Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (11) Projektnamn Yrkesklivet Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt Yrkesklivet är tänkt att ge långtidsarbetslösa en ny chans till en revansch på den reguljära arbetsmarknaden. Projektet har som grundidé, att erbjuda långtidsarbetslösa en ny möjlighet att göra ett karriärskifte mitt i livet. Detta skall åstadkommas genom att deltagare med en stark egen vilja, stort engagemang och med rätt attityd ges möjlighet till ett återinträde på arbetsmarknaden. Under ett år ges projektdeltagarna en unik möjlighet att som utvecklingsanställda återfå en sjukpenninggrundande ersättning (SGI), samt genom upparbetning av ett arbetsvillkor åter få rätt till ersättning från erkänd a-kassa och på så vis återkomma till våra traditionella trygghetssystem. Genom en kontinuerlig kompetensutveckling och upphandlad spetskompetensutbildning under nio månader, varvad med traditionellt arbete inom olika valda branscher, läggs grunden till ett återinträde på den reguljära arbetsmarknaden. Under de sista avslutande tre månaderna erbjuds projektdeltagarna att "lånas" ut till företag inom de olika branscherna där det finns ett visst behov av personalrekrytering. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Under dessa tre månader stöttas både projektdeltagare samt företag i den anpassning av arbetsplatsen som kan vara nödvändig. Arbetsförmedlingens roll blir i denna fas mycket tydlig och fokuserad på hur ett övertagande av projektdeltagaren kan göras så smidig och enkel som möjligt. I utvärderingen framkommer det tydligt att just denna service mot företag/ projektdeltagare upplevs som extra positiv, då allt administrativt pappersarbete, uppföljningsmöte med mera har sköts av projektledning/arbetsförmedling i en mycket god symbios. Projektet erbjöd deltagare, inskrivna som arbetssökande med funktionshinder denna möjlighet och när projektet går mot sitt avslut, kan vi räkna hem 60 % i arbete av deltagarna. Eftersom projektet avslutas före det datum som de sist anställda projektdeltagarna avslutas, kan resultatet bli ännu bättre, men det kommer inte att redovisas i denna slutrapport. Ett socialt, arbetsintegrerat företag har bildats i projektets regi, där fyra personer har gått i anställning. En bonus blir en femte person som anställdes i det sociala företaget som inte ingick i projektet, utan kom från arbetsförmedlingen. Den externa utvärderingen visar att projektdeltagarnas livssituation har förändrats genom deras deltagande i projektet. Livssituationen har förändrats radikalt för både projektdeltagaren och projektdeltagarnas familjer, då ett bidragsberoende har bytts mot ett lönearbete, där kompetensutveckling har stärkt projektdeltagarnas självbild och tro på framtiden. Projektdeltagarna som intervjuades rankar förändringen i livssituationen till 8,5 på en tiogradig skala, vilket måste ses som ett gott betyg åt projektets utformning. Det täta samarbetet mellan projektledningen och Arbetsförmedlingen har gjort alla kontakter och allt administrativt arbete mycket enkelt och smidigt. Utvärderingen har gjort en socioekonomisk bedömning av vilken ekonomisk betydelse

2 Sid 2 (11) projektet har haft för projektdeltagare och lokalsamhället. Den beräkning utvärderingen presenterar, visar att de cirka tretton miljoner kronor projektet kostat, genererat ett återförande till lokalsamhället motsvarande cirka 34 miljoner kronor. Projekt Yrkesklivet visar en tydlig och enkel process, som gynnar individens livssituation. Projektet innehåller en tydlig personlig del, där den egna viljan, engagemanget, attityden och modet att förändra sin nuvarande livssituation är avgörande för framgången. En matchning av projektdeltagarna mot företag med rekryteringsbehov, varvat med en kompetensutveckling inom olika branscher/yrkesval och en anpassning av arbetsuppgifter, har gett personer som tidigare stått långt från arbetsmarknaden en reell chans till en revansch på den reguljära arbetsmarknaden. Projektets arbetsledande personal har tagit fram ett stort antal lokala utbildningsmoduler inom ett stort antal branscher, som har lett fram till ett mer strukturerat arbetssätt, vilket underlättar och tydliggör det livslånga lärandet, samtidigt som detta utgör en grund i det systematiska arbetsmiljöarbetets riskanalyser. Dessa lokala utbildningsmoduler används nu även för andra deltagare som anvisats till arbetsmarknadsavdelningens praktiska verksamheter. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Långtidsarbetslösa med funktionshinder utgör en allt större andel av de arbetssökande som arbetsförmedlingen möter i sin vardag. Ett stort problem är att matcha sökande mot befintliga jobb på den öppna arbetsmarknaden. Ett sätt att stärka denna målgrupp är att erbjuda en kompetensutveckling och anpassa återinträdet på den reguljära arbetsmarknaden genom att erbjuda en utvecklingsanställning under ett år som anpassas mot lokala företag med rekryteringsbehov. Genom att använda arbetsförmedlingens verktygslåda på ett anpassat och effektivt sätt för projektdeltagarna, förväntade man även att projektdeltagarens anställning skulle kunna övertas av det företag där projektdeltagaren var placerad under avslutningsfasen. En av de faktorer arbetsförmedlingen konstaterat efter sina kartläggningar av sökandegruppen var en brist på kompetens för att kunna konkurrera om befintliga arbeten. En annan faktor som stack ut var den långa tid som förflutit för många sökanden sedan man haft egen praktisk erfarenhet av ett arbete. Detta ledde fram till en idé om hur man skulle kunna rusta de sökande med detta genom ett effektivt utnyttjande av arbetsförmedlingens verktygslåda. Att kompetensutveckla målgruppen mot de branscher och yrkesområden dit projektdeltagarna önskade nå och erbjuda kortare spetskompetensutbildningar med fokus riktat mot de arbetsuppgifter som projektdeltagarna förväntades arbeta med i sin kommande yrkesutövning som handel, industri, administration, fastighetsskötsel, städ, samt eget företagande fanns med bland det som efterfrågades av deltagarna.

3 Sid 3 (11) Denna kompetensutveckling skulle samtidigt paras ihop med en praktik inom valt branschområde, som erbjöds inom arbetsmarknadsavdelningens praktiska verksamheter, men även inom vissa delar av Vänersborgs kommuns olika förvaltningar. De projektdeltagare som hade rätt engagemang för att förändra sin nuvarande livssituation, rätt attityd för att ta till sig ny kunskap, mod för beträda en ny yrkeskarriär och en känsla av makt för att kunna ta ansvar för sitt eget liv, erbjöds en utvecklingsanställning under ett år. På detta vis skulle projektdeltagaren få ny spetskompetens och ny fräsch arbetslivserfarenhet i bagaget, samtidigt som projektdeltagaren går från bidragsberoende till en egen förvärvad inkomst av arbete och därmed blivit en aktiv skattebetalare. Dessutom kommer projektdeltagaren efter avslutad projektmedverkan att ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), samt rätt till A-kassa och på så vis även gjort ett återinträde i det svenska trygghetssystemet. Projektet förväntades därför ge ett flertal positiva effekter även för den kommunala ekonomin om projektdeltagare som haft försörjningsstöd, kunde försörja sig med hjälp av ett eget arbete och att betala kommunal skatt. Inom arbetsmarknadsavdelningens verksamheter har under projekttiden utvecklats ett stort antal praktiska utbildningsmoduler inom ett flertal branscher och yrkesområden. Här kan nämnas en praktisk butiksutbildning som omfattar moment som Kassahantering Lagerhantering Konsumentköplagen Service och kundbemötande Skyltning, prissättning samt märkning. Träteknisk grundutbildning Datautbildningar (Office-paketet, Internet) Livsmedelsteknik och hygien Administrativa utbildningsmoduler (Offentlig förvaltning) Men även inom skapande verksamheter som Sömnad och väv Keramik och konsthantverk Odling på friland och i växthus Lokala utbildningsmoduler finns även inom bageri, biltvätt/bilvård samt inom ett flertal olika gröna verksamheter som odling, fisk-/akvarieverksamhet samt byggnation och städ. Dessa lokala utbildningsmoduler gör det möjligt att utfärda intyg på genomförda utbildningar under anställningstiden och erbjuder ett grundläggande strukturerat lärande både för projektdeltagare och för projektorganisationen. Projektutvärderaren ställde ett antal intervjufrågor till tjugotalet projektdeltagare som hade ett fokus på hur livssituationen hade förändrats och hur man såg på sin situation i nuläget

4 Sid 4 (11) med de förändringar en projektmedverkan hade lett till. På en tiogradig skala anger deltagarna hur deras livssituation har förändrats i olika delar. Medelvärdet av deltagarenkäten landar på 8,5, vilket måste anses som ett oerhört gott betyg åt projektets intentioner och utförande. Utvärderingen lägger fokus på en socioekonomisk utvärdering, baserat på begreppet Social Return Of Investment, (SROI). Utvärderingen kommer fram till ett SROI-värde på 2,62, vilket innebär att det beräknade återflödet av den avsatta investeringen (projektkostnaden), gav 2,62 gånger tillbaka till individen och lokalsamhället. Detta värde bedöms vara något lågt beräknat, då det finns ytterligare faktorer som exempelvis det nystartade arbetsintegrerade sociala företaget (Service Kompaniet) genererar i lokalsamhället. Att göra en ekonomisk kalkyl av den påverkan projektet har haft på miljön (i förhållande till att projektet aldrig genomförts), har projektledning och utvärderare valt att inte ta med i beräkningsunderlage Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet har varit att visa hur man kan använda befintliga resurser på ett mer effektivt sätt, så att långtidsarbetslösa med funktionsnedsättningar kan göra ett återinträde på den reguljära arbetsmarknaden. Genom riktade insatser, anpassade efter projektdeltagare och medverkande företag, samt den tydliga processen i projektet med en utvecklingsanställning som ett tydligt bevis för den egna förmågan, tryggheten med en egen lön och ett återinträde i våra trygghetssystem (SGI) är viktiga pusselbitar. Projektmålet var att 100 % av deltagare skulle gå i anställning (målet blev uppfyllt), 60 % av projektdeltagarna skulle nå en extern varaktig anställning, vilket också blev projektets måluppfyllelse. Ett delmål i projektet var att utveckla de praktiska verksamheter som Arbetsmarknadsavdelningen förfogar över och driver. Genom att utveckla lokala utbildningsmoduler inom olika branscher kan projektet även ge utbildningsintyg på avklarade utbildningsmoment, något som har införts även för andra deltagare i verksamheten. Idag finns drygt 50-talet utbildningsmoduler som går från administrativt arbete till olika praktiska färdigheter. Två tydliga spår har kommit långt i sitt arbete, dels en sömnads-/ vävningsutbildning som kort kan beskrivas "från tråd till färdigt plagg" som omfattar åtta olika utbildningsmoduler, dels en praktisk butiksutbildning vars moduler omfattar allt från lagerhantering/varuvård till kassaredovisning/kundservice/konsumentköplagen. Dessa lokala utbildningsmoduler i praktiskt butiksarbete har presenterats för representanter från det lokala näringslivet, där det har fått ett mycket gott mottagande och ses som en god grundutbildning för arbetssökande som vill arbeta inom butik och handel i Trestad. Projektet har på detta sätt medverkat till att arbetsmarknadsavdelningen har fått ett gott anseende och sökandetrycket har därmed ökat. Arbetsförmedlingen har varit mycket positiv till projektets uppläggning, eftersom arbetsförmedlingen fick en så tydlig roll, med matchning, företagskontakter samt ett aktivt arbete med statsbidrag. Projektet fick en påverkan på den lokala arbetslöshetsstatistiken, gällande den aktuella målgruppen.

5 Sid 5 (11) Projektet har även lyfts fram på flera sätt. Projektet har blivit inbjudet till SKL:s arbetsmarknadsdagar 2012, för att delta i de workshops och föreläsningar som anordnas. Inbjudan har kommit från region syd, där projektet redovisats på de lokala Öresundsdagarna. Projektet har även fått lokala inbjudningar från kommuner i närområdet som har önskat ta del av projektuppläggningen. Projektet har under maj månad 2013 bjudit in intressenter till en spridningskonferens, där projektet redovisats, utvärderarna medverkade, myndigheten Af medverkade, deltagare samt medverkande företag fanns på plats liksom pressen. Ett stort intresse har aviserats för den socioekonomiska utvärdering som projektledningen önskat utföra, då det inte är enkelt att värdera projektets olika delar. Metoden som använts vid utvärderingen benämns SROI, (social return of investment) och den visar på ett mycket gott resultat. Projektet har tydligt lärt oss att vi kan utnyttja Arbetsförmedlingens verktygslåda på ett mer effektivt sätt om vi gör det på det sätt systemet är utformat. Lärandet är en av grundpelarna i det moderna arbetslivet, vilket innebär att utbildning är en färskvara som behöver uppdateras och kompletteras. Korta utbildningsinsatser som ger en spetskompetens är mer uppskattad hos medverkande företag/projektdeltagare jämfört med långa grundutbildningar. De personliga egenskaperna är idag lika viktig som den kompetens medarbetaren har. Projektledningen lade mer fokus i grupp två på de personliga egenskaperna, vilket har gett effekt på resultatutfallet i de två grupperna. Det finns en tydlig avvikelse i projektet, vilket var att den första rekryteringsomgången blev försenad, något som har följt med under hela projekttiden. Eftersom projektet har erbjudit deltagarna en ettårig utvecklingsanställning och projektledningen trodde/hoppades på att få en förlängning året ut (2013), så skulle alla deltagare få samma möjlighet, vilket inte beviljades. Detta har medfört att det finns kvarvarande anställda deltagare som kommer att få fullfölja sin tid och förhoppningar finns om att dessa också kommer att kunna gå i anställning, vilket skulle förbättra projektresultatet ytterligare. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Det huvudsakliga arbetssättet var att efterlikna de processer som vanligtvis förekommer på arbetsmarknaden och i arbetslivet, så att en anpassning till de förutsättningar som råder på arbetsmarknaden ligger som en grund i projektet. Rekrytering: Projektet gick ut i en rekrytering av 25 deltagare (med funktionsnedsättningar) som hade viljan, rätta attityden och ett engagemang för att förändra sin nuvarande livssituation och få en riktig chans till en återgång till den reguljära arbetsmarknaden. Projektet genomförde ett antal informationsträffar på arbetsförmedlingen, dit alla som var inskrivna och tillhörde gruppen med funktionsnedsättning var inbjudna. De som kände sig kallade gjorde en formell ansökan innehållande Cv och personligt brev där man hade uppmanats att beskriva hur man trodde/ville att projektet skulle kunna hjälpa till att nå det uppställda målet. Totalt har cirka 250 ansökningar inkommit till de planerade 40 platserna ( ). Av de inkomna ansökningarna har ca 120 intervjuer ägt rum och av dessa har cirka 50-talet

6 Sid 6 (11) personer ( ) erbjudits en 8 veckors praktik för att visa att de har de förutsättningar som krävs för att nå sina uppsatta mål. Av dessa praktikanter har 40 personer anställts med en utvecklingsanställning i samarbete med arbetsförmedlingen ( ). Under de första nio månaderna av sin anställning, har en del av deltagarna utvecklat sin sociala kompetens genom att ingå i ett arbetslag, där man har genomfört ett antal lokala utbildningar relaterade till det yrkesområde där man tänker sig sitt återinträde på arbetsmarknaden man gjort och som har utformats av projektet genom så kallade utbildningsmoduler inom ett antal olika branschområden, från industri och hantverk till livsmedel och butiksutbildning. Dessa utbildningsmoduler har utvecklats på arbetsmarknadsavdelningen av arbetsledande personal. Dessa utbildningsmoduler utvecklas kontinuerligt och används numera även till andra deltagare. Den ettåriga anställningen som innehåller denna process, där man har man gått från ett bidragsberoende till en egen försörjning, något som har en mycket stor betydelse på självbilden. Att ingå i ett arbetslag, ha arbetskamrater, känna att man ingår i ett socialt sammanhang samt att kontinuerligt få och ge feedback från projektledning/ arbetsförmedlingen har starkt bidragit till en personlig utveckling hos alla projektdeltagarna. Under denna niomånadersperiod har en del spetsutbildning upphandlats, som exempelvis datautbildning, truckutbildning eller livsmedelshygien. Samtidigt arbetades det med att hitta bra samverkande praktikplatser på företag med ett rekryteringsbehov. Projektledningen har fokuserat på det arbetsutbud som har funnits i trestadsområdet (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla), eftersom rörligheten är låg och majoriteten av projektdeltagarna har önskat sig ett arbete i närområdet, då flera saknar körkort eller bil. Kommunikationerna med Göteborg har förbättrats, så vissa projektdeltagare har letat efter praktikplatser även där. Fokus på samverkande företag har legat på någon form av rekryteringsbehov som företaget har och som projektet/projektdeltagaren kan fylla. Här har både projektledning och arbetssökande varit aktiva i sitt sökande. Till vår hjälp har vi använt arbetsförmedlingens databaser innehållande tänkbara företag i området. När kontakten har knutits med olika företag startas en kortare "prova på praktik" under entvå veckor för att både företag och projektdeltagare får känna på varandra och testa upplägget som har överenskommits. Om denna prövotid har känts bra skrivs en överenskommelse om en längre praktikplacering (tre månader). Under dessa tre månader deltar projektdeltagaren i företagets ordinarie verksamhet och utvecklar sin förmåga i arbetet. Under den externa placeringen står projektledningen i tät kontakt med företag och projektdeltagare för att fånga upp eventuella problem, anpassning av arbete/arbetsuppgifter samt planera eventuella utbildningsinsatser som behövs för att bli skicklig i yrket. Där ett behov har identifierats, så köps utbildningar in. När anställningstiden i projektet närmar sig slutdatum, presenterar arbetsförmedlingen en ekonomisk kalkyl för hur en övergång till det samverkande företaget kan se ut. Vanligast förekommande erbjudande handlar om en lönebidragsanställning under fyra år med en kontinuerlig avtrappning av statsstödet. Projektledning tillsammans med arbetsförmedlingen bistår företagen med alla administrativa göromål i samband med övertagande av personal.

7 Sid 7 (11) Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? I projekt "Yrkesklivet" ingår följande aktörer: Vänersborgs kommun. Projektägare och ansvarig för projektets genomförande. Erbjuder praktikplatser samt utvecklingsanställningar för projektdeltagare under ett år. Bidrar med det största engagemanget, vilket visar sig främst genom det massiva arbetet med att skapa och ta fram ett stort antal utbildningsmoduler i ett stort antal branscher som lägger en grund för ett strukturerat lärande i arbetslivet. Dessa utbildningsmoduler sträcker sig från teoretiska delar som livsmedelshygien, materialkunskap, bokföring samt säkerhetsföreskrifter till praktiska moment som innefattar tvätt/städ. lastsäkring, samt en ren butiksutbildning. Vänersborgs kommun har även ansvarat för all administration och ekonomihantering i projektet samt tillhandahållit utbildningsinsatser och tillgång till datorer och Internet inklusive handledning. Arbetsförmedlingen Har varit sammankallande till de infoträffar, där arbetssökande har informerats om projektets möjligheter. Arbetsförmedlingen har bidragit med personella resurser, tillgång till arbetsförmedlingens databaser avseende företag i området. Arbetsförmedlingen har även medverkat i en hel del av företagskontakterna, vilket har varit mycket positivt, både från projektledning/projektledning samt medverkande företag. Arbetsförmedlingen är projektets finansiär (utöver ESF), avseende det statsbidrag som beviljats i form av utvecklingsanställningar samt lönebidrag för de deltagare som medverkat i projektet. Att ha myndigheten kopplad så nära projektledningen har varit en styrka i projektet. Medverkande företag har på olika sätt bidragit till projektets resultat genom sin positiva syn på projektets uppläggning och att deltagarna till viss del har setts som personal från ett bemanningsföretag. Projektet har kunnat serva företagen med allt från administration och personalansvar till upphandling av utbildningsinsatser och hanteringen av en fortsatt lönebidragsanställning. Företagen har vid ett flertal tillfällen uttryckt sin positiva syn på att bli servade med den administration detta innebär. En ovärderlig hjälp som bidrar till projektets goda resultat. Styrgruppen har bestått av representanter från Vänersborgs kommun och arbetsförmedlingen. I gruppen har även projektledaren och projektekonomen ingått. Styrgruppen har genomgått en styrgruppsutbildning via spel. Styrgruppen har följt projektet utan att styra särskilt mycket. Projektgruppen har i huvudsak bestått av projektledaren, representant från arbetsförmedlingen, handledare, arbetsledare samt administration. Gruppen har arbetat i första ledet med det praktiska arbetet kring deltagare och den kompetensutveckling deltagarna genomgår under sin medverkan i projektet. Framtagandet av lokala utbildningsmoduler, uppdatera företagskontakter, organisera alla jobbsökaraktiviteter men även hjälpa deltagarna att utveckla sina ansökningshandlingar. Intervjuträning och jagstärkande aktiviteter enskilt och i grupp har genomförts. Projektet har anammat ett dynamiskt arbetssätt som innebär att resurser som behövts vid olika aktiviteter/insatser har samlats utifrån behovet. Projektet har haft tydliga roller, tydligt ansvar och styrning samt en

8 Sid 8 (11) tydlig målbild, vilket kännetecknat arbetet Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Den första delen i jämställdhetsintegreringen som projektledningen har möjlighet att påverka är en jämn könsfördelning av projektdeltagarna. I projektet har 55 % kvinnor och 45 % män varit sökande till projektet. Könsfördelningen hos dem som erbjöds en utvecklingsanställning blev till slut 50 % kvinnor och 50 % män. Av de sökande har det även funnits personer som av olika skäl valt en yrkeskarriär som inneburit att man klivit in i en miljö och arbetskultur som fortfarande andas ett stort mått av könsstereotyper. Här kan nämnas en kvinnlig projektdeltagare som valt att arbeta inom industriområdet. Företaget bedriver bland annat rivningsarbete av industrifastigheter. Projektdeltagaren utbildades i både truckkörning av olika trucktyper samt en asbetssaneringsutbildning godkänd av branschaktör i sin strävan att ingå i en typisk manlig yrkesvärld. En kvinnlig medarbetare i en typiskt manlig värld ställer många saker och åsikter på sin spets. Under en inledningsfas fick företaget anledning att fundera över hur man ser på manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter. Att män kan städa och diska, samtidigt som kvinnor byter motorolja på arbetsfordonen, kan för vissa kännas mycket omstörtande. Bara närvaron av en kvinnlig medarbetare i denna typiskt manliga värld har varit en utmaning. Män som satsat på en karriär inom städbranschen har också mött en yrkeskultur som ofta kan belysa manliga och kvinnliga egenskaper i arbetet som kan värderas olika. Män söker ofta arbeten med mer omväxling under arbetsdagen, medan kvinnor i många fall kan bli satta på mer monotona arbetsuppgifter där risken för belastningsproblem i framtiden bedöms vara större. En reflektion som projektledningen gör, är att det fortfarande råder en något stelbent syn på jämställdhetsarbetet på arbetsmarknaden. Den ökande andelen kvinnliga medarbetare inom kommunal verksamhet verkar ha gjort att man där nått längre i sitt arbete mot en mer jämställd arbetsmarknad. Inom den privata sektorn är synen mer baserad på lönsamhet, än att skapa jämställda förhållanden på arbetsmarknaden. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektets målgrupp är personer med ett dokumenterat funktionshinder på arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsavdelningen har under flera år arbetat mot en anpassning av de olika praktiska verksamheterna, så att personer med olika funktionsnedsättningar skall kunna ges en möjlighet att delta i olika verksamheter. Projektdeltagarna uppvisar en variationbredd av funktionsnedsättningar från dövhet till psykisk ohälsa och problem i rörelseapparaten. Val av bransch eller yrkesinriktning har tagit hänsyn till befintliga funktionshinder. I samband med en utvecklingsanställning, har möjligheten till arbetstekniska hjälpmedel utnyttjats för

9 Sid 9 (11) projektdeltagare. I samband med externa placeringar i medverkande företag, har arbetsuppgifter anpassats för att passa projektdeltagarnas arbetsförmåga. Problem kan uppstå när projektdeltagare som är externt placerade på medverkande företag skall bli så välfungerande som möjligt och att arbetsuppgifterna är upplagda för att vara anpassade till individens förutsättningar. Här är det viktigt att en kontinuerlig dialog förs mellan projektledning och medverkande företag, så att förväntningar från arbetsgivaren på att arbetet blir utfört så att en förväntad lönsamhet kan uppnås, blir möjlig. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. I projektet har det inte förelegat några regionala prioriteringar, men projektets närhet till en angränsande arbetsmarknad (Trestad, Trollhättan/Uddevalla/Vänersborg), har medfört ett fokus på detta område som den regionala aspekten i projektet. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet blev uppmärksammat redan 2012, då projektledaren blev inbjuden till SKL:s arbetsmarknadsdagar, där projektet redovisades under ett av arrangemangets seminarium. Projektledaren blev dessutom inbjuden till region syd, till Öresundsdagarna 2012, som avhölls i Landskrona. Projektledaren har även varit inbjuden till västkustkommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust, för att presentera projektet Yrkesklivet. I maj 2013 inbjöds kommunerna i Fyrbodal, Skaraborg samt Sjuhärad, till en spridningskonferens i Vänersborg, där projektet presenterades, resultat redovisades, medverkande företag samt myndigheter deltog i en paneldebatt. En utställning presenterade lokala utbildningsmoduler och intyg som tagits fram under projekttiden. Dessa utbildningsmoduler drog till sig ett stort intresse från konferensdeltagarna. Redovisning av konferensen, samt bildmaterial finns på hemsidan: Under tidig höst 2013, har studiebesök genomförts från Ystad och Uddevalla. Även lokalpressen har uppmärksammat projektet, både vid spridningskonferensen men även för bildandet av det arbetsintegrerade sociala företaget Service Kompaniet i Vänersborg. (Vänersborgaren, samt TT/ELA) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren kom in i projektets slutfas, då fokus hade lagts på den socioekonomiska aspekten av projektets påverkan. Utvärderaren tillsammans med

10 Sid 10 (11) projektledningen bidrog till att ta fram det socioekonomiska underlaget till utvärderingen och planeringen av den enkät som skulle genomföras med projektdeltagarna. Utvärderarna och projektledningen genomförde spridningskonferensen och utvärderingsdagen i syfte att samla in så mycket information som möjligt. Utvärderarna bidrog till att ge feedback på den positiva effekt som projektdeltagarna upplevt att projektet haft på projektdeltagarnas livssituation. Utvärderarna kommer att medverka vid kommande presentationer av projekt och projektresultat inför kommunala tjänstemän och politiker. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektledningen tog tillfället i akt att utveckla den egna verksamheten genom att införa ett strukturerat arbetssätt och lärande för både deltagare och organisation. Genom detta strukturerade arbetssätt, får arbetsledande personal bättre förutsättningar att genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet, då utbildningsmodulerna tydligt indikerar behov av åtgärder eller översyn av arbetsmiljön. På detta vis förbättras arbetsmiljön för alla, då risker lättare identifieras och kan bedömas av arbetsledande personal. Arbetet med lokala utbildningsmoduler medför en kontinuerlig översyn av arbetsuppgifter och arbetssätt som kan förbättras ur ett arbetsmiljöperspektiv inom arbetsmarknadsavdelningens alla praktiska verksamheter. En styrgruppsutbildning genomfördes, för att optimera den styrning som erfordrades för projektets genomförande. Styrgruppen följde kontinuerligt projektet genom effektiva och utvecklande styrgruppsmöten. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Samarbetet med Arbetsförmedlingen har haft en avgörande betydelse för projektets framgång. Det täta och goda samarbetet, där ett gemensamt arbetssätt och ett gemensamt bemötande av medverkande företag har gett ett enormt positivt genomslag. Projektledningen har garanterat personalansvar och kompetensutveckling och där Arbetsförmedlingen stått för statlig garanti av lönesubventioner och arbetstekniska hjälpmedel, har varit mycket lyckosamt och som vi varmt kan rekommendera till alla andra som avser att driva projekt där Arbetsförmedlingen ingår. Att anpassa projektet efter projektdeltagarnas förutsättningar och användandet av en pedagogisk modell, som resulterat i en så stor förändring av den personliga livssituationen har gjort det till en förmån att få arbeta med projektet. Berättelser om den personliga resan som lett till ett arbete och en egen försörjning, har värmt många gånger om, Projekt Yrkesklivet kan liknas vid den tomma påse pastor Jansson refererade till i Hasse Alfredssons och Tage Danielssons revy Gula Hund från 1964, på Chinateatern i Stockholm,

11 Sid 11 (11) som hävdade att, Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Projektet fyller deltagarna med spetskompetens och arbetslivserfarenhet anpassat efter individens önskemål och behov. Vi kan inte skapa mirakel, men vi kan öppna dörrar genom att fylla påsen med relevant innehåll. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Claes Nilsson, projektledare Vänersborgs kommun, Tfn: Ewa Ferm-Björklund, projektägare, Vänersborgs kommun, Tfn: Marianne Björk, projektekonom, Vänersborgs kommun, Tfn: Carina Wikström, chef, Arbetsförmedlingen, Vänersborg, Tfn: Patrik Jatko, arbetsförmedlare, Arbetsförmedlingen, Vänersborg, Tfn: