Drömmen om arbete. En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drömmen om arbete. En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete"

Transkript

1 Utvecklingsprojekt inom Habilitering & Hälsa Drömmen om arbete En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete Vuxenhabiliteringen Fyrbodal

2 1 Drömmen om Arbete En studie om hur Vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete Projektrapportering oktober, 2007 Vuxenhabilitering Fyr BoDal Ing-Britt Gustavsson kurator Christina Nilsson kurator Vuxenhabiliteringen Box Vänersborg 1

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4 METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I PROJEKTET - Inventering och reflektion kring vuxenhabiliteringens arbetsmetoder 5 - Intervjuer med samverkansparter 6 - Lagtexter och förordningar 6 - Forsknings- och utvecklingskonferenser 6 VUXENHABILITERINGENS MÅL, MÅLGRUPPER OCH ARBETSMETODER - Mål och målgrupp 7 - Arbetsmetoder i förhållande till unga funktionshindrade 8 - Övriga vuxenhabiliteringar i landet 11 SAMVERKANSPARTNERS OCH DERAS INSATSER FÖR UNGA FUNKTIONSHINDRADE - Gymnasieskolan 12 - Försäkringskassan 13 - Arbetsförmedlingen 14 - Kommunen 18 - Forsknings- och utvecklingskonferenser 18 DISKUSSION OCH REFLEKTION - Svårare att söka arbete än att klara av att arbeta? 21 - Viktiga idéer och frågor att utveckla vid Vuxenhabiliteringen 22 Utredningar 24 Andra källor 25 Bilagor 25 Bilaga 1 26 Bilaga

4 3 INLEDNING Bakgrunden till föreliggande projekt är att vi som kuratorer vid Vuxenhabiliteringen Fyrbodal, Vänersborg, ofta träffar unga personer med funktionshinder(18-29 år) som har stora svårigheter att få ett arbete och behålla ett arbete. Sedan flera år tillbaka har vi märkt att det blivit allt svårare för den här målgruppen att komma i arbete. Enklare, mindre kravfyllda arbeten som tidigare fanns inom privat och offentlig sektor har i stor utsträckning försvunnit och klimatet i samhället har över huvud taget hårdnat för den här gruppen. Det är svårt för unga vuxna i allmänhet att komma ut på öppna arbetsmarknaden och gruppen unga med funktionshinder prioriteras inte, trots att den enligt aktuell lagstiftning borde göra det. Detta kan också spåras i den allmänna samhällsutvecklingen. Två trender kan sägas vara särskilt kännetecknande för arbetslivets förändring under de senaste decennierna. Den första kan beskrivas som en långsiktig nivåhöjning, där yrkesbranscher med relativt höga kvalifikationskrav växer, medan antalet okvalificerade arbeten minskar i omfattning. Den andra framträdande utvecklingstendensen är att intensiteten och prestationskraven i arbetet ökat, vilket också inneburit att alltfler upplever negativ stress i arbetslivet (SOU 2000:3). Speciellt gäller detta branscher som välfärdssektorn, handels, hotell och restaurang. Arbetslöshet har också varit ett omdebatterat samhällsproblem under de senaste decennierna och unga personer är en grupp som är arbetslösa i betydligt högre utsträckning än vad som gäller för befolkningen i övrigt (SOU 2000:3). En konsekvens av detta har varit att alltfler unga genomgår längre utbildningar och deras etablering på arbetsmarknaden sker betydligt högre upp i åldrarna än tidigare. Unga med kortare utbildning löper större risk att bli långtidsarbetslösa och skillnaderna har ökat sedan slutet av 1990-talet (SOU 2001:54). Unga med funktionshinder framträder också i välfärdsbokslutet och i andra utredningar och rapporter som en av välfärdens förlorargrupper (SOU 2001:56, RiR 2007:24). De har sämre arbetsvillkor än andra och utvecklingen av sysselsättningsgraden för gruppen under 2000-talet har varit sämre än för arbetskraften i stort. Vuxenhabiliteringens målsättning är att "bidra till självständighet och självbestämmande, så att den enskilde kan delta i samhället på sina villkor. Insatser planeras och genomförs i samverkan av och utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen( Vuxenhabiliteringens hemsida: habiliteringen FyrBoDal). Utgångspunkten för projektet var att vi funderade över våra arbetsmetoder som kuratorer på habiliteringen och vad som kunde utvecklas. Många ungdomar som kommer till vuxenhabiliteringen framför 3

5 4 en önskan om hjälp i sin strävan att få en praktikplats eller ett arbete. Vi har märkt att de arbetsmetoder vi använt inte längre har den effekten vi avser. Orsaken är svårt att se i vardagsarbetet. Men tydligt är att brukarna kommer till korta i kontakten med såväl arbetsförmedlingen, försäkringskassan som kommunen. Det har blivit allt svårare för de unga funktionshindrade personer vi kommer i kontakt med att få pröva ett arbete som är en viktig del av ett vuxenliv. Detta väckte vårt intresse och var utgångspunkten för projektet och för vårt syfte att söka ny kunskap och utveckla vårt arbetssätt. Vi beviljades projektmedel för föreliggande projekt, genom Handikappförvaltningens FOU-medel, i Västra Götalandsregionen. Vi två kuratorer fick använda 25 % var av våra ordinarie heltidstjänster under ett års tid. Då en av oss fick en annan tjänst avslutades dock projektet efter halva projekttiden. Under projektets gång omorganiserades verksamheten vid både arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det innebar dels att personalresurser minskades, men även att det var svårt för den personal som vi intervjuade under projekttiden att sia om vad den nya organisationen skulle kunna få för konsekvenser för målgruppen unga med funktionshinder( se Arbetsmarknadsverkets hemsida).. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Det övergripande syftet med projektet var att belysa förutsättningar och behov av Vuxenhabiliteringens insatser för stöd till unga funktionshindrade personer att komma i arbete. Vi ville även vidareutveckla kuratorns arbetsmetoder för att ge unga funktionshindrade personer bättre stöd i vuxenblivandet och skapa förutsättningar för dem att på sina villkor kunna delta i arbetsliv och samhälle. De centrala frågeställningarna i projektet har varit: Hur ser förutsättningarna ut och vilka svårigheter finns för gruppen unga funktionshindrade när det gäller deras möjligheter att söka arbete och få ett arbete.? Hur kan kuratorns arbetssätt utvecklas för att på ett bättre sätt möta de nya förutsättningar som finns på arbetsmarknaden för målgruppen unga funktionshindrade? Anledningen till val av åldersintervall är att brukare aktualiseras vid Vuxenhabiliteringen vid 18 års ålder och att personer med funktionshinder 4

6 5 ska ha möjlighet till tydligare stimulans avseende arbete genom aktivitetsersättningen upp till och med 29 år. METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I PROJEKTET Fyra huvudsakliga datainsamlingsmetoder har använts för att samla kunskap för projektet. Här nedan redogörs för metoder och tillvägagångssätt. Inventering av kuratorers arbetsmetoder avseende brukares behov av stöd på väg mot arbete. Skriftligt frågeformulär till olika vuxenhabiliteringar i landet. Identifiering, beskrivning och reflektion kring egna arbetsmetoder. Intervjuer med samverkanspartners, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, etc. Granskning och reflektion av lagstiftning och förordningar som rör gruppen unga funktionshindrades förutsättningar på arbetsmarknaden Deltagande i forsknings- och utvecklingskonferenser inom området Inventering och reflektion kring vuxenhabiliteringens arbetsmetoder Inledningsvis gjordes en identifiering, beskrivning och reflektion av den egna organisationen och de arbetsmetoderna, som vi som kuratorer vid vuxenhabiliteringen använder i arbetet med att ge unga funktionshindrade stöd i processen att söka arbete I syfte att få kunskap om metoder och arbetssätt i arbetet med unga funktionshindrade vid andra vuxenhabiliteringar i landet, skickades ett frågeformulär ut till 33 slumpmässigt utvalda vuxenhabiliteringar. Frågorna var: Hur arbetar ni med unga funktionshindrades behov av stöd till arbete? Har ni gruppverksamhet, samtalsmetoder eller andra verktyg som vi skulle kunna få ta del av? 5

7 6 Arbetar ni yrkesvis eller hela teamet på området? Arbetar ni riktat till någon speciell målgrupp, i så fall vilken? Intervjuer med samverkansparter I det vardagliga arbetet när kurator stöttar brukare på vägen till arbete behövs samverkan med olika verksamheter/ huvudmän i det omgivande samhället. Möjligheter för de unga att komma i arbete bygger på samverkan mellan myndigheter. Som kurator vid Vuxenhabiliteringen har man som uppdrag i denna samverkan att vara språkrör och stöd till individen. Insatsen utformas utifrån personens funktionshinder för att han/ hon så långt möjligt ska kunna framhålla sina resurser och behov av stöd. Samverkansparterna är främst försäkringskassan, arbetsförmedlingen, gymnasieskolan och kommunen. Vi valde att utforma likartade frågesammanställningar att använda vid intervjuer med samverkansparterna, se bilaga nr 1. Lagtexter och förordningar Som kurator vid Vuxenhabiliteringen ska vi ge stöd till brukare att få del av sina lagliga rättigheter i samhället. För att kunna svara upp emot detta område behöver vi hålla oss ajour med aktuell lagstiftning. Det saknades i vår verksamhet kontinuerliga informationskanaler för detta. Vi såg därför ett behov av att grundligt se över de lagar och förordningar som styr försäkringskassans, arbetsförmedlingens, gymnasieskolans och kommunens ansvarsområden för projektets målgrupp (18-29 år). Vi tog därför del av aktuell lagtext och myndigheters regelsystem och informationen granskades och bearbetades för att praktiskt kunna användas som redskap i det vardagliga arbetet i kuratorsgruppen. Forsknings- och utvecklingskonferenser Utifrån de inledande frågorna till Vuxenhabiliteringar i landet fick vi information om konferenser med inriktning mot arbete för unga vuxna. En del av seminarierna handlade om vilka möjligheter och stödinsatser som fanns för unga vuxna med funktionshinder. Vi deltog vid två sådana konferenser: Unga På Väg- arrangerad av Uppsala kommun och ESF-rådet, april 2007 i Uppsala. 6

8 7 Personer med Asbergers syndrom och arbetsmarknaden arrangerad av föreningen Svensk Vuxenhabilitering, 27 april 2007 i Stockholm. VUXENHABILITERINGENS MÅL, MÅLGRUPPER OCH ARBETSMETODER Vid Vuxenhabiliteringen Fyrbodal, Vänersborg är arbetet organiserat i tvärprofessionella team, bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, logoped och kurator. Kuratorns uppdrag är att utifrån brukarens funktionshinder och behov erbjuda psykosociala insatser utifrån ett helhetsperspektiv. Vi ska även ge individuellt stöd, utveckla samarbete/ - verkan med sjukvård, kommun, länsarbetsnämnd, försäkringskassa och intresseorganisationer. För att få insatser vid Vuxenhabiliteringen ska personen ha fyllt 18 år och tillhöra verksamhetens målgrupp, se nedan. Man ska även ha behov av att ett specialiserat tvärprofessionellt arbetssätt. Det innebär att brukarens situation behöver belysas av flera yrkeskategorier såsom sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut, psykolog och logoped. Funktionshindrets svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande för hur behovet av habilitering bedöms. Mål och målgrupp Målet med Vuxenhabiliteringens arbete är att: Personer med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar. Stöd och insatser skall syfta till att de handikappande konsekvenserna av ett funktionshinder minimeras. Den enskildes funktionsförmåga ska utnyttjas på bästa sätt så att största möjliga självständighet (automi) och självbestämmande kan uppnås (se Vuxenhabiliteringens hemsida: habiliteringen FyrBoDal). Vuxenhabiliteringens målgrupper är: 1. Vuxna med medfödda svåra motoriska och/eller kognitiva funktionshinder orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, 7

9 8 neuromuskulära sjukdomar, plexusskador, artrogrypos, utvecklings - störning och/eller autistiskt syndrom. 2. Vuxna med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionshinder såsom svårare former av ADHD+DCD (DAMP), autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. Här krävs en individuell bedömning för att avgöra om personens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom vuxenpsykiatrin eller i primärvården. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete. 3. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 4. Bedriva hjärnskaderehabilitering för personer med ABI (Acquired Brain Injury) oberoende av svårighetsgrad och med skador som inträffat under senare tonåren och därefter( endast inom habiliteringen Öster). Kuratorers arbetsmetoder i förhållande till unga funktionshindrade Inledningsvis gjorde vi en översyn och beskrivning av de arbetsmetoder som vi för närvarande använder i det psykosociala arbetet med att ge stöd och hjälp till unga funktionshindrade: De flesta brukare, vi får kontakt med, mellan år har önskemål om och behov av att få stöd av kurator till att söka arbete och har förväntningar om att komma i arbete som en del i sitt vuxenliv. Insatserna är i huvudsak individuellt inriktade. Vår erfarenhet är dock att det är mycket svårt för målgruppen att komma i praktik och arbete. De arbetsmetoder vi utgår från stämde utifrån tidigare samhällsorganisation, men upplevs nu som otillräckliga. Många brukare behöver stöd på sin väg från gymnasieskolan till arbete på öppna arbetsmarknaden eller till daglig verksamhet vid kommunen. Begreppet arbete inkluderar såväl arbete på öppna arbetsmarknaden som daglig verksamhet vid kommunen. Vi har med nuvarande arbetsmetoder inte någon möjlighet att stötta individen på ett konkret sätt och vi upplever att våra arbetsinsatser har mycket liten betydelse vad gäller arbetsprocessen. Målgruppen har begränsad möjlighet att ens komma ut i praktik. Vi har en idé om att kuratorer vid Vuxenhabiliteringen borde kunna stötta i arbetsprocessen på ett mer konkret och bekräftande sätt varför vi i projektform vill lyfta fram 8

10 9 behovsområdet och undersöka vilka möjligheter som finns att utveckla de arbetsmetoder som finns inom ramen för vårt uppdrag. Psykosocialt stöd av kurator Som kuratorer vid Vuxenhabiliteringen arbetar vi direkt med brukaren, med brukarens nätverk av resurspersoner och på en mer övergripande nivå i samhället i samverkan. Vi har en helhetssyn på individen i det psykosociala arbetet. Målet är att brukaren ska kunna fungera på ett maximalt sätt avsett personens resurser och förmåga och totalt sett ha en så tillfredsställande livssituation som möjligt. Vi arbetar utifrån den förändring brukaren har behov av att få för att hans/ hennes situation ska fungera bättre. Det kan handla om att söka få insats/ beslut vid myndighet, stödpersoner av olika slag i olika verksamheter, sysselsättning/ arbete mm. Grundläggande ekonomiska förutsättningarna och brukarens önskan att ha ett självständigt liv med delaktighet i samhället genomsyrar det psykosociala arbetet. Som ung vuxen med funktionshinder behöver man ofta en längre tid än normalt för att kunna frigöra sig från föräldrar och leva ett så självständigt liv man önskar i relation till/beroende av olika resurser. Brukare har sällan den möjlighet och förmåga som krävs att sätta sig in i vilka förutsättningar som finns och behövs för att åstadkomma större förändringar i sin tillvaro. När det gäller området arbete/ sysselsättning kan det handla om att man vill finna lämpliga arbetsuppgifter, bli ekonomiskt självständig, få en vuxen identitet genom arbetslivet osv. Med brukarens behov av att vara delaktig i sin egen förändringsprocess är det då kuratorns uppgift att tillfälligt ta över ansvaret och förse brukaren med kunskap på den nivå som brukaren utifrån funktionsnivån kan ta till sig. Att i den mån det är möjligt lära brukaren att ta sig fram i samhället och söka information och förutsättningar för en form av hjälp till - självhjälp. Här nedan redogör vi för olika metoder som man kan använda för att få en förståelse för brukarens situation och resurser. Metoderna används i dialog med brukaren. Kartläggning social situation Genom att göra en nätverkskarta tillsammans med brukaren kartläggs dennes sociala situation och befintliga resurspersoner. Kartan syftar till att för såväl brukare som kurator tydliggöra vilka personer som personen har tillgång till i familj, släkt, skola/ arbete osv. 9

11 10 Personligt nätverk Etablera kontakt med olika personer i brukarens nätverk som kan stötta honom/ henne på olika sätt under arbetsprocessen. Djupare kartläggning En djupare kartläggning kan ingå som ett led i att undersöka något av brukarens behovsområden. Syftet är att personen och kartläggande personal därigenom ska bli mer medveten om möjligheterna och tidigare erfarenheter, i relation till hans/ hennes förutsättningar. Rollspel Brukare kan som en del i stödsamtal erbjudas rollspel. Det kan t ex vara en övning inför kontakten med arbetsförmedlingen och arbetsgivare i att söka arbete/ praktikplats. Jagstödjande förhållningssätt Under kartläggningen framkommer delvis på vilket sätt personen behöver stöd för att komma vidare i förändringsprocessen. Det kan handla om - förberedande jagstärkande samtal inför möten och kontinuerligt i arbetsprocessen - förberedande jagstärkande aktivitet, t ex använda dator vid arbetsförmedlingen - jagstöd vid mötet vid t ex arbetsförmedlingen - på ett jagstödjande sätt hjälpa brukaren att sortera intryck och information efter ett möte vid arbetsförmedlingen då brukaren t ex fått avslag på begäran av insats. Etablera kontakt med arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun Brukare behöver ofta stöd för att förstå vad som krävs av dem i kontakten med arbetsförmedlingen. Information behöver sorteras, arbetsprocessen och konsekvenser behöver tydliggöras för brukaren. Samarbete kring individ i samverkansgrupp med eller utan brukare Som kurator vid Vuxenhabiliteringen initieras ofta samverkansmöten för att involverade myndigheter ska samordna sina insatser utifrån brukarens behov. Om brukaren inte känner sig trygg i ett sådant 10

12 11 sammanhang måste inte brukaren delta utan kan få förtydligande vid enskild information både inför och efter möten. Samverkan med myndigheter såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun, gymnasieskola, psykiatri övergripande nivå. Forum för att på ett mer övergripande plan utveckla bättre former för samverkan i individärenden. Övriga vuxenhabiliteringar i landet Vi skickade 33 frågeformulär Vuxenhabiliteringarna i landet och fick 17 svar. Det framkom att de som fick förfrågan från oss, hade ett mycket likartat arbetssätt som vid Habiliteringen i FyrBo-Dal. Metoderna var: Kartläggning Individuellt stöd Personligt nätverk Samarbete kring individ i samverkansgrupp med eller utan brukare Samverkansgrupper med myndigheter såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun, gymnasieskola, psykiatri på övergripande nivå. Härutöver fanns insatser för några utvalda diagnosgrupper som vi fann intressanta: I Värmland bedrevs grupper för personer med Asperger syndrom som saknade arbete, medan man i Sörmland erbjöd Kurs om diagnos utvecklingsstörning för personer med utvecklingsstörning. Västerbotten gav Kurs i arbetslivskunskap vid Särvux i samverkan med Vuxenhabilitering och AF. Det framkom att Habiliteringarna i några andra regioner/ län hade en annan organisation av verksamheten. I t ex Halmstad(Hallands län)fanns Barnhabilitering, men endast ett ungdomsteam för personer i åldern år. Ungdomsteamet erbjöd habiliteringsinsatser upp till 25 års ålder och därefter remitterades brukaren till primärvården. 11

13 12 SAMVERKANSPARTNERS OCH DERAS INSATSER FÖR UNGA FUNKTIONSHINDRADE Gymnasieskolan Vi började med att studera skolans organisation samt vilka lagar som reglerade stödet till elever vid gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan, se nedan. Vid gymnasiesärskolan verkade elever få ett gott stöd till att utveckla sina förmågor. Däremot såg det betydligt sämre ut för elever med funktionshinder vid ordinarie gymnasieskolan. Vår erfarenhet säger att det framför allt är elever med neuropsykiatriska funktionshinder som skolan har svårt att möta i deras behov av bl a tydlig struktur i skoldagen och mindre grupper i undervisningen. Senare kompletterades vår kunskap genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt skolkuratorer och vi fick en mer heltäckande bild av hur det såg ut i praktiken. Den centrala förvaltningsmyndigheten för skolan är Skolverket och får man inte gehör hos lärare, rektor eller skolchefer är det dit man kan vända sig med synpunkter rörande ett beslut om elevens stöd i skolan. Skolverket kan utreda och påpeka brister, men inte ändra beslut som skolan tagit. De aktuella lagarna som reglerar och beskriver vilket stöd ungdomar med funktionshinder ska kunna få i skolan är: Skollagen( SFS nr: 1985:1100) som reglerar de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Gymnasieförordningen( SFS nr: 1992:394) tar upp de bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen angående t ex individuell studieplan, etappläsning, reducerat program. I 8 kap behandlar framför allt särskilda insatser såsom stödundervisning, åtgärdsprogram, särskild undervisning och specialklasser. Förordning( SFS nr: 1994:741) om gymnasiesärskolan tar upp de bestämmelser som gäller utöver vad som föreskrivs i Skollagen. Lag( SFS nr: 2006:67) Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 12

14 13 År 2006 kom Ändring av gymnasieförordningen ( SFS nr: 2006:203,204) vilket innebar en utökning av rektors ansvar. Rektor skall utreda om det visar sig att eleven har behov av särskilda stödåtgärder och se till att åtgärdsprogram utarbetas. Det skall framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. ( För fördjupning av skolans styrdokument vad gäller lagar och förordningar se Skolverkets hemsida). För närvarande utreds hur de centrala skolmyndigheterna ska vara organiserade, vad de ska ansvara för och var de skall finnas. De berörda myndigheterna är bl a Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Specialpedagogiska institutet. Propositionen för den nya skollagen väntas vara klar under Försäkringskassan Flertalet i den aktuella åldern i målgruppen uppbar aktivitetsersättning från Försäkringskassan( se nedan). Aktivitetsersättningen syftade till att erbjuda en grundläggande inkomst och ge individen längre tid på sig att utveckla sina förmågor för att kunna komma i lämpligt arbete. Försäkringskassan kunde tidigare stimulera till aktivitet genom att bekosta nya aktiviteter t ex kurser vid studieförbund eller träningskort vid gym. Senare har detta stöd beviljats enbart till de personer som bedöms stå nära arbetsmarknaden. Det är frivilligt att delta i aktiviteterna. Aktivitetsersättning Personer med funktionshinder i åldern år har möjlighet att söka aktivitetsersättning( villkoren för att få aktivitetsersättningen regleras i Vägledning 2004:9 resp. 2007:1) Har personen ett funktionshinder som innebär att han/hon behöver förlänga sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har personen rätt till aktivitetsersättning utan att arbetsförmågan prövas. Ansöker man därefter om fortsatt aktivitetsersättning pga nedsatt arbetsförmåga gör försäkringskassan en bedömning utifrån ett medicinskt underlag och en utredning. Man måste ha nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under minst ett års tid för att få ersättningen. Försäkringskassan kan ta initiativ till att sjukpenning byts ut mot aktivitetsersättning. Vid intervjuer med utredare av aktivitetsersättning och aktivitetssamordnare framkom att denna verksamhet kommer att minskas ytterligare under 2008 vilket får konsekvenser för Vuxenhabiliteringens målgrupper. Rehabiliterande insatser 13

15 14 Det skulle finnas möjligheter till rehabiliterande insatser för den som uppbar aktivitetsersättning - både för den som hade en arbetsgivare och för den som var arbetslös. I olika verksamheter på lokal och riksnivå framgick att denna förutsättning var en grund för försäkringskassan och arbetsförmedlingen att samverka. Det avsåg framför allt de ungdomar som av myndigheterna bedömdes ha större möjlighet till arbete. För person med funktionshinder kunde en väg till arbete vara att studera vid folkhögskola. Tidigare kunde man under studietiden uppbära både sjuk- eller aktivitetsersättning och studiemedel( från CSN) samtidigt vilket var en förutsättning för kostnader för dubbelt boende. Från 1 januari 2007 upphörde den möjligheten. Försäkringskassan kunde bevilja personer med funktionshinder bidrag till så kallat Arbetshjälpmedel vid arbetsplatsen. Både arbetsgivaren och den anställde kunde få bidrag. Även bidrag till datorbaserade hjälpmedel kunde beviljas. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsverket, som består av Arbetsmarknadsstyrelsen och 20 länsarbetsnämnder, blir en myndighet den 1 januari 2008: Arbetsförmedlingen. Verksamheten år 2008 ska klaras med en budget som är 500 miljoner kronor lägre än för Denna besparing kommer att tas ut dels genom minskade verksamhetskostnader för stöd och service dels genom färre anställda inom ledning, stöd och service(se Arbetsmarknadsverkets hemsida). Med anledning av de planerade indragningarna ovan var det under projekttiden omöjligt att överblicka arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionshinder. Det gällde såväl aktivitetsnivå, arbetsmarknadspolitiska program som de lokala åtgärdsnivåerna. Det som här framkom var dock den sammanfattning vi kunnat göra utifrån information på Internet och intervju med Arbetsförmedlingen. Flera av de program och aktiviteter som Arbetsförmedlingen tidigare erbjöd upphörde i och med regeringsskiftet från en socialdemokratisk till en borgerligt styrd regering. Som arbetssökande med funktionshinder måste man ha ekonomisk ersättning för att komma ut i någon aktivitet som stimulerade till arbete. För att kunna få insatser från arbetsförmedlingen måste man därför ha någon annan försörjning, t ex aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. Tidigare ersättningar för att pröva arbete( "Aktivitetsstöd", anställningsstöd från AF, respektive ALFA-kassa från A-kassa) upphörde Arbetsgivare kunde tidigare anställa personer med 14

16 15 funktionshinder och få statligt bidrag som motsvarade de arbetsuppgifter på tjänsten som inte utfördes (jämf. lönebidrag). De återstående aktiviteter som arbetsförmedlingen kan erbjuda under förutsättning att den unge har sin försörjning ordnad är: arbetspraktik prova på praktik (arbetsprövning) förberedande insatser: arbetslivsinriktad rehabilitering, vägledning eller platsförmedling, förberedande eller orienterande utbildningar lärlingsplatser arbetsmarknadsutbildning aktivitetsgaranti (särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin) projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning stöd till start av näringsverksamhet Vid denna tid fanns särskilda insatser som på olika nivåer var anpassningsbara utifrån personer med funktionshinder. - Samhall - Lönebidrag - OSA - SIUS - särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - Stöd till personligt biträde - Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen - Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet - Utvecklingsanställning - Trygghetsanställning På övergripande nivå inom Arbetsförmedlingen/ Rehabilitering(AF/Rehab) FyrBoDal (Vänersborg, Uddevalla, Trollhättan, Lysekil/ Stenungssund) fanns en samordnare med ansvar för Unga med funktionshinder, år. På AF/ Rehab i Trollhättan var endast 25 % av en tjänst riktad till samtliga arbetssökande personer med funktionshinder. Arbetsförmedlingens samverkan med övriga samverkanspartners AF/Rehab har kontakt med de elever vid särskolegymnasiet som skolan bedömde ha möjlighet att komma i arbete. De samverkar även med deras skolpersonal och de aktuella samverkansparterna vid försäkringskassan och kommunen. För att få tillgång till detta stöd från AF/ Rehab måste den unge ha en fastställd diagnos. AF/ Rehab medverkar även vid föräldramöten och vid informationsträffar med eleverna vid särskolan. Där får elever och föräldrar information om möjligheterna att få t ex 15

17 16 sommarjobb, praktik och arbete/daglig verksamhet. Eleverna vid särskolegymnasiet får studie- och yrkesvägledarens stöd för att skriva in sig vid AF/Rehab. Staten gav tidigare bidrag till 4 veckors sommarjobb för personer med funktionshinder, från 16 år. Sedan bidraget dragits in är det upp till varje kommun att prioritera insatser av det här slaget, vilket har resulterat i att en del kommuner valt att erbjuda sommarjobb medan andra inte gör det. Det bedrevs i vårt upptagningsområde olika projekt i samverkan mellan framför allt arbetsförmedlingen och försäkringskassan, tex Pila-projektet och R-uppdraget. Pila-projektet är ett regionalt samverkansprojekt som bedrivs av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det riktar sig till ett urval av personer som har aktivitetsersättning och bedömdes kunna få anställning inom ett års tid. De arbetssökande får i projektet intensiva insatser för att komma ut i arbetslivet, t ex stöd av SIUS-konsulent, se nedan. R-uppdraget är också ett regionalt samverkansprojekt som bedrivs av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det riktar sig till personer som kan vara i praktik minst 10 tim/ vecka. Remisser kommer via aktivitetssamordnaren vid försäkringskassan. Vid en grundläggande kartläggning av personens förmågor och resurser framkommer vilken servicenivå som krävs. Utifrån det sker sedan coaching och uppföljning av individen under praktik. Behöver personen längre tid än ett år på sig för att komma ut i arbete eller studier får han/hon återvända till arbetsförmedlingen och ordinarie handläggare. Man får då med sig en skriftlig rekommendation om praktik på hel- eller deltid samt behov av arbetsplats. De som får delta i ett projekt av det här slaget har förmånen att få del av t ex aktivitetsstöd för sin försörjning under en praktikperiod, trots att denna åtgärd har avslutats i och med regeringsskiftet. De får även ett bättre stöd i att finna praktikplats och stöd för att behålla den och eventuellt få anställning. Bedömning och insatser Arbetsförmedlingens tjänster kompletterar och stöttar den arbetssökandes egna aktiviteter. Tjänsterna motsvarar de servicenivåer arbetsförmedlingen kan erbjuda utifrån personens egen förmåga att ta initiativ till att få ett fungerande arbete. Huvudlinjen för arbetssökande är att den arbetssökande själv har ansvar för att processen med att söka arbete fortskrider. Unga funktionshindrade får, på samma sätt som alla andra, själva skriva in sig, göra intressetest via datorn och upprätta sin individuellt anpassade handlingsplan. 16

18 17 Här nedan beskriver vi hur den arbetssökande får gå tillväga i kontakten med AF: den unge ska först själv skriva in sig på datorn. själv kontakta arbetsförmedlaren och beställa tid för samtal. den unge måste visa underlag som styrker ett funktionshinder. han/hon måste själv författa en CV med hjälp av dator skriva en handlingsplan, själv eller med arbetsförmedlarens hjälp. Han/hon måste själv gå ut och fråga efter jobb, eller praktik om man har aktivitetsersättning. Han/hon måste noga följa handlingsplanen. Har den unge rätt till A-kassa måste han/hon passa alla tider vid AF. Missar man tider måste arbetsförmedlaren rapportera till A-kassan. Önskar arbetssökande en praktikplats får denne ta kontakt med arbetsgivaren på egen hand. Först efter flera misslyckade försök kan arbetsförmedlingen konsultera kommunens avdelning för arbetsmarknadsstöd (tidigare AME) eller en SIUS-konsulent som kan ge hjälp. Arbetsförmedlaren kan även konsultera andra enheter inom sin verksamhet, t ex ett Kunskaps- och utbildningsteam (KUT-team) för att klargöra arbetshinder. Arbetsförmedlingen i vår region bedriver ingen speciell verksamhet för unga personer med specifika diagnoser, som tex Asbergers syndrom. Särskilda Resurser SIUS - konsulent Under projektets gång fick vi kännedom om Sius-konsulenternas arbetssätt. De ger ett mer riktat stöd och kan på så sätt utgöra ett bättre stöd för unga funktionshindrade på vägen till arbete. SIUS innebär ett särskilt introduktions- och uppföljningsstöd och arbetar utifrån en metod, benämnd som Supported Employment. Metoden kan beskrivas i tre steg: 1) kartläggning 2) fördjupat stöd 3) ackviderering av arbete. Det innebär att SIUS-konsulenten så att säga säljer in en person och personens kvalifikationer till ett företag istället för att brukaren måste söka lediga arbeten. Under en övergångsperiod stöttar SIUS-konsulenten ute på arbetsplatsen den arbetssökande i att klara av arbetsuppgiften. Det är mycket svårt att få SIUS-konsulentens stöd eftersom de är så få och inte kan jobba med så många personer samtidigt. 17

19 18 Ändring av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp (SFS 2005:1203) innehåller bestämmelser om Arbetsmarknadsverkets arbetsmarknadspolitiska program för person med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete. De särskilda insatserna är sammanfattade i Särskilda insatser för personer med funktionshinder, (se bilaga 2). Kommunen Vi har intervjuat skolkuratorer vid gymnasie- respektive gymnasiesärskola, studie- och yrkesvägledare och personal vid avdelningen för Arbetsmarknadsstöd( fd AME) i Trollhättans kommun. Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i skollagen i kraft som innebar att kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år förtydligades, Skollagen 1 kap 18. I denna bestämmelse anges att en hemkommun löpande skall hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan, men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Detta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Ekonomi Unga vuxna hänvisas som regel att söka försörjningsstöd för sin försörjning om man inte uppbär annan ersättning, t e x aktivitetsersättning. En förutsättning för att beviljas försörjningsstöd(yngre än 25 år) är att man aktivt deltar vid någon av kommunens verksamheter för att stimulera till aktivitet. Verksamheterna riktar sig till normalfungerande ungdomar och det kan vara svårt för unga med funktionshinder att få stöd på lämplig nivå. Verksamheterna syftar till att stötta ungdomarna att söka praktikplats och på sikt att komma i arbete. Daglig verksamhet För personer med vissa funktionshinder finns rättigheten att få daglig verksamhet, enligt LSS, vid kommunen. I t ex Trollhättans kommun finns ett varierat utbud av daglig verksamhet jämfört med att det i en mindre kommun kan bestå av ett enda dagcenter. Många vill helst ha en anställning med avtalsenlig lön, men arbetstillfällen för denna målgrupp har minskat betydligt de senaste åren, vilket bekräftas vid flertalet intervjuer inom området. Forsknings- och utvecklingskonferenser 18

20 19 Under projekttiden deltog vi i två arrangerade konferenser med fokus på unga vuxnas möjligheter att komma i arbete: Unga På Väg, Uppsala (april, 2007) Personer med Asperger syndrom och arbetsmarknaden, Stockholm (maj, 2007) Unga På Väg Det tydliga budskapet var att ungdomar ska prioriteras för arbete. Inledningsvis medverkade på riksnivå EU-kommissionens Socialfond genom riksdagens arbetsmarknadsutskott (Catharina Elmsäter- Svärd) och Statens folkhälsoinstitut( Sven Bremberg). Övergripande riktlinjer för att få ut ungdomar i arbete skall vara: * att beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder * att respektera likabehandling * att motverka diskriminering i arbetslivet * att verka för att kvinnor och män ska vara jämställda Under konferensdagarna fick vi olika perspektiv på arbete med ungdomar. Föreläsarna bekräftar att det är svårt att få arbete för den här gruppen. Psykisk ohälsa hör ihop med arbete(statens folkhälsoinstitut för en utredning Ungdomars stress och ohälsa, år 2006 ). Kommer ungdomarna inte ut i arbete i rimlig tid tappar de motivationen och självkänslan att utvecklas i vuxenlivet. Värderingar och attityder formar möjligheterna. Ungdomarna måste få påfyllning från andras vuxna som tror på deras förmåga och att de har en funktion att fylla för att kunna växa som vuxna individer. De upplever sig vara offer för värderingar i samhället och livsmiljön som är svårt att påverka. Livet är inte meningsfullt utan man upplever sig vara offer när man inte kan hantera sin livssituation. Det är stora avstånd mellan skola och arbetsliv vilket gör det mindre begripligt för ungdomarna. De har svårt att påverka sina förutsättningar och ungdomarna behöver mycket stöd för att få motivation att söka arbete. De ungdomar som kommer i arbete har ofta prioriterade förutsättningar genom något projekt. Projekt bedrivs på lokal nivå genom de eldsjälar som finns där. Det saknas regionala projektidéer som alla ungdomar kan få del av. Ett fåtal prioriteras att vara med i projekt där man jobbar målinriktat utifrån målgruppens behov. Det gäller framför allt när man är ung och har funktionshinder. 19

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program SFS nr: 2000:634 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Utfärdad: 2000-06-29 Träder i kraft I:2000-08-01 och 20001-01-01/ Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER 1 7.1 Bakgrundsinformation Arbetsförmedlingen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dennas arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun

Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun Tyckte du att det här lät intressant? Läs mer på www.skellefteagymnasieskola.se Illustration: Kristina Alfonsdotter Gymnasiesärskolan I denna broschyr har vi samlat

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Minnesanteckningar från Förtroenderåd Attention Vuxenhab.

Minnesanteckningar från Förtroenderåd Attention Vuxenhab. 1(3) Minnesanteckningar från Förtroenderåd 090928 Närvarande: Stefan Trollheden, FA Johnnie Westman, Attention Ingalill de Bruin, Attention Tomas Arvidsson, RBU Margret Lind, FUB Vbg Södra Dal Anna Kågeson,

Läs mer

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Samhällets stöd. Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland

Samhällets stöd. Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland Samhällets stöd Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland Föreläsare Lotta Ramsten Fredriksson, kurator Anna Wickström, kurator Eva Ytterborg, kurator Katarina Hultberg, kurator Samhällets stöd Stat

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

ANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO

ANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun Datum: 2014-10-10

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Arbetslinjen - även för personer med funktionsnedsättning?

Arbetslinjen - även för personer med funktionsnedsättning? Arbetslinjen - även för personer med funktionsnedsättning? Juni 2010 INLEDNING Snart att det åter dags för Sveriges studenter att sätta på sig studentmössan och fira att skolan är över och att ett hav

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer