Tillsyn av förskolor Kommunerna i Västerbottens län 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsyn av förskolor Kommunerna i Västerbottens län 2004"

Transkript

1 Tillsyn av förskolor Kommunerna i Västerbottens län 2004

2 Bilder från förskolor i Umeå Teckningar Hampus Söderlund, Rebecka Söderlund

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund & syfte 4 Genomförande 4 Resultat 5 Egenkontroll 5 Allergi 5 Ansvarsfördelning 5 Barnytor 5 Byggnaden 6 Fukt och lukt 6 Ventilation 6 Temperatur 6 Belysning 7 Radon 7 Buller 7 Elektromagnetiska fält 7 Verksamheten 7 Städning 7 Hygien 8 Åtgärder 8 Faktadel viktigt att veta! 8 Egenkontroll 8 Allergifrågor 8 Maximal personbelastning 9 Byggnaden 9 Fukt 9 Lukt 9 Termiskt klimat temperatur 9 Radon 10 Ventilation 10 Buller 10 Tips på ljuddämpande åtgärder: 11 Elektromagnetiska fält 11 Verksamheten 11 Städning 11 Hygien - smittskydd 12 Lagstiftning 12 Referenser 12 Bilaga 1 13 Bilaga 2 17

4 Sammanfattning Miljökontoren (eller motsvarande) i Västerbotten har under 2004 genomfört ett länsprojekt där sammanlagt 130 förskolor har inspekterats. Medverkande kommuner har varit Bjurholm (4 förskolor), Dorotea (4), Malå (2), Lycksele (15), Robertsfors (4), Skellefteå (18), Umeå (69), Vindeln (6), Vännäs (7), och Åsele (3). Huvudsyftet har varit att informera om egenkontroll på förskolorna och att jämföra storleken på den lokalyta som barnen har tillgång till. Verksamheterna har även inspekterats med avseende på hygienrutiner, städning, allergifrågor, buller, ventilation samt skötsel och underhåll av lokaler. Resultatet ska tjäna som underlag för att bedöma behov av åtgärder och påverka framtida byggande och verksamhet så att inomhusmiljöfaktorer finns i åtanke redan vid planeringsstadiet. Vid inventeringen framkom att barngrupperna är stora på förskolorna och barnytan liten. Vissa ytor kan inte nyttjas eftersom personalen är så få att de inte kan ha uppsikt över barnen om grupperna delas. I dag överskrids skolverkets nya allmänna råd om barngruppernas storlek i flertalet fall. Ljudnivån på förskolorna upplevs som hög. På ett stort antal förskolor har buller från ventilationsanläggningar överskridit riktvärdet 30 db(a) för buller från installationer. Förskolorna saknar kunskap om ventilationens funktion. Ventilationens drifttid behöver utökas på många förskolor. Ett ofta återkommande klagomål på kalla golv framkom. På en del förskolor uppmättes höga elektromagnetiska fält, ofta till följd av en elektrisk värmeslinga runt grundsockeln och i vissa fall beroende på vagabonderande strömmar. Åtgärder som minskar exponeringen ska vidtas. Generellt saknade förskolepersonalen skriftliga hygienrutiner med syfte att begränsa smittspridning vid exempelvis magsjuka, hårlöss, springmask mm, samt hygienrutiner vid skötborden. Detta bör ingå i förskolornas egenkontroll, vilket påtalades vid inspektionerna. Förskolorna har dragit ner på antalet städtimmar och många utför inte årlig storstädning. Gemensamt för de flesta förskolorna är brister i rengöring av tilloch frånluftsdon. För allergiker, överkänsliga samt i förebyggande syfte krävs att städnivån i förskolorna höjs för att uppnå att lokalerna blir tillfredställande rena. 4 Bakgrund & syfte Miljökontoren i Västerbotten har under 2004 genomfört ett länsprojekt. Miljökontoret (eller motsvarande) har tillsynsansvar över hälsoskyddet bland annat inom lokaler för barnomsorg. I 45 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges dessutom att undervisningslokaler skall ägnas särskild uppmärksamhet. För dessa verksamheter gäller krav på egenkontroll som finns i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Kraven på egenkontroll gäller alla verksamheter, även fastighetsägaren som hyr ut lokalen. Syftet har varit att granska inomhusmiljön och informera om egenkontrollen på förskolor i länet samt att betona verksamhetsutövarens ansvar enligt Miljöbalken. En aktuell fråga har varit lokalytan och gruppstorlekar på förskolorna. Verksamheterna har även inspekterats med avseende på hygienrutiner, städning, allergifrågor, buller, ventilation samt skötsel och underhåll av lokaler. Inventeringen innebär inte en fullständig kartläggning av risker med inomhusmiljön utan ska belysa förhållanden som kan orsaka hälsoproblem. Genomförande Sammanlagt har 130 förskolor inspekterats i kommunerna. Medverkande kommuner har varit Bjurholm (4 förskolor), Dorotea (4), Malå (2), Lycksele (15), Robertsfors (4), Skellefteå (18), Umeå (69), Vindeln (6), Vännäs (7), och Åsele (3). Samarbete har skett med länsstyrelsen och smittskyddssköterskan i länet. Genomförandet har i huvudsak skett på följande sätt. Skriftlig information om projektet, checklistor (bilaga 1) och en informationsbroschyr om egenkontroll inom skolan och förskolan (bilaga 2) skickades ut till rektorerna/ förskolechef. Tillsynsbesöket inleddes med samtal med rektor/ förskolechef eller av rektor utsedd personal där frågorna i checklistan och andra inomhusmiljöfrågor diskuterades. På många förskolor har även skyddsombud och fastighetsskötare varit med. Därefter inspekterades lokalerna. Skrivelse med krav på åtgärder av uppmärksammade brister skickades till rektor, med kopia till fastighetsägaren. Sammanlagt finns i Bjurholm 4 förskolor med totalt 7 avdelningar, Dorotea 4 förskolor och 7 avdelningar, Malå 6 avdelningar, Lycksele 16 förskolor och 28 avdelningar, Robertsfors 9 förskolor och 15 avdelningar, Skellefteå 111 förskolor och 161 avdelningar, Umeå 80 förskolor och 225 avdelningar, Vindeln 6 förskolor och 9 avdelningar, Vännäs 7 förskolor och 16 avdelningar och Åsele 3 förskolor och 7 avdelningar

5 Tabell 1: Gruppstorlekar förskoleavdelningar. För övriga kommuner saknas uppgifter om barnantal på avdelningarna. Resultat Egenkontroll 107 förskolor av 130 har svarat att de gör en årlig rond för arbetsmiljö/inomhusmiljön. De flesta förskolor gör en årlig rond för arbetsmiljön/ inomhusmiljön. För att uppfylla kraven på egenkontroll enligt miljöbalken bör rutiner finnas för kontroll av te.x. städning, ventilationskontroll, hygien och smittskydd. Det kan vara lämpligt att komplettera ronden med ovanstående områden för att göra en mera fullständig inomhusmiljökontroll. Allergi Verksamheterna är bra på att fånga upp allergiker och har bra rutiner för dessa barn. De vanligaste allergierna/ överkänslighet bland förskolebarnen i detta projekt har visat sig vara födoämnesallergier. Ansvarsfördelning 57 förskolor av 130 har svarat att de har en skriftlig ansvarsfördelning mellan hyresgästen och fastighetsägaren. I många fall utgörs den enda skriftliga dokumentationen om ansvarsfördelning mellan hyresgästen och fastighetsägaren av hyreskontraktet. Detta är inte tillräckligt. För att kunskap ska finnas om vem som har ansvaret att åtgärda brister i inomhusmiljö måste en skriftlig dokumentation finnas. Det är viktigt att alla känner till ansvarsfördelningen. Barnytor För närvarande finns inget tak för hur många barn som kan placeras på respektive avdelning. I kommunerna är barn en vanligt förekommnde gruppstorlek, se tabell förskolor har fler än 20 barn per avdelning. Vår bedömning är att barngrupperna därmed är för stora. Stora grupper medför bland annat ökad stress, höga ljudnivåer, sämre luftkvalitet, ökad smittorisk och försämrad språklig utveckling (inte minst för barn med annat modersmål). Det innebär också att personal har svårare att tillgodose varje enskilt barns behov av trygghet. Endast 30 av 235 avdelningar har 15 barn eller färre, vilket innebär att 87 % av barngrupperna inte uppfyller skolverkets rekommendation på högst 15 barn/ avdelning. Barnytorna på förskolorna är för små. Lokalerna är dimensionerade för mindre barngrupper. Idag är det ekonomin som styr storleken på gruppen. Hänsyn tas inte till lokalens utformning, storlek, antalet rum samt ventilationens kapacitet. Särskilt anmärkningsvärt är att en av de senast byggda förskolorna i Umeå har den minsta ytan, 3,2 m2 per barn. För att beräkna barnytan har den totala ytan som barn har tillgång till (lekrum, sovrum, korridor, kapprum) dividerats med totala antalet inskrivna barn (WC, skötrum och förråd har ej räknats med). Västerbottens kommuner saknar riktlinjer för krav på barnytors storlek. Skövde kommun har antagit riktlinjer att minimikravet på barnyta ska vara 8 m2. Även Stockholm har i sin policy rekommenderat 7,5 m2 per barn. Om samma riktlinje som Skövde använder tillämpades i vårt län skulle endast 19 % av förskolorna uppnå den. Tabell 2 visar att på sammanlagt 13 avdelningar av undersökta förskolor i länet har barnen endast 5 m2 eller mindre yta per barn. Tabell 2: Yta (m2) per barn i förskoleavdelningar i kommuner inom Västerbottens län. Eftersom antalet besökta förskolor varierar mellan kommunerna är inte resultatet helt jämförbart mellan olika kommuner. 5

6 Byggnaden Fukt och lukt 8 förskolor av 130 har idag problem med fukt i fastigheten. 26 förskolor upplever problem med dålig lukt. 48 förskolor upplever att inomhusluften inte är bra. Vid tillsynen noterades att det på många förskolor finns eller har funnits problem med fukt och inläckande vatten, men åtgärder har vidtagits i de allra flesta fallen. Eftersom fukten är den enskilt största riskfaktorna i byggnader måste dessa problem åtgärdas snabbt. Inläckande vatten och fuktproblem är inte acceptabelt. Fuktproblemen i byggnaderna har ofta orsakats av platta tak eller krypgrunder. Problem med dålig lukt har uppmärksammats på vissa förskolor. Avlopp, matos, bristfällig ventilation, fuktproblem eller bilavgaser utifrån har i vissa fall varit orsaken till lukten. en timme efter verksamhetens slut. Kännedom om hur ventilationen regleras ska finnas ute i verksamheten och funktionsinstruktioner ska finnas uppsatta. Rengöring av tillufts och frånluftsdon är mycket dåligt skött på förskolorna. Oklarhet finns om vem som skall utföra rengöringen av donen. Tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren ska finnas vad gäller rutiner för rengöring, i annat fall riskerar ventilationen att försämras i lokalerna. På några förskolor har tyg satts upp i taket för att göra vissa av rummen mysigare. Tyg ska inte sättas för ventilationsdonen då detta kan innebära att luftflödena i rummet försämras. Det är viktigt att den friska luften kommer hela rummet till godo. Tyg draperingar samlar damm och ställer även ökade krav på städning och rengöring. Ventilation 4 förskolor hade ej godkänd obligatorisk ventilations kontroll 4 förskolor hade ej utfört någon ventilationskontroll. Personal vid förskolorna har haft synpunkter på att luften upplevs som torr och kvav. Många anser att ventilationen är underdimensionerad. Luftflödena i många förskolor är för låga på grund av att ventilationen inte är anpassad för förändrad verksamhet. Exempelvis används förråd utan tilluft som vilrum. Dessutom är ventilationsanläggningarna gamla. Användningen av lokalen har i många fall förändrats t.ex. genom större barngrupper samtidigt som vistelsetiden på många avdelningar har ökat. I dessa fall kan ventilationen vara underdimensionerad trots att ventilationen är godkänd vid OVK-besiktning. Rektor och föreståndare på förskolan känner som regel inte till lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och saknar kunskap om ventilationsanläggningen är besiktigad. Vi rekommenderar att någon representant från förskolan är med vid besiktningen som kan framföra ev. upplevda problem till besiktningsmannen. Besiktningsutlåtandet från utförd kontroll ska finnas ute i verksamheten och redovisas i förskolans egenkontroll. OVK var i de flesta förskolorna utförda och godkända. Även om brister/ anmärkningar ofta finns som måste åtgärdas. Ventilationens drifttid behöver utökas på många förskolor. Ventilationen stängs i regel av över natten och över helgerna. För bästa luftkvalité bör ventilationen gå dygnet runt. Ett minimikrav är dock att ventilationen startar minst en timme före verksamheten börjar och slutar tidigast 6 Temperatur 71 av förskolorna upplever temperaturen i lokalen som bra. Det vanligaste problemet är att det är golvkallt. Drag från tilluftsdon och fönster förekommer även på några förskolor. Sommartid kan det på vissa avdelningar vara varmt i lokaler där markiser och annat solskydd saknas. Temperaturskillnader mellan olika avdelningar förekommer också på vissa förskolor.

7 Belysning 68 förskolor upplever att utomhusbelysningen är otillräcklig under den mörka årstiden. De allra flesta är nöjda med belysningen inomhus, några upplever lysrör som besvärande flimrande, skarpa eller felplacerade. Radon Radonmätningar har utförts på de flesta förskolor som ingått i projektet. Ingen förskola överskrider riktvärdet 200 Bq/m3. Buller 56 förskolor upplever ljudet från ventilationsanläggningar som störande. Även diskmaskiner och torkskåp kan ibland upplevas som bullrande. Ljudnivån i verksamheten upplevs i 99 av förskolorna som hög. Barnantal och hur verksamheten och lokalerna är utformade har stor betydelse för ljudnivån. För att sänka ljudnivåerna jobbar de flesta förskolor med att försöka dela upp barngrupperna med t ex olika aktiviteter i olika rum eller ute och inne aktiviteter. Viss förskolepersonal har tillgång till hörselskydd, något som barnen saknar. Det är därför viktigt att arbeta kontinuerligt för att få ned ljudnivåerna i förskoleverksamheten. Att det är lyhört mellan rum och olika avdelningar är ett problem på några förskolor. Ljudet sprids mellan rummen via t ex ventilationskanaler. Även stegljud upplevs störande i vissa byggnadskonstruktioner främst vid s.k. paviljonger med torpargrund. Elektromagnetiska fält I Umeå finns ett antal förskolor byggda med en värmeslinga i grundplattan. Slingorna har tagits ur bruk för att reducera exponeringen och rekommenderade värden 0,2µ T klaras därmed. Vid akvarium har uppmätts höga elektromagnetiska fält från framför allt akvariepumparna. Exponeringen avtar med avståndet, man bör därför tänka på placeringen av akvariet. Placeringen bör ske så att barnen inte utsätts för höga fält under en längre tid. Barn bör inte heller sova eller vistas stadigvarande i direkt närhet av el-centraler, basstationer för bärbara telefoner och under infravärmare. Vid några förskolor har förhöjda värden uppmätts, vilket kan bero på bla snedbelastning i nätet eller vagabonderande strömmar som kan uppstå i t ex hus kopplade till fjärrvärme. Krav på åtgärder har ställts för att minska exponeringen i dessa lokaler. Verksamheten Städning 24 av 130 förskolor upplever inte att lokalerna är rena. 34 förskolor saknar ett skriftligt städschema. 24 förskolor sker ingen årlig städning. Städnivån på förskolorna har generellt minskat och kvaliteten på städningen varierade. Vissa verksamheter saknar en daglig städning. För att upprätthålla en hygienisk god standard krävs daglig städning. Särskilt viktigt är detta i hygienutrymmen såsom toaletter och skötrum. Städningen i takhöjd såsom lampor, takåsar och till- och frånluftsdon är mycket eftersatt. Många av de förskolor som har angivit att de har en årlig städning utför endast golvvård. I den årliga städningen bör golvvård, fönstertvätt, rengöring av leksaker, inredning, armaturer samt till och från luftsdon mm ingå. Vilka som utförde städningen varierar på förskolorna (städbolag, städerska privat eller egen personal, förskolelärare eller föräldrar). Även tiden för städningen varierade (fm, em eller kvällsstädning). Bäst är att städning sker då verksamhet inte pågår. På många förskolor sover de mindre barnen ute i sina vagnar. Ofta saknas en bra förvaring av vagnarna, vilket innebär att de förvaras i hallar eller i andra utrymmen. Vagnarna tar upp plats, drar in smuts och försvårar städningen. Dessutom blir arbetsbelastningen större för personalen. Vid ny- och ombyggnad av förskolor bör man planera för förvaring av vagnar. Särskilda förråd eller altaner skyddade med tak intill entréer och balkongdörrar kan vara exempel på lösningar. 7

8 Hygien Endast 18 av 130 förskolor hade skriftliga rutiner för att förebygga smittspridning. Det är viktigt att personalen och tillfälliga vikarier vet vilka rutiner som finns för t ex blöjbyten, rengöring av skötbord, handdukar och andra textilier, leksaker mm, och att de vet vilka ev. extra åtgärder som bör vidtas när det t ex går magsjuka. Skriftliga rutiner på hur förskolan arbetar med att förebygga smittspridning ska därför finnas. Rutiner vid magsjuka kan vara att byta ut tyg handdukar mot papper, att använda handsprit eller handskar och engångsunderlägg vid blöjbyten, torka av skötbord med desinfektions-medel mm. Rutiner finns för information från personal till föräldrar om aktuella sjukdomar på förskolorna. För att minska riskerna med smittspridning och för att kunna upprätthålla en god hygien ska det vid en skötplats för blöjbyten finnas tillgång till tvättmöjligheter i form av rinnande varmt och kallt vatten samt avlopp. Duschmöjlighet bör också finnas. I samband med besöken noterades att man på de allra flesta förskolor har frottéöverdrag runt dynan på skötplatsen. Ur smittskyddssynpunkt är det bättre att bara använda överdraget av galon eller liknande material som lätt kan torkas av och vid behov desinficeras. Istället för tyg bör engångsunderlägg eller tvättlappar av papper läggas på dynan. En god handhygien minskar smittspridningen. Handtvätt ska ske efter toalettbesök, vid blöjbyte och före maten. På flertalet förskolor används frottéhanddukar vid handtvätt. Pappershanddukar är ur smittskyddssynpunkt att föredra men används frottéhanddukar ska barnen ha tillgång till egen handduk samt flytande tvål vid handtvättställ och på toaletter. Handdukarna bör märkas upp med namn genom klämmor eller liknande så att de inte kan blandas ihop. Flytande tvål ska finnas vid tvättställen, helst i hållare på väggen så att barnen når tvålen. Åtgärder Konstaterade brister har påtalats i skrivelse till rektor/ förskolechef med kopia till fastighetsägaren med krav på åtgärder. När åtgärden har utförts ska detta meddelas till miljökontoren. Om ingen åtgärd vidtas och risk för olägenheter för människors/barnens hälsa råder kan miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägga om åtgärder. Faktadel viktigt att veta! Egenkontroll Kravet på egenkontroll ställs i 26 kap 19 Miljöbalken. För anmälningspliktiga verksamheter såsom skolverksamhet gäller även förordningen om (1998:901) verksamhetsutövares egenkontroll. Naturvårdsverket har tagit fram en grundbok med allmänna råd (handbok 2001:3) som stegvis beskriver hur man bygger upp sin egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska anpassa egenkontrollen till verksamhetens art, omfattning och möjliga påverkan på människor eller på miljön. Egenkontrollen ska, enligt det allmänna rådet om egenkontroll, inordnas i verksamheten så att den blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler lägger ett stort ansvar på den som driver en verksamhet eller äger en fastighet. Det innebär bland annat att man ska ha kunskap om hur verksamheten påverkar människors hälsa och fortlöpande bevaka vilka risker som kan finnas. Redan när man konstaterar en risk för olägenhet ska denna förebyggas genom lämpliga åtgärder. Därför ska en regelbunden kontroll av inomhusmiljö göras. Det kan vara lämpligt att integrera egenkontroll enligt miljöbalken med skyddsronden/arbetsmiljöronden och i den lägga till frågor om barnens inomhusmiljö, hygien och smittskydd. Allergifrågor I begreppet olägenhet för människors hälsa innefattas påverkan på människor som är något känsligare än normalt, t ex allergiker. Idag är fyra av tio skolbarn allergiska och 8-9 procent av eleverna i grundskolan har astma (enligt Statens folkhälsoinstitut). En hälsosam miljö är därför viktig. Enligt gällande lagstiftning ska våra skol- och förskolemiljöer vara sådana att olägenheter för elevernas hälsa inte uppstår. Eleverna skall till exempel inte behöva öka sin medicinering p.g.a. skolmiljön. Skriftlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhet. För att inte riskera att brister i lokalerna eller risker i förskolemiljön dras i långbänk mellan skolan och fastighetsägaren är det viktigt att det finns en väldefinierad skriftlig ansvarsfördelning över vem som har ansvar för vad inom förskolan 8

9 Maximal personbelastning En kunskapsöversikt som Skolverket tagit fram visar att en gruppstorlek på ca 15 barn är att föredra för att barnen skall utvecklas på ett optimalt sätt. Även om man poängterar att förutsättningarna varierar från grupp till grupp och en gruppstorlek eller personaltäthet som är lagom i en förskola behöver inte vara det i en annan. De yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd har behov av att ingå i mindre grupper än så för att få sina behov tillgodosedda. Enligt Skolverkets utvärdering av förskolan har det främst varit ekonomiska överväganden som avgjort gruppstorlekarna. Tanken med det riktade statsbidrag för personalförstärkning i förskolan, som införts den 1 januari 2005, är att kommunen får ökade förutsättningar att minska barngruppernas storlek. Genom bidraget skall personalen i förskolan kunna öka med nästan 10 procent vilket enligt regeringen motsvarar en minskning av barngrupperna till i genomsnitt 15 barn med tre heltidstjänster. Byggnaden Fukt Fukt i byggnader har ett samband med ohälsa och kan ge olika hälsosymtom. Fukt kan komma från olika håll, t ex från marken, nederbörd, läckande rörledningar eller från olika aktiviteter inne i byggnaden som dusch eller matlagning. Dålig ventilation kan orsaka kondens och hög luftfuktighet med fuktskador eller tillväxt av mögel/ mikroogranismer som följd. Indikationer på fukt är till exempel fuktfläckar, synlig eller luktande mögelväxt, bubblor i plastmattor eller missfärgad parkett. Människans förmåga att uppfatta luftfuktighet är dåligt utvecklad. Undersökningar har visat att om luften för övrigt är ren, så kan vi inte avgöra skillnaden mellan 7% - 70 % relativ luftfuktighet. Ofta kan man uppfatta luften som torr även om den tvärtom är mycket fuktig. Anledningen till detta kan vara att luften är förorenad med partiklar (ex. städdamm) och emissioner som ger en torrhetskänsla i slemhinnorna. Ett klagomål på att luften är torr kan betraktas som en indikator på att något i inneklimatet är fel. Fukt och luftfuktighet ökar risken för bl.a. mögeltillväxt, kvalstertillväxt och emissioner från bygg- och inredningsmaterial. Den bedömningsgrund som finns till hjälp är Socialstyrens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21). En dålig lukt och synligt mögel är att betrakta som en olägenhet för människors hälsa och kräver åtgärder. Lukt Vanliga källor till lukt inomhus är byggmaterial, människor, tobaksrök, matos, rengöringsmedel, parfymer, mögel och andra mikroorganismer och uttorkade golvbrunnar. Fuktiga byggmaterial kan lukta mycket illa på grund av växt av mikroorganismer. Känsligheten för lukter och irriterande ämnen varierar mellan olika individer. Vissa personer med tex. astma påverkas särskilt negativt av lukter. Enligt Miljöbalken är en kraftig lukt inomhus (ex mögel, bilavgaser, tobaksrök mm) att betrakta som en olägenhet för människors hälsa. Främmande/dåliga lukter ska alltid ses som en indikator på att något i innemiljön är fel och ska utredas. Termiskt klimat temperatur Det termiska klimatet (dvs. lufttemperatur, omgivande ytors temperaturer, lufthastighet och luftfuktighet) är kanske den faktor som människor först reagerar på inomhus. Om det känns dragit, för kallt eller för varmt inomhus så känner vi oss illa till mods. Hur vi upplever det termiska klimatet påverkas av vad vi gör och hur vi är klädda. Lufttemperaturen samt den operativa temperaturen i förskolor bör vara 20 grader. Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 m/s. Skillnaden i lufttemperaturen vid huvudet och fötterna hos en person i sittande ställning (1,1-0,1m över golv) bör inte vara över 3 C. 9

10 Temperaturen på tilluften bör som regel vara någon grad kallare än rumsluften, så att den rena tilluften kommer ner i vistelsezonen. Radon Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrar i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas som en olägenhet för människors hälsa. Radon är näst efter tobaksrök den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i ett hus och ju högre halter du utsätts för, desto större är risken. Man räknar med att ca 500 personer årligen dör i lungcancer orsakad av radon. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterial eller från hushållsvattnet. Radon luktar inte, syns inte och smakar inget. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta. Beroende på var radonet kommer ifrån och på hur hög halten är finns sedan ett antal åtgärder för att sänka den. Riktvärdet för radongas har nyligen sänkts från 400 Bq/ m³ till 200 Bq/ m³. Ventilation Bristande ventilation medför förhöjda halter av föroreningar i inomhusluften och är en viktig orsak till hög luftfuktighet, kondens, dålig lukt och att det blir varmt i lokalerna. Det är därför viktigt att ha en bra luftomsättning. Lagen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) infördes Byggnadens ägare ska svara för att kontroll utförs dels innan ett ventilationssystem första gången tas i bruk, dels vid bestämda intervaller under brukstiden. För skolor och förskolor ska OVK genomföras med ett besiktningsintervall på två år. Besiktningsmannen kontrollerar att ventilationen fungerar som var avsett när ventilationsanläggningen togs i bruk. Utförda besiktningar ska redovisas till kommunernas Byggnadsnämnd. Icke godkända anläggningar ska vara åtgärdade inom sex månader. I de fall ventilationen är godkänd trots att anmärkningar finns ska de vara åtgärdad senast innan nästa ordinarie besiktning. Ventilationen är dimensionerad efter en viss storlek på barngruppen, om detta ändras och barngruppen ökar blir ventilationen brisfällig. Förutom flödesmängden är det viktigt att luften sprids så att frisk luft kommer hela rummet tillgodo. En grundförutsättning för en väl fungerande och effektiv ventilationsanläggning är noggrann skötsel och rengöring av don och filter. Det är speciellt viktigt att det finns en god ventilation med både till och frånluft i rummen som används för vila och sovrum. Buller En hög bakgrunds nivå i förskolor leder ofta till förhöjda ljudnivåer totalt genom att de som vistas i lokalen höjer sina röster. Buller kan leda till negativa effekter på prestation och inlärning genom koncentrationsförmåga och möjligheten att uppfatta tal störs. Barn är en speciellt känslig grupp, risken för hörselskador och tinnitus ökar. Inlärning, utveckling och förståelse för språk och ordförråd förutsätter en tillräckligt tyst miljö så att de talade orden kan urskiljas korrekt. Det är inte minst viktigt för barn med ett annat moderspråk. För att uppnå goda talkommunikationer för känsliga personer måste bullernivån vara minst dba lägre än talnivån. I förskolor är det viktigt att efterklang tiden är kort. Undervisningslokaler kan kräva ljudnivåer ned till 25 dba för att taluppfattbarheten ska vara godtagbar för känsliga grupper. En normal samtalsnivå ligger på ca 60 dba. I situationer där talmaskering förekommer kompenserar talaren reflexmässigt denna effekt genom att höja rösten, vilket kan medföra stämbandsbesvär och heshet. Talmaskering kan medföra ökad olycksrisk eftersom instruktioner och varningsrop inte uppfattas. Svårighet att kommunicera med tal kan leda till minskad social kontakt särskilt drabbade är personer med hörselnedsättning. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska inte ventilationsanläggningar överskrida ljudnivån 30 dba ekvivalent nivå i förskolor. 10

11 Tips på ljuddämpande åtgärder: Mindre barngrupper, dela barngruppen i olika aktiviteter. Akustikplattor. Installationer så som fläktsystem ses över så att onödiga störningsnivåer elimineras. Tassar under stolar och bord (nöts bort och måste bytas regelbundet) Vaxdukar med bordsfilt Ljuddämpande material t ex mattor, tyg (medför dock ett ökat städbehov). Plasttallrikar i plast istället för porslin Klosslådan kläs med mjukt material Lego förvaras i en säck så man lätt kan sprida ut på bordet utan slammer. Elektromagnetiska fält Försiktighetsprincip ang. lågfrekventa elektromagnetiska fält rekommenderar att om åtgärder som generellt minskar exponering kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt. Elektriska och magnetiska fält förekommer överallt där elektrisk ström finns. I senaste sammanställningen av barnleukemistudien har man visat en fördubblad leukemirisk vid exponeringar över ca 0,4 µt. I den allmänna miljön är det ovanligt med magnetfält som överstiger 0,4 µt under längre perioder. När det gäller el-anläggningar och byggnader bör man redan i planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Värdena minskar med avståndet från källan, en vägg hindrar inte strålningen. I normalfallet bör 0.2 µt inte överskridas där barn stadigvarande vistas. Vagabonderande strömmar är en benämning på ström som går fel väg i ett elsystem. Denna obalans skapar ett resterande magnetfält som är mycket svårt att hantera. Anledningen till att strömmen ofta tar fel väg är att den följer minsta motståndets lag och därför ibland går ut genom vattenledningsrör, fjärrvärme m.m. Problemet uppstår eftersom de flesta fastigheter i Sverige endast har fyra ledare i kabeln fram till huset Verksamheten Städning Städningen har stor betydelse för en sund inomhusmiljö. En bra städning bidrar till att upprätthålla en god hygien och en bra luftkvalitet inomhus. Damm inomhus kan innehålla olika ämnen som t ex bakterier, virus, pollen, mögelsporer, pälsdjursallergen, födoämnesrester och textil- och mineralullsfibrer. Vid bristfällig städning kan det virvla upp mer damm än normalt när lokalerna används. Skriftliga städrutiner bör upprättas där det framgår vem som städar och i vilka utrymmen samt hur ofta. Rutiner för storstädning, rengöring av textilier, möbler och leksaker bör även ingå. Stoppade möbler, armaturer, ventilationsdon, takbjälkar, öppna hyllor och annan dammsamlande inredning bör rengöras i den omfattning som behövs för att undvika att damm ansamlas. På förskolor förekommer även mycket textilier såsom gardiner, draperier, kuddar, madrasser och utklädningskläder som bör tvättas regelbundet. Minsta möjliga dammuppvirvling bör eftersträvas vid städning. Fuktiga städmetoder men även torra metoder då elektrostatiskt laddade syntetdukar/moppar används är effektiva metoder för att binda damm och ger en relativt liten dammuppvirvling. Våta metoder t ex svabbning, bör användas i begränsad utsträckning och endast på hårt smutsade ytor och ingrodda fläckar. Kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade emissioner från golvmaterial känsliga för vatten och gynna mikrobiell tillväxt. Våta metoder kräver också att vatten byts ofta för att resultatet ska bli bra, vilket i sin tur tar mycket tid. Rengöringsmedel kan innehålla doftämnen och konserveringsmedel som kan verka irriterande på luftvägarna. Golvbeläggningen kan förstöras vid användning av felaktigt eller överdoserat rengöringsmedel, tex vid för högt ph > 8 på rengöringsmedlet kan linolium 11

12 golv ta skada och ge upphov till lukt och emissioner. De rengörings- och tvättmedel som används ska vara parfymfria och anpassade till golvmaterialet. Allergi- och miljömärkta produkter finns. För att minska på mängden damm och underlätta städningen kan man i verksamheten tänka på att begränsa förvaring i öppna hyllor och att ofta byta ut textilier och annat som samlar damm. Hygien - smittskydd Förskolebarn har ofta täta och återkommande infektioner, i allmänhet 6-8 infektioner per år. Barn drabbas vanligast av infektioner i luftvägar, mage och tarmar. Det är viktigt att det finns skriftliga rutiner på hur man på förskolan arbetar med att förebygga smittspridning. Information till barnens föräldrar om vad som gäller vid olika typer av smittor/sjukdomar är viktig. Informationen bör finnas på flera språk. Barnets allmäntillstånd ska avgöra om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter. Studier visar på att mindre barngrupper ger mindre smittspridning, samt att barn i homogena åldersgrupper får färre infektioner, Genom att tillbringa mer tid utomhus kan smittspridning i barngruppen minskas och antalet infektioner kan bli färre. Utomhus späds smittdoserna ut i den stora luftvolymen och blir lägre och smittspridningen mellan barnen minskar då de inte är så tätt inpå varandra. Lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalken är den grundläggande författningen inom miljöområdet. Den inkluderar bland annat de allmänna hänsynsreglerna (2 kap) och bestämmelser om egenkontroll (26 kap 19 ). Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) Förordningen innehåller bestämmelser om egenkontroll. Gäller för alla tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 eller kapitlet i miljöbalken. Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Förordningen definierar vad som är miljöfarlig verksamhet samt skyldigheter för dessa verksamheter. I bilaga till förordningen finns en förteckning över vilka typer av miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan. Referenser Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt Miljöbalken: Ventilation (SOSFS 1999:25) Radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22) Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) Termiskt inomhusklimat (SOSFS 1988:2) Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) Smitta i förskolan, kunskapsöversikt från Socialstyrelsen 2001 Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2005, kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska- och magnetiskafält 12

13 13 Bilaga 1

14 14

15 15

16 16

17 Bilaga 2 Checklista tillsynsprojekt 2004 Inomhusmiljön i förskolan Förskola: Verksamhetsansvarig/rektor: Adress: Tel: Ingående förskolor Antal avdelningar Antal barn Datum: Närvarande vid inspektionen: Inspektör: 17

18 Egenkontroll 1A Fråga Ja Nej Görs årlig rond/genomgång av inomhusmiljön? 1 B Hur beaktas allergi och överkänslighetsfrågor? 1 C Finns kännedom om ant barn med allergi eller överkänslighet på förskolan 1 D Sker åtgärd och uppföljning av konstaterade brister? 1 E Finns skriftlig ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet? Vem gör vad. 1 F Är max personbelastning känt i verksamheten? (barn+vuxna) : 1 G Barnyta. (m2/barn) per avdelning? (yta där barnen vistas delat med inskrivna barn dvs lekrum, sovrum, korridor, kapprum. Räkna ej med toalett, tvätt och skötrum, personalrum, kök, förråd) : 18

19 Fastighetens drift och underhåll: Fråga Ja Nej 2 A Finns problem i fastigheten med fukt, inläckande vatten? 2 B Finns problem med dålig lukt? ( unken, mögel, stickande.) 2 C Upplevs temperaturen i lokalen som bra vintertid resp sommar tid? Förekommer drag? 2 D Upplevs belysningen som bra/tillräcklig? : 2 E Är radonmätningar utförda? Ventilation 3 A Upplevs inomhusluften som bra? Ja Nej 3 B Är resultatet av OVK (obligatorisk ventilations kontroll) känt? : 3 C Är ventilationen anpassad för verksamheten? (7 l/s person, barn och vuxna) : 3 D Är ventilationen inställd på olika tidsintervall? (ventilationen bör gå en timme före resp efter verksamheten) : 19

20 3 E Används lokalen på kvällstid? : Ja Nej 3 F Sköts rengöring och luftfilter på ett bra sett? Vem har ansvaret för rengöring av tillufts- och frånluftsdon? : Buller: Fråga Ja Nej 4 A Upplevs ljudnivån från installationer som hög i verksamheten? 4 B Upplevs ljudnivån i verksamheten som hög? 4 C Finns ljuddämpande plattor uppsatta? 4 D Har soundear prövats? 4 E Kan verksamheten förändras? 20

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015

CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 CHECKLISTA Projekt ventilation och städning 2014/2015 Inspektionsdatum: DNR: Privat Kommunal Skolans namn: Adress: Årskurser: Antal elever: Antal personal: Verksamhetsutövare: Verksamhetsutövarens e-post:

Läs mer

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Kommun: Förskolans namn: Månad när tillsynsbesöket gjordes: Allmänt om förskolan

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor 2014-2015 Anvisningar och lagstiftning Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial till det nationella tillsynsprojektet

Läs mer

Inledning. Anmälan enligt miljöbalken. Lokalisering. Lokalyta och toaletter INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA

Inledning. Anmälan enligt miljöbalken. Lokalisering. Lokalyta och toaletter INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA Förvaltningen för SAMHÄLLSPLANERING Bygg & Miljö INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA Inledning Bygg & Miljö ansvarar för tillsyn av skolor, förskolor och liknande enligt miljöbalken och livsmedelslagen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor LULEÅ KOMMUN Miljökontoret Checklista för skolans Egenkontroll Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor Anvisningar Punkt 1 i checklistan är basuppgifter för respektive skola. Punkt 8, som innehåller frågor

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

NYA OCH OMBYGGDA LOKALER I UNDERVISNINGSVERKSAMHET

NYA OCH OMBYGGDA LOKALER I UNDERVISNINGSVERKSAMHET NYA OCH OMBYGGDA LOKALER I UNDERVISNINGSVERKSAMHET FASTSTÄLLT AV: Miljötillsynsnämnden DATUM: 2013-11-13 FÖR REVIDERING ANSVARAR: Miljötillsynsnämnden FÖR EVENTUELL UPPFÖLJNING OCH TIDPLAN ANSVARAR: Miljötillsynsnämnden

Läs mer

MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM

MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM Miljökontoret informerar om MILJÖ & HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM För dig som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem Inledning Du som driver en förskola, skola

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Riktlinjer vid tillsyn av: UNDERVISNINGSVERKSAMHET

Riktlinjer vid tillsyn av: UNDERVISNINGSVERKSAMHET 2011-05-04 Riktlinjer vid tillsyn av: UNDERVISNINGSVERKSAMHET MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN Stationshuset, Järnvägsgatan 8 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55 E-post byggochmiljo@hoganas.se Internet

Läs mer

Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt

Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt Tillsyn av inomhusmiljön i skolan-nationellt tillsynsprojekt Miljö- och hälsoskyddsenheten i Österåker Rapport maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Utförande och metod...

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun För en bättre miljö i förskola och skola Information till dig som driver eller arbetar inom förskola och skola, eller ska starta en ny

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM

MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM Miljö- och byggenheten informerar om MILJÖ OCH HÄLSA I FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM För dig som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem Inledning Den som driver en

Läs mer

Egenkontroll i skolor

Egenkontroll i skolor 2011-10-25 SID 1/10 Egenkontroll i skolor Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR

Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(6) EGENKONTROLL I SKOLOR Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer bra lokaler med hänsyn till

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll 1 Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete, som ska noga planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Det ska

Läs mer

Anmälan av lokal för barnomsorg och skola

Anmälan av lokal för barnomsorg och skola VERSIONSNR 2014-01-29 0 SID 1/8 Anmälan av lokal för barnomsorg och skola SKICKA TILL SBF/MILJÖENHETEN ENLIGT 38 FÖRORDNING (1998:899) OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Verksamhet VERKSAMHETENS

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken

Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Datum 2011-09-28 Information till förskolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt kan redovisa hur det säkerställs att

Läs mer

Miljönämnden. Lokalisering Nyetablering av skol- och förskolelokaler och liknande ska inte göras i anslutning till buller- och avgasbelastade områden.

Miljönämnden. Lokalisering Nyetablering av skol- och förskolelokaler och liknande ska inte göras i anslutning till buller- och avgasbelastade områden. Miljönämnden Miljö och hälsa i undervisningslokaler och liknande lokaler Här följer ett urval viktiga bestämmelser och rekommendationer som gäller för t ex skoloch förskolelokaler från miljö- och hälsoskyddssynpunkt.

Läs mer

Checklista ventilation och städning i skolor

Checklista ventilation och städning i skolor 8 oktober 2014 Checklista ventilation och städning i skolor Förslag till Checklista till Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt Inomhusmiljön i skolan 2014-2015. Innehåll Om checklistan...2 Lagstiftning

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun

Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt Trelleborgs kommun Information och tillsyn om hygien och smittskydd i förskolan HÖRBY KOMMUN MILJÖKONTORET 2009 Miljöförvaltningens rapport nr 1/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Förskolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Det är också viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal.

Förskolan har ansvaret för att införa och tillämpa egenkontrollen. Det är också viktigt att information om egenkontrollen når ut till all personal. Miljö- och stadsbyggnadskontoret 1(7) EGENKONTROLL I FÖRSKOLOR Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt kan redovisa hur det säkerställs att lokalerna är bra

Läs mer

Bilaga 2 del B. Checklistan i exemplet består av två delar, formulär A och B. Formulär A är en allmän del som gäller en hel byggnad.

Bilaga 2 del B. Checklistan i exemplet består av två delar, formulär A och B. Formulär A är en allmän del som gäller en hel byggnad. Bilaga 2 del B Checklista för kontrollrond (egenkontroll) Denna checklista kan användas som den är, eller ses som ett exempel, en mall för att utarbeta en egen checklista. I egna checklistor kan man lägga

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan

Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Hälsa och miljö i skolan samt i förskolan Information till dig som driver eller arbetar inom förskole- eller skolverksamhet eller ska starta en ny verksamhet.

Läs mer

Miljökontoret Linköpings kommun

Miljökontoret Linköpings kommun Projekt Tillsyn av Hotell och Vandrarhem April Maj 2004 Miljökontoret Linköpings kommun Malin Hultegård Katarina Mathson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 Miljöbalken... 3 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad innehåller ett Egenkontrollprogram? Vad vill kommunen se vid

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER

ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER Miljö- och räddningstjänstförvaltningen ANMÄLAN OM LOKAL FÖR BARNOMSORG, FRITIDSVERKSAMHET, SKOLA OCH RESURS CENTER Enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan ska

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer

Läs mer

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hälsoskydd Ulla Aronsson Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Målsättning...1 3. Genomförande...1 4. Omfattning...1 5. Resultat...2 5.1 Egenkontroll...

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Miljö- och stadsarkitektkontoret Egenkontroll enligt miljöbalken FILIPSTADS KOMMUN Besöksadress: Hantverksgatan 22 E-post: kommun@filipstad.se Box 303 Tel vxl: 0590 611 00 Internet: www.filipstad.se 682

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2013 Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera aktuella förskolor och med stöd av miljöbalken genomföra tillsyn på områdena hälsoskydd och

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014-11-18 Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014:1 Tillsyn av verksamheter med tillfälligt boende 2012-2014 Projektet är utfört av bygg- och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun.

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Varför är r jag dåd här r som förskolechef? Sofies berättelse om verkligheten. Min egen berättelse om min erfarenhet från n verkligheten.

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd på förskolor i Mora och Orsa

Miljö- och hälsoskydd på förskolor i Mora och Orsa Miljö- och hälsoskydd på förskolor i Mora och Orsa INLEDNING OCH BAKGRUND... 3 ANMÄLAN... 3 EGENKONTROLL... 4 ANSVARSFÖRDELNING... 4 RISKER... 4 DOKUMENTATION... 4 LOKALISERING OCH UTEMILJÖ... 5 INRE MILJÖ...

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

ALLERGIROND I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

ALLERGIROND I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN ALLERGIROND I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Checklistan för allergirond i förskolan och skolan är utarbetad av Astma- och allergiförbundet och Astma- och Allergiföreningen i Stockholms Län Distribueras av Astma-

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011

Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-505 OL Rapport tillsyn på gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Järfälla kommun 2011 Förslag till beslut 1 Godkänna rapporten

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer