Utmaningsdriven innovation Projektkatalog Projektform A 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningsdriven innovation Projektkatalog Projektform A 2011"

Transkript

1 Utmaningsdriven innovation Projektkatalog Projektform A 2011

2

3 Förord Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de är tydligt internationella till sin karaktär, att de skär genom många sektoriella och disciplinära gränser samt att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor världen över. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera vilka de stora utmaningarna är, tydliggöra hur de kan komma att utvecklas i framtiden och söka vägar för lösningar på dessa utmaningar. Ett tydligt exempel är den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 och som har fått ett stort genomslag i diskussionen. Tack vare att samhällsutmaningarna är otroligt svårbemästrade finns också en mycket stor kommersiell potential för de som kan vara tidigt ute med att utveckla innovativa lösningar men konkurrensen kommer säkerligen att vara knivskarp. VINNOVA vill därför stimulera svenska aktörer att anamma ett utmaningsdrivet arbetssätt. Som ett led i detta har VINNOVA samverkat med svenskt näringsliv och akademi genom att identifiera fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant: Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. VINNOVA lanserade våren 2011 den första utlysningen inom programmet Utmaningsdriven innovation och intresset har varit rekordstort. Som exempel kan nämnas att 635 ansökningar lämnades in till den första utlysningen som även har väckt intresse utomlands. Totalt beviljades 96 s.k. A-projekt där syftet är att vidareutveckla idéer och konstellationer som kan möta dessa utmaningar. Det är en spännande flora av projekt som har potential att göra avtryck nationellt och internationellt. I den här katalogen finns dessa projektsammanfattningar samlade. Vi är övertygade om att ni kan bli inspirerade av dessa och kanske t.o.m. identifierar nya partners och projekt som ni vill komma i kontakt med. Stockholm, den 25 januari 2012

4

5 Innehållsförteckning Framtidens hälsa och sjukvård (FHS)... 1 Vård är att välja! Prioritering och samordning vid vård av äldre... 3 Robust & Individuell IT för gråa pantrar... 5 Framtidens vård - fokus neurodegenerativa sjukdomar... 7 Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena... 9 Trådlöst sensornätverk för självständiga och aktiva äldre Plattform för Medicinsk Bildanalys World Village of Women Sports Hemtjänst Hur säkerställa rätt vård, på rätt sätt, vid rätt tillfälle för multisjuka äldre EveryCare: Integrerat IT-stöd för vård, omsorg och vardags-it METIS - en plattform och testbädd för pre-hospital ehälsa Nationellt resurscentrum för laboratoriediagnostik Metoder och verktyg för implementering av cellterapi i offentlig sjukvård Patientmedverkan för kroniskt sjuka patienter Patientsäkerhet med fokus på vårdrelaterade infektioner Telemedicinsk distansvård mellan vårdgivare och patienthem Nationell Open Innovation plattform för innovativ Strålbehandling Individanpassad paketering av IT-baserade hälso- och sjukvårdstjänster Personcentrerad ehälsa Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet Innovation mot infektion Vård av KOL-patienter med kronisk respiratorisk insufficiens i hemmet Innovationsdrivna sensorsystem Hållbara attraktiva städer (HAS) Uppföljningsmodell för Norra Djurgårdsstaden PAIR SEBE Solar Energy from Building Envelopes Framtida lösningar till distributionssystem för dricksvatten OnSite Gestaltning av miljöinformation på offentliga platser Intelligent energi, smarta processer, innovationer och testbäddar GotRIS Den hållbara besöks- och evenemangsstaden BiodiverCity den täta gröna staden Urban insikt Urban Agriculture Innovativ parkering: demonstration av lösningar Säkra stadens kritiska flöden i hållbara rörsystem Online sensorsystem för resurseffektiv vattenhantering SpaceTime Infrastruktur för hållbara persontransporter NÄRFISK Smarta fjärrvärmenät Avlopp i kretslopp i storstad Biodiversitet som verktyg i stadsutvecklingen Cyber Security for Residential Buildings in the Smart Grid Attract Attractive and Sustainable Cities in Cold Climate SENDSMART Hållbar stadsutveckling med systemlösning för gröna och gråa ytor... 95

6

7 Hävstång miljonprogrammen Hypocity Morgondagens kommunala vattenrening Hållbara attraktiva förstäder GO:SMART Stadens Energisystem demo Göteborg Informationssystem för uthållig styrning av fastigheter och städer Hållbara cykelnät gränsöverskridande verktyg Informationssamhället 3.0 (IS3.0) Innovativ Service för Tillväxt! Databasjournalistik Smarta Lyktstolpar Automatiserat ärendestöd med språkintelligens Konsumentdriven Internet of Things Viae DaDeS: Data-Driven Decision Support Öppna sociala molntjänster Gröna Korridorer och ITS Affärsekosystem för kooperativa intelligenta transportsystemtjänster Mänskliga rättigheter som drivkraft för innovation Kommunikationsplattform för tryckta sensorer Framtidens mobilitet Intelligent energianvändning EFRAIM Ekosystem för framtidens mediadistribution Nätverk för: Digitala lösningar för kognitionsnedsättningar Smarta Hem MBT-MBT Mobila betalningar - Mer än Bara Transaktioner Attraktiv region för ett hållbart, effektivt och tryggt samhälle Konkurrenskraftig produktion (KP) Algodling vid massa-/pappersbruk för hållbar produktion av biobränsle Grön tillväxt som drivkraft för utfasning av oönskade ämnen Från träd till tyg Konkurrenskraftig produktion av läkemedel Skogskemi Biobaserade kemikalier och material Moduflex Plattformsstrategi för svensk processautomation Den nya svenska produktionsmodellen Sensorer för att nå visionen inga människor under jord Nano byggnadsmaterial - inom känsliga offentliga miljöer Konkurrenskraftig produktion av elektrifierade fordonsdrivsystem Informationssystem för resurser i värdekedjor och kretslopp Restströmmen som dold resurs Övervakning med tvåvågsultraljud Innovativt insamlings- och materialåtervinningssystem för plast från byggsektorn Framtidsoperatören Gender & Company och Svenska Gender Managementmodellen Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Resurssmarta Produkter och Tjänster genom Återtillverkning STREAM SusTainable smart Efficient AutoMation Textilier från trä den ekoeffektiva kombinerade fabriken

8

9 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Framtidens hälsa och sjukvård (FHS) 1

10

11 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Vård är att välja! Prioritering och samordning vid vård av äldre Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Marianne Törner, Diarienummer: och org. Göteborgs universitet och Högskolan Väst E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen samt SKL Sahlgrenska universitetssjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus Skaraborgs sjukhus NU-sjukvården Säkerhetsstrategiska avd, VGR Vårdförbundet Läkarförbundet samt Inst. f Medicinska Vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet (GU) Institutet för kvalitetsindikatorer AB Informatik - IT-Management, Inst för tillämpad IT, ITfakulteten, GU/Chalmers Inst för journalistik, medier o. kommunikation, GU Urban Safety and Societal Security Research Centre (URBSEC), GU och Chalmers Sociologiska institutionen, GU Psykologiska institutionen, GU Inst för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, GU Inst för journalistik, medier o. kommunikation, GU Företagsekonomiska inst, Avd. Management & Organisation, Handelshögskolan, GU VGR Regionkansliet Juridiska institutionen, Handelshögskolan, GU NU-akademin, Högskolan Väst Arbets- och miljömedicin, GU Högskolan i Borås, samt Prioriteringscentrum, Linköping Inst för tillämpad IT, GU/Chalmers Astra Zeneca R&D Bakgrund Sjukvårdens uppdrag är oändligt, resurserna begränsade. Behandlingstiderna ökar med ökande livslängd, och antalet äldre ökar kraftigt. En liten andel av befolkningen konsumerar huvuddelen av vårdens resurser. En betydande andel av dessa utgörs av multisjuka äldre, som har behov av vård och omsorg från flera olika vårdgivare, vars insatser måste koordineras. Möjligheten att behandla ökar genom medicinska och tekniska framsteg, men till höga kostnader. Politiska beslut om vård och omsorg anger ofta mål som i och för sig är angelägna och som i en värld där uppdraget är begränsat och resurserna oändliga vore oproblematiska, men som nu ställer höga krav på omprioritering. Utmaning och mål Prioritering i vården är starkt etiskt och känslomässigt laddade frågor som engagerar allmänheten. Politikerna som har ansvar för samhällets prioriteringar pressas att fatta beslut i frågor med stort opinionstryck understött av media, och där konsekvenser för vårdkvaliteten i sin helhet ofta är otillräckligt genomlyst och beaktat. Ansvaret att lösa prioriteringskonflikterna läggs istället på vårdgivarna. Där dumpas detta ansvar ofta i kaskad nedåt i organisationen, eftersom motstridiga krav och etiska dilemman här blir tydliga. Problemet accentueras på lägre chefsnivåer och ställs på sin spets bland första linjens chefer och vård- och omsorgspersonal som i hög utsträckning vägleds av professionsetiska normer och som av rättssäkerhetsskäl inte ska förväntas axla ansvaret för att lösa prioriteringskonflikterna. Konsekvensen blir ohållbara arbetsvillkor för personalen och urholkad tillit och legitimitet för ledningen. Sammantaget försvårar denna problematik också samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare, där varje part ser först och främst till egna intressen. Resultatet blir försämrad livskvalitet och patientsäkerhet, liksom suboptimering i användandet av samhälleliga resurser. Projektets mål är bättre besluts- och implementeringsprocesser för vårdprioritering och samordning vid vård av äldre vilket är av avgörande betydelse för kvalitet och effektivitet i framtidens sjukvård, och därmed för människors hälsa och livskvalitet. Detta kräver att komplexiteten i den beskrivna problematiken beaktas så att 3

12 etiska och praktiska dilemman på olika nivåer och funktioner i sjukvårdssystemet uppmärksammas och adresseras. Projektet omfattar fem work packages (WP) vilka framgår av nedanstående figur. Kriterier för om projektet lyckats efter Projektform C är att 1) nya besluts- och genomförandeprocesser för a) vårdprioritering, respektive b) samordning av vård av äldre, har implementerats i Södra Älvsborgs sjukhus, resp. NU-sjukvården med någon eller några kommuner i dess upptagningsområde; 2) Utvärdering enligt vetenskapliga metoder visar att erfarenheterna av förändringarna är positiva på samtliga nivåer och hos olika berörda vårdgivare; 3) att patientsäkerheten, patienternas livskvalitet, personalens arbetsvillkor och tillit till ledningen påverkats positivt. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) En liten andel av befolkningen konsumerar huvuddelen av vårdens resurser. En stor andel av dessa utgörs av multisjuka äldre. Sjukvården står inför mycket stora utmaningar som rör kraftigt ökande vårdbehov men också kraftigt ökande tekniska och medicinska möjligheter att ge vård. Till detta kommer krav avseende bibehållen hög kvalitet och förbättrad patientsäkerhet men inom ramen för befintliga resurser. Detta är en betydande utmaning som kräver nya och bättre angreppssätt. Projektet har ingen uttalad grön miljöprofil, men effektiv användning av samhällets resurser med hög vårdkvalitet, patientsäkerhet, äldres, samt goda arbetsvillkor är absoluta förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och tryggt samhälle. Angreppssätt Övergripande angreppssätt beskrivs i nedanstående figur.

13 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Robust & Individuell IT för gråa pantrar Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Henrik Allberg Diarienummer: och org. FOI E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners FOI, Hälsans nya verktyg, Linköpings universitet, FOV FABRICS AB, Sony Ericsson, Ericsson, Uppsala universitet. Bakgrund Sveriges befolkningsfördelning ändras genom att flera människor lever längre samtidigt som stora årskullar når högre ålder. Vårdbehovet och de sociala försäkringskostnaderna för äldre kommer därmed att öka om inte komplikationer i samband med åldrandet kan förebyggas. Ett aktivt liv längre upp i åldrarna som förebygger ålderskrämpor är önskvärt samtidigt som behovet av trygghet måste tillgodoses. Behovet ökar också för åldersanpassade boendeformer i takt med att stödbehovet förändras, samtidigt som de berörda allra helst vill bo kvar hemma. Dessutom finns behovet av sociala kontakter kvar som också skall tillgodoses. Utmaning och mål Målet är att designa och bygga ett proaktivt trygghetssystem. Att förlänga den period av livet som är självständig, där äldre själv har kontroll är eftersträvansvärt ur ett livskvalitetsperspektiv där oberoende och sjukvårdsbehov är viktiga faktorer. Dessutom minskas behovet av särskilda boenden för äldre om de i större omfattning tryggt kan bo kvar hemma längre upp i åldrarna. Speciellt uppmärksammas i projektet de områden som är relaterade med stora kostnader för samhället, som fallolyckor samt relaterade problem som desorientering och ensamhet. I en behovscentrerad utvecklingsprocess skapar projektet ett koncept för ett friskare aktivt åldrande. Projektet är efter Projektform C lyckat om stödsystemkonceptet för gråa pantrar har visat sig framgångsrikt med fungerande applikationer för fritidsaktiviteter och personlig statusuppdatering. Sensorer och mått på förbättringar har tagits fram under projektets gång och en dynamisk modell med bakomliggande faktorer har tagits fram som kan användas för att adressera äldres framtida behov. Vidare har äldre personer tillgång till vård och omsorg i den omfattning som krävs, till en kostnad som samhället kan acceptera. Systemet är flexibelt och individuellt anpassad, samt värnar om brukarens integritet, samtidigt som nödvändig information (t.ex. medicinsk status och sjukdomshistoria) endast förmedlas till behöriga personer som läkare och nära anhöriga. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Andelen 80-åringar och äldre kommer att öka markant då 40-talist generationen snart når denna aktningsvärda ålder. I runda tal innebär detta en fördubblad kundkrets av äldre svenskar, och många flera i andra europeiska länder. Dessa personer måste idag tas in på äldreboende eller nyttja andra speciella boendeformer, inte för att de vill utan för att det inte skulle klarar sig i det egna hemmet med acceptabel livskvalité och trygghet. Samhällsnytta skapas således genom att avlasta dagens system av speciella boendeformer för äldre, men med lika bra eller bättre tillgång till vård och framförallt omsorg, trots att brukaren troligtvis lever ensam. 5

14 Angreppssätt Sensorer finns i allt större utsträckning överallt, och snart är hela samhället uppkopplat. Detta paradigmskifte är tänkt att bygga vidare på (modulvis) för att kunna monitorera personer framförallt avseende deras hälsa (mha kemiska sensorer) men även avseende deras geografiska läge (inom och utomhus) för att förebygga olyckor orsakade av fall eller desorientering (personer som har gått vilse, glömt var de var på väg eller inte hittar hem). Det finns redan idag många digitala tjänster, men få som är anpassade för de behov som äldre personer har (som idag oftast varken är datorkunniga eller teknikintresserade). Ett system av kroppscentrerade nätverkskopplade biosensorer i samarbete med andra fast monterade sensorer i rummet kan bidra till såväl säkrare och tryggare boende-, fritids och vårdmiljöer, och varna för avvikelser som t.ex. ökad risk för fall (ungefär som när en tränad hund varnar för ett annalkande epilepsianfall). Nätverket måste vara robust för att fungera såväl inom- som utomhus under varierande förhållanden och skall fungera som aktivitets-stöd, för uppföljande e-hälsa samt som orienteringsstöd. Systemet integreras i vanliga kläder och i miljön som personen rör sig i och anpassar sig efter brukarens kognitiva förmågor. Brukarens integritet värnas om redan i utvecklingsprocessen där privacy by design principer tillämpas tidigt. Systemet kommer att präglas av proaktivitet, d.v.s. det kommer att varna inför, och inte som idag, efter en olycka eller ett missöde. Nya tjänster som stimulerar till delaktighet genom pushteknik kommer att skapa högre livskvalité inom många områden alltifrån sociala nätverk till aktivitetstjänster och underhållning samt inte minst inom trygghets-, näringsintag och larmområdena, detta även för människor som inte längre kan vara lika aktiva som tidigare. MTWBAN (Mobile Terminal Wireless Body Area Networks)-området väntas expandera kraftigt vilket kommer att leda till nya möjligheter att utveckla tekniken i nya företag. Dessa nya nätverk av sensorer med efterföljande datafusion, dataanalys och informations-hantering till och från brukaren, skapar nya trygghetshöjande tjänster. Nya former av underhållning för att ökad delaktighet möjliggörs dessutom. De modeller, metoder och system som tas fram av projektet kommer således att påverka såväl processer, produkter och tjänster som i sin tur påverkar de aktiva äldres framtida självbestämmande, välbefinnande och vårdbehov i positiv riktning.

15 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Framtidens vård - fokus neurodegenerativa sjukdomar Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Sara Landgren Diarienummer: och org. Imego AB E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Institutionella partners: Imego AB: SICS; Swerea IVF Akademiska partners: Göteborgs Universitet, Parkinsonmottagningen; Göteborgs Universitet, Minnesmottagningen: Halmstad Högskola, Hälsoteknikcentrum Vårdinstanser: Måhaga Demensboende (endast diskussionspartner); Ljungkullen Korttidsboende; Parkinsonförbundet (I nuläget diskussionspartner); Alzheimerföreningen (I nuläget diskussionspartner) Företag: Järven Health Care; FOV Fabrics; Care of Sweden; Arjo Huntleigh (I nuläget diskussionspartner) Övriga: Medtech West; Göteborgs Universitet, GPCC (I nuläget diskussionspartner) Bakgrund I en åldrande befolkning ökar förekomsten av åldersrelaterade, neurodegenerativa, tillstånd såsom Alzheimers (AD) och Parkinsons (PD) sjukdom. Vi kommer därför i första hand att utgå från behov kopplade till dessa två tillstånd i vår ansökan, men de tekniska lösningar vi utvecklar kommer med stor sannolikhet kunna bli till globala produkter som kan användas även inom övrig äldrevård/sjukvård. Detta är ett område med hög konkurrens där flera aktörer jobbar med nya produkter, men dagens teknikutveckling har inte i tillräcklig utsträckning utgått från användarnas perspektiv, vilket har gjort dessa produkter svårimplementerade. I våra diskussioner med partners på universitet och äldreboenden, kunniga inom dessa områden, är nyutvecklad teknik ofta alltför krånglig och genererar för mycket och svårtolkad data. Vi tror på integration av flera olika koncept i lättanvända plattformslösningar, vilket kräver sektorsövergripande samarbeten. En sådan plattform kommer dels kunna användas som en helhetslösning, men också kunna ses som en verktygslåda med flera möjliga alternativ, vilket möter kraven på ökad individanpassning. I vårt nätverksbyggande har vi valt att inkludera representanter från institut, företag, universitet samt hälso- och sjukvård vilket ger oss en bred, tvärvetenskapligt bas att stå på. Utmaning och mål PD och AD är båda sjukdomar med komplicerade och till stor del okända sjukdomsmekanismer. Detta försvårar diagnostik och medicinering, vilket motiverar ökad teknikimplementering. Dels behövs tekniska lösningar för att bättre förstå sjukdomsmekanismen, men även för att bättre kunna diagnostisera, men även följa patientens utveckling och bättre kunna reglera medicineringen. Detta möter utmaningen innovativa behandlingsmetoder inom framtidens vård och hälsa. Vi ser att behovet på tekniska lösningar för neurodegenerativa sjukdomar fr.a. faller inom ramen för rörelsemätning och mått på friskhet. Särskilt PD karakteriseras av ett förändrat rörelsemönster som är mycket handikappande för patienten, men även i AD kan förändrat rörelsemönster vara en del av sjukdomsbilden. Detta kan till viss del regleras med noggrann medicinering, men för vissa patienter tar medicineringsschemat över livet vilket kan leda till att patienten enbart identifierar sig med sin sjukdom. Dessutom mäts idag rörelsemönstret främst vid uppföljningsbesök. Ett problem är att patienten ofta anstränger sig för att göra bra ifrån sig hos läkaren. Kontinuerlig mätning skulle därför ge en rättvisare bild av tillståndet, öka kunskapen om mekanismer och medicinering samtidigt som en kraftig försämring skulle upptäckas fortare. Kontinuerlig mätning av 7

16 rörelse/andning/puls kan även integreras i patientens madrass vilket skulle underlätta arbetet med äldre/sjuka personer ur vårdpersonalens perspektiv. Detta möter utmaningen ökad livskvalitet inom framtidens vård och hälsa. Inom äldrevård och omsorg idag finns en trend att använda ett salutogent arbetssätt, d.v.s. att fokusera på individens förmågor istället för oförmågor. Genom att lägga fokus på vad man kan istället för vad som inte fungerar och att fokusera på det positiva gör att man får en annan inställning till sin sjukdom vilket ökar patientens livskvalitet. En del i vårt arbete kommer därför vara att utveckla tekniska lösningar, inkluderande IT-verktyg för E-hälsa, som tar hänsyn till detta. Vi vill att det i vårt system ska finnas ett IT-stöd för direkt återkoppling till patient och/eller vårdgivare där information angående medicinering och uppmätta parametrar från våra sensorer lätt visualiseras. Detta underlättar identifieringen av positiva perioder/beteenden. Detta möter utmaningen smartare IT inom framtidens vård och hälsa. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Vi vill i detta projekt ta ett helhetsgrepp på bättre medicinering och uppföljning av sjukdomsprogression vid neurodegenerativa sjukdomstillstånd. Antalet patienter med AD och PD i Sverige idag är ca I en åldrande befolkning kommer förekomsten av dessa åldersrelaterade sjukdomar öka, vilket även leder till ökade kostnader för behandling och omvårdnad av denna patientgrupp i framtiden. En god hälsa och en fungerande sjukvård för denna patientgrupp är således dels en ekonomisk fråga, men även en viktig förutsättning för grön tillväxt. Vår idé är att med ny sektors-övergripande material- och sensorteknik i kombination med elektronik- och gränssnitts-utveckling skapa nya möjligheter för implementering av medicinsk teknik på sjukhus och äldreboenden. Vi tror att fler tekniska lösningar inom äldrevården kommer att bidra till grön tillväxt genom att det öppnar möjligheter för effektivare vård till lägre kostnad och minskad miljöbelastning där omvårdnad istället för vård sätts i fokus. Våra produkter kommer optimera resursfördelningen då man får en mer korrekt bild av patientens tillstånd tidigt. Om man dessutom kan mäta läkemedelseffekter och sjukdomsprogression kontinuerligt kan man effektivisera läkemedelsanvändningen, vilket både genererar kostnads- och miljöbesparingar. Dessutom är det viktigt att resultatet av projektet också kan visa på en ökad livskvalitet för patienterna genom kontinuerlig uppföljning och direkt positiv återkoppling. Angreppssätt Vi har tänkt oss ett antal mindre dellösningar som ska kunna integreras i en helhetslösning för en förbättrad medicinering och uppföljning av patienter med neurodegenerativa sjukdomar såsom AD och PD sjukdom. Dellösningarna inkluderar bl.a.: Skaksensorer, gångsensorer, fallsensorer och intelligenta madrasser. Helhetslösning: Ovanstående sensorer ska i sin tur integreras i en plattform för rörelsemätning hos, i första hand PD- och AD-patienter, men även inom den övriga äldrevården. Vi vill dessutom använda SICS kompetenser inom IT/E-hälsa tillsammans med våra sensorer för att skapa ett helhetssystem som förbättrar patientens livskvalitet genom bättre uppföljning av sjukdomens progression samt effektivare läkemedelsbehandling. Man kan dessutom ge patienten en mer meningsfull vardag genom ett salutogent arbetssätt där fokus kan läggas på patientens förmågor istället för oförmågor. Detta vill vi åstadkomma genom att data från våra sensorer tillsammans med t.ex. uppgifter om medicinering kan ge en direkt återkoppling till patienter/vårdgivare om patientens status och sjukdomsprogression. Informationen ska dessutom användas för att i patientens vardag identifiera situationer/beteendemönster som upplevs som positiva och där man mår som bäst. Genom att vi har flera kanaler ut i vårdkedjan påkopplade både direkt i projektet och via Hälsoteknikcentrums kontaktnät och erfarenheter i liknande tidigare projekt kommer vi ha stor möjlighet att testa vårt system. Vi för också en kontinuerlig diskussion med både patienter, anhöriga och vårdpersonal under utvecklingsarbetet för att i möjligaste mån ta fram lättanvända lösningar som ger både rätt och rätt mängd information på ett förståeligt vis.

17 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Tove Harnett Diarienummer: och org. Lunds Universitet E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Lunds Universitet Karolinska Institutet Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms Stad Ängelholms kommun Micasa Fastigheter Parkinsonförbundet Famna Till Projektform B kommer ytterligare partners från näringslivet att tillkomma. Bakgrund Trots att det under de senaste 20 åren skett en stark utveckling av svensk äldreforskning har det konkreta omsorgsarbetet förblivit påfallande opåverkat av nya forskningsresultat. På Sveriges äldreboenden saknas både forskningsbaserad praktik och samverkan mellan olika kunskapsfält. Det saknas också arenor som gör detta möjligt. Att använda äldreboenden som testbäddar för forskning, utveckling och innovation är ett nytt sätt att möta dessa behov. Angreppssättet i projektet - Det kunskapsbaserade äldreboendet som experimentell arena - är att utgå från tre testbäddar: Testbädd 1 är ett äldreboende i Stureby, testbädd 2 är design- och modellbaserad och testbädd 3 är ett äldreboende i Ängelholm. Testbäddarna utgör experimentella och forskningsbaserade arenor som är kopplade till fem behov: 1. Allt fler människor blir allt äldre och därmed i ökat behov av vård och omsorg, samtidigt som allt färre personer väljer att arbeta inom äldreomsorgen. Vi behöver därför göra äldreboenden till attraktiva arbetsplatser som lockar kompetent personal och som samtidigt är attraktiva hemmiljöer för äldre. 2. Äldres eget inflytande inom dagens äldreomsorg är svag, inte minst eftersom många av de boende lider av demens. Det finns ett stort behov av att pröva nya arbetssätt som bygger på att äldre och deras närstående involveras i verksamhetsutvecklingen. 3. De arbetssätt och modeller som används i verksamheterna på äldreboenden saknar i hög grad vetenskaplig grund; det finns därför ett uttalat behov att skapa forsknings- och utmaningsdriven vård och omsorg för äldre. 4. Planeringen och utformningen av äldreboenden sker i separata processer som saknar såväl systematisk återföring av beprövad erfarenhet som medveten användning av forskning om hur goda boendemiljöer som tillgodoser framtidens behov kan åstadkommas. 5. Det råder stor brist på samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner, såväl i forskning som inom utbildning och också mellan näringsliv och forskning. Det behövs plattformar för tvärvetenskaplig samverkan mellan medicin och hälsovetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, teknik och arkitektur samt utbildningar i vård och omsorg. 9

18 Utmaning och mål De fem behov som identifierats utgör sammantaget den utmaning projektet adresserar. Utmaningen är omfattande och ställer krav på utveckling av dellösningar (processer, tjänster, produkter) som är byggda på äldres egna önskningar och behov och samverkan mellan många aktörer. Det långsiktiga målet är att det inom 10 år ska byggas nya äldreboenden som grundas på den kunskap som successivt genererats inom ramen för projektet. Projektets tre testbäddar används både för att utveckla innovativa och kunskapsbaserade arbetssätt, evidens i planeringsprocesser och nya produkter och designlösningar till gagn för äldre med stora behov av vård och omsorg. Genom att yrkesfältet stärker sin forskningsförankring och status kommer fler unga att se det som attraktivt att arbeta i äldreomsorgen. Projektet kan leda till att fler äldre människor med stora omsorgsbehov får tillgång till boendeformer som erbjuder bättre vård och omsorg, med bättre livskvalitet och hälsa som positiva effekter. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) Potentiellt berörs alla äldre som bor i särskilda boenden i Sverige (cirka personer) och deras närstående. Vidare berörs personal verksam inom kommunal och privat äldreomsorg, i Sverige f n ca personer. Vid spridning av resultat till andra länder, främst inom Europa, berörs ett betydligt större antal personer. Vår tvärvetenskapliga plattform skapar indirekt förutsättningar för grön tillväxt via utveckling av processer, produkter och tjänster som svarar mot framtidens krav på vård, omsorg och boende för äldre. Det kan t ex gälla planeringsunderlag som minskar utsläpp av växthusgaser för transportarbetet i samhället genom en smartare lokalisering av bebyggelse, bättre integrering av äldreboenden i befintliga infrastrukturer eller smarta tekniklösningar som minskar energiförbrukning och resursanvändning. Projektet kommer att generera ny kunskap och innovationer som marknadsförs i form av konsultinsatser, utbildningspaket och nya produkter till olika verksamheter, i Sverige och utomlands. Angreppssätt För att möta de fem utmaningar som projektet adresserar krävs förändring och innovationer. Äldreomsorgen har tidigare visat sig vara en relativt svårföränderlig verksamhet och vi satsar därför på ett helt nytt angreppsätt i form av testbäddar. Varje testbädd används för flera dellösningar och det skapas således en kritisk massa av kunskapsbaserade delprojekt på de äldreboenden som utgör testbäddar. Exempel på dellösningar är: Matprojekt så som kost med tillsats av bakterier som är gynnsamma för äldres tarmflora i samarbete med livsmedelsproducenter. Nya modeller för städning i samarbete med städbolag. Utveckling av nya koncept för gröna miljöer i äldres boendemiljö i samarbete med företag inom utemiljö och trädgård. Innovationer av äldreboendes arkitektoniska utformning i samarbete med arkitektföretag. Utveckla koncept för att ta fram äldres livsberättelser i digital form. Förändring av interiör och konst på äldreboenden i samarbete med MICASA fastigheter. Ny teknik för larm, övervakning, fallprevention i samarbete med teknikföretag

19 Programkonferens Utmaningsdriven innovation Projektform A 2011 Trådlöst sensornätverk för självständiga och aktiva äldre Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn och org. Ying Fu Diarienummer: Kungliga Tekniska högskolan E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Kungliga Tekniska högskolan, Mittuniversitet, Kommunförbundet Västernorrland, Sundsvall kommunen, ABB, Shortlink Bakgrund Hemtjänst i ordinärt boende är den största delen av den svenska äldreomsorgen. Idag får ca 140 tusen äldre personer äldrevård i sina hem. Hemvård är av yttersta vikt för äldre människor att kunna leva ett relativt självständigt liv. De flesta äldre föredrar att få hjälp i hemmet i stället för på en institution. Ett av problemen med hemvård är risken att äldre personer som bor ensamma blir sjuka eller skadar sig utan att kunna slå larm själva. I samband med olycksfall uppdagas ofta att det under en längre tid funnits bakomliggande faktorer som bidragit till olyckan. Till exempel blodtrycksfall, otillräckligt med mat och vätska eller yrsel. Genom att upptäcka sådana tillstånd i god tid och kunna åtgärda brister, kan olycksfall och sjukdom förebyggas. Även behovet av vård- och omsorg och i förlängningen institutionsvård kan förskjutas. Utmaning och mål Utmaning: många sensorer är kommersiellt tillgängliga, men de är utvecklade av olika tillverkare att de enskilda sensorerna ofta inte kan integrera med andra enheter nya sensorer (framför allt icke-invasiva sensorer) ska utvecklas för vård i hemmet så att äldre kan bo hemma bekvämt individualiserade vård-moduler (olika människor har olika behov) många sensorer är kommersiellt tillgängliga, men de är utvecklade av olika tillverkare att de enskilda sensorerna ofta inte kan integrera med andra enheter nya sensorer (framför allt icke-invasiva sensorer) ska utvecklas så att äldre kan bo hemma bekvämt individualiserade moduler (olika människor har olika behov) trådlöst sensornätverk (wireless sensor network, WSN) systemdesign för effektivitet, robusthet, snabb respons, kostnadseffektivitet, låg batteriåtgång och användningsanpassning Med sensorers hjälp skulle man kunna upptäcka till exempel brister i näringsstatus på ett tidigt stadie och därmed kunna förebygga sjukdom, olycksfall och lidande för individen och anhöriga samt bidra till ökad hälsa och självständighet, därigenom bättre livskvalitet och mindre behov av vård och omsorg. Bedömning Projekt C: WSN hälsovårdsmoduler jobb, produkter, och företag inom biomedicinska e-hemhälsovård sensorer och systemet ge självständiga och aktiva äldre med förbättrad säkerhet och kvalitet i det dagliga livet, i Sverige, EU och hela världen utvidga och distribuera den nya WSN tekniken för sjukvård Vad ska vi förbättra I ett tidigt skede kunna upptäcka brister eller negativa trenden i den äldres hälsotillstånd. Därigenom förebygga ohälsa, sjukdom, olycksfall samt fördröja behov av institutionsvård. I 11

20 dagsläget upptäcks sådana brister ofta i samband med olycksfall, insjuknande eller akut behov av hemtjänst, det vill säga när det redan blivit allvarliga konsekvenser. Det finns således stor förbättringspotential, såväl hälsomässigt som resursmässigt, genom möjligheten att kunna arbeta förebyggande, i stället för som idag behandlande. Idéns potential samt tillväxt och samhällsnytta (inkl. grön tillväxt) I första hand berörs äldre personer med någon form av sviktande hälsostatus. År 2020 beräknas gruppen personer över 80 år, vilket är den mest vårdbehövande gruppen, uppgå till personer. Vända perspektiv från problemfokuserat som är vanligt idag, till lösningsfokuserat. Med detta förväntar vi oss att bidra till Grön Tillväxt genom WSN infrastruktur för hälso- (och sjuk)vård. (a) Säkert och bekvämt hemma: minskning av energiförbrukning, hållbar och försiktig användning av resurser; (b) Effektivitet och kvalitet: optimerad, bekväm och säkert arbetsflöde, effektiv tilldelning av tid och kostnad. Angreppssätt Lösningar: att utveckla/använda individuellt anpassade sensorer som distribueras i en gammal persons hem för att ge en ökad säkerhet och trygghet i hans/hennes självständiga och aktiva liv, samt att ge en tillförlitlig informationskälla till personal i hemtjänsten, vårdcentraler och släktingar, vilket är mycket viktigt i händelse av olyckor och allvarliga sjukdomstillstånd. Det finns idag brist på enkla lösningar som kan användas inom ramen för hemhälsovårdens resurser samt kan hanteras av gamla personer. Inom projektet avser vi att: Utveckla icke-invasiva sensorer för hemhälsovård Förbättra tillförlitligheten och säkerheten WSN i hemhälsovård Ekonomisk och effektiv WSN-användning som ett intelligent dygnetrunt hemhälsovårdsverktyg Under projekttiden låta äldre personer använda WSN i hemmet. Studera användarvänlighet samt utvärdera effekter Studera praktisk användning av WSN genom fokusgrupper med äldre, anhöriga och äldrevårdspersonal Studera etiska dimensioner av att använda WSN hos äldre personer i hemma Delta i eller bilda ett samarbetsnätverk för forskning, utveckling, industri och slutanvändare för WSN i vården Nyttiggörande Inom konstellationen Bidra till att kunna ge en säkrare vård och omsorg till äldre i deras hem Förebygga olycksfall och sjukdom Senarelägga behov av hemtjänst och/eller institutionsvård Förbättrad hälsa och självständighet för de äldre Bortom konstellationen för svenskt näringsliv state-of-the-art protokoll och tekniker blir tillgängliga för industrin nya WSN produkter och applikationer kan, byggandes på den kunskap och teknik som utvecklas från detta projekt, produceras på kort tid företagens konkurrenskraft ökar genom den kunskap och teknik som utvecklas i detta projekt. Den konstriktiva befolkningspyramiden (låg andel av ungdomar) har inträffat allt oftare över hela världen. Detta är påpekades tydligt i EU Work programmes 2012 Anslutningar till Kina: Kina har identifierat liknande behov och inom detta projekt skall vi arbeta med våra kinesiska partner.

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi Utmaningsdriven innovation #ViUdi www.vinnova.se/udi Överblick, återblick, framåtblick Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt 2632 miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Ett samarbete för framtidens strålbehandling

Ett samarbete för framtidens strålbehandling Ett samarbete för framtidens strålbehandling Linköping Sahlgrenska Norrlands Örebro Akademiska Karolinska Skånes Alla universitetssjukhusen tillsammans med företagen Vi vill ha en kreativ mötesplats mellan

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Sveriges innovationsmyndighet

Sveriges innovationsmyndighet Sveriges innovationsmyndighet Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING

INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Informationsteknologi Högskolan Skövde Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor i Datavetenskap med

Läs mer

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki. Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.se Elisabet Höög, doktorand, Inst. för Folkhälsa och Klinisk

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT Jin Moen Affärs- och innovationsområdeschef Internet of Sports @ Swedish ICT Riksidrottsförbundets Elitidrottskonferens 11 maj 2015, Chalmers Conference Center INTERNET

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS

Öppen innovation med Airport Living Lab. Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Öppen innovation med Airport Living Lab Håkan Ozan, CSC - Niklas Z Kviselius, HHS Airport Living Lab - bakgrund Syfte Forskning kring Living Labs och användarorienterad innovation Att bygga upp ett innovationssystem

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0

Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0 Underhåll en förutsättning för Industrie 4.0 Anders Skoogh Assistant Professor Director of Chalmers Master s Programme in Production Engineering anders.skoogh@chalmers.se, 0733-668072 Industrie 4.0 - möjliggörare

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet AGENDA Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga 17.00 Mingel och välkommen 17.10 Preliminära forskningsresultat kring Min

Läs mer

ehälsa i Hemmet - Vård av kroniskt sjuka

ehälsa i Hemmet - Vård av kroniskt sjuka ehälsa i Hemmet - Vård av kroniskt sjuka KOL-projektet Per-Olof Sjöberg Swedish ICT Research per-olof.sjoberg@swedishict.se Michael Runold Lungkliniken Solna Karolinska Universitetssjukhuset michael.runold@karolinska.se

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer