Tillsyn av förskolor Kommunerna i Västerbottens län 2004

Transkript

1 Tillsyn av förskolor Kommunerna i Västerbottens län 2004

2 Bilder från förskolor i Umeå Teckningar Hampus Söderlund, Rebecka Söderlund

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund & syfte 4 Genomförande 4 Resultat 5 Egenkontroll 5 Allergi 5 Ansvarsfördelning 5 Barnytor 5 Byggnaden 6 Fukt och lukt 6 Ventilation 6 Temperatur 6 Belysning 7 Radon 7 Buller 7 Elektromagnetiska fält 7 Verksamheten 7 Städning 7 Hygien 8 Åtgärder 8 Faktadel viktigt att veta! 8 Egenkontroll 8 Allergifrågor 8 Maximal personbelastning 9 Byggnaden 9 Fukt 9 Lukt 9 Termiskt klimat temperatur 9 Radon 10 Ventilation 10 Buller 10 Tips på ljuddämpande åtgärder: 11 Elektromagnetiska fält 11 Verksamheten 11 Städning 11 Hygien - smittskydd 12 Lagstiftning 12 Referenser 12 Bilaga 1 13 Bilaga 2 17

4 Sammanfattning Miljökontoren (eller motsvarande) i Västerbotten har under 2004 genomfört ett länsprojekt där sammanlagt 130 förskolor har inspekterats. Medverkande kommuner har varit Bjurholm (4 förskolor), Dorotea (4), Malå (2), Lycksele (15), Robertsfors (4), Skellefteå (18), Umeå (69), Vindeln (6), Vännäs (7), och Åsele (3). Huvudsyftet har varit att informera om egenkontroll på förskolorna och att jämföra storleken på den lokalyta som barnen har tillgång till. Verksamheterna har även inspekterats med avseende på hygienrutiner, städning, allergifrågor, buller, ventilation samt skötsel och underhåll av lokaler. Resultatet ska tjäna som underlag för att bedöma behov av åtgärder och påverka framtida byggande och verksamhet så att inomhusmiljöfaktorer finns i åtanke redan vid planeringsstadiet. Vid inventeringen framkom att barngrupperna är stora på förskolorna och barnytan liten. Vissa ytor kan inte nyttjas eftersom personalen är så få att de inte kan ha uppsikt över barnen om grupperna delas. I dag överskrids skolverkets nya allmänna råd om barngruppernas storlek i flertalet fall. Ljudnivån på förskolorna upplevs som hög. På ett stort antal förskolor har buller från ventilationsanläggningar överskridit riktvärdet 30 db(a) för buller från installationer. Förskolorna saknar kunskap om ventilationens funktion. Ventilationens drifttid behöver utökas på många förskolor. Ett ofta återkommande klagomål på kalla golv framkom. På en del förskolor uppmättes höga elektromagnetiska fält, ofta till följd av en elektrisk värmeslinga runt grundsockeln och i vissa fall beroende på vagabonderande strömmar. Åtgärder som minskar exponeringen ska vidtas. Generellt saknade förskolepersonalen skriftliga hygienrutiner med syfte att begränsa smittspridning vid exempelvis magsjuka, hårlöss, springmask mm, samt hygienrutiner vid skötborden. Detta bör ingå i förskolornas egenkontroll, vilket påtalades vid inspektionerna. Förskolorna har dragit ner på antalet städtimmar och många utför inte årlig storstädning. Gemensamt för de flesta förskolorna är brister i rengöring av tilloch frånluftsdon. För allergiker, överkänsliga samt i förebyggande syfte krävs att städnivån i förskolorna höjs för att uppnå att lokalerna blir tillfredställande rena. 4 Bakgrund & syfte Miljökontoren i Västerbotten har under 2004 genomfört ett länsprojekt. Miljökontoret (eller motsvarande) har tillsynsansvar över hälsoskyddet bland annat inom lokaler för barnomsorg. I 45 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges dessutom att undervisningslokaler skall ägnas särskild uppmärksamhet. För dessa verksamheter gäller krav på egenkontroll som finns i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Kraven på egenkontroll gäller alla verksamheter, även fastighetsägaren som hyr ut lokalen. Syftet har varit att granska inomhusmiljön och informera om egenkontrollen på förskolor i länet samt att betona verksamhetsutövarens ansvar enligt Miljöbalken. En aktuell fråga har varit lokalytan och gruppstorlekar på förskolorna. Verksamheterna har även inspekterats med avseende på hygienrutiner, städning, allergifrågor, buller, ventilation samt skötsel och underhåll av lokaler. Inventeringen innebär inte en fullständig kartläggning av risker med inomhusmiljön utan ska belysa förhållanden som kan orsaka hälsoproblem. Genomförande Sammanlagt har 130 förskolor inspekterats i kommunerna. Medverkande kommuner har varit Bjurholm (4 förskolor), Dorotea (4), Malå (2), Lycksele (15), Robertsfors (4), Skellefteå (18), Umeå (69), Vindeln (6), Vännäs (7), och Åsele (3). Samarbete har skett med länsstyrelsen och smittskyddssköterskan i länet. Genomförandet har i huvudsak skett på följande sätt. Skriftlig information om projektet, checklistor (bilaga 1) och en informationsbroschyr om egenkontroll inom skolan och förskolan (bilaga 2) skickades ut till rektorerna/ förskolechef. Tillsynsbesöket inleddes med samtal med rektor/ förskolechef eller av rektor utsedd personal där frågorna i checklistan och andra inomhusmiljöfrågor diskuterades. På många förskolor har även skyddsombud och fastighetsskötare varit med. Därefter inspekterades lokalerna. Skrivelse med krav på åtgärder av uppmärksammade brister skickades till rektor, med kopia till fastighetsägaren. Sammanlagt finns i Bjurholm 4 förskolor med totalt 7 avdelningar, Dorotea 4 förskolor och 7 avdelningar, Malå 6 avdelningar, Lycksele 16 förskolor och 28 avdelningar, Robertsfors 9 förskolor och 15 avdelningar, Skellefteå 111 förskolor och 161 avdelningar, Umeå 80 förskolor och 225 avdelningar, Vindeln 6 förskolor och 9 avdelningar, Vännäs 7 förskolor och 16 avdelningar och Åsele 3 förskolor och 7 avdelningar

5 Tabell 1: Gruppstorlekar förskoleavdelningar. För övriga kommuner saknas uppgifter om barnantal på avdelningarna. Resultat Egenkontroll 107 förskolor av 130 har svarat att de gör en årlig rond för arbetsmiljö/inomhusmiljön. De flesta förskolor gör en årlig rond för arbetsmiljön/ inomhusmiljön. För att uppfylla kraven på egenkontroll enligt miljöbalken bör rutiner finnas för kontroll av te.x. städning, ventilationskontroll, hygien och smittskydd. Det kan vara lämpligt att komplettera ronden med ovanstående områden för att göra en mera fullständig inomhusmiljökontroll. Allergi Verksamheterna är bra på att fånga upp allergiker och har bra rutiner för dessa barn. De vanligaste allergierna/ överkänslighet bland förskolebarnen i detta projekt har visat sig vara födoämnesallergier. Ansvarsfördelning 57 förskolor av 130 har svarat att de har en skriftlig ansvarsfördelning mellan hyresgästen och fastighetsägaren. I många fall utgörs den enda skriftliga dokumentationen om ansvarsfördelning mellan hyresgästen och fastighetsägaren av hyreskontraktet. Detta är inte tillräckligt. För att kunskap ska finnas om vem som har ansvaret att åtgärda brister i inomhusmiljö måste en skriftlig dokumentation finnas. Det är viktigt att alla känner till ansvarsfördelningen. Barnytor För närvarande finns inget tak för hur många barn som kan placeras på respektive avdelning. I kommunerna är barn en vanligt förekommnde gruppstorlek, se tabell förskolor har fler än 20 barn per avdelning. Vår bedömning är att barngrupperna därmed är för stora. Stora grupper medför bland annat ökad stress, höga ljudnivåer, sämre luftkvalitet, ökad smittorisk och försämrad språklig utveckling (inte minst för barn med annat modersmål). Det innebär också att personal har svårare att tillgodose varje enskilt barns behov av trygghet. Endast 30 av 235 avdelningar har 15 barn eller färre, vilket innebär att 87 % av barngrupperna inte uppfyller skolverkets rekommendation på högst 15 barn/ avdelning. Barnytorna på förskolorna är för små. Lokalerna är dimensionerade för mindre barngrupper. Idag är det ekonomin som styr storleken på gruppen. Hänsyn tas inte till lokalens utformning, storlek, antalet rum samt ventilationens kapacitet. Särskilt anmärkningsvärt är att en av de senast byggda förskolorna i Umeå har den minsta ytan, 3,2 m2 per barn. För att beräkna barnytan har den totala ytan som barn har tillgång till (lekrum, sovrum, korridor, kapprum) dividerats med totala antalet inskrivna barn (WC, skötrum och förråd har ej räknats med). Västerbottens kommuner saknar riktlinjer för krav på barnytors storlek. Skövde kommun har antagit riktlinjer att minimikravet på barnyta ska vara 8 m2. Även Stockholm har i sin policy rekommenderat 7,5 m2 per barn. Om samma riktlinje som Skövde använder tillämpades i vårt län skulle endast 19 % av förskolorna uppnå den. Tabell 2 visar att på sammanlagt 13 avdelningar av undersökta förskolor i länet har barnen endast 5 m2 eller mindre yta per barn. Tabell 2: Yta (m2) per barn i förskoleavdelningar i kommuner inom Västerbottens län. Eftersom antalet besökta förskolor varierar mellan kommunerna är inte resultatet helt jämförbart mellan olika kommuner. 5

6 Byggnaden Fukt och lukt 8 förskolor av 130 har idag problem med fukt i fastigheten. 26 förskolor upplever problem med dålig lukt. 48 förskolor upplever att inomhusluften inte är bra. Vid tillsynen noterades att det på många förskolor finns eller har funnits problem med fukt och inläckande vatten, men åtgärder har vidtagits i de allra flesta fallen. Eftersom fukten är den enskilt största riskfaktorna i byggnader måste dessa problem åtgärdas snabbt. Inläckande vatten och fuktproblem är inte acceptabelt. Fuktproblemen i byggnaderna har ofta orsakats av platta tak eller krypgrunder. Problem med dålig lukt har uppmärksammats på vissa förskolor. Avlopp, matos, bristfällig ventilation, fuktproblem eller bilavgaser utifrån har i vissa fall varit orsaken till lukten. en timme efter verksamhetens slut. Kännedom om hur ventilationen regleras ska finnas ute i verksamheten och funktionsinstruktioner ska finnas uppsatta. Rengöring av tillufts och frånluftsdon är mycket dåligt skött på förskolorna. Oklarhet finns om vem som skall utföra rengöringen av donen. Tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren ska finnas vad gäller rutiner för rengöring, i annat fall riskerar ventilationen att försämras i lokalerna. På några förskolor har tyg satts upp i taket för att göra vissa av rummen mysigare. Tyg ska inte sättas för ventilationsdonen då detta kan innebära att luftflödena i rummet försämras. Det är viktigt att den friska luften kommer hela rummet till godo. Tyg draperingar samlar damm och ställer även ökade krav på städning och rengöring. Ventilation 4 förskolor hade ej godkänd obligatorisk ventilations kontroll 4 förskolor hade ej utfört någon ventilationskontroll. Personal vid förskolorna har haft synpunkter på att luften upplevs som torr och kvav. Många anser att ventilationen är underdimensionerad. Luftflödena i många förskolor är för låga på grund av att ventilationen inte är anpassad för förändrad verksamhet. Exempelvis används förråd utan tilluft som vilrum. Dessutom är ventilationsanläggningarna gamla. Användningen av lokalen har i många fall förändrats t.ex. genom större barngrupper samtidigt som vistelsetiden på många avdelningar har ökat. I dessa fall kan ventilationen vara underdimensionerad trots att ventilationen är godkänd vid OVK-besiktning. Rektor och föreståndare på förskolan känner som regel inte till lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och saknar kunskap om ventilationsanläggningen är besiktigad. Vi rekommenderar att någon representant från förskolan är med vid besiktningen som kan framföra ev. upplevda problem till besiktningsmannen. Besiktningsutlåtandet från utförd kontroll ska finnas ute i verksamheten och redovisas i förskolans egenkontroll. OVK var i de flesta förskolorna utförda och godkända. Även om brister/ anmärkningar ofta finns som måste åtgärdas. Ventilationens drifttid behöver utökas på många förskolor. Ventilationen stängs i regel av över natten och över helgerna. För bästa luftkvalité bör ventilationen gå dygnet runt. Ett minimikrav är dock att ventilationen startar minst en timme före verksamheten börjar och slutar tidigast 6 Temperatur 71 av förskolorna upplever temperaturen i lokalen som bra. Det vanligaste problemet är att det är golvkallt. Drag från tilluftsdon och fönster förekommer även på några förskolor. Sommartid kan det på vissa avdelningar vara varmt i lokaler där markiser och annat solskydd saknas. Temperaturskillnader mellan olika avdelningar förekommer också på vissa förskolor.

7 Belysning 68 förskolor upplever att utomhusbelysningen är otillräcklig under den mörka årstiden. De allra flesta är nöjda med belysningen inomhus, några upplever lysrör som besvärande flimrande, skarpa eller felplacerade. Radon Radonmätningar har utförts på de flesta förskolor som ingått i projektet. Ingen förskola överskrider riktvärdet 200 Bq/m3. Buller 56 förskolor upplever ljudet från ventilationsanläggningar som störande. Även diskmaskiner och torkskåp kan ibland upplevas som bullrande. Ljudnivån i verksamheten upplevs i 99 av förskolorna som hög. Barnantal och hur verksamheten och lokalerna är utformade har stor betydelse för ljudnivån. För att sänka ljudnivåerna jobbar de flesta förskolor med att försöka dela upp barngrupperna med t ex olika aktiviteter i olika rum eller ute och inne aktiviteter. Viss förskolepersonal har tillgång till hörselskydd, något som barnen saknar. Det är därför viktigt att arbeta kontinuerligt för att få ned ljudnivåerna i förskoleverksamheten. Att det är lyhört mellan rum och olika avdelningar är ett problem på några förskolor. Ljudet sprids mellan rummen via t ex ventilationskanaler. Även stegljud upplevs störande i vissa byggnadskonstruktioner främst vid s.k. paviljonger med torpargrund. Elektromagnetiska fält I Umeå finns ett antal förskolor byggda med en värmeslinga i grundplattan. Slingorna har tagits ur bruk för att reducera exponeringen och rekommenderade värden 0,2µ T klaras därmed. Vid akvarium har uppmätts höga elektromagnetiska fält från framför allt akvariepumparna. Exponeringen avtar med avståndet, man bör därför tänka på placeringen av akvariet. Placeringen bör ske så att barnen inte utsätts för höga fält under en längre tid. Barn bör inte heller sova eller vistas stadigvarande i direkt närhet av el-centraler, basstationer för bärbara telefoner och under infravärmare. Vid några förskolor har förhöjda värden uppmätts, vilket kan bero på bla snedbelastning i nätet eller vagabonderande strömmar som kan uppstå i t ex hus kopplade till fjärrvärme. Krav på åtgärder har ställts för att minska exponeringen i dessa lokaler. Verksamheten Städning 24 av 130 förskolor upplever inte att lokalerna är rena. 34 förskolor saknar ett skriftligt städschema. 24 förskolor sker ingen årlig städning. Städnivån på förskolorna har generellt minskat och kvaliteten på städningen varierade. Vissa verksamheter saknar en daglig städning. För att upprätthålla en hygienisk god standard krävs daglig städning. Särskilt viktigt är detta i hygienutrymmen såsom toaletter och skötrum. Städningen i takhöjd såsom lampor, takåsar och till- och frånluftsdon är mycket eftersatt. Många av de förskolor som har angivit att de har en årlig städning utför endast golvvård. I den årliga städningen bör golvvård, fönstertvätt, rengöring av leksaker, inredning, armaturer samt till och från luftsdon mm ingå. Vilka som utförde städningen varierar på förskolorna (städbolag, städerska privat eller egen personal, förskolelärare eller föräldrar). Även tiden för städningen varierade (fm, em eller kvällsstädning). Bäst är att städning sker då verksamhet inte pågår. På många förskolor sover de mindre barnen ute i sina vagnar. Ofta saknas en bra förvaring av vagnarna, vilket innebär att de förvaras i hallar eller i andra utrymmen. Vagnarna tar upp plats, drar in smuts och försvårar städningen. Dessutom blir arbetsbelastningen större för personalen. Vid ny- och ombyggnad av förskolor bör man planera för förvaring av vagnar. Särskilda förråd eller altaner skyddade med tak intill entréer och balkongdörrar kan vara exempel på lösningar. 7

