Stödfunktioner i samverkan Integrering av fastighetsförvaltningens arbetsuppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stödfunktioner i samverkan Integrering av fastighetsförvaltningens arbetsuppgifter"

Transkript

1 Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor Stödfunktioner i samverkan Integrering av fastighetsförvaltningens arbetsuppgifter

2 Svenska Kommunförbundet 1998 Adress: STOCKHOLM, tfn E-post: Webbplats: ISBN: X Text: Anders Böhlin och Berit Henriksson Produktion & omslagsfoto: Björn C Hårdstedt Illustration: Michael Schneider Layout: Per Mellberg/P&DeSIGN Tryck: Katarina Tryck AB Distributör: Endast som elektroniskt dukument

3 Förord Denna idéskrift syftar till att översiktligt beskriva vad som menas med samordning och integrering av arbetsuppgifter inom offentligt fastighetsföretagande och samtidigt beskriva ett antal praktikfall där integrering är genomfört. I idéskriften tas även upp vanliga svårigheter som de flesta brukar stöta på i samband med integrering. I skriften finns även avsnitt som behandlar hur man kan undvika de värsta fallgroparna och som ger goda tips och råd inför en integrering. Idéskriften om stödfunktioner i samverkan har initierats och finansierats inom ramen för utvecklingssamarbetet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) i vilket ingår Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Pastoratsförbundet, Försvaret, Statens Fastighetsverk och Byggforskningsrådet. För innehållet i idéskriften svarar Anders Böhlin, Confortia AB och Berit Henriksson, Castor AB. Till sin hjälp har författarna haft en styrgrupp som bistått med värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Anders Ahlberg, Statens Fastighetsverk; Doris Johansson, Vårdskolans serviceenhet i Växjö; Ronny Holm, Ljungby Pastorat, Ulf Sandgren, UFOS; Bo Thomander, Falkenbergs BostadsAB; Åke Widholm, Landstingsfastigheter i Sörmland och Kjell-Arne Ågren, Fortifikationsverket. AnnaCarin Grandin, Kommunförbundet har varit projektansvarig. Stockholm i januari 1998

4 Innehåll 1. Syftet med denna skrift Förutsättningar för integration Facility Management Integrering och i praktiken...17 Praktikfall 1: Försvarsområde (Fo) 63 i Boden...18 Praktikfall 2: Falkenbergs Bostads AB...23 Praktikfall 3: Vårdskolans serviceenhet i Växjö...27 Praktikfall 4: Kyrkogårdsförvaltningen i Växjö...29 Praktikfall 5: Luleå tekniska universitet...31 Lärdomar från praktikfallen Svårigheter i samband med integrering Samverkan hot eller möjlighet för professionalismen?...42 Att arbeta i arbetslag...43 Argument för och emot arbetslag i samband med integration Förutsättningar för utvecklingsarbete Tips och råd inför integrering...52

5 Kapitel 1 Integrering en strategi för överlevnad Syftet med denna idéskrift är att ge idéer, impulser och kunskaper om hur och varför man integrerar arbetsområden inom skötsel, drift, underhåll, städning och övrig verksamhetsservice. Skriften vänder sig till alla som av någon anledning ser integrering som en möjlighet att förändra sin verksamhet för att uppnå bättre service, högre kvalitet och lägre kostnader samtidigt som personalgrupperna får möjlighet till större ansvar och mer varierande arbetsuppgifter. Förhoppningen är att du som chef, arbetsledare, facklig företrädare eller annan intresserad person som söker liknande lösningar ska få vägledning genom att ta del av andras erfarenheter och kunskaper. Vad ligger bakom idén om integrering? En titt på hur situationen inom fastighetsbranschen har varit och i många fall fortfarande är gör att man får fram två motsägande bilder: Faktorer som lågstatusyrken, personalens relativt höga medelålder och låg personalomsättning ställs emot ökade krav på service, kvalitet och kompetens i kombination med allt mer komplicerad teknik, allt hårdare besparingskrav samt allt större konkurrens från externa firmor. Dessa motsättningar gör det näst intill omöjligt att fortsätta som förut. Att tillvarata, utveckla och sammanföra kompetenser blir en naturlig strategi för verksamhetens överlevnad och för att göra framtiden för yrkesutövare inom fastighetsbranschen mer hoppfull och positiv. Vilka vinster kan göras genom att integrera? Förutom alla vinster i form av bättre service, större variation, ökad trivsel, utvidgad kompetens, bättre utnyttjande av resurser finns det pengar att tjäna på att integrera olika funktioner. Trots att man inte kan redovisa ekonomiska vinster i exakta och jämförande siffror är det lätt att räkna ut att man kan göra märkbara besparingar. Integrering i form av utvidgad komptens kan vara en strategi för överlevnad 5

6 Ökad trivsel och större variation i arbetet resulterar i färre belastningsskador och lägre sjukfrånvaro Fler kan mer vilket gör verksamheten mindre sårbar Tillsynen av fastigheter kan göras mer kontinuerligt, vilket gör att fel upptäcks i tid och kan åtgärdas snabbare Antalet persontransporter minskar Snabb service utförd av folk som har kultur-, person- och lokalkännedom spar pengar åt både beställare och utförare. Integreringen bör ske utifrån ett facility managementperspektiv. För att kärnverksamheterna ska fungera behövs stödfunktioner (facilities) av varierande slag vars uppgift inom det offentliga fastighetsföretagandet är att tillse att kärnverksamheten har bästa möjliga förutsättningar att fungera optimalt. Lokalerna och utbudet av verksamhetsservice är viktiga produktionsresurser för att kunna producera vård, utbildning, krigsförband, barnomsorg etc. Stödfunktionerna ska utföras av den som har de bästa förutsättningarna och bästa kompetensen. Ibland finns den stödfunktionen inom organisationen, ibland är det mest lämpligt och lönsamt att köpa externa tjänster. Se vidare sid 13. Hur kan man integrera? Skriften innehåller beskrivningar av exempel på integrering från fem olika verksamheter och arbetsplatser. Praktikfallen visar på att man kan (och måste!) integrera på olika sätt, utifrån den rådande situationen och de egna förutsättningarna. Man kan lära sig av andras framgångar, misstag och misslyckande men i huvudsak måste man hitta sin egen modell. I praktikfallet från Försvarsområde 63 i Boden har man integrerat genom att sammanföra lokalvårdare, hantverkare och drifttekniker under samma chef och i gemensamma lokaler. Syftet har varit att i form av arbetslag integrera och effektivisera de olika servicefunktionerna. Se vidare sid 18. Vid Värdskolans serviceenhet i Växjö och vid Falkenbergs Bostads AB har man i integrerat i mindre skala genom att tillvarata personliga kvalifikationer och intresseyttringar hos några av sina anställda. Dessa integrerar lokalvård med andra serviceuppgifter som till exempel växeltelefoni, fastighetsskötsel, vaktmästeri och skolvärdinneuppgifter. Se vidare sid 23 och 26. 6

7 Integreringen vid Kyrkogårdsförvaltningen i Växjö innebär att en stor del av kyrkogårdsarbetarna kombinerar sitt kyrkogårdsarbete med andra arbetsuppgifter med olika serviceuppgifter som till exempel lagning av möbler, tapetsering, VVS och elarbete, stenhuggning, smidesarbeten m m. Se vidare sid 28. Vid Luleå Tekniska Universitet har utvecklingen av lokalvårdyrket inneburit att man idag har en ny yrkesgrupp som går under benämningen serviceassistenter. Dessa innehar kombinationstjänster som förutom lokalvård innehåller annan service som till exempel tentamensbevakning, vaktmästeri, telefonväxel, receptionstjänst, administration och arkivarbete. Se vidare sid 31. Vilka svårigheter finns i samband med integrering? Sammantaget visar de praktikfall som beskrivs här att det ingalunda är enkelt eller problemfritt att förändra till integrering, att man måste arbeta långsiktigt och målmedvetet, att man måste arbeta aktivt med attityder och värderingar, att personalen måste bli delaktig och engagerad redan på ett tidigt stadium, att man måste ha rätt personer i arbetsledande ställning, att högsta ledningen måste vara involverad. Vilka risker finns det med integrering? I samband med integrering av arbetsuppgifter finns ofta farhågor om att yrken ska förflackas eller förlora sin professionella särart. Det gäller att vara uppmärksam på detta samtidigt som man är förutseende nog att satsa på kompetensutveckling både när det gäller specialistkunskaper och utbildning för att öka breddkompetens och mångkunnande. Se vidare sid 38. 7

8 Vilka uppgifter kan man integrera? Listan på integreringsmöjligheter kan göras lång. På ett tidigt stadium och utan större utbildningsinsatser kan man integrera enklare tillsynsarbeten och reparationer, delar av verksamhetsstödet och vissa städuppgifter. I takt med att kompetensen utvecklas och utvidgas eller att nyrekryteringar av välutbildad personal sker kan även mer avancerade arbetsuppgifter integreras. Se vidare sid 42. Vilka fördelar finns med att integrera arbetsuppgifter inom ett arbetslag? Att integrera arbetsuppgifter inom ett arbetslag blir allt mer vanligt i arbetslivet. I det lilla arbetslaget som har gemensamma lokaler och gemensam ledning finns många fördelar till exempel: Man lär av varandra Fler kan mer Arbetsinnehållet ökar Samordningsmöjligheterna ökar Tidsvinster kan göras Högre kvalitet på arbetet Samarbetet stimuleras Verksamheten blir mindre sårbar Bättre service kan erbjudas Större arbetstillfredsställelse Se vidare sid 44. Vad bör man tänka på när man sätter igång ett utvecklingsarbete som innebär integrering? I slutet av denna idéskrift finns ett antal råd och tips på vad man bör tänka på dels när det gäller förändringsprocesser i allmänhet dels när det gäller utveckling av integreringstanken. Se vidare sid 48. 8

9 Kapitel 2. Förutsättningar för integration Verksamheter som tidigare inte varit utsatta för ekonomiska kriser eller konkurrens om kunderna tvingas nu tänka i nya banor. Behov av rationella och resurssnåla verksamheter tillsammans med kundernas krav på snabb och sammanhållen service är skäl till att arbetsuppgifter integreras. Detta gäller i hög grad fastighetsförvaltande organisationer. Fastighetsdrift och överhuvudtaget service är en personalintensiv verksamhet vilket medför att det finns särskilt stora ekonomiska vinster i att effektivisera genom att ta tillvara personalens kompetens. Samverkan över yrkesgränser ger utvecklingsmöjligheter för den enskilde som till exempel bredare kompetens och variation i arbetsuppgifterna. Trots detta har inte utvecklingen gått så fort mot ökad integrering som man skulle kunna förvänta. Vad kan det bero på? Vad kan man göra för att utveckla integreringen? En del av de många svar som finns på dessa frågor står att finna i denna idéskrift. En del av förarbetet till skriften har varit att leta reda på arbetsplatser där man redan infört någon form av integrering av olika servicefunktioner. De arbetsplatser vi besökt och använder som praktikfall är Försvarsområde 63 i Boden, Falkenbergs Bostads AB, Vårdskolans serviceenhet i Växjö, Kyrkogårdsförvaltningen i Växjö samt Luleå Tekniska Universitet. Praktikfallen bygger på intervjuer med representanter för ledning, berörda personalgrupper samt kunder. Facket stödjer utveckling av integrerade verksamheter Personalens fackliga organisationer är positiva till att integrera arbetsuppgifter. När vi kontaktade några fackliga företrädare för de berörda arbetstagargrupperna fälldes bland annat dessa uttalanden: Klart intressant, framförallt i monotona jobb är det värdefullt att få vidgade arbetsuppgifter. Inga nackdelar, även om personalen i början är tveksam har det visat sig att man tycker att det är bra när man kommit igång med att integrera. Man 9

10 blir mer värd ur arbetsgivarens synpunkt när man kan mer vilket också så småningom brukar märkas i lönekuvertet. De centrala avtalen utgör idag inget hinder om man vill utveckla integrerade arbetsformer. Utvecklingstrender i branschen Kundernas krav på effektiva lokaler och bra service ökar. Verksamheten i lokalerna kräver tillgänglighet till kommunikationssystem, kontorsservice och en mängd andra funktioner. Eftersom drift- och servicepersonalen är nyckelpersoner för att utveckla effektiv service, är inställningen till dessa yrken på väg att omvärderas. Statusen för den personal som arbetar med fastighetsdrift har av tradition varit låg. Utbildningsnivån i branschen är fortfarande lägre än för arbetsmarknaden i övrigt. Utvecklingen medför att det idag ställs större krav på personalen. Serviceperspektivet ställer krav på social kompetens samtidigt som de tekniska systemen i fastigheterna blivit komplexa. Stora utvecklingsinsatser för personalen kommer att erfordras. Personalens medelålder är hög och kommer sannolikt att så förbli en tid framöver. Detta medför att nyrekrytering av personal kommer att ske endast i mindre omfattning under de närmaste åren, varför det blir nödvändigt att i första hand utveckla den befintliga personalens kompetens. Kvalificerad teknik införs i fastigheterna, t ex datoriserade styr och övervakningssystem, datanät, sofistikerade luftbehandlingssystem, varför tillgången på kompetens måste lösas på något sätt. I många fall köps specialisttjänsterna på marknaden. Nya begrepp dyker upp, som Facility management. Facility management innebär en helhetssyn på fastigheter, lokaler, miljö och utrustning, dvs de stödfunktioner som behövs för den kärnverksamhet lokalanvändarna bedriver. Kvalitetsbegreppet framstår idag som centralt när man ska identifiera vad som bör känneteckna denna typ av verksamhet. Idag pratar man om totalkvalitet, vilket för det offentliga fastighetsföretagandet innebär att skapa optimal kundnytta med små reursinsatser. Totalkvalitet uppnås endast om fastighetsföretagets personal är kompetent, välutbildad och motiverad. En satsning på personalen är en nödvändig förutsättning för att skapa en bra verksamhet. 10

11 Även konkurrenter satsar på integrerad service De entreprenadföretag som vi kontaktat har också insett betydelsen av att kunna erbjuda service utöver städning av lokaler. Det blir allt vanligare att de erbjuder kombinationer av s k fastighetsstädning (städning av trappor och allmänna ytor) och servicearbeten inom fastighetsdriften. Enklare arbeten, till exempel byte av filter och packningar, utför man med egen personal, medan man anlitar underentreprenörer för mer kvalificerade arbeten som service av styr och reglerutrustning, elarbeten etc. Även underentreprenörerna märker en ökad efterfrågan på blandade servicetjänster och tror på en stark utveckling av verksamheter som kan ge integrerad service. Beställare utförare-koncept Inom offentlig sektor har man infört beställare utförare-koncept för att få tydliga roller för de olika aktörerna. Detta har lett till att brukarna/beställarna har fått tydligare kostnadssignaler för vad olika delar i lokalförsörjningen kostar. I takt med att primärverksamheten inom offentlig sektor får ökade besparingskrav på sig, med stramare budgetramar, ser vi allt oftare att man försöker förhandla sig ur att olika tjänster ska ingå i bashyran för att kunna ta in konkurrenter till fastighetsägarens egenregiverksamhet. Inom utförarledet väljer man att konkurrensutsätta den egna verksamheten för att kunna mäta den egna organisationens effektivitet med motsvarande tjänster på marknaden. Den ökade medvetenheten om kostnaderna för olika tjänster och konkurrensutsättningen medför att kraven på att vara konkurrenskraftig ökar. Konkurrenskraft blir en fråga om överlevnad för lokalvårds- och driftorganisationerna inom den offentliga sektorn. Den privata marknaden På den privata marknaden sker också stora förändringar. Från att tidigare nästan uteslutande baserat lönsamheten för fastighetsägande på kapitalökning till följd av värdestegring, måste man idag lita till driftnettot, dvs det som blir kvar av hyresintäkten när alla kostnader för förvaltningen är betalda, för att få lönsamhet. Detta medför att kostnaderna för drift och underhåll granskas noga. Eftersom konkurrensen om hyresgästerna inte tillåter att 11

12 man tummar på underhållet måste man minska kostnaderna för den löpande driften för att öka driftnettot. För att uppnå långsiktiga hyresrelationer utan att i första hand behöva använda hyresnivån som konkurrensmedel satsar fastighetsägarna på kvalitet vilket medför satsning på hög standard när det gäller lokaler, miljö och service. 12

13 Kapitel 2. Facility Management Med kärnverksamhet avses det som uttalat är företagets eller organsationens uppgift. För staten, ett landsting och en kommun kan bland annat följande vara kärnverksamheter: myndighetsutövning, sjukvård respektive barnomsorg. Facility management är allt som inte hör till kärnverksamheten. För att kärnverksamheterna ska fungera behövs olika former av stödfunktioner som till exempel personal, lokaler, städning, vaktmästeri, posthantering, reception och telefonväxel, informationsteknologiska hjälpmedel, mathantering (catering), transportverksamhet m m. Vilka stödfunktioner (facilities) en kärnverksamhet behöver varierar. Variationen beror bland annat på organisationen storlek, vilken typ av verksamhet som bedrivs (komplexa och sårbara verksamheter som till exempel ett sjukhus eller en flygplats har helt andra behov av stödfunktioner än till exempel en församlingsexpedition) och om de lokaler man bedriver verksamhet i är egna eller inhyrda. Begreppet facility management är inte något nytt. Redan 1980 insåg ett antal deltagare på en konferens i USA behovet av att få en helhetssyn på sina arbetsuppgifter. De arbetade alla med försörjningsfrågor inom industrin och tjänsteproduktion. En av framgångsfaktorerna för deras respektive kärnverksamheter oavsett om det handlade om industriproduktion, skolundervisning eller sjukvård var att på ett resurssnålt och kostnadseffektivt sätt till rätt kvalitet tillhandahålla efterfrågade stödfunktioner. Tankar och synsätt på begreppet facility management började växa fram. Den strävan som idag finns att effektivisera inom både offentlig och privat verksamhet har lett till att man söker olika vägar för att bli mer kostnadseffektiv. Ett sätt att bli effektivare är att koncentre- Facility management är allt som inte hör till kärnverksamheten. 13

14 ra sig på kärnverksamheten. Det har visat sig att det är lättare att behålla kärnan i fokus om man låter en särskild organisation eller en extern entreprenör ta hand om stödfunktionerna. Även fastigheten betraktas idag som en stödfunktion och får en allt större betydelse för möjligheterna att genomföra förändringar i kärnverksamheten. Ett viktigt synsätt då det gäller facility management är att det är på kärnverksamhetens villkor man avgör vad som är kärna och vad som är stöd och vilka typer av stöd som behövs. Ytterst innebär det att det är ledningen för respektive offentlig verksamhet som avgör vad som är kärnverksamhet respektive stödfunktioner. Det kommer dock alltid att finnas en gråzon mellan kärnverksamhet och stödfunktioner som man måste hantera på bästa sätt. Tanken med facility management är att var och en ska göra det som man är bäst på. Detta medför till exempel att för ett sjukhus ska läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal utföra arbetsuppgifter som är direkt kopplade till kärnverksamheten. Alla de stödfunktioner som behövs för att kärnverksamheten ska fungera tar andra hand om. Om stödfunktionerna ska hanteras av en organisation eller av flera organisationer är en öppen fråga, vilket bland annat avgörs av vem som har de bästa förutsättningarna och kan bära och bibehålla kompetens, vilken lösning som ger de lägsta transaktionskostnaderna, vilken kapacitet respektive stödfunktion har, vilka skal- och synnergieffekter som man kan uppnå med olika organisationslösningar samt närheten till arbetsuppgiften. Exempel på facility management funktioner Som vi tidigare har nämnt kan en facility managementorganisation ta hand om en mängd olika funktioner. Inte sällan liknar en facility managementorganisation en fastighetsorganisation inom landstinget, en kyrklig samfällighets fastighetsorganisation, försvarets fastighetsorganisation eller ett fastighetskontor i en kommun. Nedan följer en lista på vilka facility managementfunktioner som vanligtvis förekommer: organisationsstyrning av stödfunktioner, lokalresursplanering, ansvar för hantering av inventarier, 14

15 ansvar för att utforma arbetsplatser funktionellt och ergonomiskt och utrusta dem med utrustning såsom stolar, bord, belysningsarmatur m m, in- och uthyrning av lokaler, med tillhörande hyresförhandling, ansvar för ny-, om- och tillbyggnad, ansvar för drift- och underhåll, skötsel av mark- och grönytor, reception och växel, ekonomi- och uppföljningsansvar, köp och försäljning av fastigheter, bygg- och projektledning, installation, drift och underhåll av telekommunikationssystem, datakommunikationssystem, kabelanslutningar och nätverk, bevakning, säkerhets- och parkeringsfrågor, administrativ service som till exempel mathantering (catering), kopiering, posthantering, transporter, avfallshantering, flyttservice och inköp av olika inventarier och förbrukningsmaterial upphandling/inköp. Den integrering av stödfunktioner som redovisas i denna skrift ligger väl till i ett facility managementperspektiv även om endast ett fåtal managementfunktioner idag ingår. Den bästa inriktningen för fortsatt utveckling av integreringen är sannorlikt att närma sig det totala managementkonceptet. Integrering av en fastighetsförvaltnings uppgifter ur facility management-perspektiv Den tekniska fastighetsförvaltningen omfattar normalt nedanstående funktioner. I vissa fall ingår inte lokalvården utan den sköts av hyresgästen själv. Omfattningen av verksamhetsstödet varierar från fall till fall. Det markerade området i nedanstående figur visar på de funktioner som kan vara aktuella att integrera helt eller delvis. De uppgifter som man redan på ett tidigt stadium kan integrera är enklare tillsynsarbeten, enklare reparationer, delar av verksamhetsstödet och vissa städuppgifter. Med tiden kan integreringen utvecklas i takt med att personal med anpassad kompetens nyrekryteras. 15

16 Teknisk fastighetsförvalning Fastighetsdrift Lokalvård Övriga stödfunktioner Fastighetsunderhåll Driftadministration Tilläggstjänster Reception och växel Planerat underhåll Tillsyn och skötsel Golvvård Telekommunikationssystem Akut underhåll Akut underhåll Administrativ service Verksamhetsrelaterade åtgärder Tillståndskontroll Mfl funktioner Förebyggande underhåll Driftadministration Mottagning av felanmälan och beställningar. Upphandling av försörjningsmedia: el, värme, kyla, vatten etc. Extern och intern fakturahantering, mediastatistik, driftstatistik m m. Tillsyn och skötsel Okulär kontroll, mindre omfattande servicearbeten som till exempel byte av luftfilter, byte av kilrep, enklare rengöring. Tillståndskontroll Funktionskontroll av utrustningen, bedömning om förebyggande underhåll behöver utföras. Förebyggande underhåll Mer genomgripande underhållsåtgärd som t ex underhåll renovering av kylmaskiner, rengöring av värmeväxlare Tilläggstjänster Golvvård Fönstertvätt, gardintvätt etc inom lokalvård Djuprengöring, ytbehandling av golv Planerat underhåll Planeringsbart underhåll typ renovering av fasad, utbyte av takbeläggning Verksamhets relaterade åtgärder Ombyggnader och andra förändringar i lokalerna som är relaterat till behoven som uppstår p g a förändringar i den verksamhet som kunden bedriver 16

17 Kapitel 4. Integrering i praktiken Integrering innebär att arbetsuppgifter och ansvarsområden sprids och fördelas mellan personer som tidigare arbetat inom ett begränsat yrkesområde. Arbetsinnehållet utvidgas och varieras genom att varje individ utför kompletterande arbetsmoment och växlar mellan olika arbetsuppgifter. Individen får mer ansvar och befogenheter och större möjlighet att själv anpassa sin verksamhet, välja arbetsmetoder samt kontrollera och påverka resultatet av sitt arbete. Arbetet blir mindre fysiskt tungt och ensidigt vilket leder till att belastningsskadorna tenderar att minska i antal och styrka. Integreringen kan konstrueras på olika sätt. Integrering kan ske antingen bland individer i ett team där man fördelar arbetsuppgifter mellan varandra över traditionella yrkesgränser och utifrån kompetens och situation. En enskild individ kan också integrera sitt gamla arbetsområde genom att ta på sig nya arbetsuppgifter från ett annat yrkesområde. För att åstadkomma en effektiv integrering ställs det nya och höga krav på organisation, ledarskap och samarbete och inte minst på den enskilde. Nya uppgifter kräver nya kunskaper. Det gäller att skapa en arbetsmiljö och kultur som stimulerar till ett lärande och ett lärande av varandra. Var och en bidrar med sitt kunnande och får samtidigt del av andras. Arbetsutvidgningen får samtidigt inte innebära att yrkeskunnandet inom respektive funktion urholkas eller att yrkesutvecklingen inom området avstannar. Här gäller det att se till att de olika arbetsuppgifterna utförs av kompetent personal så att kvaliteten bibehålls eller förstärks. De vinster som kan uppnås genom integrering är: sammanhållen och kundorienterad organisation bättre förutsättningar att förmedla snabb och bra service ökad effektivitet, bland annat kortare kommunikationsvägar bättre samarbete och ökat ansvar större möjligheter att utveckla kunskaper och erfarenheter 17

18 ökad motivation och större trivsel större variation färre belastningsskador breddade yrkesroller Färre belastningsskador möjlig följd av integrering. Praktikfall 1: Försvarsområde (Fo) 63 i Boden Gamla attityder och förlegade synsätt på varandras arbetsuppgifter är den största stötestenen när man avser att börja samverka över yrkesgränser. Gemensam ledning och gemensamma lokaler är ett sätt att få igång ett jämbördigt samarbete. Vid Fo 63 i Boden har man under ett antal år prövat att organisera yrkesgrupper under samma tak. Krav på effektivisering och ökad kostnadsmedvetenhet anledning till integreringen Den egentliga anledningen till varför fortenhetsledningen vid Fo 63 i Boden påbörjade arbetet med att integrera arbetsuppgifter inom fortenheten var att genomföra försvarsmaktens MAL-projekt fullt ut. MAL- (Mark Anläggning Lokaler) projektets övergripande syfte var att utveckla försvarets fastighetsförvaltning. Enligt statsmakternas direktiv skulle fastighetsförvaltningen vara ett särskilt resultatområde i försvarsmaktens verksamhet. Man ville på detta sätt få en effektivisering och en ökad kostnadsmedvetenhet hos lokalanvändarna. Integrerad fastighetsdrift innebär att det arbete som lokalvårdare, drifttekniker och hantverkare utför samordnas så långt det är möjligt och att personalen integreras i samma organisation. Ett mindre antal försvarsmyndigheter har infört integrering av någon form. Fo 63 i Boden är en av dem. Försvarsområdets fastighetsbestånd är speciellt och består av många olika typer av byggnader och anläggningar ex. kontorslokaler, värmecentraler, restauranger, kaserner, underjordiska ledningscentraler m fl. En stor del av dessa är komplicerade ur driftsynpunkt. Objekten ligger dessutom utspridda över ett stort geografiskt område. 18

19 Gemensam ledning och gemensamma lokaler Projektet Integrerad fastighetsdrift vid Fo 63 startade De gamla enheterna (som inom försvaret benämns detaljer) drift, hantverk, lokalvård slogs sönder och blev till fyra integrerade driftdetaljer: Öst, Väst, Mitt och Service. Med integrering menas i det här fallet att man har gemensam ledning och gemensamma lokaler. Alla detaljer utom servicedetaljen är integrerade med hantverkare, drifttekniker och lokalvårdare. Vägdetaljen har dock ingen lokalvård. Vid växlingen från de gamla enheterna till de nya integrerade detaljerna uppstod viss turbulens. Personal som dittills under lång tid suttit segregerade skulle nu omflyttas in i andra lokaler tillsammans med andra yrkeskategorier. Olika yttringar av kulturkrockar blev en naturlig följd. I de fall där det var alltför tydligt att personkemin inte fungerar har man gjort vissa omflyttningar av personer som inte kunnat arbeta ihop. Ambitionen var från början att skapa fungerande arbetslag Från början fanns ett tämligen utbrett och kompakt motstånd till den tänkta förändringen, speciellt bland drifttekniker och hantverkare. Ska vi behöva gå och städa? De trodde då att de för sin egen del inte hade något att vinna på integrering, medan lokalvårdarna redan från början såg vinster i form av mer varierande arbetsuppgifter och därigenom möjligheter till utveckling och större arbetstillfredsställelse. För att ytterligare införliva integreringstanken hos all personal genomfördes teambuildingsseminarier i två steg med respektive arbetslag/detalj. Syftet med detta var att från allra första början engagera all personal för att få med deras idéer, tankar och erfarenheter. Vilka tankar hade de om det försök som i första hand skulle drabba dem? Hur såg de på sitt arbete i framtiden? Kunde de bli mer effektiva och hur? Hur ville de att samarbetet skulle se ut? Hur skulle arbetsfördelningen se ut? Avsikten var också att diskutera för- och nackdelar och klargöra möjliga orsaker till den rädsla och oro som fanns hos många samt att eliminera negativa förväntningar genom att föra fram och tydliggöra fördelarna. 19

20 Just när den nya organisationen var klar och integreringen började få styrfart blev det aktuellt med personalneddragningar inom myndigheten. Även fortenheten drabbades av detta sparbeting vilket fick stora konsekvenser för lokalvården. Lokalvårdsgruppen reducerades med ganska precis halva personalstyrkan (från 72 till 36 personer). Visserligen tvingades man återta en del av uppsägningarna ganska snart för att klara verksamheten, men skadan var redan skedd. Otrygghet och misstro bland lokalvårdarna blev bestående effekter av uppsägningsåtgärden. Fastighetsdriftavdelningen, Fo 63 i Boden Driftchef Biträdande driftchef Driftkontor Planering Lokalvård Driftstöd Vägdetalj chef Driftdetalj Väst chef Driftdetalj Mitt chef Driftdetalj Ost chef Driftdetalj FO chef Servicedetalj chef Hantverksförman Väghantverkare Drifttekniker Bygghantverkare 1:e lokalvårdare Lokalvårdare 1:e maskinist Drifttekniker Bygghantverkare 1:e lokalvårdare Lokalvårdare Drifttekniker Bygghantverkare 1:e lokalvårdare Lokalvårdare 1:e maskinist Maskinförman Drifttekniker Hantverksförman Bygghantverkare Lokalvårdare Drifttekniker 1:e lokalvårdare Lokalvårdare Stora krav ställs på ledarskapet Ett bra ledarskap är själva basen för ett lyckat förändringsarbete. Många av de intervjuade betonar just vilken viktig funktion framförallt cheferna för respektive detalj har. Detaljchefen förväntas ha en positiv syn på integreringen, och vilja och kompetens att samordna olika arbetsuppgifter. Många delar uppfattningen att cheferna måste noggrant rekryteras till den nya organisationen. Det finns också de som menar att mellannivån d v s förste lokalvårdare och arbetande förmän är ett arbetsledarled som egentligen inte behövs. Om detta mellanled ska finnas måste också dessa arbetsledare väljas med omsorg. 20

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Arbeta för en bättre värd

Arbeta för en bättre värd Arbeta för en bättre värd Långsiktig lönsamhet och tillväxt skapas genom nöjda kunder och engagerade medarbetare. Som arbetsgivare ska Vasakronan erbjuda branschens bästa utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Fastighetsbranschens yrkesroller

Fastighetsbranschens yrkesroller 2012 Fastighetsbranschens yrkesroller Fastighetsbranschens snämnd INLEDNING Fastighetsbranschen är en framtidsbransch som kan erbjuda arbeten inom flera olika områden. Inom branschen finns stora möjligheter,

Läs mer

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete en överlevnadsfråga IF Metall utgår ifrån att arbetsorganisationen är nyckeln till utveckling. Att utveckla både produktion och arbetsuppgifter är

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö

Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Hur Du får en effektiv och trivsam miljö Golven vill du ha strålande, dina fönster ska vara glasklara och att toaletten alltid är ren och fräsch är ett krav. Men det fungerar inte alltid som du vill, och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

BESLUT 2013-05-15 Dnr Mah: 19-2012/703

BESLUT 2013-05-15 Dnr Mah: 19-2012/703 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Plan- och lokalavdelningen Beata Wilhelmsson Facility Service Manager 1(5) BESLUT 2013-05-15 Dnr Mah: 19-2012/703 Beslut om gemensam service (Facility Services) Inledning

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå. Fastighetsbranschens yrkesroller

Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå. Fastighetsbranschens yrkesroller Gymnasial utbildningsnivå samt yrkeshögskolenivå Fastighetsbranschens yrkesroller Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2014 INLEDNING Fastighetsbranschen är en framtidsbransch som kan erbjuda arbeten

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 105 Syfte Syftet med ett personalpolitiskt program för Arboga kommun, är att skapa förutsättningar för ett gemensamt förvaltningsövergripande

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Tandsköterskan En resurs i Folktandvården i Kalmar Län

Tandsköterskan En resurs i Folktandvården i Kalmar Län Tandsköterskan En resurs i Folktandvården i Kalmar Län Strategier för att synliggöra och stärka rollen Slutrapport 2010-05-26 1 Rapportens struktur Sammanfattning och inledning Bakgrund Syfte Projektmål

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Värderingsfaktorer. Diagram. Skala 1-6, 1=Instämmer inte alls och 6=Instämmer helt. Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden.

Värderingsfaktorer. Diagram. Skala 1-6, 1=Instämmer inte alls och 6=Instämmer helt. Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden. Diagram Värderingsfaktorer Diagram Diagram 5. Ledarskap - ja/nej Diagram 7. Kompetensutveckling - ja/nej Procent Värderingsfaktorer Fråga 1+2 3+4 5+6 1. Delaktighet och påverkan 9,2% 43,9% 47% 4,2 2. Information

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Frågeformulär inför Valet 2014

Frågeformulär inför Valet 2014 Frågeformulär inför Valet 2014 Kommun/Landsting: Kiruna kommun och Norrbottens län Parti: Knegarkampanjen Svarande: Tommy Hjertberg Svara endast: JA eller NEJ 1. Kommer ditt parti att se till att Kommunalarna

Läs mer

Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning 2010

Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning 2010 Tjänsteskrivelse 2011-11-02 Handläggare: Stina Lindbäck-Ohlsson FHN 2011.0093 Folkhälsonämnden Redovisning av åtgärder enligt handlingsplan för medarbetarundersökning Sammanfattning Förvaltningen hade

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00 Verksamhet Castellums affärsidé är att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt genom att med lokal närvaro på utvalda marknader i Sverige erbjuda

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Jobba hos oss. Skiss över gården på Pär Lagerkvists skola. Skolan blir klar våren 2017.

Jobba hos oss. Skiss över gården på Pär Lagerkvists skola. Skolan blir klar våren 2017. Jobba hos oss Skiss över gården på Pär Lagerkvists skola. Skolan blir klar våren 2017. Vöfab... är ett fastighetsbolag i Växjö som ägs av Växjö kommun äger och förvaltar lokaler i Växjö stad ex. skolor

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm

Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm Definitioner 1 Församlings- och främjandeuppgifter 1.1 Pedagogiska uppgifter mm 1101 Församlingspedagog Arbetstagare med församlingspedagogutbildning som svarar för planering av och medverkar i församlingens

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer