Drömmen om arbete. En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drömmen om arbete. En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete"

Transkript

1 Utvecklingsprojekt inom Habilitering & Hälsa Drömmen om arbete En studie om hur vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete Vuxenhabiliteringen Fyrbodal

2 1 Drömmen om Arbete En studie om hur Vuxenhabiliteringens kuratorer kan ge stöd till unga funktionshindrade på vägen till arbete Projektrapportering oktober, 2007 Vuxenhabilitering Fyr BoDal Ing-Britt Gustavsson kurator Christina Nilsson kurator Vuxenhabiliteringen Box Vänersborg 1

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4 METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I PROJEKTET - Inventering och reflektion kring vuxenhabiliteringens arbetsmetoder 5 - Intervjuer med samverkansparter 6 - Lagtexter och förordningar 6 - Forsknings- och utvecklingskonferenser 6 VUXENHABILITERINGENS MÅL, MÅLGRUPPER OCH ARBETSMETODER - Mål och målgrupp 7 - Arbetsmetoder i förhållande till unga funktionshindrade 8 - Övriga vuxenhabiliteringar i landet 11 SAMVERKANSPARTNERS OCH DERAS INSATSER FÖR UNGA FUNKTIONSHINDRADE - Gymnasieskolan 12 - Försäkringskassan 13 - Arbetsförmedlingen 14 - Kommunen 18 - Forsknings- och utvecklingskonferenser 18 DISKUSSION OCH REFLEKTION - Svårare att söka arbete än att klara av att arbeta? 21 - Viktiga idéer och frågor att utveckla vid Vuxenhabiliteringen 22 Utredningar 24 Andra källor 25 Bilagor 25 Bilaga 1 26 Bilaga

4 3 INLEDNING Bakgrunden till föreliggande projekt är att vi som kuratorer vid Vuxenhabiliteringen Fyrbodal, Vänersborg, ofta träffar unga personer med funktionshinder(18-29 år) som har stora svårigheter att få ett arbete och behålla ett arbete. Sedan flera år tillbaka har vi märkt att det blivit allt svårare för den här målgruppen att komma i arbete. Enklare, mindre kravfyllda arbeten som tidigare fanns inom privat och offentlig sektor har i stor utsträckning försvunnit och klimatet i samhället har över huvud taget hårdnat för den här gruppen. Det är svårt för unga vuxna i allmänhet att komma ut på öppna arbetsmarknaden och gruppen unga med funktionshinder prioriteras inte, trots att den enligt aktuell lagstiftning borde göra det. Detta kan också spåras i den allmänna samhällsutvecklingen. Två trender kan sägas vara särskilt kännetecknande för arbetslivets förändring under de senaste decennierna. Den första kan beskrivas som en långsiktig nivåhöjning, där yrkesbranscher med relativt höga kvalifikationskrav växer, medan antalet okvalificerade arbeten minskar i omfattning. Den andra framträdande utvecklingstendensen är att intensiteten och prestationskraven i arbetet ökat, vilket också inneburit att alltfler upplever negativ stress i arbetslivet (SOU 2000:3). Speciellt gäller detta branscher som välfärdssektorn, handels, hotell och restaurang. Arbetslöshet har också varit ett omdebatterat samhällsproblem under de senaste decennierna och unga personer är en grupp som är arbetslösa i betydligt högre utsträckning än vad som gäller för befolkningen i övrigt (SOU 2000:3). En konsekvens av detta har varit att alltfler unga genomgår längre utbildningar och deras etablering på arbetsmarknaden sker betydligt högre upp i åldrarna än tidigare. Unga med kortare utbildning löper större risk att bli långtidsarbetslösa och skillnaderna har ökat sedan slutet av 1990-talet (SOU 2001:54). Unga med funktionshinder framträder också i välfärdsbokslutet och i andra utredningar och rapporter som en av välfärdens förlorargrupper (SOU 2001:56, RiR 2007:24). De har sämre arbetsvillkor än andra och utvecklingen av sysselsättningsgraden för gruppen under 2000-talet har varit sämre än för arbetskraften i stort. Vuxenhabiliteringens målsättning är att "bidra till självständighet och självbestämmande, så att den enskilde kan delta i samhället på sina villkor. Insatser planeras och genomförs i samverkan av och utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen( Vuxenhabiliteringens hemsida: habiliteringen FyrBoDal). Utgångspunkten för projektet var att vi funderade över våra arbetsmetoder som kuratorer på habiliteringen och vad som kunde utvecklas. Många ungdomar som kommer till vuxenhabiliteringen framför 3

5 4 en önskan om hjälp i sin strävan att få en praktikplats eller ett arbete. Vi har märkt att de arbetsmetoder vi använt inte längre har den effekten vi avser. Orsaken är svårt att se i vardagsarbetet. Men tydligt är att brukarna kommer till korta i kontakten med såväl arbetsförmedlingen, försäkringskassan som kommunen. Det har blivit allt svårare för de unga funktionshindrade personer vi kommer i kontakt med att få pröva ett arbete som är en viktig del av ett vuxenliv. Detta väckte vårt intresse och var utgångspunkten för projektet och för vårt syfte att söka ny kunskap och utveckla vårt arbetssätt. Vi beviljades projektmedel för föreliggande projekt, genom Handikappförvaltningens FOU-medel, i Västra Götalandsregionen. Vi två kuratorer fick använda 25 % var av våra ordinarie heltidstjänster under ett års tid. Då en av oss fick en annan tjänst avslutades dock projektet efter halva projekttiden. Under projektets gång omorganiserades verksamheten vid både arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det innebar dels att personalresurser minskades, men även att det var svårt för den personal som vi intervjuade under projekttiden att sia om vad den nya organisationen skulle kunna få för konsekvenser för målgruppen unga med funktionshinder( se Arbetsmarknadsverkets hemsida).. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Det övergripande syftet med projektet var att belysa förutsättningar och behov av Vuxenhabiliteringens insatser för stöd till unga funktionshindrade personer att komma i arbete. Vi ville även vidareutveckla kuratorns arbetsmetoder för att ge unga funktionshindrade personer bättre stöd i vuxenblivandet och skapa förutsättningar för dem att på sina villkor kunna delta i arbetsliv och samhälle. De centrala frågeställningarna i projektet har varit: Hur ser förutsättningarna ut och vilka svårigheter finns för gruppen unga funktionshindrade när det gäller deras möjligheter att söka arbete och få ett arbete.? Hur kan kuratorns arbetssätt utvecklas för att på ett bättre sätt möta de nya förutsättningar som finns på arbetsmarknaden för målgruppen unga funktionshindrade? Anledningen till val av åldersintervall är att brukare aktualiseras vid Vuxenhabiliteringen vid 18 års ålder och att personer med funktionshinder 4

6 5 ska ha möjlighet till tydligare stimulans avseende arbete genom aktivitetsersättningen upp till och med 29 år. METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I PROJEKTET Fyra huvudsakliga datainsamlingsmetoder har använts för att samla kunskap för projektet. Här nedan redogörs för metoder och tillvägagångssätt. Inventering av kuratorers arbetsmetoder avseende brukares behov av stöd på väg mot arbete. Skriftligt frågeformulär till olika vuxenhabiliteringar i landet. Identifiering, beskrivning och reflektion kring egna arbetsmetoder. Intervjuer med samverkanspartners, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, etc. Granskning och reflektion av lagstiftning och förordningar som rör gruppen unga funktionshindrades förutsättningar på arbetsmarknaden Deltagande i forsknings- och utvecklingskonferenser inom området Inventering och reflektion kring vuxenhabiliteringens arbetsmetoder Inledningsvis gjordes en identifiering, beskrivning och reflektion av den egna organisationen och de arbetsmetoderna, som vi som kuratorer vid vuxenhabiliteringen använder i arbetet med att ge unga funktionshindrade stöd i processen att söka arbete I syfte att få kunskap om metoder och arbetssätt i arbetet med unga funktionshindrade vid andra vuxenhabiliteringar i landet, skickades ett frågeformulär ut till 33 slumpmässigt utvalda vuxenhabiliteringar. Frågorna var: Hur arbetar ni med unga funktionshindrades behov av stöd till arbete? Har ni gruppverksamhet, samtalsmetoder eller andra verktyg som vi skulle kunna få ta del av? 5

7 6 Arbetar ni yrkesvis eller hela teamet på området? Arbetar ni riktat till någon speciell målgrupp, i så fall vilken? Intervjuer med samverkansparter I det vardagliga arbetet när kurator stöttar brukare på vägen till arbete behövs samverkan med olika verksamheter/ huvudmän i det omgivande samhället. Möjligheter för de unga att komma i arbete bygger på samverkan mellan myndigheter. Som kurator vid Vuxenhabiliteringen har man som uppdrag i denna samverkan att vara språkrör och stöd till individen. Insatsen utformas utifrån personens funktionshinder för att han/ hon så långt möjligt ska kunna framhålla sina resurser och behov av stöd. Samverkansparterna är främst försäkringskassan, arbetsförmedlingen, gymnasieskolan och kommunen. Vi valde att utforma likartade frågesammanställningar att använda vid intervjuer med samverkansparterna, se bilaga nr 1. Lagtexter och förordningar Som kurator vid Vuxenhabiliteringen ska vi ge stöd till brukare att få del av sina lagliga rättigheter i samhället. För att kunna svara upp emot detta område behöver vi hålla oss ajour med aktuell lagstiftning. Det saknades i vår verksamhet kontinuerliga informationskanaler för detta. Vi såg därför ett behov av att grundligt se över de lagar och förordningar som styr försäkringskassans, arbetsförmedlingens, gymnasieskolans och kommunens ansvarsområden för projektets målgrupp (18-29 år). Vi tog därför del av aktuell lagtext och myndigheters regelsystem och informationen granskades och bearbetades för att praktiskt kunna användas som redskap i det vardagliga arbetet i kuratorsgruppen. Forsknings- och utvecklingskonferenser Utifrån de inledande frågorna till Vuxenhabiliteringar i landet fick vi information om konferenser med inriktning mot arbete för unga vuxna. En del av seminarierna handlade om vilka möjligheter och stödinsatser som fanns för unga vuxna med funktionshinder. Vi deltog vid två sådana konferenser: Unga På Väg- arrangerad av Uppsala kommun och ESF-rådet, april 2007 i Uppsala. 6