8 Hygien Endast 18 av 130 förskolor hade skriftliga rutiner för att förebygga smittspridning. Det är viktigt att personalen och tillfälliga vikarier vet vilka rutiner som finns för t ex blöjbyten, rengöring av skötbord, handdukar och andra textilier, leksaker mm, och att de vet vilka ev. extra åtgärder som bör vidtas när det t ex går magsjuka. Skriftliga rutiner på hur förskolan arbetar med att förebygga smittspridning ska därför finnas. Rutiner vid magsjuka kan vara att byta ut tyg handdukar mot papper, att använda handsprit eller handskar och engångsunderlägg vid blöjbyten, torka av skötbord med desinfektions-medel mm. Rutiner finns för information från personal till föräldrar om aktuella sjukdomar på förskolorna. För att minska riskerna med smittspridning och för att kunna upprätthålla en god hygien ska det vid en skötplats för blöjbyten finnas tillgång till tvättmöjligheter i form av rinnande varmt och kallt vatten samt avlopp. Duschmöjlighet bör också finnas. I samband med besöken noterades att man på de allra flesta förskolor har frottéöverdrag runt dynan på skötplatsen. Ur smittskyddssynpunkt är det bättre att bara använda överdraget av galon eller liknande material som lätt kan torkas av och vid behov desinficeras. Istället för tyg bör engångsunderlägg eller tvättlappar av papper läggas på dynan. En god handhygien minskar smittspridningen. Handtvätt ska ske efter toalettbesök, vid blöjbyte och före maten. På flertalet förskolor används frottéhanddukar vid handtvätt. Pappershanddukar är ur smittskyddssynpunkt att föredra men används frottéhanddukar ska barnen ha tillgång till egen handduk samt flytande tvål vid handtvättställ och på toaletter. Handdukarna bör märkas upp med namn genom klämmor eller liknande så att de inte kan blandas ihop. Flytande tvål ska finnas vid tvättställen, helst i hållare på väggen så att barnen når tvålen. Åtgärder Konstaterade brister har påtalats i skrivelse till rektor/ förskolechef med kopia till fastighetsägaren med krav på åtgärder. När åtgärden har utförts ska detta meddelas till miljökontoren. Om ingen åtgärd vidtas och risk för olägenheter för människors/barnens hälsa råder kan miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägga om åtgärder. Faktadel viktigt att veta! Egenkontroll Kravet på egenkontroll ställs i 26 kap 19 Miljöbalken. För anmälningspliktiga verksamheter såsom skolverksamhet gäller även förordningen om (1998:901) verksamhetsutövares egenkontroll. Naturvårdsverket har tagit fram en grundbok med allmänna råd (handbok 2001:3) som stegvis beskriver hur man bygger upp sin egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska anpassa egenkontrollen till verksamhetens art, omfattning och möjliga påverkan på människor eller på miljön. Egenkontrollen ska, enligt det allmänna rådet om egenkontroll, inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler lägger ett stort ansvar på den som driver en verksamhet eller äger en fastighet. Det innebär bland annat att man ska ha kunskap om hur verksamheten påverkar människors hälsa och fortlöpande bevaka vilka risker som kan finnas. Redan när man konstaterar en risk för olägenhet ska denna förebyggas genom lämpliga åtgärder. Därför ska en regelbunden kontroll av inomhusmiljö göras. Det kan vara lämpligt att integrera egenkontroll enligt miljöbalken med skyddsronden/arbetsmiljöronden och i den lägga till frågor om barnens inomhusmiljö, hygien och smittskydd. Allergifrågor I begreppet olägenhet för människors hälsa innefattas påverkan på människor som är något känsligare än normalt, t ex allergiker. Idag är fyra av tio skolbarn allergiska och 8-9 procent av eleverna i grundskolan har astma (enligt Statens folkhälsoinstitut). En hälsosam miljö är därför viktig. Enligt gällande lagstiftning ska våra skol- och förskolemiljöer vara sådana att olägenheter för elevernas hälsa inte uppstår. Eleverna skall till exempel inte behöva öka sin medicinering p.g.a. skolmiljön. Skriftlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhet. För att inte riskera att brister i lokalerna eller risker i förskolemiljön dras i långbänk mellan skolan och fastighetsägaren är det viktigt att det finns en väldefinierad skriftlig ansvarsfördelning över vem som har ansvar för vad inom förskolan 8

9 Maximal personbelastning En kunskapsöversikt som Skolverket tagit fram visar att en gruppstorlek på ca 15 barn är att föredra för att barnen skall utvecklas på ett optimalt sätt. Även om man poängterar att förutsättningarna varierar från grupp till grupp och en gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola behöver inte vara det i en annan. De yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd har behov av att ingå i mindre grupper än så för att få sina behov tillgodosedda. Enligt Skolverkets utvärdering av förskolan har det främst varit ekonomiska överväganden som avgjort gruppstorlekarna. Tanken med det riktade statsbidrag för personalförstärkning i förskolan, som införts den 1 januari 2005, är att kommunen får ökade förutsättningar att minska barngruppernas storlek. Genom bidraget skall personalen i förskolan kunna öka med nästan 10 procent vilket enligt regeringen motsvarar en minskning av barngrupperna till i genomsnitt 15 barn med tre heltidstjänster. Byggnaden Fukt Fukt i byggnader har ett samband med ohälsa och kan ge olika hälsosymtom. Fukt kan komma från olika håll, t ex från marken, nederbörd, läckande rörledningar eller från olika aktiviteter inne i byggnaden som dusch eller matlagning. Dålig ventilation kan orsaka kondens och hög luftfuktighet med fuktskador eller tillväxt av mögel/ mikroogranismer som följd. Indikationer på fukt är till exempel fuktfläckar, synlig eller luktande mögelväxt, bubblor i plastmattor eller missfärgad parkett. Människans förmåga att uppfatta luftfuktighet är dåligt utvecklad. Undersökningar har visat att om luften för övrigt är ren, så kan vi inte avgöra skillnaden mellan 7% - 70 % relativ luftfuktighet. Ofta kan man uppfatta luften som torr även om den tvärtom är mycket fuktig. Anledningen till detta kan vara att luften är förorenad med partiklar (ex. städdamm) och emissioner som ger en torrhetskänsla i slemhinnorna. Ett klagomål på att luften är torr kan betraktas som en indikator på att något i inneklimatet är fel. Fukt och luftfuktighet ökar risken för bl.a. mögeltillväxt, kvalstertillväxt och emissioner från bygg- och inredningsmaterial. Den bedömningsgrund som finns till hjälp är Socialstyrens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21). En dålig lukt och synligt mögel är att betrakta som en olägenhet för människors hälsa och kräver åtgärder. Lukt Vanliga källor till lukt inomhus är byggmaterial, människor, tobaksrök, matos, rengöringsmedel, parfymer, mögel och andra mikroorganismer och uttorkade golvbrunnar. Fuktiga byggmaterial kan lukta mycket illa på grund av växt av mikroorganismer. Känsligheten för lukter och irriterande ämnen varierar mellan olika individer. Vissa personer med tex. astma påverkas särskilt negativt av lukter. Enligt Miljöbalken är en kraftig lukt inomhus (ex mögel, bilavgaser, tobaksrök mm) att betrakta som en olägenhet för människors hälsa. Främmande/dåliga lukter ska alltid ses som en indikator på att något i innemiljön är fel och ska utredas. Termiskt klimat temperatur Det termiska klimatet (dvs. lufttemperatur, omgivande ytors temperaturer, lufthastighet och luftfuktighet) är kanske den faktor som människor först reagerar på inomhus. Om det känns dragit, för kallt eller för varmt inomhus så känner vi oss illa till mods. Hur vi upplever det termiska klimatet påverkas av vad vi gör och hur vi är klädda. Lufttemperaturen samt den operativa temperaturen i förskolor bör vara 20 grader. Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 m/s. Skillnaden i lufttemperaturen vid huvudet och fötterna hos en person i sittande ställning (1,1-0,1m över golv) bör inte vara över 3 C. 9

10 Temperaturen på tilluften bör som regel vara någon grad kallare än rumsluften, så att den rena tilluften kommer ner i vistelsezonen. Radon Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrar i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas som en olägenhet för människors hälsa. Radon är näst efter tobaksrök den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i ett hus och ju högre halter du utsätts för, desto större är risken. Man räknar med att ca 500 personer årligen dör i lungcancer orsakad av radon. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterial eller från hushållsvattnet. Radon luktar inte, syns inte och smakar inget. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta. Beroende på var radonet kommer ifrån och på hur hög halten är finns sedan ett antal åtgärder för att sänka den. Riktvärdet för radongas har nyligen sänkts från 400 Bq/ m³ till 200 Bq/ m³. Ventilation Bristande ventilation medför förhöjda halter av föroreningar i inomhusluften och är en viktig orsak till hög luftfuktighet, kondens, dålig lukt och att det blir varmt i lokalerna. Det är därför viktigt att ha en bra luftomsättning. Lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) infördes Byggnadens ägare ska svara för att kontroll utförs dels innan ett ventilationssystem första gången tas i bruk, dels vid bestämda intervaller under brukstiden. För skolor och förskolor ska OVK genomföras med ett besiktningsintervall på två år. Besiktningsmannen kontrollerar att ventilationen fungerar som var avsett när ventilationsanläggningen togs i bruk. Utförda besiktningar ska redovisas till kommunernas Byggnadsnämnd. Icke godkända anläggningar ska vara åtgärdade inom sex månader. I de fall ventilationen är godkänd trots att anmärkningar finns ska de vara åtgärdad senast innan nästa ordinarie besiktning. Ventilationen är dimensionerad efter en viss storlek på barngruppen, om detta ändras och barngruppen ökar blir ventilationen brisfällig. Förutom flödesmängden är det viktigt att luften sprids så att frisk luft kommer hela rummet tillgodo. En grundförutsättning för en väl fungerande och effektiv ventilationsanläggning är noggrann skötsel och rengöring av don och filter. Det är speciellt viktigt att det finns en god ventilation med både till och frånluft i rummen som används för vila och sovrum. Buller En hög bakgrunds nivå i förskolor leder ofta till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. Buller kan leda till negativa effekter på prestation och inlärning genom koncentrationsförmåga och möjligheten att uppfatta tal störs. Barn är en speciellt känslig grupp, risken för hörselskador och tinnitus ökar. Inlärning, utveckling och förståelse för språk och ordförråd förutsätter en tillräckligt tyst miljö så att de talade orden kan urskiljas korrekt. Det är inte minst viktigt för barn med ett annat moderspråk. För att uppnå goda talkommunikationer för känsliga personer måste bullernivån vara minst dba lägre än talnivån. I förskolor är det viktigt att efterklang tiden är kort. Undervisningslokaler kan kräva ljudnivåer ned till 25 dba för att taluppfattbarheten ska vara godtagbar för känsliga grupper. En normal samtalsnivå ligger på ca 60 dba. I situationer där talmaskering förekommer kompenserar talaren reflexmässigt denna effekt genom att höja rösten, vilket kan medföra stämbandsbesvär och heshet. Talmaskering kan medföra ökad olycksrisk eftersom instruktioner och varningsrop inte uppfattas. Svårighet att kommunicera med tal kan leda till minskad social kontakt särskilt drabbade är personer med hörselnedsättning. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska inte ventilationsanläggningar överskrida ljudnivån 30 dba ekvivalent nivå i förskolor. 10

11 Tips på ljuddämpande åtgärder: Mindre barngrupper, dela barngruppen i olika aktiviteter. Akustikplattor. Installationer så som fläktsystem ses över så att onödiga störningsnivåer elimineras. Tassar under stolar och bord (nöts bort och måste bytas regelbundet) Vaxdukar med bordsfilt Ljuddämpande material t ex mattor, tyg (medför dock ett ökat städbehov). Plasttallrikar i plast istället för porslin Klosslådan kläs med mjukt material Lego förvaras i en säck så man lätt kan sprida ut på bordet utan slammer. Elektromagnetiska fält Försiktighetsprincip ang. lågfrekventa elektromagnetiska fält rekommenderar att om åtgärder som generellt minskar exponering kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt. Elektriska och magnetiska fält förekommer överallt där elektrisk ström finns. I senaste sammanställningen av barnleukemistudien har man visat en fördubblad leukemirisk vid exponeringar över ca 0,4 µt. I den allmänna miljön är det ovanligt med magnetfält som överstiger 0,4 µt under längre perioder. När det gäller el-anläggningar och byggnader bör man redan i planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Värdena minskar med avståndet från källan, en vägg hindrar inte strålningen. I normalfallet bör 0.2 µt inte överskridas där barn stadigvarande vistas. Vagabonderande strömmar är en benämning på ström som går fel väg i ett elsystem. Denna obalans skapar ett resterande magnetfält som är mycket svårt att hantera. Anledningen till att strömmen ofta tar fel väg är att den följer minsta motståndets lag och därför ibland går ut genom vattenledningsrör, fjärrvärme m.m. Problemet uppstår eftersom de flesta fastigheter i Sverige endast har fyra ledare i kabeln fram till huset Verksamheten Städning Städningen har stor betydelse för en sund inomhusmiljö. En bra städning bidrar till att upprätthålla en god hygien och en bra luftkvalitet inomhus. Damm inomhus kan innehålla olika ämnen som t ex bakterier, virus, pollen, mögelsporer, pälsdjursallergen, födoämnesrester och textil- och mineralullsfibrer. Vid bristfällig städning kan det virvla upp mer damm än normalt när lokalerna används. Skriftliga städrutiner bör upprättas där det framgår vem som städar och i vilka utrymmen samt hur ofta. Rutiner för storstädning, rengöring av textilier, möbler och leksaker bör även ingå. Stoppade möbler, armaturer, ventilationsdon, takbjälkar, öppna hyllor och annan dammsamlande inredning bör rengöras i den omfattning som behövs för att undvika att damm ansamlas. På förskolor förekommer även mycket textilier såsom gardiner, draperier, kuddar, madrasser och utklädningskläder som bör tvättas regelbundet. Minsta möjliga dammuppvirvling bör eftersträvas vid städning. Fuktiga städmetoder men även torra metoder då elektrostatiskt laddade syntetdukar/moppar används är effektiva metoder för att binda damm och ger en relativt liten dammuppvirvling. Våta metoder t ex svabbning, bör användas i begränsad utsträckning och endast på hårt smutsade ytor och ingrodda fläckar. Kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade emissioner från golvmaterial känsliga för vatten och gynna mikrobiell tillväxt. Våta metoder kräver också att vatten byts ofta för att resultatet ska bli bra, vilket i sin tur tar mycket tid. Rengöringsmedel kan innehålla doftämnen och konserveringsmedel som kan verka irriterande på luftvägarna. Golvbeläggningen kan förstöras vid användning av felaktigt eller överdoserat rengöringsmedel, tex vid för högt ph > 8 på rengöringsmedlet kan linolium 11

12 golv ta skada och ge upphov till lukt och emissioner. De rengörings- och tvättmedel som används ska vara parfymfria och anpassade till golvmaterialet. Allergi- och miljömärkta produkter finns. För att minska på mängden damm och underlätta städningen kan man i verksamheten tänka på att begränsa förvaring i öppna hyllor och att ofta byta ut textilier och annat som samlar damm. Hygien - smittskydd Förskolebarn har ofta täta och återkommande infektioner, i allmänhet 6-8 infektioner per år. Barn drabbas vanligast av infektioner i luftvägar, mage och tarmar. Det är viktigt att det finns skriftliga rutiner på hur man på förskolan arbetar med att förebygga smittspridning. Information till barnens föräldrar om vad som gäller vid olika typer av smittor/sjukdomar är viktig. Informationen bör finnas på flera språk. Barnets allmäntillstånd ska avgöra om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter. Studier visar på att mindre barngrupper ger mindre smittspridning, samt att barn i homogena åldersgrupper får färre infektioner, Genom att tillbringa mer tid utomhus kan smittspridning i barngruppen minskas och antalet infektioner kan bli färre. Utomhus späds smittdoserna ut i den stora luftvolymen och blir lägre och smittspridningen mellan barnen minskar då de inte är så tätt inpå varandra. Lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalken är den grundläggande författningen inom miljöområdet. Den inkluderar bland annat de allmänna hänsynsreglerna (2 kap) och bestämmelser om egenkontroll (26 kap 19 ). Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Förordningen innehåller bestämmelser om egenkontroll. Gäller för alla tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 eller kapitlet i miljöbalken. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Förordningen definierar vad som är miljöfarlig verksamhet samt skyldigheter för dessa verksamheter. I bilaga till förordningen finns en förteckning över vilka typer av miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan. Referenser Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt Miljöbalken: Ventilation (SOSFS 1999:25) Radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22) Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) Termiskt inomhusklimat (SOSFS 1988:2) Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) Smitta i förskolan, kunskapsöversikt från Socialstyrelsen 2001 Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2005, kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska- och magnetiskafält 12

13 13 Bilaga 1

14 14

15 15

16 16

17 Bilaga 2 Checklista tillsynsprojekt 2004 Inomhusmiljön i förskolan Förskola: Verksamhetsansvarig/rektor: Adress: Tel: Ingående förskolor Antal avdelningar Antal barn Datum: Närvarande vid inspektionen: Inspektör: 17

18 Egenkontroll 1A Fråga Ja Nej Görs årlig rond/genomgång av inomhusmiljön? 1 B Hur beaktas allergi och överkänslighetsfrågor? 1 C Finns kännedom om ant barn med allergi eller överkänslighet på förskolan 1 D Sker åtgärd och uppföljning av konstaterade brister? 1 E Finns skriftlig ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet? Vem gör vad. 1 F Är max personbelastning känt i verksamheten? (barn+vuxna) : 1 G Barnyta. (m2/barn) per avdelning? (yta där barnen vistas delat med inskrivna barn dvs lekrum, sovrum, korridor, kapprum. Räkna ej med toalett, tvätt och skötrum, personalrum, kök, förråd) : 18

19 Fastighetens drift och underhåll: Fråga Ja Nej 2 A Finns problem i fastigheten med fukt, inläckande vatten? 2 B Finns problem med dålig lukt? ( unken, mögel, stickande.) 2 C Upplevs temperaturen i lokalen som bra vintertid resp sommar tid? Förekommer drag? 2 D Upplevs belysningen som bra/tillräcklig? : 2 E Är radonmätningar utförda? Ventilation 3 A Upplevs inomhusluften som bra? Ja Nej 3 B Är resultatet av OVK (obligatorisk ventilations kontroll) känt? : 3 C Är ventilationen anpassad för verksamheten? (7 l/s person, barn och vuxna) : 3 D Är ventilationen inställd på olika tidsintervall? (ventilationen bör gå en timme före resp efter verksamheten) : 19

20 3 E Används lokalen på kvällstid? : Ja Nej 3 F Sköts rengöring och luftfilter på ett bra sett? Vem har ansvaret för rengöring av tillufts- och frånluftsdon? : Buller: Fråga Ja Nej 4 A Upplevs ljudnivån från installationer som hög i verksamheten? 4 B Upplevs ljudnivån i verksamheten som hög? 4 C Finns ljuddämpande plattor uppsatta? 4 D Har soundear prövats? 4 E Kan verksamheten förändras? 20