VIS-VÅRD Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se
|
|
- Julia Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIS-VÅRD Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se Anne-Li Nilsson Norrbottens Läns Landsting Länsteknik Johan Erixon Sogeti Anna-Greta Brodin Länschef Primärvården NLL Per Pohjanen Överläkare Norrbottens Läns Landsting Zingmark Karin FoU-enheten Norrbottens Läns Landsting Samt ett fortlöpande mycket välfungerande samarbete med LANDSTINGETS INFORMATIONSENHET Lätt att göra rätt med VIS - ett ISO-baserad IKT-system med patienten i centrum BILD 1
2 Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur 2000 En resa börjar 2003 Systemet genererar ca filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner. Stuprör med organisationen i centrum - riskfyllt! 2008/2009 Ett nytt system med målbild och värdegrund Patienten i centrum Utveckla redskap som stödjer en platt organisation Integrerade system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). Lätt att göra rätt med VIS ett ISO-baserat IKT-system med patienten i centrum
3 4F3H4HEALTH HÄLSOFÖRHÅLLANDEN: Input till den generiska processmodellen. Tillstånd: Observerat Registrerat Flerdimensionellt informationsflöde. Översatt till vårdsituationen kommer vårdens tolkning att hantera FAKTA och FUNKTION kombinerat med FÄRDIGHET levererat med FÖRTROGENHET med HJÄRNA HJÄRTA och HÄNDER mot målet HÄLSA (4F3H4HEALTH) BILD 3
4 Målbild och värdegrund: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation).
5 Målbild och värdegrund: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). EGENSKAPER SOM SYSTEMET SKALL UPPFYLLA BILD 5
6 Hipp hipp hurra, PS Kröyer 1888 inte bara en champagnefrukost Våren 2010 erhåller VIS-vård (Verksamhetens Informations System) Vitalisstipendiet med motiveringen För framsynt tänkande och användning av vårdgivarens styrinformation med stark involvering av alla aktörer i utvecklingsarbetet, inte minst ledningen, där VIS-vård främjar och stärker patientsäkerheten och vårdens kvalité. Våren 2012 erhåller VIS-vård (VIS-care) och Sverige microsofts HUG innovation award med motiveringen Steve Aylward, general manager för U.S. Commercial Health and Life Science på Microsoft. Vinnarna har på ett mycket tydligt sätt demonstrerat hur innovativa IT-lösningar kan förbättra processer inom verksamhet och kliniker samt positivt inverka på den vård man erbjuder sina patienter (Microsoft HUG Innovation Awards synliggör organisationer inom vård- och hälsosektorn som använder teknik för att förbättra patientvård, sänka kostnader, strömlinjeforma verksamhetsprocesser och möjliggör välgrundade beslut.) Hur förhåller man sig till det ännu inte sedda och tänkta? Hur hanterar traditionen innovationen i arbetet med att bota, lindra och trösta? BILD 6
7 GOD VÅRD ATT UNDVIKA VÅRDSKADA 4 av 6 överlevde Vårdskada? Vårdskada: Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet.
8 Styrning av god vård underlättas sannolikt av snabb tillgång till validerad information i en platt organisation precis som i samhället i övrigt! BILD 8
9 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR KONSUMENT PORTALEN 9
10 VårdVISningssidan TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Arkitekturen erbjuder en direkt koppling via vårdvisningssidor mellan validerade Styrdokument Patientinformation och Standardiserade vårdplaner (SVP) Inbjuder till aktivt medarbetarengagemang och ökad kunskapsmängd genom möjlighet att enkelt bidra med Externa länkar Material till mediebiblioteket (stillbilder och video) Kopplade sidor Via strukturerad inmatning lägger dokumenttypen standardaktivitetsplan (ell motsvarande) grunden för individ- och situationsorienterad datafångst något som dagens källorienterade dokumentation i kronologisk ordning har svårt att uppfylla. Transparens mellan vårdens styrande och redovisande dokumentation förenklar identifikation av för stunden efterfrågat data (semantisk interoperabilitet) vilket underlättar studier av patientnära vårdprocesser vilket i sin tur är ett nödvändigt led i kunskapsstyrning och bättre vårdkvalitet. 10
11 VårdVISningssidan TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument ger god överblick, möjliggör fri sökning samt navigering och filtrering vilket säkerställer kommunikation i rätt sammanhang i vårdkedjan Förhindrar oavsiktlig användning av föråldrade dokument - endast godkända dokument speglas för brukaren och tidiga versioner lagras i ett E-arkiv. Gällande version förblir läsbar på den plats där den skall användas och kommuniceras i sitt sammanhang i vårdkedjan fram tills nästa version är godkänd. 11
12 VårdVISningssidan - TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument underlättar snabb identifiering av styrdokument. VårdVISningssidans design säkerställer att dokument av externt ursprung identifieras i rätt sammanhang och kommuniceras jämlikt i vårdkedjan. Extern information identifieras på sin plats i vårdvisningssidan i rätt sammanhang och kommuniceras jämlikt i vårdkedjan 12
13 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Metadatasatta styrdokument underlättar snabb identifiering av patientinformation via specialitet och huvudprocess Metadata till huvudprocesserna baserar sig på Socialstyrelsens målbeskrivning av ST utbildning (ögonsjukvård) Terminologi och innehåll stödjer därmed på ett naturligt sätt utbildning och forskning. Vårdvisningssidan mappar aktuella dokument via kodverken - kopplat metadata. Säkerställer att rätt version förblir läsbar på den plats där den skall användas och att den kommuniceras i rätt sammanhang i vårdkedjan. 13
14 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR PRODUCENT PORTALEN 14
15 Egenskaper som dokumentationen skall uppfylla Säkerställer arbetsflöden: PRODUKTION: Nedärvt metadata ( HSA-katalog i framtiden kopplat till SITHS-kort?) GRANSKNING: Se ovan GODKÄNNANDE: Se ovan Säkerställer angivet status samt spårbarhet - se versionshantering Förhindrar oavsiktlig användning av föråldrade dokument - endast godkända dokument speglas för brukaren. Tidiga versioner lagras i ett E-arkiv. Gällande version är läsbar fram tills nästa version är godkänd. Identifieras för brukaren via konsumentportalen genom fri sökning, navigering och filtrering via metadata enligt VIS modellen. BILD 15
16 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Produktion underlättas tack vare god överblick av uppgiftsbeskrivning och navigering via metadata - indata till matrix hämtas från nationella och internationella kodverk enligt: Somatisk vård/tillstånd: ICD 10 alt DSM IV Vårdåtgärd : KVÅ alt TLV Läkemedelsrutin : ATC Provtagningsutin : NPU samt trivialnamn Avbildande undersökningar: KRÅ MT-produkter o tjänster: GMDN Genom metadatasättning via kodverk säkerställer systemet att dokumentationen är läsbar på den plats där den skall användas och att den kommuniceras i sitt rätta sammanhang i nutid och i framtid (mapping mot kommande kodverk ICF alt SNOMED) 16
17 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Kolumner med sammanställt metadata ger en direkt överblick över funktions- och ansvarsfördelning, alla huvudprocesser där vårdåtgärden kan bli aktuell samt aktuellt dokumentstatus. Säkerställer överblick och underlättar att den interna dokumentationen Förblir läsbar på den plats där den skall användas Kommuniceras i sitt rätta sammanhang kommunicerar ändringar och gällande ändringsstaus med spårbarhet. 17
18 PÅGÅENDE PROJEKT ATT BESKRIVA OCH MÄTA VERKSAMHETSNYTTA MÅLBILD OCH VÄRDEGRUND: Ett integrerat system för tillämpad kunskapsstyrning (evidence based practice) där styrande och redovisande informationsflöden återanvänds och korsbefruktar varandra (knowledge translation). TES: Att mäta verksamhetsnyttan av IT applikationer i vården tillför kunskap som behövs för att svensk sjukvård i framtiden bättre skall kunna konkurrera internationellt. METOD: VIS-vård har kopplingar till KTH och den grupp av forskare som tagit fram user s award metodiken. Ett arbete pågår att ta fram ett instrument som lättare än idag kan mäta verksamhetsnyttan (eller onyttan) av IT-applikationen VIS-vård (enkätbaserad 1.a pilot har genomförts). I förlängningen ser vi även möjligheten att mäta patientnära vårdparametrar på liknande sätt vilket främjar vårdens fortsatta utveckling. Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum 18
19 TRANSPARENS ISTÄLLET FÖR STUPRÖR Om att mäta användarnytta i IT applikationer men också att kategorisera nödvändig förändring (evidence based practice genom knowledge translantion) Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum 19
20 FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL DÄR STANDARDAKTIVITETSPLANERNA (STANDARDVÅRDPLANERNA) KOMMUNICERAR FORMULÄRMALLAR SOM STÖDJER EGENSKAPER VILKA FRÄMJAR BÅDE FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP, KUNSKAPSSTYRNING OCH MÅLBILD NATIONELL e-hälsa 20
21 FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL STANDARDAKTIVITETSPLAN (STANDARDVÅRDPLAN) EGENSKAPER SOM FORMULÄR MALLARNA BÖR STÖDJA BÖR BLAND ANNAT INKLUDERA Metod: Spegla styrande dokumentation (standardaktivitetsplanerna) som formulär vilka efter avvikelsehantering lagrar återanvändningsbart indata till olika källor exempelvis EPR, kvalitetsregister o dyl. Strukturen underlättar åtkomst av utdata. Stödjer: Systemförståelse (stödja simultan dokumentation) Kunskapsstyrning genom uppföljning och mätning av utfall som underlag för analyser av variation Födelsedata (underlättar kvantitativ forskning) Personnummer (kvalitativ forskning efter beslut i etiska nämder) Dynamisk kommunikation av lärandestyrt förändrings/förbättringsarbete med säker spridning (knowledge translation) genom full transparens mellan styrande och redovisande dokumentation. 21
22 FRAMTIDA PROJEKT EN TREDJE PORTAL SOM STÖDJER OCH UTVECKLAR PATIENTENS EGEN ROLL I VÅRDPROCESSEN Så kan interaktionen mellan VIS-vård och EPR stödja patientens egen roll i vårdprocessen: Patienten fyller i en enkät i sin egen journal Logaritmer som autogenererar råd om kompletterande vårdåtgärd 22
23 VIS Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se Tackar för er uppmärksamhet! VIS-vård via Per Pohjanen och Anna-Greta Brodin Lätt att göra rätt med VIS en ISO baserad IKT-lösning med patienten i centrum BILD 23
Lätt att göra rätt med VIS ett ISO baserat IKT-system med patienten i centrum
1 Hipp hipp hurra, PS Kröyer 1888 inte bara en champagnefrukost 2004,och framåt: Förarbetena nomineras till Göta priset (x2) samt får hedersomnämnandet Guldskalpellen. Våren 2010 erhåller VIS-vård (Verksamhetens
Läs merVIS Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se
VIS Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se Anne-Li Nilsson Norrbottens Läns Landsting Länsteknik Johan Erixon Sogeti Åke Karlberg Sogeti Anna-Greta Brodin Länschef Primärvården
Läs merProcesstänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur
Dagens tekniska stöd genererade ca 30 000 filer och 4000 mappar enbart i en av landstingets divisioner (2003!). Risker? Hur uppfylls egenskaper enl standard? Omvärldsanalys - andra system? Värdegrund?
Läs merVIS - Verksamhetens Informationssystem En praktisk tillämpning av förbättringskunskap
VIS - Verksamhetens Informationssystem En praktisk tillämpning av förbättringskunskap när man lever ut och omsätter kunskap i handling och inom sig vet att det är det rätta Dalai lama 2010-02-17 VIS -
Läs merDokumentstyrning i Landstinget Bakgrund
Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund 2005 gjordes en förstudie brister i den struktur och i det regelverk som ska klargöra hur dokument (rutiner, vårdprogram, informationsmaterial, metodbeskrivningar,
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merRiktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merKlicka på Nytt ärende och välj ärendetyp (se nedan) genom att klicka på rätt ärendetyp.
1/5 Dokumentnamn: Rapportering av avvikelse Dokumenttyp: Administrativ rutin Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum i Östergötland (HMC) Sökord: Avvikelse, Synergi Giltig fr o m: 2016-04-12 Utfärdande
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merRätt data på rätt sätt - utvecklar vården!
Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Sammanfattning av Workshop 16 februari 2017 Om dagen Hälso- och sjukvårdens förmåga att göra rätt saker på rätt sätt är avgörande för att patienter ska få en
Läs merDokumentnamn: Rapportering av avvikelse Administrativt PM Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum i
1/5 Dokumentnamn: Rapportering av avvikelse Dokumenttyp: Administrativt PM Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum i Östergötland (HMC) Sökord: Avvikelse, Synergi Giltig fr o m: 2016-04-12 Utfärdande
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merINFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING
INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Informationsteknologi Högskolan Skövde Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor i Datavetenskap med
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merINFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA
INFORMATIONSSÄKERHET EN PATIENTSÄKERHETSFRÅGA NATIONELLT NÄTVERK FÖR LÄKARSEKRETERARE 2011 11 10 STOCKHOLM Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för Kommunikation och Information Bild 1 VEM ÄR JAG? Universitetslektor
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merStaffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi
Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus
Läs merNationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg
Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar Bilaga 1a av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg 1 Kärnprocess för vård och omsorg 2 Begrepp i Kärnprocess för vård och omsorg 2.1 Aktivitet
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merProjekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merOm SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12
Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merSVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna
SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merMedicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting
Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merRFI. För att få en bättre överblick av ert företag vill vi att ni beskriver företagsfakta.
Socialförvaltningen Godkänd: Katarina Tjernblom för styrgruppen Författare: Lennart Larsson Löpnr.: Dokumentklass RFI Version: 1.2 Datum: 2016-07-11 Sida 1(7) RFI (Förfrågan om information vid upphandlingar)
Läs merVIS > Vård > Utredning > ICD10 > A00-B99 > A00-A09 > A00. VårdVISningssidor. Vårdform
vård All sjukvårdspersonal ska ha tillgång till vårdrelaterad information som ligger utanför journalsystemet information som är lättillgänglig, spårbar och tillförlitlig. En gemensam sökbar plattform och
Läs merPatientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en
Läs merPatientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018
Patientkontrakt Projekt maj 2017 januari 2018 Patienten i fokus blir patientens fokus Jag är frisk men lever med en sjukdom Patientkontrakt - uppdrag Ökad samordning av vård, behandling och förebyggande
Läs merInformationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merNationella kvalitetsregister - central riktlinje
Dokumenttyp Riktlinje Dokumentägare Divisionschef Karin Haster Ansvarig verksamhet Version Division psykiatri 1 av 1 5 Fastställare Giltig fr.o.m. Antal sidor Giltig t.o.m. Divisionschef Karin Haster 2013-10-01
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merVägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Läs merPatientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti
Läs merDen kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil
Läs merInformationsspecifikation levnadsvanor
1 (15) 140217 Informationsspecifikation levnadsvanor Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2014-02-17 Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att
Läs merBakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting
Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Örebro läns förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler i landstingsregi 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs mer11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd
Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A TU M D IA R IEN R 2016-01-26 LS-LED15-1795-2 11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Diarienummer: LS-LED15-1795
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merRÅD Checklista för avtal rörande sammanhållen journalföring
1 (9) 21 december 2010 RÅD Checklista för avtal rörande sammanhållen journalföring 2 (9) Innehåll 1 Inledning...4 2 Syfte...4 3 Checklista...5 3 (9) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merProjekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merProjekt PrehospIT-Stroke
Projekt PrehospIT-Stroke Harmonisering av semantisk och teknisk interoperabilitet PrehospIT-Stroke finansieras av: Medverkande parter (21 stycken) Den prehospitala vårdkedjan och projektet PrehospIT-stroke
Läs merPrehospIT avslutat, vad händer nu?
PrehospIT avslutat, vad händer nu? Metis Forum 2017 10 25 Bengt Arne Sjöqvist Professor of Practice, Healthcare Informatics, Chalmers Research Area Director (Care & Rescue), SAFER Program Manager Prehospital
Läs merVårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX
Vårdepisodersättning Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX Agenda Bakgrund Vårdepisoder Ersättningsmodell Pågående aktiviteter och nästa steg Bakgrund är ett forsknings-
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merLeder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården
Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara
Läs merRIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen
uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson
Läs merSynkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.
Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs
Läs merStrukturering av fritext
2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika
Läs merKvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merVIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merWebbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen
Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen 2019-06-13 Agenda Välkomna Nyheter i NI 2019:2 Nationella informationsmängder Avslutning Nyheter i NI 2019:2 Nyheter i Nationell Informationsstruktur
Läs merGränsöverskridande samarbete för framtidens vårdinformationsmiljö. Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd, SLL
Gränsöverskridande samarbete för framtidens vårdinformationsmiljö Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd, SLL IT i Vården-dagen 2015 Bakgrund varför en starkare och mer operativ samverkan? Etablera
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merFramtidens vårdinformationsstöd (FVIS) - Vad vill regionerna med de nya systemen?
Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) - Vad vill regionerna med de nya systemen? Jonas Rudenstam Anestesiläkare Ordf. FVIS Region Västernorrland Ledamot i Sussa styrgrupp Delar som kommer beröras Vilka/vad
Läs merBilaga 2 Fördjupad målbild för projektet
Sida: (2) Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet I projektet var det nödvändigt att beskriva övergripande målbilder för kärnverksamheten, informatik och teknik inom hälso- och sjukvård. Det gjordes det
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merFRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5
2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla
Läs mer