Utmaningsdriven innovation Projektkatalog Projektform A 2011

Transkript

1 Utmaningsdriven innovation Projektkatalog Projektform A 2011

2

3 Förord Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de är tydligt internationella till sin karaktär, att de skär genom många sektoriella och disciplinära gränser samt att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor världen över. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera vilka de stora utmaningarna är, tydliggöra hur de kan komma att utvecklas i framtiden och söka vägar för lösningar på dessa utmaningar. Ett tydligt exempel är den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 och som har fått ett stort genomslag i diskussionen. Tack vare att samhällsutmaningarna är otroligt svårbemästrade finns också en mycket stor kommersiell potential för de som kan vara tidigt ute med att utveckla innovativa lösningar men konkurrensen kommer säkerligen att vara knivskarp. VINNOVA vill därför stimulera svenska aktörer att anamma ett utmaningsdrivet arbetssätt. Som ett led i detta har VINNOVA samverkat med svenskt näringsliv och akademi genom att identifiera fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant: Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. VINNOVA lanserade våren 2011 den första utlysningen inom programmet Utmaningsdriven innovation och intresset har varit rekordstort. Som exempel kan nämnas att 635 ansökningar lämnades in till den första utlysningen som även har väckt intresse utomlands. Totalt beviljades 96 s.k. A-projekt där syftet är att vidareutveckla idéer och konstellationer som kan möta dessa utmaningar. Det är en spännande flora av projekt som har potential att göra avtryck nationellt och internationellt. I den här katalogen finns dessa projektsammanfattningar samlade. Vi är övertygade om att ni kan bli inspirerade av dessa och kanske t.o.m. identifierar nya partners och projekt som ni vill komma i kontakt med. Stockholm, den 25 januari 2012

4

5 Innehållsförteckning Framtidens hälsa och sjukvård (FHS)... 1 Vård är att välja! Prioritering och samordning vid vård av äldre... 3 Robust & Individuell IT för gråa pantrar... 5 Framtidens vård - fokus neurodegenerativa sjukdomar... 7 Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena... 9 Trådlöst sensornätverk för självständiga och aktiva äldre Plattform för Medicinsk Bildanalys World Village of Women Sports Hemtjänst Hur säkerställa rätt vård, på rätt sätt, vid rätt tillfälle för multisjuka äldre EveryCare: Integrerat IT-stöd för vård, omsorg och vardags-it METIS - en plattform och testbädd för pre-hospital ehälsa Nationellt resurscentrum för laboratoriediagnostik Metoder och verktyg för implementering av cellterapi i offentlig sjukvård Patientmedverkan för kroniskt sjuka patienter Patientsäkerhet med fokus på vårdrelaterade infektioner Telemedicinsk distansvård mellan vårdgivare och patienthem Nationell Open Innovation plattform för innovativ Strålbehandling Individanpassad paketering av IT-baserade hälso- och sjukvårdstjänster Personcentrerad ehälsa Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet Innovation mot infektion Vård av KOL-patienter med kronisk respiratorisk insufficiens i hemmet Innovationsdrivna sensorsystem Hållbara attraktiva städer (HAS) Uppföljningsmodell för Norra Djurgårdsstaden PAIR SEBE Solar Energy from Building Envelopes Framtida lösningar till distributionssystem för dricksvatten OnSite Gestaltning av miljöinformation på offentliga platser Intelligent energi, smarta processer, innovationer och testbäddar GotRIS Den hållbara besöks- och evenemangsstaden BiodiverCity den täta gröna staden Urban insikt Urban Agriculture Innovativ parkering: demonstration av lösningar Säkra stadens kritiska flöden i hållbara rörsystem Online sensorsystem för resurseffektiv vattenhantering SpaceTime Infrastruktur för hållbara persontransporter NÄRFISK Smarta fjärrvärmenät Avlopp i kretslopp i storstad Biodiversitet som verktyg i stadsutvecklingen Cyber Security for Residential Buildings in the Smart Grid Attract Attractive and Sustainable Cities in Cold Climate SENDSMART Hållbar stadsutveckling med systemlösning för gröna och gråa ytor... 95

6

7 Hävstång miljonprogrammen Hypocity Morgondagens kommunala vattenrening Hållbara attraktiva förstäder GO:SMART Stadens Energisystem demo Göteborg Informationssystem för uthållig styrning av fastigheter och städer Hållbara cykelnät gränsöverskridande verktyg Informationssamhället 3.0 (IS3.0) Innovativ Service för Tillväxt! Databasjournalistik Smarta Lyktstolpar Automatiserat ärendestöd med språkintelligens Konsumentdriven Internet of Things Viae DaDeS: Data-Driven Decision Support Öppna sociala molntjänster Gröna Korridorer och ITS Affärsekosystem för kooperativa intelligenta transportsystemtjänster Mänskliga rättigheter som drivkraft för innovation Kommunikationsplattform för tryckta sensorer Framtidens mobilitet Intelligent energianvändning EFRAIM Ekosystem för framtidens mediadistribution Nätverk för: Digitala lösningar för kognitionsnedsättningar Smarta Hem MBT-MBT Mobila betalningar - Mer än Bara Transaktioner Attraktiv region för ett hållbart, effektivt och tryggt samhälle Konkurrenskraftig produktion (KP) Algodling vid massa-/pappersbruk för hållbar produktion av biobränsle Grön tillväxt som drivkraft för utfasning av oönskade ämnen Från träd till tyg Konkurrenskraftig produktion av läkemedel Skogskemi Biobaserade kemikalier och material Moduflex Plattformsstrategi för svensk processautomation Den nya svenska produktionsmodellen Sensorer för att nå visionen inga människor under jord Nano byggnadsmaterial - inom känsliga offentliga miljöer Konkurrenskraftig produktion av elektrifierade fordonsdrivsystem Informationssystem för resurser i värdekedjor och kretslopp Restströmmen som dold resurs Övervakning med tvåvågsultraljud Innovativt insamlings- och materialåtervinningssystem för plast från byggsektorn Framtidsoperatören Gender & Company och Svenska Gender Managementmodellen Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Resurssmarta Produkter och Tjänster genom Återtillverkning STREAM SusTainable smart Efficient AutoMation Textilier från trä den ekoeffektiva kombinerade fabriken

8

9 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Framtidens hälsa och sjukvård (FHS) 1

10

11 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Vård är att välja! Prioritering och samordning vid vård av äldre Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Marianne Törner, Diarienummer: och org. Göteborgs universitet och Högskolan Väst E-post: Marianne.torner@amm.gu.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen samt SKL Sahlgrenska universitetssjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Säkerhetsstrategiska avd, VGR Vårdförbundet Läkarförbundet samt Inst. f Medicinska Vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet (GU) Institutet för kvalitetsindikatorer AB Informatik - IT-Management, Inst för tillämpad IT, ITfakulteten, GU/Chalmers Inst för journalistik, medier o. kommunikation, GU Urban Safety and Societal Security Research Centre (URBSEC), GU och Chalmers Sociologiska institutionen, GU Psykologiska institutionen, GU Inst för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, GU Inst för journalistik, medier o. kommunikation, GU Företagsekonomiska inst, Avd. Management & Organisation, Handelshögskolan, GU VGR Regionkansliet Juridiska institutionen, Handelshögskolan, GU NU-akademin, Högskolan Väst Arbets- och miljömedicin, GU Högskolan i Borås, samt Prioriteringscentrum, Linköping Inst för tillämpad IT, GU/Chalmers Astra Zeneca R&D Bakgrund Sjukvårdens uppdrag är oändligt, resurserna begränsade. Behandlingstiderna ökar med ökande livslängd, och antalet äldre ökar kraftigt. En liten andel av befolkningen konsumerar huvuddelen av vårdens resurser. En betydande andel av dessa utgörs av multisjuka äldre, som har behov av vård och omsorg från flera olika vårdgivare, vars insatser måste koordineras. Möjligheten att behandla ökar genom medicinska och tekniska framsteg, men till höga kostnader. Politiska beslut om vård och omsorg anger ofta mål som i och för sig är angelägna och som i en värld där uppdraget är begränsat och resurserna oändliga vore oproblematiska, men som nu ställer höga krav på omprioritering. Utmaning och mål Prioritering i vården är starkt etiskt och känslomässigt laddade frågor som engagerar allmänheten. Politikerna som har ansvar för samhällets prioriteringar pressas att fatta beslut i frågor med stort opinionstryck understött av media, och där konsekvenser för vårdkvaliteten i sin helhet ofta är otillräckligt genomlyst och beaktat. Ansvaret att lösa prioriteringskonflikterna läggs istället på vårdgivarna. Där dumpas detta ansvar ofta i kaskad nedåt i organisationen, eftersom motstridiga krav och etiska dilemman här blir tydliga. Problemet accentueras på lägre chefsnivåer och ställs på sin spets bland första linjens chefer och vård- och omsorgspersonal som i hög utsträckning vägleds av professionsetiska normer och som av rättssäkerhetsskäl inte ska förväntas axla ansvaret för att lösa prioriteringskonflikterna. Konsekvensen blir ohållbara arbetsvillkor för personalen och urholkad tillit och legitimitet för ledningen. Sammantaget försvårar denna problematik också samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare, där varje part ser först och främst till egna intressen. Resultatet blir försämrad livskvalitet och patientsäkerhet, liksom suboptimering i användandet av samhälleliga resurser. Projektets mål är bättre besluts- och implementeringsprocesser för vårdprioritering och samordning vid vård av äldre vilket är av avgörande betydelse för kvalitet och effektivitet i framtidens sjukvård, och därmed för människors hälsa och livskvalitet. Detta kräver att komplexiteten i den beskrivna problematiken beaktas så att 3

12 etiska och praktiska dilemman på olika nivåer och funktioner i sjukvårdssystemet uppmärksammas och adresseras. Projektet omfattar fem work packages (WP) vilka framgår av nedanstående figur. Kriterier för om projektet lyckats efter Projektform C är att 1) nya besluts- och genomförandeprocesser för a) vårdprioritering, respektive b) samordning av vård av äldre, har implementerats i Södra Älvsborgs sjukhus, resp. NU-sjukvården med någon eller några kommuner i dess upptagningsområde; 2) Utvärdering enligt vetenskapliga metoder visar att erfarenheterna av förändringarna är positiva på samtliga nivåer och hos olika berörda vårdgivare; 3) att patientsäkerheten, patienternas livskvalitet, personalens arbetsvillkor och tillit till ledningen påverkats positivt. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) En liten andel av befolkningen konsumerar huvuddelen av vårdens resurser. En stor andel av dessa utgörs av multisjuka äldre. Sjukvården står inför mycket stora utmaningar som rör kraftigt ökande vårdbehov men också kraftigt ökande tekniska och medicinska möjligheter att ge vård. Till detta kommer krav avseende bibehållen hög kvalitet och förbättrad patientsäkerhet men inom ramen för befintliga resurser. Detta är en betydande utmaning som kräver nya och bättre angreppssätt. Projektet har ingen uttalad grön miljöprofil, men effektiv användning av samhällets resurser med hög vårdkvalitet, patientsäkerhet, äldres, samt goda arbetsvillkor är absoluta förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och tryggt samhälle. Angreppssätt Övergripande angreppssätt beskrivs i nedanstående figur.

13 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Robust & Individuell IT för gråa pantrar Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Henrik Allberg Diarienummer: och org. FOI E-post: henrik.allberg@foi.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners FOI, Hälsans nya verktyg, Linköpings universitet, FOV FABRICS AB, Sony Ericsson, Ericsson, Uppsala universitet. Bakgrund Sveriges befolkningsfördelning ändras genom att flera människor lever längre samtidigt som stora årskullar når högre ålder. Vårdbehovet och de sociala försäkringskostnaderna för äldre kommer därmed att öka om inte komplikationer i samband med åldrandet kan förebyggas. Ett aktivt liv längre upp i åldrarna som förebygger ålderskrämpor är önskvärt samtidigt som behovet av trygghet måste tillgodoses. Behovet ökar också för åldersanpassade boendeformer i takt med att stödbehovet förändras, samtidigt som de berörda allra helst vill bo kvar hemma. Dessutom finns behovet av sociala kontakter kvar som också skall tillgodoses. Utmaning och mål Målet är att designa och bygga ett proaktivt trygghetssystem. Att förlänga den period av livet som är självständig, där äldre själv har kontroll är eftersträvansvärt ur ett livskvalitetsperspektiv där oberoende och sjukvårdsbehov är viktiga faktorer. Dessutom minskas behovet av särskilda boenden för äldre om de i större omfattning tryggt kan bo kvar hemma längre upp i åldrarna. Speciellt uppmärksammas i projektet de områden som är relaterade med stora kostnader för samhället, som fallolyckor samt relaterade problem som desorientering och ensamhet. I en behovscentrerad utvecklingsprocess skapar projektet ett koncept för ett friskare aktivt åldrande. Projektet är efter Projektform C lyckat om stödsystemkonceptet för gråa pantrar har visat sig framgångsrikt med fungerande applikationer för fritidsaktiviteter och personlig statusuppdatering. Sensorer och mått på förbättringar har tagits fram under projektets gång och en dynamisk modell med bakomliggande faktorer har tagits fram som kan användas för att adressera äldres framtida behov. Vidare har äldre personer tillgång till vård och omsorg i den omfattning som krävs, till en kostnad som samhället kan acceptera. Systemet är flexibelt och individuellt anpassad, samt värnar om brukarens integritet, samtidigt som nödvändig information (t.ex. medicinsk status och sjukdomshistoria) endast förmedlas till behöriga personer som läkare och nära anhöriga. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Andelen 80-åringar och äldre kommer att öka markant då 40-talist generationen snart når denna aktningsvärda ålder. I runda tal innebär detta en fördubblad kundkrets av äldre svenskar, och många flera i andra europeiska länder. Dessa personer måste idag tas in på äldreboende eller nyttja andra speciella boendeformer, inte för att de vill utan för att det inte skulle klarar sig i det egna hemmet med acceptabel livskvalité och trygghet. Samhällsnytta skapas således genom att avlasta dagens system av speciella boendeformer för äldre, men med lika bra eller bättre tillgång till vård och framförallt omsorg, trots att brukaren troligtvis lever ensam. 5

14 Angreppssätt Sensorer finns i allt större utsträckning överallt, och snart är hela samhället uppkopplat. Detta paradigmskifte är tänkt att bygga vidare på (modulvis) för att kunna monitorera personer framförallt avseende deras hälsa (mha kemiska sensorer) men även avseende deras geografiska läge (inom och utomhus) för att förebygga olyckor orsakade av fall eller desorientering (personer som har gått vilse, glömt var de var på väg eller inte hittar hem). Det finns redan idag många digitala tjänster, men få som är anpassade för de behov som äldre personer har (som idag oftast varken är datorkunniga eller teknikintresserade). Ett system av kroppscentrerade nätverkskopplade biosensorer i samarbete med andra fast monterade sensorer i rummet kan bidra till såväl säkrare och tryggare boende-, fritids och vårdmiljöer, och varna för avvikelser som t.ex. ökad risk för fall (ungefär som när en tränad hund varnar för ett annalkande epilepsianfall). Nätverket måste vara robust för att fungera såväl inom- som utomhus under varierande förhållanden och skall fungera som aktivitets-stöd, för uppföljande e-hälsa samt som orienteringsstöd. Systemet integreras i vanliga kläder och i miljön som personen rör sig i och anpassar sig efter brukarens kognitiva förmågor. Brukarens integritet värnas om redan i utvecklingsprocessen där privacy by design principer tillämpas tidigt. Systemet kommer att präglas av proaktivitet, d.v.s. det kommer att varna inför, och inte som idag, efter en olycka eller ett missöde. Nya tjänster som stimulerar till delaktighet genom pushteknik kommer att skapa högre livskvalité inom många områden alltifrån sociala nätverk till aktivitetstjänster och underhållning samt inte minst inom trygghets-, näringsintag och larmområdena, detta även för människor som inte längre kan vara lika aktiva som tidigare. MTWBAN (Mobile Terminal Wireless Body Area Networks)-området väntas expandera kraftigt vilket kommer att leda till nya möjligheter att utveckla tekniken i nya företag. Dessa nya nätverk av sensorer med efterföljande datafusion, dataanalys och informations-hantering till och från brukaren, skapar nya trygghetshöjande tjänster. Nya former av underhållning för att ökad delaktighet möjliggörs dessutom. De modeller, metoder och system som tas fram av projektet kommer således att påverka såväl processer, produkter och tjänster som i sin tur påverkar de aktiva äldres framtida självbestämmande, välbefinnande och vårdbehov i positiv riktning.

15 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Framtidens vård - fokus neurodegenerativa sjukdomar Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Sara Landgren Diarienummer: och org. Imego AB E-post: sara.landgren@imego.com Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Institutionella partners: Imego AB: SICS; Swerea IVF Akademiska partners: Göteborgs Universitet, Parkinsonmottagningen; Göteborgs Universitet, Minnesmottagningen: Halmstad Högskola, Hälsoteknikcentrum Vårdinstanser: Måhaga Demensboende (endast diskussionspartner); Ljungkullen Korttidsboende; Parkinsonförbundet (I nuläget diskussionspartner); Alzheimerföreningen (I nuläget diskussionspartner) Företag: Järven Health Care; FOV Fabrics; Care of Sweden; Arjo Huntleigh (I nuläget diskussionspartner) Övriga: Medtech West; Göteborgs Universitet, GPCC (I nuläget diskussionspartner) Bakgrund I en åldrande befolkning ökar förekomsten av åldersrelaterade, neurodegenerativa, tillstånd såsom Alzheimers (AD) och Parkinsons (PD) sjukdom. Vi kommer därför i första hand att utgå från behov kopplade till dessa två tillstånd i vår ansökan, men de tekniska lösningar vi utvecklar kommer med stor sannolikhet kunna bli till globala produkter som kan användas även inom övrig äldrevård/sjukvård. Detta är ett område med hög konkurrens där flera aktörer jobbar med nya produkter, men dagens teknikutveckling har inte i tillräcklig utsträckning utgått från användarnas perspektiv, vilket har gjort dessa produkter svårimplementerade. I våra diskussioner med partners på universitet och äldreboenden, kunniga inom dessa områden, är nyutvecklad teknik ofta alltför krånglig och genererar för mycket och svårtolkad data. Vi tror på integration av flera olika koncept i lättanvända plattformslösningar, vilket kräver sektorsövergripande samarbeten. En sådan plattform kommer dels kunna användas som en helhetslösning, men också kunna ses som en verktygslåda med flera möjliga alternativ, vilket möter kraven på ökad individanpassning. I vårt nätverksbyggande har vi valt att inkludera representanter från institut, företag, universitet samt hälso- och sjukvård vilket ger oss en bred, tvärvetenskapligt bas att stå på. Utmaning och mål PD och AD är båda sjukdomar med komplicerade och till stor del okända sjukdomsmekanismer. Detta försvårar diagnostik och medicinering, vilket motiverar ökad teknikimplementering. Dels behövs tekniska lösningar för att bättre förstå sjukdomsmekanismen, men även för att bättre kunna diagnostisera, men även följa patientens utveckling och bättre kunna reglera medicineringen. Detta möter utmaningen innovativa behandlingsmetoder inom framtidens vård och hälsa. Vi ser att behovet på tekniska lösningar för neurodegenerativa sjukdomar fr.a. faller inom ramen för rörelsemätning och mått på friskhet. Särskilt PD karakteriseras av ett förändrat rörelsemönster som är mycket handikappande för patienten, men även i AD kan förändrat rörelsemönster vara en del av sjukdomsbilden. Detta kan till viss del regleras med noggrann medicinering, men för vissa patienter tar medicineringsschemat över livet vilket kan leda till att patienten enbart identifierar sig med sin sjukdom. Dessutom mäts idag rörelsemönstret främst vid uppföljningsbesök. Ett problem är att patienten ofta anstränger sig för att göra bra ifrån sig hos läkaren. Kontinuerlig mätning skulle därför ge en rättvisare bild av tillståndet, öka kunskapen om mekanismer och medicinering samtidigt som en kraftig försämring skulle upptäckas fortare. Kontinuerlig mätning av 7

16 rörelse/andning/puls kan även integreras i patientens madrass vilket skulle underlätta arbetet med äldre/sjuka personer ur vårdpersonalens perspektiv. Detta möter utmaningen ökad livskvalitet inom framtidens vård och hälsa. Inom äldrevård och omsorg idag finns en trend att använda ett salutogent arbetssätt, d.v.s. att fokusera på individens förmågor istället för oförmågor. Genom att lägga fokus på vad man kan istället för vad som inte fungerar och att fokusera på det positiva gör att man får en annan inställning till sin sjukdom vilket ökar patientens livskvalitet. En del i vårt arbete kommer därför vara att utveckla tekniska lösningar, inkluderande IT-verktyg för E-hälsa, som tar hänsyn till detta. Vi vill att det i vårt system ska finnas ett IT-stöd för direkt återkoppling till patient och/eller vårdgivare där information angående medicinering och uppmätta parametrar från våra sensorer lätt visualiseras. Detta underlättar identifieringen av positiva perioder/beteenden. Detta möter utmaningen smartare IT inom framtidens vård och hälsa. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Vi vill i detta projekt ta ett helhetsgrepp på bättre medicinering och uppföljning av sjukdomsprogression vid neurodegenerativa sjukdomstillstånd. Antalet patienter med AD och PD i Sverige idag är ca I en åldrande befolkning kommer förekomsten av dessa åldersrelaterade sjukdomar öka, vilket även leder till ökade kostnader för behandling och omvårdnad av denna patientgrupp i framtiden. En god hälsa och en fungerande sjukvård för denna patientgrupp är således dels en ekonomisk fråga, men även en viktig förutsättning för grön tillväxt. Vår idé är att med ny sektors-övergripande material- och sensorteknik i kombination med elektronik- och gränssnitts-utveckling skapa nya möjligheter för implementering av medicinsk teknik på sjukhus och äldreboenden. Vi tror att fler tekniska lösningar inom äldrevården kommer att bidra till grön tillväxt genom att det öppnar möjligheter för effektivare vård till lägre kostnad och minskad miljöbelastning där omvårdnad istället för vård sätts i fokus. Våra produkter kommer optimera resursfördelningen då man får en mer korrekt bild av patientens tillstånd tidigt. Om man dessutom kan mäta läkemedelseffekter och sjukdomsprogression kontinuerligt kan man effektivisera läkemedelsanvändningen, vilket både genererar kostnads- och miljöbesparingar. Dessutom är det viktigt att resultatet av projektet också kan visa på en ökad livskvalitet för patienterna genom kontinuerlig uppföljning och direkt positiv återkoppling. Angreppssätt Vi har tänkt oss ett antal mindre dellösningar som ska kunna integreras i en helhetslösning för en förbättrad medicinering och uppföljning av patienter med neurodegenerativa sjukdomar såsom AD och PD sjukdom. Dellösningarna inkluderar bl.a.: Skaksensorer, gångsensorer, fallsensorer och intelligenta madrasser. Helhetslösning: Ovanstående sensorer ska i sin tur integreras i en plattform för rörelsemätning hos, i första hand PD- och AD-patienter, men även inom den övriga äldrevården. Vi vill dessutom använda SICS kompetenser inom IT/E-hälsa tillsammans med våra sensorer för att skapa ett helhetssystem som förbättrar patientens livskvalitet genom bättre uppföljning av sjukdomens progression samt effektivare läkemedelsbehandling. Man kan dessutom ge patienten en mer meningsfull vardag genom ett salutogent arbetssätt där fokus kan läggas på patientens förmågor istället för oförmågor. Detta vill vi åstadkomma genom att data från våra sensorer tillsammans med t.ex. uppgifter om medicinering kan ge en direkt återkoppling till patienter/vårdgivare om patientens status och sjukdomsprogression. Informationen ska dessutom användas för att i patientens vardag identifiera situationer/beteendemönster som upplevs som positiva och där man mår som bäst. Genom att vi har flera kanaler ut i vårdkedjan påkopplade både direkt i projektet och via Hälsoteknikcentrums kontaktnät och erfarenheter i liknande tidigare projekt kommer vi ha stor möjlighet att testa vårt system. Vi för också en kontinuerlig diskussion med både patienter, anhöriga och vårdpersonal under utvecklingsarbetet för att i möjligaste mån ta fram lättanvända lösningar som ger både rätt och rätt mängd information på ett förståeligt vis.

17 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Tove Harnett Diarienummer: och org. Lunds Universitet E-post: tove.harnett@soch.lu.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Lunds Universitet Karolinska Institutet Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms Stad Ängelholms kommun Micasa Fastigheter Parkinsonförbundet Famna Till Projektform B kommer ytterligare partners från näringslivet att tillkomma. Bakgrund Trots att det under de senaste 20 åren skett en stark utveckling av svensk äldreforskning har det konkreta omsorgsarbetet förblivit påfallande opåverkat av nya forskningsresultat. På Sveriges äldreboenden saknas både forskningsbaserad praktik och samverkan mellan olika kunskapsfält. Det saknas också arenor som gör detta möjligt. Att använda äldreboenden som testbäddar för forskning, utveckling och innovation är ett nytt sätt att möta dessa behov. Angreppssättet i projektet - Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena - är att utgå från tre testbäddar: Testbädd 1 är ett äldreboende i Stureby, testbädd 2 är design- och modellbaserad och testbädd 3 är ett äldreboende i Ängelholm. Testbäddarna utgör experimentella och forskningsbaserade arenor som är kopplade till fem behov: 1. Allt fler människor blir allt äldre och därmed i ökat behov av vård och omsorg, samtidigt som allt färre personer väljer att arbeta inom äldreomsorgen. Vi behöver därför göra äldreboenden till attraktiva arbetsplatser som lockar kompetent personal och som samtidigt är attraktiva hemmiljöer för äldre. 2. Äldres eget inflytande inom dagens äldreomsorg är svag, inte minst eftersom många av de boende lider av demens. Det finns ett stort behov av att pröva nya arbetssätt som bygger på att äldre och deras närstående involveras i verksamhetsutvecklingen. 3. De arbetssätt och modeller som används i verksamheterna på äldreboenden saknar i hög grad vetenskaplig grund; det finns därför ett uttalat behov att skapa forsknings- och utmaningsdriven vård och omsorg för äldre. 4. Planeringen och utformningen av äldreboenden sker i separata processer som saknar såväl systematisk återföring av beprövad erfarenhet som medveten användning av forskning om hur goda boendemiljöer som tillgodoser framtidens behov kan åstadkommas. 5. Det råder stor brist på samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner, såväl i forskning som inom utbildning och också mellan näringsliv och forskning. Det behövs plattformar för tvärvetenskaplig samverkan mellan medicin och hälsovetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, teknik och arkitektur samt utbildningar i vård och omsorg. 9

18 Utmaning och mål De fem behov som identifierats utgör sammantaget den utmaning projektet adresserar. Utmaningen är omfattande och ställer krav på utveckling av dellösningar (processer, tjänster, produkter) som är byggda på äldres egna önskningar och behov och samverkan mellan många aktörer. Det långsiktiga målet är att det inom 10 år ska byggas nya äldreboenden som grundas på den kunskap som successivt genererats inom ramen för projektet. Projektets tre testbäddar används både för att utveckla innovativa och kunskapsbaserade arbetssätt, evidens i planeringsprocesser och nya produkter och designlösningar till gagn för äldre med stora behov av vård och omsorg. Genom att yrkesfältet stärker sin forskningsförankring och status kommer fler unga att se det som attraktivt att arbeta i äldreomsorgen. Projektet kan leda till att fler äldre människor med stora omsorgsbehov får tillgång till boendeformer som erbjuder bättre vård och omsorg, med bättre livskvalitet och hälsa som positiva effekter. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Potentiellt berörs alla äldre som bor i särskilda boenden i Sverige (cirka personer) och deras närstående. Vidare berörs personal verksam inom kommunal och privat äldreomsorg, i Sverige f n ca personer. Vid spridning av resultat till andra länder, främst inom Europa, berörs ett betydligt större antal personer. Vår tvärvetenskapliga plattform skapar indirekt förutsättningar för grön tillväxt via utveckling av processer, produkter och tjänster som svarar mot framtidens krav på vård, omsorg och boende för äldre. Det kan t ex gälla planeringsunderlag som minskar utsläpp av växthusgaser för transportarbetet i samhället genom en smartare lokalisering av bebyggelse, bättre integrering av äldreboenden i befintliga infrastrukturer eller smarta tekniklösningar som minskar energiförbrukning och resursanvändning. Projektet kommer att generera ny kunskap och innovationer som marknadsförs i form av konsultinsatser, utbildningspaket och nya produkter till olika verksamheter, i Sverige och utomlands. Angreppssätt För att möta de fem utmaningar som projektet adresserar krävs förändring och innovationer. Äldreomsorgen har tidigare visat sig vara en relativt svårföränderlig verksamhet och vi satsar därför på ett helt nytt angreppsätt i form av testbäddar. Varje testbädd används för flera dellösningar och det skapas således en kritisk massa av kunskapsbaserade delprojekt på de äldreboenden som utgör testbäddar. Exempel på dellösningar är: Matprojekt så som kost med tillsats av bakterier som är gynnsamma för äldres tarmflora i samarbete med livsmedelsproducenter. Nya modeller för städning i samarbete med städbolag. Utveckling av nya koncept för gröna miljöer i äldres boendemiljö i samarbete med företag inom utemiljö och trädgård. Innovationer av äldreboendes arkitektoniska utformning i samarbete med arkitektföretag. Utveckla koncept för att ta fram äldres livsberättelser i digital form. Förändring av interiör och konst på äldreboenden i samarbete med MICASA fastigheter. Ny teknik för larm, övervakning, fallprevention i samarbete med teknikföretag

19 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Trådlöst sensornätverk för självständiga och aktiva äldre Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn och org. Ying Fu Diarienummer: Kungliga Tekniska högskolan E-post: fu@kth.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Kungliga Tekniska högskolan, Mittuniversitet, Kommunförbundet Västernorrland, Sundsvall kommunen, ABB, Shortlink Bakgrund Hemtjänst i ordinärt boende är den största delen av den svenska äldreomsorgen. Idag får ca 140 tusen äldre personer äldrevård i sina hem. Hemvård är av yttersta vikt för äldre människor att kunna leva ett relativt självständigt liv. De flesta äldre föredrar att få hjälp i hemmet i stället för på en institution. Ett av problemen med hemvård är risken att äldre personer som bor ensamma blir sjuka eller skadar sig utan att kunna slå larm själva. I samband med olycksfall uppdagas ofta att det under en längre tid funnits bakomliggande faktorer som bidragit till olyckan. Till exempel blodtrycksfall, otillräckligt med mat och vätska eller yrsel. Genom att upptäcka sådana tillstånd i god tid och kunna åtgärda brister, kan olycksfall och sjukdom förebyggas. Även behovet av vård- och omsorg och i förlängningen institutionsvård kan förskjutas. Utmaning och mål Utmaning: många sensorer är kommersiellt tillgängliga, men de är utvecklade av olika tillverkare att de enskilda sensorerna ofta inte kan integrera med andra enheter nya sensorer (framför allt icke-invasiva sensorer) ska utvecklas för vård i hemmet så att äldre kan bo hemma bekvämt individualiserade vård-moduler (olika människor har olika behov) många sensorer är kommersiellt tillgängliga, men de är utvecklade av olika tillverkare att de enskilda sensorerna ofta inte kan integrera med andra enheter nya sensorer (framför allt icke-invasiva sensorer) ska utvecklas så att äldre kan bo hemma bekvämt individualiserade moduler (olika människor har olika behov) trådlöst sensornätverk (wireless sensor network, WSN) systemdesign för effektivitet, robusthet, snabb respons, kostnadseffektivitet, låg batteriåtgång och användningsanpassning Med sensorers hjälp skulle man kunna upptäcka till exempel brister i näringsstatus på ett tidigt stadie och därmed kunna förebygga sjukdom, olycksfall och lidande för individen och anhöriga samt bidra till ökad hälsa och självständighet, därigenom bättre livskvalitet och mindre behov av vård och omsorg. Bedömning Projekt C: WSN hälsovårdsmoduler jobb, produkter, och företag inom biomedicinska e-hemhälsovård sensorer och systemet ge självständiga och aktiva äldre med förbättrad säkerhet och kvalitet i det dagliga livet, i Sverige, EU och hela världen utvidga och distribuera den nya WSN tekniken för sjukvård Vad ska vi förbättra I ett tidigt skede kunna upptäcka brister eller negativa trenden i den äldres hälsotillstånd. Därigenom förebygga ohälsa, sjukdom, olycksfall samt fördröja behov av institutionsvård. I 11

20 dagsläget upptäcks sådana brister ofta i samband med olycksfall, insjuknande eller akut behov av hemtjänst, det vill säga när det redan blivit allvarliga konsekvenser. Det finns således stor förbättringspotential, såväl hälsomässigt som resursmässigt, genom möjligheten att kunna arbeta förebyggande, i stället för som idag behandlande. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) I första hand berörs äldre personer med någon form av sviktande hälsostatus. År 2020 beräknas gruppen personer över 80 år, vilket är den mest vårdbehövande gruppen, uppgå till personer. Vända perspektiv från problemfokuserat som är vanligt idag, till lösningsfokuserat. Med detta förväntar vi oss att bidra till Grön Tillväxt genom WSN infrastruktur för hälso- (och sjuk)vård. (a) Säkert och bekvämt hemma: minskning av energiförbrukning, hållbar och försiktig användning av resurser; (b) Effektivitet och kvalitet: optimerad, bekväm och säkert arbetsflöde, effektiv tilldelning av tid och kostnad. Angreppssätt Lösningar: att utveckla/använda individuellt anpassade sensorer som distribueras i en gammal persons hem för att ge en ökad säkerhet och trygghet i hans/hennes självständiga och aktiva liv, samt att ge en tillförlitlig informationskälla till personal i hemtjänsten, vårdcentraler och släktingar, vilket är mycket viktigt i händelse av olyckor och allvarliga sjukdomstillstånd. Det finns idag brist på enkla lösningar som kan användas inom ramen för hemhälsovårdens resurser samt kan hanteras av gamla personer. Inom projektet avser vi att: Utveckla icke-invasiva sensorer för hemhälsovård Förbättra tillförlitligheten och säkerheten WSN i hemhälsovård Ekonomisk och effektiv WSN-användning som ett intelligent dygnetrunt hemhälsovårdsverktyg Under projekttiden låta äldre personer använda WSN i hemmet. Studera användarvänlighet samt utvärdera effekter Studera praktisk användning av WSN genom fokusgrupper med äldre, anhöriga och äldrevårdspersonal Studera etiska dimensioner av att använda WSN hos äldre personer i hemma Delta i eller bilda ett samarbetsnätverk för forskning, utveckling, industri och slutanvändare för WSN i vården Nyttiggörande Inom konstellationen Bidra till att kunna ge en säkrare vård och omsorg till äldre i deras hem Förebygga olycksfall och sjukdom Senarelägga behov av hemtjänst och/eller institutionsvård Förbättrad hälsa och självständighet för de äldre Bortom konstellationen för svenskt näringsliv state-of-the-art protokoll och tekniker blir tillgängliga för industrin nya WSN produkter och applikationer kan, byggandes på den kunskap och teknik som utvecklas från detta projekt, produceras på kort tid företagens konkurrenskraft ökar genom den kunskap och teknik som utvecklas i detta projekt. Den konstriktiva befolkningspyramiden (låg andel av ungdomar) har inträffat allt oftare över hela världen. Detta är påpekades tydligt i EU Work programmes 2012 Anslutningar till Kina: Kina har identifierat liknande behov och inom detta projekt skall vi arbeta med våra kinesiska partner.