Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet om rättssäkerhet för företagare I Skatteverkets kvarnar

Transkript

1 Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet om rättssäkerhet för företagare I Skatteverkets kvarnar

2 Innehåll 1 VI HAR ORDET sid 3 MEDARBETARE 2 SAMMANFATTNING sid 4 3 INLEDNING OCH BAKGRUND sid 5 4 I SKATTEVERKETS KVARNAR Kicki Igelström sid 6 Elias Melki sid 10 5 SYFTE sid 14 6 RÄTTSSÄKERHET sid 15 7 REFERENSER sid 33 Elisabeth Sjödén, chefjurist på Skattebetalarnas Förening 8 FÖRETAGARFÖRBUNDET sid 34 9 SKATTEBETALARNAS FÖRENING sid 35 Marianne Bergström, jurist på Skattebetalarnas Förening Postadress Skattebetalarnas Förening: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: Camilla Littorin, förbundssekreterare på FöretagarFörbundet Postadress FöretagarFörbundet: Box 1132, Ängelholm, besöksadress: Vasagatan 46, Stockholm, tel: , fax: , e-post: info@ff.se, hemsida: Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening Ansvarig utgivare: Robert Gidehag och Camilla Littorin, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Fagerblads, omslagsbild: Scanpix, bilder i rapporten: Antina-Maria Hessel, ISBN: I Skatteverkets kvarnar 2009

3 1 Vi har ordet David vs Goliat en ojämn kamp I en fungerande rättsstat ska en företagare inte behöva gå i konkurs innan skattetvisten är avgjord. Att köra annat än vitt är otänkbart för oss. Men mallen städbolag, blatte och att tjäna bra med pengar är en oslagbar kombination och stämmer inte för Skatteverket. Så säger Elias Melki efter flera års kamp mot Skatteverket, som gång på gång ställer företag på ruinens brant genom felaktiga skattekrav. I motsats till de flesta företagare hade Elias Melki ekonomiska muskler, mental styrka och dessutom sin banks förtroende. Han mobiliserade juridisk hjälp och vann en seglivad kraftmätning mot Skatteverket i länsrätten. Lika bra slutade det inte för Kicki Igelström, före detta ägare till en pizzeria. Hon saknade resurser att försvara sig. När kammarrätten till sist kraftigt sänkte skattekravet var det för sent att backa bandet. Då hade Skatteverket på felaktiga grunder för länge sedan drivit hennes företag i konkurs. elias melki och kicki igelström arbetar båda i branscher där det förekommer skattefusk. För en utomstående betraktare verkar det som om Skatteverket drar alla över en kam. Handläggarnas inställning förefaller alltför ofta vara att det knappast går att vara vit i sådana yrkesgrenar. För att upprätthålla hög rättssäkerhet krävs att brott bevisas. Men i skattetvister sätts företagarna i en omvänd bevissituation de tvingas bevisa sin oskuld. Utsikterna att vinna skattemål kan vara goda, men företagaren tar ändå en stor ekonomisk risk. Många avstår, eftersom balansen mellan verket och de skattskyldiga företagen är för stor. Anstånd med betalning av skattekrav är svårt att få. Varken Kicki Igelström eller Elias Melki fick det. Båda friades senare från de påstådda skattebrotten. Men då hade Skatteverket redan drivit in de påstådda skatteskulderna. Elias kunde betala, men inte Kicki. Hennes företag knäcktes. Camilla Littorin förbundssekreterare för FöretagarFörbundet I Sverige finns företag. 96 procent har färre än tio anställda. I stort sett alla riksdagspartier är överens om att det måste skapas bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Det är bra. Mindre bra är att inget av de politiska partierna verkar ha uppmärksammat hur sårbar en företagare är i en skattekonflikt. En småföretagare med inga eller ett fåtal anställda har inte råd att ha egen skatteexpertis, utan måste själv tackla krångliga och ofta oklara regler. den enskilde företagarens frustration skjuter oftast in sig på Skatteverket, som arbetar utifrån de regler som Sveriges riksdag har beslutat. Givetvis kan det finnas enskilda tjänstemän som uppträder olämpligt mot de skattskyldiga, men grundproblemet är att Skatteverket har utrustats med verktyg för att vara effektivt när det gäller att driva in statens skatter, utan att de skattskyldiga har fått något skydd om besluten går fel. I en fungerande rättsstat ska en företagare inte behöva gå i konkurs innan skattetvisten är avgjord. Med den långa erfarenhet i rättssäkerhetsfrågor som våra organisationer har vet vi tyvärr att Kicki och Elias inte är enstaka undantag. Åtskilliga småföretagare, som hamnat i Skatteverkets kvarnar orkar inte ens kämpa mot. De flesta företagare som har kronofogden efter sig har inte råd att betala en skattejurist för att få hjälp. Så till de politiker som nu lovar att företagarnas trygghet ska öka. Lägg också med skatteområdet. De förslag som Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet lämnar i rapporten är en bra utgångspunkt! Robert Gidehag vd för Skattebetalarna I Skatteverkets kvarnar

4 2 Sammanfattning Några förslag för ökad rättssäkerhet för företagare på skatteområdet Skattereglerna för företagare bör ses över så att de blir enklare och mer precisa, och därmed lämnar mindre utrymme för tolkning av Skatteverket. Bevisfrågor i skatteprocessen bör uppmärksammas och jämföras med beviskraven inom straffrätten. Regler för generösare ersättning för ombudskostnader i skatteprocesser bör införas så att företagaren i förväg vet att han kan inleda en skatteprocess, utan att ta en ekonomisk risk. Automatiskt anstånd med betalning av skatteskulden bör ges vid överklaganden utom i fall där det är uppenbart att ett överklagande inte kan leda till en ändring. De så kallade 3:12-reglerna bör avskaffas. Möjligheterna att påföra skattetillägg bör begränsas och reglerna bör anpassas till Europakonventionen innebärande att domstolsprövning av skattetillägget bör ske inom skälig tid, dubbelbestraffning ska inte vara möjlig, rättshjälp måste ges i dessa processer i samma utsträckning som inom straffrätten, ett tak för skattetillägget bör införas på samma sätt som för böter. Tiden för eftertaxering bör kortas ned från fem till två år. En återgång bör dessutom ske till de regler som gällde före 1991 som innebar att Skatteverket fick ansöka hos länsrätten om eftertaxering. I domstolarna ska domare med specialistkompetens döma i skattemål för att skapa en bättre balans mot Skatteverkets skatteexperter. Reglerna för skattekontroll bör ses över. 4 I Skatteverkets kvarnar 2009

5 För viktigt för att glömmas bort Att Skatteverket måste ha möjlighet att kontrollera hur skatter redovisas är de flesta överens om. Förmodligen är den preventiva effekten av skattekontrollen betydande. Av det skälet har Skatteverket utrustats med olika verktyg för att på ett effektivt sätt driva in de skatter som Sveriges riksdag har beslutat om. Skattereglerna är emellertid ofta otydliga och oprecisa, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar. Det är naturligt att Skatteverket tolkar skattereglerna på ett sätt som ger mest skatteintäkter. Företagare är otvetydigt den grupp som löper störst risk att hamna i konflikt med Skatteverket om tillämpningen av skattereglerna med de följder detta får. Den enskildes skydd mot övergrepp av staten debatteras frekvent när det gäller till exempel straffrätten. Ett skydd finns här mot felaktiga domar genom att den enskilde har rätt till ett juridiskt biträde vid en rättegång. Om det visar sig att ett åtal ogillas finns möjligheter till skadestånd för den skada som den åtalade lidit. Några motsvarande rättssäkerhetsgarantier finns inte på skatteområdet, trots att ett krav från Skatteverket om att betala ytterligare skatt kan vara mycket ingripande i företagarens tillvaro. Denne möts av 3 Skatteverkets expertis och behöver i de flesta fall hjälp för att freda sig. Men företagaren har inte rätt till rättshjälp, utan måste själv betala för att få den hjälpen. Visserligen finns det möjligheter att få ersättning för ombudskostnader om företagaren får rätt efter ett överklagande. Men i de flesta fall prutas ersättningarna kraftigt ned av domstolarna så oavsett hur goda utsikterna än är för att vinna målet tar företagaren en ekonomisk risk med att inleda en process. Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet har åtskilliga exempel bland sina medlemmar på företagare som har hamnat i konflikt med Skatteverket med de följder detta fått. De två fall som tas upp i rapporten illustrerar väl hur utsatt företagaren blir i en sådan situation. Därför gör vi, Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet, nu gemensam sak i rättssäkerhetsfrågan. Det råder numera praktiskt taget en politisk enighet om att förutsättningarna för företagande måste förbättras. Vårt syfte med denna rapport är att uppmärksamma hur viktigt det är att frågor som rör företagarnas rättssäkerhet på skatteområdet tas med i dessa diskussioner. Vi vill också försöka påverka politikerna att förbättra företagarnas situation. Inledning och bakgrund I Skatteverkets kvarnar

6 4 I Skatteverkets kvarnar

7 Felaktigt skattekrav krossade företagare 4 I Skatteverkets kvarnar 2004 avslog Regeringsrätten Kicki Igelströms begäran om att ta upp hennes skattetvist med Skatteverket. I nio år hade hon och hennes make Lars då kämpat för att få upprättelse. En strimma ljus i mörkret fick hon när kammarrätten sänkte skatteskulden till en tiondel av den ursprungliga, men då hade hon för länge sedan gått i konkurs, varit tvungen att sälja huset med förlust och levt på existensminimum i många år.

8 4 I Skatteverkets kvarnar FOTO ANTINA-MARIA HESSEL Skatteverket ville skönstaxera Kicki med 2,1 milj Kicki Igelström har sju pärmar fyllda med handlingar om sin skattetvist med Skatteverket. De byråkratiska skrivelserna rymmer år av förtvivlan, sorg och längtan. Jag kommer aldrig att få upprättelse och det kan jag inte förlika mig med, säger Kicki Igelström. Jag förstod först inte hur djupt detta tagit mig. Men till slut när jag tappade ord och inte kunde räkna till tio blev jag tvungen att gå till en psykolog för att komma vidare. Allt började 1988 när Kicki Igelström startade Kickis Restaurang & Pizzeria i Sälen. Året därpå började också hennes man Lars att jobba i restaurangen. Snart hade de ett rykte om att servera goda pizzor. De serverade även dagens rätt, pasta och sallader. På kvällar och helger serverades också à la carte. De jobbade mycket sju dagar i veckan, oftast mellan 8.00 och men både de och de tre barnen trivdes i Sälen. SLET I NIO ÅR Under de nio åren vi hade restaurangen slet vi verkligen. Jag började dagen med att städa, så förberedde vi dagens mat och så var det dags för lunchrusningen Vi kunde inte ta ut särskilt mycket semester, men vi trivdes och alla ville vi bo kvar i Sälen, säger Kicki Igelström. MEDDELANDE OM SKÖNSTAXERING Allt rullade på i några år, men så började problemen. Skatteverket meddelade 1993 att de skulle göra en revision som ingick i en kontroll av länets pizzerior. Vid Luciafirandet 1995 meddelade Skatteverket att hon skulle skönstaxeras med cirka 2,1 miljon kronor för taxeringsåren 1994 och Julen 1995 har Kicki Igelström inga minnen av: Allt blev bara ett enda stort kaos. Att Lars och min pappa har stått ut med mig under alla dessa år har varit min räddning. I början av maj 1996 ändrade Skatteverket beloppet till kronor. Den summan revideras dock något och verkets första beslut om skönstaxering slutade på cirka 1,1 miljon kronor. Kicki Igelström bestämde sig för att kämpa för sin heder. Skatteverket tyckte att Kicki Igelström hade för låg bruttovinst och att den egentligen skulle ligga på 69 procent. För 1993 var företagets bruttovinst 61 procent och motsvarande siffra för 1994 var 58 procent. Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR, menar att nivån DÖMD PÅ FÖRHAND. Jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av 8 I Skatteverkets kvarnar 2009

9 4 I Skatteverkets kvarnar Skatteverket, säger Kicki Igelström. Jag blev klassad som en skurk. på bruttovinsten för liknande företag bör ligga omkring 62 procent. Skatteverket hävdade att jag hade oklarheter i bokföringssystemet, säger Kicki Igelström. Men jag vill understryka att jag hade en ordnad bokföring i min rörelse. Alla kontrollremsor finns kvar och bruttovinsten följde nära det som var brukligt inom branschen. Jag bjöd in Skatteverket för att visa hur våra rutiner var på restaurangen Rentvådd är jag inte. Har man inte gjort något fel så tror man ju att det till sist ska komma fram, men jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av Skatteverket. och så att de kunde prata med våra anställda, men de kom aldrig. I stället satt de utanför restaurangen och räknade gästerna som kom till restaurangen. Kom gjorde däremot polisen. Men åklagaren lade ned brottmålet om bokföringsbrott efter en undersökning på restaurangen och förhör med de anställda. Kicki trodde att hon kunde pusta ut: Jag riskerade två års fängelse och trodde att jag nu var rentvådd från anklagelserna. Men så var inte fallet. Hon fick inte anstånd med skatten, trots att hennes ärende inte hade avgjorts i länsrätten gick det inte längre Kicki gick i konkurs: Vi var tvungna att sälja huset med förlust och flyttade från Sälen. Den 25 augusti 1997 omprövade Skatteverket skönstaxeringen och beloppet sänktes till kronor. INGEN ÄNDRING I LÄNSRÄTTEN Drygt tre år senare, i november 2000, kom så länsrättens dom ingen ändring. Men Kicki Igelström gav inte upp, utan drev ärendet vidare till kammarrätten med hjälp av Skattebetalarnas Förening. I början av februari 2003 kom domen. Kammarrätten tyckte att oklarheterna kunde förklaras till inte ringa del och sänkte beloppet till kronor. På samma underlag reviderar alltså kammarrätten Skatteverkets skönstaxering till en tiondel av den ursprungliga. Men rentvådd var jag inte, därför överklagade jag till Regeringsrätten. Har man inte gjort något fel så tror man ju att det till sist ska komma fram, men det kommer det aldrig att göra, eftersom Regeringsrätten inte tog upp målet till prövning, säger hon och fortsätter: Jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av Skatteverket. Jag blev klassad som en skurk bara för att jag hade en pizzeria. Hade jag blivit skönstaxerad med kronor från början hade jag inte behövt gå i konkurs, men naturligtvis hade jag överklagat ändå. INGEN TRYGGHET Den sociala och ekonomiska tryggheten rycktes undan i samband med konkursen. Under alla år därefter har Kicki och Lars haft utmätning av lönen och kämpat med att betala tillbaka sin skatteskuld. Både Kickis och Lars föräldrar har hjälpt dem med pengar trots att både Lars och Kicki har jobbat mer än heltid. Processerna har tagit nio år av deras liv. Men så förra året bestämde sig Kicki och Lars att flytta tillbaka till Sälenområdet. Cirkeln är sluten. Vi har längtat tillbaka i alla dessa år och det kändes som om vi kom hem när vi gick in genom dörren till vår bostad. Men att starta ett nytt företag det gör jag aldrig igen, säger Kicki Igelström. Kicki Igelström, företagare FAKTA! Tina Engvall 1993 gjorde Skatteverket en revision hos Kickis Restaurang & Pizzeria, vilken ingick i en kontroll av länets pizzerior meddelade Skatteverket att Kicki Igelström skulle skönstaxeras med 2,1 miljon kronor ändrade Skatteverket beloppet till kronor. Senare under året kom Skatteverkets första beslut om skönstaxering 1,1 miljon kronor omprövade Skatteverket sitt beslut om skönstaxering och satte ned beloppet till kronor kom länsrättens dom ingen ändring sänkte kammarrätten beloppet till kronor en tiondel av Skatteverkets ursprungliga skönstaxering meddelade Regeringsrätten att den inte tog upp Kickis fall. I Skatteverkets kvarnar

10 4 I Skatteverkets kvarnar Han flydde som åttaåring med sina syskon och föräldrar från kriget i Libanon till en fristad i Sverige. Men de senaste fyra och ett halvt åren har företagaren Elias Melki tvingats strida mot Skatteverket. Verket har felaktigt anklagat honom för att ha undanhållit drygt sju miljoner kronor i skatt. Men nu har han fått rätt i både tingsrätten och länsrätten. FOTO ANTINA-MARIA HESSEL Efter fyra år fick Elias äntligen rätt Felet är att det inte finns någon kontroll i Skatteverket av de tjänstemän som missbrukar sin makt. Vårt fall är inte unikt, däremot är det mycket ovanligt att de som drabbas orkar kämpa och vinner, och samtidigt kan betala in de belopp som Skatteverket helt oberättigat konfiskerar. Det säger Elias Melki, vd för Melki Städ. Redan som 19-åring, 1989, började Elias Melki bygga upp företaget, Melki Städ AB, som under 2004, det år då Skatteverket började agera, hade över 150 anställda och en omsättning på omkring 60 miljoner kronor. Han hade sökt jobb som städare på Arlanda, men fick nobben. Då blev jag tjurig, säger han som förklaring till att han startade företaget. MALLEN STÄMMER INTE Elias Melki och hans svåger Nano Najm äger hälften var av företaget. Redan från början bestämde de sig för att de ville tjäna bra med pengar inom ramen för de regler som finns. Att köra annat än vitt är otänkbart för oss. Men mallen städbolag, blatte och att tjäna bra med pengar är en oslagbar kombination och stämmer inte för Skatteverket, säger han. Elias Melki jobbade hårt under många år. De första åren städade han som alla de andra. Men i takt med att företaget växte så blev det naturligt att han gick över till att vara vd på heltid. KÖPTE ETT ANNAT STÄDFÖRETAG I början av 2004 köpte Melki Städ ett annat städföretag. Köpet medförde flera nya kunder. Eftersom facket inte ville att Melki Städ skulle fortsätta att anlita den underentreprenör företaget hade måste denna snabbt ersättas av andra. På grund av det omfattande skattefusket i branschen kontrollerar Melki Städ varje underentreprenör hårdare än vad Skatteverket kräver. Man tecknar bara skriftliga avtal med aktiebolag och i stället för att bara kontrollera att de har F-skattsedel och inga skatteskulder när det skriftliga kontraktet undertecknas, vilket Skatteverket rekommenderar, gör man löpande samma kontroll varje kvartal under hela avtalstiden. INTE UNIK. Det finns många liksom Elias Melki, vd för Melki Städ, som hamnar i Skatteverkets kvarnar. Det som är ovanligt med det här fallet är att Elias Melki orkade kämpa och vann både i tingsrätten och länsrätten. 10 I Skatteverkets kvarnar 2009

11 4 I Skatteverkets kvarnar

12 4 I Skatteverkets kvarnar FOTO ANTINA-MARIA HESSEL Trots att Skatteverket vid dessa förfrågningar under våren 2004 skriftligen svarade att allt var i sin ordning med alla underentreprenörer, visade det sig att ett företag inte hade skött sina skatteinbetalningar. Inte förrän vid midsommar drog Skatteverket in företagets F-skattsedel. När Melki Städ fick reda på detta vid sin förfrågan hos Skatteverket i juli sa man omedelbart upp avtalet med det företaget. HUSRANNSAKAN PÅ KONTORET Skatteverket tog dock ingen hänsyn till detta utan när man via underentreprenörens plusgirokonto kunde se att Melki Städ var en stor inbetalare gjorde man tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, EBM, husrannsakan på Melki Städs kontor i slutet av september Företagets bokföring och Elias Melkis dator togs i beslag. Ingen skatterevision hade beslutats eller påbörjats, utan Skatteverket utgick från att Melki Städ var inblandat i skattefusk och att det förekom både luftfakturor och betalningar till svart arbetskraft. Trots att Skatteverket snabbt kunde konstatera, genom kontroll med bolagets kunder, att alla betalningar till underentreprenören avsåg utförda arbeten och med rätt belopp, påstod ändå verket att det förekommit svarta pengar och att personalen som var anställd hos underentreprenören egentligen var anställd av Melki Städ. Jag hade inget att dölja. Jag satt i fyra långa förhör på EBM och svarade på alla deras frågor. Jag tänkte att när jag väl har förklarat så ber EBM och Skatteverket mig om ursäkt, säger Elias Melki. Men någon ursäkt fick inte Elias Melki. Utan att informera Melki Städ slutförde Skatteverket sin skattepromemoria den sista mars 2005 och samma dag begärde verket betalningssäkring om 4,5 miljoner hos länsrätten. Kronofogdemyndigheten började dagen efter att ringa till Melki Städs kunder Jag kommer att kräva att politikerna vaknar och stiftar en ny lag gärna en lex Melki som ska förhindra liknande övergrepp av Skatteverket i framtiden. Elias Melki, vd för Melki Städ och meddelade att kunderna skulle betala till dem och inte till bolaget. När Elias Melki fick reda på detta kunde han genom sin bank ställa en bankgaranti till kronofogden på hela beloppet. Tack vare detta kunde bolaget räddas, men omsättningen mer än halverades. Under 2005 sker en skriftväxling mellan verket och Melki Städ, i vilken bolaget TIDSÖDANDE. Otaliga är de skrivelser som Elias Melki har fått från Skatteverket och som han och hans medarbetare har besvarat. Tid som annars skulle ha kunnat lagts på att utveckla Melki Städ. motbevisar alla påståenden från verket. Skatteverket låter sig inte påverkas av detta, utan EBM åtalar bolagets företrädare. Rättegången i Stockholms tingsrätt äger rum i maj 2006 och åklagaren kräver tre års fängelse för grovt bokförings- och skattebrott. I slutet av juni kommer tingsrättens dom som fullständigt friar Elias Melki och hans svåger. I domen skriver rätten att det inte vare sig i promemorian eller vid förhöret med skatterevisorn redovisats någon omständighet som stödjer det som påståtts. Domen överklagas inte. Då trodde jag att Skatteverket skulle förstå att det de hade påstått var fel, säger Elias Melki. Men Skatteverket fastställer i stället sitt taxeringsbeslut mot Melki Städ, som då måste betala in ytterligare 1,2 miljoner kronor och dessutom upptaxerar man Elias Melki och hans svåger privat med vardera 1 miljon kronor för svarta inkomster. BETALAT IN ÖVER SJU MILJONER Elias Melki var tvungen att sälja fastigheten i vilken Melki Städ har sina lokaler och belåna sitt bostadshus. Hans svåger fick sälja sitt hus. Till dags dato har Skatteverket tvingat Melki Städ och delägarna att betala in över sju miljoner kronor. Jag har i alla fall mitt hus kvar, min svåger har drabbats värre, säger Elias Melki. Först i början av december förra året, tog länsrätten i Stockholm upp det av Skatteverket påstådda skattebrottet. Dagen före nyårsaftonen kom domen. Länsrätten går helt på Elias Melkis linje och upphäver Skatteverkets beslut om upptaxering och skattetillägg. EN LEX MELKI Fyra och ett halvt år av Elias Melkis liv har Skatteverket tagit då han inte har kunnat vara den make, far och företagsledare han velat vara. Fyra och ett halvt år då påståenden och skrivelser har besvarats och fyllt pärm på pärm. Tingsrätten och nu senast länsrätten har uttalat att han inget fel har gjort. Hittills har säkert mitt ärende kostat samhället tio miljoner kronor. Jag kommer att kräva att politikerna vaknar och stiftar en ny lag gärna en lex Melki som ska förhindra liknande övergrepp av Skatteverket i framtiden, säger Elias Melki. Dessutom ska jag kräva skadestånd hos JK. Tina Engvall 12 I Skatteverkets kvarnar 2009

13 4 I Skatteverkets kvarnar FOTO ANTINA-MARIA HESSEL LIVBOJ. Familjelivet har fått stå tillbaka under de fyra och ett halvt år som tvisten med Skatteverket har pågått. I Skatteverkets kvarnar

14 5 Syfte Viktigt lyfta fram rättssäkerheten Skatteverket agerar utifrån det regelverk som Sveriges riksdag har beslutat. Oklara regler i kombination med de maktmedel som Skatteverket har fått gör att en företagare som utsätts för revision med efterföljande skattekrav hamnar i en mycket pressad situation. Vi vill med den här rapporten beskriva det regelverk som företagaren möter och vilka möjligheter denne har att ta till vara sin rätt vid ett överklagande. Vi har också i rapporten pekat på några av de svagheter som vi anser finns och som föranleder att företagaren hamnar i ett kraftigt underläge om det blir en konflikt med Skatteverket. Från i stort sett alla riksdagspartier kommer nu uttalanden om att villkoren för företagande måste förbättras och åtskilliga förslag har kommit om hur detta kan göras. Frågor som rör rättssäkerheten på skatteområdet har inte uppmärksammats trots att risken att en företagare någon gång hamnar i konflikt med Skatteverket är påtaglig. Vårt syfte med rapporten är att uppmärksamma att även frågor som rör rättssäkerhet är viktiga att ta med när villkoren för företagande diskuteras. 14 I Skatteverkets kvarnar 2009

15 Företagares rättssäkerhet väger lätt En mycket viktig del av vår rättskultur är att värna om rättssäkerheten. Få förnekar det, men meningsskiljaktigheter uppkommer ibland när begreppet ska bestämmas eller när rättssäkerhetsintresset ska vägas mot andra intressen, till exempel effektiviteten 1. Rättssäkerhetsfrågor diskuteras tämligen frekvent när det gäller straffrättsliga förfaranden, men har enligt vår mening hittills varit mer undanskymda inom skatterätten trots att de sanktioner i form av ytterligare skatt och skattetillägg kan vara minst lika ingripande som en straffrättslig sanktion. Genom denna rapport vill vi utifrån ett par faktiska fall som rör företagare peka på situationer när den enskildes krav på en rättssäker hantering av skattereglerna har vägt lätt mot myndighetens, i detta fall Skatteverkets, krav på att få in skatter och avgifter på ett effektivt sätt. 6 Rättssäkerhet Vad är rättssäkerhet? En central och grundläggande rättsäkerhetsaspekt är kravet att rättstillämpningen inte får vara godtycklig. Rättstillämpningen blir annars inte förutsebar och riskerar då att förlora den legitimitet som fordras för att medborgarna ska kunna lita på att de får en rättvis behandling vid kontakt med myndigheter eller domstolar. Dessa aspekter är givetvis gemensamma för alla rättsområden, men vi kommer fortsättningsvis att lägga tyngdpunkten på skatterätten i allmänhet och företagarnas situation i synnerhet. En fundamental rättssäkerhetsaspekt är alltså förutsebarheten, det vill säga besluten ska stödja sig på i förväg kända rättsnormer. Detta förutsätter dock att rättsnormerna är så klart preciserade att det går att enkelt konstatera om en regel är tillämplig. På skatteområdet torde rättsnormerna vara relativt lätta att tillämpa när det gäller de som enbart lämnar en enkel löntagardeklaration, men när det gäller till exempel företagare är skattereglerna betydligt mer oprecisa, vilket naturligtvis försämrar förutsebarheten. Oprecisa regler lämnar stort utrymme för Skatteverket att tolka rättsregeln på ett fiskalt sätt. En annan viktig rättssäkerhetsaspekt är likabehandling eller att alla är lika inför lagen (jfr 1:9 Regeringsformen). Lika fall ska behandlas lika utan ovidkommande hänsyn till personen i fråga. Att denna princip inte är helt lätt att upprätthålla måste dock erkännas, eftersom det sällan inom skatterätten finns identiska fall. Det är därför mer realistiskt att inom juridiken och därmed skatterätten inte tala om identiska utan om jämförbara fall, situationer etcetera 2. Legalitetsprincipen är också en viktig ingrediens i rättssäkerhetsbegreppet. Denna princip innebär att Skatteverket endast får fatta beslut enligt i förväg meddelade föreskrifter. Retroaktivitetsförbudet, som finns i 2 kap 10 Regeringsformen, är en del av legalitetsprincipen. På skatteområdet är legalitetsprincipen ofta svår att upprätthålla i och med att en stor del av rättsbildningen sker vid sidan av lagstiftningen genom Skatteverkets möjligheter att fylla ut lagstiftningen med anvisningar och domstolarnas utfyllnad genom rättspraxis. Effektivitet i skattekontrollen Staten har ett krav på att få in skatter och avgifter på ett effektivt sätt. I det ligger Skatteverkets möjligheter att kontrollera deklarationer och uppbörden av skatter. För det ändamålet har Skatteverket utrustats med olika verktyg, till exempel möjligheter att göra revision, att påföra skattetillägg vid oriktiga eller ofullständiga uppgifter, att vidta betalningssäkring, vitesföreläggande, att ålägga ett bolags företrädare ansvar för företagets skatter. För att effektivitetskravet inte ska krocka med medborgarnas krav på rättssäkerhet aktualiseras en viktig princip, proportionalitetsprincipen. Den har betydelse dels vid utformningen av lagstiftningen, dels vid rättstillämpningen. Proportionali- 1 Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid 75 ff 2 Påhlsson, Robert, Likhet inför skattelag, sid 13 I Skatteverkets kvarnar

16 6 Rättssäkerhet tetsprincipen säger att åtgärder inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Det ska således råda balans mellan mål och medel. Eftersom beskattningen är en ingripande åtgärd av mycket stor ekonomisk betydelse är risken stor att vissa enskilda personer undandrar sig att fullgöra sina skyldigheter enligt lag. Från effektivitetssynpunkt fordras därför möjligheter att kunna ingripa med tvång mot sådana personer som tredskas eller kan misstänkas vilja undandra skatt. Å andra sidan är sådana åtgärder av mycket ingripande natur och fordrar därför precision så att åtgärderna inte kan komma till användning på godtycklig grund. De ovan nämnda rättssäkerhetsaspekterna gör sig därför gällande inom skatterätten med än större styrka. Kriterierna för när åtgärden får tillgripas, möjligheten till opartisk prövning, den enskildes möjlighet till kvalificerat ombud/biträde, kraven på bevisning, kommunikation, motivering och avgörande inom rimlig tid samt möjligheten att hålla myndigheterna respektive staten ansvariga för åtgärderna borde ges en mycket framträdande plats. Besluten är inte sällan av sådan betydelse att de kan vara livsavgörande i ekonomiskt hänseende. Mot de fiskala intressena att få in lagstadgad skatt måste man således ställa den enskildes behov av rättsliga garantier för att han inte ska betala mer skatt än vad han rätteligen ska betala samt att han under förfarandet inte utsättas för mer omfattande åtgärder än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Dessa garantier måste tillgodoses dels vid den avvägning som görs i lagstiftningen mellan de fiskala befogenheterna och den enskildes rättigheter, dels genom möjligheter till rättslig kontroll så att den enskilde inte är beroende av myndigheters skön 3. Skatteverkets verksamhet En organisation med anställda Skatteverket är nu en sammanhållen organisation med sitt huvudkontor i Solna (före detta Riksskatteverket). Skatteverket har cirka anställda med ett stort antal kontor spridda över landet. Skatteverkets vision är Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. År 2006 hanterade Skatteverket 82 miljoner kontrolluppgifter och 18 miljoner deklarationer avseende inkomstskatt, moms, punktskatter och avdragen skatt. Under samma tid fattades beskattningsbeslut i kontrollen. Inkomstbeskattningen svarade för 60 procent av det totala antalet beslut. Det skattemässiga värdet av kontrollen inklusive grundkontroll uppgick till 18 miljarder kronor. En stor del av skattebrotten upptäcks i samband med skatterevisioner. Skatterevisionerna har dock minskat från över per år i slutet av 1980-talet till knappt år Revision och annan kontroll Den preventiva effekten av skattekontrollen, det vill säga de skattskyldigas bedömning av risken för upptäckt vid skatteundandragande och dess konsekvenser, är förmodligen betydande. Möjligheten att göra revisioner torde därför vara nödvändig, men denna långtgående kontrollmöjlighet förutsätter dock att kontrollen utförs korrekt och uppfyller de rättssäkerhetskrav som måste ställas i en rättsstat. Vid taxeringsrevision måste således en avvägning göras mellan statens intresse av omfattande kontrollverksamhet och den enskildes krav på rättssäkerhet. En revision som sker, enligt taxeringslagens 3 Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid I Skatteverkets kvarnar 2009