Lgr 11 vad ska kunskapskraven relateras till?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lgr 11 vad ska kunskapskraven relateras till?"

Transkript

1 Viveca Lindberg Lgr 11 vad ska kunskapskraven relateras till? A) De förmågor som nämns sist under rubriken Syfte (s. 213) Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck B) Det innehåll som varit föremål för undervisning V. Lindberg 2 1

2 Pedagogisk bedömning kunskapsbedömning Bedömning för lärande /formativ bedömning Bedömning av lärande / summativ bedömning Formativ bedömning av central betydelse för att ha goda underlag för summativa bedömningar Summativa bedömningar kommunicerar vad eleven kan vid en viss tidpunkt Betygssättning - för elever och deras vårdnadshavare I samband med lärarbyten I samband med att elever byter skolor Som underlag för formativ bedömning V. Lindberg 3 Ursprung 1960-tal Michael Scriven Formativ bedömning en del av curriculum development Curriculum som läroplan Curriculum som kursplan Curriculum som lärarens (plan för) undervisning Summativ bedömning en avslutande bedömning av ett projekt eller en person V. Lindberg 4 2

3 Royce Sadler 1989 Formativ bedömning handlar om hur man kan använda omdömen om kvaliteten i elevsvar (prestationer, uppgifter, arbeten) för att forma och förbättra elevers kompetens genom att kortsluta slumpmässigheten och ineffektiviteten i det lärande som baseras på försök och misstag Feedback utgör en avgörande del av formativ bedömning och definieras ofta i termer av information om hur framgångsrikt något är eller görs V. Lindberg 5 Sadler, forts. Feedback bidrar med information till två huvudparter: läraren och eleven. Läraren förväntas använda feedback för att fatta beslut om förändringar i sin planering och beredskap, behovet av diagnoser och åtgärder. Elever förväntas använda feedback för att få koll på styrka och svårigheter i deras aktuella prestationer så att aspekter kopplade tillframgång eller hög kvalitet kan identifieras och förstärkas och otillfredsställande aspekter kan modifieras eller förbättras V. Lindberg 6 3

4 Grant Wiggins 1998 Feedback & feed forward Feedback i tre steg: 1. beskriv vad eleven gjort värdera inte! è 2. beskriv uppgiften, dvs. vad eleven förväntades göra) è 3. beskriv skillnaden mellan det eleven gjort och uppgiften Feed forward: 4. ge några alternativa förslag på hur eleven kan arbeta vidare för att få ett bra resultat, dvs. lämna absolut inte eleven med en känsla av otillräcklighet! Öppna för olika möjligheter V. Lindberg 7 Paul Black & Dylan Wiliam 2009 Formativ bedömning innebär att läraren klargör (delar) vad eleverna förväntas lära sig och vilka kriterierna för framgång är ansvarar för att driva klassrumssamtal och andra lärandeuppgifter som kan ge indikationer om elevers lärande bidrar med feedback som flyttar eleven framåt; aktiverar elever som resurser för varandra i undervisningen Aktiverar elever som ägare till sitt eget lärande V. Lindberg 8 4

5 Studie inom Komolär-projektet Anna Ekström (2008) Ospecifikt beröm och inlindad kritik: Bedömning och återkoppling på lärarutbildningens slöjdkurser I kapitlet analyseras 100 kommentarer av bedömande karaktär i samband med presentationer av slöjdlärarstudenters arbeten. Ett resultat är att beröm riktas mot en mer övergripande eller obestämd del av studenternas arbete medan negativa omdömen ( ) nästan alltid pekar ut en specifik och avgränsad del av en produkt eller en students arbetsprocess V. Lindberg 9 Kommentar från Eva Lutnæs (2011) Oslo Varje gång en (slöjd)lärare hör sig själv främja något som fint/icke fint, god lösning/dålig lösning behöver man följa upp det med en ämnesrelevant motivering; fint, för att. Inte, som Anna Ekström (2008:153) påpekar i avsnittet Ospecifikt beröm, överlåta till eleven att tolka vad läraren hänvisar till som positivt och varför i relation till sammanhanget och sin egen förförståelse. Det handlar om hur (slöjd)-läraren medvetet använder språket som en aktiv resurs i verkstäderna då nya uppgifter introduceras, inspirationsmaterial presenteras, elevernas arbeten bedöms individuellt och kollektivt V. Lindberg 10 5

6 KOMOLÄR-projektet 2 Kajsa Borg: Vad bedömer lärare? Utgångspunkt: NU03 visade att slöjdlärare prioriterar bedömning av processen, medan eleverna tror att lärarna bedömer produkten med avseende på resultat och finish. Intervjustudie med Repertory-grid teknik (vilket innebär att läraren alltid jämför två produkter med varandra och själv vilka aspekter (begreppspar) som utgör grunden för jämförelsen. Resultat: 98 begreppspar V. Lindberg begreppspar relaterade till Lindströms kategorier Processkriterier Produktkriterier Undersökande arbete 40 Är avsikten synlig i resultatet? 0 Uppfinningsrikedom 8 Färg, form och komposition 12 Förmåga att använda förebilder 5 Förmåga till självbedömning Hantverkskunnande, material och tekniker 23 Summa V. Lindberg 12 6

7 98 begreppspar relaterade till Hetland mfl:s kategorier. Intervjuade: 9 Lärarutbild. 4 Slöjdlärare 5 Utveckla hantverket Engagemang och uthållighet Visualisera Uttrycka Observera Reflektera & värdera Utforska bortom givna ramar Summa V. Lindberg 13 Eva Lutnæs 2011 Lärares betygssättning i ämnet konst och hantverk Observationer av två lärarlag i samband med betygssättningskonferenser, gruppintervjuer med respektive lärarlag och intervjuer med enskilda lärare V. Lindberg 14 7

8 Lutnæs, resultat Gemensamt för de två lärarlagen är att de fäster vikt vid att eleverna behärskar materialtekniska konventioner, samtidig som de förväntar sig att eleverna skapar originella produkter med personligt uttryck. lärarna har en välfungerande språklig repertoar med uttalade kännetecken på den kvalitet som är knuten till produkternas tekniska utförande, men brottas med hur de ska konkretisera vad som gör elevarbetena originella eller personliga. elevernas visuella produkter utgör det viktigaste underlaget för bedömning, medan eventuella verbala uttryck med vilka eleverna synliggör sin ämnesteoretiska förståelse ger minimala utslag då lärarna sätter betyg V. Lindberg 15 Inspirerad av Borg och Lindström väljer Lutnæs två motsatspar som kan användas för att synliggöra komplexiteten i vad som kan döljas i elevernas arbete om man inte talar om det behovet av gemensamt ämnesdidaktiskt språkbruk i bedömning: Kopierat /originalitet Visuellt /verbalt V. Lindberg 16 8

9 Och? Det forskning om slöjdlärares bedömning hitintills visat pekar på att det som ska bedömas enligt Lgr 11 inte fått tillräckligt fokus Utveckling av kollektiv bedömningskompetens är av central betydelse men också att få syn på sin egen undervisning och vad som blir tillgängligt för elever att lära à i vilka sammanhang kan detta ske? Kortsiktigt fokus på formativ bedömning och strategier för att ha underlag som kan synliggöra aspekter av elevernas utveckling i slöjdämnet. Goda underlag ger på lång sikt bättre förutsättningar för rimliga summativa bedömningar som svarar mot att elever bedöms på det som är viktigt att bedöma istället för det som är lätt att bedöma V. Lindberg 17 Lärares bedömningshandlingar 1 Björklund-Boistrup & Lindberg V. Lindberg 18 9

10 Lärares bedömningshandlingar 2 Varför begreppet bedömningshandlingar??? Begreppen formativ bedömning bedömning för lärande (BfL) och lärandebedömning är för vaga Valet av handlingar syftar att synliggöra alla de mikrobedömningssituationer i klassrummet som bidrar till att forma elevers uppfattningar om vad det innebär att vara kunnig inom ett specifikt skolämne elevers personlighet/identitet i relation till olika skolämnen V. Lindberg 19 Frågor, svar och respons Merparten av lärares frågor, såväl muntliga i klass som i skriftliga prov, fokuserar kunskap på låg kognitiv nivå minneskunskaper Studier av klassrumskommunikation pekar på formen för klassrumssamtal I-R-E (Initiation, Respons, Evaluation). Frågor som kräver korta svar och där svaret antingen är rätt eller fel dominerar. Få lärare planerar vilka frågor de ska ställa. Få frågor handlar om det som lärare anser viktigt att kunna. Lärares respons till elever består ofta enbart av bekräftelse av att svaret var rätt eller av att fel svar avvisas. Det är ovanligt att ett felsvar tas som utgångspunkt för samtal för att spåra elevens grund för svaret. Eller för kollektiva samtal om möjliga svar och deras konsekvenser i relation till olika förutsättningar V. Lindberg 20 10

11 Texter om bedömning i slöjd / slöjdrelaterade ämnen Kajsa Borg (2008). Processes or/and Products What do teachers assess? Design and Technology Education: An International Journal, Vol. 12, No. 2, s Anna Ekström (2008). Ospecifikt beröm och inlindad kritik. Bedömning och återkoppling på slöjdlärarutbildningens kurser. I K. Borg & V. Lindberg (red.), Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. Lindberg Viveca (2008). Elevuppgifter inom ett specialutformat program: En fallstudie om förväntningar på elevens kunnande. Ingår i Viveca Lindberg & Kajsa Borg (red.), Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. Lindberg, Viveca (konferensbidrag till 2013). Bedömning av projektarbete i textil utbildning inom gymnasieskolan. NFPF. Eva Lutnæs (2011). Standpunktvurdering i grunnskolefaget Kunst og håndverk læreres forhandlingsrepertoar. PhD-avhandling nr 52. Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo V. Lindberg 21 11

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att:

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att: Tema Drömmar Innehåll - Introduktion till tolkningsuppgift: Genomgång av hur en kan tolka en textil bild med hjälp av begrepp som till exempel komposition, färg, teknikval och narrativitet. - Grupparbete:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd Centralt innehåll benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt till exempel virkning och urholkning. Lärområde

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Slöjdlärare några av konferensens talare. Datum och plats: oktober 2017, Stockholm

Slöjdlärare några av konferensens talare. Datum och plats: oktober 2017, Stockholm Slöjdlärare 2017 kunskap utveckling inspiration Utveckla dina kunskaper för en likvärdig bedömning och betygsättning i slöjdundervisningen Hur kan du bättre arbeta praktiskt med förmågorna i klassrummet?

Läs mer

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK LLSL45 Slöjd för lärare åk 7-9, ingår i lärarlyftet, 45 högskolepoäng Sloyd for teachers year 7-9, within Fastställande Kursplanen är fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan 3.16 Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den

Läs mer

Slöjdprojektet årskus 9

Slöjdprojektet årskus 9 Slöjdprojektet årskus 9 Nu i nian är er uppgift att formge, planera, genomföra och utvärdera ett större projekt i textilslöjden. Vi kommer arbeta med: Formgivning och skiss i form av ett kollage/moodboard.

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

Bedömning i matematikklassrum

Bedömning i matematikklassrum Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213 ÖJD 3.16 ÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar

Läs mer

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv

Läs mer

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering.

Slöjdens arbetsprocesser - Orientering i slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering. Remissversion av kursplan i slöjd i grundskolan Slöjd Syfte Människans förmåga att bearbeta material och tillverka föremål är väsentlig för både individens och samhällets utveckling. Att slöjda är ett

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess 1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik IDAG Den enskilt viktigaste faktorn för

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.

Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker. LPP i slöjd år 6. Syfte: Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker. Välja och motivera tillvägagångssätt med tanke på kvalitet och miljö.

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling @rystads #framtidenslaromedel Michael Rystad Kvalitet och utveckling Vad har vi för fokus för vårt utvecklingsarbete och varför har vi just detta fokus? Lärmoduler och förstelärare bloggar Hur stöd för

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Idé och formgivning 2010-06-14. Skolan strävar efter att eleven:

Idé och formgivning 2010-06-14. Skolan strävar efter att eleven: Idé och formgivning utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och intressen, bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av aspekter

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Forma&v undervisning - forma&v bedömning Forma&v undervisning - forma&v bedömning 5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 LÄRARHANDLEDNING ISBN 978-91-47-12408-4 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax formgivare

Läs mer

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp Education MA, Educational Science for Primary School Teacher Education Programme 1-3, Preschool,

Läs mer

Lektion 1 PRESENTATION AV MIG OCH DIG VARFÖR HAR VI SLÖJD? VEM BESTÄMMER VAD VI SKA GÖRA? REGLER OCH SÄKERHET

Lektion 1 PRESENTATION AV MIG OCH DIG VARFÖR HAR VI SLÖJD? VEM BESTÄMMER VAD VI SKA GÖRA? REGLER OCH SÄKERHET Lektion 1 PRESENTATION AV MIG OCH DIG VARFÖR HAR VI SLÖJD? VEM BESTÄMMER VAD VI SKA GÖRA? REGLER OCH SÄKERHET Introduktion och presentation Innan vi börjar... Fråga hemma, farmor, morfar, grannar och släkt...vi

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Broskolans. röda tråd i Slöjd Broskolans röda tråd i Slöjd Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande Tillfälle 4: Bedömning för lärande The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn. Dylan Wiliam, University of London, professor

Läs mer

BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv

Läs mer

Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU

Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU Blanketter för bedömning av VFU-kurs 2 på Ämneslärarprogrammet, GU Följande blanketter är samlade här (ett blad vardera): 1. Självvärdering - ifylls av den studerande. 2. VFU-besök - ifylls av besökande

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson Formativ bedömning - några grunder Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Bedömningssystem ändras/reformeras. Leder till: Bedömningspraktiken förändras i skolorna. (Skolverket) 2 Först Summativ bedömning

Läs mer

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Esko Mäkelä Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Slöjdens estetiska uttrycksformer olika sätt att arbeta in mening och uttryck i material Slöjdens tre konfliktytor

Läs mer

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande?

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande? Bedömning Stämpel eller redskap för lärande? Vem är jag? Lärare i engelska, slöjd och svenska Verksamhetsutvecklare i AFH, huvudfokus bedömningsfrågor Och vilka är ni? Specialpedagoger Socionomer Psykologer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Att omsätta bildanalys från teori till praktik. Formativ bedömning och bildanalys som en röd tråd genom bildundervisningen

Att omsätta bildanalys från teori till praktik. Formativ bedömning och bildanalys som en röd tråd genom bildundervisningen Att omsätta bildanalys från teori till praktik Formativ bedömning och bildanalys som en röd tråd genom bildundervisningen Fässbergsskolan Mölndal @frokenahall @TildurAhall www.frokenahall.weebly.com frokenahall@gmail.com

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken

Läs mer

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Bedömningssamtal 3.11.2016 Johannes Nygren biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen Innehåll & mål idag: Bedömning av lärande Vitsordsdiskussion & utvecklingssamtal Självbedömning Bedömningskriterier

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning Kunskap och lärande 2017 - Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson

Läs mer

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Slöjd Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda, utvecklar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Kursbeskrivning för kursen

Kursbeskrivning för kursen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1(5) 2012 12-16 Kursbeskrivning för kursen Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp Välkommen till kursen Kursen är på

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet

Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet www.estet.umu.se FÖRDJUPNINGSKURS I SLÖJD: KREATIVT SKAPANDE trä och metall 15 hp, VT 2016 Välkommen till kursen KREATIVT SKAPANDE trä och metall, 15

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

Genvägar i kvalitetsarbetet

Genvägar i kvalitetsarbetet Genvägar i kvalitetsarbetet Målsättningen med ett systematiskt kvalitetsarbete är att öka likvärdigheten och måluppfyllelsen. Ett systematiskt kvalitetsarbete har potentialen att synliggöra utvecklingsområden

Läs mer

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Tre centrala processer för formativ bedömning

Läs mer

Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att:

Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att: Slöjd Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att: formge och framställa föremål med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Daniel Pettersson Högskolan i Gävle Skolan har alltid varit ett politiskt och ideologiskt projekt När började man systematiskt att bedöma elevers kunskaper? Mot vilka samhälleliga behov svarade institutionaliseringen

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer