Budkavlen går! Nu krävs nödvändiga. Hemera. GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand

Transkript

1 Budkavlen går! Nu krävs nödvändiga samhällsförändringar. Sid 7 Hemera Smått & blandat Här kan du tipsa, anmäla, klaga eller berömma... sid 11 Nyfödd! 9 Revyn 9 Revyn GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr Välkommen till din nya avdelningstidning! Vi är många olika yrkesgrupper som har samlats under ett och samma fackliga paraply, vilket gör att vår verklighet inte kan beskrivas på endast ett sätt. Att vårt avdelningsområde dessutom är stort och inrymmer både storstad och landsbygd kan ses som en tillgång eller som ett problem. Personligen tror jag att alla dessa skillnader är en tillgång. För skillnaderna tvingar oss att se saker ur olika perspektiv. Vilket i bästa fall hindrar både enögdhet och enfald. Ambitionen med 9 Revyn är naturligtvis att så många som möjligt ska känna att det är deras avdelningstidning. Det kommer inte att bli lätt, med fyra nummer om året. Men tillsammans kan vi försöka. För så är det, ska 9 Revyn bli angelägen måste vi hjälpas åt. En avdelningstidning som bara skrivs i Stockholm blir i längden knappast intressant för dig som bor i Tierp eller Stånga. Därför behöver jag hjälp av dig som gillar att skriva, eller av dig som har ett tips om något som du tycker borde vara med i tidningen. Tveka inte att höra av dig. Tillsammans kan vi göra en bra tidning. Jonas Lundborg Redaktör Det var inget problem att hitta folk till klubbstyrelsen, berättar Gibril. Vi var många som ville vara med. Nu finns facket på Fredells sid 8-9

2 2 9 Revyn Facket kan inte gissa var avtalen bryts ledaren Majoriteten av alla lagda varsel verkställs, trots att mycket tyder på att konjunkturen är på väg att vända. Men många gånger tar företagen tillbaka personal, men via bemanningsföretag. Till och med fordonsindustrin har börjat efterfråga inhyrd personal, något som knappt förekom i branschen för något halvår sedan, skriver Svenska Dagbladet den 24 september. I reportaget beskrivs hur 23-årige Tilde Stern först blev fast anställd i ett underleverantörsföretag till bilindustrin och sedan uppsagd. Det är nog ganska många som har varit anställda, blivit varslade och sedan kommit in via bemanning. Det var kanske lite känsligt här, de som var anställda var inte jätteglada i början. De sparkar, sedan tar de in oss. När jag kom in i slutet av april tog de in hur mycket folk som helst. Nu är det nästan 50-50, säger Tilde Stern i SvD reportaget. På detta företag betalas full lön även om produktionen står still, dock inte till inhyrd personal. Vilket innebär att det centrala avtalet mellan LO och Bemanningsföretagen inte följs på företaget. Åter till Tilde Stern: Före industrisemestern i somras skapade det problem, eftersom stoppdagarna vissa veckor kunde vara fler än arbetsdagarna och lönekuvertet därför halverades. Förhindra dumpning. Det centrala avtalets innebörd är att inhyrd personal via bemanningsföretag ska ha snittlönen för jämförbara yrkesgrupper på företaget, allt för att hindra låglönekonkurrens (lönedumpning). Vilka tror ni arbetsgivarna vill ha kvar, om de är billigare? Problemet är att kunskaperna om reglerna inte är till inte är tillräckligt spridda i förbund, avdelningar och klubbar. LO kan inte sitta i sin borg och gissa sig till var det centrala avtalet bryts. Arbetsdomstolen har i en dom i somras slagit fast att även företag som är ansvariga för projekt, som inte har anställda (vanligt inom byggbransch och annan entreprenad) måste följa det regionala löneläget i branschen för jämförbara grupper. Lathund. Inom GS-facket avdelning 9 Östra Svealand kanske problemet inte är gigantiskt, men det finns. Hur stort det är vet vi inte, men vi har för avsikt att ta reda på det. Vi kommer att ta fram en lathund om hur klubbar, kontaktombud och medlemmar bör agera när de stöter på inhyrd personal från bemanningsföretag på det egna företaget. Vi vill också ha information om omfattningen av denna verksamhet. Naturligtvis riktar sig inte dessa aktiviteter mot de enskilda personer som arbetar på bemanningsföretag, men för att ha någon rättvisa på arbetsmarknaden ska Lagen om Anställningsskydd inte få rundas av kreativa arbetsgivare som hyr in arbetskraft, och som dessutom kanske inte betalar dem lön enligt det centrala bemanningsavtalet. Under 2010 kommer avdelningen ha stort fokus på att kartlägga och komma tillrätta med detta problem inom avdelningens område. Den lokala solidariteten bygger på att vi inte har ett A och B-lag på arbetsplatserna. Seppo Sinimaa NOMINERA! Tisdagen den 24 november hålls avdelningens repskapsmöte. På grund av avhopp från styrelsen behövs fyllnadsval: Posterna som ska tillsättas är: Ordförande, tidigare Grafiska (i det fall en nu ordinarie ledamot väljs till ordförande behövs även en ny ordinarie styrelseledamot) 1 ordinarie ledamot, tidigare Skogs- och Trä 1 suppleant, tidigare Skogs- och Trä 1 suppleant, tidigare Grafiska 2 revisorsuppleanter, tidigare Skogs- och Trä 1 revisorssuppleant, tidigare Grafiska Nomineringarna ska ange namn och vilken position det gäller samt vara undertecknade av enskild person eller personalklubb/ arbetsplats. Nomineringarna ska vara på avdelningsexpeditionen senast 21 oktober. Skicka nomineringarna till: Roger Lord roger.lord@gsfacket.se eller Lena Rosén lena.rosen@gsfacket.se GS avdelning 9 Box Stockholm

3 9 Revyn Det är klart att man blir smått desperat. Jag har sju år kvar till pension och jag ser mig i första hand som offsettryckare. Avdelningens ordförande Stefan Granér har erfarenheter av hur svårt det är att hitta ett nytt jobb, i synnerhet om man är fackligt aktiv. Stefan Granér går vidare Redan tre månader efter avdelning Östra Svealands bildande avgick ordföranden Stefan Granér. Jag måste satsa 100 procent på att hitta ett nytt jobb, är Stefans förklaring. Stefan har arbetat som tryckare i hela sitt vuxna liv. Under de senaste tio åren har han även varit ordförande för avdelning 10 i Grafiska Fackförbundet. I våras tvingades Brommatryck & Brolins att skära ned. Stefan var en av dem som skulle bli arbetslös. Att han lät sig väljas till ordförande på den nya avdelningens konstituerande möte berodde på att han fortfarande hoppades på att det skulle lösa sig, genom ett nytt jobb eller att siffrorna för Brommatryck & Brolins skulle vända. Det blev inte så. Måste söka jobb. Jag avgick för att jag måste söka jobb. Grafiska branschen är en liten bransch och tyvärr är det en belastning om man har uppdrag som avdelningsordförande och sitter i förbundsstyrelsen. Än mer när arbetsmarknadsläget inte är särskilt strålande. För nästan tio år sedan gick Stefan arbetslös i tre månader. Då, i en högkonjunktur, fick han erfarenheter som var avgörande för beslutet att avgå. Jag sökte mängder med jobb. Andra i min ålder och med samma kvalifikationer blev kallade. Inte jag. Jobb avstyrdes. Stefan berättar också att han vid ett par tillfällen blev lovad jobb av basar och produktionsledare. Men det avstyrdes alltid i sista stund av telefonsamtal från förlägna ägare som urskuldade misstaget. Det är klart att man blir smått desperat. Jag har sju år kvar till pension och jag ser mig i första hand som offsettryckare. Och jag har alltid gillat mitt jobb. Att Stefan lyckades hitta ett jobb då berodde mest på slumpen. Han träffade en 80-årig gammal grafiker med ett tryckeri. De satt och pratade minnen från branschen i tre timmar, sen var Stefan anställd på Brolins Offset. Utifrån dina erfarenheter, vad innebär det för möjligheterna att hitta en ny ordförande? Att det är marigt. Gå tillbaks tio år i tiden och det fanns flera stora företag med starka klubbar. Där fanns en kultur att en klubbordförande kunde ta fackliga uppdrag utanför arbetsplatsen. Idag finns det fyra grafiska företag med fler än 50 grafiker. Samma gäller för Skogs- & Trä inom vår region. Det innebär med andra ord att de större klubbarna får ett mycket större fackligt ansvar? Så är det, svarar Stefan kortfattat. Samtidigt menar Stefan att det sällan har varit problem att kombinera det fackliga uppdraget med arbetet. Han säger att han alltid först och främst varit lojal mot företag och arbetskamrater och på så sätt har bitarna pusslats ihop. Men på slutet blev det allt svårare. Stefan tycker att en mötessjuka har brett ut sig i det nybildade förbundet och om den fortsätter riskerar den att nöta ned de förtroendevalda. Fortsätter mötessjukan kommer förtroendevalda tappa kontakten med golvet. Och det är på golvet det fack liga syret finns. Det är dags att jobba utåt nu. Stefan hoppas på att det handlar om barnsjukdomar. Fast han oroas även av de massiva påbuden uppifrån om hur allt ska se ut i förbundet. Något han upplevde som kvävande. Men du satt i förbundsstyrelsen, du har väl ett eget ansvar? Ja, säger Stefan och skrattar. Men jag har drivit principiellt viktiga frågor om att de förtroendevalda ska ha makten inom GS. Trots kritiken är Stefan glad över att sammanslagningen blev av. Att Pappers inte kom med tycker han är synd för han tror att vi skulle ha behövt deras kaxiga självsäkerhet. Stefan är ändå övertygad om att sammanslagningen var det bästa för båda förbunden. Jonas Lundborg

4 4 9 Revyn Förhandlingar STC har gått i konkurs ( Förhandlingar från v till och med v ) Layout och dekor Arbetsbrist. En person uppsagd. Beate Ushe Sweden AB Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Design service ab Arbetsbrist. Bildrepro Arbetsbrist. Bsmart Arbetsbrist. En medlem uppsagd. Ågerups Konkurs. Alfa Print Konkurs. Lenngrens och Bergströms Bokbinderi Konkurs. Alloffset AB Arbetsbrist. En person uppsagd. Hasse Arenander, klubbordförande tycker att V-TAB-affären var märklig. Beli kartong AB Arbetsbrist. Tre personer uppsagda. Bording Avveckling av verksamhet i Eskilstuna. IRIS Hantverk Arbetsbrist. Kringel-offset AB Arbetsbrist. Två personer uppsagda. Katarina tryck AB Arbetsbrist. En person uppsagd. Åhnbergs bokbinderi Rekonstruktion. Ljugarns Snickeri AB Arbetsbrist. Tre personer uppsagda. Har du bytt jobb? Kontakta avdelningen! Krisen för STC började när Bonnier beslöt att ta hem produktionen av Dagens Industri (DI) för ett par år sedan. STC har sedan dess brottats med förlustsiffror. I augusti gick det inte längre. STC gick i konkurs. För klubbordförande Hasse Arenan der och hans arbetskamrater har det varit en tuff tid. Osäkerheten om framtiden har blandats med hopp. Hasse berättar att bara i år lyckades STC gå från en förlust på nio miljoner till två miljoner back. Pressarna har kört för fullt och nya jobb har kommit in. Många har jobbat övertid. Trots det ville banken inte bevilja nya lån. När sedan V-TAB lyckades ta över Metros riksupplaga var det kört. Hasse tycker att affären känns märklig: Våra säljare berättade att när V-TAB la ett 20 procent lägre bud som vi försökte svara på, då kontrade de med ytterligare tio procent lägre. Det gick helt enkelt inte att hänga med. Uppenbarligen har V-TAB råd att ta in ett stort förlustjobb. Anade oråd. När sedan V-TAB köpte konkursboet anade de flesta i Vällingby oråd. Först kom besked om att verksamheten skulle fortsätta. Men affären han knappt bli klar för än personalen kallades till information och fick besked om att V-TAB lägger ned produktionen i Vällingby. Hasse tror att V-TAB med manövern är ute efter att städa upp branschen genom att köpa upp och lägga ned. Att det har funnits en överkapacitet i branschen är ingen nyhet. Vi blev ett av offren. Vår ägare hade för lite kapital i ryggen. Ekonomiskt pussel. De senaste åren har varit ett pusslande för att få ihop ekonomin. Maskiner såldes tillbaka till leverantörer för att leasas. Hasse berättar att dagens priser på jobb är så pressade att maskinerna inte får stå still. För STC som hade en äldre maskinpark och en kapacitet på tidningar i timmen per press innebar det att servicen blev lidande. Fakta om STC Hur skulle de annars konkurrera mot DNEX ex i timmen eller V-TAB i Södertälje som klarar ex i timmen. En felinvestering. STC:s konkurs är kanske inte bara beroende på yttre omständigheter. Som ett litet företag har man inte råd att göra stora felinvesteringar. En sådan var köpet av Huvudstadspress som producerade reklamfinansierade lokaltidningar. En satsning på 40 miljoner som bara försvann. STC:s konkurs innebär att två stora mediekoncerner, Bonniers och V-TAB, nu totalt dominerar coldsetmarknaden i vår region. / Jonas Lundborg STC satte alla sina åtta bolag i konkurs den 14 augusti. Konkursförvaltaren sålde alla bolagen till V-TAB som beslutade att lägga ner hela verksamheten i Vällingby. Ett 30-tal grafiker blev av med jobben. V-TAB satsar på Södertälje och Avesta. På STC i Södertälje blev alla 27 grafiker anställda i det nya bolaget V-Tab Heatset AB. På STC i Avesta fick cirka 30 personer anställning, fyra personer fick visstidsanställning, och ett par personer blev av med jobbet.

5 9 Revyn Den sista oktober är det dags för Birgitta Eklund att ta med sig sitt smittsamma skratt och gå i pension. Nu ska Birgitta upptäcka Sverige När Birgitta Eklund började jobba på avdelningen begick hon omedelbart ett etikettsbrott: Birgitta satte sig vid ombudsmännens bord i fikarummet. Det blev alldeles tyst. Det var den 27 september Sen dess har hierarkierna i arbetslivet minskat en hel del. Men helt borta är de inte, det har Birgitta också fått lära sig under sina 30 år på avdelningen. Den sista oktober är det dags för Birgitta att ta med sig sitt smittsamma skratt och gå i pension. Att Birgitta inte kommer från Stockholm hörs. Trots 31 år i huvudstaden är norrländskan intakt. Det var inte arbetslöshet som fick Birgitta att lämna Umeå, snarare tvärtom. Hon arbetade i sätteriet på Västerbottens Folkblad och var avdelningsordförande. När hon kom till ett möte i arbetarekommun blev hon varse att de hade öst fler uppdrag på henne. Utan att fråga. Efter ett tag kände Birgitta att hon ville vidare i livet. Hon kontaktade förbundet som då hade en egen arbetsförmedling, platskontrollen, och frågade om de hade något jobb i Stockholm. Strax därefter gick flyttlasset söderut. Lugn takt. Det var andra tider Produktionstakten var lägre. På Norstedts arbetade Birgitta med Riksdag & Departement och fikade och fikade tills hon tröttnade på arbetsbristen och kontaktade Horst Tillybs, ombudsman. Han föreslog att hon skulle börja jobba på avdelningen. Med vad undrade jag. Horst svarade att det utkristalliserar sig. Det har det inte gjort än, skrattar Birgitta. Som en ombudsman. För även om Birgittas arbetsuppgifter har varit administrativa har hon ändå fungerat som en ombudsman för de medlemmar som av olika skäl fått ett helvete med arbetsförmedling och a-kassa. Det är svåra frågor. Och för en arbetslös är det A och O att ekonomin funkar. Varje ny regering har alltid justerat regelverket för a-kassan vilket ofta har medfört att arbetslösa medlemmar har kommit i kläm och av byråkratiska skäl blivit nekade ersättning. Ibland har Birgitta hjälpt medlemmar ur sin egen plånbok. När jag frågar om hennes hemliga hjälpkassa kommer svaret som om det vore en självklarhet: människor måste kunna äta. Jag blir engagerad i dem som är behövande. Så den här regeringen har jag inget till övers för. medlemmarnas röst. Och när byråkratin ibland har gränsat till galenskap har Birgitta inte dragit sig för att framföra medlemmarnas kritik uppåt i förbundet. Men när hon för några år sedan skrev till förbundsledningen om medlemmars kritik kallades hon upp och blev anklagad för illojalitet. Birgitta fick en chock. Ögonen tåras vid minnet. Tack och lov fick Birgitta stöd av avdelningens förste ombudsman. Så hierarkierna försvann inte vid fikabordet Frågar man Birgittas arbetskamrater om hur de skulle beskriva henne säger alla i stort sett samma sak: Birgitta sprider glädje omkring sig, engagerad, alltid hjälpsam. Roger Lord, ombudsman: Birgitta har varit ovärderlig. Hon har varit avdelningens ansikte utåt som alltid satt medlemmarna främst. En riktigt stor människa. Barbara Larsson som arbetat tillsammans med Birgitta i 25 år håller med och tillägger: Birgitta har hjälpt medlemmar långt utöver vad de flesta kan föreställa sig. Känner alla. Birgittas människokärlek är inte att ta miste på. Det finns inte en gatsopare eller sopgubbe längs vägen från centralen till Norra Bantorget som hon inte känner och har pratat med. Nu ska Birgitta och hennes man ta sig tid upptäcka Sverige. Kanske blir det husvagn. Kanske blir det vandrarhem. Men ut och kuska på vägarna ska de. Och på avdelningen kommer det ta tid att vänja oss att inte längre höra Birgittas skratt varje dag. Jonas Lundborg Notiser Antalet utförsäkrade kommer att öka kraftigt Försäkringskassan har lämnat en ny prognos över statens kostnader för sjuka och förtidspensionerade till regeringen. De räknar med en dramatisk minskning: från 108 miljarder förra året till 81 miljarder Den främsta förklaringen är tidsbegränsningen av förtidspension som regeringen införde. Försäkringskassan skriver: Huvuddelen av dessa personer kommer därför att lämna förmånen till följd av att de maximalt 18 månaderna är förbrukade. Det betyder att dessa människor kommer att utförsäkras. Klubben ska förhandla om inhyrdas löner LO och Almega har avtalat om kompletteringar i Bemanningsavtalet. Det nya avtalet berör inhyrd personal som inte har samma arbetsuppgifter som de fast anställda. Den nya bestämmelsen i avtalet säger att bemanningsföretaget ska komma överens med det lokala facket på arbetsplatsen om vilken lön de inhyrda ska ha. Förändringarna trädde i kraft den 1 oktober. } NYTT NUMMER TILL DIN FACK AVDELNING: Birgitta avtackas 29 oktober. För mer information, ring Stellan,

6 6 9 Revyn Gör din röst hörd Från och med den 19 oktober kan du delta i enkäten på: stockholmsmodellen Vilka frågor är viktigast för dig? Vilken politik vill du se? Nu har du chansen att formulera hur du vill att framtiden ska se ut. Tre år med den borgerliga alliansen har medfört stora prövningar för många av våra medlemmar. Sänkta ersättningsnivåer i A-kassan, som i sin tur sätter hård press på både löner och andra villkor på arbetsplatserna. A-kassorna har också fått nya direktiv om att hålla de arbetslösa i ett skruvstäd. Arbetsförmedlingarna tvingar arbetslösa att söka hundratals jobb de inte är kvalificerade för. Tiotusentals långtidssjuka, tidigare arbetskamrater, riskerar att hamna i fattigvård försörjningsstöd efter årsskiftet. De som byggt upp detta samhälle, pensionärerna, har också fått det sämre under de här tre åren. Åt dem som har arbete ska det varda givet lyder politiken. I realiteten är det arbetslösa och sjuka som betalar skattesänkningarna för oss med arbete. Den gemensamma välfärden försämras och privatiseras. Miljardvinster i vård- och omsorgsföretag upprör nu även medborgare i förnäma stadsdelar i Stockholm, alla dessa vinster är skattefinansierade. Orsaker. Att de röd-gröna förlorade förra valet har många orsaker, här kommer några förslag: Göran Perssons uppblåsthet och herrgårdsaffärer, att Moderaterna i politiken snodde det språk som socialdemokratin och vänstern använt i mer än hundra år, att socialdemokratin fjärmat sig från arbetarväljarna och blivit ett medelklassparti. Detta och mycket annat är något som de samlade LO-facken i Stockholms Län nu vill göra något åt. Med inspiration från den så kallade Trondheimsmodellen går nu LO-distriktet ut på bred front ut och frågar vad medlemmarna tycker i för våra medlemmar avgörande politiska frågor. I Norge har de röd-gröna vunnit två val i rad med en politik som har formats av LO-medlemmarna i Norge. Nu gör vi det i Sverige och Stockholm Län, i Uppsala och Gotlands Län. 21 frågor. Ett frågeformulär med 21 frågor om politik ska distribueras till arbetsplatserna, med förhoppningen att så många som möjligt svarar på frågorna. Frågorna handlar om: A-kassa, kollektivavtal, lönedumpning, utförsäljning av allmännytta, kollektivtrafik, tandvård, vinster i skattefinansierade privata bolag, karensdagar, offentligt ägande av vatten, el och järnväg och mer därtill. Planen är att samla in så många medlemmars svar som möjligt fram till den 28 februari Era svar ska sedan sammanställas och formuleras till konkreta frågor till politiska partier, deras svar på era frågor ska sedan redovisas tillbaks till er. Vi tror att detta kan ge en vägledning om vilka partier som bedriver en arbetarvänlig/arbetarfientlig politik. Svaren. I valarbetet kommer sedan LO-facken använda sig av era svar och de politiska partiernas svar, inte för att ge en pekpinne om vem ni ska rösta på, men kanske en antydan om vilka partier som gynnar det arbetande folket. På nästa sida i denna tidning kan ni läsa den budkavle för välfärd som är framtagen av LO-distriktet, organisationen Gemensam Välfärd och andra likasinnade organisationer. Styrelsen för GS-facket avdelning 9 Östra Svealand antog enhälligt uttalandet på sitt styrelsemöte den 5 oktober, och vår förhoppning är att så många klubbar och sektioner som möjligt inom avdelningens område kommer att diskutera den med medlemmarna och anta den. Vi har på oss fram till sommaren med budkavlen, men varför vänta. Seppo Sinimaa Vilda västern i skogen I en ny rapport från GS-Facket berättas om följderna av stormen Gudrun: Skogen har blivit ett laglöst land, där människor från andra länder får arbete utan arbetsmiljölagarnas och kollektivavtalens skydd. De utnyttjas av svenska arbetsgivare men hamnar ändå utanför socialförsäkringssystemet. Rapporten visar hur företag fuskar med sociala avgifter och hur myndigheterna struntar i det. Per-Olof Sjöö, GS förbundsordförande, skriver i förordet att skogsbolagen (måste) ta sitt fulla ansvar när de anlitar entreprenörer till skogsvården. Han föreslår också att ett nationellt register där utländska företag och dess anställda ska vara registrerade. Dessutom anser GS att Skatteverket måste kunna agera snabbare vid tips om oegentligheter. Hela rapporten kan laddas ner från: Losita Garcia Marklund

7 9 Revyn Avdelningsstyrelsen för GS avd 9 Östra Svealand har antagit följande budkavle som initierats av LO-distriktet i Stockholms län och Nätverket för Gemensam Välfärd. Du eller din fackklubb kan också anta budkaveln efter den 15 oktober. Gå in på: www. budkavleforvalfard.se och underteckna. Budkavlen går! Satsa på gemensam välfärd för jobb, klimat och rättvisa! Vi vägrar vara kunder på en välfärdsmarknad Vi som undertecknar detta upprop är upprörda över samhällsutvecklingen och oroade över den ekonomiska krisens verkningar. Fattigdom och ohälsa drabbar allt fler. Människors lika rätt till utbildning, försörjning, hälsovård och drägliga arbetsvillkor får stryka på foten när den gemensamma välfärden kommersialiseras i Sverige och i övriga världen. Minskade skatteinkomster tvingar redan pressade kommuner och landsting till ytterligare utförsäljningar, nedskärningar och uppsägningar. Orden som används är falska. Bakom ord som mångfald och vårdval döljer sig en mer ojämlik sjukvård och en pressad äldreomsorg. Bakom ord som ett nytt entreprenörskap finner vi miljardvinster för enskilda bolag på energisidan, dyrare elräkningar och otillräckliga miljöinvesteringar. Med skolpeng och avknoppningar har vi fått en mer segregerad skola, där pedagogiken sällan är alternativ. När privata aktörer levererar välfärdstjänsterna urholkas demokratin genom minskad insyn, personalen blir tyst, skandaler mörkas. Vi har fått nog. Marknadisering och avreglering undergräver den gemensamma välfärdens grundläggande mål. Det är dags att välfärden och det gemensamt ägda drivs utifrån människors behov, inte företagens vinstintresse. Det är samhällets gemensamma uppgift att ge individer möjligheter och skapa verklig valfrihet för alla inte bara för ett fåtal. Välfärden måste vara en social allemansrätt. Använd våra skattepengar i välfärden inte till vinst i privata företag! Men vår oro handlar också om klimatkrisen. Den nuvarande ekonomiska krisen löper parallellt med ett hot mot oss alla. Utsläpp av växthusgaser måste ner genom kraftfulla satsningar på förnybar energi. Samhället måste styra konsumtionen och produktionen till det ekologiskt hållbara. Klimatet ska inte vara en handelsvara. Det behövs nationell och internationell lagstiftning som gör att vi uppfyller FN:s klimatmål. Använd den gemensamma sektorn till att ta ledningen i klimatomställningen! Det behövs en nationell handlingsplan för allas rätt till arbete och bättre villkor i arbetslivet. Bolagisering och privatisering av den gemensamma sektorn är också allvarliga hot mot våra jobb. Människor kan och vill ta ansvar, men nekas detta genom toppstyrning och kortsiktiga avkastningskrav. Vi ser stora behov av samverkan mot ekobrott och social dumpning då företag alltmer tvingas konkurrera med oseriösa metoder. Den gemensamma sektorn ska vara en förebild när det gäller att skapa goda arbetsvillkor Människor som är trygga är friare och vågar mer. Om man vet att man klarar sin försörjning även när man blir arbetslös eller sjuk vågar och orkar man förändringar. Idag straffas sjuka och arbetslösa, istället för att under trygga former få hjälp att komma vidare i livet och bidra till samhället på sina villkor. Ersättning vid inkomstbortfall är inte bara en fråga om individens bästa, utan också en hörnsten i ett solidariskt samhälle. Skapa verklig trygghet i socialförsäkringssystemet! Svenska folket vill ha ett välfärdssamhälle som finansieras solidariskt via skattsedeln. Gemensam välfärd bidrar till jämlikhet och är effektivt. En offentligt skattefinansierad sjukvård ger mer hälsa för pengarna än privat vård. Samhällen med bra utbildning för alla tar bättre vara på mänskliga resurser, än samhällen där utbildning är en fråga om pengar. Starka allmännyttiga bostadsföretag kan ge alla ett bra boende. Gemensamt ägande av våra naturtillgångar och infrastruktur är inte bara en fråga om att det är mer effektivt. Det är också en fråga om möjligheten att demokratiskt kunna styra samhället i en rättvis, hållbar och jämställd riktning. Hälsa, utbildning, omsorg, bostäder, vatten, kollektivtrafik och trygghetssystem är mänskliga rättigheter - inte varor på en marknad. Vi menar att de problem vi står inför idag kan påverkas genom politiska beslut. Det går att göra andra val och skapa ett annat samhälle. Vi vill som medborgare och organisationer aktivt vara med och påverka utvecklingen. Vi startar nu en kampanj för att utveckla och vitalisera den gemensamma välfärden. Vi uppmanar alla som vill vara med och bygga ett rättvist och hållbart Sverige att ansluta sig genom att skriva under budkavlen och medverka i kampanjen. Välfärd måste betyda att det ska gå väl på färden genom livet. Och det ska gälla alla. Krav: Använd våra skattepengar till välfärd inte till vinster i privata företag! Avbryt privatiseringen inom välfärdssektorn. Vinstdrift och fri etableringsrätt för vinstdrivande företag bör inte tillåtas inom den skattefinansierade välfärden. Satsa på fler anställda i välfärden! Anställ fler inom skola, kultur, vård och omsorg. En offensiv framtidsstrategi kräver fler som arbetar inom den gemensamma sektorn. Garantera alla en trygg försörjning! Inkomstgarantera a-kassan och socialförsäkringarna på hög nivå. Höj försörjningsstödet så att människor garanteras ekonomisk och social trygghet. Genomför offensiva miljöinvesteringar nu en ny grön giv! Använd den gemensamma sektorn för att ta ledningen i klimatomställningen. Skapa gröna jobb inom jordbruk, förnybar energi, kollektivtrafik och energihushållning. Behåll våra gemensamma naturtillgångar och infrastruktur i samhällets ägo! Verksamheten ska styras utifrån miljöhänsyn och människors behov - inte marknadens. Håll ihop järnvägsnätet ingen ytterligare avreglering av tågtrafiken. Förbättra villkoren i arbets livet! Värna och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal och ta strid inom EU för de fackliga rättigheterna. Kontrakt för offentlig upphandling ska garantera löner och andra arbetsvillkor i enlighet med gällande kollektivavtal. Vitalisera och demokratisera den gemensamma välfärden! Utveckla den gemensamma välfärden genom demokratisering. Öka inflytandet från medborgare, anställda och brukare. Notiser Färre dödsolyckor på jobbet Antalet dödsolyckor på arbetsplatserna har nästan halverats i jämförelse med tidigare år. Fram till augusti i år dog 29 människor olyckor på sitt arbete. Under samma period förra året dog 47 och året innan omkom 48 människor. De största minskningarna har skett inom jordoch skogsbruk, rapporterar Arbetsmiljöverket. Arbetare jobbar längre De senaste tio åren har tjänstemän fått kortare arbetstid. För arbetare är arbetstiden i stort sett oförändrad, enligt statistik från Svenskt Näringsliv. Bland arbetare har 96,8 procent en arbetstid på 40 timmar i veckan. Bland tjänstemän arbetar 72,1 procent 40 timmar i veckan var siffran för tjänstemän 78,4 procent. Fler unga utan jobb I juli var cirka ungdomar mellan 18 och 24 år arbetslösa. Det är nästan en fördubbling mot 2008, rapporterar Arbetsförmedlingen. Totalt var en kvarts miljon människor inskrivna som arbetslösa. Tid för närståendepenning förlängs De dagar som man som närstående kan vårda svårt sjuka anhöriga i livets slutskede ska utökas från 60 till 100 dagar. Det väntas riksdagen besluta om i höst. Förslaget väntas träda i kraft 1 januari Grafiska Utbildningsfonden läggs ned Både Grafiska Företagens Förbund och Tidningsutgivarna drar sig ur det partsgemensamma samarbetet i Grafiska Utbildningsfonden. Skälet som angetts är att kostnaden är en konkurrensnackdel när företag ska välja arbetsgivarorganisation. Medlemmar som har fordringar på fonden om beviljade stipendier kommer inte att beröras, men måste höra av sig till ErikGeorgii på förbundet.

8 8 9 Revyn Matti Räsänen är en yrkesskicklig snickare som arbetat i 30 år på Fredells. På sin fritid bygger Matti bland annat kanoter. Nu finns facket på Fredells På Fredells Byggvaruhus i Nacka bildade personalen en fackklubb i våras. Vi vill själva kunna sköta förhandlingarna med företaget, säger Roger Naeslund som är reparatör och nyvald ordförande. Text & Foto Jonas Lundborg Fredells Byggvaruhus är stort. Närmare bestämt kvadratmeter. Själva hävdar de att de är Norra Europas största byggvaruhus. Bakom varuhusets kulisser gömmer sig en stor produktionsanläggning med snickeri där de bygger det mesta, från monteringsfärdiga takstolar och panelväggar till badbryggor och garage. I anläggningen finns också ett eget hyvleri och träimpregnering. Roger berättar att det inte är ovanligt att kunder hittas lite förvirrade i snickeriet efter att de gått vilse i de stora lokalerna. Somnade in. Matti Räsänen har jobbat på Fredells i över trettio år. Han berättar att på 1980-talet hade de en fackklubb, men att den somnade in. Idag är de cirka fyrtio som går under avtalet, bara 17 av dem är med i facket. Sedan den nya klubben startades har fler sagt att de vill gå med. Matti är snickare och klubbens sekreterare. Han berättar att Fredells har varit en lugn arbetsplats i 20 år, men att det senaste året har varit turbulent. Roger håller med: Det har varit mycket rykten och oro som gjorde att folk inte mådde bra. En gräns. Själv säger han att det gick till en gräns där han ställdes inför valet att lämna företaget eller göra något. När han började prata med arbetskamrater visade det sig att fler kände samma sak. De kontaktade Lena Rosén, ombudsman på dåvarande Skogs- & Träfacket som kom och hjälpte till att bilda klubben. Roger frågade sin arbetskamrat Kristoffer Nyström om inte han också kunde hjälpa till. Jag har varit kassör i en idrottsklubb. Så när Roger frågade var det inte mycket att snacka om, utan snarare: Nu kör vi. Att Fredells är en arbetsplats där människor har trivts är tydligt, för många har jobbat där länge. Som Gibril Jammeh, hyvlare och klubbens studieansvarige. Han har 19 år på firman. Gibril berättar att det inte var några problem att hitta folk till den nya klubbstyrelsen, Vi var många som ville vara med. Tydlighet. Roger säger att det kortsiktiga målet med klubben är att få till en tydlighet från företagsledningen så att alla anställda ska veta vad som gäller och vem de ska vända sig till med frågor. Mer långsiktigt är att alla i klubbstyrelsen ska utbildas så att klubben kan sköta förhandlingarna med företaget själva. Vi kan ju vår egen verklighet och verksamheten bättre än avdelningens ombudsmän. Då vill vi själva klara av förhandlingarna. Fram till årsskiftet kan nystartade fackklubbar söka ett startbidrag från LO på kronor. Klubben på Fredells har sökt. När jag frågar grabbarna i klubbstyrelsen vad tänkt göra för pengarna berättar de att de vill samla alla medlemmar i klubben och göra något kul, kanske gå och bowla ihop.

9 9 Revyn Bilda klubb Har ni också pratat om att bilda en fackklubb på jobbet? Tveka inte att höra av er till avdelningen så hjälper vi till med nödvändig formalia. Stellan Englund Tel Startbidrag för nybildade fackklubbar! Nybildade klubbar kan söka LO:s startbidrag på kronor. Pengarna ska användas för aktiviteter som berör klubben och medlemmarna på arbetsplatsen, heter det i regelverket. LO har avsatt 4 miljoner kronor för att få fler förtroendevalda på arbetsplatserna. Pengarna betalas ut tills de är slut. Det handlar alltså om principen först till kvarn. Ansökan går genom avdelningen. Kristoffer och Roger. Klart jag ställde upp när Roger frågade om jag kunde vara med i styrelsen, berättar Kristoffer.

10 10 9 Revyn Funkar brandskyddet på ditt jobb? På varje arbetsplats ska det finnas ett systematiskt brandskyddsarbete och ett fullgott brandskydd, det säger lagen. Dessvärre är det ofta lite si och så med efterlevnaden av lagen, trots de uppenbara riskerna. Skulle katastrofen ske är två av tre företag borta från marknaden enligt Brandskyddsföreningen. Få anställda har utbildning i brandskydd och alla vet inte hur en brandsläckare fungerar. Men det går det att råda bot på. Brandskyddsföreningen eller din lokala brandkår ordnar kurser för företag. Vi behöver fler skyddsombud Skyddsombuden företräder dig och strävar efter att vi alla ska arbeta i en sund och säker arbetsmiljö. Om du blir sjuk av att du arbetar under taskiga förhållanden på jobbet så är det så gott som omöjligt att bevisa att det är arbetsmiljön som vållat din sjukdom. Den nya arbetarregeringen har inte underlättat för oss att arbeta säkert. Det första man gjorde var att lägga ner Arbetslivsinstitutet, den institution som forskade om och föreslog förbättringar i vår arbetsmiljö. Nästa steg var att kraftigt skära ner anslagen till Arbetsmiljöverket. Motiveringen var att det är arbetsgivarna som har kunskapen om vad som eventuellt behöver åtgärdas på arbetsplatserna. GRATTIS!! Den som håller med om det behöver inte oroa sig. Men alla vi andra som vet vad som prioriteras har all anledning att bekymra oss. Naturligtvis finns det föredömen bland arbetsgivarna, alla är inte profithungriga gamar som håller inne på det mesta för att öka på sitt bankkonto. Men tyvärr så finns det väldigt många som inte lägger många strån i kors för att även vi ska kunna njuta av en ålderdom utan värk, dålig hörsel, eller andra symptom på dålig arbetsmiljö. Skador kommer senare. Tyvärr är det så, många skador märks inte på en gång. Det kan ta flera år innan hörseln börjar avta. Förslitningsskador orsakade av felaktiga arbetsställningar eller dåliga stolar tar väldigt lång tid att visa sig och är i princip omöjligt att få igenom som arbetsskada idag. Därför är det viktigt att vi blir fler som bevakar vår arbetsmiljö och försöker få bort moment som skadar oss. Om du inte själv vill eller kan åta dig uppdraget som skyddsombud så hjälp och stötta dina kamrater som är skyddsombud. Tänk på att det är för din skull vi arbetar. Utbildning. För att man ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt så måste man ha utbildning. Det innebär att vi är borta från jobbet ibland. På mindre företag kan det vara besvärligt om någon är borta ett par dagar. Men det är bättre än att vara borta under en längre period för att man slitit ut sig på jobbet. Ställ upp som skyddsombud! Ronny Frithiof Hemera 5 tips för ett bättre brandskydd Hitta riskerna. Se över var riskerna finns på ert företag. Kolla så att inga kablar är klämda, dammiga kylskåp, trasiga lysrör och så vidare. Rätt skyddsutrustning. Kontrollera att skyddsutrustningen fungerar och om mer behövs. Gör en brandpolicy. Vad vill ansvariga chefer med brandskyddsarbetet. Har alla rätt kompetens för att bedöma risker och grundläggande brandsläckning. Skapa en brandskyddsorganisation. Bestäm vilka som har ansvar och se till att de har rätt utbildning. Kontrollera skyddet. Bestäm hur ofta och av vem skyddet ska kontrolleras. Läs mer på: Styrelsen för GS avd 9 Bakre raden: Jan Eriksson, Setra Heby Sågverk, Claes Hallin, DN/EX, och Claes Muschkin, Strålfors. Mellanraden: Göran Gabrielsson, Samhall, Seppo Sinimaa, Roger Naeslund, Fredells, Tommy Mårtensson, Karlit, och Bengt-Åke Alm. SCA, Främre raden: Ylva Henriksson, Kadax, Lars Albrektsson, Hallsjö brädgård AB, Eva Thunström, Eson Pac, Karin Johansson, Intellecta/Tryckindustri, och Mahmoud Hajsaid, Samhall. Personalförändringar Madelene Engman har slutat som ombudsman på avdelningen. Madelene har rekryterats till förbundets förhandlingsavdelning. Vid pressläggning av 9-Revyn pågick anställningsintervjuer till ombudsmanna tjänsten.

11 9 Revyn SMÅTT & blandat Hemera Avdelningens personal och förtroendevalda Hemera Glöm inte nominera tillnya styrelsen ( Se sidan 2 ) Avdelningens ombudsmän/kvinna från vänster: Bo Elefalk, Lena Rosén och Roger Lord. Veteranernas populära Jullunch Personal Ombudsmän Bo Elefalk, Roger Lord, Lena Rosén, Förtroendevalda Verkställande utskottet Göran Gabrielsson, t.f ordförande Jan Eriksson, kassör Seppo Sinimaa Claes Hallin Lördag 5 december kl Som traditionen bjuder håller vi även i år jullunchen i Hörselfrämjandets lokaler. Regionalt skyddsombud Ronny Frithiof, Verksamhetsassistent Barbara Larsson, Medlemsregistrering Viola Plahn, Sekreterare/organisatör Stellan Englund, Redaktör för 9-Revyn/informatör Jonas Lundborg, Regionala skyddsombud Bengt-Åke Alm, Göran Gabrielsson, Göran Svensson, Förhandlingsombud Jan Eriksson Seppo Sinimaa Ronny Frithiof Mahmoud Hajsaid Göran Gabrielsson Sören Wallin Tommy Mårtensson Lars Albrektsson Ylva Henriksson Karl-Erik Berglund Nasser Yeganeh Göran Svensson Hemera Underhållning och dansmusik framförs av Rune & Tommy. Jultallrik, ostbricka, lättöl, snaps/vin, kaffe. Endast för 150 kronor (betalas vid ankomsten). Boka i tid! Lokalen tar 90 personer. Bindande anmälan görs måndag torsdag oktober kl till Göran Önnberg, , eller Åke Nygren, Hemera

12 12 9 Revyn Verksamhetsplan för GS-Facket avdelning 9 Foto: Jonas Lundborg Aktivitet för arbetslösa/studier Våra arbetslösa medlemmar drabbas särskilt hårt av den borgerliga politiken. Sänkt A-kassa, mer tvångsåtgärder från arbetsförmedlingarna, ökade ekonomiska klyftor mellan dem som har arbete och de arbetslösa. Vi måste ge mer stöd och de arbetslösa måste få uppleva att det finns en mening med det fackliga medlemskapet. Tidigare erfarenheter då de arbetslösa bildar en klubb har bitvis varit lyckade, men nu är det svårt ett se att de arbetslösa skulle ha tid att organisera sig själva, då de är tvungna att ägna sina dagar till att söka jobb de ändå inte kommer att få. Arbetsmiljö & Försäkringar : Våra medlemmar arbetar i många fall i en osund/farlig arbetsmiljö. Orsakerna är att arbetstagarna och arbetsgivarna inte är medvetna om riskerna eller vilket ansvar de har. Effekterna blir att många utsätts för onödig fara. : Att få en sund och säker arbetsmiljö. Att öka medlemmarnas medvetenhet om sina försäkringar. Att på ett bättre sätt än idag nå ut till de arbetslösa med information och att de ska känna en större samhörighet med facket. Beslut om mål: GS-fackets medlemmar ska i möjligaste mån arbeta i en sund och säker arbetsmiljö, där riskerna för att råka ut för olycksfall och ohälsa minimeras. Beslut om mål Att lyfta de arbetslösas situation för övriga medlemmar och se till att de är bättre informerade. Verksamhet Att genomföra en studieaktivitet för arbetslösa under våren. Föreläsare ska a-kassans föreståndare vara samt person/personer som belyser de samhälleliga konsekvenser som regeringens politik gentemot de arbetslösa får. Vid detta tillfälle ska även behov av kommande aktiviteter för arbetslösa från avdelningens sida undersökas. Verksamhetsplanering: Grundutbildning för skyddsombud Bättre ArbetsMiljö, BAM, kommer att genomföras i samarbete med ABF Stockholm under fem veckor med en dag i veckan. 20/10, 27/10, 3/11, 10/11 och 17/11. Kallelse har gått ut till alla nyvalda skyddsombud. Kompletterande utbildningar i Kemiska hälsorisker, Buller, Seende och belysning, Ergonomi och Systematiskt Arbetsmiljöarbete, SAM/Lokalt skyddsarbete kommer att genomföras med en kurs per år under tre dagar i avdelningens regi. Efter fem år har hela paketet gåtts igenom och då börjar kurserna om. När ett nyvalt skyddsombud har gått BAM:en så kan man hoppa in på vidareutbildningen när som helst inom femårsperioden. En arbetsmiljökommitté ska tillsättas. Sammansättningen är lämpligen avdelningens regionala skyddsombud och ansvarig ombudsman.

13 9 Revyn Verksamhetsplan Alla lokala skyddsombud kommer att kallas minst en gång om året till en heldagsträff på avdelningen. Då ska även Arbetsmiljöverket bjudas in. Meningen med den träffen är att få en uppdatering och genomgång av nyheter i de lagar och förordningar som styr vår verksamhet. Vi ska även arbeta fram en samordningsplan för våra olika branscher inom avdelningen. Ansvarig för att kallelse kommer ut och att ett program sammanställs är Ronny Frithiof. Avtalsteckning Tillsammans med facklig agitation och lönerevision är avtalsteckningen ett centralt mål för hela organisationen. Att ha så många avtal som möjligt inom respektive bransch är avgörande för våra möjligheter att upprätthålla kollektivavtalens styrka. Fackligt politiskt/bemanningsföretag Majoriteten av alla lagda varsel verkställs, trots att mycket tyder på att konjunkturen är på väg att vända. Men många gånger tar företagen tillbaka personal, men via bemanningsföretag. Till och med fordonsindustrin har börjat efterfråga inhyrd personal, något som knappt förekom i branschen för något halvår sedan, skriver Svenska Dagbladet den 24 september Denna utveckling är starkt hot även mot våra medlemmars individuella trygghet, men också mot kollektivavtalen. Vi behöver få en bild av hur stort detta problem är inom vår avdelning, för att hitta strategier för hur vi ska kunna motverka denna utveckling. Att klubbarna ute på våra företag hjälper till att kartlägga problemets omfattning, och att de får en ökad medvetenhet om varför denna fråga är så viktig att arbeta med. Att öka organisationsgraden inom varje bransch inom avdelningens område Beslut om mål Att teckna kollektivavtal med alla företag där vi har medlemmar. Under 2010 ska vi ha tecknat minst 20 nya kollektivavtal. Verksamhet Att ombudsmännen kartlägger och fördelar dessa företag mellan sig och lägger upp en tidsplan för genomförande. Avdelningen ska ha en beredskap, för att till exempel kunna ställa upp en organisation med blockadvakter. Beslut om mål Att avdelningen kartlägger i hur stor omfattning det förekommer bemanningsföretag på våra medlemsföretag. Att avdelningen i samarbete med förbundet tar fram en strategi för hur vi ska arbeta med frågan. Verksamhet Hitta metoder för faktainsamlingen, repskapet, facklig närvaro och de branschvisa mötena är bra tillfällen för informationsinsamling. Givetvis kan vi behöva använda brev och mail också. Vi borde kunna inspirera ett antal klubbar att aktivt arbeta för att omvandla arbete som idag utförs av bemanningsföretag till fasta tjänster. När kartläggningen är gjord borde vi kunna ta politikerkontakter för att i diskussioner lyfta frågan med Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets ansvariga för arbetsmarknadsfrågor. Foto: Jonas Lundborg Fackligt politiskt /Stark konfliktberedskap Om vi ska kunna försvara och stärka våra kollektivavtal så måste förbundet och avdelningarna vara beredda att ställa om till en konfliktorganisation. Att ha en organisation färdig så att det bara är att trycka på en knapp om det blir konflikt på ett eller flera av våra avtalsområden Beslut om mål Att våra medlemmar skall vara välinformerade om avtalsrörelsens utveckling och välmotiverade om vi ställs inför en konflikt. Verksamhet Att i alla sammanhang, inte minst i samband med facklig närvaro, informera om våra karv och arbetsgivarnas motkrav. Inte minst det senaste brukar ha en mobiliserande verkan. Fackligt politiskt/valet Den borgerliga regeringens politik drabbar våra medlemmar hårt, särskilt sjuka och arbetslösa. De fackliga organisationerna har försvagats kraftigt genom höjda a-kasseavgifter, som sedan omfördelats till dem som är i arbete. På sikt hotas fackföreningsrörelsens möjligheter att upprätthålla rikstäckande kollektivavtal. Välfärdssamhället så som vi känner det håller på att göras till en marknad för privata vinstintressen. Det vi byggt upp gemensamt håller på att monteras ned. Vid en borgerlig valseger 2010 skulle allt detta accelerera. Därför måste de borgerliga besegras till varje pris.

14 14 9 Revyn verksamhetsplan Att få ett brett deltagande i aktiviteter inför valet, dels via agitation på arbetsplatserna och dels via tvärfackligt valarbete samordnade av LO-distrikt och förbundet. Beslut om mål Att använda oss av det frågeformulär som Stockholms LO-distrikt tar fram och sprida det till medlemmarna i samband med facklig närvaro och andra medlemsaktiviteter (Trondheimsmodellen). Att använda svaren från medlemmarna till att sätta tryck på partierna och då även på SAP samt LO. Att sprida budkavlen som Gemensam Välfärd tagit fram och få klubbar att underteckna den. Vi ska också arbeta för att Stockholms läns LO-distrikt tar fram gemensamma tvärfackliga valmaterial. En tabloidtidning som lyfter välfärds- och arbetsmarknadsfrågor står högt på önskelistan. De svar medlemmarna givit på frågeformuläret ger en bra bild av vilka frågor som bör lyftas. Material på flera språk är också önskvärt. Vi ska ta reda på vilka planer inför valarbetet som finns på förbundet och i LOdistrikten i Mellansverige och Gotland. Vi ska också ta reda på i vilken utsträckning förbundsanställd personal (både centralt och lokalt placerad) ska finnas med i valarbetet Dessutom ska vi rekrytera valarbetare i så stor utsträckning som möjligt. Vår inställning bör vara att våra insatser gör skillnad! Branschgrupper Vi är nu ett förbund med vitt skilda branscher och många avtal. Det finns ett behov av att hitta forum där bransch- och avtalsspecifika frågor kan diskuteras. Erfarenhetsutbyte mellan klubbar om hur man löser olika problem lokalt har ett stort värde. Planen är att avdelningen skapar forum för denna verksamhet. Att få till levande kontinuerliga branschvisa diskussioner inom avdelningens område. Beslut om mål Stärka den branschvisa sammanhållningen för att få större slagkraft inte minst när det gäller avtalsfrågor. Verksamhet Att ha branschvisa sammankomster inom sektorerna byggvaror, sågverk, skog, förpackning, rotationstryck och civiltryck. Ett möte för varje sektor under 2010, undantaget rotationstryck där det finns en fungerande verksamhet idag med två möten om året. Facklig Närvaro : Vi kommer inte att nå målet under 2009 men kommer att göra det under Orsaken är att vi i dagsläget är för få aktiva och att det behöver utbildas fler. Effekten kan bli att vi förlorar medlemmar. : Att besöka alla arbetsplatser med medlemmar. Att teckna kollektivavtal på arbetsplatser med medlemmar. Verksamhetsplanering: Att starta avdelningens arbete med Facklig närvaro i oktober-09. Ombudsmän och kontorsanställda planerar in dagar för Facklig närvaro för att presentera dessa inför styrelsen som då kan boka in någon av de dagarna för att följa med i upplärnings- introduktionssyfte. Från och med 1 januari 2010 ska vi besöka 50 procent av företagen fram till 1 juni och 75 procent tills 15 december Uppföljning ska sammanställas och presenteras på varje styrelsemöte av den ansvarige. Listor på avdelningens alla företag kommer att skrivas ut och lämnas till var och en i styrelsen som får markera cirka15 företag som ligger lämpligt till att besöka för var och en. Listorna ska skickas/lämnas till den ansvarige som sammanställer och gör en slutgiltig fördelning. Vi ska ha en grupp som träffas 2 gånger per år för uppföljning och eventuell omfördelning av företag samt planering för Facklig närvaro Fackligt politiskt/första Maj Första Maj är inte bara arbetarrörelsens högtidsdag, den kommer att vara viktig för att mobilisera aktivister inför valrörelsen. I syftet att politisera diskussionerna på arbetsplatserna inför valet är första maj ett viktigt redskap. Att få fler att uppleva den samhörighet och känsla av att inte stå ensam, som man får när man går i ett Första majtåg. Beslut om mål Att öka deltagandet bland våra medlemmar när det gäller Första Maj-aktiviteter Verksamhet Vi ska mobilisera i avdelningens tidning, på möten, hemsidan och via SMS. Vi ska också använda oss av mobiliseringen runt valet (se verksamhetsplan för Valet) Vi anordnar som tidigare ett öppet hus i avdelningens lokaler och informerar om den gemensamma fes som LO-distriktet i Stockholms Län anordnar, med deltagande från både (s) och (v). Att avdelningen i tvärfackliga sammanhang agiterar för ett gemensamt Första Maj-tåg i Stockholm med fackföreningarna i spetsen till kommande år. Att övriga Första maj-aktiviteter inom avdelningens område inventeras. Kommunikation Kortsiktigt mål Bilda en redaktion för avdelningens tidning 9-Revyn som får idéer från avdelning och klubbar. Uppstart av hemsida. av sms-tjänster. Långsiktigt mål En kreativ redaktion med medlemsdelaktighet. Utveckling av hemsida som kommunikationsverktyg. En fungerande sms-kommunikation med förtroendevalda och medlemmar. Verksamhetsplan Utgivning av 9-Revyn med två nummer hösten 2009 och fyra nummer Uppstart av avdelning 9:s hemsida under hösten Tvåvägskommunikation vi SMS med förtroendevalda. Beslut om mål: Målet för 2009 är att vi ska besöka 120 företag mellan vecka med 2 besök/ vecka. Målet för 2010 är att vi ska nå förbundets mål. (75 procent)

15 9 Revyn verksamhetsplan Foto: Jonas Lundborg Att få igång en fungerande organisation med klubbar och sektioner, kontaktombud på de minsta arbetsplatserna. En organisation där allas lika värde råder. Kortsiktiga mål är att vid 2010 års slut ha fungerande sektion på Gotland och lämpligt antal fungerande sektioner i Uppland. Långsiktiga mål är att vid 2011 års slut ha fungerande sektioner. Fackliga studier/ungdomsverksamhet Övergripande vision är att genom systematiskt och medlemsnära fackligt arbete, lyckas öka organisationsgraden i avdelningen, rekrytera fler fackliga aktivister och få igång en ungdomsverksamhet. Representantskapsmöten /medlemsmöten Kortsiktiga mål Ökat deltagande och en bred uppslutning från arbetsplatserna på repskapsmötet. Långsiktigt mål En god demokratisk beslutsprocess där fler medlemmar är delaktiga i besluten. Verksamhetsplan 2009 Representantskapsmöte tisdag 24 november kl Verksamhetsplan 2010 Representantskapsmöte torsdag 29 april Representantskapsmöte torsdag 23 september Rövare i skogen Situationen inom delar av skogsavtalets område kan betecknas som katastrofalt. Människor utnyttjas hänsynslöst av skrupelfria arbetsgivare. Detta har belysts i en rapport från GS-förbundet. Mål Långsiktiga mål är att öka antal lokala klubbar, öka det fackliga medvetandet och intresset i avdelningens alla geografiska delar, bygga upp ett fackligt ungdomsarbete samt besöka avdelningens gymnasiala/eftergymnasiala yrkesskolor. Ett långsiktigt mål är att öka antal medlemmar/fackliga förtroendemän som deltar i någon form av fackliga studier. Kortsiktiga mål är att kartlägga och prioritera cirka sex arbetsplatser för klubbildning och klubbstyrelseutbildning. Fortsätta bedriva introduktionsdagar för nya medlemmar i egen regi samt via tvärfackliga kurser och i samarbete med avdelning 10 erbjuda medlemsutbildning för medlemmar i Uppland och Gotland. Verksamhet. Avdelningens studieverksamhet kommer under 2010 bedrivas på olika nivåer: Klubbstyrelseutbildningar, höst och vår 2010; Facklig introduktion Varför facket ; Introduktion av nya skyddsombud; BAM, Bättre arbetsmiljö; Fackets Grunder; Löftet; Fackets försäkringar. Foto: Jonas Lundborg Att kartlägga omfattningen av röveriet inom vårt avdelningsområde samt planera och genomföra motåtgärder Beslut om mål Att under 2010 ha genomfört en kartläggning genom facklig närvaro, samt att ha påbörjat motåtgärderna. Sektioner Problemet är att medlemmarna inte förstår varför de ska vara med i facket, för få förtroendevalda på arbetsplatserna och för få som kan tänka sig uppdrag utanför sin egen arbetsplats. Orsaken till det är att på grund av att vi har för få förtroendevalda så har medlemmarna fått för lite information om facket. Effekterna blir att vi tappar medlemmar, det blir färre deltagare på våra möten och resultatet blir ett svagare fack.

16 krönikan B-post Hjärnsläpp, någon? Med ett år kvar till riksdagsvalet håller regeringens beteende på att bli mer och mer förbryllande. Vad håller de egentligen på med? Moderaterna sätter numera dagordningen inom alliansen medan Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna tålmodigt trängs i skuggan av storebror Moderaterna. Men jag undrar vad Hägglund tänker när Borg hävdar att girighet, den andra dödssynden, inte går att reglera eftersom det är en grundläggande del av den mänskliga naturen? Det sägs att man alltid är sig själv närmast. Vilket kanske kan förklara varför man skuldsätter svenska folket för att kunna sänka skatten för gubbar som moderaternas Per Westerberg med 1,3 miljoner och Carl Bildt med kronor. Om året! Och dom som lovade att vara ansvarsfulla med Sveriges ekonomi. Tillfällig minnesförlust, eller lögn och förbannad dikt. Döm själva. Det är inte lätt att diskutera politik när argumenten tryter. Fast man kan ju alltid göra som statsministern gjorde i svt:s morgonsoffa först vägra svara på frågan om han är villig att göra sig beroende av Sverigedemokraterna för att kunna bilda regering. Sen blanda bort korten då frågan upprepas, genom att myndigt läxa upp programledaren med ett insinuant påstående om att Socialdemokraterna styr dagordningen på landets nyhetsredaktioner. Och hur förbryllande är det inte när regeringen attackerar Lars Ohly med påståendet att han inte kan skilja på demokrati och diktatur, samtidigt som man själv i nästa andetag hyllar kinesernas flitighet och driv. Hjärnsläpp, någon? När alliansgänget nu presenterat sin höstbudget så är också det en skum historia. Efter att styvnackat och mot allt sunt förnuft hävda att man kunde värna välfärdens kärna utan att skjuta till pengar till vård, skola och omsorg så har man nu gjort helt om. Likt en vindflöjel ändrar man riktning. Resultatet blir minst sagt förbryllande om man inte betänker att neddragningar på barn och gamla förmodligen inte är någon jättehöjdare att gå till val på. Vore det inte för att människors liv slås i spillror av alliansens experimentlusta så skulle man kanske kunna skratta åt spektaklet. För även om Reinfeldt har vackra ögon, Hägglund gillar pensionärer, Olofsson numera har vänner både i Sveg och på Stureplan och Björklund är en redig karl som inte gillar flum så finns det verkligen anledning att vi alla: grannar, arbetskamrater, nära och kära faktiskt börjar tala om deras politik och vad den egentligen innebär. Peter Isgren 9 Revyn GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Barnhusgatan 20, 2 tr Box 737, Stockholm Tfn , e-post: avd9@gsfacket.se Hemsida sjukdomar inom 300 dagar! Redaktör Jonas Lundborg, jonas@gsavd9.se Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Redaktion Stellan Englund, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Seppo Sinimaa. Grafisk form Losita Design, Omslagsbilder Jonas Lundborg Tryck UNT 2009 Dr. F. Reinfeldt Collage: Losita Garcia Marklund, Foton: Photodisc samt Emilia Ölje (Reinfeldt)[Jag botar alla