Nationell samordning av omgivningsbuller

Transkript

1 1 (11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Nationell samordning av omgivningsbuller Redovisning av arbetsgruppen Buller från industri och vindkraft Godkänd av styrgruppen

2 NATURVÅRDSVERKET 2 (11) Förord På styrgruppsmötet den 15 februari beslutades att det skulle tillsättas en arbetsgrupp med syftet att diskutera och ta fram en gemensam riskbedömning av exponering för a) industribuller och b) ljud från vindkraftsverk. Den här redovisningen rör den delen som handlar om ljud från vindkraftverk. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen vad gäller ljud från vindkraftverk: Ingrid Johansson Horner (ordförande), Ebbe Adolfsson och Johanna Bengtsson Ryberg på Naturvårdsverket, Magnus Lindqvist, Boverket, Patrik Hultstrand, Socialstyrelsen och Mårten Thorsen, Energimyndigheten. Arbetet pågick perioden april-oktober Styrgruppen beslutade på sitt fjärde möte den 31 oktober 2012 att arbetsgruppen, i och med redovisningen av föreliggande dokument, är klara med sin uppgift vad gäller ljud från vindkraftverk.

3 NATURVÅRDSVERKET 3 (11) INNEHÅLL FÖRORD 2 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 4 1. NATIONELL SAMORDNING AV OMGIVNINGSBULLER 5 2. SYFTE, METOD OCH GENOMFÖRANDE Syftet med arbetsgruppens arbete Avgränsning Målgrupp Förutsättningar 6 3. RESULTAT OCH DISKUSSION Vägledningar, publikationer och annat underlag om ljud från vindkraftverk Studiebesök på Ljusterö, Norrtälje kommun 9 4. VINDKRAFTSNÄTVERKET Behov av fortsatt samarbete Syfte med vindkraftsnätverket Kommande utmaningar Så ska nätverket fungera 11

4 NATURVÅRDSVERKET 4 (11) Sammanfattande slutsatser Syftet med den här arbetsgruppen har varit att diskutera exponering av ljud från vindkraftsverk och effekter på människors hälsa. Arbetsgruppen är överens om att det i dagsläget råder samstämmighet mellan deltagande myndigheter om vilka regler som gäller för ljud från vindkraftverk och vilka problem som kan uppkomma vid exponering för detsamma. Det finns därmed i dagsläget inga direkta oklarheter eller knäckfrågor att ta upp inom arbetsgruppen. Med all säkerhet kommer nya frågeställningar att aktualiseras framöver, en sådan fråga kan exempelvis vara planering av bostäder i närheten av vindkraftverk. Med anledning av ovan nämnda resonemang anser den här arbetsgruppen sig som klara med sin uppgift. Istället bildas nu ett nätverk (vindkraftsnätverket) med samma deltagare som i vindkraftsgruppen. Syftet med nätverket är att samverka i frågor som rör ljud från vindkraftverk, bland annat genom att diskutera nya forskningsresultat och utbyta erfarenheter. Samtliga deltagare ska tillsammans aktivt bidra till att uppfylla målet med nätverket.

5 NATURVÅRDSVERKET 5 (11) 1. Nationell samordning av omgivningsbuller Naturvårdsverket har ett utpekat ansvar Naturvårdsverket har ett utpekat ansvar för att särskilt samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. 1 Samordningen leds av en beslutande styrgrupp där de myndigheter som har identifierats som de mest centrala för samordningen och som behövs för att driva samordningen framåt ingår. Dessa myndigheter är Naturvårdsverket, Boverket, Socialstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen. Från och med 15 februari ingår också länsstyrelsen i styrgruppen. Ett nätverk, bestående av handläggare från de femton myndigheter och organisationer som identifierats ha ansvar för buller på olika sätt, deltar i relevanta arbetsgrupper för att där genomföra samordningens projekt och aktiviteter. Förutom de myndigheter som ingår i styrgruppen ingår Arbetsmiljöverket, Energimyndigheten, Folkhälsoinstitutet, Försvarsmakten, Generalläkaren, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Sjöfartsverket och Sveriges kommuner och landsting. Ur nätverket plockas personer till de av styrgruppen beslutade arbetsgrupperna för att där tillsammans genomföra samordningens projekt och aktiviteter. Syftet med samordningen Syftet med samordningen är att: 1. Identifiera, beskriva och om möjligt lösa identifierade målkonflikter i) mellan olika myndigheters uppdrag, ii) inom lagstiftningen och iii) inom miljömålssystemet. 2. Förbättra samverkan mellan de myndigheter som arbetar med buller. 3. Effektivisera, stärka och tydliggöra i) respektive myndighets arbete i bullerfrågan och ii) myndigheternas gemensamma arbete i bullerfrågan. Aktiviteter/arbetsgrupper inom bullersamordningen Aktiviteterna inom samordningen utförs främst i de av styrgruppen beslutade arbetsgrupperna. Styrgruppen beslutade på sitt möte den 15 februari att tillsätta sju nya arbetsgrupper för att lösa de oklarheter/knäckfrågor som just nu är mest prioriterade inom den nationella samordningen av omgivningsbuller. Styrgruppen utsåg på mötet också en ansvarig myndighet för respektive arbetsgrupp. Den myndigheten utser i sin tur en person som är ordförande i arbetsgruppen. Ordföranden har som uppgift att leda arbetsgruppens arbete samt rapportera om detsamma till samordnaren. Samordnaren i sin tur rapporterar vidare till styrgruppen. 1 Förordning (SFS 2009:1476) med instruktion för Naturvårdsverket.

6 NATURVÅRDSVERKET 6 (11) 2. Syfte, metod och genomförande 2.1. Syftet med arbetsgruppens 2 arbete Syftet har varit att diskutera och dra slutsatser om exponering av ljud från vindkraftsverk och effekter på människors hälsa. I arbetet ingick att ta hänsyn till hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser av buller Avgränsning Arbetsgruppen har fokuserat på att förbättra, effektivisera och tydliggöra samverkan mellan de myndigheter som arbetar med bullerfrågor rörande vindkraft. Vidare skulle arbetsgruppen tydliggöra var det idag redan råder samsyn inom området och var samsyn saknas, kartlägga vad vi vet om bullerkällan och dess effekter på människors hälsa och eventuella kunskapsluckor. Arbetet i gruppen har inte varit att ta fram gemensam vägledning Målgrupp Det underlag som tas fram i denna arbetsgrupp är främst ämnat för de myndigheter som ingår i den nationella bullersamordningen samt länsstyrelser och kommuner i det regleringsarbete som myndigheterna bedriver Förutsättningar Utbyggnaden av vindkraft kommer att öka, i överensstämmelse med riksdagsbeslut 3. I samband med den ökande vindkraftsutbyggnaden ökar behovet av att sammanställa den kunskap som finns om effekter på människors hälsa av ljud från vindkraftverk. Detta eftersom antal vinkraftverk hela tiden ökar, och då blir också fler personer berörda av ljud från vindkraftverk. Därmed bedöms behovet öka vad gäller kunskap om hur närboende påverkas. Myndigheterna samverkar redan nu på olika sätt vad gäller ljud från vindkraftsverk och i dagsläget bedöms det inte finnas några betydande oklarheter. Exempelvis finns det redan nu ett antal exempel på vägledningar, publikationer och annat som flera myndigheter står bakom (dvs. där myndigheterna har samsyn). Vi är dock överens om att den planerade utbyggnaden med större vindkraftverk och större vindkraftparker kräver uppföljning och forskning kring detta. 2 Arbetsgruppen är uppdelad i två delar, dels industribuller och dels ljud från vindkraftverk. Föreliggande redovisning gäller den del som handlar om ljud från vindkraftverk. Den del som handlar om industribuller fortsätter tills vidare. 3 Planeringsramen är på 30 TWh till år 2020 (20 TWh på land och 10 TWh till havs). Produktionen v v var 6,99 TWh. Enligt utdrag från Vindbrukskollen i september 2012 finns det färdiga beslut för 1800 verk med total installerad effekt på ca 4300 MW. Totalt 8500 verk är under behandling i olika faser, den sammanlagda effekten hos dessa verk är ca MW. Det har med andra ord byggts mycket vindkraft och mycket är på gång.

7 NATURVÅRDSVERKET 7 (11) 3. Resultat och diskussion Arbetsgruppen har listat vilka vägledningar, publikationer och annat underlag som finns idag och där det råder samsyn. Den gemensamma kartläggningen presenteras under nästa rubrik, se nedan Vägledningar, publikationer och annat underlag om ljud från vindkraftverk Vägledning med riktvärden Riktvärden för ljud från vindkraft, Naturvårdsverket: Buller inomhus, Socialstyrelsen (framför allt tabell 2 om lågfrekvent buller): Litteratur, vägledning etc. Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket Handboken togs fram av Boverket i samråd med Energimyndigheten, Lantmäteriverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. boken.pdf. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Mats E. Nilsson och Gösta Bluhm, IMM, Gabriella Eriksson, VTI och Linköpings universitet och Karl Bolin, KTH Se vidare uller/vindkraftverk/infra-lagfrekvent-ljud/infra-lagfrekv-vindkraftverk-slutraprev pdf Syntesrapporter från Vindval (se nedan under samarbeten ) om vindkraftens påverkan på människors intressen. Rapporten sammanfattar forskning främst från Europa och USA, inom området och innehåller hälsa vilket innefattar buller, skuggor och besvärsupplevelser. Se vidare Samarbeten Vindlov ( Där finns information om hur det går till att få tillstånd för att bygga vindkraftverk och ca 20 myndigheter står bakom webbplatsen. Informationen är skriven av de olika myndigheter 4 som är involverade i tillståndsprocessen. 4 Just nu ingår följande myndigheter och organisationer i Vindlov: Arbetsmiljöverket, Bergsstaten, Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten,

8 NATURVÅRDSVERKET 8 (11) Vindval ( Ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet omfattar ett 30-tal forskningsprojekt och fyra syntesprojekt (se ovan). Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Mycket tyder på att samarbetet fortsätter även efter 2012, eventuellt fram till Nätverket för vindbruk drivs av Energimyndigheten. Det är organiserat i fyra noder med olika arbetsområden; Regionförbundet i Kalmar, Länsstyrelsen i Halland, Högskolan på Gotland och Strömsunds kommun. Syftet är att sprida kunskap om naturresursen vind, sprida information för att underlätta utbyggnad samt understödja regionala initiativ av nationell betydelse. Vindbrukskollen är en databas med kartinformation om befintliga och projekterade vindkraftverk i Sverige. Karttjänsten finns på Vindlov ( Elforsk ägs av Svensk energi och Svenska kraftnät och arbetar med branschgemensam forskning och utveckling. Vindforsk är ett program inom Elforsk som bedriver grundläggande och tillämpad vindkraftsforskning. Energimyndigheten står för hälften av kostnaden, och resterande kostnader står energi- och industriföretag för. Programmet pågår mellan Konferenser och seminarier CWE2013, Conference on Wind power and Environmental impacts. 5-7 februari För mer information, se Domar Nätverket för vindbruk har gett Peter Ardö (Mark- och miljödomstolen i Vänersborg) i uppdrag att fram en kommenterad sammanställning av vindkraftsmål som varit uppe i Mark- och miljööverdomstolen. 6 På gång Naturvårdsverket finansierar ett mindre projekt om hur närboende påverkas av ljud från vindkraftverk. Projektet utförs av IMM och KTH. Klart hösten 2012 Upplevd störning av vindkraftsbuller, en jämförande studie av ljud från olika turbiner; Karl Bolin, Mats E. Nilsson, Gösta Bluhm. Försvarsmakten, Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, SMHI, Svenska kraftnät, Sveriges geologiska undersökningar, Trafikverket, Transportstyrelsen och SKL. 5 I budgetproposition 2013 står följande på sidan 69: Det är enligt regeringens bedömning angeläget att denna verksamhet kan bedrivas även fortsättningsvis. Regeringen föreslår att kronor anvisas för För 2014, 2015 och 2016 beräknas anslaget till kronor per år. 6 Arbetsgruppen har fått ta del av denna sammanställning Länk kommer att publiceras senare på Vindlov eller Nätverket för vindbruk.

9 NATURVÅRDSVERKET 9 (11) Naturvårdsverket har lagt ut ett uppdrag på IMM att de ska göra en kunskapsöversikt om hälsoeffekter av omgivningsbuller, dvs. de ska redogöra för vad vi vet om buller och dess effekter på människors hälsa och också peka ut inom vilka områden det finns kunskapsluckor. Även vindkraft ingår. Klart våren Energimyndigheten har beviljat stöd till fyra projekt som syftar till att klargöra hur ljud från vindkraftverk varierar i olika miljöer och hur ljudet kan mätas och beräknas. 1. Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning. Projektet ska ge en samlad kunskap om ljudutbredning speciellt över varierande terräng och olika väderförhållanden. Resultatet ska bli förbättrade ljudutbredningsmodeller, tydligare mätnormer, validering av beräknad ljudnivå och meteorologiska ingångsdata. Detta sammantaget ska ge bättre lokaliseringsbeslut. Uppsala universitet, projektledare Conny Larsson (klart i december 2013). 2. Avancerad modellering av ljudutbredning i komplex terräng. Projektet ska utveckla och implementera metoder och programvara för prediktion av ljudutbredning i kuperad skogstäck terräng. KTH, projektledare Karl Bolin (klart i december 2012). 3. Utbredning av vindkraftljud i skog mätning och modellering av efterklang, spridning och temperaturgradient. ÅF-Infrastruktur AB, projektledare Martin Almgren Låg ljudnivå i skyddade lägen metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge. ÅF-Infrastruktur AB/Ingemansson, projektledare Martin Almgren Studiebesök på Ljusterö, Norrtälje kommun Den 30 augusti åkte arbetsgruppen till Ljusterö för att i fält lyssna på ljud från vindkraftverk. Det aktuella verkets ägare, Mats och Lena Eriksson, berättade om hur det gick till när verket byggdes, hur verket sköts och fungerar idag samt berättade om det verk som enligt planerna kommer att byggas i närheten. 7 bro%207%20feb%202012/550376%20utbredning%20av%20vindkraftljud%20i%20skog%20- %20rapport%204%20slutrapport% pdf. 8 bro%207%20feb%202012/550373%20l%c3%a5g%20ljudniv%c3%a5%20i%20vindskyddat %20l%C3%A4ge%20slutrapport% pdf.

10 NATURVÅRDSVERKET 10 (11) 4. Vindkraftsnätverket 4.1. Behov av fortsatt samarbete Det fanns sedan tidigare, dvs. redan innan det bildades en arbetsgrupp om ljud från vindkraftverk inom den nationella bullersamordningen, ett etablerat samarbete mellan de mest berörda myndigheterna Naturvårdsverket, Boverket, Socialstyrelsen och Energimyndigheten. Redan på arbetsgruppens första möte var det tydligt att det i dagsläget råder samstämmighet mellan deltagande myndigheter om vilka regler som gäller för ljud från vindkraftverk och vilka problem som kan uppkomma vid exponering för detsamma. Därmed ansåg arbetsgruppen och styrgruppen att den arbetsgruppen inte behövs i sin nuvarande form. Arbetsgruppens förslag är att berörda myndigheter istället bildar ett nätverk (vindkraftsnätverket), med samma deltagare som i vindkraftsgruppen Syfte med vindkraftsnätverket Syftet med det nya vindkraftsnätverket är att samverka i frågor som rör ljud från vindkraftverk, bland annat genom att diskutera nya forskningsresultat och utbyta erfarenheter Kommande utmaningar Det är i dagsläget oklart vilka ekonomiska resurser som finns för att initiera studier om ljud från vindkraftsverk. Nätverket kommer framöver också att diskutera inom vilka områden som det behövs mer kunskap och forskning om effekter på människors hälsa, framför allt när det gäller den planerade utbyggnaden av större vindkraftparker och större verk, och planering av bostäder i närheten av vindkraftverk. Andra exempel på vad som också kommer att diskuteras är: Vertikala vindkraftverk. Miniverk placerade på hustak. Hur ljud från vindkraftverk uppfattas av närboende. Behov av certifiering gällande beräkning och mätning av vindkraftsljud. Behov av underlag för hur den enkla mätmetoden fungerar för boende nära vindkraftverk, jämfört med Nord Behov av riktvärden för lågfrekvent buller utomhus. Nätverket kommer bjuda in forskare (exempelvis från IMM och KTH) för att berättade om sina pågående och avslutade forskningsprojekt. De två översta punkterna på listan är att bjuda in de forskare som, på Naturvårdsverkets uppdrag, arbetar med en studie om hur närboende störs av ljud från vindkraftverk och kunskapsöversikten om hälsoeffekter av omgivningsbuller, där även vindkraft ingår (se ovan under på gång ). Det kan också bli aktuellt att bjuda in branschen för att ta del av hur de arbetar i frågan om vindkraftljud, exempelvis genom att bjuda in en representant från en branschorganisation.

11 NATURVÅRDSVERKET 11 (11) 4.4. Så ska nätverket fungera Naturvårdsverket tar på sig att även i fortsättningen vara sammankallande för nätverket. Preliminärt träffas gruppen två gånger per år, beroende på vilket behov som finns. Samtliga deltagare ska tillsammans aktivt bidra till att uppfylla målet med nätverket.