Vad kunde vi lära oss och vad tog vi med oss hem? Sammanfattande reflektioner över höstmötets innehåll.
|
|
- Eva Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höstmötet Vad kunde vi lära oss och vad tog vi med oss hem? Sammanfattande reflektioner över höstmötets innehåll. 1. BNP räcker inte till och med spänning får vi nu följa det regionala arbetet i Östergötland. Mäter vi fel saker kommer vi att fatta felaktiga beslut. Det vi mäter påverkar i allra högsta grad det vi gör. Är det vår egen tankeram som sätter hinder i vägen när vi ska försöka tänka i de komplexa och sammansatta system som både ett regionalt och ett kommunalt ansvar och uppdrag de facto innebär. Healthy Cities verkar alltid för jämlika, inkluderande, ansvarstagande och motståndskraftiga kommuner och regioner. Så långt kristallklart vid en ytlig betraktelse. Det gäller att klara hälsosjukvård, social och fysisk planering, samt genomförande av utbildning, barnomsorg, äldreomsorg, arbete och arbetsliv kultur, levnadsvanor på ett bra jämlikt och hållbart sätt. När detta ska beskrivas i en BNP värld befinner vi oss plötsligt i en skog av mjuka värden som vi försöker skriva om till hårda värden även när det kanske är direkt olämpligt. Inte nog med detta. Dessutom samspelar dessa komplexa värden med varandra på ett sätt som inte alltid går att beskriva. Det traditionella BNP måttet på nationell eller regional nivå beskrev Annika som blint för fördelning. Den informella sektorn exkluderas, miljöskadliga utsläpp exkluderas, negativa sociala sidoeffekter likaså. Defensiva kostnader räknas som tillskott m.m. listan kan göras lång. Vi lärde oss en ny förkortning GPI- Genuine Progress Index. Denna hanterar exempelvis också sociala kostnader av typen, undersysselsättning, pendling, brott, bilolyckor, skilsmässor m.m. Men hur överföra jämföra? Förståelsen för komplexiteten ökade ytterligare när Annika beskrev tio frågeställningar kring ett enda begrepp: indikatorer som beskriver utveckling. Lite lugnare blev vi möjligen när vi fick veta att ett samverkansprojekt har inletts mellan flertalet regioner Reglab samt tillväxtverket. Profession och politik förde sedan diskussioner var för sig utifrån frågeställningen: Vad innebär det vi just lyssnat på? Diskussionerna kom att kretsa kring det vi konstaterade i början, vad finns HC städer och regioner till för? Vilket samhälle vill vi åstadkomma? Vilka värden vill vi åstadkomma? Se ovan under Healthy Cities. Hur ska professionen mäta värden? Grundlagen och de mänskliga rättigheterna bildar ett starkt fundament att använda som utgångspunkt.
2 Den politiska diskussionen slog fast att det finns behov av att mäta sociala kostnader, miljömässiga kostnader som mått på utveckling. De mätetal eller andra typer av beskrivningar som tas fram måste kunna fungera som verksamt verktyg för den politiska styrningen och kompassriktningen. Genomgång av Fas VI och dess starka koppling till den europeiska strategin Health Strategin ger goda möjligheter för oss som nationellt nätverk. Målen för våra städer och regioner i Healthy Cities, vad som krävs av 21:a århundradets ledarskap m.m. se närmre under utskickade presentationer. Dessa ger en grund för att beskriva de utmaningar vi har och vilka det svenska nätverket ska fortsätta ta sig an. Informationen om Östgötakommissionens arbete tydliggjorde vad som måste finnas på plats för ett arbete utifrån en jämlik och god hälsa. Den visade regionens ansvar att skapa en balans mellan olika delar av sin region. Vi fick större förståelse för att ett utfall i mätetal som utbildningsnivå, inkomst m.m. betyder olika samband beroende på vilken kommun det rör sig om. Historia och livsvillkor för medborgare i olika orter måste således förstås för att göra de rätta analyserna. Det ska bli mycket spännande att följa Östgötakommissionens fortsatta arbete. Styrning utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Det blev dessvärre inte det övergripande perspektiv som hade varit riktigt intressant för en del av auditoriet. Vi återkommer med detta längre fram. Istället gavs vi en bild av vad som måste finnas på plats i en genomförandefas. Tanken att vi lätt drar iväg på en god idé eller en trend utan att alltid ha riggat för en värdering och en möjlighet till jämförelser är inte ny, men fick ytterligare en dimension i Tomas Bokströms dragning. Efter kommissionen Malmö Malmökommissionen har bestått av ett antal oberoende forskare och några ledande tjänstemän i staden. Jenny visade tydligt på hur oerhört viktigt det är att efter kommissionens rapport göra ett grundligt arbete i det lokala politiska systemet för att få den allra bästa av utgångspunkten. Ting tar tid i betydelsen ett bra förankringsarbete kräver tid och skicklighet. Att som i Malmö vända sig till en stor mängd remissinstanser för att få in så mycket synpunkter som möjligt är ytterligare en byggsten. Ambitionerna är höga och arbetet synnerligen gediget. Det finns många vägar till Rom. Östgötakommissionen väljer att ha politiker med för att i viss utsträckning starta ett förankringsarbete tidigare. Västra Götalandsregionen har efter ytterligare politiskt förankringsarbete nu snart också sitt beslut i hamn. Av kommissionernas arbete kommer vi förutom all lärdom av resultaten att lära oss ännu mer om hur man framgångsrikt driver långsiktiga tvärsektoriella besluts och verkställighetsprocesser.
3 Att skörda samarbeten Livsmiljöprojektet. Ett urval av våra medlemmar har deltagit i ett konkret samarbetsprojekt med folkhälsoinstitutet. Mycket lärdomar och en god grund att fortsätta samarbetet när vi nu får en folkhälsomyndighet. Flera av våra medlemmar har använt lärdomarna från detta projekt i sina egna strukturella processer. Av detta lär vi oss att det som först ser ut som ett levnadsvaneprojekt blir till en ingång för ett arbete på strategisk nivå. Vi lär få använda de utgångspunkter som är tillgängliga och de ingångar som är möjliga för att på så vis nå fram till ett strategiskt arbete. Öppna jämförelser för folkhälsa Diskussionen ledde fram emot tre typer av indikatorer: Indikatorer som visar på om övergripande strukturer finns på plats Indikatorer som visar på om korrekta arbetsprocesser finns på plats Indikatorer som visar på resultat i ett befolkningsperspektiv. Av denna diskussion lärde vi oss att: Professionen får ta ansvar för tekniken Politiken vill veta hur befolkningen har det utifrån några ytterst få jämförelser som: Andel i arbete Andel med godkända betyg Andel anställningsbara Andel med god hälsa Vidare att följande är på plats/struktur och arbetsprocesser: Förekomst av förebyggande hälso/sjukvård, Förekomst av satsning på de tidigaste åren, i barnomsorg, barnhälsovård, fysisk planering m.m. Förekomst av satsning på ett hälsosamt åldrande inom alla sektorer i region och kommun. Slutligen men inte minst: Visst kan man jämföra mellan kommuner och mellan regioner. Men politiken vill kunna jämföra mellan olika delar i i sina kommuner. Detta är nog något som inte öppna jämförelser kan göra i nuläget, men kanske på sikt.
4 Illustration på vad Healthy Cities arbetet och utbytet innebär. Bakgrund: En arbetsgrupp inom nätverket har bildats som följer och bevakar utvecklingen inom Healthy Ageing. Särskilt ansvar tar Kristianstad som deltar i sunetwork Healthy Aging för nätverkets räkning Denna arbetsgrupp hade tillsammans med koordinator kommit fram till att olika exempel skulle visas utifrån temat. Detta gicks igenom med den strategiska gruppen dagen före höstmöte. Kristianstad ger en beskrivning av ett strategiskt arbete med hälsosamt åldrande som botten. Vi får här ett exempel på ett mycket långsiktigt arbete som pågått under 16 år, 16 år tänk på det. Birgitta beskriver hur hon det senaste året kunnat använda de strukturer som via HC byggts utifrån Healthy Ageing subnetwork. Av Birgittas dragning lärde vi oss att Långsiktiga och tvärsektoriella processer betyder verkligen mycket länge, tyvärr finns inte quick fix. Det tar mycket lång tid att förankra en riktigt strategisk fråga på den/de nivå/er där den hör hemma. Väl där är glädjen och nyttan vägen värd För att nå ett helhetsperspektiv/ och komma ända fram måste man välja den ingång som är möjlig. Det kan innebära att det är bättre att gå via delarna för att nå helheten. Handlingsplaner är bra men de kommer lätt in för tidigt i processen och riskerar då att inte bli förankrade. Healthy cities har kartläggningsmodeller och bedömningsmodeller som de som önskar kan använda för att visa på var den egna regionen/kommunen befinner sig. Se Blomman och Spindeln i Birgittas presentation. Förankringsarbete är långsiktiga processer och måste respekteras för just detta. Läs mer i Birgittas presentation som bifogas Illustration till vad ett EU- projekt kan ge en kommun. Skövde beskrev hur de tydligt kunnat ringa in sina stora utmaningar och vad de behöver satsa på framöver utifrån ett hälsosamt åldrande och populationsutvecklingen. Borås tog sin utgångspunkt i Blomman se Birgittas presentation och Borås. Vi fick här ett exempel på hur man på ett enkelt sätt kan beskriva pågående aktiviteter på tvärs i en kommun eller region alternativt använda Blomman som ett dialoginstrument för att kartlägga och diskutera pågående arbeten utifrån Hälsosamt åldrande.
5 Bilden i tre städer ytterligare en Healthy Cities illustration Uppsala, Kristianstad och Växjö visade på hur deras befolkningsprognoser ser ut. Olika bilder framträder men samtliga kräver ett agerande utifrån förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Höstmötet bestämde: Hälsosamt åldrande utifrån populationsutvecklingen är inget eget tema. Det ska fortsätta hanteras som en strategisk fråga och nätverket deltar i subnetwork Healthy Ageing. De kommuner och regioner som vill deltar i det gemensamma projektet EU/Healthy Cities som Birgitta presenterade. Förhoppningsvis har dragningarna lett till lite diskussioner på hemmaplan. När det finns något av intresse att rapportera på årsmöte eller höstmöte kommer detta att göras. En av Healthy Cities experter inbjuds att arbeta med oss på årsmötet kring ledarskapsutmaningen om vi vill få våra medlemmar att nå fram till vad Healthy Cities städer och regioner vill vara: Jämlika - inkluderande motståndskraftiga ansvarstagande regioner och kommuner. Slutligen: Mycket mer reflekterande arbete via gruppdiskussioner och tuffare struktur vad gäller att hålla tiderna utlovas till nästa höstmöte Flera hjälps åt att hålla tider och ansvara i gruppdiskussionerna.
Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket
1 Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting - SKL bjuder vi in till höstens möte med Nationella Healthy
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merVerksamhetsberättelse 2013
Verksamhetsberättelse 2013 Bygga broar Tänka i system Ha ett livscykelperspektiv Rita om kartan så andra förstår Sikten lång och gången på tvärs Recept från Svenska Nationella Healthy Cities Nätverket
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merSocial hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020
Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merVerksamhetsberättelse 2012
Verksamhetsberättelse 2012 Från tvärsäkerhet till tvärsektorialitet 2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta.
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Läs merFortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merNytt handlingsprogram
Nytt handlingsprogram 2020-2023 http://www.natverken.se/ VÅR VISION Öka kunskapen hos förtroendevalda och tjänstemän om ledning och styrning ur ett behovs- och befolkningsperspektiv för en bättre och mer
Läs merSeminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för
Läs merEn ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merFrån Vision till mål?
Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merGUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,
Läs merBalanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merDet fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet
SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merInformationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)
Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merKonferens social hållbarhet Umeå juni Bildspel och foton: Ann-Margrethe Iseklint
Konferens social hållbarhet Umeå 14-15 juni 2017 Bildspel och foton: Ann-Margrethe Iseklint Sverige i världen 2030 vägval för en socialt hållbar framtid Vi står inför flera utmaningar, men också möjligheter,
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs merEU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
Läs merSociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se
Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merKulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att
Läs merInrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merVad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt
Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merVälkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting
Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Några praktikaliteter www.mötesplatssocialhållbarhet.se WiFi: choiceguest
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merHur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Läs merLagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merSamverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Läs merVälfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merVINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2
Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merMistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merSoft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder
Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder Hälsoklyftorna går att göra något åt. Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merPartnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merHAREC verksamhetsberättelse 2014
HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges
Läs merPARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Läs mer- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet
- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen Kort om projektet Treårigt projekt med start 2014 Projektägare är Föreningen för familjecentralers främjande. Styrelsen är styrgrupp.
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation
Läs merImplementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser. - från politik till praktik Margareta Wandel Strateg kompetensförsörjning och företagande, Region Östergötland
Läs merReglab. Medlemsmöte 6 feb
Reglab Medlemsmöte 6 feb Reglab nästa period Inriktningsmål: Vara ett stöd för utvecklingen av regionerna efter 2019 Ökat samarbete med högskolor och universitet Bidra till stärkt flernivåsamarbete En
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merCivilsamhället i samhällsomvandling
Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv
Läs merKALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs mer