El-Dagveskolan uppfyller inte kraven för godkännande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "El-Dagveskolan uppfyller inte kraven för godkännande"

Transkript

1 NYHETSBREV Nummer 5 Maj 2003 El-Dagveskolan uppfyller inte kraven för godkännande Skolverket har genomfört tillsyn vid den fristående grundskolan vid El-Dagveskolan i Jönköping. Skolverket konstaterar att utbildningen inte uppfyller kraven för godkännande. Därmed återkallas också rätten till bidrag från elevernas hemkommuner. Skolverkets kritik är: Huvudmannen har till Jönköpings kommun och även till Skolverket uppgett ett högre antal elever än som i verkligheten går på skolan. Skolverket kan konstatera att skolan har färre än 20 elever. Skolan kan inte anses tillhandahålla undervisning i slöjd, vad avser träoch metallslöjdsdelen. Lokalen har bedömts undermålig och farlig av en slöjdkonsulent och den person som undervisar är inte utbildad. De planer huvudmannen angett för att lösa problemen med slöjdundervisningen är enligt kommunen inte aktuella. Kommunen har angett farhågor om att skolan inte haft någon skolhälsovård sedan den 1 december I och med det nu inkomna svaret tillstår huvudmannen att skolhälsovården inte fungerat på senare tid. Den lösning som angivits i huvudmannens svar och som bygger på samverkan med kommunen är enligt uppgifter från kommunen inte aktuell. Sammanfattande bedömning I Sverige finns möjlighet att driva fristående skolor med bl.a. konfessionell inriktning under förutsättning att de bestämmelser som finns i skollagen och andra relevanta författningar följs. Alla barns rätt i Sverige att ha tillgång till en bra utbildning är ett oeftergivligt krav. Skolverket har redan under år 2002 påtalat brister inom El-Dagveskolans verksamhet. Bristerna har åtgärdats, vissa dock endast för en begränsad tid. Personalomsättningen får anses vara stor vid skolan och elevlistorna visar sig från gång till annan vara oriktiga. De positiva elevprognoser som skolan över åren presenterat har visat sig inte hålla. Skolan saknar fungerande skolhälsovård. Jönköpings kommun har uttalat sin oro för hur verksamheten fungerar och Skolverket delar denna uppfattning. Sammantaget finner Skolverket att utbildningen vid den fristående skolan El-Dagveskolan inte ger de kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan ska förmedla. Skolan har ett elevantal understigande 20 elever. Bristerna är så väsentliga att Skolverket har beslutat att godkännandet för den aktuella fristående grundskolan ska återkallas. Vid återkallandet av godkännandet för den fristående grundskolan faller även förutsättningarna för godkännandet att bedriva utbildning i förskoleklass vid skolan. Godkännandet för förskoleklassen ska därför också återkallas. Härmed följer att rätten till bidrag från elevernas hemkommuner återkallas. I DETTA NUMMER Tillståndsprövning för fristående skolor 2 Stöd för elever med särskilda behov 3 Månadens lästips 5 Sveriges nationella minoriteter 6

2 2 Skolverket Nyhetsbrev 5/2003 Fortsatt granskning av de aktuella fristående skolorna Skolverket har inlett en riktad granskning av de övriga fristående skolor som förekom i programmet Dokument Inifrån. Utöver detta kommer samliga konfessionella fristående skolor att kartläggas. Under hösten kommer Skolverket att genomföra tillsyn på ett trettiotal konfessionella fristående skolor med olika inriktning. Skolverket kommer att se över rutiner och metoder för såväl tillsyn som tillståndsprövning av konfessionella fristående skolor. För mer information om Skolverkets fortsatta arbete, kontakta Leif Davidsson, överdirektör och avdelningschef för Utbildningsinspektion, tfn eller Claes Göran Aggebo, undervisningsråd, tfn NYHETSBREV Skolverkets nyhetsbrev skickas gratis i ett exempel till skolförvaltningar, skolstyrelser, förskolor, fritidshem m fl. Det är föreståndarens/rektors ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson Skolverket, Stockholm, Beställa skrifter: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: , fax: e-post: Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes kundservice, Stockholm Tel: , fax: e-post: Att få starta en fristående skola Med anledning av den uppmärksamhet som har riktats mot Skolverkets arbete med tillståndsprövning, speciellt vad det gäller de sökandes ekonomi, är det angeläget att berätta om hur den delen av tillståndsprövningen går till i praktiken. En huvudman som ansöker om att få starta och driva en fristående skola måste komma in med sin ansökan före den 1 april året innan skolan startar. När ansökan kommit in sker en första granskning av innehållet och ofta behöver huvudmannen komma in med kompletteringar till ansökan. Berörda kommuner ska också yttra sig över ansökan. En viktig del av Skolverkets granskning handlar om att försöka utröna om huvudmannen har ekonomiska förutsättningar att starta och Har huvudmannen förutsättningar att starta och driva en fristående skola på ett stabilt och varaktigt sätt? driva en fristående skola på ett stabilt och varaktigt sätt. Därför granskas den privata ekonomin för enskilda personer som ansöker och för de personer som sitter i styrelserna för organisationer som ansöker om start av fristående skola. Skolverket tar in uppgifter om de sökande från Upplysningscentralen (UC) om inkomster, tillgångar och skulder samt betalningsanmärkningar registrerade hos kronofogden. Om huvudmannen är ett aktiebolag tas uppgifter in från UC som bland annat innehåller resultat- och balansräkning, tillgångar, betalningsanmärkningar, nyckeltal och bokslut. Här finns också uppgifter om näringsförbud och olika registreringar. För bolagsformer som inte finns hos UC kräver Skolverket in motsvarande uppgifter om resultat, tillgångar och skulder från huvudmannen, samt beräknar nyckeltal och jämför med branschvärde. Bara mindre betalningsanmärkningar får förekomma hos företag. Privatpersoner med betalningsanmärkningar hos kronofogden får numera överhuvudtaget inte beslut om godkännande och rätt till bidrag. Även om den ekonomiska bilden ser tillförlitlig ut när huvudmannen ansöker om start av en fristående skola så kan naturligtvis mycket hända fram till det att skolan startar ca ett år senare. Det händer också ganska ofta att skolor inte kommer igång som planerat för att huvudmannen haft för kort tid för förberedelser eller för att förhandlingar om köp eller hyra av lokaler inte har gått i lås. Många huvudmän ansöker då om ett års vilande godkännande för att kunna komma igång året därpå. Det beviljas oftast av Skolverket om huvudmannen redovisar rimliga skäl. Om huvudmannen inte startar skolan enligt de beslut som finns återkallar Skolverket godkännandet och därmed rätten till bidrag. Att starta en fristående skola är ett stort och ansvarsfullt projekt och de bidrag som skolorna får från kommunen ger inte utrymme för några större ekonomiska marginaler och det är mycket sällan huvudmännen kan redovisa förväntade vinster i sina budgetar. En nystartad fristående skola behöver ett visst elevunderlag för att kunna täcka de fasta kostnaderna och ofta är elevunderlaget inte tillräckligt stort förrän skolan är inne på det tredje verksamhetsåret. Relativt få fristående skolor drabbas dock av så stora ekonomiska problem att de tvingas till konkurs och nedläggning av verksamheten. De senaste åren har ett fåtal konkurser rapporterats och under innevarande år har inte någon konkurs som gäller en fristående skola kommit till Skolverkets kännedom. Birgitta Fredander Enhetschef, Tillståndsgivning ISSN

3 Skolverket Nyhetsbrev 5/ Hur stort stöd har elever med särskilda behov i grundskolan? Hur ser egentligen stödet ut för de elever som är i behov av få det? Och får alla som behöver stöd verkligen det? Och hu arbetar skolor med den specialpedagogiska verksamheten? Det är några frågor som får svar i Skolverkets kartläggning a åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. I rapporten redovisas en omfattande undersökning som genomförts under Undersökningen, som omfattar dels en enkätstudie med drygt 1000 deltagande skolor, dels två fallstudier i tio skolor, visar att åtgärdsprogram numera är vanligt förekommande i landets grundskolor. Emellertid är det bara drygt 60 procent av de elever som bedöms behöva särskilt stöd, som får ett åtgärdsprogram. Resultaten från enkätstudien visade också att var femte elev bland dem som anses ha så stora svårigheter att de skulle behöva extra hjälp, inte får något stöd alls! Betydelsefulla verktyg, trots bristen på helhetssyn Undersökningen visar att bland de områden som beskrivs i åtgärdsprogrammen dominerar elevens individuella problematik och åtgärderna som föreslås handlar främst om träning av färdigheter. Det är sällan som elevers svårigheter förstås relationellt, det vill säga analyseras på förutom individnivå, även på grupp- och organisationsnivå. Trots en stark individinriktad förståelse av elevernas problematik visar resultaten på att åtgärdsprogrammen är betydelsefulla verktyg för det pedagogiska arbetet i skolan. Det viktigaste enligt fallstudierna är funktionen som uppföljningsoch utvärderingsinstrument samt som grund för pedagogiska diskussioner. Åtgärdsprogrammen bidrar också till att tydliggöra ansvarsfördelningen i arbetet med barnen. Detta gäller i relationen mellan hem och skola men även mellan olika befattningshavare inom och utom skolan. En majoritet av skolorna anser att åtgärdspr grammen har stor betydelse fö hela den pedagogiska verksam heten och att de därigenom bidrar till att höja kvalitén i utbildningen för alla elever. Eleverna känner sig maktlösa Undersökningen visar att åtgärdsprogrammen oftast är ambitiöst genomförda dokument präglade av stor omsorg om elevens bästa. Enkätstudiens resultat vis också på en relativt hög grad och föräldramedverkan. Fallstudierna ger emellertid indikationer om att föräldrars reella delaktighet i många fall är reducerad. Det är oftast skolpersonalen som tolkar barnets behov och svårigheter och föreslår åtgärder som föräldrar sedan har möjlighet att kommentera och godkänna genom sin underskrift. Intervjuerna med eleverna ger en ganska dyster bild. Många elever uttrycker en slags maktlöshet vilket kan förstås i ljuset av den situation eleven befinner sig i när både föräldrar och skolpersonal diskuterar hans eller hennes problem. De flesta eleverna i de lägre skolåren förstår heller inte innebörden i åtgärdsprogrammen eller sitt eget deltagande vid upprättandet och vad de skrivit under. Mindre beroende av expertstöd Resultatet från fallstudierna visar också att åtgärdsprogrammen är i hög grad skolspecifika vilket innebär att de speglar verksamhetens kultur där synen på skolans uppdrag blir central. Skolorna i studien representerar skilda verksamhetskulturer och resultatet visar att de skolor som präglas av en genomreflekterad syn på skolans uppdrag, konsekvent och tydligt ledarskap samt genomtänkta strategier för att lösa förekommande problem inom arbetslagets ram, är mindre beroende av expertstöd än andra. Här utgör den specialpedagogiska kompetensen en integrerad del i verksamheten och det förebyggande arbetet har hög prioritet. I en sådan verksamhet betonas det kollektiva ansvarstagandet vilket ofta medför mindre behov att fokusera på speciella elevstödjande insatser. Kartläggning av åtgärdsprogram och särkilt stöd i grundskolan Best nr: 03:813. Pris 50 kr exkl moms. Porto tillkommer. Publikationen beställs hos Fritzes kundservice, adress se s 2.

4 4 Skolverket Nyhetsbrev 5/2003 Andra skrifter om åtgärdsprogram och särskilt stöd! Att arbeta med särskilt stöd med åtgärdsprogram Skolverket har tidigare givit ut ett stödmaterial i hur man kan arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Den som vill lära sig hur man kan handskas med olika typer av svårigheter i skolan, t. ex. inlärnings- eller sociala svårigheter får inga svar i denna skrift. Materialet fokuserar istället på åtgärdsprogrammet i allmänhet; när ska program utarbetas, hur kan de se ut och hur följer man upp dem, vilket också belyses med olika exempel från praktiken. I skriften poängteras att arbetet med åtgärdsprogram är hela skolans ansvar och också påverkar hela skolans arbete, även om den enskilda eleven är i fokus. Syftet med materialet är att stimulera både till samtal och handling bland skolledare, pedagoger och elevhälsans personal om innehållet i åtgärdsprogram och till en utveckling av delaktighet mellan barn och ungdom, föräldrar och personal i utarbetande av åtgärdsprogram. Att arbeta med särskilt stö - några perspektiv är en antologi där olika perspektiv presenteras av arbetet med att ge barn och elever särskilt stöd i barnomsorg och skola. Det finns inga standarlösningar, därför belyser fem skribenter området ur lite olika perspektiv. Kvaliteten på det egna arbetet och insatserna måste bedömas och utvecklas och boken ger olika tankeperspektiv som hjälp för reflektion, analys och värdering. Vad är särskilda behov? Hur tar de sig uttryck? Vilka behov är det frågan om? Hur kan man arbeta med att uppmärksamma, utreda, välja och följa upp insatser för dessa barn? Detta är några av de frågor som belyses i texterna. Syftet med antologin är att vara ett bidrag för samtal och reflektion i arbetet med att ge barn och elever det stöd de har rätt till. Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Best nr 01:668. Pris 15 kr exkl moms. Porto tillkommer. Att arbeta med särskilt stöd - några perspektiv. Best nr 01:689. Pris 75 kr exkl moms. Porto tillkommer. Böckerna beställs hos Fritzes kundservice, adress se s 2. Det österrikiska gästlärarprogrammet Österrikiska gästlärare i svenska skolor Under en eller två veckor (ev längre tid) kan svenska skolor få besök av en österrikisk gästlärare. Dennes uppgifter består i undervisning, där träning i muntlig språkfärdighet utgör det viktigaste inslaget, och lärarfortbildning. Vidare kan gästläraren medverka till att de svenska skolorna kan få kontakter av olika slag med österrikiska skolor, myndigheter, institutioner mm. Kostnaden är kr per vecka; värdskolan svarar även för gästlärarens resa till skolan samt kost och logi. Svenska lärare i Österrike Svenska lärare bereds möjlighet att under två veckor göra en studieresa i Österrike. Den första veckan är lärarna stationerade i Wien, där studieprogram organiseras av österrikiska utbildnings- och vetenskapsministeriet, bm:bwk. Under den andra veckan sker besök i österrikiska skolor. Det förväntas att de svenska lärarna informerar om Sverige och att de kan förmedla kontakter med svenska skolor, myndigheter, institutioner mm. Österrike svarar för alla kostnader i Österrike, de svenska skolorna betalar lärarnas resor till och från Österrike samt vikariekostnader. Bakgrund och syfte Det österrikiska gästlärarprogrammet, som får ekonomiskt stöd av Skolverket, är ett samarbetsprojekt mellan det österrikiska utbildnings- och vetenskapsministeriet, och Centrum för Österrikestudier vid Högskolan i Skövde. Programmets syfte är att svenska elever och lärare genom besök av kvalificerade österrikiska gästlärare ska få nya och inspirerande impulser i framför allt ämnet tyska. Dessutom ska realiakunskaper om Österrike - och även övriga tyskspråkiga länder - ges en fördjupad dimension. Svenska lärare ges även möjlighet att under två veckor göra en studieresa till Österrike i österrikiska utbildnings- och vetenskapsministeriets regi. Anmälan Skolor som är intresserade av att deltaga i gästlärarprogrammet under hösten 2003 kan anmäla sig senast den 11 juni. Anmälan skickas till Kurt Bäckström, Tel: eller till Malin Pihlström Tel: Fax: Adress: Högskolan i Skövde, Box Skövde

5 Skolverket Nyhetsbrev 5/ Månadens lästips Jämförelsetal för huvudmän, del Antalet elever som väljer att gå i fristående gymnasieskolor har ökat med 40 procent på ett år och med 73 procent på två år. Idag går gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternat. Även i fristående grundskolor har andelen elever ökat. Av alla grundskoleelever går nu 5,7 procent i fristående skolor Det är stora skillnader mellan kommuner och kommungrupper. Även inom kommungrupperna är variationen stor. I storstäder är andelen elever i fristående skolor störst. Lusten att lära är en av tre redovisningar av nationella kvalitetsgranskningar som genomförts under åren 2001 och Lusten att lära fokuserar särskilt på matematik, i förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Jämförelsetal för huvudmän, del Best nr 03:802. Pris 75 kr exkl moms. Porto tillkommer. Lusten att lära. Best nr 02:757. Pris 70 kr exkl moms. Porto tillkommer. Publikationerna beställs hos Fritzes kundservice, adress se sid 2. Möten som berör är en ny skrift som getts ut av AFS Interkulturell Utbildning med stöd av Skolverket och Sida. Skriften handlar om AFS Gästlärarprogram och hur det genomfördes i fyra olika skolmil- jöer på olika orter i Sverige. Tanken är att skriften både ska ge möjlighet till eftertanke och inspiration i internationaliseringsarbetet på svenska skolor. Skriften Möten som berör kan beställas från AFS kansli, Tullgårdsgatan 10, Stockholm. Tel: E-post: Hemsida: Forskning i fokus Serien Forskning i fokus växer hela tiden och omfattar nu åtta titlar med den nionde på väg ut i dagarna. Serien vänder sig till den som vill ha överblick över forskningen inom ett visst område och författarna bemödar sig om att presentera aktuell forskning på ett tillgängligt sätt. Böckerna har blivit mycket uppskattade, inte minst bland dem som vill fördjupa sina kunskaper eller som vill koppla nya rön till det man en gång läste under sin egen utbildning. Med nummer nio (Att värdera kunskap, erfarenhet och kompetens - perspektiv på validering) övergår ansvaret för serien till Myndigheten för Skolutveckling. De beställs dock som tidigare från Fritzes kundservice. Titlarna hittills är: Distansundervisning - mode eller möjlighet? Best nr 02:749. Pris:70 kr Fristående skolor - internationell forskning Best nr 02:765. Pris: 70 kr Likvärdighet i en skola för alla Historisk bakgrund och kritisk granskning Best nr: 02:766. Pris: 70 kr Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma - en utmaning för skolan och högskolan Best nr 02:767. Pris: 70 kr Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap Best nr 02:768. Pris: 70 kr Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan Best nr 03:794. Pris: 75 kr Värdepedagogik i internationell belysning Best nr 03:795. Pris: 70 kr Om kvalitet i förskolan Forskning om och utvärdering av förskolan Best nr 03:796. Pris: 70 kr Samtliga priser är exkl moms. Porto tillkommer. Böckerna i serien Forskning i fokus beställs hos Fritzes kundservice, adress se s 2. Trevlig sommar! Vi önskar läsarna en riktigt skön sommar. Nyhetsbrevet är tillbaka igen i september.

6 6 Skolverket Nyhetsbrev 5/2003 Sveriges nationella minoriteter I februari 2000 ratificerade Sverige den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. För Sveriges del utgörs dessa minoriteter av samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, som alla har en historisk förankring i landet. Ratificerandet innebär inte enbart att Sverige åtar sig att värna om dessa folkgrupper och språk utan även att sprida kunskap om dem. Boken Sveriges nationella minoriteter - att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola bygger på möten med personal och barn och ungdomar från verksamheter inom barnomsorg och skola. Verksamheterna har ingått i ett projekt som Skolverket bedrivit under år Projektets syfte har varit att stödja verksamheternas pedagogiska arbete och hitta vägar att synliggöra elever som talar ett nationellt minoritetsspråk och ta tillvara dessa elevers erfarenheter och kunskaper. Boken visar hur olika verksamheter inom barnomsorg och skola söker vägar att arbeta med dessa elever. Ingen av de nationella minoriteterna utgör någon homogen grupp. Det är inte samma sak att var finsk i Borås som i Karesuando, rom från Finland eller från Kosovo, jude från Israel eller från Sverige och så vidare. Innebörden varierar från individ till individ, från plats till plats och från generation till generation, vilket de skolbesök som beskrivs ger en antydan om. Olika strategier Verksamheterna har valt olika strategier och kommit olika långt i sitt utvecklingsarbete. På vissa platser är minoriteterna i majoritet, och där tillhör ofta pedagogerna själva någon av minoriteterna. Några har arbetat länge med finskspråkiga och/eller romska elever men möter idag finska och romska barn med en helt annan bakgrund än tidigare, till exempel finskspråkiga barn som har föräldrar som är födda i Sverige och romer från Albanien. Andra möter en nationell minoritet för första gången, kanske tillsammans med andra elever som representerar många olika språk och kulturer. Med utgångspunkt från fem olika verksamheter ger rapporten exempel på hur barnomsorg och skola arbetar med nationella minoriteter. I texten varvas fakta om de nationella minoriteterna med glimtar från barnomsorg och skolor. Inledningsvis ges en kort historik om de nationella minoriteterna och vad beslutet om den nya minoritetspolitiken innebär för barnomsorgens och skolans del. Därefter följer nedslag i fem verksamheter runtom i landet. De nationella minoriteterna och skola/barnomsorg Sedan 1970-talet har Sverige jämställt invandrarspråk och historiska minoritetsspråk. Hemspråksreformen som kom 1976/77 syftade till att ge alla minoriteter i Sverige möjlighet att behålla sina språk och kulturer. Här har Sverige skilt sig från de flesta andra europeiska länder, där endast de historiska minoritetsspråken har fått stöd. I samband med det svenska medlemskapet i EU 1995 påbörjades en omprövning av synen på historiska minoriteter. Den kommitté som tillsattes, Minoritetsspråkskommittén, såg till att de inhemska historiska minoriteterna och deras språk gavs en särskild ställning i Sverige. Undervisning på minoritetsspråk Sverige har genom ratificerandet förbundit sig att erbjuda undervisning antingen i eller på minoritetsspråk. Än så länge har Sveriges ratificerande av konventionerna inte lett till förändrade bestämmelser när det gäller undervisning i och på minoritetsspråken. De bestämmelser som gäller är desamma som fanns redan innan de nya minoritetslagarna antogs. Dessa innebär att alla elever med annat modersmål än svenska har rätt att studera sitt modersmål både i grundskolan och i gymnasieskolan. Vissa inskränkningar i den rätten, som till exempel att ett visst minimiantal elever ska finnas för att kommunen ska ha skyldighet att anordna modersmålsundervisning, gäl ler inte för de nationella minoritetsspråken. Bestämmelserna syftar även till att stärka den kulturella identiteten hos eleverna. Det som är nytt är att regeringen har föreslagit att kunskap om de nationella minoriteterna ska införas i läroplanen som ett led i arbetet med att sprida kunskap om de nationella minoriteternas språk och kultur samt deras bidrag till Sveriges historia. Det innebär att inte bara de som arbetar med nationella minoritetselever utan alla som är verksamma inom skola och barnomsorg berörs av erkännandet. Sveriges Nationella Minoriteter beställs hos Fritzes kundservice, adress se s 2. Boken har best nr 03:793 och kostar 70 kr exkl moms. Porto tillkommer. kontakta Annica Thomas, tel Åsa Bringlöv, tel

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Kommunen ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 Kommunfullmäktige Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Dessa regler och villkor gäller för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borås Stad. Reglerna grundar sig på

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer