Beslut Beslut rörande ansökan om tillstånd till flyttning av byggnadsminnet Röda magasinet, Smedstad 1:23, Linköping.

Transkript

1 Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Beslut sid 1 (6) Linköpings kommun Kultur- och fritidsnämnden Apotekaregatan 13 C Linköping Beslut rörande ansökan om tillstånd till flyttning av byggnadsminnet Röda magasinet, Smedstad 1:23, Linköping. Beslut Länsstyrelsen beslutar att inte lämna tillstånd enligt 14 och 15 3 kap kulturmiljölagen (1988:950) till flyttning och hävande av byggnadsminnesskyddet för Röda magasinet, Smedstad 1:23 i Linköping, enligt ansökan. Ansökan Linköpings kommun, Kultur- och fritidsnämnden, har ansökt om tillstånd till en flyttning av byggnadsminnet Röda magasinet från Garnisonsområdet till Valla fritidsområde inom Friluftsmuseet Gamla Linköping. I första hand avser ansökan att flytta byggnaden i strid med skyddsföreskrifterna och i andra hand att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsminnesförklaringen. Till ansökan hör Noteringar kring Röda magasinet upprättade av stadsantikvarie Gunnar Elfström Redogörelse för ärendet Röda magasinet uppfördes 1835 på exercisplatsen Malmen som trossbod för Kungl. Livgrenadjärregementet. Magsinet förklarades enligt Kungl. Maj:ts beslut som statligt byggnadsminnesmärke, tillsammans med en rad andra statligt ägda byggnader i landet. Motivet för byggnadsminnesförklaringen var att den då var den äldsta bevarade byggnaden på exercisfältet Malmen. Byggnaden blev med flygets utveckling på 1930-talet ett problem för inflygningen till landningsbanan varför Flygvapnet önskade få bort den. En flyttning inom Malmen diskuterades men beslutet blev att flytta Röda magasinet till regementsområdet Livgrenadjärregementet hade flyttat från Malmen redan på 1920-talet till det då nyanlagda Garnisonsområdet och magasinet fick där även i fortsättningen funktionen av trossbod med ett strategiskt läge intill övningsområdet. Garnisonsmuseet flyttade in i Röda magasinet 1994 med samlingarna från I4, A1 och T1. Skyddsföreskrifter för byggnadsminnet upprättades först 1995 och är beslutade av Regeringen POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

2 sid 2 Linköpings garnison lades ner I samband med avvecklingen av regementena överfördes Garnisonsområdet till Garnisonsfastigheter AB (köp av Smedstorp 1: ). Samtidigt köptes Röda magasinet av Vasallen AB (registrerad ). Byggnaden överläts till Linköpings kommun för 1 SEK med ett tomtområde på 6121 m² (köp ). Lantmäteriförrättningen för bildandet av Smedstorp 1:23 är registrerad och lagfarten Samma dag överförde kommunen lagfarten på fastigheten till det egna bolaget Bryggaregården AB. För att säkra Röda magasinets och Garnisonsmuseets framtid överlämnade Fortifikationsverket kronor till den nya huvudmannen Linköpings kommun, vilket skulle fonderas för att täcka kostnaderna för ett framtida underhåll. Fondmedlen var anledningen till transportköpet, vilket således genomfördes av skattetekniska skäl. Yttranden Länsstyrelsen har remitterat ärendet till Östergötlands museum. Museet anför att Byggnaden ligger väl exponerad från Haningeleden och utgör en anslående anblick med sin storlek och utgör en naturlig länk till Kasernområdets övriga bebyggelse och det f.d. övningsområdet. Användningen som museum kan ses som ett utmärkt exempel återanvändning av en äldre byggnad. Östergötlands museum anser inte att magasinet ska flyttas från sin nuvarande plats eftersom det efter 74 år har fått en ny kontext förankrad i garnisonsområdet. Garnisonsmuseet, som är inrymt i byggnaden, har en logisk placering då den knyter väl an till hela garnisonsområdets historia. Museet är väl synligt och är lätt att ta sig till både för gående och bilister och försett med goda parkeringsmöjligheter. Men om en flyttning skulle bli aktuell så är det angeläget att hävande av byggnadsminnet föregås av en lika noggrann utredning som när det gäller en ny byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelsens bedömning Röda magasinet förklarades som statligt byggnadsminnesmärke Byggnaden tillhörde då Arméförvaltningen och förklaringen innebar att den inte utan Kungl. Maj:ts tillstånd fick rivas, överlåtas, flyttas eller användas till ändamål, varigenom dess kulturhistoriska eller konstnärliga värde förminskas. Åtgärder som var att jämföra med nybyggnad krävde tillstånd av Kungl. Maj:t och övriga fall tillstånd av Byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien överfördes ansvaret för de statliga byggnadsminnena från Kungliga Byggnadsstyrelsen till Riksantikvarieämbetet. Till följd av överlåtelsen av Röda magasinet från staten till Linköpings kommun så övergick byggnaden även till att därefter vara skyddad som byggnadsminne med Länsstyrelsen som tillståndsmyndighet.

3 sid 3 De av regeringen 1995 beslutade skyddsföreskrifterna har tillkommit efter en anhållan av Riksantikvarieämbetet. Skyddsföreskrifterna föreskriver följande: 1. Byggnaden får inte rivas, flyttas, byggas om eller förändras exteriört på annat sätt än genom återförande till ett tidigare utseende. 2. I byggnadens inre får ingrepp inte göras i bärande stomme. 3. Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och färger, på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. 4. Det på situationsplanen markerade området skall vårdas och hållas i sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Ytterligare bebyggelse eller träd får inte tillkomma. 3 kap kulturminneslagen (1988:950) reglerar byggnadsminnesskyddet. Vad gäller ändring och hävande föreskrivs där följande: 14 Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (2000:265). 15 Om bibehållandet av ett byggnadsminne medför hinder, olägenhet eller kostnad som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse, får länsstyrelsen jämka skyddsbestämmelserna eller häva byggnadsminnesförklaringen. Länsstyrelsen får också häva en byggnadsminnesförklaring som framstår såsom ändamålslös. Regeringen får häva en byggnadsminnesförklaring eller jämka skyddsbestämmelser, om regeringen ger tillstånd till expropriation som rör byggnaden eller kringliggande område och byggnadsminnesförklaringen eller skyddsbestämmelserna inte kan bestå utan olägenhet för expropriationsändamålet. Vid beslut om att häva en byggnadsminnesförklaring eller att jämka skyddsbestämmelser får länsstyrelsen eller regeringen förordna att den som begär hävandet eller jämkningen skall bekosta särskild dokumentation av byggnaden, om det är skäligt. Lag (2000:265). Således fastslår skyddsföreskrifterna att Röda magasinet inte får flyttas, men enligt KML finns ändå möjligheten att länsstyrelsen medge detta i strid med skyddsbestämmelserna om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att ett bibehållande av byggnaden medför hinder, olägenhet eller kostnad som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse. En byggnadsminnesförklaring som framstår såsom ändamålslös också hävas av länsstyrelsen.

4 sid 4 De skäl för en flyttning som anges i kommunens ansökan till Länsstyrelsen är främst att byggnadsminnesförklaringen medför kostnader för ägaren som inte står i rimligt förhållande till byggnadens betydelse. Vidare anförs att en placering i Valla friluftsområde tillsammans med en flyttning av Ryttartorpet skulle vara till stor fördel för såväl besökarna som för kommunen och detta skulle förbättra möjligheterna att berätta om stadens militära kulturarv. En placering inom Friluftsmuseet Gamla Linköping skulle också ge betydande samordningsvinster för museiverksamheten. Detta innebär att det egentligen är två anledningar till en flyttning som framförs. Det primära är en önskan att flytta Garnisonsmuseet till Vallaområdet. I det fallet har Länsstyrelsen inget att invända. Naturligtvis är Garnisonsmuseet den bästa tänkbara användningen av Röda magasinet, men vill man att museiverksamheten ska fungera i ett sammanhang med övrig museiverksamhet på Valla området så kan museet t.ex. flytta in i någon befintlig byggnad eller varför inte en nybyggnad som helt kan anpassas till verksamheten med tillgänglighet, säkerhet etc. Alla delar av samlingen är sannolikt inte pedagogiskt önskvärt att presentera i en utställning, varför ett föremålsmagasin är nödvändigt och som sådan fungerar Röda magasinet utmärkt. När det gäller flyttning av byggnadsminnet skulle detta innebära en hävning av byggnadsminnesskyddet. Ingen byggnad i Vallaområdet eller i Gamla Linköping är skyddad som byggnadsminne, vilket inte är tillämpbart på byggnader som är flyttade från sina ursprungliga miljöer i modern tid. Ett förslag att häva ett byggnadsminne kräver en noggrann utredning av byggnadsminnets kulturhistoriska värden, såsom Östergötlands museum har påpekat. Endast om byggnaden flyttades tillbaka till sitt ursprungliga sammanhang, dvs. kopplat till Malmen och Flygvapenmuseet skulle byggnadsminnesskyddet kunna behållas. De militärhistoriska samlingarna skulle där dessutom fungera i en historisk kontext och i ett sammanhang med Flygvapenmuseet och Statens Försvarshistoriska Museer. Ett hävande av byggnadsminnesförklaringen har inte övervägts tidigare även om frågan på ett naturligt sätt hade kunnat komma upp. T.ex. när byggnaden flyttades från Malmen, när den överfördes till Garnisonsfastigheter AB, överföringen till Vasallen AB eller när Linköpings kommun tog över fastigheten. Tvärtom så har kommunen 1999 påtagit sig ansvaret att säkra byggnadsminnet Röda magasinets framtid. Byggnaden är kopplad till platsen och Linköpings Garnison sedan lång tid tillbaka och har där använts och fungerat i ett sammanhang i den militära verksamheten. Den är där en del av Linköpings militära historia och en del av det bevarade Garnisonsområdet. Enligt KML kan länsstyrelsen häva byggnadsminnesförklaringen om bibehållandet medför hinder, olägenhet eller kostnad som inte står i rimligt förhållande till dess betydelse. Länsstyrelsen får också häva en byggnadsminnesförklaring som framstår såsom ändamålslös. Länsstyrelsen kan inte se att dessa särskilda skäl föreligger för Röda magasinet. Den har en utmärkt funktion idag som Garnisonsmuseum och om museet flyttar kan den säkert inrymma annan verksamhet som är anpassad till byggnaden. Det är emellertid inte ovanligt bland Östergötlands byggnadsminnen att skyddade byggander liknande Röda magasinet är rena överloppsbyggnader.

5 sid 5 Riksantikvarieämbetet har nyligen, , publicerat en vägledning för tillämpningen av kulturmiljölagen vad gäller byggnadsminnen. I avsnittet som behandlar ändring och hävande av byggnadsminnen (3 kap ) finns följande: 24 byggnadsminnen av totalt drygt 2100 har hävts genom årens lopp. Sju av dessa är byggnadsminnen som brunnit ned och där kvarvarande delar efter branden inte varit möjliga att återanvända i nya byggnader. Tretton byggnadsminnen har hävts då länsstyrelsen bedömt att byggnadsminnenas kulturhistoriska värden inte längre varit så höga att de bör skyddas. Tio av dessa är f d statliga byggnadsminnen som övergått i enskild ägo och där länsstyrelsen gjort en annan bedömning än vad Riksantikvarieämbetet (och regeringen) tidigare gjort. Resterande har hävts av andra olika orsaker. De ärenden där en fastighetsägare ansökt om hävande av byggnadsminnet och där länsstyrelsen avslagit denna begäran är också förhållandevis få. Fyra överklaganden av länsstyrelsernas beslut om att inte häva ett byggnadsminne skedde mellan Samtliga ledde till avslag i länsrätterna och ingen av dessa domar har överklagats till högre instans. Det krävs med andra ord mycket starka skäl för att häva ett byggnadsminne. En anläggning som förklaras som byggnadsminne ska i princip förbli sådan för all framtid som en del av vårt gemensamma kulturarv. Bestämmelserna om jämkning och hävande bör därför ses som undantagsregler som ska tillämpas ytterst restriktivt. En byggnadsminnesförklaring får bara hävas i rena undantagsfall och bara efter en noggrann prövning av att förutsättningarna för ett upphävande är uppfyllda. En följd av den stränga bedömningen vid inrättandet av ett byggnadsminne gör att skälen för att jämka skyddsbestämmelser eller häva ett byggnadsminne också måste vara mycket starka. Att ägaren till exempel försummar vården och underhållet av en anläggning utgör inte skäl för hävande. I sådana fall kan länsstyrelsen istället förelägga ägaren att vidta rättelse enligt 16 och därigenom se till att skyddsbestämmelserna följs. Om skydds-bestämmelserna anger, vilket oftast är fallet, att byggnaderna ska vårdas och underhållas så att de kulturhistoriska värdena inte minskar är de kostnader som uppkommit på grund av eftersatt underhåll inget skäl för att häva ett byggnadsminne. När det gäller önskemål från en ny ägare av ett byggnadsminne om hävande, bör beaktas att den nye ägaren har köpt eller övertagit anläggningen inklusive byggnadsminnesförklaringen med de skyddsbestämmelser som gäller för dess användning. Den köpeskilling som den nye ägaren fått betala har bestämts bland annat utifrån de särskilda förutsättningar som en byggnadsminnesförklaring innebär. Med hänsyn härtill är utrymmet för en ny intresseavvägning mellan den nye ägarens enskilda intressen och de allmänna intressena begränsat.

6 sid 6 Länsstyrelsen kan efter vad här anförts inte lämna tillstånd till en flyttning av Röda magasinet till Vallaområdet och därmed ett hävande av byggnadsminnesskyddet. Däremot skulle byggnadsminnesskyddet kunna behållas vid en flyttning av Röda magasinet tillbaka till sin ursprungliga miljö på Malmen. I anslutning till Flygvapenmuseum finns ett markområde där det synes vara möjligt att placera byggnaden och där den skulle få ett kulturhistoriskt sammanhang med museet och den gamla exercisplatsen Malmen. Ledningen för Flygvapenmuseum ser positivt på detta, och om intresse finns kräver det en förhandling mellan kommunen och markägaren Fortifikationsverket. Länsstyrelsen ställer sig positiv till en sådan utveckling och lämnar därför här möjlighet för Linköpings kommun att återkomma i frågan. I den slutliga handläggningen av detta ärende har enhetschef Bo Silén och chefjurist Kristina Samuelsson deltagit. Överklagan Se bilaga (formulär 131), Förvaltningsrätten i Linköping. Kristina Zetterström Länsråd Jan Eriksson Länsantikvarie Bilaga: kopia av Östergötlands museums yttrande Kopia till: Riksantikvarieämbetet Östergötlands museum Bryggaregården AB, Westmansgatan 43, Linköping Westman-Wernerska stiftelsen, Stadshuset, Linköping Garnisonsmuseet, Infanterivägen 12, Linköping Flygvapenmuseum, Carl Cederströms gata 2, Linköping