Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse
|
|
- Solveig Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Proposition 3 En starkare ekonomi för en starkare elevrörelse Sammanfattning För att nå den vision som elevkårerna i Sverige har ställt sig bakom behöver elevrörelsen en starkare ekonomi. För Sveriges Elevkårers del handlar det om ökade intäkter och minskat bidragsberoende. För elevkårernas del handlar det liksom Sveriges Elevkårer om ökade intäkter, men också en mer långsiktig ekonomi. I denna proposition redogör styrelsen för sin analys av situationen och vilka insatser som krävs för att utveckla elevrörelsens ekonomi. I korthet innebär det att styrelsen föreslår att en sparfond ska inrättas och att möjligheten att starta en insamlingsstiftelse ska utredas. Sveriges Elevkårers ekonomiska historia Under 2010 och 2011 genomgick Sveriges Elevkårer en kris vilket innebar ett ekonomiskt resultat på 2,2 respektive -2,7 miljoner kronor. Denna kris berodde i grund och botten på två stora faktorer. Dels handlade det om bristande interna strukturer som gjorde att organisationen hade otillräcklig koll på ekonomin. Dels handlade det om att ett stort nationellt bidrag från Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) sjönk samtidigt som Sveriges Elevkårers kostnader ökade. Under de senaste fem åren har styrelsen därför arbetat aktivt för att strukturera och stabilisera organisationen. Många stora förändringar har genomförts på alla nivåer. En tydlig vision och strategi har kommit till som vägleder arbetet. Visionen och strategin följs upp flera gånger per år för att styrelsen ska kunna säkerställa att vi är på rätt väg. När det gäller ekonomin har styrelsen tagit fram en ordentlig struktur som gör att organisationens ekonomi ständigt följs upp och kontrolleras. Medlemmarna får ekonomiska rapporter på årsmöte och kongress men kan även följa den ekonomiska situationen i de kvartalsrapporter som styrelsen ger ut fyra gånger per år. 1
2 Nulägesanalys av Sveriges Elevkårers ekonomi Sveriges Elevkårers ekonomiska situation kan numera beskrivas som stabil utifrån förutsättningarna som finns. Det finns en väletablerad struktur på plats som gör att styrelsen kan göra relativt goda prognoser över våra intäkter och planera kostnaderna därefter. Vi har dock inte kontroll över våra intäkter eftersom vi i hög utsträckning är beroende av bidrag. I dagsläget kommer 86 % av organisationens intäkter från nationella, regionala och kommunala bidragsgivare. Det betyder att vi enbart kan direkt påverka 14 % av våra intäkter resten ligger i händerna på beslutsfattare. Dessutom står våra två största bidragskällor (MUCF och Skolverket) för totalt 60 % av våra intäkter. Det finns risker kopplade till att vara beroende av bidrag i allmänhet, men att vara det gentemot få bidragskällor är särskilt riskfyllt. Om det uppstår en situation där makthavare beslutar om att sänka bidragsnivåerna, exempelvis i en lågkonjunktur, kan det få stora konsekvenser för Sveriges Elevkårers verksamhet. Om vi i en sådan situation inte lyckas kompensera för de minskade bidragen på något sätt kommer vi i praktiken behöva skära ned i vår support till elevkårerna, nationellt påverkansarbete och mötesplatser eftersom vi inte kommer ha råd. Sammantaget begränsar sådana nedskärningar elevkårernas möjlighet att skapa en mer givande skoltid. Svagheter och styrkor i Sveriges Elevkårers ekonomi Styrkor: -Stabil ekonomi med kontroll över kostnader Svagheter: -Stort bidragsberoende vilket medför risker -Särskilt stora risker kopplade till två stora bidragskällor (MUCF och Skolverket) 2
3 Nulägesanalys av elevkårernas ekonomi Elevkårerna i Sverige genomför årligen tusentals aktiviteter för sina medlemmar. Detta är aktiviteter som tillgodoser elevernas intressen och ger dem en mer givande skoltid. Att arrangera dessa aktiviteter kräver, precis som andra verksamheter, resurser. En fördel som elevkårerna dock har är att många resurser finns tillgängliga eftersom de verkar på skolan och har ideellt engagerade. Elevkårer behöver sällan betala för personal eller lokaler, förutom i de fall då aktiviteter ska arrangeras utanför skolans område. Dessutom kan många elevkårer nyttja skolans befintliga resurser såsom ljudsystem, kopiatorer och kommunikationskanaler. Det finns dock mycket av elevkårens verksamhet som kostar pengar. För att alla elevkårer ska kunna bli framgångsrika genom en bred och balanserad verksamhet krävs därför att de har en ekonomi som skapar förutsättningar för just det. Enligt styrelsens mening finns det flera utmaningar kopplade till elevkårernas ekonomi i dagsläget. Det första handlar om att elevkårerna behöver ökade intäkter för att kunna få sin verksamhet att växa. I dagsläget finns det många elevkårer som tvingas avstå från att köpa in klädkollektioner eller arrangera en fest. Anledningen är att det inte finns pengar att investera i en kollektion eller att den ekonomiska risken kopplat till att arrangera en skolfest är för hög. Detta blir särskilt svårt för de elevkårer som verkar på små skolor där målgruppen för verksamheten är mindre. Dessutom är elevkårernas medlemmar, eleverna, en målgrupp med en svag privatekonomi. Det innebär att elevkåren begränsas i sitt arbete då de helt enkelt inte kan arrangera för mycket aktiviteter som urholkar elevernas privatekonomi. Det ligger snarare i elevkårens syfte att tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen. Ytterligare utmaning för elevkårernas ekonomi är svårigheten att få till en långsiktig och stabil ekonomi. Eftersom människor byts ut och verksamhetsplaner ändras är det naturligt svårt att få en kontinuitet i såväl verksamheten som ekonomin. I dagsläget hanterar många elevkårer detta genom att skapa ett eget kapital och se till att överlämningarna mellan förtroendevalda är gedigna. Utöver att finansiera verksamheten på egen hand, genom avgifter och försäljning, får många elevkårer stöd från andra aktörer. Det handlar om att enskilda skolor, kommunen som elevkåren verkar i eller Sveriges Elevkårer ger ekonomiskt stöd. Detta skapar en grundfinansiering som är bra för elevkåren att utgå ifrån. Det ger också en spridning av intäktskällor och därmed minskar risken i att vara för beroende av enskilda intäktskällor. 3
4 Svagheter och styrkor i elevkårernas ekonomi Styrkor: -Resurser kan användas gratis genom skolan -Elevkårer får en grundfinansiering av externa aktörer såsom kommunen eller Sveriges Elevkårer Svagheter: -Målgruppen, eleverna, har en svag privatekonomi -Det är naturligt svårt att få en långsiktig verksamhet och ekonomi -Elevkårer på små skolor har extra svårt att få intäkter som är stora nog att skapa aktiviteter som kräver mycket pengar Hur ska Sveriges Elevkårers ekonomi förbättras? Sveriges Elevkårer har en vision om att det ska finnas en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. I dagsläget finns det elevkårer på var tredje gymnasieskola elevrörelsen har alltså en lång bit kvar. Om Sveriges Elevkårer ska kunna utveckla och stötta elevkårer på alla skolor så innebär det att organisationen kommer behöva en stabil och stark ekonomi eftersom en bra medlemsservice kostar pengar. Styrelsens analys av hur den ekonomiska situationen ska utvecklas är tvådelad. Dels handlar det om ökade intäkter och dels om att minska riskerna. Ökade intäkter är avgörande för elevrörelsens framtid. Om Sveriges Elevkårer i framtiden ska kunna stötta elevkårer på tre gånger så många gymnasieskolor jämfört med idag och hålla hög kvalitet på vår medlemsservice kommer det krävas ökade intäkter. De rådande bidragskällorna kommer inte kunna täcka det behovet och därför kommer att det krävas fler intäktskällor. För att minska riskerna i Sveriges Elevkårers ekonomi så ser styrelsen behovet att bredda antalet intäktskällor istället för att vara beroende ett fåtal. Dessutom behövs det en buffert vilka ska gå att ta från i stunder då intäktskällor kan komma att falla bort. På så sätt undviks risken att behöva skära ned på medlemsservicen. 4
5 En sparfond för ökade intäkter och minskade risker Styrelsen anser att Sveriges Elevkårer behöver arbeta för att öka intäkterna på sikt och att minska riskerna kopplade till bidragsintäkter. Detta kräver flera olika lösningar och det vi föreslår i denna proposition är att inrätta ett systematiskt och långsiktig sparande genom en sparfond. Varför en sparfond? Genom en sparfond får organisationen en buffert som blir allt större i takt med att organisationen växer. Bufferten som byggs upp kan dels användas i tider då bidragen går ned eller intäktskällor faller bort. Dels kan den användas då Sveriges Elevkårer i framtiden behöver göra större investeringar exempelvis i att kraftigt expandera verksamheten eller upphandla kontorslokaler. Dessutom innebär sparfonden att pengar kan avsättas på ett konto med sparränta. Detta gör att Sveriges Elevkårer kan tjäna pengar på att spara pengar. På så sätt genereras ökade intäkter som kan användas i den ordinarie verksamheten utan att behöva ta från det sparade kapitalet. Nivån på sparandet Styrelsens förslag är Sveriges Elevkårer varje år ska avsätta 20% av försäljningsintäkterna från utbildningar och arrangemang till sparfonden. Detta förutsätter dock att resultatet för det räkenskapsåret täcker den procentsatsen. Om 20% av försäljningsintäkterna skulle visa sig vara mer än räkenskapsårets resultat ska istället 50% av resultatet avsättas till sparfonden. Om resultatet är negativt ska inget avsättas till sparfonden det året. På så sätt undviker vi en situation där avsättningen för året är högre än resultatet. Styrelsen har landat i att 20% är en rimlig nivå. Den nivån är tillräckligt hög för att på sikt bygga upp ett kapital men tillräckligt låg för att inte all Sveriges Elevkårers vinst ska sparas utan istället återinvesteras i verksamheten. Den föreslagna procentsatsen är knuten till försäljningsintäkter på grund av att våra bidragsgivare inte ska protestera mot att vi sparar bidragen istället för att använda dem. På detta sätt sparas enbart pengar som organisationen tjänat på egen hand. 5
6 Styrelsens ansvarar för förvaltandet Kapitalet som byggs upp i sparfonden ska förvaltas av styrelsen. Detta ansvar bör, enligt styrelsen, därför regleras i stadgan under 6 mom 5 Styrelsens ansvar. I förvaltandet ska styrelsen beakta att investeringar sker i sparandeformer som innebär låg risk. Med låg risk menas sparformer som exempelvis ett bankkonto med sparränta. Hur mycket skulle en sparfond kunna ge? Ett enkelt räkneexempel enligt nedan visar på hur mycket pengar som sparandet skulle kunna generera. -Idag är Sveriges Elevkårers försäljningsintäkter från utbildningar och arrangemang cirka kronor per 1 år. -Dessa intäkter har i genomsnitt växt med 25 % per år under de senaste åren. Styrelsen räknar med att de kommer kunna fortsätta växa med ungefär 10% årligen. -Enligt förslaget från styrelsen ska 20% av dessa intäkter avsättas till sparfonden. -Sparräntan på ett långsiktigt sparande kan uppskattningsvis ligga på 1%. -Detta innebär att sparfonden år 2030 kommer ge avkastning om kronor per år -Detta innebär också att Sveriges Elevkårer år 2030 kommer att ha kronor i sparfonden att använda vid investeringar och nedgångar i bidragen. Summan är beräknad utifrån antagandet att styrelsen väljer att plocka ut avkastningen från sparfonden varje år och inte återinvestera den. 1 Se årsbokslut för
7 Reglering av sparfond Styrelsen föreslår att sparfonden ska regleras i stadgan i syfte att skapa ett långsiktigt sparande som inte kan användas kortsiktigt. Genom att reglera i stadgan att medlemmarna måste godkänna ett uttag ur fonden så kan inte styrelsen bara ta ut pengar ur fonden efter behag utan att medlemmarna först godkänt uttaget. För att öka transparensen föreslår även styrelsen att sparfonden ska särredovisas till varje årsmöte och kongress. Detta görs genom att styrelsen i samband med varje årsboksluts upprättande flyttar 20% av försäljningsintäkterna till sparfonden. Detta ska göras senast den 30 juni efter utgående räkenskapsår vilket är den sista dagen då Sveriges Elevkårers årsredovisning ska vara upprättad. Initierat sparande För att påbörja sparandet och säkerställa att sparfonden får en bra start föreslår 2 styrelsen att hälften av det egna kapitalet, vid datumet , ska avsättas till sparfonden. Med 2016 års budgetprognos kommer det egna kapitalet vara ungefär kronor vilket innebär att ungefär ska avsättas till sparfonden. 2 Eget kapital är skillnaden mellan organisationens tillgångar och skulder. Det är således det kapital som utgör organisations egna medel. 7
8 Hur bör elevkårernas ekonomi utvecklas? Sveriges Elevkårer arbetar i dagsläget på flera sätt för att försöka stärka elevkårernas ekonomi. En utav Sveriges Elevkårers fem medlemsförmåner är ekonomiskt stöd som innebär att varje elevkår, som kvalificerar sig för det enligt styrelsens beslutade servicemodell, får ett ekonomiskt bidrag. Det fungerar som en grundläggande finansiering av elevkårens verksamhet och totalt betalas cirka kronor ut per år. Styrelsens analys är att detta bidrag är viktigt att värna och fortsätta med. Sveriges Elevkårer äger också företaget Elevera som säljer produkter till gymnasieelever, bland annat studentmössor. Syftet med Elevera är att leverera produkter som elever redan köper, till ett bra pris samtidigt som elevkåren får provision på köpet. På så sätt kan Elevera hjälpa till att stärka elevkårernas ekonomi. Styrelsen ser därför fortsatt bolaget som en viktig satsning. För att på lång sikt kunna utveckla sin verksamhet behöver elevkårernas ekonomi dock utvecklas ytterligare. Styrelsens analys är att de viktigaste utmaningarna är 2 ökade intäkter och en mer långsiktig ekonomi. En särskilt utmanande förutsättning för elevkårernas ekonomi är faktumet att målgruppen, gymnasieelever, har en svag privatekonomi och är köpsvaga. Insamlingsstiftelse För att möta behovet om ökade intäkter och en mer långsiktig ekonomi samt utmaningen kring att elever är köpsvaga vill styrelsen utreda möjligheten att starta en insamlingsstiftelse. En sådan stiftelse skulle i så fall ha i uppdrag att samla in medel i syfte att förvalta dem och förmedla dem till elevkårerna. Genom den stiftelsen skulle såväl privatpersoner som organisationer kunna ge ett eget bidrag till elevrörelsen. 8
9 Stiftelse ger långsiktighet En stiftelse är en typ av juridisk person som saknar ägare. Istället äger stiftelsen sig själv och regleras genom det så kallade stiftelseurkunden vilken kan ses som stiftelsens stadga. När en stiftelse väl skapats kan den inte upplösas vilket säkerställer att den kommer att leva vidare på lång sikt. Styrelsen ser en vinning i just detta eftersom det skulle kunna generera en långsiktig stabil avkastning till elevkårerna. Stiftelse ger fler intäktskällor Genom en stiftelse skulle privatpersoner och organisationer kunna ge ett eget bidrag till elevkårerna i Sverige. Eftersom stiftelser granskas av länsstyrelserna i Sverige så stärker det också trovärdigheten i verksamheten vilket gör att donatorer kan känna sig trygga i att deras bidrag går till det avsedda ändamålet. På detta sätt kan elevkårernas intäktskällor breddas och intäkterna öka vilket möter utmaningen kopplat kring att elever är köpsvaga. 2 En utredning Styrelsen ser potential i att starta en insamlingsstiftelse som kan samla in pengar för att sedan förvalta dem och förmedla dem till elevkårerna. Att starta en stiftelse är dock en juridiskt komplicerad process och något som Sveriges Elevkårer saknar erfarenhet av. Därför söker styrelsen era medlemmars godkännande till att utreda möjligheten för att starta en insamlingsstiftelse, och återkomma till Årsmöte17 med ett besked. Styrelsen ser vikten av att först fatta ett inriktningsbeslut om att utreda frågan vidare för att ni medlemmar sedan ska kunna ta ställning till ett skarpt förslag. 9
10 Styrelsens förslag om att initiera en sparfond Kongressen förslås besluta att inrätta 11 Sparfond i stadgan och konsekvensjustera ordningen på rådande 11 Uteslutning och efterföljande paragrafer att under 11 Sparfond inrätta följande moment: mom 1 Vid varje årsboksluts upprättande ska Sveriges Elevkårer avsätta 20% av 3 föregående räkenskapsårs försäljningsintäkter från utbildningar och evenemang i en separat sparfond förutsatt att beloppet ryms inom årets resultat. Ryms inte beloppet inom årets resultat ska istället 50% av resultatet avsättas. Om resultatet är negativt ska inget belopp avsättas till sparfonden vid aktuellt årsbokslut. mom 2 Styrelsen ansvarar för att kapitalet i fonden förvaltas på ett betryggande sätt och ska särskilt beakta att sparandeformerna innebär låg risk. mom 3 Avkastning på kapital från sparfonden får nyttjas till den löpande verksamheten. Om styrelsen vill ta sådan avkastning i anspråk ska detta ske i samband med upprättandet av årsbokslutet. mom 4 Kapital som förvaltas i sparfonden får inte nyttjas till den löpande verksamheten annat än när så beslutas i enlighet med denna paragraf. mom 5 Ianspråktagande av kapital från sparfonden måste i förhand beslutas av ordinarie kongress eller årsmöte med minst två tredjedelars majoritet. mom 6 Sparfondens storlek och utvecklingen ska redovisas separat på varje ordinarie kongress och årsmöte. att under 6 Styrelsen för Sveriges Elevkårer mom 5 lägga till en punkt med lydelsen upprätta riktlinjer så att kapitalet som avsätts till en sparfond enligt 11 i denna stadga förvaltas på ett betryggande sätt att hälften av det egna kapital som Sveriges Elevkårer har per , enligt det årsbokslut som upprättas för 2016, ska avsättas till sparfonden. Avsättningen ska ske senast Se not 1 Verksamhetsintäkter i Sveriges Elevkårers årsredovisning. 10
11 Styrelsens förslag om att utreda en insamlingsstiftelse Kongressen förslås besluta att ge styrelsen i uppdrag att till Årsmöte17 undersöka möjligheten att starta en insamlingsstiftelse i syfte att stärka Sveriges Elevkårers medlemmars ekonomi 11
Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer
Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012
Läs merPraktisk information om nomineringsprocessen
Praktisk information om nomineringsprocessen s vision är att det på varje gymnasieskola i Sverige ska finnas en framgångsrik elevkår som genom att tillvarata deras akademiska, ekonomiska, rättsliga och
Läs merFinansiering och förvaltning
Finansiering och förvaltning Right Livelihood Award Stiftelsen Uppdaterat: oktober 2016 Författat av: Börje Andersson 1 Finansiering och förvaltning av tillgångar D2 Finansiering och förvaltning av tillgångar
Läs merProposition 1. Stadgerevideringar Norra Reals Elevkår är bland de mest framgångsrika elevkårerna i Sverige och bör alltid sträva efter att ordna fler och bättre aktiviteter för sina medlemmar samtidigt
Läs merSveriges Elevråds årsmöte Propositioner
Propositioner Sida 2 Propositioner Proposition 1: Stadgar för Sveriges Elevråd (se bilaga 1) Styrelsens förslag på ändringar i stadgarna är sammanfattade nedan. En kort motivering om varför styrelsen anser
Läs merSveriges Elevkårers verksamhetsdirektiv för 2015 utgår från organisationens vision, syfte, medlemsförmåner och strategi.
Sida 1 av 5 Sveriges Elevkårers verksamhetsdirektiv för 2015 utgår från organisationens vision, syfte, medlemsförmåner och strategi. Medlemsservice Sveriges Elevkårer ska arbeta för att medlemsorganisationerna
Läs merInnehåll. 1 Vision. 1 Vad är strategin 1 Fokusområden 1 Mål 2 Nulägesanalys 3 Så når vi dit 4 Resultat
2020 Sveriges Elevkårers vision är väldigt tydlig det ska finnas en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. Formuleringen är enkel, men för att nå dit krävs ett hårt arbete av alla inom
Läs merBidrag till utomstående organisationer
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Handläggare Johan Adolfsson Telefon: 08-508 33 926 Till Utbildningsnämnden 2017-02-02 Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2017-01-09 Bidrag till utomstående
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Läs merProposition Ekonomisk ram för år 2018
Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna
Läs merÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434
ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken
Läs merBidrag till utomstående organisationer
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-03-22 Handläggare Johan Adolfsson Telefon: 08-508 33 926 Till Utbildningsnämnden 2016-04-14 Bidrag till utomstående
Läs merProposition 4: Ekonomi och avgifter
Proposition 4: Ekonomi och avgifter Tillsammans är vi Saco 1/8 Proposition 4: Ekonomi och avgifter Förslag till beslut Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att att bemyndiga styrelsen att under åren
Läs merÅRSREDOVISNING 2014 HSB Brf Knutsgården i Lund Org nr
ÅRSREDOVISNING 2014 HSB Brf Knutsgården i Lund Org nr 745000-2055 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende.
Läs merRiktlinjer för intern kontroll och styrning stödmedlem
Riktlinjer för intern kontroll och styrning stödmedlem Antagna av Giva Sveriges årsmöte och lanserade 2007 Uppdaterade maj 2019 Innehållsförteckning Uppdelning och exempel på dokument... 3 Definitioner...
Läs merPolicy för Sektionens sparande
Policy för Sektionens sparande Syftet med styrdokumentet är att beskriva hur sektionens eventuella överskott ska fördelas, förvaltas samt djupare beskriva var fonds syfte. Dokumentet ska kontinuerligt
Läs merExempelstadga med instruktion
Exempelstadga med instruktion Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta för medlemsorganisationerna har Sveriges Elevråd tagit fram
Läs merResultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun
KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och
Läs merGuide till SECO:s exempelstadga
Guide till SECO:s exempelstadga Guide till SECO:s exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta för medlemsorganisationerna
Läs merProtokoll konstituerande årsmöte
Protokoll konstituerande årsmöte (Föreningens namn) (Ort) (Datum) 1 Mötets öppnande Årsmötesordförande förklarade mötet öppnat 2 Val av mötesfunktionärer Styrelsen föreslog att välja till årsmötesordförande
Läs merStadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798
Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men
Läs merSveriges Elevråds Centralorganisation SECO
Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Styrelsens kvartalsrapport till medlemmarna kvartal 2, 2012 Kommentar från styrelsen 2 Kommentar från Generalsekreteraren 2 Verksamhetsrapport 3 Mål och utfall
Läs merSTADGAR för INSAMLINGSSTIFTELSEN BRANDFORSK
STADGAR för INSAMLINGSSTIFTELSEN BRANDFORSK Stiftelsens namn, säte och ändamål 1 Stiftelsens namn är Insamlingsstiftelsen Brandforsk. Insamlingsstiftelsen Brandforsk är en insamlingsstiftelse med säte
Läs merGranskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Läs merVal av ny valberedning på två år Verksamhetsberättelse och bokslut Propositioner och motioner
Startup 2014 Kongress och årsmöte Årsmöte 2011 Mandatperioderna blir två år långa för alla förtroendevalda Fattade beslut att överlåta Operation Dagsverke Kongress 2012 Vi blev valda till styrelsen på
Läs merFöreningen HOPP Stockholm
Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 2012-12-31 Styrelsen för föreningen HOPP Stockholm avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning
Läs merBOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer
Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att
Läs merHSB Brf 53 Gräslöken Kallelse till stämma och Årsredovisning för 2018
HSB Brf 53 Gräslöken Kallelse till stämma och Årsredovisning för 2018 Här kommer föreningens årsredovisning. En årsredovisning är en sammanställning över bostadsrättsföreningens ekonomi vid en viss tidpunkt
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Läs merBudget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag
Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen
Läs merÅrsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45
Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta
Läs merLathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer
Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se
Läs merFörslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande
Läs merÅrsredovisning Föreningen Filharmonikernas vänner
1 (7) Årsredovisning 2018 Föreningen Filharmonikernas vänner Styrelsen för Föreningen Filharmonikernas vänner får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2018-01-01
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-03-30 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde Enligt
Läs merBryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:
Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs merÅrsredovisning 2017/18
1 (6) Årsredovisning 2017/18 Förvaltaren för, får härmed lämna sin redogörelse för stiftelsens utveckling under tiden 2017-12-19 2018-12-31. Alla belopp redovisas i heltal kr (SEK). INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag: Ekonomisk stabilitet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet
1 (10) Redovisning av regeringsuppdrag: Ekonomisk stabilitet hos enskilda huvudmän inom skolväsendet Uppdraget Skolinspektionen har i regleringsbrevet för 2017 fått regeringens uppdrag att redovisa sina
Läs merÅrssammanställning för räkenskapsåret
Årssammanställning för räkenskapsåret 2016-01-01 2016-12-31 Styrelsen för Stiftelsen Victor Schneiders Fond avger härmed följande årssammanställning. Innehåll Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3
Läs merFörvaltningspolicy Förbundet Unga Forskare
Förvaltningspolicy Förbundet Unga Forskare Antaget av förbundsstyrelsen den 13/11 2011 på möte 11-5 Innehållsförteckning 1 Syfte och mål 1 2 Ansvar och befogenheter 2 3 Likviditetshantering 2 4 Kapitalförvaltning
Läs merOrdlista Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för långvarigt bruk inom föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastighet med ev. mark och byggnader. Ansvarsförbindelser
Läs merElevkårens 1) verksamhet 2) organisation 3) aktiva 4) medlemmar
Elevkårens 1) verksamhet 2) organisation 3) aktiva 4) medlemmar Elevkårens verksamhet 1 Inledning. I elevkåren finns evenemangen och aktiviteterna, förmånerna och erbjudandena, föreställningarna och uppträdandena,
Läs merUnga Forskares Utvecklingsfond
Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Uppsala Elevkårer 2018
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Holström Ingrid Datum 2017-11-30 Diarienummer UBN-2017-4887 Utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning för Uppsala Elevkårer 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merInsamlingsstiftelsen Lille Hans för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Org.nr
för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 2010-12-31 Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Lille Hans avger härmed följande årsredovisning.
Läs merHur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?
Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning
Läs mermom 2 Norra Reals Elevkårs högsta beslutande organ är årsmötet och därefter Elevkårsstyrelsen.
Norra Reals Elevkårs Stadga Med organisationsnummer 802408 7036 Antogs på årsmötet 25 mars 2015 1 Organisationen mom 1 Elevkårens juridiska namn är Norra Reals Elevkår. mom 2 Norra Reals Elevkårs högsta
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449
ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014 Org nr 769612-9449 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. ORDLISTA ÅRSREDOVISNINGEN
Läs merÅrsredovisning Brf Linnégatan 41 45
Årsredovisning 2013 Brf Linnégatan 41 45 125 lägenheter Eget gym Fem garage Gemensam takterrass Gästlägenhet Toppmodern tvättstuga Biljardrum Långsiktiga lokalhyresgäster Miljöengagemang Egen hemsida:
Läs merRIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Läs merINTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD Inledning Syftet med Giva Sveriges Kvalitetskod är att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. Kvalitetskoden
Läs merManual för räknesnurran
Manual för räknesnurran Innehåll Manual för räknesnurran... 1 Omsättning och resultat... 2 Totala rörelseintäkter aktuellt räkenskapsår... 2 Rörelseresultat aktuellt räkenskapsår... 2 Beräkning av rörelsetillgångar...
Läs merOMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS
OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare
Läs merBidragsregler. Ansökan i efterhand skall ovillkorligt avslås. Bidrag lämnas endast till vistelser/aktiviteter inom Sveriges gränser.
Bidragsregler Kriterier för handläggning av ansökningar rörande bidrag till rekreationsvistelser, lägervistelser, föreningsarrangemang, korta kurser samt organisationsbidrag Allmänt Ansökan skall vara
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng. Revisionsrapport Årsredovisning och årsbokslut 2013
Årsredovisning och årsbokslut 2013 KPMG AB 29 mars 2014 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Uppdraget 1 1.2 Syfte 1 1.3 Avgränsning 1 1.4 Ansvarig nämnd/styrelse 1 1.5 Projektorganisation 2 2. Resultat
Läs merÅRSREDOVISNING 2016 Bostadsrättsförening Solglittret i Lund Org nr
ÅRSREDOVISNING 2016 Bostadsrättsförening Solglittret i Lund Org nr 769616-6177 HUR MAN LÄSER EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning
2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag
Läs merEkonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund
Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en
Läs merINTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD Inledning Syftet med Giva Sveriges Kvalitetskod är att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. Kvalitetskoden
Läs merPolicy för Sektionens sparande
Policy för Sektionens sparande Syftet med styrdokumentet är att beskriva hur sektionens eventuella överskott ska fördelas, förvaltas samt djupare beskriva Sektionens likviditetsreserv och var fonds syfte.
Läs merRiktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Läs merÅRSREDOVISNING 2015 HSB Brf Kyrkovången i Södra Sandby Org nr
ÅRSREDOVISNING 2015 HSB Brf Kyrkovången i Södra Sandby Org nr 716439-0911 HUR MAN LÄSER EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och
Läs merUTKAST: Följebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift och ekonomiska ramar
P2 Handläggare: Styrelsen Datum: 2018-01-26 Dnr: Oxxx-/ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 UTKAST: Följebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift 2018-2019 och ekonomiska
Läs merFrivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen
Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag
Läs merKammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.
Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.
Läs merFöljebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift och ekonomiska ramar
P2 Handläggare: Styrelsen Datum: 2018-02-25 Dnr: O412-2/1718 Följebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift 2018-2019 och ekonomiska ramar 2018-2019 Inledning SFS ekonomiska ramar är en uppskattning över
Läs merProcess och tidplan för beredning av bokslutsdispositioner i Stadshus AB koncernen
Bilaga C Styrelsen 2016-06-13 1 Diarienummer: 0058/16 Handläggare: Berndt Sundström Tel: 031-368 54 58 E-post: berndt.sundstrom@gshab.goteborg.se Process och tidplan för beredning av bokslutsdispositioner
Läs merInsamlingsstiftelsen Lille Hans för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Org.nr 802402-3742
för främjande av psykoanalytisk behandling av barn och ungdomar Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 2012-12-31 Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Lille Hans avger härmed följande årsredovisning.
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Läs merÅrsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne
Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga
Läs merÅrsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden
Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Läs merNarkolepsiföreningen Sverige NFS
Årsredovisning för Narkolepsiföreningen Sverige NFS Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och
Läs merEckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014
Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad
Läs merGuide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga
Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta
Läs merÅrsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576
Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening
Läs merSTADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping
STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009
Läs merStyrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning)
s förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i förslag till dagordning) För att möjliggöra de av styrelsen föreslagna åtgärderna enligt punkterna 8 (A) (C) i förslaget till dagordning,
Läs merSvenska Dövidrottsförbundet
Årsbokslut för Svenska Dövidrottsförbundet Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida Ekonomisk redovisning 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merÅrsredovisning verksamhetsåret 2014
Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning
Läs merINTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT
Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merRevisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Läs merNarkolepsiföreningen Sverige NFS
Årsredovisning för Narkolepsiföreningen Sverige NFS Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Narkolepsiföreningen Sverige NFS 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Narkolepsiföreningen Sverige NFS, får
Läs merBolagspolicy för Oskarshamns kommun
Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som
Läs merFöljebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift och budget
P2 Följebrev till Proposition 2: SFS medlemsavgift och budget 2019-2020 Inledning I följebrevet redovisas styrelsens förslag till medlemsavgift 2019-2020, preliminär avgift och budget 2019-2020. Därefter
Läs merPolicy för Sektionens sparande
Policy för Sektionens sparande Syftet med styrdokumentet är att beskriva hur Sektionens eventuella överskott ska fördelas, förvaltas samt djupare beskriva var fonds syfte. Dokumentet ska kontinuerligt
Läs merGävle kommuns donationsstiftelser
Årssammandrag 2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 5 Alla belopp redovisas i hela kronor om inget annat anges. Uppgifter inom parentes avser föregående
Läs merDnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Läs merAntagna den 29/ Reviderade den 20/1 1999, 14/5 2000, 6/ och 16/
Stadgar Antagna den 29/11 1998 Reviderade den 20/1 1999, 14/5 2000, 6/3 2005 och 16/11 2009 1 Föreningens firma Föreningens firma är Masthuggets Bilkooperativ, Ekonomisk Förening. 2 Styrelsens säte Styrelsen
Läs merÅrsredovisning. HARLÖSA FIBER SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1/ / Org nr
Årsredovisning HARLÖSA FIBER SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 1/1 2016-31/12 2016 Org nr 717916-5332 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse
Läs merBoo Allaktivitetshus AB
Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs merSVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET ÅRSREDOVISNING STYRELSENS ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014-01-01 2014-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Svenska Baseboll och Softboll Förbundet (SBSF), bildat 1956,
Läs merÅrsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig
Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen
Läs merPolicy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Läs merÅrsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg
Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen
Läs merAktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin
Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera
Läs merEkonomiguide. Del 1 - Budget
Ekonomiguide Del 1 - Budget Innehållsförteckning Årsbudget 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av årsbudgetmallen 4 Budgetens segment 5 Dokumentets kodning 7 Utskottsbudget 8 Vad, vem, varför? 8 Förklaring
Läs mer