8 7 Personer med Asbergers syndrom och arbetsmarknaden arrangerad av föreningen Svensk Vuxenhabilitering, 27 april 2007 i Stockholm. VUXENHABILITERINGENS MÅL, MÅLGRUPPER OCH ARBETSMETODER Vid Vuxenhabiliteringen Fyrbodal, Vänersborg är arbetet organiserat i tvärprofessionella team, bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, logoped och kurator. Kuratorns uppdrag är att utifrån brukarens funktionshinder och behov erbjuda psykosociala insatser utifrån ett helhetsperspektiv. Vi ska även ge individuellt stöd, utveckla samarbete/ - verkan med sjukvård, kommun, länsarbetsnämnd, försäkringskassa och intresseorganisationer. För att få insatser vid Vuxenhabiliteringen ska personen ha fyllt 18 år och tillhöra verksamhetens målgrupp, se nedan. Man ska även ha behov av att ett specialiserat tvärprofessionellt arbetssätt. Det innebär att brukarens situation behöver belysas av flera yrkeskategorier såsom sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut, psykolog och logoped. Funktionshindrets svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande för hur behovet av habilitering bedöms. Mål och målgrupp Målet med Vuxenhabiliteringens arbete är att: Personer med funktionshinder ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar. Stöd och insatser skall syfta till att de handikappande konsekvenserna av ett funktionshinder minimeras. Den enskildes funktionsförmåga ska utnyttjas på bästa sätt så att största möjliga självständighet (automi) och självbestämmande kan uppnås (se Vuxenhabiliteringens hemsida: habiliteringen FyrBoDal). Vuxenhabiliteringens målgrupper är: 1. Vuxna med medfödda svåra motoriska och/eller kognitiva funktionshinder orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, 7

9 8 neuromuskulära sjukdomar, plexusskador, artrogrypos, utvecklings - störning och/eller autistiskt syndrom. 2. Vuxna med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionshinder såsom svårare former av ADHD+DCD (DAMP), autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. Här krävs en individuell bedömning för att avgöra om personens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom vuxenpsykiatrin eller i primärvården. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete. 3. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 4. Bedriva hjärnskaderehabilitering för personer med ABI (Acquired Brain Injury) oberoende av svårighetsgrad och med skador som inträffat under senare tonåren och därefter( endast inom habiliteringen Öster). Kuratorers arbetsmetoder i förhållande till unga funktionshindrade Inledningsvis gjorde vi en översyn och beskrivning av de arbetsmetoder som vi för närvarande använder i det psykosociala arbetet med att ge stöd och hjälp till unga funktionshindrade: De flesta brukare, vi får kontakt med, mellan år har önskemål om och behov av att få stöd av kurator till att söka arbete och har förväntningar om att komma i arbete som en del i sitt vuxenliv. Insatserna är i huvudsak individuellt inriktade. Vår erfarenhet är dock att det är mycket svårt för målgruppen att komma i praktik och arbete. De arbetsmetoder vi utgår från stämde utifrån tidigare samhällsorganisation, men upplevs nu som otillräckliga. Många brukare behöver stöd på sin väg från gymnasieskolan till arbete på öppna arbetsmarknaden eller till daglig verksamhet vid kommunen. Begreppet arbete inkluderar såväl arbete på öppna arbetsmarknaden som daglig verksamhet vid kommunen. Vi har med nuvarande arbetsmetoder inte någon möjlighet att stötta individen på ett konkret sätt och vi upplever att våra arbetsinsatser har mycket liten betydelse vad gäller arbetsprocessen. Målgruppen har begränsad möjlighet att ens komma ut i praktik. Vi har en idé om att kuratorer vid Vuxenhabiliteringen borde kunna stötta i arbetsprocessen på ett mer konkret och bekräftande sätt varför vi i projektform vill lyfta fram 8

10 9 behovsområdet och undersöka vilka möjligheter som finns att utveckla de arbetsmetoder som finns inom ramen för vårt uppdrag. Psykosocialt stöd av kurator Som kuratorer vid Vuxenhabiliteringen arbetar vi direkt med brukaren, med brukarens nätverk av resurspersoner och på en mer övergripande nivå i samhället i samverkan. Vi har en helhetssyn på individen i det psykosociala arbetet. Målet är att brukaren ska kunna fungera på ett maximalt sätt avsett personens resurser och förmåga och totalt sett ha en så tillfredsställande livssituation som möjligt. Vi arbetar utifrån den förändring brukaren har behov av att få för att hans/ hennes situation ska fungera bättre. Det kan handla om att söka få insats/ beslut vid myndighet, stödpersoner av olika slag i olika verksamheter, sysselsättning/ arbete mm. Grundläggande ekonomiska förutsättningarna och brukarens önskan att ha ett självständigt liv med delaktighet i samhället genomsyrar det psykosociala arbetet. Som ung vuxen med funktionshinder behöver man ofta en längre tid än normalt för att kunna frigöra sig från föräldrar och leva ett så självständigt liv man önskar i relation till/beroende av olika resurser. Brukare har sällan den möjlighet och förmåga som krävs att sätta sig in i vilka förutsättningar som finns och behövs för att åstadkomma större förändringar i sin tillvaro. När det gäller området arbete/ sysselsättning kan det handla om att man vill finna lämpliga arbetsuppgifter, bli ekonomiskt självständig, få en vuxen identitet genom arbetslivet osv. Med brukarens behov av att vara delaktig i sin egen förändringsprocess är det då kuratorns uppgift att tillfälligt ta över ansvaret och förse brukaren med kunskap på den nivå som brukaren utifrån funktionsnivån kan ta till sig. Att i den mån det är möjligt lära brukaren att ta sig fram i samhället och söka information och förutsättningar för en form av hjälp till - självhjälp. Här nedan redogör vi för olika metoder som man kan använda för att få en förståelse för brukarens situation och resurser. Metoderna används i dialog med brukaren. Kartläggning social situation Genom att göra en nätverkskarta tillsammans med brukaren kartläggs dennes sociala situation och befintliga resurspersoner. Kartan syftar till att för såväl brukare som kurator tydliggöra vilka personer som personen har tillgång till i familj, släkt, skola/ arbete osv. 9

11 10 Personligt nätverk Etablera kontakt med olika personer i brukarens nätverk som kan stötta honom/ henne på olika sätt under arbetsprocessen. Djupare kartläggning En djupare kartläggning kan ingå som ett led i att undersöka något av brukarens behovsområden. Syftet är att personen och kartläggande personal därigenom ska bli mer medveten om möjligheterna och tidigare erfarenheter, i relation till hans/ hennes förutsättningar. Rollspel Brukare kan som en del i stödsamtal erbjudas rollspel. Det kan t ex vara en övning inför kontakten med arbetsförmedlingen och arbetsgivare i att söka arbete/ praktikplats. Jagstödjande förhållningssätt Under kartläggningen framkommer delvis på vilket sätt personen behöver stöd för att komma vidare i förändringsprocessen. Det kan handla om - förberedande jagstärkande samtal inför möten och kontinuerligt i arbetsprocessen - förberedande jagstärkande aktivitet, t ex använda dator vid arbetsförmedlingen - jagstöd vid mötet vid t ex arbetsförmedlingen - på ett jagstödjande sätt hjälpa brukaren att sortera intryck och information efter ett möte vid arbetsförmedlingen då brukaren t ex fått avslag på begäran av insats. Etablera kontakt med arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun Brukare behöver ofta stöd för att förstå vad som krävs av dem i kontakten med arbetsförmedlingen. Information behöver sorteras, arbetsprocessen och konsekvenser behöver tydliggöras för brukaren. Samarbete kring individ i samverkansgrupp med eller utan brukare Som kurator vid Vuxenhabiliteringen initieras ofta samverkansmöten för att involverade myndigheter ska samordna sina insatser utifrån brukarens behov. Om brukaren inte känner sig trygg i ett sådant 10

12 11 sammanhang måste inte brukaren delta utan kan få förtydligande vid enskild information både inför och efter möten. Samverkan med myndigheter såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun, gymnasieskola, psykiatri övergripande nivå. Forum för att på ett mer övergripande plan utveckla bättre former för samverkan i individärenden. Övriga vuxenhabiliteringar i landet Vi skickade 33 frågeformulär Vuxenhabiliteringarna i landet och fick 17 svar. Det framkom att de som fick förfrågan från oss, hade ett mycket likartat arbetssätt som vid Habiliteringen i FyrBo-Dal. Metoderna var: Kartläggning Individuellt stöd Personligt nätverk Samarbete kring individ i samverkansgrupp med eller utan brukare Samverkansgrupper med myndigheter såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun, gymnasieskola, psykiatri på övergripande nivå. Härutöver fanns insatser för några utvalda diagnosgrupper som vi fann intressanta: I Värmland bedrevs grupper för personer med Asperger syndrom som saknade arbete, medan man i Sörmland erbjöd Kurs om diagnos utvecklingsstörning för personer med utvecklingsstörning. Västerbotten gav Kurs i arbetslivskunskap vid Särvux i samverkan med Vuxenhabilitering och AF. Det framkom att Habiliteringarna i några andra regioner/ län hade en annan organisation av verksamheten. I t ex Halmstad(Hallands län)fanns Barnhabilitering, men endast ett ungdomsteam för personer i åldern år. Ungdomsteamet erbjöd habiliteringsinsatser upp till 25 års ålder och därefter remitterades brukaren till primärvården. 11

13 12 SAMVERKANSPARTNERS OCH DERAS INSATSER FÖR UNGA FUNKTIONSHINDRADE Gymnasieskolan Vi började med att studera skolans organisation samt vilka lagar som reglerade stödet till elever vid gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan, se nedan. Vid gymnasiesärskolan verkade elever få ett gott stöd till att utveckla sina förmågor. Däremot såg det betydligt sämre ut för elever med funktionshinder vid ordinarie gymnasieskolan. Vår erfarenhet säger att det framför allt är elever med neuropsykiatriska funktionshinder som skolan har svårt att möta i deras behov av bl a tydlig struktur i skoldagen och mindre grupper i undervisningen. Senare kompletterades vår kunskap genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt skolkuratorer och vi fick en mer heltäckande bild av hur det såg ut i praktiken. Den centrala förvaltningsmyndigheten för skolan är Skolverket och får man inte gehör hos lärare, rektor eller skolchefer är det dit man kan vända sig med synpunkter rörande ett beslut om elevens stöd i skolan. Skolverket kan utreda och påpeka brister, men inte ändra beslut som skolan tagit. De aktuella lagarna som reglerar och beskriver vilket stöd ungdomar med funktionshinder ska kunna få i skolan är: Skollagen( SFS nr: 1985:1100) som reglerar de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Gymnasieförordningen( SFS nr: 1992:394) tar upp de bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen angående t ex individuell studieplan, etappläsning, reducerat program. I 8 kap behandlar framför allt särskilda insatser såsom stödundervisning, åtgärdsprogram, särskild undervisning och specialklasser. Förordning( SFS nr: 1994:741) om gymnasiesärskolan tar upp de bestämmelser som gäller utöver vad som föreskrivs i Skollagen. Lag( SFS nr: 2006:67) Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 12

14 13 År 2006 kom Ändring av gymnasieförordningen ( SFS nr: 2006:203,204) vilket innebar en utökning av rektors ansvar. Rektor skall utreda om det visar sig att eleven har behov av särskilda stödåtgärder och se till att åtgärdsprogram utarbetas. Det skall framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. ( För fördjupning av skolans styrdokument vad gäller lagar och förordningar se Skolverkets hemsida). För närvarande utreds hur de centrala skolmyndigheterna ska vara organiserade, vad de ska ansvara för och var de skall finnas. De berörda myndigheterna är bl a Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Specialpedagogiska institutet. Propositionen för den nya skollagen väntas vara klar under Försäkringskassan Flertalet i den aktuella åldern i målgruppen uppbar aktivitetsersättning från Försäkringskassan( se nedan). Aktivitetsersättningen syftade till att erbjuda en grundläggande inkomst och ge individen längre tid på sig att utveckla sina förmågor för att kunna komma i lämpligt arbete. Försäkringskassan kunde tidigare stimulera till aktivitet genom att bekosta nya aktiviteter t ex kurser vid studieförbund eller träningskort vid gym. Senare har detta stöd beviljats enbart till de personer som bedöms stå nära arbetsmarknaden. Det är frivilligt att delta i aktiviteterna. Aktivitetsersättning Personer med funktionshinder i åldern år har möjlighet att söka aktivitetsersättning( villkoren för att få aktivitetsersättningen regleras i Vägledning 2004:9 resp. 2007:1) Har personen ett funktionshinder som innebär att han/hon behöver förlänga sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har personen rätt till aktivitetsersättning utan att arbetsförmågan prövas. Ansöker man därefter om fortsatt aktivitetsersättning pga nedsatt arbetsförmåga gör försäkringskassan en bedömning utifrån ett medicinskt underlag och en utredning. Man måste ha nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under minst ett års tid för att få ersättningen. Försäkringskassan kan ta initiativ till att sjukpenning byts ut mot aktivitetsersättning. Vid intervjuer med utredare av aktivitetsersättning och aktivitetssamordnare framkom att denna verksamhet kommer att minskas ytterligare under 2008 vilket får konsekvenser för Vuxenhabiliteringens målgrupper. Rehabiliterande insatser 13

15 14 Det skulle finnas möjligheter till rehabiliterande insatser för den som uppbar aktivitetsersättning - både för den som hade en arbetsgivare och för den som var arbetslös. I olika verksamheter på lokal och riksnivå framgick att denna förutsättning var en grund för försäkringskassan och arbetsförmedlingen att samverka. Det avsåg framför allt de ungdomar som av myndigheterna bedömdes ha större möjlighet till arbete. För person med funktionshinder kunde en väg till arbete vara att studera vid folkhögskola. Tidigare kunde man under studietiden uppbära både sjuk- eller aktivitetsersättning och studiemedel( från CSN) samtidigt vilket var en förutsättning för kostnader för dubbelt boende. Från 1 januari 2007 upphörde den möjligheten. Försäkringskassan kunde bevilja personer med funktionshinder bidrag till så kallat Arbetshjälpmedel vid arbetsplatsen. Både arbetsgivaren och den anställde kunde få bidrag. Även bidrag till datorbaserade hjälpmedel kunde beviljas. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsverket, som består av Arbetsmarknadsstyrelsen och 20 länsarbetsnämnder, blir en myndighet den 1 januari 2008: Arbetsförmedlingen. Verksamheten år 2008 ska klaras med en budget som är 500 miljoner kronor lägre än för Denna besparing kommer att tas ut dels genom minskade verksamhetskostnader för stöd och service dels genom färre anställda inom ledning, stöd och service(se Arbetsmarknadsverkets hemsida). Med anledning av de planerade indragningarna ovan var det under projekttiden omöjligt att överblicka arbetsförmedlingens insatser för personer med funktionshinder. Det gällde såväl aktivitetsnivå, arbetsmarknadspolitiska program som de lokala åtgärdsnivåerna. Det som här framkom var dock den sammanfattning vi kunnat göra utifrån information på Internet och intervju med Arbetsförmedlingen. Flera av de program och aktiviteter som Arbetsförmedlingen tidigare erbjöd upphörde i och med regeringsskiftet från en socialdemokratisk till en borgerligt styrd regering. Som arbetssökande med funktionshinder måste man ha ekonomisk ersättning för att komma ut i någon aktivitet som stimulerade till arbete. För att kunna få insatser från arbetsförmedlingen måste man därför ha någon annan försörjning, t ex aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. Tidigare ersättningar för att pröva arbete( "Aktivitetsstöd", anställningsstöd från AF, respektive ALFA-kassa från A-kassa) upphörde Arbetsgivare kunde tidigare anställa personer med 14

16 15 funktionshinder och få statligt bidrag som motsvarade de arbetsuppgifter på tjänsten som inte utfördes (jämf. lönebidrag). De återstående aktiviteter som arbetsförmedlingen kan erbjuda under förutsättning att den unge har sin försörjning ordnad är: arbetspraktik prova på praktik (arbetsprövning) förberedande insatser: arbetslivsinriktad rehabilitering, vägledning eller platsförmedling, förberedande eller orienterande utbildningar lärlingsplatser arbetsmarknadsutbildning aktivitetsgaranti (särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin) projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning stöd till start av näringsverksamhet Vid denna tid fanns särskilda insatser som på olika nivåer var anpassningsbara utifrån personer med funktionshinder. - Samhall - Lönebidrag - OSA - SIUS - särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - Stöd till personligt biträde - Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen - Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet - Utvecklingsanställning - Trygghetsanställning På övergripande nivå inom Arbetsförmedlingen/ Rehabilitering(AF/Rehab) FyrBoDal (Vänersborg, Uddevalla, Trollhättan, Lysekil/ Stenungssund) fanns en samordnare med ansvar för Unga med funktionshinder, år. På AF/ Rehab i Trollhättan var endast 25 % av en tjänst riktad till samtliga arbetssökande personer med funktionshinder. Arbetsförmedlingens samverkan med övriga samverkanspartners AF/Rehab har kontakt med de elever vid särskolegymnasiet som skolan bedömde ha möjlighet att komma i arbete. De samverkar även med deras skolpersonal och de aktuella samverkansparterna vid försäkringskassan och kommunen. För att få tillgång till detta stöd från AF/ Rehab måste den unge ha en fastställd diagnos. AF/ Rehab medverkar även vid föräldramöten och vid informationsträffar med eleverna vid särskolan. Där får elever och föräldrar information om möjligheterna att få t ex 15

17 16 sommarjobb, praktik och arbete/daglig verksamhet. Eleverna vid särskolegymnasiet får studie- och yrkesvägledarens stöd för att skriva in sig vid AF/Rehab. Staten gav tidigare bidrag till 4 veckors sommarjobb för personer med funktionshinder, från 16 år. Sedan bidraget dragits in är det upp till varje kommun att prioritera insatser av det här slaget, vilket har resulterat i att en del kommuner valt att erbjuda sommarjobb medan andra inte gör det. Det bedrevs i vårt upptagningsområde olika projekt i samverkan mellan framför allt arbetsförmedlingen och försäkringskassan, tex Pila-projektet och R-uppdraget. Pila-projektet är ett regionalt samverkansprojekt som bedrivs av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det riktar sig till ett urval av personer som har aktivitetsersättning och bedömdes kunna få anställning inom ett års tid. De arbetssökande får i projektet intensiva insatser för att komma ut i arbetslivet, t ex stöd av SIUS-konsulent, se nedan. R-uppdraget är också ett regionalt samverkansprojekt som bedrivs av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det riktar sig till personer som kan vara i praktik minst 10 tim/ vecka. Remisser kommer via aktivitetssamordnaren vid försäkringskassan. Vid en grundläggande kartläggning av personens förmågor och resurser framkommer vilken servicenivå som krävs. Utifrån det sker sedan coaching och uppföljning av individen under praktik. Behöver personen längre tid än ett år på sig för att komma ut i arbete eller studier får han/hon återvända till arbetsförmedlingen och ordinarie handläggare. Man får då med sig en skriftlig rekommendation om praktik på hel- eller deltid samt behov av arbetsplats. De som får delta i ett projekt av det här slaget har förmånen att få del av t ex aktivitetsstöd för sin försörjning under en praktikperiod, trots att denna åtgärd har avslutats i och med regeringsskiftet. De får även ett bättre stöd i att finna praktikplats och stöd för att behålla den och eventuellt få anställning. Bedömning och insatser Arbetsförmedlingens tjänster kompletterar och stöttar den arbetssökandes egna aktiviteter. Tjänsterna motsvarar de servicenivåer arbetsförmedlingen kan erbjuda utifrån personens egen förmåga att ta initiativ till att få ett fungerande arbete. Huvudlinjen för arbetssökande är att den arbetssökande själv har ansvar för att processen med att söka arbete fortskrider. Unga funktionshindrade får, på samma sätt som alla andra, själva skriva in sig, göra intressetest via datorn och upprätta sin individuellt anpassade handlingsplan. 16

18 17 Här nedan beskriver vi hur den arbetssökande får gå tillväga i kontakten med AF: den unge ska först själv skriva in sig på datorn. själv kontakta arbetsförmedlaren och beställa tid för samtal. den unge måste visa underlag som styrker ett funktionshinder. han/hon måste själv författa en CV med hjälp av dator skriva en handlingsplan, själv eller med arbetsförmedlarens hjälp. Han/hon måste själv gå ut och fråga efter jobb, eller praktik om man har aktivitetsersättning. Han/hon måste noga följa handlingsplanen. Har den unge rätt till A-kassa måste han/hon passa alla tider vid AF. Missar man tider måste arbetsförmedlaren rapportera till A-kassan. Önskar arbetssökande en praktikplats får denne ta kontakt med arbetsgivaren på egen hand. Först efter flera misslyckade försök kan arbetsförmedlingen konsultera kommunens avdelning för arbetsmarknadsstöd (tidigare AME) eller en SIUS-konsulent som kan ge hjälp. Arbetsförmedlaren kan även konsultera andra enheter inom sin verksamhet, t ex ett Kunskaps- och utbildningsteam (KUT-team) för att klargöra arbetshinder. Arbetsförmedlingen i vår region bedriver ingen speciell verksamhet för unga personer med specifika diagnoser, som tex Asbergers syndrom. Särskilda Resurser SIUS - konsulent Under projektets gång fick vi kännedom om Sius-konsulenternas arbetssätt. De ger ett mer riktat stöd och kan på så sätt utgöra ett bättre stöd för unga funktionshindrade på vägen till arbete. SIUS innebär ett särskilt introduktions- och uppföljningsstöd och arbetar utifrån en metod, benämnd som Supported Employment. Metoden kan beskrivas i tre steg: 1) kartläggning 2) fördjupat stöd 3) ackviderering av arbete. Det innebär att SIUS-konsulenten så att säga säljer in en person och personens kvalifikationer till ett företag istället för att brukaren måste söka lediga arbeten. Under en övergångsperiod stöttar SIUS-konsulenten ute på arbetsplatsen den arbetssökande i att klara av arbetsuppgiften. Det är mycket svårt att få SIUS-konsulentens stöd eftersom de är så få och inte kan jobba med så många personer samtidigt. 17

19 18 Ändring av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp (SFS 2005:1203) innehåller bestämmelser om Arbetsmarknadsverkets arbetsmarknadspolitiska program för person med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett reguljärt arbete. De särskilda insatserna är sammanfattade i Särskilda insatser för personer med funktionshinder, (se bilaga 2). Kommunen Vi har intervjuat skolkuratorer vid gymnasie- respektive gymnasiesärskola, studie- och yrkesvägledare och personal vid avdelningen för Arbetsmarknadsstöd( fd AME) i Trollhättans kommun. Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i skollagen i kraft som innebar att kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år förtydligades, Skollagen 1 kap 18. I denna bestämmelse anges att en hemkommun löpande skall hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan, men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Detta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Ekonomi Unga vuxna hänvisas som regel att söka försörjningsstöd för sin försörjning om man inte uppbär annan ersättning, t e x aktivitetsersättning. En förutsättning för att beviljas försörjningsstöd(yngre än 25 år) är att man aktivt deltar vid någon av kommunens verksamheter för att stimulera till aktivitet. Verksamheterna riktar sig till normalfungerande ungdomar och det kan vara svårt för unga med funktionshinder att få stöd på lämplig nivå. Verksamheterna syftar till att stötta ungdomarna att söka praktikplats och på sikt att komma i arbete. Daglig verksamhet För personer med vissa funktionshinder finns rättigheten att få daglig verksamhet, enligt LSS, vid kommunen. I t ex Trollhättans kommun finns ett varierat utbud av daglig verksamhet jämfört med att det i en mindre kommun kan bestå av ett enda dagcenter. Många vill helst ha en anställning med avtalsenlig lön, men arbetstillfällen för denna målgrupp har minskat betydligt de senaste åren, vilket bekräftas vid flertalet intervjuer inom området. Forsknings- och utvecklingskonferenser 18

20 19 Under projekttiden deltog vi i två arrangerade konferenser med fokus på unga vuxnas möjligheter att komma i arbete: Unga På Väg, Uppsala (april, 2007) Personer med Asperger syndrom och arbetsmarknaden, Stockholm (maj, 2007) Unga På Väg Det tydliga budskapet var att ungdomar ska prioriteras för arbete. Inledningsvis medverkade på riksnivå EU-kommissionens Socialfond genom riksdagens arbetsmarknadsutskott (Catharina Elmsäter- Svärd) och Statens folkhälsoinstitut( Sven Bremberg). Övergripande riktlinjer för att få ut ungdomar i arbete skall vara: * att beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder * att respektera likabehandling * att motverka diskriminering i arbetslivet * att verka för att kvinnor och män ska vara jämställda Under konferensdagarna fick vi olika perspektiv på arbete med ungdomar. Föreläsarna bekräftar att det är svårt att få arbete för den här gruppen. Psykisk ohälsa hör ihop med arbete(statens folkhälsoinstitut för en utredning Ungdomars stress och ohälsa, år 2006 ). Kommer ungdomarna inte ut i arbete i rimlig tid tappar de motivationen och självkänslan att utvecklas i vuxenlivet. Värderingar och attityder formar möjligheterna. Ungdomarna måste få påfyllning från andras vuxna som tror på deras förmåga och att de har en funktion att fylla för att kunna växa som vuxna individer. De upplever sig vara offer för värderingar i samhället och livsmiljön som är svårt att påverka. Livet är inte meningsfullt utan man upplever sig vara offer när man inte kan hantera sin livssituation. Det är stora avstånd mellan skola och arbetsliv vilket gör det mindre begripligt för ungdomarna. De har svårt att påverka sina förutsättningar och ungdomarna behöver mycket stöd för att få motivation att söka arbete. De ungdomar som kommer i arbete har ofta prioriterade förutsättningar genom något projekt. Projekt bedrivs på lokal nivå genom de eldsjälar som finns där. Det saknas regionala projektidéer som alla ungdomar kan få del av. Ett fåtal prioriteras att vara med i projekt där man jobbar målinriktat utifrån målgruppens behov. Det gäller framför allt när man är ung och har funktionshinder. 19

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER

7 ARBETSMARKNADS- POLITISKA ÅTGÄRDER 1 7.1 Bakgrundsinformation Arbetsförmedlingen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet och ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dennas arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning

Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Unga med aktivitetsersättning. -Varför ökar antalet unga förtidspensionärer?

Unga med aktivitetsersättning. -Varför ökar antalet unga förtidspensionärer? Unga med aktivitetsersättning -Varför ökar antalet unga förtidspensionärer? januari 2011 Unga med aktivitetsersättning Ohälsan sjunker men inte för de unga Ohälsan sjunker - men inte för unga med långa

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen?

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Workshop den 26 oktober 2015 Processledare och dokumentation Lena Rogeland 1 Inledning av Sophia Dahlgren Välfärden är idag uppdelad

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012

UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 UTVÄRDERING ARBETSMARKNADSENHETEN 2012 BUMERANGEN TEAM FIX JOBBVÄGEN STADSHUSFIKET INTEGRATIONSVÄGLEDNINGEN Monica Isaksson Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Supported Employment. Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment

Supported Employment. Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment Supported Employment Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment EUSE Bildades 1993 Underlätta utvecklingen Sprida kunskap om metoden Utbyte av information & kunskap En plattform

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) 1 of 11 17/05/2010 11:42 Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2013 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

1.1 Finsamgrupper och samverkansteam (koordinator/coach) i Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed 2012

1.1 Finsamgrupper och samverkansteam (koordinator/coach) i Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed 2012 . Finsamgrupper och samverkansteam (koordinator/coach) i Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed 202 Ansvarig för insatsen: Utvecklingscenter Dals-Ed, AME Bengtsfors /Ifo Bengtsfors Utvecklingscenter Åmål Budget

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer