullrig. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har frågat personalen på fritisen om de vet om något av barnen/ungdomarna lider av någon form av hörselskada eller hörselnedsättning. Enligt information från fritidspedagogerna hade inget av barnen/ungdomarna diagnostiserad hörselskada eller hörselnedsättning. Flera av personalen hade dock problem med hörselnedsättningar och/eller tinnitus. I lokalerna kunde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen konstatera att det på flera fritidsanläggningar fanns installationer som gav höga bakgrundsnivåer. Några fritidsanläggningar hade egna cafeterior och i dessa fanns kylar för t.ex. läsk och smörgåsar som hade en hög ljudnivå när de var igång. Bullrande ventilationsanläggningar var heller inte ovanligt. Någon fritidsanläggning använde också torkskåp för att torka lerfigurer och kläder. Dessa torkskåp bidrog till höga ljudnivåer när de var igång och var ofta placerade centralt mitt i verksamheten. 13

16 Bild 5 och 6. Ventilationsanläggningar på två av de besökta fritidsanläggningarna. Ventilationsanläggningarna gav på flera fritis höga bakgrundsnivåer. Ventilationsutrustningarna på bilderna är enbart exempel och de har inte valts ut för att de medfört problem. I samband med inspektionerna frågade också miljö- och hälsoskyddsförvaltningen om fritiset hade någon egenkontroll. Alla fritidsanläggningar saknade ett fullständigt egenkontrollprogram, några anläggningar hade vissa rutiner dokumenterade. 4. Radonmätningar förskolor och skolor i Solna Inledningsvis har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen uppmanat fastighetsägare till 66 förskolor och skolor att mäta radon. Fram till månadsskiftet augusti/september 2007 har förvaltningen fått ta del av mätningar från 43 stycken förskolor och skolor. De med för höga radonhalter, d.v.s. de har haft värden över riktvärdet 200 Bq/m 3 luft, uppgick till 13 stycken. Av dessa har åtta stycken förskolor utfört åtgärder som sänkt radonhalten i sina lokaler till under 200 Bq/m 3 luft. Det saknas resultat från 23 stycken förskolor och skolor. Orsakerna till detta varierar. De kommunala förskolorna och skolorna kommer efter överenskommelse med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att kontrollmätas enligt en flerårsplan, med en sista mätomgång Totalt är det 12 stycken kommunala förskolor och skolor som mäts under eldningssäsongen Det betyder i praktiken att det finns 11 stycken förskolor och skolor som ännu inte redovisat radonmätningar. Trots detta är prognosen god att Solna stad ska kunna uppfylla miljömålet innan den 31 december Då detta arbete pågår för närvarande och därför kan inte ett slutresultat presenteras. 5. Kosmetiska och hygieniska produkter för barn 19 butiker av olika karaktär runt om i Solna har besökts av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Endast fyra av butikerna klarade sig helt utan anmärkningar. Sju butiker hade anmärkningar som inte ansågs vara så allvarliga att de medförde någon risk för barnens hälsa och åtta butiker hade produkter med allvarliga brister. Totalt kontrollerades 94 produkter vad det gäller märkning, innehåll av förbjudna ämnen samt innehåll av miljöskadliga ämnen. I butikerna med allvarliga brister gjordes uppföljande tillsynsbesök. Efter de uppföljande tillsynsbesöken fick fyra butiker förelägganden att ta bort en eller flera produkter från försäljning. 14

17 Tabell 7. Påträffade brister. Brist Antal Antal i procent Felaktig adress till tillverkare/importör eller helt saknad information ,5 % Beskrivning av användningsområde på svenska saknas (där detta anses 15 15,8 % nödvändig) eller beskrivningen är på ett annat språk än svenska. Varningstext ej skriven på svenska. 9 9,5 % Felaktig eller ofullständig innehållsförteckning (tex. följer ej INCImärkningen). 6 6,3 % Innehåll av något förbjudet ämne. 3 3,2 % Saknar uppgift om vikt, volym, (antal). 3 3,2 % Saknar innehållsförteckning. 2 2,1 % Dessutom påträffades 26 produkter med innehåll av ämnen som är tillåtna men som är miljöskadliga. 6. Bad Av de badvattenprover som togs den 3 juli var alla med resultatet tjänligt utan ett prov med resultatet tjänligt med anmärkning (Ulriksdal vid Kaninholmen). Även den 8 augusti var resultatet tjänligt vid alla baden utan ett prov med resultatet tjänligt med anmärkning (SAS Frösundavik). 15

18 Diskussion och slutsatser Barn är extra känsliga Barn väljer inte i vilken miljö de ska vistas i och de är därför beroende av att de vuxna placerar dem i en miljö som inte medför något negativt för deras hälsa. En del tror att barns kroppar fungerar på samma sätt som vuxnas, där lungor och andra organ fungerar likadant. Men eftersom barnens organ utvecklas under uppväxttiden är de känsligare för olika miljöfaktorer. Vissa organsystem utvecklas och mognar under en lång tid. Dessa är särskilt känsliga, exempelvis nervsystem, hormonsystem, könsorgan och immunsystem. Barn har en snabbare ämnesomsättning och de andas fortare. Det gör att de har ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt och inandas mer luft per kroppsvolym. Därför exponeras de mer för miljöföroreningar än vuxna. Det har visat sig att det inte är bara dosen som är viktig för att en skada från miljöföroreningar ska uppstå utan även när i utvecklingen det sker. Exempel på skador kan vara cancer, olika typer av allergier och infektioner. Det kan även på längre sikt leda till hjärtkärlsjukdomar. Om det är dålig miljö på en arbetsplats protesterar de vuxna, eller kanske kontaktar de ett skyddsombud eller t.o.m. Arbetsmiljöverket. Det är skillnad när det gäller barn som varken kan eller vet hur de ska förändra sin miljö. Buller och allergier Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem i Sverige och det är den störning som berör flest människor, såväl barn som vuxna. En av de allvarligaste effekterna är sömnstörning. Detta beror på ökade bullernivåer från trafiken kring våra bostäder och sovrumsfönster. Störd sömn bidrar till sämre vila och återhämtning och därmed en försämrad förutsättning för ett aktivt liv på dagen. Barn och ungdomar utsätts i större utsträckning än tidigare för buller som kan ge hörselskador, men det är osäkert om hörselskador har blivit vanligare. Under de senaste årtiondena har antalet allergiska barn mer än fördubblats i Sverige liksom i övriga Europa. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens olika delprojekt har visat att det även finns brister i barns offentliga miljöer i Solna. Dessa miljöer vistas barn i en stor del dagen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens delprojekt Delprojekten visar på att en risk för barns hälsa är bristerna i märkning och innehåll i de kemiska och hygieniska produkter som riktas till barn. Förvaltningen kontrollerade kosmetiska och hygieniska produkter som riktar sig till barn mellan ca 0 och 12 år. Barn är känsligare än vuxna när det gäller exempelvis starka parfymämnen och andra ämnen som bland annat kan orsaka allergier varför tillsynen riktats mot denna åldersgrupp. Det var främst märkning av produkter samt innehåll av förbjudna och miljöskadliga ämnen som kontrollerats. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att här har samhället ett stort ansvar då många föräldrar har liten kunskap om vilka kemiska ämnen som kan vara skadliga för barnen då en del ämnen är allergiframkallande. Konsumenterna litar ofta på att det som säljs i affärerna är kontrollerat innan det säljs och tror att de är säkra att använda. En del av de produkter som säljs i affärer och som är riktade till barn visade 16

19 sig vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens stickprovskontroller ha olika typer av brister. I förskole- och fritidsmiljön har det upptäckts ett antal brister när miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utövat tillsyn över dessa inomhusmiljöer. Många miljöfaktorer omfattas av förordningen om egenkontroll, däribland radon- och bullermätning. Detta är något som ofta varit eftersatt och där mätningar endast utförts när miljö- och hälsoskyddsförvaltningen uppmanat om detta. Denna typ av mätningar ska ingå som rutin i egenkontrollen för att bedöma riskerna i offentliga lokalers inomhusmiljö. De mätningar som har utförts har visat att det finns för höga radonhalter och ljudnivåer i många av dessa lokaler. För att sänka ljudnivåerna på förskolor krävs även pedagogiska verktyg som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Också åtgärder som att minska antalet barn i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan behöva övervägas. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har under projekten noterat att det finns en bristande initiativförmåga och ansvarsfördelning för kontroll av barnens inomhusmiljö. Vikten av egenkontroll För att förebygga och åtgärda potentiella olägenheter för barns hälsa och miljö är det viktigt att egenkontrollen fungerar hos förskolor, skolor och fritids. De olika delprojekten visar att egenkontrollen inte fungerar som den borde, bl.a. saknas dokumentation att uppvisa för tillsynsmyndigheten. Vid avsaknad av sådana dokument kan ansvariga för t.ex. en förskola inte visa på vem som har ansvaret för olika områden inom verksamheten som t.ex. vem är ansvarig att göra en felanmälan vid misstanke av en vattenläcka och till vem ska anmälan göras. Innan någon åtgärd sätts in kan vattenläckan ha orsakat mycket större skada än om den åtgärdats i tid, eller ännu bättre, om det förebyggande arbetet medfört att ingen vattenläcka uppstått. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har vid tillsynsbesöken av förskolor och fritidsverksamheter kunnat konstatera att lokalerna i många fall inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Detta kan leda till bland annat höga ljudnivåer och svårigheter med att hålla lokalerna rena. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att vidta åtgärder som medför att verksamheter som bedrivs i lokalerna också har en bra förutsättning för detta, så att barns hälsa och miljö inte äventyras i onödan. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att skolor, förskolor och fritidsverksamheter behöver arbeta mycket mer aktivt med sin egenkontroll. Verksamheterna saknar till största delen i dag ett fungerande egenkontrollprogram. Om varje verksamhet har ett fungerande egenkontrollprogram kommer man inom en snar framtid med största sannolikhet se en förbättring av inomhusmiljön samt även se att kostnader för exempelvis akuta åtgärder minskar. En god egenkontroll medför ofta att man upptäcker problemen innan de hunnit växa till. En vattenläcka upptäcks redan innan den gett stora skador på fastigheten. Detta är ur ekonomiskt aspekt mer fördelaktigt att hålla lokaler/fastigheter i gott skick eftersom en sådan fastighet är värd mer än en misskött. Samt att en god inomhusmiljö främjar en god hälsa för barn och därmed bidrar detta till en god samhällsinvestering. Eftersom Solna till stor del är tätbebyggt och högtrafikerat med höga bullernivåer och hälsofarliga partiklar som följd, är det viktigt att inomhusmiljön är så bra som möjligt. Därför är det viktigt att egenkontrollen fungerar för att förebygga och åtgärda potentiella olägenheter för barns hälsa och miljö. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att barns miljö i Solna kan bli betydligt bättre om verksamheterna har en fungerande egenkontroll. 17

20 Referenser Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicine och Arbets- och miljömedicin Stockholms län och landsting. Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. 18

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 MILJÖKONTORET MAJ 2005 Rapport 4/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Christina Hellman Malin Lidow Camilla

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad innehåller ett Egenkontrollprogram? Vad vill kommunen se vid

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera aktuella förskolor och med stöd av miljöbalken genomföra tillsyn på områdena hälsoskydd och

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte och mål Syftet med projektet var att genomföra tillsyn på alla förskolor inom områdena hälsoskydd och miljöskydd. Bakgrund Förskolor är anmälningspliktiga

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor LULEÅ KOMMUN Miljökontoret Checklista för skolans Egenkontroll Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor Anvisningar Punkt 1 i checklistan är basuppgifter för respektive skola. Punkt 8, som innehåller frågor

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt

Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt Miljö- och hälsoskyddsenheten i Österåker Rapport maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Utförande och metod...

Läs mer

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Anvisningar och lagstiftning Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial till det nationella tillsynsprojektet

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet

Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun För en bättre miljö i förskola och skola Information till dig som driver eller arbetar inom förskola och skola, eller ska starta en ny

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011

Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011 Förslag till beslut 1 Godkänna rapporten

Läs mer

Tillsyn på frisörsalonger

Tillsyn på frisörsalonger Tillsyn på frisörsalonger Kosmetiska och hygieniska produkter Tillsynsprojekt 2011-2012 2013-03-22 Sammanfattning Under 2011 och 2012 har bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen, genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Miljöhälsorapport Lidingö barns hälsa och miljö

Miljöhälsorapport Lidingö barns hälsa och miljö 1 (18) DATUM DNR 2014-10-01 2014-1073 Miljöhälsorapport Lidingö barns hälsa och miljö En lokal version av Miljöhälsorapport Stockholms län 2013 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

Inspektionsprotokoll INSPEKTIONSPROTOKOLL 2013-06-11 M 2013-000882. Namn: Igelboda Förskola. Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN

Inspektionsprotokoll INSPEKTIONSPROTOKOLL 2013-06-11 M 2013-000882. Namn: Igelboda Förskola. Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN INSPEKTIONSPROTOKOLL 1 (6) 2013-06-11 M 2013-000882 Igelboda Förskola Vinterbrinksvägen 4 133 32 SALTSJÖBADEN Inspektionsprotokoll Fastighet: Igelboda 54:1 Adress: Vinterbrinksvägen 2 Epost: inger.lison@nacka.se

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Utvärdering av delprojekt Hälsoskadligt buller. samt rekommendationer för fortsatt arbete

Utvärdering av delprojekt Hälsoskadligt buller. samt rekommendationer för fortsatt arbete Utvärdering av delprojekt Hälsoskadligt buller samt rekommendationer för fortsatt arbete december 2001 2001-12-20 Utvärdering av delprojekt hälsoskadligt buller samt rekommendationer för fortsatt arbete

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Miljö- och stadsarkitektkontoret Egenkontroll enligt miljöbalken FILIPSTADS KOMMUN Besöksadress: Hantverksgatan 22 E-post: kommun@filipstad.se Box 303 Tel vxl: 0590 611 00 Internet: www.filipstad.se 682

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Inledning. Anmälan enligt miljöbalken. Lokalisering. Lokalyta och toaletter INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA

Inledning. Anmälan enligt miljöbalken. Lokalisering. Lokalyta och toaletter INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA Förvaltningen för SAMHÄLLSPLANERING Bygg & Miljö INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA Inledning Bygg & Miljö ansvarar för tillsyn av skolor, förskolor och liknande enligt miljöbalken och livsmedelslagen.

Läs mer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar PM från Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation Juni 2015

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

Egenkontroll i skolor

Egenkontroll i skolor 2011-10-25 SID 1/10 Egenkontroll i skolor Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 Inspektionsdatum: DNR: Privat Kommunal Skolans namn: Adress: Årskurser: Antal elever: Antal personal: Verksamhetsutövare: Verksamhetsutövarens e-post:

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 3 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel - Åtgärdsplan En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Anmälan av lokal för barnomsorg och skola

Anmälan av lokal för barnomsorg och skola VERSIONSNR 2014-01-29 0 SID 1/8 Anmälan av lokal för barnomsorg och skola SKICKA TILL SBF/MILJÖENHETEN ENLIGT 38 FÖRORDNING (1998:899) OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Verksamhet VERKSAMHETENS

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer