Flexibla arbetstider och utträde från arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flexibla arbetstider och utträde från arbetsmarknaden"

Transkript

1 Flexibla arbetstider och utträde från arbetsmarknaden en forskningsöversikt Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)

2 Pensionsåldersutredningen Stockholm Tfn Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2013

3 Förord Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället. Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att bidra till utredningens arbete har ett antal rapporter beställts av forskare och experter. Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna men de utgör ett värdefullt underlag till utredningens arbete. Rapporten har författats av Gabriella Sjögren Lindquist, docent i nationalekonomi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen, har ansvarat för arbetet med rapporterna. Marja Lemne har biträtt utredningen med redaktionell granskning. Utredningsarbetet kan följas på Ingemar Eriksson, Särskild utredare

4 Innehåll 1. Inledning Delpensionssystemet i Sverige Delpensionen och arbetsutbudet i Sverige Vem går i delpension? Flexibla arbetstider och delpensioner i andra länder Flexibla arbetstider för äldre i Tyskland Delpension i Österrike Delpension i Nederländerna Reducerad arbetstid och pensionering i Portugal Delpension och planerad pension i Finland Flexibla arbetstider och äldres arbetsutbud i Storbritannien Delpension och pensioneringstidpunkt i USA Deltidsarbete och pensionering i EU Sammanfattning Referenser

5 1. Inledning Ett argument som ofta framförs för att äldre ska stanna längre i arbetskraften är behovet av flexibla arbetsvillkor och då framför allt möjligheten att arbeta färre timmar. Deltidsarbete bland äldre kan ha olika effekter på det totala arbetsutbudet. Att äldre arbetar deltid behöver inte minska det totala antalet arbetade timmar för denna grupp utan kan innebära att de som annars skulle ha lämnat arbetskraften helt (med hjälp av t.ex. tidigt uttag av ålderspension, förtidspension eller genom sjukförsäkringen) orkar fortsätta arbeta till viss del och därmed bidra till att det totala antalet arbetade timmar ökar. Den här rapporten går igenom nationell och internationell forskning om sambandet mellan flexibla villkor för äldre vad gäller arbetstider och deras arbetskraftsdeltagande. Olika länder har valt skilda lösningar vad gäller flexibla arbetstider för äldre. I en del länder har den äldre arbetskraften möjlighet att ta ut delpension och arbeta deltid, ofta under förutsättning att arbetsgivaren går med på minskad arbetstid. I andra länder har det lagstiftats om att äldre har rätt att gå ned i tid och arbeta deltid, dock utan möjlighet till delpension. I genomgången av forskningen har jag inte funnit någon studie som har använt en empirisk metod som kan visa kausala samband mellan flexibla arbetstider och arbetskraftsdeltagande bland de äldre. Studierna som tas upp i översikten undersöker om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och äldres arbetskraftsdeltagande. Forskarna kan dock inte visa att det är just de flexibla villkoren som har lett till att arbetskraftsdeltagandet har påverkats utan det kan t.ex. vara demografiska förändringar eller konjunkturcykler som bidrar till detta. Översikten täcker flexibla arbetstider och arbetskraftsdeltagande i Sverige, Finland, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Tyskland, USA, Österrike samt EU. Det finns även möjlighet för äldre att minska sin arbetstid i bl.a. Belgien, Danmark, Frankrike och Spanien. Tyvärr finns ingen forskning om hur systemen i dessa länder samvarierar med arbetsutbudet. 1 1 Det belgiska systemet diskuteras i Devisscher (2004) och Devisscher och Sanders (2008). Systemen i Danmark, Spanien och Frankrike beskrivs i t.ex. Belloni m.fl. (2006). 7

6 2. Delpensionssystemet i Sverige I Sverige fanns det en möjlighet att gå i delpension mellan åren 1976 och 2000 inom ramen för det svenska socialförsäkringssystemet. Personer som var mellan 60 och 65 år som sänkte sin arbetade tid med minst 5 timmar i veckan och arbetade minst 17 timmar och högst 35 timmar i veckan kunde få delpension om ca 65 procent av bortfallet i inkomst. 2 Detta innebar t.ex. att vid en minskning från heltid till halvtid uppgick den totala inkomsten (delpension och arbetsinkomst) till ca 82,5 procent av heltidslönen för lönedelar under takbeloppet i den allmänna pensionen. Tjänstepensioner kompletterade delpensionen för dem med kollektivavtal, med undantag för arbetare i privat sektor. I och med pensionsöverenskommelsen 1994 beslöts att delpensionen skulle avskaffas och de sista delpensionerna beviljades år Delpensionen var mycket populär. I början av 1990-talet mottog procent av alla i åldern år med sjukpenninggrundande inkomst delpension. En övergång från heltid (40 timmar) till halvtid (20 timmar) var den vanligaste reduktionen och valdes av 36 procent av deltidspensionärerna. Näst vanligast var att minska arbetstiden till 80 procent av heltid vilket gjordes av 20 procent. Den genomsnittliga arbetstiden för delpensionärerna var knappt 25 timmar (siffrorna avser år 1993) (Wadensjö, 2003). Andelen med delpension minskade sedan successivt fram till år 2000 då endast 3 procent av dem i åldern år med sjukpenninggrundande inkomst var delpensionärer. I det gamla delpensionssystemet förelåg det ingen rätt för äldre att arbeta deltid. I förarbetena till delpensionsförsäkringen anges att arbetsmarknadens parter ges ansvaret att skapa deltidsarbeten till äldre. Arbetsmarknadens parter slöt kollektivavtal där arbetsgivarna rekommenderades att bevilja arbetstagarna deltidsarbete eller positivt pröva möjligheten till deltidsarbete vid önskan om delpension efter införandet av delpensionsförsäkringen (SOU 1986:47, s ). I en motion till socialförsäkringsutskottet (motion 1987/88:Sf277 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (S)) föreslogs att arbetsgivarens vetorätt vid delpension skulle avskaffas då motionärerna fått uppfattningen att arbetsgivare vägrade anställda att gå ned till deltid. Utskottet avstyrkte bifall till motionen då de utifrån den pensionsutredning som presenterade i 2 Ersättningsnivån och lägsta åldern för uttag varierade över åren, se Wadensjö och Sjögren (2000) för en kartläggning av regelförändringar av delpensionen. 8

7 SOU 1986:47 kom till slutsatsen att arbetsgivarna i stor utsträckning hade skapat förutsättningar för att äldre anställda skulle kunna gå i delpension (Utskottsbetänkande 1987/88: SfU25). Även i dagens pensionssystem finns det möjlighet att ta ut pensionen på deltid (¼, ½ eller ¾ av pensionen) och fortsätta att arbeta på deltid från 61 års ålder, men arbetstagarna har ingen rätt att gå ned till deltid. Intresset för att ta ut sin pension på deltid är svagt men växande. År 1999 hade drygt gjort deltidsuttag. Antalet hade ökat till drygt år Detta motsvarar mellan 1 2 procent av alla pensionärer. Andelen som tar ut sin ålderspension på deltid har varit konstant mellan 1999 och 2012 trots att antalet har ökat, eftersom det totala antalet pensionärer har ökat med knappt under samma period. 3 Kollektivavtalade delpension Inom den offentliga sektorn finns det kollektivavtalade delpensioner. I den statliga sektorn infördes delpensionen år 2003 och i kommuner och landsting år I den statliga sektorn kan en anställd som är mellan 61 och 65 år gå i delpension om arbetsgivaren samtycker. Arbetstiden kan minskas med högst 20 timmar per vecka. Det är den enskilde arbetsgivaren som finansierar hela delpensionen. För att beräkna delpensionen multipliceras den procentuella arbetstidsminskningen med lönen. Detta belopp multipliceras sedan med 60 procent, vilket är storleken på delpensionen. Exempelvis blir den totala inkomsten (lön och delpension) 88 procent av tidigare lön om arbetstiden minskas från 100 till 70 procent. Går en statsanställd ner från heltid till halvtid blir den totala inkomsten 80 procent av heltidslönen. Om lönen i deltidsarbetet ökar, räknas delpensionen om för att följa löneökningen. När den delpensionerade fyller 65 år upphör delpensionen och delpensionären får nu välja mellan att ta ut sin allmänna ålderspension och avtalade ålderspension eller återgå i full tjänst. Delpensionen för statligt anställda är inte pensionsgrundande inom det allmänna pensionssystemet. Detta betyder att den som väljer att gå i delpension går miste om pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet. Däremot påverkas varken storleken på den förmånsbestämda eller avgiftsbestämda tjänstepensionen då arbets- 3 Källa: Egna beräkningar utifrån statistiken på 9

8 givaren fortsätter att betala in pensionspremier. 4 Tjänstepensionen beräknas således som om delpensionären hade arbetat fram till ordinarie pensionsålder utan arbetstidsförkortning. Enligt de kommunala deltidsavtalen ska detaljer för pensionsnivå, pensionsålder etc. göras upp i lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. I det centrala avtalet (KAP-KL) klargörs dock att delpensionen, kallad partiell särskild avtalspension, kan betalas ut till 67 års ålder och inte endast till 65 som i det statliga avtalet Delpensionen och arbetsutbudet i Sverige Det finns ett fåtal studier där de svenska delpensionssystemen har studerats. Studierna över de svenska delpensionssystemen är inte eniga om delpension ökar eller minskar det totala arbetsutbudet. Hansson Brusewitz (1992) använder sig av Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1981 när han undersöker vad som skulle hända med arbetskraftsdeltagandet bland män i åldrarna 60 till 64 år om delpensionssystemet skulle slopas. Beroende av vilken simuleringsmodell han använder får han olika resultat. Enligt en atemporal (tidsoberoende) modell skulle det genomsnittliga antalet arbetade timmar öka med 8 procent om delpensionssystemet avskaffades. Används i stället en livscykelmodell ökar antalet arbetade timmar åren innan en individ kan ta ut delpension för att individen vill få en högre framtida delpension (storleken är beroende av inkomsten innan delpensionstillfället). Detta innebär, enligt livscykelmodellen, att det genomsnittliga antalet arbetade timmar under livstiden skulle minska om delpensionssystemet avskaffas. Observera att simuleringarna baseras på ett litet urval om 294 män. Sundén (1994) undersöker hur arbetsutbudet påverkas av möjligheten att gå i delpension. Med hjälp av tvärsnittsdata för åren 1974 och 1981 hämtade från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) visar Sundén att knappt 60 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som valde delpension skulle ha valt att fortsätta arbeta heltid om delpensionsförmånen inte funnits. Vidare skulle knappt 40 procent av männen och ca 55 procent av kvinnorna ha lämnat arbetskraften med hjälp av förtidspension (sjukpension). Sundén visar även att arbetskraftsdeltagandet ökade men att det totala 4 Arbetsgivaren bär inte hela kostnaden, utan samtliga statliga arbetsgivare medfinansierar premierna kollektivt. 10

9 antalet arbetade timmar i ekonomin minskade i och med införandet av delpensionen. Män i fysiskt krävande yrken hade en något högre sannolikhet att gå i delpension än män i andra yrken. För kvinnor förelåg inga skillnader mellan olika yrkesgrupper. Resultaten i Sundéns studie baseras dock på ett litet urval; 445 individer från 1974 års undersökning, dvs. före införandet av delpensionen, och 375 individer från 1981 års undersökning. Utifrån resultaten från Sundéns studie beräknar Wadensjö (2006) effekten av att delpensionen finns i fråga om antalet arbetade timmar under åren 1991 och Wadensjö utgår i sina beräkningar från att individernas pensioneringsbeteende är detsamma under 1991 och 1994 som under 1974 och 1981, men påpekar att det inte kan uteslutas att detta har förändrats över tiden. Wadensjö finner att det totala antalet arbetade timmar har ökat till följd av det dåvarande delpensionssystemet, särskilt för kvinnor. Även Riksförsäkringsverket gjorde en uppföljning och utvärdering av delpensionssystemet år 1984 (Riksförsäkringsverket, 1984) där man bl.a. försöker svara på om delpensionssystemet minskar förslitning och hälsoproblem bland äldre arbetstagare och om möjligheterna för äldre att var kvar i arbetslivet ökar. Uppföljningen visar att konsumtionen av sjukvård är lika stor efter den allmänna pensionsåldern för dem som gick i delpension som för dem som inte gick i delpension, vilket de tolkar som att delpensionen inte haft någon positiv effekt för hälsan. Riksförsäkringsverket konstaterade även att arbetsmarknadssituationen för de äldre hade försämrats sedan 1976 och att delpensionen kan ha minskat belastningen på arbetslöshetsförsäkringen och förtidspensioneringen av arbetsmarknadsskäl. De pekar på att delpensionen eventuellt kan ha motverkat ett definitivt utträde för äldre. Dessa slutsatser dras dock utifrån deskriptiv statistik över arbetsmarknadssituationen för de äldre. Riksrevisionen (2008) har gjort en granskning av det kollektivavtalade delpensionssystemet i den statliga sektorn. Riksrevisionen genomförde 2007 en enkät bland statligt anställda delpensionärer och chefer i den statliga sektorn där respondenterna har fått bedöma hur arbetsutbudet skulle sett ut om delpension inte skulle ha beviljats. Bland dem som beviljats delpension svarade 65 procent att de inte skulle ha minskat sin arbetstid om de inte beviljats delpension. Arbetsgivarna var av en annan uppfattning. Enligt deras bedömning skulle endast 28 procent ha behållit den arbetstid de hade innan de blev beviljade delpension om de inte hade fått delpension. Arbetsgivarnas bedömning var även att 18 procent av delpensio- 11

10 närerna skulle ha blivit sjukskrivna om de inte beviljats delpension. Bland arbetstagarna svarade 9 procent av delpensionärerna att de skulle blivit sjukskrivna om de inte fått delpension. Utifrån enkätresultaten anser Riksrevisionen att arbetsutbudet troligen har minskat till följd av det kollektivavtalade delpensionssystemet. Andra studier om delpension som inte direkt berör effekten på arbetsutbudet är Hallberg (2008) som beräknar ekonomiska incitament i det avtalade delpensionssystemet i den statliga sektorn och Lachowska m.fl. (2008) som undersöker vilka faktorer som påverkar om någon går i kollektivavtalad delpension vid Stockholms universitet Vem går i delpension? I diskussionerna kring huruvida äldre skulle orka arbeta längre om det fanns ett delpensionssystem utgår man ofta från att det är de som arbetar i fysiskt krävande yrken som har ett behov av att gå i delpension. Det är därför av intresse att undersöka vilka som faktiskt tog ut delpension. Riksförsäkringsverket (2001) genomförde en undersökning över vilka det var som beviljades delpension år Antalet delpensionärer hade minskat kraftigt, från runt under början av 1990-talet till knappt det år som undersökningen avser. Vi kan därför inte vara helt säkra på att fördelningen av delpensionärerna mellan kön och yrken såg likadan ut tio år tidigare, då bl.a. villkoren var mer förmånliga, men undersökningen av deltidspensionärerna år 2000 bjuder på intressanta resultat. Riksförsäkringsverket har information om vilken arbetslöshetskassa som delpensionärerna tillhör, vilket de använder för att belysa vilka yrken som delpensionärerna har. Ledarna (fackförbund för chefer) har störst andel medlemmar med delpension (54 av medlemmar) följt av Kommunaltjänstemännen (46 av medlemmar), SIF (nuvarande Unionen, 44 av medlemmar) och Akademikerna (34 av medlemmar). Först efter dessa tjänstemannaförbund kommer Metallarbetarna (29 av medlemmar). Minst andel medlemmar med delpension har Kommunalarbetarna (10 av medlemmar) och Handelsanställdas förbund (17 av medlemmar). Observera att andelarna avser antalet delpensionärer av medlemmar i alla åldrar i a-kassorna, inte endast av dem som kan beviljas delpension. I rapporten redovisas även antalet medlemmar i 12

11 varje kassa som har delpension. Störst antal har SIF med medlemmar med delpension, följt av Akademikernas a-kassa med drygt medlemmar. Kassan med tredje störst antal medlemmar är Metallarbetarna med knappt medlemmar med delpension. Utifrån arbetslöshetskassemedlemskap har delpensionärerna delats in i tjänstemän, arbetare samt övriga. 5 Knappt 9 procent av delpensionärerna var inte medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Bland delpensionärerna var 56 procent tjänstemän, en tredjedel arbetare och knappt 2 procent tillhörde gruppen övriga. I Riksförsäkringsverket utvärdering av delpensionen från 1984 finns också en analys över vilka som fick delpension uppdelat efter arbetslöshetskassor. Tyvärr har inte alla kassor inkluderats, utan endast de 13 största kassorna för män respektive kvinnor. Bland männen delpensionerades framför allt medlemmarna i Metallindustriarbetarna, Träindustriarbetarna och Industritjänstemännen år 1980 (se tabell 1). Bland kvinnorna är det framförallt metallindustriarbetarna, industritjänstemännen, livsmedelsarbetarna, kommunaltjänstemännen och beklädnadsarbetarna som tog ut delpension. Även bland kvinnorna i Akademikernas a-kassa fanns en stor andel som tog ut delpension. Lägsta andelarna med delpension finner vi för statsanställda kvinnor och kvinnliga medlemmar i Kommunalarbetarna och statsanställda män och män i Akademikernas a-kassa. 5 I gruppen tjänstemän ingår Akademikerna, Farmacitjänstemännen, Finansförbundet, Försäkringstjänstemännen, Tjänstemannaförbundet HTF, Journalisterna, Kommunaltjänstemännen, Lärarna, SIF, Skog och Lantbrukstjänstemännen och Statstjänstemännen. I gruppen arbetare ingår SEKO, Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställda, Försäkringsanställda, Grafiker, Hamnarbetarna, Handelsanställda, Hotell och restaurang, Industri, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Skogs- och träfacket, Sveriges arbetare, Sveriges fiskare, Sveriges teaterverksamma och Transport. I gruppen övriga ingår medlemmar i Ledarna, Petroleumhandlarna, Småföretagarna, Säljarna, Alfa, Svensk Handel och Arbetsgivarna. 13

12 Källa: Riksförsäkringsverket (1984). Resultaten i Riksförsäkringsverkets rapporter pekar mot att det inte behöver vara de grupper som man i diskussionen om delpension och arbetsutbud generellt tänker behöver en delpension för att orka fortsätta arbeta högre upp i åldrarna som faktiskt tar ut delpension. Detta är ett område som bör undersökas närmare i samband med diskussioner om att införa ett nytt delpensionssystem. Ett första steg genomförs här genom en deskriptiv analys av vilka delpensionärerna var mellan 1982 och (Systemet infördes 1976 och avskaffades 2000.) Datamaterialet som används är SCB:s Longitudinella individdatabas, LINDA. LINDA består av ett representativt urval av ca 6 procent av dem som är registrerade hos Skatteverket varje år. Det bör dock poängteras att denna deskriptiva analys inte ersätter behovet av en fullständig utredning om delpensionssystemet och dess effekter. Figur 1 och 2 visar andelen av åringarna som är delpensionärer uppdelade efter utbildningsnivå. Andelen som varit delpensionärer har varierat kraftigt över tiden. I början av 1980-talet hade 14

13 över 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna delpension. Ersättningsnivån var 65 procent när delpensionen infördes. År 1980 sänktes ersättningsnivån till 50 procent. Vi ser att andelen med delpension sjunker under början av 1980-talet samtidigt som ersättningsnivån sänktes. År 1987 höjs ersättningsnivån åter till 65 procent och vi ser samtidigt en uppbromsning och svag uppgång i andelen med delpension. Under 1992 försökte regeringen vid två tillfällen att förändra delpensionen; först genom att besluta att inga nya delpensioner skulle beviljas, sedan genom att föreslå en sänkt ersättningsnivå för nybeviljade delpensioner (Wadensjö och Sjögren, 2000). Vi ser en uppgång av antalet delpensioner från 1992 och de efterföljande åren, vilket skulle kunna tolkas som att många försökte föregå en framtida försämring av delpensionen genom att söka om delpension snarast. Det var vanligare bland dem med högre utbildning att ha delpension än dem med lägre utbildning. 6 Bland kvinnorna är det framför allt högskoleutbildade som har delpension. Lägst andel med delpension finner vi bland kvinnor med förgymnasial utbildning om högst 9 år. Bland männen har lika stora andelar av dem med högskoleutbildning som dem med minst treårig gymnasieutbildning delpension. Andelen med delpension är lika låg bland männen med förgymnasial utbildning om högst 9 år som bland männen med högst två års gymnasieutbildning. Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. 6 Forskarutbildade ingår inte i analysen. 15

14 Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. Figur 1 och 2 visar således att det är de med högre utbildning som oftast har använt delpensionssystemet. En följdfråga blir då hur arbetskraftsdeltagandet ser ut bland dem med lägre utbildning som troligtvis har de mer fysiskt krävande arbetena? Har de t.ex. lämnat arbetskraften med förtidspension? Är det så att de högutbildade lämnar arbetskraften med delpension och de lågutbildade med förtidspension på del- eller heltid? Andelarna hög- och lågutbildade i åldrarna år som har hel förtidspension redovisas i figur 3 och 4 och andelarna med förtidspension på deltid redovisas i figur 5 och 6. Vi ska komma ihåg att förtidspension på grund av rena arbetsmarknadsskäl infördes 1976 vilket innebar att långtidsarbetslösa kunde få förtidspension. Ett fenomen som i folkmun kallades 58,3-pensioner utvecklades efter detta. Dessa innebar att äldre arbetstagare, som egentligen var skyddade av LAS, undantogs från turordningsreglerna och sades upp vid 58 år och tre månaders ålder för att gå på a-kassa i 450 dagar och sedan förtidspensioneras från 60 års ålder till följd av arbetsmarknadsskäl. Under a-kasseperioden lämnades även kompensation genom kollektivavtalet. Först 1991 stramades kraven för att beviljas förtidspension åt något så att en förtidspension bara skulle beviljas om det fanns medicinska skäl i kombination med arbetsmarknadsskäl. Från och med 1997 ska enbart medicinska skäl kunna ligga till 16

15 grund för förtidspensionering. Dessa regler för förtidspension innebär att andelarna med förtidspension i figurerna 3 6 inte nödvändigtvis avspeglar de äldres medicinska problem utan även arbetsmarknadsproblem. Vi ser att den stora majoriteten som har förtidspension under den här perioden har en hel förtidspension och att denna grupp är stor och växande. Det är de med lägst utbildning som har de största andelarna med förtidspension, både bland män och bland kvinnor, vilket är det motsatta till vad vi såg för delpensioneringen. Under de högsta noteringarna i början på 1990-talet hade en tredjedel av både männen och kvinnorna i åldrarna år med förgymnasial utbildning om högst 9 år en hel förtidspension. Samtidigt hade knappt 15 procent av de högskoleutbildade männen och kvinnorna en hel förtidspension. Att de med lägst utbildning löper störst risk att ha förtidspension kan som sagt både bero på att de har sämre hälsa, men också att de har sämre möjligheter på arbetsmarknaden under strukturomvandlingar. 7 Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. 7 Se t.ex. Sjögren Lindquist (2006, 2011) för en analys av hur äldre arbetskraft med olika utbildningsnivåer klarat sig på arbetsmarknaden mellan 1980 och

16 Den andel som har en förtidspension på deltid har varit relativt stabil mellan 1982 och 1999 och ökat något från runt tre till knappt fem procent. Det föreligger ingen större skillnad mellan individer med olika utbildningsnivå. För män gäller att en lägre andel bland dem med högre utbildning har förtidspension på deltid än dem med lägre utbildning. För kvinnor ser vi däremot att andelen som har en förtidspension på deltid är något större bland högskoleutbildade kvinnor. Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. 18

17 Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. Vi har nu sett att en stor del av både männen och kvinnorna i åldrarna från 61 till 64 år lämnade arbetskraften i förtid på hel- eller deltid. Lägger vi samman andelen som fick antingen delpension eller någon form av förtidspension i början av 1990-talet ser vi att det var ca 45 procent av både de högskoleutbildade kvinnorna och kvinnorna med högst 9 års förgymnasial utbildning som mottog någon av dessa pensioner. De högskoleutbildade kvinnorna hade framför allt delpension och de lägst utbildade kvinnorna hade framför allt hel förtidspension. Bland männen med högskoleutbildning var det drygt 40 procent som hade delpension eller förtidspension i början av 1990-talet. Andelen män med folkskola/grundskola som hade förtidspension eller delpension under samma period var drygt 55 procent. Figurerna har även visat att andelen högutbildade som har delpension är ungefär lika stor bland både män och kvinnor. Detta gäller även förtidspensionen ungefär en lika stor andel av de högskoleutbildade männen och kvinnorna har förtidspension. Bland dem med lägst utbildning är däremot andelen män med delpension mer än dubbelt så stor som andelen kvinnor med delpension. Det är dock ingen större skillnad mellan andelen män och kvinnor med förtidspension bland dem med lägst utbildning. 19

18 En fråga som väcks utifrån detta är om det är så att det finns könsskillnader i andelen som har delpension inom yrken, eller om det är så att könsskillnaderna i delpension bland dem med lägst utbildning beror på att män och kvinnor återfinns i olika yrken med olika traditioner vad gäller att ansöka om delpension. Är det t.ex. så att lågutbildade män och kvinnor inom tillverkningsindustrin i lika stor utsträckning har delpension och att den genomsnittliga könsskillnaden har uppkommit till följd av en könssegregerad arbetsmarknad där lågutbildade kvinnor arbetar i branscher där få ansöker om delpension och lågutbildade män i branscher där många ansöker om delpension? Eller är det så att andelen lågutbildade kvinnor med delpension är lägre än andelen lågutbildade män med delpension inom varje bransch? Figurerna 7 10 visar andelen män respektive kvinnor med olika utbildningsnivåer som arbetar deltid och har delpension i ett antal utvalda branscher. Vi ser att andelen delpensionärer med högst tvåårig gymnasieutbildning är högst för männen inom tillverkningsoch utvinningsindustrin, bygg och anläggning samt handel. Bland kvinnorna med högst tvåårig gymnasieutbildning är andelen delpensionärer störst inom tillverknings- och utvinningsindustrin följt av transport och handel. Andelen som har delpension är betydligt lägre inom vård och omsorg för både män och kvinnor med högst tvåårig gymnasieutbildning. Vi ser att det finns skillnader mellan branscherna i andelen delpensionärer med högst tvåårig gymnasieutbildning, där t.ex. den kvinnodominerade omsorgsbranschen har en liten andel delpensionärer och den manligt dominerade tillverknings- och utvinningsindustrin och byggbranschen har en stor andel delpensionärer. Vi ser också att det finns könsskillnader inom branscherna, andelen män som får delpension och har högst tvåårig gymnasieutbildning är högre både inom t.ex. tillverknings- och utvinningsindustrin, inom vård och omsorg och sjukvård (kvinnodominerad) samt inom handel (könsintegrerad bransch). Undantaget är transportsektorn där andelen kvinnor med högst tvåårig gymnasieutbildning som har delpension är högre än andelen män som har delpension. Vi kan iaktta ett liknande könsmönster bland de högutbildade. Bland männen med minst treårig gymnasieutbildning är andelen delpensionärer störst inom tillverknings- och utvinningsindustrin, bygg och anläggning samt handel precis som för de lågutbildade. Andelen delpensionärer är även stor inom transport för de högutbildade männen. Andelen delpensionärer bland de högutbildade 20

19 männen är lägre inom sjukvård och vård och omsorg än i övriga branscher precis som för männen med lägre utbildning. Andelen med delpension inom sjukvård och vård och omsorg är dock högre bland de högutbildade männen än bland de lågutbildade männen. För kvinnor med minst treårig gymnasieutbildning är skillnaderna i andelen delpensionärer mellan branscherna mindre än för kvinnor med lägre utbildning. Andelen högutbildade kvinnor inom sjukvård som har delpension är lika stor som andelen i de mansdominerade branscherna. Precis som för männen är andelen kvinnliga delpensionärer med minst treårig gymnasieutbildning inom vård och omsorg mycket större än andelen kvinnliga delpensionärer med kortare utbildning. Sammanfattningsvis gäller både för dem med lägre och dem med högre utbildning att andelen delpensionärer är störst i de mansdominerade branscherna och lägst i de kvinnodominerade. Skillnaden i andelen delpensionärer mellan könen inom en bransch är större mellan dem med lägre utbildning än mellan dem med högre utbildning. Att andelen delpensionärer är låg bland kvinnor som har relativt låg utbildning jämfört med män med lika lång utbildning beror både på att de arbetar i olika branscher, men även på att det råder könsskillnader inom branscherna för samma utbildningsnivå. Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. 21

20 Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. Källa: Egna beräkningar utifrån LINDA Notera: Forskarutbildade är inte inkluderade. Det saknas uppgift om utbildning för ca 5 procent av individerna i urvalet. 22

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Delpensionärerna vilka är de?

Delpensionärerna vilka är de? REDOVISAR 2001:3 Delpensionärerna vilka är de? en statistisk översiktsbild Sammanfattning Enheten för statistisk analys Februari 2001 Upplysningar: Anders Järleborg tel 08-786 95 54 anders.jarleborg@rfv.sfa.se

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Peter Beijron, SCB, tfn 08 506 940 06, peter.beijron@scb.se Cecilia Westin, SCB, tfn 08 506 945 48, cecilia.westin@scb.se

Peter Beijron, SCB, tfn 08 506 940 06, peter.beijron@scb.se Cecilia Westin, SCB, tfn 08 506 945 48, cecilia.westin@scb.se AM 110 SM 1404 Övergången från arbete till pension 2012 Transition from work to retirement 2012 I korta drag Övergången från arbete till pension Temarapporten för tredje kvartalet 2014 behandlar övergången

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband?

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? nr 2 2015 årgång 43 Historiskt har ett vanligt sätt att lämna arbetslivet i förtid varit via sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt

Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt Fuu 2002:1 ISSN 1401-8144 Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt Statistik Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Deltid, kön och ekonomisk fördelning

Deltid, kön och ekonomisk fördelning Deltid, kön och ekonomisk fördelning av Alma Wennemo Lanninger* och Marianne Sundström** Presentation vid NIKKs konferens 22 okt 2013 *Masterstuderande i demografi, Stockholms universitet ** Professor

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karsson 010-116 95 52 hans.karlsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Avtal om delpension kommentarer

Avtal om delpension kommentarer Avtal om delpension kommentarer Innehåll Förord 3 Delpensionsavtalets innehåll 5 Delpension enligt lag och avtal före 1 januari 2003 5 Avtal om delpension fr.o.m. 1 januari 2003 5 Delpensionsavtalet 5

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen *

Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen * Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen * Daniel Hallberg Institutet för Framtidsstudier, Stockholm 2008-11-18 * Författaren är tacksam för

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28 Socialdepartementet 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.sf@social.ministry.se 2012-09-28 Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning YTTRANDE 2013-08-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning Utredningens direktiv har varit för begränsande när det gäller

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Pension. Policyuttalande. Bakgrund

Pension. Policyuttalande. Bakgrund Pension Policyuttalande 1. Lidköpings kommun vill möjliggöra för den anställde att pensionera sig på deltid och att utnyttja möjligheten att ta ut pensionsförmåner flexibelt samtidigt som vi vill värna

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Om effekter på arbetsutbud och pensionering av förändringar av pensionsåldern en forskningsöversikt

Om effekter på arbetsutbud och pensionering av förändringar av pensionsåldern en forskningsöversikt Om effekter på arbetsutbud och pensionering av förändringar av pensionsåldern en forskningsöversikt Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN OLIKA PENSIONSANSTALTER BEROENDE PÅ ANSTÄLLNINGSDATUM Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37

PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37 PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Allmänt... 3 3. Uppdatering... 4 4. Beslutsordning... 4 5. Pension till anställda...

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer