AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 5 MAJ 2008

Transkript

1 AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 5 MAJ 2008 Välkommen till EIO, Otis AB! Nytt om Digital IS Läs mer på sidan 2 Från årsskiftet ändrade Riksskatteverket sina anvisningar om traktamenten. De nya traktamentsbeloppen finns nu införda i Digital-is. Där finns också ny lagtext, uppdaterade mallar, nya kommentarer till avtalet och nya versioner av några blanketter. Se is.se Foto: Clas Göran Carlsson Priset för bästa eltekniklösning till Linnéskolan Miljöengagemang och kreativa lösningar för ett drömboende i framtiden präglade finalen av Future City som avgjordes på mässan nordbygg i stockholm i början av april. Future City är en tävling som riktar sig till elever i årskurs 6 till 9 och går ut på att designa, bygga och presentera framtidens stad. I hård konkurrens vann Degebergaskolan från Skåne årets tävling. EIO delade ut ett specialpris för Bästa Eltekniklösning till Linnéskolan, Limhamn och deras stad Elefterio. Bland annat hade de löst energifrågan med hjälp av vertikala vindkraftverk. De är billigare att tillverka, de är mindre och det går att placera dem på olika ställen och närmare husen som ska ha elen. De genererar el vid mindre vindhastigheter och har inte så hög ljudvolym, förklarade de. Alla tak är försedda med solceller och avloppsrören är försedda med turbiner som snurrar när vattnet far förbi. Det var fr v Henrik Felding, Hugo Öhrneman och Ludvig Malmros från Linnéskolan i Limhamn som tog emot det pris för bästa eltekniklösning som EIO:s vd Hans Enström delade ut vid årets Future City. Förutom ett vackert diplom bestod priset också av en helårsprenumeration på elteknikbranschens bästa tidning Elinstallatören och en check på kronor. Motiveringen till priset: Ni har visat på ett allsidigt kunnande och tänkande för produktion av stadens energibehov genom en kombination av solceller och vindkraft. Ni använder teknik som är känd idag men ej färdigutvecklad. Men den utvecklingen ska ni fortsätta med i era studier till duktiga elingenjörer. Då kommer ni också in i historieböckerna likt fysikern Michael Faraday, Thomas Alva Edison och Alexander Graham Bell. Läs mer på sidan 4 Enkelt och säkert med ISA Läs mer på sidan 3 Bekämpa svartarbete med individuell skattedeklaration Läs mer på sidan 5 EIO-AKTUELLT nr Anmäl dig till EIO:s årsmöte

2 INLEDAREN Du har väl EIOloggan på firmabilen? Peter Olofsson, informationschef, tel Jerzy sarnecki, professor i allmän kriminologi: Det är viktigt att kalla saker vid dess rätta namn Det är förklenande att kalla brott för fusk. Det menade Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, vid ett seminarium på Nordbygg anordnat av Byggbranschen i samverkan. Professor Sarnecki poängterade att det är en vital fråga för byggnäringen - och hela samhället - att ändra attityden till svartarbete. De flesta människor vill ju faktiskt vara hederliga, konstaterade han. Men det är lättare att acceptera begreppet fusk än brott. För att förändra attityden till brottslighet så underlättar det betydligt om man kallar saker vid dess rätta namn, betonade Jerzy Sarnecki. Han menade också att det är viktigt med förebilder på alla plan i samhället. Och att man definitivt inte ska underskatta det goda exemplets makt. Åtgärder som den av byggnäringen utvecklade obligatorisk ID- och närvaroredovisning på byggarbetsplatsen (ID06) är en naturlig utveckling för att komma åt den organiserade brottsligheten. #4348 EIO-logotypen garanterar att ett elföretag har torrt på fötterna vad gäller kunskaper om el- och teleteknik. Därför är jag förvånad över att jag så sällan ser EIO-klistermärket på EIO-företagarnas firmabilar runt om i landet. Inte heller är det speciellt vanligt att man ser EIO:s fasadskyltar på företagens lokaler. Eller att man använder sig av EIO-logotypen på egna webbplatser. Jag vet att alla medlemsföretag är mer än väl medvetna om att ett medlemskap i EIO är en kvalitetsstämpel. Men varför då inte skylta med detta? Jämförelsevis: Många jag skulle tro de flesta till och med! av Målaremästarnas medlemsföretag ståtar med branschorganisationens logotyp på firmabilen. Och det är förstås ett medvetet val, eftersom man anser att organisationen tillför ett mervärde. Nu kan även EIO:s medlemsföretag göra ett sådant val genom att gå in på hemsidan och beställa dekaler. Elförlaget ägs av EIO och samarbetar med de främsta tekniska förlagen. Slå ett slag för EIO genom att beställa EIO-dekaler! Varumärkesvård är viktigt. Varför inte göra som Ahlgrens som tillverkar de välkända Ahlgrens bilar? Ahlgrens har inlett ett samarbete med Volvo V70 med anledning av att båda är de mesta sålda bilarna i Sverige. Man snyltar alltså på varandras varumärken. Alla medlemsföretag i EIO uppmanas härmed att snylta så mycket som möjligt av EIO:s starka varumärke. Kvalitetsstämpel. EIO-AKTUELLT ansvarig utgivare: Hans Enström, Redaktion: Peter Olofsson, , peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, , sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, , tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, , ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, , hans.tedesjo@eio.se eio-aktuellts adress: Box , Stockholm besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius, tryck: Gävle Offset adressändringar: Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Foto: Emma Nordenstaaf Välkommen till eio! nya medlemsföretag i mars 2008 EIO Stockholm Tyresö Strands Elservice AB, Tyresö Sterners Eltjänst AB, Täby Kungsholmens Elservice AB, Stockholm EIO Skåne Brand & Säkerhet i Helsingborg AB, Helsingborg EIO Mellersta Norrland Elskarven i Funäsdalen AB, Funäsdalen Tom Areblad, personalchef, Otis AB, Solna Man ska inte underskatta det goda exemplets makt, menar professor Jerzy Sarnecki (tv), en av talarna på Byggbranschen i samverkans seminarium. Individuell skattedeklaration kommer att gynna de seriösa företagen inom byggbranschen och bidra till att skapa konkurrens på lika villkor, säger Lars Osihn på Skatteverket. Landsbygds El, Helgum EIO Östgöta Sörmland Boman El & Larmtjänst i Norrköping AB, Norrköping EIO Västra Sverige LABIKO El HB, Vänersborg EIO Uppsala Västerås Pettersson El & Fastighetsteknik, A, Tierp EIO Göteborg Nilssons Eltjänst AB, C, Angered Berätta om Otis! Otis AB ingår i den amerikanska koncernen United Technologies Corporation som är världens största hissföretag. Vi tillverkar, installerar, moderniserar, reparerar och underhåller hissar, rulltrappor, portar och andra horisontala transportsystem. I Sverige har vi cirka 350 anställda fördelade på 15 kontor i hela landet. Några av våra större kunder är Svenska Bostäder, Botkyrkabyggen, Förvaltaren, HUGE och Boultbee. Vi har de resurser och den organisation som krävs för att klara alla typer av jobb. Hissbranschen är en konservativ bransch men vi satsar mycket på produktutveckling och nya affärsmodeller. Till exempel har vi utvecklat en ny generation hissar som kallas för Gen2 med oslagbar komfort. De är tystgående, energisnåla, snabba, pålitliga, kostnadseffektiva och kräver inget maskinrum. Varför gick ni med i EIO? Jag tror att vi kommer få mycket nytta av EIO-medlemskapet, både lokalt och nationellt. Vi har saknat arbetsgivarservice och är glada över att nu få tillgång till EIO:s breda nät av företagsrådgivare och förhandlare. 2 EIO-AKTUELLT nr

3 Enklare och säkrare med nytt arbetssätt ISA Instruktioner för spänningsskyddat arbete är ett nytt arbetssätt för arbeten på elanläggningar upp till V. Det underlättar och förtydligar ditt arbetsgivaransvar samt rollen för den elarbetsansvarige. Därmed ökar tryggheten för både arbetsgivare och arbetstagare. En undersökning från Elsäkerhetsverket 2005 visar att cirka 20 procent av yrkesmännen i elteknikbranschen får en eller flera strömgenomgångar varje år. Med bakgrund av detta har representanter från EIO, Svensk Energi, FIE och Banverket undersökt hur man kan arbeta säkrare och minska antalet elolyckor. Lösningen heter ISA Instruktioner för spänningsskyddat arbete ett nytt arbetssätt för arbeten på elanläggningar upp till V. ISA är en del av ESAfamiljen. Riskerna analyseras Enligt ISA ska arbetsgivarens representant göra en riskbedömning, som ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder, vid varje Blivande elektriker ska få sin form av arbete ISA-utbildning där det kan finnas en elektrisk redan på gymnasiet, säger Lennart Månsson, EIO. fara. Riskbedömningen bör göras i samråd med den elarbetsansvarige Vad tycker du om ISA? och ska bland annat fastställa vilka verktyg, skyddsutrustning, instrument och kompetens som krävs för arbetet. Därefter ska den elarbetsansvarige analysera riskerna på arbetsplatsen såväl före som under arbetets gång. Riskanalysen ska alltid gås igenom gemensamt av den personal som ska utföra arbetet. Det kan låta omständigt men så är inte fallet, tvärtom. Grundprincipen är att det ska vara enkelt att tillämpa det nya arbetssättet, berättar Lennart Månsson som är arbetsmiljöansvarig på EIO. Därför har vi tagit fram en folder om ISA på cirka 25 sidor som snart går i tryck. Dessutom kommer det att finnas enkla hjälpmedel för riskbedömning, riskanalys och dokumentation. Endagsutbildning hos EUU Med start i höst kommer EUU att erbjuda endagsutbildningar i ISA för arbetsgivare, projektledare, arbetsledare, elarbetsansvariga och montörer. ISAutbildningen ersätter den tidigare avd C utbildningen. Men redan under våren kommer EIO:s olika distrikt att anordna informationsträffar om innebörden av spänningsskyddat arbete. Håll utkik efter din inbjudan! Även Svenska Elektrikerförbundets ombudsmän och elsäkerhetsombud är välkomna att delta, säger Lennart Månsson. Tanken är att blivande elektriker ska få sin ISA-utbildning redan på gymnasiet så att de är förberedda när de kommer ut i arbetslivet. Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert EIO, , tord.martinsen@eio.se Leif Pettersson, företagsrådgivare, , leif.pettersson@eio.se Lennart Månsson, arbetsmiljöansvarig EIO, , lennart.mansson@eio.se Varför arbeta enligt ISA? ISA är den del av ESA Industri som avser arbeten för högst V och Skötsel av elanläggningar. ISA är ett arbetssätt istället för tre arbetsmetoder. ISA sätter fokus på säkerhetstänkande liksom hela ESAfamiljen gör. ISA innebär lika begrepp och terminologi i hela elteknikbranschen. ISA innehåller hjälpmedel för att säkerställa spänningsskyddat arbetssätt. ISA innehåller hjälpmedel för det praktiska arbetet. ISA tydliggör den arbetsgivaransvariges och den elarbetsansvariges roller. ISA uppfyller föreskriftens krav på dokumentation. ISA är framtidens arbetssätt. ISA uppmuntrar inte till arbete på spänningsförande anläggningsdel. Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert, EIO Hela branschen står bakom ISA. Vi ersätter tre arbetsmetoder med ett arbetssätt där huvudregeln är att arbeta utan spänning. Det gör att arbetet blir enklare men framförallt säkrare. ISA är likvärdigt med ESA Industri på anläggningar upp till V, vilket är en fördel för alla våra medlemsföretag som arbetar åt industrin. Dessutom är byråkratin runt det nya verktyget minimal. Göran Söderlund, arbetsmiljöansvarig, Svenska Elektrikerför bundet Med ISA ökar elsäkerheten för våra medlemmar, till exempel genom att arbetet dokumenteras. Jag ser positivt på EIO:s och SEF:s samarbete kring elsäkerhet. Vi arbetar gemensamt för att få ner antalet elolyckor i branschen och ISA är ett viktigt led i det arbetet. Nu gäller det att företagen går utbildningar och börjar använda systemet ute på arbetsplatserna så snabbt som möjligt. Torgny Ericsson, utbildnings- och elsäkerhetssamordnare, Svensk Energi Det fullbordar ESA-familjen och gör att hela branschen talar samma språk. Om alla arbetar enligt ISA minskar riskerna för elolyckor och missuppfattningar mellan kraft-industri-installation. Idag sker procent av alla elolycksfall på anläggningar upp till V med behörig personal. Med ISA kommer den anställdes säkerhet i första hand. EIO-AKTUELLT nr

4 svart låda från skåne gav vinstcheck på kronor Det var Degebergaskolan från skåne som blev årets vinnare av Future City då tävlingen avgjordes på mässan nordbygg i början av april. Deras svarta låda avgjorde saken. I Degebergaskolans framtidsstad Dah City kommer det att finnas en black box som fångar upp koldioxiden och omvandlar den till ren luft och kol med hjälp av syntetisk klorofyll. Bilarna drivs med bränsleceller och vätgas och luftrummet är fritt från flygplan, men full av zeppelinare som drivs med helium och vätgas. För att rena vattnet används fiskar och krabbor och vattenslangar på taket hjälper till att värma upp bostäderna. Så målade Degebergaskolan, Degeberga i Skåne, upp sin framtidsstad som alltså vann första pris i utmaningen Future City. Första priset bestod av en prissumma på kronor. Juryns motivering löd: Blackbox en innovativ lösning för hantering av koldioxidproblem. Laget jobbade systematiskt med ren luft, rent vatten och ren miljö. Hela klassen var med i arbetet om att bygga en framtidsstad. Vi har haft nytta av att vi har blandade talanger i klassen, sa Sandra. Det är också en av utmaningarna i Future City där det redan i instruktionerna står angivet vikten av att arbeta tillsammans med sina olika förmågor för att bygga ett gemensamt samhälle. Grunden är matematik, fysik och teknik. Men det är inte bara tekniska lösningar som bygger en stad. Förutom finurliga lösningar på värme, el och bränsle, hade finallagen i Future City också löst den sociala situationen för invånarna i staden. Det är alltid någon hemma och det motverkar kriminaliteten i staden. De gamla är med och tar hand om de små och det finns verksamhet i alla hus, så att man utnyttjar lokalerna, förklarade Ida. Utmaningen som alla ungdomar i årskurs sex till nio som är med i Future City ställts inför är att agera som framtidens samhällsbyggare. Tänka ut hur husen ska se ut för att människor ska trivas i sitt hem, men också hur de placeras för att de ska trivas tillsammans med Degeberga skola, Degeberga i Skåne och deras framtidsstad Dah City tog hem första pris i tävlingen Future City. En segercheck på riksdaler blev belöningen. Foto: Clas Göran Carlsson andra. Infrastruktur med vägar, kollektivtrafik och energi har tänkts ut, både utifrån befintliga lösningar, men också med hjälp av lösningar som ännu inte finns. Tanken bakom arbetet med Future city är att eleverna ska få ett ökat intresse för samhällsbygge ur fler aspekter. Även de elever som bara har normalstor nyfikenhet för arkitektur, miljöpåverkan och energilösningar, har fått blodad tand. Läs mer om övriga pris tagare i Future City tävlingen på webbplatsen, Det är inte bara de teoretiska kunskaperna som prövas i Future City. Även presentationstekniken sätts på prov. Många av finalbidragen presenterade sin stad med hjälp av en smula skådespel, även om det viktigaste så klart var att få fram bidragets lösningar. Även om idéer och lösningar har skett mycket med hjälp av Internet och spelet Sim City, är det ändå till slut en fysisk modell av staden som presenteras i finalen. Där har deltagarna arbetat hårt för att återanvända material och vara så miljövänliga som möjligt. Vill du meta mer om Future City? Kontakta Peter Olofsson, , peter.olofsson@eio.se Christer tog över efter Bengt eio Östgöta-sörmland höll årsmöte på yxtaholms slott i Flen den april. Då avtackades ordföranden bengt swartz (andra fr v), revisor Margareta andersson och styrelseledamoten lars svensson. Christer göransson, eskilstuna el ab (t v) valdes till föreningens nya ordförande. Det är roligt att vara vd, konstaterar EIO:s vd och skriver ut en check på kronor till vinnarna av EIO:s specialpris för bästa eltekniklösning. Priset gick till Linnéskolan i Limhamn. Foto: Clas Göran Carlsson 4 EIO-AKTUELLT nr

5 individuell skattedeklaration ett måste för att bekämpa svartarbete när införs lagstiftning? individuell skattedeklaration (iskd) finns i många länder men inte i sverige. byggbranschen i samverkan där eio ingår väntar otåligt på en ändring eftersom iskd skulle göra det lättare att bekämpa svartarbete. Projektledaren för ID06 Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier (mitten), omgiven av riksdagens skatteutskotts ledamöter Marie Engström, Raimo Pärssinen, Lennart Hedquist samt Elisabet Engström, Skatteverket. Foto: Emma Nordenstaaf iskd finns idag i Danmark, Holland och Estland. iskd innebär att företag redovisar skatter och avgifter kopplat till den individ det berör. Oseriösa aktörer får svårare att redovisa felaktiga summor. Skatteverkets kontroller underlättas och de anställda kan se om pensionsinbetalning skett. Skatteverket tycker i likhet med Byggbranschen i samverkan att en individuell skattedeklaration bör införas. Tillsammans med andra åtgärder, som till exempel byggbranschens ID06, kommer en individuell skattedeklaration att gynna de seriösa företagen inom byggbranschen och bidra till att skapa konkurrens på lika villkor, säger Lars Osihn på Skatteverket. Under ett seminarium anordnat av Byggbranschen i samverkan på mässan Nordbygg redovisade Skatteverket och Byggbranschen i samverkan en jämförande rapport kring förekomsten av iskd. Rapporten visar att iskd är vanligt förekommande i länder i vår omedelbara närhet. I Danmark infördes iskd vid senaste årsskiftet. I Estland har det funnits sedan I Holland är den skatt som företagen betalar in individualiserad. I såväl Norge som i Finland förs diskussioner om att införa individuell skattedeklaration. Även i USA finns ett system där företag redovisar skattesumman och antalet anställda. Byggbranschen inför nu ID06 som innebär legitimationsplikt och närvaroredovisning för alla som vistas på en byggarbetsplats. ID06 är ett viktigt steg för att motverka svartarbete, men det räcker inte utan måste kompletteras med iskd och möjlighet för Skatteverket att göra oanmälda arbetsplatsbesök, säger Hans Tilly, förbundsordförande i Byggnads. Staten har här en möjlighet att med några enkla åtgärder skapa förutsättningar för att försvåra för oseriösa aktörer att agera inom byggbranschen. Det skulle bidra väsentligt till att öka andelen vita arbeten i vår bransch och göra det lättare att konkurrera på lika villkor, hävdar Hans Enström, vd i EIO. Svartarbete drar ner kvaliteten på marknaden el syns inte och luktar inte. Och när den känns är det för sent. Vet man vad man håller på med och är behörig så blir också installationerna yrkesmässigt utförda. svart arbetskraft är ofta kompisars kompisar. Det är flitiga Martin, men man vet inte om han är installatör eller bara allmänt händig, säger kåre nordin, elsäkerhetsexpert vid eio. Svartarbete är ett otyg som undanhåller uppskattningsvis 10 miljarder i skatt varje år. Och det bara inom byggbranschen. Kanske kan man leva med målningsarbeten som flagar bort efter något år. Värre är det då med elinstallationer som inte kopplar elen korrekt. Det kan få oerhörda konsekvenser både när det gäller personoch egendomsskador. Tyvärr är det ingen som vill stå för skadorna ekonomiskt om något skulle hända, säger Kåre Nordin. Han står på Nordbygg på Stockholmsmässan i sin oreanga väst för att informera om ID06, byggnäringens system för obligatorisk ID- och närvaroredovisning för att motverka svararbete. Enligt hans erfarenhet är det främst kunderna som efterfrågar svartarbete. Motivet är att få ned priset. Och elen är oftast det som får stryka på foten ekonomiskt i konkurrens med val av kakel och köksluckor. Men det finns också de elektriker som jobbar extra efter arbetstid för att dryga ut hushållskassan och som inte redovisar det arbete de utför i mörker. Svartarbete drar ner kvaliteten på marknaden i stort. Vi kan inte konkurrera på lika villkor i samhället och får en osund ekonomi i branschen om svartarbetet blir mer omfattande, säger han. Byggbranschen i stort har dåligt rykte i samhället. Många förknippar branschen med svartarbete och fuskbyggen. För att motverka svartarbete har branschen själv startat projektet ID06. Det är en legitimation som företagen skaffar sina anställda som gäller på alla byggen i hela landet. Med den kan man hålla koll på vem som finns på arbetsplatsen. Vilket har fler fördelar än bara ur skattehänseende. Arbetet med att fånga intresset hos företagen för ID06 har utmynnat i att drygt har beställt legitimation i dag. Idag undanhålls 10 miljarder i skatter inom byggbranschen, konstaterar Gisela Högberg, informationschef på Sveriges Byggindustrier. Med svartarbete får vi en osund ekonomi i branschen, poängterar Kåre Nordin, EIO. läs mer om id06 på webbplatsen där kan eio:s medlemsföretag beställa id-brickor till rabatterat pris på EIO-AKTUELLT nr Foto: Clas Göran Carlsson

6 Vad händer efter ab04 och abt06? De flesta elinstallatörer är överens om devisen Jobb är inte att skriva papper, utan att dra kabel. Ändå är avtalsskrivande med beställaren en av de viktigaste sakerna att tänka på inför en kommande entreprenad. För att underlätta för alla parter i byggsektorn har de två vanligaste standardavtalen reviderats på senare år. Har de också medverkat till att skapa ett avtalsklimat utan alltför många konflikter? På Nordbygg diskuterades frågan vid ett seminarium om entreprenadjuridik. Medverkande på seminariet var Lennart Kjellin, ordförande i Byggandets Kontraktskommitté, Johan Holmqvist, verksamhetsutvecklare på NVS Installation, Jens Lundgren, bolagsjurist på NCC och Lars Engell, entreprenadjurist på EIO. Moderator var Åsa Kjellberg Kahn. Det finns inga lagar som styr hur entreprenader ska se ut eller vad ett avtal mellan beställare och entreprenör ska innehålla. Däremot är såväl entreprenörer som beställare intresserade av att det ska vara så smidigt som möjligt och ge så lite friktion som det bara går. Därför har man genom åren förhandlat fram branschövergripande standardavtal där man försökt ta hänsyn till alla möjliga aspekter som kan tänkas uppkomma under en entreprenad. uppfräschning När millenniumstrecket passerades började det kännas aktuellt att fräscha upp det dåvarande standardavtalet AB92 Allmänna Bestämmelser för Byggnads Anläggnings- och Installationsentreprenader. Det skulle ta fyra år att diskutera de olika avtalspunkterna och formulera dem så att både beställare och entreprenörerna var nöjda. Knappt hade man hunnit klart med det förrän arbetet med ABT06, som är tänkt att fungera för totalentreprenader, satte igång. Två och ett halvt år tog det att få det färdigt. Längst tid tog det att diskutera vilka garantitider och ansvarstider som entreprenören ska lämna för dolda fel till beställaren och som ska gälla när entreprenaden är färdigbesiktad, även om den punkten i realiteten inte har så stor betydelse i en entreprenad. I de allra flesta fall är inte garantin ett problem. Det är bara när det kan vara svårt att utreda orsaken till felet. Från entreprenörens sida gör man alltid en bedömning om det går att göra sannolikt att beställaren brustit i underhållsdelen. Om inte, är det garantin som gäller. Men de felen upptäcker man ofta inom ett år från slutbesiktningen, säger Jens Lundgren, bolagsjurist på NCC Construction Sverige AB, tidigare entreprenadjurist på Sveriges Byggindustrier där han varit djupt involverad i arbetet med att ta fram AB04 och ABT06. En sak som förändrats i AB04 i förhållande till AB92 är underrättelsekravet vid vissa typer av ÄTA-arbeten, så kallade likställda arbeten. Tidigare har denna typ av tilläggsarbeten, som blivit nödvändiga under entreprenadens gång, exempelvis på grund av att det visat sig att uppgifter i byggunderlaget inte stämt med verkligheten, skapat en hel del bekymmer. någon skada för beställaren, kan arbetet utföras. Problemet med den formuleringen var att beställaren knappast skulle lida någon skada för att tilläggsarbetet blev gjort. Däremot utnyttjades den här regeln av entreprenören som kunde skicka fram en faktura som beställaren inte hade räknat med. Det skapade onödigt många tvister, säger Jens Lundgren. ViD sidan OM Kostnader som beställaren inte har räknat med har direkt kommit på en faktura vid sidan av den beräknade entreprenaden utan att beställaren fått besked innan. I AB92 fanns en ståndsregel som innebar att om skade- inte ett tilläggsarbete leder till skriftligt Istället ska nu entreprenören underrätta beställaren skriftligt om tilläggsarbeten, eller ÄTA-arbeten, som överstiger ett halvt prisbasbelopp, i år lite drygt kronor. Dessutom ska entreprenören invänta beställarens godkännande innan arbetet kan sätta igång. Beställaren i sin tur är skyldig att ge ett svar inom skälig tid. Nu när de nya avtalen använts under ett antal år kan man se att just den här regeln kan ställa till andra problem. En beställare bör ställa sig frågan om man redan från början ska tillåta ÄTA-arbeten för ett högre belopp innan det behöver godkännas. Annars finns det risk för att entreprenaden blir hackig och då riskerar projektet att inte bli färdigt i tid, säger Jens Lundgren. Åsa Kjellberg Kahn, chefsjurist på EIO, Johan Holmqvist, verksamhetsutvecklare på NVS Installation och Lars Engell, entreprenadjurist på EIO, var några av de medverkande på EIO:s och VVS Tekniska Föreningens gemensamma seminarium om entreprenadjuridik. Foto: Clas Göran Carlsson Nu för tiden har de seriösa beställarna och entreprenörerna system för hur underrättelserna ska fungera praktiskt. Senast vid startmötet är det viktigt att frågor som rör informationsflödet reds ut. En annan punkt i AB 04 som EIO:s entreprenadjurist Lars Engell lyfter fram är vikten av att parterna är måna om att hålla överenskommelsen. Det har blivit kutym inom byggbranschen att inte betala fakturor inom 30 dagar från mottagandet, vilket är vad AB säger att man ska göra. Ofta har man en post man inte håller med om och då finns en regel att man ska betala den del av beloppet som är ostridigt. Inom branschen utnyttjas detta ofta och man ber entreprenören skicka en ny faktura på det ostridiga beloppet istället för att betala en del av den ursprungliga fakturan. Då hinner minst 60 dagar löpa innan fakturan blir betald. Det är viktigt att vi fortsätter att diskutera de här frågorna. Och kanske vi kommer fram till att fakturor inom byggbranschen ska ha en betalningsfrist på 60 dagar. Men det är viktigt att man har respekt för träffade överenskommelser, säger han. 6 EIO-AKTUELLT nr

7 AKTUELLA FRÅGAN ecy Cup är en rikstäckande tävling för eleverna i gymnasieskolans år 3 på elprogrammet och riktar sig till blivande elektriker/ eltekniker års första del av tävlingen är nu avslutad. eioaktuellt frågade elever på elektrikergymnasiet i Hägersten hur det gick i provet. Tycker du att det gick bra på ECY Cup? Adam Kylander: Jag tycker de gick bättre än väntat, var beredd på att det skulle vara jättekomplicerat. Tillräckligt förberedd? Ja absolut! Det mesta i testet gick tillbaka till kunskaperna man har fått åren innan, så man behövde inte direkt sätta sig och vrålplugga. Niclas Bassili: Jag är nöjd med mitt resultat och känner att jag var tillräckligt förberedd även om jag kanske pluggade på fel saker den lilla tiden jag la ner på det. Erik Strömgren: Jag är inte helt nöjd med min insats på ECY Cup, trots bra förberedelser. Dock så tror jag att det svaga resultatet berodde mycket på att man hade stor press på sig under själva provtiden. Nu i efterhand så kände jag ändå att jag var tillräckligt förberedd för att klara provet nästan helt felfritt. Men jag är glad över att jag blev godkänd. Henrik Grönberg: Ja, men det kunde gått bättre. Frågorna var mer annorlunda än jag hade tränat på. bengt gick och Jan kom! Den 28 mars anordnade EIO Skåne årsmöte på Borstahusen i Landskrona. EIO Skånes nyvalde ordförande Jan Ejebjörk, JiHå El & Automation, Landskrona, (t h) tackade avgående ordförande Bengt Nylén, Skanska Electro, Malmö för ett långt och gott ordförandeskap. Bengt Nylén, blir kvar i den nya styrelsen tillsammans med Lars Nilsson, Nilssons El AB, Kristianstad, Conny Jönsson, Levins El AB, Hässleholm, Gert Nilsson, NEA Sydsvenska El, EIO Skånes nyvalde ordförande Jan Ejebjörk, JiHå El & Automation, Landskrona, (t h) tackade avgående ordförande Bengt Nylén, Skanska Electro, Malmö för ett långt och gott ordförandeskap. Malmö, Bengt Nilsson, Prenad, Malmö, Bo Nilsson, Elektra T & N AB, Lund, Bo Jonsson, El & Säkerhet AB, Malmö, Peter Lejfjord, ElektroCity AB, Lund, och Johnny Petré, Lindsténs El AB, Tomelilla. Till suppleanter valdes: Tore Selander, EEAB/Prenad, Ängelholm, Mats Johansson, Bjäre Elmontage AB, Förslöv, Anders Lübeck, Elpoolen i Kristianstad AB, Kristianstad, Patrik Johansson, NELAB, Helsingborg och Andreas Qvarfort, ApQ El AB, Trelleborg. tillrättaläggande från yit med anledning av uttalande från elektrikerförbundet göran söderlund på svenska elektrikerförbundet konstaterar i en artikel i det senaste numret av elektrikerfackets avtalat information från förhandlingsavdelningen (nr 48), att yit har tagit fram ett bra och omfattande material om hur elsäkerhetsfrågor ska skötas. Detta nämns med anledning av de elinstallationsarbeten som yit har utfört i elsäkerhetsverkets nya lokaler i kristinehamn. I samma artikel tar Göran Söderlund upp ett arbetsplatsbesök som utförts av Elektrikerförbundets avdelning 16 i Karlstad, och som senare även ledde till en förhandling angående bilaga 8 i Installationsavtalet. Vid besöket konstaterades att ingen elarbetsansvarig hade utsetts, heter det i artikeln. Detta dementeras av YIT, och det avviker också från vad som framkom vid förhandlingen. RÄttaDes till Dock framkom att företaget inte fyllt i den blankett som bör användas när elarbetsansvarig utses enligt Installationsavtalet. Felet rättades dock till direkt efter ett påtalande från Elektrikerförbundet. Man var helt överens om att företaget hade gjort en muntlig delegering men inte fått ner det på pränt på den aktuella blanketten. Detta ansågs vara ett avtalsbrott vilket medförde att parterna vid förhandlingen var överens om ett mindre skadestånd. Det aktuella elinstallationsarbetet var ett mindre projekt där den elarbetsansvarige angivits i den etableringsmall som ska ifyllas i samband med att ett projekt startar. Av denna mall ska i skrift framgå vem som är elarbetsansvarig och vilken ersättning som utgår enligt In- Kenneth Gustafsson stallationsavta- let. Detta fanns i skrift och var känt av både beställare och byggare. Det var således ingen tvekan om vem som var elarbetsansvarig för säkerheten. god elsäkerhet Som företrädare för en god elsäkerhet ingår det i YIT:s grundläggande elsäkerhetsrutiner att alltid göra en skriftlig delegering. Tilläggas kan att det i det aktuella projektet även fanns en utsedd kontrollansvarig som utfört de egenkontroller som var aktuella enligt företagets rutiner. Kenneth Gustafsson Elsäkerhetsansvarig YIT Sverige AB NYA CIRKULÄR FRÅN EIO Tid för tjänstemännens lönerevision EIO träffade den 15 maj 2007 avtal om löner med Unionen respektive Sveriges Ingenjörer. Båda löneavtalen omfattar perioden 1 maj april Överenskommelserna presenterades i cirkulär när avtalen var nya Rekommendation om anställningsvillkor för ferieoch praktikarbete För att trygga branschens rekryteringsbehov i framtiden vill vi understryka vikten av att företagen i möjligaste mån anställer skolungdom och praktikanter inför kommande ferier. För dessa anställningar gäller inte Installationsavtalet. Lön och övriga anställningsvillkor bestäms genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan arbetsgivare och berörd feriearbetare/ praktikant. Alla cirkulär finns att läsa i sin helhet på medlemssidorna på EIO-AKTUELLT nr

8 POSTTIDNING B RetuRaDRess: elektriska installatörsorganisationen eio box stockholm Genom Elförlagets internetbutik på och den nya produktkatalogen får alla som jobbar med spänning den kunskap och vägledning som behövs. Alla böcker, alla standarder, alla produkter. Och det är enkelt att beställa. Det säger Johan Lysholm, marknadsansvarig på Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Han fortsätter: EIO har sysslat med spänning och ledning i över hundra år. Nu lanserar vi Elförlaget som är en väl beprövad idé i en ny skepnad. Elförlaget som koncept är alltså väl inarbetat, däremot är namnet nytt. Redan på 1980-talet hade EIO en blankettexpedition som sålde trycksaker, men sedan dess har utbud och titlar ökat - och nya produktkategorier, hjälpmedel och elinformation har tillkommit. Elförlagets internetbutik och produktkatalog innehåller böcker och trycksaker som rör el- och teleteknikbranschen. Till exempel elsäkerhet, SEK-handböcker, standarder, IT-hjälpmedel, föelförlaget för alla som jobbar med spänning och ledning Elförlaget är förlaget för dig som jobbar med spänning, konstaterar Johan Lysholm, EIO:s ansvarige för Elförlaget som den 15 april öppnade en ny internetbutik på Du hittar internetbutiken också på reskrifter och guider, blanketter, formulär, filmer, profilmaterial och kollektivavtal. Elförlaget ägs av EIO och samarbetar med de främsta tekniska förlagen. avtalskurs för löneadministratörer Den 2 3 april arrangerade eio en kurs i löneadministration i stenungssund. Foto: Sofia Pettersson kursen behandlade lagar och avtal, bland annat installationsavtalet och tjänstemannaavtalet. när det gäller installationsavtalet användes Digital-is som hjälpmedel. eftersom intresset för kursen är så stort kommer ytterligare ett kurstillfälle att arrangeras i Skövde den 7 8 maj. Vill du veta mer? Kontakta Karl-Erik Hassling, , karl-erik.hassling@eio.se KRÖNIKAN Riskera inte att missa riskerna i företaget Riskerna i företag är många och olika. Det kan handla om risken att inte få betalt. Risken att inte lämna tidplan till den samordningsansvarige i tid. Risken att medarbetare inte har rätt kompetens. Risken att någon medarbetare kommer till olycka på fritiden eller i tjänsten. Risken att någon slutar sin anställning. Risken att jag inte upptäckt en risk vid en riskbedömning. Ja, listan kan göras lång. Ordning och reda i ett företag där trivsel, säkerhet och hälsa är verktyg för ett systematiskt arbetsmiljöarbete ger nyckeln till lönsamhet. Den aktive arbetsgivaren har infört rutiner för företagsstyrning, marknadsföring, försäljning, medarbetarsamtal, kompetensutveckling och - inte att förglömma - rutiner för arbetens utförande och en uppföljning av dessa. Ska företaget behålla sina anställda är ett aktivt arbetsgivarengagemang ett måste i dag och framöver. Att skapa trivsel som ger en god arbetsmiljö kan inledas med ett system för riskbedömning inte bara för arbetsutförandet utan även för hur de anställda trivs och vad jag i mitt företag kan åstadkomma. Företaget måsta följa regelverket för Lennart Månsson det systematiska arbetsmiljöarbetet, men man kan göra det på sitt sätt. Det goda arbetet är sådant man trivs med. Men ibland behövs nya utmaningar. En less-lista kan vara en utmärkt, för att inte säga strålande idé. Vad är då en less-lista? Jo, en lista med rubriken ALLA SOM ÄR LESS PÅ JOBBET SKRIVER UPP SIG HÄR. Jaha, säger arbetsgivaren fungerar det inte på jobbet? Det vill säga, motivationens betydelse är en faktor som den aktiva arbetsgivaren inte behöver vara militär för att förstå. Det goda arbetet uppstår när tillvaron fungerar. Trivs man på jobbet är det kul att komma hem, trivs man hemma är det kul att gå till jobbet. Om hela tillvaron i privatlivet och arbetslivet och i alla dimensioner, kropp, själ och ande fungerar då gör man ett gott arbete och stannar kvar hos sin arbetsgivare. I vår bransch måste säkerheten alltid komma i främsta riskbedömningsrutan. Att leda säkerhetsarbetet med riskbedömning före ett arbetes utförande är ett arbetsgivaransvar. Den aktive arbetsgivaren har sett till att föra uppgiften att utföra analysen på arbetsplatsen till en chef eller till den elarbetsansvarige. Elföretagens anställda måste uppleva att på min arbetsplats är det säkerheten som står i främsta rummet. Med hjälp av kompetensutveckling, instrument och verktyg läggs grunden för ett fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete. När är det då som bäst? Jo det är när vi känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Då utför vi också det bästa på arbetsplatsen. Den aktive arbetsgivaren i vår bransch är medlem i EIO och utnyttjar de hjälpmedel som föreningen tillhandahåller för att skapa en arbetsmiljö för sina anställda så att de känner trivsel, säkerhet och har en god hälsa. EIO har hjälpmedel för det aktiva arbetsmiljöarbetet, kolla gärna via vår hemsida Lennart Månsson, arbetsmiljöansvarig EIO lennart.mansson@eio.se, , EIO-AKTUELLT nr